Rapport 2016:30 Avfall Sveriges utvecklingssatsning ISSN Manual för plockanalys av grovavfall

Transkript

1 Rapport 2016:30 Avfall Sveriges utvecklingssatsning ISSN Manual för plockanalys av grovavfall

2

3 FÖRORD Plockanalyser blir allt viktigare i och med att avfallssystemen styrs mot högre steg i avfallshierarkin. Kvalitetskraven på det insamlade avfallet ökar successivt för att nyttan ska kunna maximeras. Resultatet från plockanalyser kan användas för uppföljning av sortering, insamling och behandling samt som underlag till val av system och styrmedel, främst information och taxor. Manual för plockanalys av hushållens kärl- och säckavfall, rapport U2013:11, och dess föregångare, har varit till stor hjälp för kommunerna. För grovavfall har det hittills inte funnits någon standard eller någon manual för utförande av plockanalyser. Plockanalys av grovavfall skiljer sig åt från plockanalys av mat och restavfall, bland annat för att det kräver större provmängder och innebär andra sätt för framför allt insamling och sortering av avfallet. Förhoppningen är att denna manual ska bidra till att plockanalyser på grovavfall genomförs på ett likartat sätt och ger tillförlitliga resultat. Konsultinsatsen i projektet har, i ett första skede, utförts av Leif Lundin och Johan Olsve på Atkins Sverige AB. Slutförandet av manualen har gjorts av Jan-Olof Åström på ProVAb AB. Projektet har finansierats genom Avfall Sverige Utveckling. Avstämningar har gjorts med en referensgrupp bestående av representanter för kommuner och kommunala bolag som har erfarenheter av plockanalys av grovavfall. Följande personer ingick i referensgruppen: Tobias Linnesköld, Uppsala Vatten och Avfall AB Anna Drakenberg, Stockholm Vatten AB Lars Wård, Vakin Håkan Karlsson, Jönköpings kommun I projektets styrgrupp har följande personer medverkat: Jenny Westin, Britta Moutakis och Jon Nilsson- Djerf, alla från Avfall Sveriges kansli. Malmö november 2015 Maria Sigroth Ordf. Avfall Sveriges Utvecklingskommitté Weine Wiqvist VD Avfall Sverige

4

5 SAMMANFATTNING Denna manual föreslår en metod för plockanalys av grovavfall som bygger på praktiska erfarenheter och litteraturstudier. Manualen följer samma rubriksättning som Avfall Sveriges Manual för plockanalys av hushållsavfall i kärl- och säckavfall (Rapport U2013:11). Plockanalys av grovavfall skiljer sig från plockanalys av kärl- och säckavfall, bland annat för att det krävs större provmängder samt ett annat sätt att sortera avfallet. En viktig skillnad är att grovavfallet i huvudsak kommer från två helt skilda insamlingssystem, antingen från en återvinningscentral eller från fastighetsnära insamling (FNI). Upplägget för denna manual följer i princip samma struktur som manualen för kärl- och säckavfall undantaget vissa avsteg då inte alla delar har varit tillämpbara eller bedömts vara nödvändiga för denna manual. Ett särskilt avsnitt har skapats för analys av grovavfall som samlats in via fastighetsnära insamling. Vissa moment har, i förhållande till manualen för kärl- och säckavfall, förtydligats och strukturen har setts över i syfte att manualen lättare ska kunna följas steg för steg vid praktisk tillämpning. Rutor med nyckelrekommendationer understryker särskilt viktiga moment. Dessa har lyfts fram och motiverats på ett tydligt sätt, baserat på erfarenheter från plockanalyser som genomförts på senare tid. Manualen ger instruktioner för genomförandet av en plockanalys samt ger rekommendationer beträffande arbetsmiljö och skyddsutrustning. Till rapporten bifogas detaljerade sorteringsanvisningar, exempel och mallar för bl.a. sorteringsprotokoll samt förslag till krav och mervärden vid upphandling av utförare. Sedan rapporten U2013:11 publicerats har Avfall Sverige beslutat att begreppet kärl- och säckavfall ska bytas ut mot mat- och restavfall. Denna förändring är införd i föreliggande manual. Metoden innehåller sex steg: 1 Planering 2 Förstudie 3 Provinsamling 4 Provneddelning 5 Sortering 6 Utvärdering Arbetet med att ta fram denna manual beskrivs i Bilaga 10.

