PLOCKANALYS AV HUSHÅLLENS KÄRLAVFALL

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PLOCKANALYS AV HUSHÅLLENS KÄRLAVFALL"

Transkript

1 PLOCKANALYS AV HUSHÅLLENS KÄRLAVFALL KSRR MILJÖ- OCH AVFALLSBYRÅN I MÄLARDALEN AB KOPPARBERGSVÄGEN VÄSTERÅS TELEFON: ORG.NR.: BANKGIRO: E - POST: WEBB:

2 SAMMANFATTNING Kalmarsundsregionens renhållare (KSRR) ansvarar för avfallshanteringen i kommunerna Kalmar, Mörbylånga, Nybro och Torsås. KSRR arbetar med framtagande av ny avfallsplan. Inom ramen för arbetet med avfallsplanen har sammansättningen av hushållens fastställts (verksamheter exkluderade). Sammansättningen har fastställts genom plockanalyser. Syftet med plockanalyserna var att fastställa avfallets sammansättning som underlag för arbetet med mål och åtgärder i avfallsplanen och som utgångspunkt för kommande uppföljning. Resultatet ska även kunna användas vid jämförelser med andra kommuner. De grundfrågor som skulle besvaras med analysen var följande: 1. Hur mycket genererar hushållen i kilogram per hushåll och vecka fördelat på olika fraktioner? 2. Hur ser sammansättningen av hushållens ut i procent per hushåll och vecka? Undersökningsområdet (KSRR) delades in i åtta delområden, ett för villa- och ett för lägenhetshushåll i respektive medlemskommun. Totalt omfattade plockanalysen åtta moderprov och cirka 24 ton avfall. Hushållens utgjordes av blandad brännbar fraktion, d.v.s. ingen utsortering av matavfall har skett. Metoden som har använts för att genomföra plockanalyserna är Avfall Sveriges manual för plockanalys, RVF Utveckling 2005:19. Resultaten från plockanalyserna visar bland annat följande: Villorna genererar mer än dubbelt så mycket per hushåll och vecka som lägenheterna. Skillnaden är större än förväntat, baserat på nationella nyckeltal. En förklaring till skillnaden kan vara att fastighetsnära insamling är vanligt i lägenheter i flera av KSRR:s medlemskommuner. Den procentuella fördelningen mellan matavfall/trädgårdsavfall, producentansvarsmaterial, övrigt avfall och farligt avfall/elavfall är 48, 26, 26 och 1 procent. Producentansvarsmaterialet utgörs till största delen av pappers- och plastförpackningar. Well förekommer i mycket liten utsträckning i et. Andelen elavfall inkl. batterier är ungefär lika stor som andelen traditionellt farligt avfall i et. Lampor förekommer i liten utsträckning i et. Skillnaderna mellan ets mängd per hushåll och vecka i medlemskommunerna är generellt relativt små. Mängden matavfall som genereras per hushåll och vecka är ungefär densamma i kommunerna. Skillnaderna mellan ets sammansättning i medlemskommunerna är generellt relativt små. Exempel på skillnader beträffande avfallets sammansättning är att andelen producentansvarsmaterial är högre i Kalmar än i övriga medlemskommuner och att andelen farligt avfall och elavfall i avfallet är lägre i Nybro än i övriga medlemskommuner. Kärlavfallets mängd och sammansättning inom KSRR överensstämmer generellt väl med nationella nyckeltal. Andelen elavfall och farligt avfall samt övrigt icke inkl. s.k. övrigt glas och övrig metall är dock högre än det nationella genomsnittet. 2 (20)

3 INNEHÅLL 1 INLEDNING BAKGRUND SYFTE METOD Planering Förstudie Provinsamling Omblandning och neddelning Sortering Utvärdering RESULTAT AVFALLETS SAMMANSÄTTNING I KG/HUSHÅLL OCH VECKA AVFALLETS SAMMANSÄTTNING I PROCENT FUKT- OCH SMUTSKORRIGERING JÄMFÖRELSE MED ANDRA KOMMUNER FELKÄLLOR ERFARENHETER FRÅN GENOMFÖRDA PLOCKANALYSER Planering Förberedelser Insamling Provneddelning Sortering Utrustning som användes Typ och storlek på behållare för utsorterade fraktioner REKOMMENDATIONER FÖR FRAMTIDA PLOCKANALYSER REFERENSER BILAGOR Bilaga 1 Uppgifter om undersökningsområdet Bilaga 2 Uppgifter om delområden och moderprov Bilaga 3 Sammansättning av i KSRR (21+2 fraktioner) Bilaga 4 Sammansättning av i KSRR (12 fraktioner) Bilaga 5 Beskrivning av rutter för provinsamling 3 (20)

4 1 INLEDNING 1.1 BAKGRUND Kalmarsundsregionens renhållare (KSRR) ansvarar för avfallshanteringen i kommunerna Kalmar, Mörbylånga, Nybro och Torsås. KSRR arbetar med framtagande av ny avfallsplan. Inom ramen för arbetet med avfallsplan ska sammansättningen av hushållens fastställas (verksamheter exkluderade). Avfallets sammansättning har analyserats genom plockanalyser. Miljö- och avfallsbyrån AB har varit ett stöd för KSRR i plockanalysprojektet genom att bidra till planering, utbildning, genomförande och genom att sammanställa resultatet som presenteras i föreliggande rapport. 1.2 SYFTE Syftet med plockanalyserna var att fastställa avfallets sammansättning som underlag för arbetet med mål och åtgärder i avfallsplanen och som utgångspunkt för kommande uppföljning. Resultatet ska även kunna användas vid jämförelser med andra kommuner. De frågor som analysen skulle besvara var: 1. Hur mycket genererar hushållen i kilogram per hushåll och vecka fördelat på olika fraktioner? 2. Hur ser sammansättningen av hushållens ut i procent per hushåll och vecka? 1.3 METOD Metoden som har tillämpats är Avfall Sveriges manual för plockanalys, RVF Utveckling 2005:19 med sortering i 21 fraktioner. Metoden har genomförts enligt de sex stegen som beskrivs enligt nedan Planering Planeringen av plockanalysprojektet genomfördes under perioden oktober-november 2012 utav KSRR:s personal med stöd av Miljö- och avfallsbyrån. I planeringen bestämdes syftet med plockanalysprojektet och de frågor som skulle besvaras med analyserna formulerades. Undersökningsområdet identifierades, typ av avfall som skulle analyseras fastställdes liksom att sorteringen skulle ske i 21 fraktioner och enligt Avfall Sveriges manual. Utöver manualens rekommenderade fraktioner sorterades och vägdes även batterier och lampor separat. En översiktlig tidplan över utbildning, förstudie, provinsamling, sortering och utvärdering upprättades. I planeringen bemannades projektet och en arbetsledare utsågs. Personalen informerades om tidplanen och instruerades i de arbetsuppgifter som skulle utföras. En särskild utbildning av sorteringspersonalen genomfördes. Arbetsmiljön beaktades i syfte att säkerställa en god arbetsmiljö och identifiera behovet av vaccinationer. Lokaler som uppfyllde rekommendationerna i manualen reserverades och dispositionen av dessa planerades. Behovet av inköp av utrustning inventerades och inköp genomfördes Förstudie Förstudien genomfördes under perioden oktober-november 2012 av KSRR:s personal med stöd av Miljö- och avfallsbyrån. I förstudien genomfördes stratifiering, d.v.s. indelning av undersökningsområdet (KSRR) i delområden. Stratifieringen gjordes med hänsyn till medlemskommunernas geografiska gränser och bebyggelsekategorier. Undersökningsområdet delades in i åtta delområden enligt följande: 4 (20)

5 Kalmar kommun, villa Kalmar kommun, lägenhet Mörbylånga kommun, villa Mörbylånga kommun, lägenhet Nybro kommun, villa Nybro kommun, lägenhet Torsås kommun, villa Torsås kommun, lägenhet Från varje delområde togs det ut ett moderprov, se Tabell 1. I förstudien dokumenterades fakta om undersökningsområdet och dess delområden, för att underlätta beräkningar av nyckeltal samt tolkning av resultaten, se Bilaga 1 och Bilaga 2. Tabell 1 Undersökningsområdet och delområden som ingick i plockanalysen. Undersökningsområde KSRR Delområden Kalmar Kalmar Mörbylånga Mörbylånga Nybro Nybro Torsås Torsås villa lägenhet villa lägenhet villa lägenhet villa lägenhet Avfallsslag Moderprovets namn Kalmar Villa Kalmar Lägenhet Mörbylånga Villa Mörbylånga Lägenhet Nybro Villa Nybro Lägenhet Torsås Villa Torsås Lägenhet Provinsamling Provinsamlingen genomfördes under perioden den 26 november 10 december Provinsamlingen genomfördes av en utsedd chaufför. Inför genomförande av provinsamlingen gjordes ett urval av en ordinarie rutt inom respektive delområdet och som bedömdes som representativ och lämplig med hänsyn till syftet med plockanalyserna. Dessa kriterier var bl.a. bostadstyp och socioekonomiska faktorer. Rutterna modifierades något genom att verksamheter exkluderades då plockanalysens syfte var att analysera 5 (20)

