Plockanalys av hushållsavfall från Bollnäs och Ovanåkers kommun

Transkript

1 2015 Plockanalys av hushållsavfall från Bollnäs och Ovanåkers kommun Sanita Vukicevic Envir Plockanalyser AB

2 1 Bakgrund Syfte Metod Planering Förstudie Provinsamling Provneddelning Sortering Utvärdering av resultat Resultat, Bollnäs Mängder blandat brännbart avfall från hushåll Sammansättning på brännbart avfall från villor Förpackningar och tidningar i det brännbara avfallet från villor Farligt avfall och elektronik i det brännbara avfallet från villor Sammansättning på brännbart avfall från flerfamiljshus Förpackningar och tidningar i det brännbara avfallet från flerfamiljshus Farligt avfall och elektronik i det brännbara avfallet från flerfamiljshus Resultat, Ovanåker Mängder blandat brännbart avfall från hushåll Sammansättning på brännbart avfall från villor Förpackningar och tidningar i det brännbara avfallet från villor Farligt avfall och elektronik i det brännbara avfallet från villor Sammansättning på brännbart avfall från flerfamiljshus Förpackningar och tidningar i det brännbara avfallet från flerfamiljshus Farligt avfall och elektronik i det brännbara avfallet från flerfamiljshus Bilaga 1. Protokoll från plockanalyser på brännbart avfall

3 1 Bakgrund Avfall Hälsingland är ett samarbete mellan Hälsinglands samtliga kommuner om den kommunala avfallshanteringen. BORAB AB (Bollnäs och Ovanåker), Hudiksvalls kommun, Ljusdal Energi AB, Nordanstigs kommun och Söderhamn NÄRA har gjort en samordnad upphandling som avser plockanalys av kärl- och säckavfall. Uppdraget avser plockanalyser och en tillhörande rapport per kommun/bolag. Då samtliga kommuner/bolags analyser är genomförda ska en sammanställning över alla analyser upprättas. Envir AB har under hösten 2015 gjort plockanalyser på avfall från alla sex kommuner. Resultatet från plockanalyser på kärl- och säckavfall från Bollnäs och Ovanåkers kommun presenteras i denna rapport. 2 Syfte Syftet med plockanalyser är att ge en bild av avfallets sammansättning med fokus på andelen producentansvarsmaterial, matavfall samt farligt avfall och elektronik i det brännbara avfallet. Syftet är också att beräkna de totala mängder avfall som genereras i villa- och lägenhetshushåll, samtidigt att: Inhämta data om sammansättning på avfall för att kunna arbeta med och följa upp mål i kommuns avfallsplan Få statistiskt underlag på tillgänglig mängd matavfall i det brännbara avfallet Utvärdera mängden producentansvarsmaterial i avfallet Ta fram underlag som kan användas i kommunens information till hushållen Genom plockanalysen får kommunen underlag till beslut i sitt fortsatta arbete med hushållsavfall. 3 Metod Plockanalys innebär att en i förväg bestämd mängd hushållsavfall plockas ut och sorteras, resultat redovisas och allt sammanställs i en rapport. Genom plockanalysen får man reda på avfallets beståndsdelar och kan på så sätt få ett underlag för att bedöma vilka återvinningsbara fraktioner som inte sorteras ut. Med hjälp av erhållna resultat från plockanalyser kan kommunen utvärdera insamlingssystem, planera och dimensionera nytt system för återvinning, kontrollera och följa upp kvalitet på avfall eller kontrollera effekten av olika styrmedel på avfallets sammansättning. Plockanalysen genomförs enligt Avfall Sveriges Manual för plockanalys av hushållens kärl- och säckavfall, U2013:11. Metoden innehåller sex steg: 1. Planering 2. Förstudie 3

4 Provinsamling Provneddelning Sortering Utvärdering 3.1 Planering Bollnäs och Ovanåkers kommun har gjort planering av plockanalysen och definierat undersökningsområde, delområden, syftet och tidplan. Undersökningsområden är Bollnäs och Ovanåkers kommun där två delområden i respektive kommun har valts för plockanalys, ett område med villor med egna kärl och ett område med flerfamiljshus. Avfallstyperna som har analyserats är hushållens brännbara kärl- och säckavfall. Avfallet har sorterats i nio primära och 25 sekundära fraktioner där soppåsar som innehåller avfall har redovisats för sig, se tabell 3.1. Tabell 3.1 Förteckning över avfallsfraktioner Primär fraktion 1. Bioavfall 2. Papper 3. Plast 4. Glas 5. Metall 6. Övrigt oorganiskt (t ex kattsand, porslin) 7. Farligt avfall (som ej är elektronik) 8. El- elektronik* 9. Övrigt Sekundär fraktion Matavfall Trädgårdsavfall Tidningar o dyl.* Well* Pappersförpackningar* Övrigt papper Mjukplastförpackningar* Soppåse** Frigolit* Hårdplastförpackningar* Övrig plast Glasförpackningar* Övrigt glas Metallförpackningar* Övrig metall Notera typ av avfall Läkemedel och kanyler Övrigt FA Batterier, antal Ljuskällor, antal Småelektronik Trä Textil Blöjor, bindor o dyl. Allt annat. Notera typ av avfall *Faller under producentansvar **Soppåsen; plastkassen som avfallet ligger i redovisas för sig 4