6

7 ANVÄNDARHANDLEDNING Målgrupp Denna manual för plockanalys av grovavfall är skriven för projektledare och beställare av plockanalystjänster vid kommuner samt för sorteringspersonal och utförare av plockanalyser. Tillämpbarhet Manualen är framförallt tänkt att användas vid plockanalys av grovavfall avseende brännbart grovavfall från återvinningscentraler och grovavfall från fastighetsnära insamling (grovsoprum eller liknande). Fraktionen brännbart grovavfall kan ha olika namn både vid fastighetsnära insamling och på olika återvinningscentraler men benämns här brännbart grovavfall. Manualen kan användas även för plockanalys av andra fraktioner av grovavfall på återvinningscentraler t.ex. deponirest. Manualen kan även vara tillämpbar på avfall som kommer från verksamheter. I båda fallen kan anpassning av metod för sortering då behöva ske. Plockanalys av grovavfall skiljer sig åt från plockanalys av mat och restavfall, bland annat för att det kräver större provmängder och innebär andra sätt för framför allt insamling och sortering av avfallet. För sortering av hushållens mat- och restavfall hänvisas till rapport U2013:11. Läsanvisning Upplägget för denna manual följer i princip samma struktur som manualen för mat- och restavfall undantaget vissa avsteg då inte alla delar har varit tillämpbara eller bedömts vara nödvändiga. Vissa delar har också samma lydelse som texten i manualen för mat- och restavfall, då det kan förenkla för läsaren. En viktig skillnad är att grovavfallet i huvudsak kommer från två helt skilda insamlingssystem, antingen från en återvinningscentral eller från fastighetsnära insamling. Ett särskilt avsnitt har skapats för analys av grovavfall som samlats in via fastighetsnära insamling, se kapitel 7. Läsaren som är planerar att genomföra sortering av grovavfall via FNI bör läsa hela manualen och själv bedöma vilka delar som är tillämpbara samt komplettera med att läsa sista avsnittet i denna manual. På senare år har mängderna grovavfall som lämnas på ÅVC ökat samtidigt som mängderna som hämtas vid fastighet har minskat. Denna manual tar fasta på denna omställning, så att den stora läsargruppen hittar kunskap i ämnet och förstår vad som krävs för att genomföra plockanalys av grovavfall inlämnat på ÅVC Vissa moment har, i förhållande till manualen för mat- och restavfall, förtydligats och strukturen har setts över i syfte att manualen lättare ska kunna följas steg för steg vid praktisk tillämpning. Särskilt viktiga moment har lyfts fram och motiverats på ett tydligt sätt, baserat på erfarenheter från plockanalyser som genomförts i Sverige på senare tid. Under arbetets gång har bland annat litteraturstudier över genomförda plockanalyser gjorts. En sammanfattning av detta är bilagt manualen (Bilaga 10).