6 hushållens avfall. Enhetliga rutter med avseende på hämtningsintervall eftersträvades. För att säkerställa att en tillräckligt stor mängd avfall samlades in valdes rutter som minst omfattade ca 200 villahushålls avfallsproduktion under två veckor eller ca 500 lägenhetshushålls avfallsproduktion under en vecka. Rutterna presenteras närmare i Bilaga 5. Avfallets sammansättning och mängd varierar vanligtvis över tiden, där exempelvis avfall från vardagar avviker från avfall från helger. För att undvika fel till följd av detta säkerställdes att avfallet hade genererats under minst en hel vecka. Avfallets sammansättning och mängd kan även variera beroende på tidpunkt på året. För att undvika fel till följd av detta valdes en tidpunkt på året som kan antas vara normal, d.v.s. utan inverkan från storhelger, skollov eller semester. För att säkerställa att avfall samlades in enligt fastställd rutt informerades insamlingspersonal om rutten, när provinsamling skulle ske och vikten av att samla in avfall från de fastigheter och adresser som utsetts. Chauffören uppmanades att begränsa komprimeringen av avfallet för att underlätta sortering. Vid insamlingen kontrollerades uppgifter antal hushåll och antal dagar under vilka avfallet hade genererats noterades. Efter insamling vägdes insamlingsfordonet både med och utan avfall för beräkning av moderprovets vikt. Avfallet transporterades till Moskogens avfallsanläggning där det tömdes på en hårdgjord och rengjord yta för att minska risken för kontaminering av provet. Moderprovet markerades med namn och insamlingsdatum. Proven skyddades inte på något särskilt sätt, eftersom neddelning och placering i kärl skulle ske omedelbart Omblandning och neddelning Omblandning och neddelning genomfördes av KSRR:s driftpersonal omedelbart efter provinsamling och leverans till Moskogen. Omblandning skedde på en hårdgjord och rengjord yta. Avfallet blandades försiktigt med hjullastare. Avfallet lades därefter ut på en sträng och ur strängen togs fem delprov ut. På grund av att en lämplig våg saknades och hjullastarens skopa var bred så tvingades neddelningsmomentet anpassas något relativt Avfall Sveriges manual. Fem stycken 660-literskärl med lock ställdes bredvid varandra, se Figur 1. Hjullastaren tog cirka fyra skoptag jämt fördelade över strängen och avfallet tömdes sedan i kärlen. Då skopan var bredare än kärlen fylldes flera kärl samtidigt. Uppstickande material eller material som fastnade på kärlens kant tillfördes delprovet medan avfall som hamnade bredvid eller föll ner från kärlet ej tillfördes provet. På detta sätt fylldes de fem kärlen till bredden, men vikterna för de olika proverna varierade ( kg) då avfallets komprimeringsgrad varierade. Kärlen markerades med moderprovets namn och delprovets nummer (1-5). Kärlen skyddade uttagna prover från yttre påverkan och förenklade förflyttning av proverna till platsen för sorteringen. Kärlen med delprov transporterades till Tegelviken för sortering. I väntan på sortering förvarades proverna under tak i låst utrymme. När det var allt för många minusgrader förvarades proverna inne i sorteringslokalen (uppvärmd lokal), så att avfallet skulle tina innan sortering. I övrigt användes kärlförrådet (ej uppvärmd lokal) för förvaring av proverna. 6 (20)

7 Figur 1 Fem stycken 660-literskärl placerade bredvid varandra vid uttag av delprov med anpassad metod Sortering Sorteringen genomfördes under fyra veckor med start den 27 november Sorteringen genomfördes av personal från KSRR. Inför sortering utbildades personalen i plockanalysmetodik, syftet med plockanalyser, hur sortering går till, principer för bedömning om avfallet, personalens olika roller samt arbetsmiljö. Inför sortering iordningställdes en avställd verkstadslokal på Vesholmsvägen 12 (Tegelviken) i Kalmar. Principen för lokalen var att runt sorteringsbordet ställdes kärl för de fraktioner som bedömdes vara vanligast förekommande, se Figur 2. Kärl för övriga fraktioner ställdes bakom sorteringsbordet. Kärlen skyltades med fraktionsnamn på tejpremsor som fästes på sorteringsborden vid större kärl för de vanligaste fraktionerna samt direkt på latrinkärl för mindre vanliga fraktioner. Figur 2 Verkstadslokal på Vesholmsvägen som iordningställts för plockanalys. 7 (20)

8 Sorteringen av varje delprov inleddes med att provet vägdes och vikten, samt övriga uppgifter, noterades i protokollet. Därefter genomfördes sorteringen i 21 fraktioner enligt manualen med två tilläggsfraktioner (batterier och lampor) så att antalet fraktioner sammanlagt blev 23 stycken. Avfallet lastades upp på sorteringsbordet, påsarna öppnades med kniv eller sax och en översiktlig bedömning genomfördes i syfte att identifiera t.ex. finfraktion och farligt avfall. Efter avslutad sortering sopades finfraktion upp från bordet och tillfördes respektive fraktion. Figur 3 Kärl för utsorterade fraktioner med enkel märkning på tejpremsor. Kärl för utsorterade fraktioner fylldes och ställdes löpande på utpekad plats. Efter avslutad sortering vägdes samtliga kärl för respektive fraktion och vikterna för utsorterade fraktioner summerades och verifierades med vikten för delprovet, se Figur 4. En elektronisk våg med en noggrannhet på 0,1 kg användes. Om några särskilt tunga föremål påträffades noterades dessa. Samma våg användes för all vägning med undantag för vägning av fraktioner 1 kg, vilka vägdes med en våg med noggrannhet på 0,001 kg. Vikter för kärl räknades av och typ av farligt avfall och elavfall noterades. Farligt avfall och elavfall lämnades efter vägning till miljöriktig hantering. Två personer ansvarade för att notera vikter och kommentarer i protokollen för att minska risken för fel vid hantering av data. För spårbarhetens skull innehöll protokollet, förutom uppgifter om provet, även uppgifter om bl.a. personalens namn, moderprovets namn och datum. Protokollen var till stor del förtryckta för att minska risken för fel. Samtliga fem delprover sorterades, med några få undantag 1 då det i dessa fall sorterades över 500 kg redan efter fyra delprov. 1 Torsås villa samt Kalmar villa 8 (20)

9 Figur 4 Vägning av utsorterade fraktioner efter avslutad sortering Utvärdering Utvärderingen genomfördes under januari februari I utvärderingen sammanställdes resultaten från plockanalyserna och nyckeltal beräknades. Sorteringsprotokoll har använts som underlag till rapporten men redovisas ej i sin helhet utan har sammanställts genom beräkningar till lättöverskådliga diagram och tabeller med kommentarer. 2 RESULTAT 2.1 AVFALLETS SAMMANSÄTTNING I KG/HUSHÅLL OCH VECKA Nedan presenteras resultatet avseende avfallets sammansättning i kg/hushåll och vecka i form av ett sammanfattande stapeldiagram och kommentarer till detta. Diagrammet visar hur stor mängd avfall som respektive bebyggelsekategori har genererat totalt. Diagrammet visar även hur stor mängd respektive fraktion utgör. Resultatet baseras på beräkningar av avfallets våtvikt, d.v.s. vikt utan korrigering för fukt och smuts. Fraktionerna har aggregerats från 21 till 12 fraktioner för ökad överskådlighet och för att lättare kunna jämföras med nationella nyckeltal. För detaljerade tabeller över resultatet, se Bilaga 3 och 4. Vid beräkning av nyckeltal i kilogram per hushåll och vecka behövs uppgifter om antalet dagar under vilka avfallet har genererats. Aktuella data är för villor 14 dagar och för lägenheter 7 dagar, med undantag för lägenheter i Kalmar och Torsås. I Kalmar hade den övervägande delen av avfallet i moderprovet från lägenheter genererats under sju dagar medan en viss del hade genererats under 14 dagar. I Torsås hade avfallet till moderprovet från lägenheter i huvudsak genererats under 14 dagar. I dialog med KSRR beräknades det antal hushåll som skulle ha genererat den insamlade mängden om samtliga hushåll hade haft samma hämtningsintervall. Beräkningen gjordes som ett viktat medelvärde med hänsyn till uppgifter om antal hushåll med avvikande hämtningsintervall. 2 2 Kalmar, lägenheter: *2=992 st hushåll med veckohämtning. Torsås, lägenheter: /2=420,5 st hushåll med tvåveckorshämtning. 9 (20)

10 Av Figur 5 kan bland annat utläsas att: Villorna genererar mer än dubbelt så mycket per hushåll och vecka som lägenheterna. Skillnaden är större än förväntat, baserat på nationella nyckeltal. En förklaring till skillnaden kan vara att fastighetsnära insamling är vanligt i lägenheter i flera av KSRR:s medlemskommuner. Mängden per villahushåll och vecka är generellt ungefär lika stor i medlemskommunerna. För lägenhetshushållen är skillnaderna större mellan kommunerna. Lägenhetshushållen i Nybro och Mörbylånga genererar mest. Mängden matavfall per villahushåll och vecka i et är generellt ungefär lika stor i medlemskommunerna. Bilden är likartad för lägenhetshushållen. Villorna genererar mer än dubbelt så mycket producentansvarsmaterial (förpackningar och tidningar) i form av per hushåll och vecka som lägenheterna. För villor genereras mest producentansvarsmaterial i Kalmar. För lägenheter genereras mest producentansvarsmaterial i Mörbylånga och Nybro. Figur 5 Kärlavfallets sammansättning i kg/hushåll och vecka. KSRR:s medlemskommuner samt genomsnitt för KSRR. 2.2 AVFALLETS SAMMANSÄTTNING I PROCENT Nedan presenteras resultatet avseende avfallets sammansättning i procent i form av cirkeldiagram. Diagrammen visar hur stor andel av avfallet som utgörs av respektive fraktion. Resultatet baseras på beräkningar av avfallets våtvikt. Av Figur 6 - Figur 10 nedan och tabeller i Bilaga 3 och 4 kan bland annat utläsas att: 10 (20)