5 3.2 Förstudie Beställaren har ansvarat för att en korrekt stratifiering d.v.s. indelning av undersökningsområdet i delområden görs med hänsyn till syftet med plockanalysen. Kommunen har planerat provtagningen och vilka områden som ska ingå i undersökningen. Envir har genom dialog med beställaren varit insatt i plockanalysens syfte samt vilka moderprov analysen omfattar. För att underlätta vid tolkning och användning av resultatet har fakta om respektive delområde och moderprov fyllts in i ett speciellt formulär som Envir har tagit fram. 3.3 Provinsamling Kommunen har valt hämtningsrutter, ansvarat för att tillräckligt mängd avfall samlas in och att avfallet levereras i tid till provneddelning och plockanalys. Brännbart restavfall från flerfamiljshus (ffh) i centrala Bollnäs har levererats till provneddelnings plats den 3 november Avfall från villor i Bollnäs har levererats i två omgångar. Ett lass med avfall från villor på glesbygden i Kilafors har levererats den 5 november och ett lass med avfall från villor i Björktjära, tätort har lämnats den 4 november. Båda lassen från villor har blandats i ett moderprov. Brännbart restavfall från flerfamiljshus (ffh) i Ovanåker har kommit från Edsbyns tätort till provneddelnings plats den 5 november Avfall från villor i Ovanåkers kommun har levererats i två omgångar. Ett lass från villor på glesbygden i Svabensverk har levererats den 2 november och ett lass med avfall från villor i Lillbos tätort har lämnats den 5 november. Båda lassen från villor har blandats i ett moderprov. Alla hushåll i Bollnäs och Ovanåkers kommun kan sortera sina tidningar och förpackningar vid olika ÅVS och farligt avfall kan lämnas till kommunens ÅVC. Det finns ingen separat insamling av matavfall varken i Bollnäs eller Ovanåker utan allt matavfall slängs i den vanliga soppåsen tillsammans med annat avfall. Tabell 3.2 Delområden för plockanalys Nr Moderprovets ID Bollnäs ffh Bollnäs villa Ovanåker ffh Ovanåker villa Moderprovets vikt (kg) Antal hushåll Hämtningsfrekvens vecka 2 veckor 1 vecka 2 veckor Varje sopbil har vägts med och utan innehåll för att moderprovets (lassets) vikt ska kunna beräknas. Moderprovet ges ett unikt namn, kommunens namn, bebyggelses typ och avfallsfraktion. Arbetsledare från Envir tar emot lasset, antecknar moderprovets vikt, datum och tid noteras för att underlätta spårbarhet. 5

6 3.4 Provneddelning Envir har ansvarat för provneddelning och lassning av avfall inför transport till Helsingborg. En lastmaskin har använts för provneddelningen. Avfallet töms på en hårdgjord och ren yta. Hela lasset blandas försiktigt med lastmaskin med minsta möjliga krossning av avfallet. Avfallet läggs sedan ut i form av en platt och avlång sträng och fem delprov á 100 kg tas ut som raka skivor med hjälp av en lastmaskin. För att inte ovidkommande omständigheter ska styra var i strängen delproven tas tillämpas en slumpmetod t.ex. stegning. Arbetsledare stegar längs strängen och har i förväg bestämt efter hur stort antal steg som prov ska tas ut. Bild 1. Provneddelning av moderprovet Varje delprov väger minst 100 kg och fem delprover på brännbart avfall rymmer tre cipax behållare. Tre behållare á 1 m3 har fyllts med ca 500 kg brännbart restavfall från villor och andra tre behållare har fyllts med samma mängd avfall från flerfamiljshus. Locket stängs och behållare märks med moderprovets ID nummer i väntan på transport av avfall till Envirs avfallslaboratorium i Helsingborg. 3.5 Sortering Avfallet lastas upp på ett särskilt utformat sorteringsbord. Runt bordet placeras säckar och kärl för de olika fraktionerna som avfallet sorteras i. Avfallspåsarna skärs sönder och avfallet sprids ut på bordet. Påsarna sprättas med försiktighet. Innan avfallet sprids ut över bordet görs en första okulär besiktning av avfallet för att identifiera eventuella vassa föremål, giftigt material eller en större mängd finfraktion. Allt avfall i provet sorteras igenom och finfraktionen sopas upp när allt avfall sorterats. 6

7 Sorteringen genomförs i 25 fraktioner enligt Manual för plockanalys av hushållsavfall, för att avfallet ska kunna beskrivas med avseende på såväl behandlingsbarhet och ansvarsfördelning mellan kommunens och producenternas insamlingssystem. Sorteringen vid plockanalyserna baseras på de sorteringsanvisningar som ges i bilaga 1 till Avfall Sveriges manual. Metoden innebär att ca 500 kg avfall ur moderprovet från ett undersökningsområde sorteras i 25 olika kategorier. Vid sorteringen deltar normalt tre personer. Bild 2. Avfallet sorteras för hand på avfallslaboratorium i Helsingborg Matrester och liknande tas bort från förpackningarna. Bara rent emballage sorteras som förpackningar. Förpackningar av blandmaterial skall, när så är möjligt, tas isär och sorteras rätt. Exempelvis tas kapsyler och korkar bort från glasburkar och flaskor och sorteras utifrån materialslag. Oöppnade livsmedelsförpackningar töms på innehåll i en separat fraktion, förpackningar görs rena och sorteras för sig. Alla småbitar pillas fram och sorteras, t.ex. fimpar, godispapper och smått farligt avfall som exempelvis knappcellsbatterier. Varje fraktion vägs och vikterna förs in i protokollet. Typ av farligt avfall och el avfall dokumenteras med namn och bild på produkterna som förekommer i avfallet. Om några särskilda tunga föremål påträffas som kan snedvrida resultatet noteras även vikten av dessa. Efter avslutad sortering och vägning kontrolleras att summan av de olika fraktionernas vikt överensstämmer med delprovets vikt. När allt material har sorterats, vägs varje utsorterad fraktion på en mobil våg med upplösning på 0,1 kg. En särskild våg med högre noggrannhet används för vägning av fraktionen farligt avfall. Alla vikter förs in i pappersprotokoll men även elektroniskt i protokollen i Envirs läsplatta. Fem bilder per delprov tas med läsplatta och alla produkter som utgör farligt avfall och elektronik noteras i protokollet. 7

8 3.6 Utvärdering av resultat Efter sortering vägs varje fraktion för sig och en procentuell sammansättning beräknades för varje prov. Resultat i rapporten redovisas i vikt% och i kg avfall per hushåll och vecka. Vissa materialslag som har lättare att suga åt sig vatten kan bli något tyngre och därmed påverka resultatet i vikt% samt som vid källsorteringen av matavfall blir viktprocenten högre för övriga material som t ex tidningar och förpackningar i restavfallet. Därför är det fördelaktigt att beräkna kg avfall per hushåll och vecka för att få ett jämförbart värde med andra områden. Med hjälp av hämtningslistor kan antalet hushåll som har lämnat sitt avfall till plockanalys i dessa områden bestämmas. Med hjälp av lassens vikter, antal hushåll och hämtningsfrekvens kan avfallets medelvikt per hushåll och vecka beräknas. För att omvandla våt vikt på tidningar och förpackningarna till torrvikt och kunna jämföra resultatet från denna plockanalys med statistik över insamlade mängder tidningar och förpackningar från FTI kan korrigeringsfaktorer från Avfall Sveriges rapport U , Korrektionsfaktorer vid plockanalyser för utsorterat brännbart avfall användas. Korrektion för fukt och smuts bör alltid göras om syftet med plockanalysen är att beräkna källsorteringsgraden, utvärdera insamlingssystemet för förpackningar och returpapper eller att beräkna potentialen till minskad mängd av den brännbara fraktionen vid ökad utsortering av förpackningar och returpapper. Tabell 3.3. Korrektionsfaktorer för returpapper och förpackningar från brännbar fraktion KF20 KF20-30 KF30-40 KF40 Returpapper 0,93 0,89 0,78 0,66 Pappersförpackningar 0,82 0,74 0,69 0,55 Mjukplastförpackningar 0,88 0,85 0,76 0,58 Hårdplastförpackningar 0,85 0,82 0,70 0,56 Metallförpackningar 0,88 0,84 0,80 0,65 Glasförpackningar 0,96 0,96 0,96 0,95 Vilka korrektionsfaktorer används för respektive prov beror på andel matavfall i det brännbara avfallet. T ex om andelen matavfall är mindre än 20 procent då används korrektionsfaktorer i kolumn KF20, om andelen matavfall är mellan 20 och 30 procent, då används korrektionsfaktorer i kolumn KF20-30 och så vidare. 8