8 Manualen innehåller sex huvudkapitel enligt följande: 1. Planering. Formulering av syfte, identifiering av undersökningsområde eller ÅVC, införskaffande av utrustning, maskiner, lokaler, bemanning, tidplan, budget m.m. 2. Förstudie. Inventering och dokumentation av bakgrundsdata inför genomförande av en plockanalys, inklusive urval av rutter (FNI) eller planering för insamling på ÅVC. 3. Provinsamling. Insamling av avfall från återvinningscentral eller fastighetsnära insamling. 4. Provneddelning. Omblandning och uttag av prov för plockanalys från det avfall som samlas in. 5. Sortering. Iordningställande av plats och lokal, utbildning av sorteringspersonal, sortering i olika fraktioner samt vägning och protokollföring. 6. Utvärdering. Sammanställning av resultat och dokumentation från plockanalysen, beräkning av nyckeltal, felkällor, vilka slutsatser som kan dras samt rapportskrivning. 7. Grovavfall som samlats in genom fastighetsnära insamling. Kompletterade information som inte finns under punkterna 1-6. Manualens huvudkapitel är tematiskt indelade i underkapitel som tar upp olika delmoment i den ordning som respektive moment genomförs. Huvudkapitlen hänvisar till bilagor med anvisningar, mallar och exempel som behövs vid genomförande av olika moment. Bilagorna innehåller följande: Bilaga 1: Sorteringsanvisningar Bilaga 2: Förslag till sorteringsprotokoll Bilaga 3: Mall för beskrivning av grovavfallets ursprung ÅVC Bilaga 4: Mall för beskrivning av grovavfallets ursprung FNI Bilaga 5: Mall för uppgifter om moderprov för FNI Bilaga 6: Utrustning för provinsamling, neddelning och sortering inklusive ett exempel på kvantiteter vid ett plockanalysprojekt med given omfattning Bilaga 7: Vägledning för beräkning av kostnader för ett plockanalysprojekt Bilaga 8: Exempel på tidplan för ett plockanalysprojekt med given omfattning Bilaga 9: Vägledning vid upphandling av utförare, inklusive förslag till kravspecifikation och mervärden vid utvärdering Bilaga 10: Framtagande av Manual för plockanalys av grovavfall Bilaga 11: Test av moderprov på brännbar fraktion från ÅVC i Umeå Bilaga 12: Test av plockanalysmetod på brännbar fraktion från ÅVC i Umeå Bilaga 13: Exempel på ifyllt protokoll, från test av plockanalysmetod, juni 2016, hos VAKIN i Umeå

9 Termer och begrepp Särskilt viktiga termer och begrepp som används i manualen är: ÅVC - Bemannad återvinningscentral där hushållen själva kan lämna sitt grovavfall, el-avfall och farliga avfall. På vissa ÅVC hanteras även verksamhetsavfall. FNI - fastighetsnära insamling, kan t.ex. förekomma i grovsoprum, miljöhus eller i fristående containrar. Grovavfall - grovsopor eller grovavfall är enligt 5 NFS 2004:4 hushållsavfall som är så tungt eller skrymmande eller har andra egenskaper som gör att det inte är lämpligt att samla in i säck eller kärl. Brännbart grovavfall - innehåller det brännbara grovavfall som inte samlas in i en annan separat fraktion. Avfallsslag i denna fraktion kan variera beroende på vilka separata sorteringsmöjligheter som finns vid FNI eller på ÅVC. Vanliga avfallsslag är textilier, frigolit, skor, böcker, gummi, möbler eller annat som är gjort av tyg, plast eller trä. Plockanalys - analys av sammansättningen hos en viss mängd av ett visst avfallsslag genom sortering i olika fraktioner och vägning av respektive fraktion. Undersökningsområde - det geografiska område (vid FNI) eller återvinningscentral/-er från vilket avfall ska samlas in för analys. För FNI utgörs området vanligen av en kommun eller en region där ansvaret för avfallshanteringen ligger på ett kommunalförbund eller ett regionalt bolag. För ÅVC kan man prata om upptagningsområdet som den representerar men det kan vara svårdefinierbart då t.ex. en kommun kan ha flera ÅVC:er Delområde - en typ av område från vilket det avfall som analyseras vid plockanalysen hämtas, (vid FNI). Delområdena utgörs vanligen av olika typer av bebyggelse. Exempel på delområden kan vara Villor eller Lägenheter. Provtagningsrutt - en utvald insamlingstur (vid FNI) som ska representera ett delområde. Moderprov - den insamlade mängden avfall från undersökningsområdet. För FNI motsvaras det av hela lasten i hämtningsfordonet. För ÅVC motsvaras det av den eller de containrar som avfallet hämtats från. Neddelning - uttag av prov för analys ur moderprovet. Delprov - den mängd avfall, i form av ett eller flera prov, som tas ur moderprovet vid neddelning och som ska analyseras. Avfall Web - Avfall Sveriges statistikverktyg som finns på adressen