11 Den procentuella fördelningen mellan matavfall/trädgårdsavfall, producentansvarsmaterial, övrigt avfall och farligt avfall/elavfall är i genomsnitt 48, 26, 26 och 1 procent. Skillnaderna mellan ets sammansättning i medlemskommunerna är generellt relativt små. Producentansvarsmaterialet utgörs till största delen av pappers- och plastförpackningar. Well förekommer i mycket liten utsträckning i et. Andelen producentansvarsmaterial är högre i Kalmar än i övriga medlemskommuner. Andelen elavfall inkl. batterier är ungefär lika stor som andelen traditionellt farligt avfall i et. Lampor förekommer i liten utsträckning i et. Andelen farligt avfall och elavfall i avfallet från villor är lägre i Nybro än i övriga medlemskommuner. Andelen farligt avfall och elavfall i avfallet från lägenheter är lägre i Nybro och Mörbylånga än i övriga medlemskommuner. Figur 6 Kärlavfallets sammansättning i villor (vänster) resp. lägenheter (höger), genomsnitt för Kalmar kommun, %. 11 (20)

12 Figur 7 Kärlavfallets sammansättning i villor (vänster) resp. lägenheter (höger), genomsnitt för Mörbylånga kommun, %. Figur 8 Kärlavfallets sammansättning i villor (vänster) resp. lägenheter (höger), genomsnitt för Nybro kommun, %. Figur 9 Kärlavfallets sammansättning i villor (vänster) resp. lägenheter (höger), genomsnitt för Torsås kommun, %. 12 (20)

13 Figur 10 Kärlavfallets sammansättning i villor (vänster) resp. lägenheter (höger), genomsnitt för KSRR, %. 2.3 FUKT- OCH SMUTSKORRIGERING Efter fukt- och smutskorrigering av mängderna förpackningar och tidningar minskar mängden av dessa fraktioner med ungefär hälften till i genomsnitt ca 1,3 kg/villahushåll och vecka och 0,6 kg/lägenhetshushåll och vecka. 2.4 JÄMFÖRELSE MED ANDRA KOMMUNER En översiktlig jämförelse med plockanalysresultat från andra kommuner enligt Avfall Sverige rapport 2011:04 visar: Kärlavfallets mängd och sammansättning inom KSRR överensstämmer generellt väl med nationella nyckeltal. Villorna genererar dock mer än dubbelt så mycket per hushåll och vecka som lägenheterna. En förklaring till skillnaden kan vara att fastighetsnära insamling är vanligare i lägenheter i KSRR:s medlemskommuner än i många andra svenska kommuner. Andelen farligt avfall och elavfall i är högre än det nationella genomsnittet på ca 0,5 procent. Motsvarande värde för KSRR är i genomsnitt ca 1 procent. Även mängden farligt avfall i från framförallt villa i kg/hushåll och vecka är högre än det nationella genomsnittet på ca 0,04 kg/hushåll och vecka, främst beroende på att mängden elavfall är högre. Motsvarande värde för villahushåll i KSRR är i genomsnitt ca 0,09 kg/hushåll och vecka. Andelen övrigt icke, inklusive s.k. övrigt glas och övrig metall är högre i avfallet från KSRR än det nationella genomsnittet på ca 2-4 procent. Motsvarande värde för KSRR är i genomsnitt ca 7 procent. 13 (20)

14 2.5 FELKÄLLOR Påverkan av felkällor som kan uppstå i samband med genomförandet av plockanalys har hanterats enligt nedan: Snöfall som skedde vid insamlingen av flera moderprov 3 kan i viss mån ha påverkat provets sammansättning genom att avfallet blivit blött och visst avfall såsom tidningar suger åt sig fukt och blir tyngre än vad annat avfall, såsom glas- och metallförpackningar eller en del annat oorganiskt avfall. Detta kan utgöra en felkälla. Vid insamlingen har locken på hushållens kärl sopats av innan kärlen har tömts i sopbilen och ytan för omblandning och neddelning snöröjdes innan avfallet tömdes ur sopbilen. Således bedöms inte nederbörden påverka resultatet. Vågen på hjullastaren registrerade inte så små vikter som 100 kg och skopan var för bred (ca 2,8 m) vilket försvårade uttag av delprov. Detta löstes genom att fem kärl om 660-liter ställdes bredvid varandra. Hjullastaren tog 3-5 skoptag på olika platser ur moderprovet. Vid tömning av skopan fylldes flera av kärlen samtidigt då skopan var bredare än ett kärl. På så vis togs delproven ut på olika platser ur moderprovet och varje delprov vägde cirka 100 kg. Löst avfall som hamnade utanför kärlen togs ej med i provet. Viss inverkan av den mänskliga faktorn tillkommer på detta vis, men inverkan bedöms vara liten. Således bedöms inte bristen på våg eller skopans bredd påverka resultatet nämnvärt. Förfarandet är en avvikelse från Avfall Sveriges manual. Till följd av att en bred skopa användes minskade dock mängden avfall som hamnade utanför kärlen. Sorteringen skedde inte alltid av fem delprov, utan ibland (för två av moderproven) sorterades endast fyra delprov då mängden ändå översteg 500 kg. Från varje moderprov ska enligt Avfall Sveriges manual tas fem delprov i syfte att säkerställa att blandning och uttag av prov ur strängen har resulterat i ett någorlunda homogent avfall och att sammansättningen på avfallet i delproven härigenom liknar varandra. Om resultatet från något av delproven skiljer sig påtagligt från övriga prover kan detta resultat hanteras separat eller uteslutas för att underlätta tolkningen av resultatet. Sammansättningen på avfallet i de olika delproven från respektive moderprov visade sig vara relativt likartad och därför bedöms inte avsaknad av sortering av ett sista femte delprov påverka resultatet. 2.6 ERFARENHETER FRÅN GENOMFÖRDA PLOCKANALYSER Planering Arbetet med att planera plockanalysen bör starta ca 3 månader före plockningen börjar. Det tar tid att identifiera lämpliga rundor m.m. Ev. vaccination av delaktig personal skall beaktas i ett tidigt skede av planeringsfasen för arbetet. För att få acceptabelt skydd skall vaccinationen ske minst ca fyra veckor före start. Arbetet med att plocka avfallet är krävande, både mentalt och fysiskt. Planera därför arbetet så att någon dag utan plockning planeras i regelbundet, ex. planera 2 dagar plock 1 dag utan plock 2 dagar plock o.s.v. Planera med fördel så att insamling sker dagen för planerad plockning. Om analysen görs vintertid, tänk på att frysta sopor måste stå i rumstemperatur över natt för att kunna sorteras. 3 Kalmar lägenhet, Nybro villa, Mörbylånga lägenhet, Mörbylånga villa och Torsås lägenhet. 14 (20)

15 Personalbehov: För att kunna plocka ett delprov (5x100 kg) på en dag går det åt ca fyra personer som plockar. Många gånger kan kontrollanten (protokollförare) vara med att plocka, eftersom kontrollantuppgifterna är få när arbetet med plockningen är ordentligt igång. Om kontrollanten är med och plockar är det möjligt att planera för tre plockare + kontrollanten. Tänk på att ha reservpersonal som är vaccinerad och har varit med på uppstartsutbildningen, för att kunna täcka upp för sjukdom m.m Förberedelser Den utbildning som hölls första dagen upplevdes bra och viktig för de som genomförde plockanalysen. Vid det tillfället presenterades mål och syftet med arbetet, alla delmoment i plockanalysen presenterades och sorteringsinstruktion och diskussion om sorteringen hölls. Det kan vara bra att ha en skiss med exempel på uppställning av sorteringsstation med fraktioner, när man ska bygga sorteringsstationerna Insamling Chauffören som sköter insamlingen måste (vid delade rundor) prata ihop sig med ordinarie chaufför, så att de är överens om vem som tömmer vilka kärl. De rundor som användes 2012 bedömdes från insamlingspersonalen som lämpliga med hänsyn till möjligheten att fördela provens upptagningsområden. Glesbygd ( skogen ) är inte representerad i plockanalysen. Farhågor finns om att sorteringen på glesbygden är sämre än i tätorterna. Detta skulle kunna studeras särskilt i framtida plockanalyser Provneddelning Löst avfall (exempelvis elkablar och tidningar) såg ut att ramla ur skopan vid provtagning, vilket kan innebära att avfall som ofta ligger löst i sopkärlet är underrepresenterat i delproven Sortering Viktigt med arbetsmiljö framförallt om många dagars plockning är inplanerade. - Borden vid plockning bör ej vara för djupa (ca cm) - Viktigt att ha rätt bordshöjd - Låt personalen om möjligt stå på en mjuk gummimatta (det blir hårt att stå på träpall under lång tid) Vid plockanalysen som genomfördes 2012 byggde KSRR upp en lång plockstation med plats för 3-5 plockare (tre stycken bord, 80x160 cm, ställda som långbord). Fraktionerna var då placerade i direkt anslutning till bordets kant (de vanligaste fraktionerna) men även bakom plockarna (de mindre vanliga fraktionerna). I denna uppställning upplevdes det bättre att stå vid kanterna, eftersom det var närmare till de olika fraktionernas behållare. Det är sannolikt bättre att bygga upp två mindre sorteringsstationer än en stor eftersom det kan ge en bättre närhet till fraktionerna. Utrustning för att enkelt kunna väga latrinkärl (specialtillverkad fästkrok eller liknande) skulle underlätta vägningen av sorterade fraktioner. Dock var det fullt möjligt att väga även utan sådan specialutrustning. 15 (20)