9 Alla värden, noteringar, kommentarer, bilder, antal batterier och ljuskällor har förts i pappersprotokoll men även digitalt i ett protokoll via läsplattan. Denna information skickas trådlöst till kontoret där man granskar allt, så att allt stämmer bra överens med värdena i pappersprotokollet. Därefter skapas automatiskt Excel ark, dokument och foton som sparas på en privat hemsida, som tillhandahålls av Envir. Kommunen får lösenord till sin privata hemsida för att kunna läsa och ladda ner resultat och bilder från plockanalyser. På det sättet kan kommunen ta del av resultatet om hur väl kommuninnevånare har sorterat avfallet i både text och bild samt med överskådliga diagram. Protokoll från plockanalyser redovisas i Bilaga 1 till denna rapport. 4 Resultat, Bollnäs 4.1 Mängder blandat brännbart avfall från hushåll Totalt har 28,19 ton brännbart kärl- och säckavfall från två delområden i Bollnäs kommun levererats till plockanalys. Totalt har 1004 kg avfall sorterats för hand, vilket motsvarar fyra procent av den levererade mängden. Med hjälp av uppgifter om levererad avfallsmängd, antal hushåll och hämtningsfrekvens för respektive delområde som framgår av tabell 3.2 kan mängden brännbart avfall som produceras varje vecka i dessa hushåll beräknas. Tabell 4.1 Mängder kärl- och säckavfall från hushåll i respektive delområde Delområde Mängder brännbart avfall (kg/hushåll/vecka) Villa 9,9 Flerfamiljshus 5,0 Det framgår av tabell 4.1 att ett villahushåll producerar 9,9 kg brännbart avfall per vecka medan en lägenhet producerar hälften så mycket avfall under samma period d.v.s. 5,0 kg brännbart avfall per vecka. Lägenhets hushåll är oftast mindre än villahushåll och enligt SCB bor 1,6 personer i genomsnitt i en lägenhet, medan 2,6 personer bor i ett villahushåll. Flera personer i ett hushåll kan ge upphov till mer brännbart avfall, men mängderna kan också påverkas av hushållens vilja av att källsortera sitt avfall. 4.2 Sammansättning på brännbart avfall från villor Plockanalysresultat visar att 71 procent av det brännbara restavfallet från villor består av återvinningsmaterial som matavfall, tidningar, förpackningar, farligt avfall och elektronik, se diagram 4.1. Det är uppenbart att alla hushåll i detta område inte använder möjligheten till källsortering av tidningar och förpackningar vid 9

10 återvinningsstationer som finns i kommunen. Mängder tidningar och förpackningar svarar för 40 procent av det brännbara avfallet. Matavfall svarar för 28 procent av det brännbara avfallet medan farligt avfall och elektronik svarar tillsammans för 0,38 procent. Inert material som består av aska, kattsand, porslin, glas och metall som inte är förpackning svarar för tre procent av avfallet. Resultatet visar att det finns stora möjligheter till bättre källsortering av avfall från villahushåll i detta område. Övrigt brännbart 25,7% Matavfall 28,2% Farligt avfall 0,10% El & elektronik 0,28% Trädgårdsavfall 3,1% Inert material 2,9% Tidningar och förpackningar 39,8% Diagram 4.1. Sammansättning på det brännbara avfallet från villor Bild 3. Matavfall i det brännbara restavfallet För att avfallet ska kunna beskrivas med avseende på såväl behandlingsbarhet och ansvarsfördelning mellan kommunens och producenternas insamlingssystem har avfallet sorterats i 25 fraktioner enligt Manual för plockanalys av hushållsavfall. Diagram 4.2 visar att den största andelen av producentansvarsmaterial består av tidningar, pappers- och plastförpackningar som svarar för 14, 9 respektive 14 procent. Mjukplastförpackningar utan soppåsar svarar för sex procent medan soppåsar svarar för två procent och hårdplastförpackningar för sex procent av 10

11 avfallets vikt. Det övriga avfallet består mest av blöjor, porslin, kattsand, keramik, textil, skor, väskor, gummi, glas, metall, papper och plast som inte är förpackningar. blöjor, bindor o dyl trä 4,2% 0,6% el & elektronik texkl farligt avfall 0,3% 2,9% 0,1% inert material 2,2% övrig metall 0,1% övrigt glas metallförpackningar* 0,6% matavfall 28,2% allt annat 13,1% trädgårdsavfall 3,1% 1,3% glasförpackningar* övrig plast 3,3% 1,5% hårdplasmörpackninga r* 5,7% frigolit* 0,1% soppåse* 2,2% mjukplast exkl. soppåse * 5,9% kdningar, journaler o dyl* well* 14,0% 0,9% pappersförpackningar * 8,3% övrigt papper 1,6% Diagram 4.2. Sammansättning på restavfall från villor Varje villa i detta område producerar i genomsnitt 9,9 kg brännbart restavfall per vecka, se tabell 4.2. Tillsammans svarar matavfall (2,8 kg), tidningar och förpackningar (3,9 kg), trädgårdsavfall, elektronik och farligt avfall (0,4 kg) för mer än två tredjedelar av avfallsmängden. Denna plockanalys visar att varje hushåll skulle kunna minska sina mängder brännbart avfall med 71 procent genom att källsortera sitt avfall. Det innebär att varje villahushåll skulle kunna producera 2,8 kg istället för 9,9 kg brännbart avfall per vecka. Genom den fullständiga källsorteringen skulle en stor mängd avfall kunna gå till materialåtervinning istället för att som idag skickas till förbränning. Det skulle gynna både miljö och ekonomi i kommunen. Tabell 4.2 Sammansättning på det brännbara avfallet och mängder avfall från villor Fraktion Matavfall Trädgårdsavfall vikt% 28,2% kg/hushåll/vecka 2,79 0,31 Tidningar och förpackningar 3,1% 39,8% Inert material 2,9% 0,29 Farligt avfall 0,01 El & elektronik 0,10% 0,28% Övrigt brännbart 25,7% 2,54 Totalt 100,0% 9,9 3,94 0,03 11