16 2.6.6 Utrustning som användes Kevlarhandskar (med stickskydd kanyler och liknande) Engångshandskar Tjocka gummihandskar Ärmskydd Förkläde Visir Enkelt munskydd ( andningsskydd ) Arbetskläder att byta med vid kraftig nedsmutsning Plasttråg att mellanlagra färdigsorterat avfall i (storlek motsvarande min A3 eller liknande) Sax Kniv ( Morakniv ) Handsopborste + liten skyffel Plasttång matlagningspincett Krokvåg 0,1kg-300kg, noggrannhet 0,1 kg Latrinkärl och sopkärl för förvaring av sorterade fraktioner. Insatssäck till sopkärlen. 660-kärl för förvaring av delprov Stroppar vid invägning av 660-kärl Typ och storlek på behållare för utsorterade fraktioner Matavfall 190 l kärl Trädgårdsavfall 190 l kärl Tidningar o dyl 45 l latrinkärl Well 45 l latrinkärl Pappersförpackningar 190 l kärl Övrigt papper 45 l latrinkärl Mjukplastförpackningar 190 l kärl Frigolit 45 l latrinkärl Hårdplastförpackningar 190 l kärl Övrig plast 20 l latrinkärl Glasförpackningar 45 l latrinkärl Övrigt glas 20 l latrinkärl Metallförpackningar 45 l latrinkärl Övrig metall 20 l latrinkärl Övrig oorganisk 45 l latrinkärl Farligt avfall 20 l latrinkärl El- och elektronik 20 l latrinkärl Övrigt trä 45 l latrinkärl Övrigt textil 45 l latrinkärl Övrigt blöjor, bindor o dyl 190 l kärl Övrigt Allt annat (bl.a ) 190 l kärl 16 (20)

17 2.7 REKOMMENDATIONER FÖR FRAMTIDA PLOCKANALYSER Om fler plockanalyser ska genomföras i framtiden rekommenderas att metodiken i stort följs enligt upplägget i genomfört plockanalysprojekt. Vissa modifieringar kan genomföras för att underlätta vid efterföljande plockanalyser. Modifieringar kan, om så önskas, genomföras enligt följande: Projektledaren eller av denne utsedd person kan behöva följa med i insamlingsfordonet vid provinsamling, för att bistå chauffören vid val av hämtningsställen och behållare som ska tömmas och därmed säkerställa att inga avvikelser från utvalda rutter görs. Vid provneddelning kan en smalare skopa användas för att lättare föra ner avfallet i kärlen. Vid provneddelning bör det finnas en våg till hands där delprovens vikt kan verifieras, detta för att säkerställa att varje delprov väger minst 100 kg. På detta sätt följer neddelningen Avfall Sveriges manual och sortering kan ske av fem delprov per moderprov utan att mängden avfall blir onödigt stor. Dispositionen av lokalen och vilka typer av bord och behållare som används bör utvärderas och eventuellt förändras i syfte att underlätta arbetet med sorteringen. En erfarenhet från aktuellt plockanalysprojekt är att sorteringsmomentet blev mer tidskrävande än vad de nyckeltal som redovisas i Avfall Sveriges manual anger. Lokalen bör vara helt iordningställd senast dagen före sorteringsstart. Skyltar till sorteringskärl bör tillverkas inför nästa plockanalys. Skyltarna bör vara tydliga och gärna försedda med bilder eller symboler samt monterade på enkla pinnar för att kunna placeras i respektive kärl eller säck. Det kan övervägas att inte samla in prov varje dag för att minska risken för att insamlat avfall ska hinna sorteras klart innan nytt avfall levereras. Det kan vara bra att ha två stycken plock-team som alternerar eller att lägga in vilodagar i planeringen. Protokollförare bör vara vaccinerade så att även de kan sortera. Första sorteringsdagen kan det finnas behov av en extra person som läser instruktioner och instruerar sorteringspersonalen. Övriga dagar bedöms detta inte behövas. 17 (20)

18 3 REFERENSER Manual för plockanalys av hushållsavfall RVF Utveckling 2005:19 Nationell kartläggning av plockanalyser Avfall Sverige, Rapport U2011:04 av hushållens 18 (20)

19 BILAGA 1. UPPGIFTER OM UNDERSÖKNINGSOMRÅDET Nedan presenteras uppgifter om undersökningsområdet KSRR. Undersökningsområde Medlemskommuner KSRR Kalmar kommun Mörbylånga kommun Nybro kommun Torsås kommun Uppgifter om hushållen Antal hushåll totalt, varav (andel): 4 - villa (53%) (42%) (85%) (59%) (80%) - lägenhet (47%) (58%) 953 (15%) (41%) 673 (20%) - fritidshus Antal invånare Uppgifter om avfallshanteringen Avfallsfraktion som samlas in Hämtningsintervall villa: var 14:e alt. var 28:e dag villa: var 14:e alt. var 28:e dag villa: var 14:e alt. var 28:e dag villa: var 14:e alt. var 28:e dag villa: var 14:e alt. var 28:e dag lägenhet: var 7:e dag (2 ggr/v-2 ggr/mån) lägenhet: var 7:e dag (2 ggr/v-2 ggr/mån) lägenhet: var 7:e dag (2 ggr/v-2 ggr/mån) lägenhet: var 7:e dag (2 ggr/v-2 ggr/mån) lägenhet: var 14:e dag (2 ggr/v-2 ggr/mån) Insamlingssystem för ett kärl för blandad brännbar fraktion ett kärl för blandad brännbar fraktion ett kärl för blandad brännbar fraktion ett kärl för blandad brännbar fraktion ett kärl för blandad brännbar fraktion Insamlingssystem för förpackningar och tidningar ÅVS, i huvudsak ÅVS, även FNI i lägenheter ÅVS ÅVS ÅVS Insamlingssystem för farligt avfall Insamlingssystem för grovavfall ÅVC ÅVC ÅVC ÅVC ÅVC ÅVC ÅVC ÅVC ÅVC ÅVC Övriga uppgifter Säsongsvariationer Mycket turister sommartid Annat viktigt mht syftet 4 Avser år (20)

20 BILAGA 2. UPPGIFTER OM DELOMRÅDEN OCH MODERPROV Moderprovets namn Nedan presenteras uppgifter om de delområden och moderprov som har ingått i plockanalysprojektet. Moderprovet som representerar respektive delområde har valts för att vara någorlunda representativt avseende de uppgifter om hushållen som redovisas i Bilaga 1 samt bebyggelsens karaktär i stora drag. Fastighetsnära insamling förekommer i lägenheter flera av kommunerna. Moderprovets namn (kommun, bebyggelsetyp, avfallsfraktion) Kalmar Villa Kalmar Lägenhet Mörbylånga Villa Mörbylånga Lägenhet Nybro Villa Nybro Lägenhet Torsås Villa Torsås Lägenhet Moderprovets vikt Moderprovets vikt (kg) Uppgifter om moderprovet Antal hushåll (som moderprovet representerar), varav: - villa lägenhet fritidshus verksamheter Antal dagar (som moderprovet representerar) 14 d 7 d 14 d 7 d 14 d 7 d 14 d 14 d Tätort/landsbygd Adresser varifrån avfallet har hämtats Se Bilaga 5 Se Bilaga 5 Se Bilaga 5 Se Bilaga 5 Se Bilaga 5 Se Bilaga 5 Se Bilaga 5 Se Bilaga 5 Datum Datum för insamling Datum för sortering 29-30/ / / / /12+10/ /11+3-4/ / /12+ 17/ Omräknat baserat på 704 hushåll med veckohämtning och 144 hushåll med tvåveckorshämtning: *2 = 992 hushåll med veckohämtning 6 Omräknat baserat på 416 hushåll med tvåveckorshämtning och 9 hushåll med veckohämtning: /2 = 420,5 hushåll med tvåveckorshämtning 20 (20)

Plockanalys av hushållens brännbara kärlavfall 2013 2014-04-03

Plockanalys av hushållens brännbara kärlavfall 2013 2014-04-03 Plockanalys av hushållens brännbara kärlavfall 2013 2014-04-03 Sammanfattning Den 3-4 september 2013 har brännbart avfall från hushåll samlats in för att genomföra en plockanalys av innehållet. Uttagna

Läs mer

Vilka metoder ska användas för plockanalys?

Vilka metoder ska användas för plockanalys? Vilka metoder ska användas för plockanalys? 1 Vad ska vi prata om? Vad innehåller Avfall Sveriges manual? Vilka är nyckelmomenten vid genomförandet? Hur ska man tänka gällande provinsamling, provneddelning

Läs mer

Rapport Plockanalys Askersunds kommun Oktober 2014

Rapport Plockanalys Askersunds kommun Oktober 2014 Rapport Plockanalys Askersunds kommun Oktober 2014 Upprättad av Kirsti Sandelin, Miljöbolaget i Svealand AB Sammanfattning Hushållset i denna plockanalys bestod av ett moderprov med rest där matet samlas

Läs mer

PLOCKANALYSER AV KÄRL- OCH SÄCKAVFALL FRÅN HUSHÅLL I NACKA KOMMUN

PLOCKANALYSER AV KÄRL- OCH SÄCKAVFALL FRÅN HUSHÅLL I NACKA KOMMUN PLOCKANALYSER AV KÄRL- OCH SÄCKAVFALL FRÅN HUSHÅLL I NACKA KOMMUN Nacka kommun 27 juni 2014 Miljö- och avfallsbyrån i Mälardalen AB Kopparbergsvägen 8 722 13 Västerås Telefon: 076-767 16 04 E-post: info@milav.se

Läs mer

Vägledning för upphandling av plockanalys av hushållens kärl- och säckavfall

Vägledning för upphandling av plockanalys av hushållens kärl- och säckavfall Vägledning för upphandling av plockanalys av hushållens kärl- och säckavfall I denna vägledning lämnas rekommendationer avseende innehåll i följande delar av ett förfrågningsunderlag för upphandling av

Läs mer

Rapport: Sida 1(9) Plockanalys av Sopor till förbränning 2014

Rapport: Sida 1(9) Plockanalys av Sopor till förbränning 2014 Rapport: Sida 1(9) 1. Sammanfattning låter göra regelbundna analyser av innehållet i östersundsbornas soppåsar; s.k. plockanalyser, för att följa upp hur bra vi i Östersund, är på att sopsortera. I oktober

Läs mer

Plockanalys av kärl- och säckavfall från hushåll i Västernorrland

Plockanalys av kärl- och säckavfall från hushåll i Västernorrland Plockanalys av kärl- och säckavfall från hushåll i Västernorrland Hösten 2014 Sanita Vukicevic Innehåll... 1 1 Bakgrund... 3 2 Syfte... 3 3 Metod... 3 3.1 Planering... 4 3.2 Förstudie... 5 3.3 Provinsamling...

Läs mer

Plockanalys 2012. Renhållningsordning Bilaga 3. Resultat och diskussion av plockanalyser som genomfördes hösten 2012 som underlag till avfallsplan

Plockanalys 2012. Renhållningsordning Bilaga 3. Resultat och diskussion av plockanalyser som genomfördes hösten 2012 som underlag till avfallsplan Renhållningsordning Bilaga 3 Plockanalys 2012 Resultat och diskussion av plockanalyser som genomfördes hösten 2012 som underlag till avfallsplan Emma Krantz, Hässleholm Miljö AB November 2012 Plockanalys

Läs mer

Plockanalys. Handplockad kunskap. Restavfall

Plockanalys. Handplockad kunskap. Restavfall NSR Plockanalys Handplockad kunskap Restavfall Plockanalys av kommunalt säck- och kärlavfall (brännbart restavfall) Information är källan till effektiva insamlingssystem av hushållsavfall. En plockanalys

Läs mer

SAKAB AllFa Plockanalys

SAKAB AllFa Plockanalys SAKAB AllFa Plockanalys Rapport Reko Sundsvall 19-30/4 2010 Sammanfattning Hushållset i denna plockanalys bestod av tre moderprov; Villor, Verksamheter samt Flerfamiljshus. Plockanalysen utfördes 2010-04-19

Läs mer

Plockanalys grovavfall 2011. Grontmij AB Vatten & Ledningsteknik

Plockanalys grovavfall 2011. Grontmij AB Vatten & Ledningsteknik Plockanalys grovavfall 2011 Grontmij AB Vatten & Ledningsteknik Vår referens Vatten & Ledningsteknik, Amanda Carlberg Rapport Datum Namnteckning Granskad av Godkänd av Innehållsförteckning 1 Bakgrund...

Läs mer

SAKAB AllFa Plockanalys

SAKAB AllFa Plockanalys SAKAB AllFa Plockanalys Rapport Östersunds Kommun 30/6-5/7 2010 Sammanfattning Hushållsavfallet i denna plockanalys bestod av två moderprov; flerfamiljshus samt villaområde. Plockanalysen utfördes 2010-06-30

Läs mer

RAPPORT U2011:04. Nationell kartläggning av plockanalyser av hushållens kärl- och säckavfall. Aktuella resultat och metodik ISSN 1103-4092

RAPPORT U2011:04. Nationell kartläggning av plockanalyser av hushållens kärl- och säckavfall. Aktuella resultat och metodik ISSN 1103-4092 RAPPORT U2011:04 Nationell kartläggning av plockanalyser av hushållens kärl- och säckavfall Aktuella resultat och metodik ISSN 1103-4092 Förord Plockanalyser blir allt viktigare till följd av kommunernas

Läs mer

Plockanalys av hushållsavfall från Håbo kommun

Plockanalys av hushållsavfall från Håbo kommun Furumo Irebrand Avfallskonsult AB Plockanalys av hushållsavfall från Håbo kommun Rapport 2011-06-16 Jan Furumo Linda Irebrand 2 Innehåll 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND OCH SYFTE... 3 3. METOD... 3

Läs mer

Manual för plockanalys av hushållens kärl- och säckavfall ISSN 1103-4092

Manual för plockanalys av hushållens kärl- och säckavfall ISSN 1103-4092 Manual för plockanalys av hushållens kärl- och säckavfall RAPPORT U2013:11 ISSN 1103-4092 förord Plockanalyser blir allt viktigare till följd av kommunernas arbete med utbyggnad av insamlingssystem för

Läs mer

Arvidsjaurs och Arjeplogs kommuner

Arvidsjaurs och Arjeplogs kommuner Vårt datum 2008-05-14 Vår referens Boden, Charlotta Lindberg Plockanalys Arvidsjaurs och Arjeplogs kommuner Grontmij AB Besöksadress Norrbottensvägen 2 E-post charlotta.lindberg@grontmij.se Norrbottensvägen

Läs mer

2011-12-09. Vi hoppas att ni skall få en intressant läsning och ni är mycket välkomna att ringa oss om ni har frågor.

2011-12-09. Vi hoppas att ni skall få en intressant läsning och ni är mycket välkomna att ringa oss om ni har frågor. 2011-12-09 Smedjebacken Energi AB Att: Inger Knutsson Gunnarsvägen 7 777 34 Smedjebacken Bästa kund I följande sidor redovisas resultatet från genomförd plockanalys på ert blandade hushålls, deklarationsnummer

Läs mer

PLOCKANALYS NYKÖPING OCH OXELÖSUND 2012

PLOCKANALYS NYKÖPING OCH OXELÖSUND 2012 RESULTATRAPPORT STOCKHOLM SWECO ENVIRONMENT AB STOCKHOLM AVFALLSTEKNIK 1 (44) repo001.docx 2012-03-29 S w e co Gjörwellsgatan 22 Box 34044 SE-100 26 Stockholm, Sverige Telefon +46 (0)8 6956000 Fax +46

Läs mer

Utvärdering av enkät. Östra Värmland. Vårt datum 2008-10-23 Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund

Utvärdering av enkät. Östra Värmland. Vårt datum 2008-10-23 Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund Vårt datum 2008-10-23 Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund Utvärdering av enkät Östra Värmland Grontmij AB Besöksadress Mejerivägen 1 E-post mari.gustafsson@grontmij.se Box 47303 Org nr

Läs mer

Avfallsstatistik Oskarshamns kommun

Avfallsstatistik Oskarshamns kommun Uppdaterad senast 2013-05-16 Avfallsstatistik Oskarshamns kommun Översikt 2009-2012 och fördelning avfallsmängder 2012 Redovisad statistik baseras på statistik från insamling av hushållsavfall från återvinningsstationer,

Läs mer

Sammanställning av plockanalyser i Skåne. Jämförelse av insamlingssystem och informationsspridning. Johanna Norup.

Sammanställning av plockanalyser i Skåne. Jämförelse av insamlingssystem och informationsspridning. Johanna Norup. Sammanställning av plockanalyser i Skåne Jämförelse av insamlingssystem och informationsspridning Johanna Norup Sanita Vukicevic Innehållsförteckning Sammanställning av plockanalyser i Skåne... 1 Jämförelse

Läs mer

Sakab AllFa Plockanalys

Sakab AllFa Plockanalys Sakab AllFa Plockanalys Rapport Stockholm Veckorna 16-17 2013 Plockanalyser av hushålls- och mat i Stockholm 2013 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning.......3 2. Bakgrund.3 3. Syfte 3 4. Metod.3 5. Utförande

Läs mer

Plockanalys 2010. utvärderingsrapport för plockanalys av hushållsavfall under år 2010 för Piteå, Älvsbyns och Bodens kommun. Rapport 8 mars 2011

Plockanalys 2010. utvärderingsrapport för plockanalys av hushållsavfall under år 2010 för Piteå, Älvsbyns och Bodens kommun. Rapport 8 mars 2011 Plockanalys 2010 - utvärderingsrapport för plockanalys av hushållsavfall under år 2010 för Piteå, Älvsbyns och Bodens kommun Rapport 8 mars 2011 Innehållsförteckning 1 Syfte... 6 2 Metod... 7 2.1 Lokal,

Läs mer

1 (2) Indatarapport - Mariestad - Insamling (2009)

1 (2) Indatarapport - Mariestad - Insamling (2009) Indatarapport - Mariestad - Insamling (2009) Insamlade mängder I1 : Kärl- och, inkl matavfall I2 : Grovavfall från ÅVC och separat insamlade mängder grovavfall I6 : Förpackningar och tidningar som samlas

Läs mer

SORTERINGSANVISNINGAR OCH HÄMTNINGSINTERVALL Renhållaren = Sigtuna kommun, Stadsbyggnadskontoret, Renhållningen MHN = Miljö- och hälsoskyddsnämnden

SORTERINGSANVISNINGAR OCH HÄMTNINGSINTERVALL Renhållaren = Sigtuna kommun, Stadsbyggnadskontoret, Renhållningen MHN = Miljö- och hälsoskyddsnämnden BILAGA 2 SORTERINGSANVISNINGAR OCH HÄMTNINGSINTERVALL = Sigtuna kommun, Stadsbyggnadskontoret, Renhållningen MHN = Miljö- och hälsoskyddsnämnden Avfallsslag: Hämtning/avlämning: Intervall: Anmälan/ansökan/

Läs mer

Kommunal avfallsplan Hälsingland 2014-05-16 SAMMANFATTNING STRATEGIER, MÅL OCH ÅTGÄRDER TILL 2020

Kommunal avfallsplan Hälsingland 2014-05-16 SAMMANFATTNING STRATEGIER, MÅL OCH ÅTGÄRDER TILL 2020 Kommunal avfallsplan Hälsingland 2014-05-16 SAMMANFATTNING STRATEGIER, MÅL OCH ÅTGÄRDER TILL 2020 Målområdena följer avfallstrappan och avfallets flödesprocess. Då avfallshanteringen till stor del styrs

Läs mer

Vad innehåller tyresöbornas avfall? sammanfattning av en plockanalys av hushållsavfall, 2008

Vad innehåller tyresöbornas avfall? sammanfattning av en plockanalys av hushållsavfall, 2008 Vad innehåller tyresöbornas avfall? sammanfattning av en plockanalys av hushållsavfall, 2008 Plockanalys av hushållsavfall i Tyresö kommun Hur vi använder oss av naturens resurser nu och i framtiden är

Läs mer

Kommunal avfallsplan Hälsingland 2014-05-05 utkast efter seminarium 4 UTKAST STRATEGIER, MÅL OCH ÅTGÄRDER TILL 2020

Kommunal avfallsplan Hälsingland 2014-05-05 utkast efter seminarium 4 UTKAST STRATEGIER, MÅL OCH ÅTGÄRDER TILL 2020 Kommunal avfallsplan Hälsingland 2014-05-05 utkast efter seminarium 4 UTKAST STRATEGIER, MÅL OCH ÅTGÄRDER TILL 2020 Målområdena följer avfallstrappan och avfallets flödesprocess. Då avfallshanteringen

Läs mer

Plockanalys kärl- och säckavfall 2011

Plockanalys kärl- och säckavfall 2011 Grontmij AB Vatten & Ledningsteknik Vår referens Vatten & Ledningsteknik, Therese Silfverduk, Amanda Carlberg Rapport Namnteckning Granskad av Godkänd av Innehåll 1 Bakgrund... 3 2 Syfte... 3 3 Metod...