12 Enligt en nationell undersökning från 2011, producerar ett villahushåll i genomsnitt 9,5 kg blandat brännbart restavfall under en vecka i Sverige. Denna plockanalys visar att ett villahushåll i detta område producerar i genomsnitt 9,9 kg brännbart avfall per vecka, vilket är 0,4 kg mer avfall per hushåll och vecka än det nationella genomsnittet Förpackningar och tidningar i det brännbara avfallet från villor De dominerande producentansvarsmaterialen i restavfallet från villor är tidningar, pappers- och plastförpackningar. Det finns 3,9 kg tidningar och förpackningar kvar i det brännbara avfallet i genomsnitt från en villa under en vecka i detta område. Efter korrigering av våt vikt för fukt och smuts blir torrvikten på tidningar och förpackningar 3,3 kg, per villa och vecka. Tabell 4.3 Mängder producentansvarsmaterial i det brännbara avfallet från villor Våt vikt Torrvikt Andel matavfall 28,2 % kg/hushåll/vecka kg/hushåll/vecka KF* Tidningar o dyl* 1,38 1,23 0,89 Pappersförpackningar* 0,91 0,67 0,74 Mjukplast * 0,81 0,69 0,85 Hårdplastförpackningar* 0,57 0,47 0,82 Glasförpackningar* 0,15 0,14 0,96 Metallförpackningar* 0,12 0,10 0,84 Totalt 3,94 3,30 *Källa: Avfall Sverige, U2014:04 Korrektionsfaktorer vid plockanalyser för utsorterat brännbart avfall Bild 4. Mjukplast- och pappersförpackningar i det brännbara restavfallet 12

13 4.2.2 Farligt avfall och elektronik i det brännbara avfallet från villor Farligt avfall som har hittats bland det brännbara avfallet består till största delen av kanyler, sprutor, medicin samt en tändare med innehåll, tändvätska och parfym. Elektroniken har förekommit i flera soppåsar och den består av produkter som 18 st. batterier, 2 st. glödlampor, en USB minne, en rakapparat och en kamera. Det finns 4,0 st. batterier och 0,4 st. glödlampor per 100 kg brännbart restavfall som hämtas varannan vecka från detta område. Bild 5. Elektronik och farligt avfall i det brännbara restavfallet Farligt avfall och elektronik ska inte finnas i det brännbara avfallet och skall lämnas på ÅVC som finns i kommunen. 4.3 Sammansättning på brännbart avfall från flerfamiljshus Plockanalysresultat på avfall från lägenheter visar att 70 procent av det brännbara restavfallet består av återvinningsmaterial som matavfall, tidningar, förpackningar, farligt avfall och elektronik, se diagram 4.3. Tidningar och förpackningar svarar för 46 procent av avfallet och matavfall svarar för 22 procent. Trädgårdsavfall som till största delen består av jord svarar för två procent av avfallets vikt. Farligt avfall och elektronik svarar tillsammans för 0,09 procent. Resultatet visar att det finns stora möjligheter till bättre källsortering av avfall från lägenheter i detta område. 13

14 Övrigt brännbart 25,7% Matavfall 22,0% Farligt avfall 0,02% Trädgårdsavfall 1,5% El & elektronik 0,07% Inert material 4,5% Tidningar och förpackningar 46,1% Diagram 4.3. Sammansättning på det brännbara avfallet från lägenheter För att avfallet ska kunna beskrivas med avseende på såväl behandlingsbarhet och ansvarsfördelning mellan kommunens och producenternas insamlingssystem har avfallet sorterats i 25 fraktioner enligt Manual för plockanalys av hushållsavfall. Diagram 4.4 visar att den största andelen av producentansvarsmaterial består av tidningar, pappers- och plastförpackningar som svarar för 17, 12 respektive 14 procent av avfallsvikt. Det fanns ovanligt mycket tidningar bland det brännbara avfallet. Fyra procent av avfallets vikt består av soppåsar, fem procent var mjukplast och lika mycket var hårdplastförpackningar. Det övriga avfallet består mest av blöjor, kattsand, keramik, textil, skor, väskor, gummi, glas, metall, papper och plast som inte är förpackningar. allt annat trä blöjor, bindor o d yl 5,2% 0,3% 10,5% texkl 4,3% el & elektronik 0,1% farligt avfall 0,0% inert material 3,9% metallförpackning övrig metall 0,3% ar* 1,1% glasförpackningar* övrigt glas 2,0% 0,4% övrig plast 2,3% hårdplasmörpackni ngar* 4,7% frigolit* 0,1% soppåse* mjukplast exkl övrigt soppåsar* papper 3,8% 5,4% 3,0% matavfall 22,0% trädgårdsavfall 1,5% kdningar, journaler o dyl* 17,1% well* 3,1% pappersförpacknin gar* 8,9% Diagram 4.4. Sammansättning på restavfall från lägenheter 14