Läs mer

FASTIGHETSNÄRA HÄMTNING AV FÖRPACKNINGSAVFALL OCH RETURPAPPER ETT KOMMUNALT ANSVAR?

FASTIGHETSNÄRA HÄMTNING AV FÖRPACKNINGSAVFALL OCH RETURPAPPER ETT KOMMUNALT ANSVAR? FASTIGHETSNÄRA HÄMTNING AV FÖRPACKNINGSAVFALL OCH RETURPAPPER ETT KOMMUNALT ANSVAR? Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund 1. SAMMANFATTNING 3 2. KOMMUNER SOM HAR ETT UTBYGGT SYSTEM FÖR FASTIGHETSNÄRA

Läs mer

Sakab AllFa Plockanalys

Sakab AllFa Plockanalys Sakab AllFa Plockanalys Rapport Stockholm Veckorna 43-44 2013 Plockanalyser av hushålls- och matavfall i Stockholm 2013-10 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning.......3 2. Bakgrund.3 3. Syfte 3 4. Metod.3

Läs mer

AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015

AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015 AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015 Kommunal avfallsplan med mål och åtgärdsprogram Kommunfullmäktige 86, 2011-05-02 1 Inledning Avfallsplanen är en kommunal plan för den framtida avfallshanteringen.

Läs mer

Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall.

Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall. Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall. Det innebär att insamlingen ska vara enkel, lätt att förstå och

Läs mer

Plockanalys hushållsavfall

Plockanalys hushållsavfall Plockanalys hushållsavfall Genomförande av plockanalys Analysen genomfördes av JTI under 2010 på uppdrag av Uppsala Vatten. Analysen genomfördes vid Hovgårdens avfallsanläggning. 2 2010-10-14 Analyserade

Läs mer

Resultat från enkätundersökning hos hushållen i Säffle och Åmåls kommuner

Resultat från enkätundersökning hos hushållen i Säffle och Åmåls kommuner Resultat från enkätundersökning hos hushållen i Säffle och Åmåls kommuner I slutet av januari skickades enkäter ut till samtliga hushåll i Säffle och Åmåls kommuner. Frågorna berörde kundnöjdhet med dagens

Läs mer

Renhållningstaxa för Älvsbyns kommun

Renhållningstaxa för Älvsbyns kommun Renhållningstaxa för Älvsbyns kommun Älvsbyns Energi AB, Älvsbyns kommun RENHÅLLNINGSTAXA FÖR ÄLVSBYNS KOMMUN Avgifter enligt denna taxa skall betalas till Älvsbyns Energi AB. Denna renhållningstaxa gäller

Läs mer

NU ÄR DET DAGS ATT VÄLJA SOP ABONNEMANG!

NU ÄR DET DAGS ATT VÄLJA SOP ABONNEMANG! NU ÄR DET DAGS ATT VÄLJA SOP ABONNEMANG! Till dig kan vi köra med liten sopbil Dags att välja sopabonnemang Du har tidigare fått information om att villa- och fritidshushållen i Lysekil kommer att få ett

Läs mer

SAKAB AllFa Plockanalys

SAKAB AllFa Plockanalys SAKAB AllFa Plockanalys Rapport SÖRAB-kommunerna Veckorna 16-21 2012 Plockanalyser av hushållsavfall i SÖRAB-kommunerna 2012 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Bakgrund... 1 3. Syfte... 1 4.

Läs mer

Enkät om framtidens avfallshantering för dig som bor i ett flerfamiljshus

Enkät om framtidens avfallshantering för dig som bor i ett flerfamiljshus Enkät om framtidens avfallshantering för dig som bor i ett flerfamiljshus Enkäten utförs som en del av arbetet med att ta fram en avfallsplan för kommunerna Degerfors, Filipstad, Gullspång, Karlskoga,

Läs mer

Förslag. 1. Villa, helårsbostad Lägenheter Fritidsbostad Verksamheter, institutioner m.fl. 317

Förslag. 1. Villa, helårsbostad Lägenheter Fritidsbostad Verksamheter, institutioner m.fl. 317 1 Renhållningstaxa för hushållsavfall år 2015 för KSRR Beslutad av KSRR:s förbundsfullmäktige XXXX-XX-XX, XX, samt hos respektive medlemskommuns kommunfullmäktige: Kalmar kommun XXXX-XX-XX, XX Mörbylånga

Läs mer

Nu testar vi fastighetsnära insamling av tidningar och förpackningar

Nu testar vi fastighetsnära insamling av tidningar och förpackningar i n d r a ng ti plast metall pappersförpackningar Nu testar vi fastighetsnära insamling av tidningar och förpackningar Det ska vara lätt att göra rätt! I Sverige är vi ganska bra på återvinning av förpackningar

Läs mer

Plockanalyser. i Västerbotten 2009

Plockanalyser. i Västerbotten 2009 Plockanalyser i Västerbotten 2009 Plockanalyser i Västerbotten Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 3 2. Bakgrund 4 3. Syfte 4 4. Metod 4 5.Förberedelser 4 6. Insamling 5 7.Kostnader 7 8. Resultat 8

Läs mer

RAPPORT Plockanalys av hushållsavfall

RAPPORT Plockanalys av hushållsavfall RAPPORT Plockanalys av hushållsavfall 2010-01-18 Ett samverkansprojekt mellan Karlstad Kil Grums Forshaga och Hammarö kommuner Upprättad av: Maria Oja, Kils Avfallshantering AB Denna rapport beskriver

Läs mer

Renhållningstaxa för hushållsavfall år 2015 för KSRR

Renhållningstaxa för hushållsavfall år 2015 för KSRR 1 Renhållningstaxa för hushållsavfall år 2015 för KSRR Belopp i SEK och exklusive mervärdeskatt A Grundtaxa (per bostad/lägenhet/enhet) 1. Villa, helårsbostad 634 2. Lägenheter 317 3. Fritidsbostad 317

Läs mer

viktig INFo om HuR Du GöR med DINA SopoR SoRTERA ut TIDNINGAR och FöRpAckNINGAR EXTRA HämTNING och HämTNING Av FöR HÅRT packade och överfyllda kärl

viktig INFo om HuR Du GöR med DINA SopoR SoRTERA ut TIDNINGAR och FöRpAckNINGAR EXTRA HämTNING och HämTNING Av FöR HÅRT packade och överfyllda kärl RENHÅLLNINGSTAXA 2014 Det är renhållningsordningen som bestämmer vilka åtgärder som kommunen ansvarar för när det gäller hushållens avfall. För de här åtgärderna ska kommunen också ta ut ersättning av

Läs mer

Renhållningstaxa 2003

Renhållningstaxa 2003 Renhållningstaxa 2003 Renhållningsavgiften Avfallshantering finansieras enbart genom renhållningsavgifter utan något stöd från skattemedel. Uppstår ett överskott går detta tillbaka till fastighetsägaren

Läs mer

Plockanalyser av hushållsavfall i SÖRAB-kommunerna 2009

Plockanalyser av hushållsavfall i SÖRAB-kommunerna 2009 Furumo Irebrand Avfallskonsult AB Plockanalyser av hushållsavfall i SÖRAB-kommunerna 2009 Rapport 2009-11-30 Jan Furumo Linda Irebrand Rapporten reviderad 2010-03-04 1 (13) Innehåll 1. SAMMANFATTNING...2

Läs mer

PM Undersökning om insamlingssystem för elavfall i Sverige 2012

PM Undersökning om insamlingssystem för elavfall i Sverige 2012 PM Undersökning om insamlingssystem för elavfall i Sverige 212 El-Kretsen har tillsammans med Avfall Sverige genomfört en översiktlig undersökning med syfte att skapa en nulägesbild över hur insamling

Läs mer

Insamlingssystem för fastighetsnära hämtning av sorterat hushållsavfall i Rimbo

Insamlingssystem för fastighetsnära hämtning av sorterat hushållsavfall i Rimbo TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Mattias Andersson, Avfallsutredare Telefon: 0176-71355 E-post: mattias.andersson@norrtalje.se Dnr: KLML 15-359 Till Teknik och klimat nämnden Insamlingssystem för fastighetsnära

Läs mer

Bilaga 1. Nulägesbeskrivning. Förslag

Bilaga 1. Nulägesbeskrivning. Förslag Bilaga 1 Nulägesbeskrivning Innehåll 1 KOMMUNAL AVFALLSORGANISATION 5 2 BESKRIVNING AV ORGANISATIONEN 2.1 Geografiskt läge och infrastruktur... 2.2 Befolkning... 2.3 Näringslivsstruktur... 7 3 AVFALLSMÄNGDER

Läs mer

Flerfackssortering i Norrköping

Flerfackssortering i Norrköping Flerfackssortering i Norrköping Nu blir det enkelt att sortera Under hösten 2014 är bostadsområdena Ljunga, Svärtinge, Rist, Östra Husby, Fyrby, Sörby och Lindö utsedda till att prova ett nytt system för

Läs mer

Renhållningstaxa för Mora kommun 2008-01-21

Renhållningstaxa för Mora kommun 2008-01-21 Renhållningstaxa för Mora kommun 2008-01-21 Renhållningstaxa för Mora kommun A Grunden för renhållningstaxa Avfallshanteringen i kommunen regleras i miljöbalken SFS 1998:808, avfallsförordningen SFS 2001:1063

Läs mer

Plockanalys mat- och restavfall från hushåll 2015 Stockholm Vatten

Plockanalys mat- och restavfall från hushåll 2015 Stockholm Vatten Plockanalys mat- och restavfall från hushåll 2015 Stockholm Vatten 5 februari 2016 Rapportförfattare och arbetsledare: Leif Lundin Granskare och arbetsledare: Johan Olsve DATUM / VERSION: 160205 / version

Läs mer

Val av renhållningsabonnemang. Fastighetsnära insamling för villahushåll Område 1, 2015

Val av renhållningsabonnemang. Fastighetsnära insamling för villahushåll Område 1, 2015 Val av renhållningsabonnemang Fastighetsnära insamling för villahushåll Område 1, 2015 Hej! Kommunfullmäktige i Mölndals stad har beslutat om ny renhållningstaxa för fastighetsnära insamling med flerfackskärl.