15 Varje lägenhet i detta område producerar i genomsnitt 5,0 kg brännbart restavfall per vecka, se tabell 4.4. Tillsammans svarar matavfall (1,1 kg), tidningar och förpackningar (2,3 kg), trädgårdsavfall, elektronik och farligt avfall (0,1 kg) för 70 procent av avfallsmängden. Det innebär att varje lägenhet skulle kunna producera 1,5 kg istället för 5,0 kg brännbart restavfall per vecka. Tabell 4.4 Sammansättning på det brännbara avfallet och mängder avfall från lägenheter Fraktion vikt% 22,0% Matavfall Trädgårdsavfall kg/hushåll/vecka 1,10 0,08 Tidningar och förpackningar 1,5% 46,1% Inert material 4,5% 0,23 Farligt avfall 0,00 El & elektronik 0,02% 0,07% Övrigt brännbart 25,7% 1,28 Totalt 100,0% 5,0 2,31 0,00 Enligt en nationell undersökning från 2011, producerar en lägenhet i genomsnitt 5,1 kg blandat brännbart restavfall under en vecka i Sverige. Denna plockanalys visar att en lägenhet i detta område producerar i genomsnitt 5,0 kg brännbart avfall per vecka, vilket är i linje med det nationella genomsnittet Förpackningar och tidningar i det brännbara avfallet från flerfamiljshus De dominerande producentansvarsmaterialen i restavfallet från lägenheter är tidningar, pappers- och plastförpackningar. Det finns i genomsnitt 2,3 kg tidningar och förpackningar kvar i det brännbara avfallet från en lägenhet under en vecka i detta område. Efter korrigering av våt vikt för fukt och smuts blir torrvikten på tidningar och förpackningar 1,9 kg per lägenhet och vecka. Tabell 4.5 Mängder producentansvarsmaterial i det brännbara avfallet från lägenheter Andel matavfall 22,0 % Våt vikt Torrvikt kg/hushåll/vecka kg/hushåll/vecka KF* Tidningar o dyl* 0,86 0,76 0,89 Pappersförpackningar* 0,60 0,44 0,74 Mjukplast * 0,46 0,39 0,85 Hårdplastförpackningar* 0,23 0,19 0,82 Glasförpackningar* 0,10 0,09 0,96 Metallförpackningar* 0,05 0,05 0,84 Totalt 2,31 1,93 *Källa: Avfall Sverige, U2014:04 Korrektionsfaktorer vid plockanalyser för utsorterat brännbart avfall 15

16 Bild 6. Glas- och metallförpackningar i det brännbara restavfallet Farligt avfall och elektronik i det brännbara avfallet från flerfamiljshus Farligt avfall som har hittats bland det brännbara avfallet består av många kanyler. Inget annat farligt avfall har påträffats bland avfallet. Elektronik som har hittats i det brännbara avfallet består av produkter som 8 st. batterier, 5 st. glödlampor, hörlurar, sladd och två armbandsur. Det finns 1,6 st. batterier och en glödlampa per 100 kg brännbart restavfall som hämtas varje vecka från detta område. Bild 7. Elektronik och farligt avfall i det brännbara restavfallet Farligt avfall och elektronik ska inte finnas i det brännbara avfallet och skall lämnas på ÅVC som finns i kommunen. 16

17 5 Resultat, Ovanåker 5.1 Mängder blandat brännbart avfall från hushåll Totalt har 11,41 ton brännbart kärl- och säckavfall från två delområden i Ovanåkers kommun levererats till plockanalys. Totalt har 978 kg avfall sorterats för hand, vilket motsvarar nio procent av den levererade mängden. Med hjälp av uppgifter om levererad avfallsmängd, antal hushåll och hämtningsfrekvens för respektive delområde som framgår av tabell 3.2 kan mängden brännbart avfall som produceras varje vecka i dessa hushåll beräknas. Tabell 5.1 Mängder kärl- och säckavfall från hushåll i respektive delområde Delområde Mängder brännbart avfall (kg/hushåll/vecka) Villa 8,4 Flerfamiljshus 4,6 Det framgår av tabell 5.1 att ett villahushåll producerar 8,4 kg brännbart avfall per vecka medan en lägenhet producerar 3,8 kg mindre avfall under samma period d.v.s. 4,6 kg brännbart avfall per vecka. Lägenhets hushåll är oftast mindre än villahushåll och enligt SCB bor 1,6 personer i genomsnitt i en lägenhet, medan 2,6 personer bor i ett villahushåll. Flera personer i ett hushåll kan ge upphov till mer brännbart avfall, men mängderna kan också påverkas av hushållens vilja av att källsortera sitt avfall. 5.2 Sammansättning på brännbart avfall från villor Plockanalysresultat visar att 76 procent av det brännbara restavfallet från villor består av återvinningsmaterial som matavfall, tidningar, förpackningar, farligt avfall och elektronik, se diagram 5.1. Det är uppenbart att alla hushåll i detta område inte använder möjligheten till källsortering av tidningar och förpackningar vid återvinningsstationer som finns i kommunen. Mängder tidningar och förpackningar svarar för 38 procent av det brännbara avfallet. Brännbart avfall består till 37 procent av matavfall medan farligt avfall och elektronik svarar tillsammans för 0,51 procent. Inert material som består av aska, kattsand, porslin, glas och metall som inte är förpackning svarar för fyra procent av avfallet. Resultatet visar att det finns stora möjligheter till bättre källsortering av avfall från villahushåll i detta område. 17

18 Farligt avfall 0,14% Övrigt brännbart 19,6% Matavfall 36,6% El & elektronik 0,37% Inert material 4,4% Tidningar och förpackningar 37,5% Trädgårdsavfall 1,4% Diagram 5.1. Sammansättning på det brännbara avfallet från villor Bild 8. Matavfall i det brännbara restavfallet För att avfallet ska kunna beskrivas med avseende på såväl behandlingsbarhet och ansvarsfördelning mellan kommunens och producenternas insamlingssystem har avfallet sorterats i 25 fraktioner enligt Manual för plockanalys av hushållsavfall. Diagram 5.2 visar att den största andelen av producentansvarsmaterial består av tidningar, pappers- och plastförpackningar som svarar för 8, 12 respektive 14 procent. Mjukplastförpackningar utan soppåsar svarar för sex procent medan soppåsar svarar för tre procent och hårdplastförpackningar för fem procent av avfallets vikt. Det övriga avfallet består mest av blöjor, porslin, kattsand, keramik, textil, skor, väskor, trä, gummi, glas, metall, papper och plast som inte är förpackningar. 18

19 el & elektronik blöjor, bindor o dyl trä 0,4% 9,5% 0,5% texkl farligt avfall 3,5% 0,1% inert material 3,7% övrig metall metallförpackningar 0,3% * övrigt glas 1,5% 0,4% övrig plast 1,3% frigolit* hårdplasmörpacknin 0,2% gar* soppåse* 4,9% 2,5% övrigt papper mjukplast 1,1% pappersförpackning exkl.soppåse* ar* 6,1% 10,3% allt annat 3,8% matavfall 36,6% glasförpackningar* 2,3% trädgårdsavfall 1,4% kdningar, journaler o dyl* well* 8,3% 1,3% Diagram 5.2. Sammansättning på restavfall från villor Varje villa i detta område producerar i genomsnitt 8,4 kg brännbart restavfall per vecka, se tabell 5.2. Tillsammans svarar matavfall (3,1 kg), tidningar och förpackningar (3,2 kg), trädgårdsavfall, elektronik och farligt avfall (0,2 kg) för två fjärdedelar av avfallsmängden. Denna plockanalys visar att varje hushåll skulle kunna minska sina mängder brännbart avfall med 76 procent genom att källsortera sitt avfall. Det innebär att varje villahushåll skulle kunna producera 2,0 kg istället för 8,4 kg brännbart avfall per vecka. Genom den fullständiga källsorteringen skulle en stor mängd avfall kunna gå till materialåtervinning istället för att som idag skickas till förbränning. Det skulle gynna både miljö och ekonomi i kommunen. Tabell 5.2 Sammansättning på det brännbara avfallet och mängder avfall från villor Fraktion Matavfall Trädgårdsavfall vikt% 36,6% kg/hushåll/vecka 3,08 0,11 Tidningar och förpackningar 1,4% 37,5% Inert material 4,4% 0,37 Farligt avfall 0,01 El & elektronik 0,14% 0,37% Övrigt brännbart 19,6% 1,65 Totalt 100,0% 8,4 3,15 0,03 19

20 Enligt en nationell undersökning från 2011, producerar ett villahushåll i genomsnitt 9,5 kg blandat brännbart restavfall under en vecka i Sverige. Denna plockanalys visar att ett villahushåll i detta område producerar i genomsnitt 8,4 kg brännbart avfall per vecka, vilket är 1,1 kg mindre avfall per hushåll och vecka än det nationella genomsnittet Förpackningar och tidningar i det brännbara avfallet från villor De dominerande producentansvarsmaterialen i restavfallet från villor är tidningar, pappers- och plastförpackningar. Det finns 3,2 kg tidningar och förpackningar kvar i det brännbara avfallet i genomsnitt från en villa under en vecka i detta område. Efter korrigering av våt vikt för fukt och smuts blir torrvikten på tidningar och förpackningar 2,4 kg, per villa och vecka. Tabell 5.3 Mängder producentansvarsmaterial i det brännbara avfallet från villor Våt vikt Torrvikt Andel matavfall 36,6 % kg/hushåll/vecka kg/hushåll/vecka KF* Tidningar o dyl* 0,70 0,55 0,78 Pappersförpackningar* 0,98 0,67 0,69 Mjukplast * 0,74 0,56 0,76 Hårdplastförpackningar* 0,41 0,29 0,7 Glasförpackningar* 0,19 0,19 0,96 Metallförpackningar* 0,13 0,10 0,8 Totalt 3,15 2,36 *Källa: Avfall Sverige, U2014:04 Korrektionsfaktorer vid plockanalyser för utsorterat brännbart avfall Bild 9. Hårdplast- och metallförpackningar i det brännbara restavfallet 20

21 5.2.2 Farligt avfall och elektronik i det brännbara avfallet från villor Farligt avfall som har hittats bland det brännbara avfallet består till största delen av kanyler, sprutor, medicin samt nagellack och lim. Elektroniken har förekommit i flera soppåsar och består av produkter som 14 st. batterier, 7 st. glödlampor, sladd, laddare, fjärrkontroll, modem och termometer. Det finns 3,0 st. batterier och 1,5 st. glödlampor per 100 kg brännbart restavfall som hämtas varannan vecka från detta område. Bild 10. Elektronik och farligt avfall i det brännbara restavfallet Farligt avfall och elektronik ska inte finnas i det brännbara avfallet och skall lämnas på ÅVC som finns i kommunen. 5.3 Sammansättning på brännbart avfall från flerfamiljshus Plockanalysresultat på avfall från lägenheter visar att 63 procent av det brännbara restavfallet består av återvinningsmaterial som matavfall, tidningar, förpackningar, farligt avfall och elektronik, se diagram 5.3. Tidningar och förpackningar svarar för 31 procent av avfallet och matavfall svarar för 30 procent. Trädgårdsavfall som till största delen består av jord svarar för två procent av avfallets vikt. Farligt avfall och elektronik svarar tillsammans för 0,30 procent. Resultatet visar att det finns stora möjligheter till bättre källsortering av avfall från lägenheter i detta område. 21

22 Övrigt brännbart 33,6% Matavfall 29,8% Farligt avfall 0,01% El & elektronik 0,29% Inert material 3,5% Trädgårdsavfall 2,0% Tidningar och förpackningar 30,8% Diagram 5.3. Sammansättning på det brännbara avfallet från lägenheter För att avfallet ska kunna beskrivas med avseende på såväl behandlingsbarhet och ansvarsfördelning mellan kommunens och producenternas insamlingssystem har avfallet sorterats i 25 fraktioner enligt Manual för plockanalys av hushållsavfall. Diagram 5.4 visar att den största andelen av producentansvarsmaterial består av pappers- och plastförpackningar som svarar för 9 respektive 15 procent av avfallsvikt. Fyra procent av avfallets vikt består av soppåsar, sex procent var mjukplast och fem procent var hårdplastförpackningar. Det övriga avfallet består mest av blöjor, kattsand, keramik, textil, skor, väskor, trä, gummi, glas, metall, papper och plast som inte är förpackningar. allt annat 6,1% el & elektronik 0,3% trä texkl 0,6% 2,3% farligt avfall inert material 0,0% 2,7% övrig metall metallförpackningar* 0,6% 1,0% övrigt glas 0,2% blöjor, bindor o dyl 16,6% övrig plast 3,2% glasförpackningar* 1,1% hårdplasmörpackning frigolit* ar* 0,2% mjukplast exkl. övrigt 4,8% soppåse* soppåse * papper 3,7% 4,8% 6,1% matavfall 29,8% trädgårdsavfall 2,0% kdningar, journaler o well* dyl* 2,0% 4,6% pappersförpackninga r* 7,3% Diagram 5.4. Sammansättning på restavfall från lägenheter 22