Läs mer

Information om avfallshantering

Information om avfallshantering Information om avfallshantering För kommunerna Eslöv, Hörby och Höör har gemensamma föreskrifter om avfallshantering tagits fram i samarbete med Merab (Mellanskånes Renhållningsaktiebolag). Föreskrifterna

Läs mer

Fritidshusägare. Information om sophämtning, abonnemang, matavfallsinsamling, Återvinningscentralen, olika tjänster, kontaktuppgifter

Fritidshusägare. Information om sophämtning, abonnemang, matavfallsinsamling, Återvinningscentralen, olika tjänster, kontaktuppgifter Fritidshusägare Information om sophämtning, abonnemang, matavfallsinsamling, Återvinningscentralen, olika tjänster, kontaktuppgifter Sophämtning Du som har fritidshus kan välja mellan flera olika kärlstorlekar

Läs mer

Du sköter hemkompostering av matavfall och vi hämtar restavfall. Normalt hämtar vi restavfall var 4:e vecka.

Du sköter hemkompostering av matavfall och vi hämtar restavfall. Normalt hämtar vi restavfall var 4:e vecka. RENHÅLLNINGSTAXA 2010 Det är renhållningsordningen som bestämmer vilka åtgärder som kommunen ansvarar för när det gäller hushållens avfall. För de här åtgärderna ska det också tas ut ersättning av fastighetsägaren

Läs mer

Bilaga 1. Nulägesbeskrivning. Förslag

Bilaga 1. Nulägesbeskrivning. Förslag Bilaga 1 Nulägesbeskrivning Innehåll 1 KOMMUNAL AVFALLSORGANISATION 5 2 BESKRIVNING AV ORGANISATIONEN 6 2.1 Geografiskt läge och infrastruktur... 2.2 Befolkning... 2.3 Näringslivsstruktur... 3 AVFALLSMÄNGDER

Läs mer

Fråga A2 Hur nöjd är du med följande när det gäller hämtningen av hushållsavfallet?

Fråga A2 Hur nöjd är du med följande när det gäller hämtningen av hushållsavfallet? Några frågor om hämtning av hushållsavfallet Fråga A1 Hur ofta hämtas ditt hushållsavfall? Välj det alternativ som stämmer bäst Varje vecka Varannan vecka Var fjärde vecka Fråga A2 Hur är du med följande

Läs mer

Bättre återvinning med kommunalt ansvar

Bättre återvinning med kommunalt ansvar Bättre återvinning med kommunalt ansvar Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund 1. BAKGRUND 3 2. DET FINNS BÄTTRE ALTERNATIV ÄN ÅTERVINNINGSSTATIONER 3 3. KOMMUNERNA TAR SJÄLVA ÖVER INSAMLINGEN

Läs mer

Information från Ystads kommun

Information från Ystads kommun Här hittar du information om hur sophanteringen ser ut och fungerar i Ystads kommun Tveka inte! Öppna broschyren och låt dig inspireras och informeras Hälsningar/Avfallsenheten Information från Ystads

Läs mer

Bilaga 1 Nula gesbeskrivning av avfallshanteringen i Knivsta kommun

Bilaga 1 Nula gesbeskrivning av avfallshanteringen i Knivsta kommun Bilaga 1 Nula gesbeskrivning av avfallshanteringen i Knivsta kommun 1 Beskrivning av kommunen Knivsta kommun tillhör Uppsala län. Kommunen bildades 2003 efter att tidigare varit en del av Uppsala kommun.

Läs mer

Föreskrifter om avfallshantering för kommunerna Eslöv, Hörby och Höör

Föreskrifter om avfallshantering för kommunerna Eslöv, Hörby och Höör Föreskrifter om avfallshantering För kommunerna Eslöv, Hörby och Höör Sid 1(10) Innehåll 1-8 Inledande bestämmelser Tillämpliga föreskrifter 3 Definitioner 3 Kommunens ansvar för renhållning, information

Läs mer

Bilaga 2. Uppföljning av nuvarande avfallsplan

Bilaga 2. Uppföljning av nuvarande avfallsplan Bilaga 2 av nuvarande avfallsplan Vindelns kommuns nu gällande avfallsplan är från 1993, antagen i fullmäktige 1993-11- 15 är ålderstigen och målen som då var uppsatta är uppfyllda. Beskrivning om målen

Läs mer

Fastighetsnära insamling. - det nya sopsorteringssystemet! FNI

Fastighetsnära insamling. - det nya sopsorteringssystemet! FNI Fastighetsnära insamling - det nya sopsorteringssystemet! Nu ghe komm ts er till d nära in s itt o mrå amling de. Fast i tt tt Lä t at FNI ä ar g ör ad Ök r se l e vic iljö t rik M ig a tv Fastighetsnära

Läs mer

Gemensam handlingsplan 2013

Gemensam handlingsplan 2013 handlingsplan 2013 Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle 1 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 3 3. Organisation och ansvarsområden... 6 3.1. Kontaktmannagruppen...

Läs mer

Ny kommunal avfallstaxa. för flerfamiljshus och verksamheter

Ny kommunal avfallstaxa. för flerfamiljshus och verksamheter Ny kommunal avfallstaxa för flerfamiljshus och verksamheter 1 Varsågod Ny avfallstaxa gäller från 1 april 2012. Här kommer information till dig som fastighetsägare om den nya avfallstaxan som gäller för

Läs mer

Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen

Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund, syfte...3 1.2 Nollalternativ, om planen inte realiseras...3 1.3 Planalternativet...3 2 Nationella, regionala och lokala miljömål

Läs mer

ST1 SOLLENTUNA KOMMUN

ST1 SOLLENTUNA KOMMUN ST1 SOLLENTUNA KOMMUN N»\ Kommunledningskontoret Lars Keski-Seppälä Tjänsteutlåtande Sidan 1 av 1 Dnr 2012/0510 KS-1 Diariekod: 473 Kommunstyrelsen Utredning om möjligheterna till fastighetsnära sortering

Läs mer

Då införs viktdebiteringen i din stadsdel

Då införs viktdebiteringen i din stadsdel Småhus Nu kan du gå ner i vikt Stegvist införande av viktbaserad avfallstaxa 2010 2012 mycket du Du betala Vi inför successivt viktbaserad avfallstaxa i Göteborg. Schemat här nedan visar när systemet införs

Läs mer

Bilaga 1 1(6) till Avfallsplan 2010-2017. Boendeform 2008 Flerbostadshus 6466 Småhus 6056 Fritidshus 1658 Figur 1. Boendeformer och antal fritidshus

Bilaga 1 1(6) till Avfallsplan 2010-2017. Boendeform 2008 Flerbostadshus 6466 Småhus 6056 Fritidshus 1658 Figur 1. Boendeformer och antal fritidshus Bilaga 1 1(6) till Avfallsplan 2010-2017 Nuläges beskrivning Kommunens struktur. Kristinehamns kommun ligger vid nordöstra delen av Vänern, med en flera mil lång strandlinje, och omfattar även skärgårdsområden.