23 Varje lägenhet i detta område producerar i genomsnitt 4,5 kg brännbart restavfall per vecka, se tabell 5.4. Tillsammans svarar matavfall (1,4 kg), tidningar och förpackningar (1,4 kg), trädgårdsavfall, elektronik och farligt avfall (0,1 kg) för 63 procent av avfallsmängden. Det innebär att varje lägenhet skulle kunna producera 1,7 kg istället för 4,5 kg brännbart restavfall per vecka. Tabell 5.4 Sammansättning på det brännbara avfallet och mängder avfall från lägenheter Fraktion vikt% 29,8% Matavfall Trädgårdsavfall kg/hushåll/vecka 1,36 0,09 Tidningar och förpackningar 2,0% 30,8% Inert material 3,5% 0,16 Farligt avfall 0,00 El & elektronik 0,01% 0,29% Övrigt brännbart 33,6% 1,53 Totalt 100,0% 4,5 1,40 0,01 Enligt en nationell undersökning från 2011, producerar en lägenhet i genomsnitt 5,1 kg blandat brännbart restavfall under en vecka i Sverige. Denna plockanalys visar att en lägenhet i detta område producerar i genomsnitt 4,5 kg brännbart avfall per vecka, vilket är 0,6 kg mindre avfall än det nationella genomsnittet Förpackningar och tidningar i det brännbara avfallet från flerfamiljshus De dominerande producentansvarsmaterialen i restavfallet från lägenheter är pappers- och plastförpackningar. Det finns i genomsnitt 1,4 kg tidningar och förpackningar kvar i det brännbara avfallet från en lägenhet under en vecka i detta område. Efter korrigering av våt vikt för fukt och smuts blir torrvikten på tidningar och förpackningar 1,2 kg per lägenhet och vecka. Tabell 5.5 Mängder producentansvarsmaterial i det brännbara avfallet från lägenheter Andel matavfall 29,8 % Våt vikt kg/hushåll/vecka Torr vikt kg/hushåll/vecka KF* Tidningar o dyl* 0,21 0,19 0,89 Pappersförpackningar* 0,42 0,31 0,74 Mjukplast * 0,45 0,39 0,85 Hårdplastförpackningar* 0,22 0,18 0,82 Glasförpackningar* 0,05 0,05 0,96 Metallförpackningar* 0,04 0,04 0,84 Totalt 1,40 1,15 *Källa: Avfall Sverige, U2014:04 Korrektionsfaktorer vid plockanalyser för utsorterat brännbart avfall 23

24 Bild 11. Glas- och pappersförpackningar i det brännbara restavfallet Farligt avfall och elektronik i det brännbara avfallet från flerfamiljshus Farligt avfall som har hittats bland det brännbara avfallet består av 11 st. kanyler, några tabletter och lim. Elektronik som har hittats i det brännbara avfallet består av produkter som 26 st. batterier, 5 st. glödlampor, mobiltelefon, klocka, hörlurar och diverse sladdar. Det finns 5,1 st. batterier och en glödlampa per 100 kg brännbart restavfall som hämtas varje vecka från detta område. Bild 12. Elektronik och farligt avfall i det brännbara restavfallet Farligt avfall och elektronik ska inte finnas i det brännbara avfallet och skall lämnas på ÅVC som finns i kommunen. 24

25 Bilaga 1. Protokoll från plockanalyser på brännbart avfall Datum: :09 FNImat Nej Kommun/område: Bollnäs Björktjära och Kilafors Bebyggelse: Hämtningsintervall: Villor - tätort och glesbygd 2 Antal hushåll: 942 Vikt på moderprov (kg): Primär fraktion Vikt- % Kg 28,2% 140,9 3,1% 15,5 31,3% 156,4 14,0% 69,8 0,9% 4,5 8,3% 41,3 1,6% 7,9 24,7% 123,5 5,9% 29,4 Bioavfall Papper och kartong Sekundär fraktion Matavfall Trädgårdsavfall Summa bioavfall Tidningar, journaler o dyl* Well* Pappersförpackningar* Övrigt papper Summa papper Mjukplast exkl. soppåse* Kg/hushål l/vecka 2,79 0,31 3,10 1,38 0,09 0,82 0,16 2,45 0,58 Antal Kommentarer Soppåse* Frigolit* 2,2% 11,1 0,22 0,1% 0,3 0,01 Hårdplastförpackningar* Övrig plast Summa plast 5,7% 28,7 0,57 3,3% 17,2% 1,5% 16,5 86,0 7,5 0,33 1,70 0,15 0,6% 2,8 0,06 2,1% 10,3 0,20 1,3% 6,3 0,12 Summa metall 0,1% 1,4% 0,6 6,9 0,01 0,14 Porslin, kattsand, aska 2,2% 11,2 0,22 Summa inert material 2,2% 11,2 0,22 Läkemedel och kanyler Övrigt farligt avfall Summa farligt avfall Batterier, antal Ljuskällor, antal Småelektronik 0,06% 0,310 0,01 0,03% 0,10% 0,04% 0,00% 0,23% 0,172 0,482 0,210 0,009 1,160 0,00 0,01 0,00 0,00 0,02 Summa el- &elektronik 0,28% 1,379 0,03 Trä 0,6% 3,0 0,06 Textil 2,9% 14,7 0,29 Blöjor, bindor o dyl Allt annat 4,2% 20,8 0,41 13,1% 65,5 1,30 Summa övrigt 20,8% 104,0 2,06 Summa totalt 100,0% 500,2 9,91 Plast Glasförpackningar* Glas Metall Inert Material Farligt avfall El- & elektronik* Övrigt Övrigt glas Summa glas Metallförpackningar* Övrig metall Stenar, porslin, kattsand 11 8 diabnålar, 3 diabspruto Tändare, parfym, tändvä batterier, 2 cell 2 Kamera, rakapparat, usb 25

26 Datum: :22 FNImat Nej Kommun/område: Bollnäs Bebyggelse: Hämtningsintervall: Flerfamiljshus - tätort 1 Antal hushåll: 1904 Vikt på moderprov (kg): 9520 Primär fraktion Sekundär fraktion Matavfall Vikt- % Kg ecka 22,0% 111,0 Antal 1,10 Kommentarer 1,5% 23,6% 17,1% 7,7 118,7 86,2 0,08 1,18 0,86 Well* Pappersförpackningar* 3,1% 8,9% 15,8 44,6 0,16 0,44 Mycket Övrigt papper Summa papper 3,0% 14,9 0,15 32,1% 5,4% 3,8% 0,1% 161,5 27,0 19,0 0,7 4,7% 23,6 0,23 2,3% 16,3% 11,6 81,9 0,12 0,81 Glasförpackningar* 2,0% 9,9 0,10 Övrigt glas Summa glas 0,4% 1,8 0,02 2,3% 11,7 0,12 Metall Metallförpackningar* Övrig metall Summa metall 1,1% 0,3% 1,4% 5,5 1,6 7,1 0,05 0,02 0,07 Inert Material Porslin, kattsand, aska 3,9% 19,4 0,19 Porslin,kattsand Summa inert material 3,9% 19,4 0,19 Läkemedel och kanyler 0,02% 0,111 0,00 Övrigt farligt avfall Summa farligt avfall 0,00% 0,000 0,00 0,02% 0,111 0,00 Batterier, antal 0,03% 0,152 0,00 Ljuskällor, antal 0,01% 0,031 0,00 0,03% 0,162 0,00 0,07% 0,345 0,00 Trä 0,3% 1,5 0,01 Textil 4,3% 21,9 0,22 10,5% 52,9 0,53 5,2% 26,4 0,26 20,4% 102,7 1,02 100,0% 503,5 5,00 Bioavfall Trädgårdsavfall Summa bioavfall Tidningar, journaler o dyl* Papper och kartong Mjukplast exkl soppåse* Soppåse* Frigolit* Plast Glas Farligt avfall El- & elektronik* Hårdplastförpackningar* Övrig plast Summa plast Småelektronik Summa el- &elektronik Blöjor, bindor o dyl Övrigt Kg/hushåll/v Allt annat Summa övrigt Summa totalt 1,60 0,27 0,19 0,01 Mycket 56 Många diabnålar 8 5 Hörlurar, sladd, 2st.armbandsur 26

27 Datum: :06 Kommun/område: Ovanåker Svabensverk och Lillbo Bebyggelse: Hämtningsintervall: Villor - tätort och glesbygd 2 Antal hushåll: 375 Vikt på moderprov (kg): 6310 Primär fraktion Vikt- % 36,6% Bioavfall Papper och kartong Sekundär fraktion Matavfall Metall Inert Material Farligt avfall El- & elektronik* Well* Pappersförpackningar* 1,3% 10,3% 6,1 48,7 0,11 0,87 1,1% 5,2 0,09 21,0% 6,1% 99,3 28,6 1,77 0,51 Soppåse* Frigolit* 2,5% 12,0 0,21 0,2% 1,0 0,02 Hårdplastförpackningar* Övrig plast Summa plast 4,9% 23,2 0,41 1,3% 15,0% 6,1 70,9 0,11 1,26 2,3% 10,9 0,19 Övrigt papper Summa papper Övrigt glas 0,4% 1,9 0,03 Summa glas 2,7% 12,8 0,23 Metallförpackningar* 1,5% 7,2 0,13 Övrig metall 0,3% 1,5 0,03 Summa metall 1,8% 8,7 0,16 Porslin, keramik, kattsand, sten Summa inert material 3,7% 17,5 0,31 3,7% 17,5 0,31 Läkemedel och kanyler 0,06% 0,271 0,00 Övrigt farligt avfall 0,08% 0,372 0,01 Nagellack, lim Summa farligt avfall 0,14% 0,643 0,01 Batterier, antal 0,08% 0,378 0,01 Ljuskällor, antal 0,04% 0,182 0,00 0,25% 1,200 0,02 Sladd, laddare, fjärrkontroll, modem 0,37% 1,760 0,03 Småelektronik Summa el- &elektronik Övrigt Kg Kg/h/v Antal Kommentarer 172,7 3,08 6,4 0,11 179,1 3,19 39,3 0,70 Tidningar, journaler o dyl* Glasförpackningar* Glas Nej 1,4% 37,9% 8,3% Trädgårdsavfall Summa bioavfall Mjukplast exkl. soppåse* Plast FNImat 33 Tabletter och nålar 14 7 Trä 0,5% 2,2 0,04 Textil 3,5% 16,3 0,29 Blöjor, bindor o dyl 9,5% 44,8 0,80 Allt annat 3,8% 18,1 0,32 17,2% 81,4 1,45 100,0% 472,1 8,41 Summa övrigt Summa totalt 27

28 Datum: :54 FNImat Nej Kommun/område: Ovanåker Edsbyn Bebyggelse: Hämtningsintervall: Flerfamiljshus - tätort 1 Antal hushåll: 1121 Vikt på moderprov (kg): 5100 Primär fraktion Bioavfall Papper och kartong Sekundär fraktion Matavfall Trädgårdsavfall Summa bioavfall Tidningar, journaler o dyl* 4,6% 23,4 0,21 Well* Pappersförpackningar* 2,0% 10,1 0,09 7,3% 37,1 0,33 Övrigt papper Summa papper 4,8% 24,2 0,22 18,7% 6,1% 94,8 31,0 0,85 0,28 Soppåse* Frigolit* 3,7% 0,2% 18,5 0,9 0,17 0,01 Hårdplastförpackningar* Övrig plast Summa plast 4,8% 24,1 0,22 3,2% 18,0% 16,4 90,9 0,15 0,82 Glasförpackningar* 1,1% 5,6 0,05 Övrigt glas Summa glas 0,2% 0,9 0,01 1,3% 6,5 0,06 Metallförpackningar* 1,0% 4,9 0,04 Övrig metall Summa metall 0,6% 2,8 0,03 1,5% 7,7 0,07 Mjukplast exkl. soppåse* Plast Glas Metall Inert Material Farligt avfall El- & elektronik* 2,7% 13,8 0,12 2,7% 13,8 0,12 Läkemedel och kanyler 0,00% 0,019 0,00 Övrigt farligt avfall 0,01% 0,029 0,00 Spackellim Summa farligt avfall 0,01% 0,048 0,00 Batterier, antal 0,12% 0,601 0,01 Ljuskällor, antal 0,01% 0,067 0,00 0,16% 0,800 0,01 0,29% 1,468 0,01 Trä 0,6% 3,2 0,03 Textil 2,3% 11,8 0,11 16,6% 83,7 0,75 6,1% 30,6 0,28 25,6% 129,3 1,16 100,0% 505,7 4,55 Småelektronik Blöjor, bindor o dyl Porslin, kattsand, aska Summa inert material Summa el- &elektronik Övrigt Vikt- % Kg Kg/hus/v Antal Kommentarer 29,8% 150,9 1,36 2,0% 10,3 0,09 31,9% 161,2 1,45 Allt annat Summa övrigt Summa totalt Kattsand, porslin 11 11st. nålar, tabletter 26 5 Mobil tel. klocka, hörlurar, diverse sladd, el kontakt 28

29 Envir AB, Hävertgatan 29, Helsingborg