Läs mer

Renhållningstaxa för Gislaveds kommun 2013

Renhållningstaxa för Gislaveds kommun 2013 Renhållningstaxa för Gislaveds kommun 2013 Antagen av kommunfullmäktige 2013-04-25, 56 Gäller fr o m 2013-06-01 GILTIGHETSOMRÅDE Taxan avser de avgifter som enligt gällande lagstiftning kan utgå för hantering

Läs mer

För boende i en- och tvåfamiljsfastigheter. Hantering av sopkärl. stockholm.se/avfall

För boende i en- och tvåfamiljsfastigheter. Hantering av sopkärl. stockholm.se/avfall För boende i en- och tvåfamiljsfastigheter Hantering av sopkärl stockholm.se/avfall Kärltyper För boende i Stockholms stad finns det fyra kärlvarianter: 140-liters kärl 140-liters matavfallskärl 190-liters

Läs mer

Fastighetsnära insamling. - det nya sopsorteringssystemet! FNI

Fastighetsnära insamling. - det nya sopsorteringssystemet! FNI Fastighetsnära insamling - det nya sopsorteringssystemet! Nu ghe komm ts er till d nära in s itt o mrå amling de. Fast i tt tt Lä t at FNI ä ar g ör ad Ök r se l e vic iljö t rik M ig a tv Fastighetsnära

Läs mer

kommun RENHÅLLNINGSTAXA FÖR KOMMUNERNA ESLÖV, HÖÖR OCH HÖRBY Gällande från 2013-02-01

kommun RENHÅLLNINGSTAXA FÖR KOMMUNERNA ESLÖV, HÖÖR OCH HÖRBY Gällande från 2013-02-01 ESIÖVS KOMMUN Höörs kommun HÖRBY KOMMUN RENHÅLLNINGSTAXA FÖR KOMMUNERNA ESLÖV, HÖÖR OCH HÖRBY Gällande från 2013-02-01 GILTIGHETSOMRÅDE Taxan avser avgifter för hantering av hushållsavfall och därmed jämförligt

Läs mer

RVF Utveckling 2005:05

RVF Utveckling 2005:05 Trender och variationer i hushållsavfallets sammansättning Plockanalys av hushållens säck- och kärlavfall i sju svenska kommuner RVF Utveckling 2005:05 ISSN 1103-4092 RVF Utveckling2005:05 ISSN 1103-4092

Läs mer

Insamling av matavfall från flerfamiljsfastigheter. Till dig som är ägare till en flerfamiljsfastighet i Varbergs och Falkenbergs kommun

Insamling av matavfall från flerfamiljsfastigheter. Till dig som är ägare till en flerfamiljsfastighet i Varbergs och Falkenbergs kommun Insamling av matavfall från flerfamiljsfastigheter Till dig som är ägare till en flerfamiljsfastighet i Varbergs och Falkenbergs kommun 1 Varför samla in matavfall? Mycket av det vi slänger i soppåsen

Läs mer

Västervik Miljö & Energi. Avfallshanteringen i kommunen. Kundundersökning

Västervik Miljö & Energi. Avfallshanteringen i kommunen. Kundundersökning Västervik Miljö & Energi Avfallshanteringen i kommunen Kundundersökning Uppdragsgivare: Sofia Ahl, Renhållningschef, Västervik Miljö & Energi Utförd av: Karin Franzén och Sebastian Dahrendorf, utredarna

Läs mer

Uppföljningsrapport 2010

Uppföljningsrapport 2010 Uppföljningsrapport 2010 av Renhållningsordning för Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby kommun 2011-06-14 Gästrike Återvinnare ansvarar för den kommunala avfallshanteringen i Gävle, Hofors,

Läs mer

Sorteringsguide. för dig på jobbet

Sorteringsguide. för dig på jobbet Sorteringsguide för dig på jobbet Resurshushållning för en bättre värld Vår planet är hårt belastad med en befolkning som närmar sig sju miljarder. Skall vi alla kunna leva tillsammans måste vi lära oss

Läs mer

Renhållningstaxa 2016. KS 2015-323

Renhållningstaxa 2016. KS 2015-323 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2015-10-27 294 Renhållningstaxa 2016. KS 2015-323 KS, KF Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen tillstyrka

Läs mer

Insamling av matavfall från flerfamiljsfastigheter. Till dig som är fastighetsägare till flerfamiljfastigheter i Falkenbergs kommun

Insamling av matavfall från flerfamiljsfastigheter. Till dig som är fastighetsägare till flerfamiljfastigheter i Falkenbergs kommun Insamling av matavfall från flerfamiljsfastigheter Till dig som är fastighetsägare till flerfamiljfastigheter i Falkenbergs kommun 1 Varför samla in matavfall? Mycket av det vi slänger i soppåsen består

Läs mer

Renhållningstaxa för Alingsås kommun år 2016

Renhållningstaxa för Alingsås kommun år 2016 Renhållningstaxa för Alingsås kommun år 2016 Antagen av kommunfullmäktige 2015-12-09, 45 Renhållningstaxa Alingsås kommun år 2016 1 1 Renhållningstaxa för Alingsås... 3 1.1 Avfallsföreskrifter i Alingsås

Läs mer

Kretsloppsanpassad avfallshantering. Livsmedelsverksamheter

Kretsloppsanpassad avfallshantering. Livsmedelsverksamheter Kretsloppsanpassad avfallshantering Livsmedelsverksamheter Bakgrund till skriften och allmänna bestämmelser Alla hushåll och verksamheter ska enligt renhållningsordningen sortera ut matavfall och brännbart

Läs mer

Förslag till Tillämpningsanvisningar till avfallsföreskrifter i renhållningsordning för Upplands Väsby kommun

Förslag till Tillämpningsanvisningar till avfallsföreskrifter i renhållningsordning för Upplands Väsby kommun Styrdokument, föreskrifter 2015-03-02 Dnr KSTFU/2015:33 Förslag till Tillämpningsanvisningar till avfallsföreskrifter i renhållningsordning för Upplands Väsby kommun Nivå: Antagen: Kommungemensam Kommunstyrelsen

Läs mer

Enkätundersökning om hanteringen av vatten, avlopp och renhållning i Oskarshamns Kommun 2008

Enkätundersökning om hanteringen av vatten, avlopp och renhållning i Oskarshamns Kommun 2008 Enkätundersökning om hanteringen av vatten, avlopp och renhållning i Oskarshamns Kommun 2008 Undersökningen genomfördes mellan den 26 maj till den 7 juli 2008 Totalt deltog 118 personer Vi vill passa på

Läs mer

Förslag. 2. Mål och åtgärder. 2. Mål och åtgärder

Förslag. 2. Mål och åtgärder. 2. Mål och åtgärder 2. Mål och åtgärder 2.1 Bakgrund till mål och åtgärder I följande avsnitt beskrivs bakgrunden till de mål, strategier och åtgärder som ska vara styrande för utvecklingen av avfallshanteringen inom KSRR

Läs mer

Sortera ännu mera? Förslaget utgår från EUs avfallshierarki avfallstrappan

Sortera ännu mera? Förslaget utgår från EUs avfallshierarki avfallstrappan Sortera ännu mera? Förslag till nya delmål för den gemensamma avfallsplanen för dig som bor och arbetar i kommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och

Läs mer

Tänk på att lägga rätt soppåse i rätt kärl! Från 1 juni får alla trollhättebor en ny rutin för sophanteringen

Tänk på att lägga rätt soppåse i rätt kärl! Från 1 juni får alla trollhättebor en ny rutin för sophanteringen Tänk på att lägga rätt soppåse i rätt kärl! Från 1 juni får alla trollhättebor en ny rutin för sophanteringen Fortsätt sortera sopor som tidigare. Lägg bara till en bra rutin Släng soppåsarna i två olika

Läs mer

Avfallstaxa 2015 för verksamheter i Varberg och Falkenberg

Avfallstaxa 2015 för verksamheter i Varberg och Falkenberg Avfallstaxa 2015 för verksamheter i Varberg och Falkenberg Antagen av kommunfullmäktige i Varberg 2014-11-25 och i Falkenberg 2014-12-16, att gälla från och med 2015-01-01 Kundtjänst Telefon 0757-27 40

Läs mer

SOPHÄMTNING FÖR SMÅHUS AVGIFTER 2015

SOPHÄMTNING FÖR SMÅHUS AVGIFTER 2015 SOPHÄMTNING FÖR SMÅHUS AVGIFTER 2015 MER UTSORTERAT BILLIGARE SOPHÄMTNING I Stockholm har vi vikttaxa. Du kan därmed själv påverka dina kostnader genom att minska vikten i kärlet. Du betalar en grundavgift

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott

TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott : Plats och tid Lilla salen, rådhuset i Simrishamn, den, kl. 13.00-14.00 Beslutande Magnus Björkman (M), ordförande Anders Larsson (C), tjg ers Övriga närvarande Kanslichef Christian Björkqvist Miljöstrateg

Läs mer

Lokala förhållanden i Vimmerby, Hultsfred och Högsby av betydelse vid etablering av insamlingssystem med utökad källsortering

Lokala förhållanden i Vimmerby, Hultsfred och Högsby av betydelse vid etablering av insamlingssystem med utökad källsortering PM Lokala förhållanden i Vimmerby, Hultsfred och Högsby av betydelse vid etablering av insamlingssystem med utökad källsortering Nedan beskrivs översiktligt fysiska förutsättningar i Vimmerby, Hultsfreds

Läs mer

Bilaga 7. Begreppsförklaringar

Bilaga 7. Begreppsförklaringar Bilaga 7 sförklaringar Avfallsplan 2012-2015 för Lomma kommun 2010-12-01 sförklaring och definitioner Avfall Avfall Web Avfallshantering Avfallshierarki Avfallsminimering Avfallsplan Avslutade deponier

Läs mer

RENHÅLLNINGSTAXA FÖR KARLSHAMNS KOMMUN 2015

RENHÅLLNINGSTAXA FÖR KARLSHAMNS KOMMUN 2015 RENHÅLLNINGSTAXA FÖR KARLSHAMNS KOMMUN 2015 Varje kommun är enligt 15 kap 8 Miljöbalken skyldig att svara för omhändertagande av hushållsavfall.kommunens avfallshantering regleras i miljöbalken, avfallsförordningen

Läs mer

Bilaga 6 Uppföljning av avfallsplan 2003-2010

Bilaga 6 Uppföljning av avfallsplan 2003-2010 Bilaga 6 Uppföljning av avfallsplan 2003-2010 Innehåll 1 Inledning... 3 2 Sammanfattning... 3 3 Måluppföljning... 4 4 Uppföljning av åtgärdsprogrammet... 10 4.1 Uppföljning av åtgärder som Gästrike Återvinnare

Läs mer

RENHÅLLNINGSTAXA FÖR OLOFSTRÖMS KOMMUN 2013

RENHÅLLNINGSTAXA FÖR OLOFSTRÖMS KOMMUN 2013 RENHÅLLNINGSTAXA FÖR OLOFSTRÖMS KOMMUN 2013 Varje kommun är enligt 15 kap 8 Miljöbalken skyldig att svara för omhändertagande av hushållsavfall.kommunens avfallshantering regleras i miljöbalken, avfallsförordningen

Läs mer