10 INNEHÅLL 1 Planering Syfte Tidplan och budget Personal Plats och utrustning för plockanalysen 6 2 Förstudie Inventering Planera provinsamling 9 3 Provinsamling Förberedelser Provinsamling och dokumentation Invägning och lossning av avfall 11 4 Provneddelning Förberedelser Blandning och strängläggning Neddelning 12 5 Sortering Förberedelser Sortering och vägning Omhändertagande av avfall efter sortering 16 6 Utvärdering Sammanställning av dokumentation Beräkningar Jämförelser, analys och diskussion Felkällor Rapportskrivning och rapportering till Avfall Web 19 7 Grovavfall som samlats in genom fastighetsnära insamling Planera provinsamling 20 Bilaga 1 Sorteringsanvisningar Bilaga 2 Sorteringsprotokoll Bilaga 3 Beskrivning av grovavfallets ursprung ÅVC Bilaga 4 Beskrivning av grovavfallets ursprung FNI Bilaga 5 Uppgifter om moderprov för FNI Bilaga 6 Utrustning Bilaga 7 Vägledning för beräkning av kostnader Bilaga 8 Exempel på tidplan för plockanalys av grovavfall Bilaga 9 Vägledning för upphandling av plockanalys av grovavfall Bilaga 10 Framtagande av Manual för plockanalys av grovavfall Bilaga 11 Test av moderprov på brännbar fraktion från ÅVC i Umeå Bilaga 12 Test av plockanalysmetod på brännbar fraktion från ÅVC i Umeå Bilaga 13 Exempel på ifyllt sorteringsprotokoll

11 1 PLANERING Nyckelrekommendationer: Tänk igenom och formulera syftet med plockanalyserna Påbörja planeringen i god tid, gärna flera månader innan plockanalysen ska genomföras. Det kan ta längre tid, speciellt om tidigare erfarenhet saknas hos den som planerar projektet eller om utförandet ska upphandlas. Informera personal som arbetar med grovavfall. Ge möjlighet till personal-representation i planeringsarbetet. Gör en detaljerad tidplan Planera för provinsamling under andra perioder än under stora helger, skollov och semesterperioder Träffa överenskommelser med berörd personal i god tid Planera arbetsmiljön i god tid, inklusive vaccinering, skyddsutrustning och utbildning Tänk igenom och besluta när och hur media ska informeras Planera för när och hur analysresultatet ska presenteras 1.1 Syfte Bestäm syftet med plockanalysprojektet och formulera på ett tydligt sätt de frågor som önskas besvaras. Det kan vara ett eller flera syften. Syftet är av stor betydelse för exempelvis från vilken eller vilka ÅVC eller områden avfall samlas in, vilka avfallstyper som ska sorteras, i vilka fraktioner avfallet sorteras och vilken dokumentation som behövs om avfallet. Exempel på syften med plockanalyser för grovavfall är: Följa upp mål i avfallsplanen eller andra miljömål Undersöka mängderna av avfallsfraktioner som är möjliga att flytta uppåt i avfallstrappan Utvärdera insamlingssystem, löpande eller en första mätning, så kallad nollmätning Undersöka förekomsten av återvinningsbart material för att införa nya fraktioner på ÅVC eller vid fastighetsnära insamling Kvalitetskontroll av insamlat avfall till återvinning. Kontrollera effekt av styrmedel, rutinförändringar och utbildningsinsatser. Regionala, nationella eller internationella jämförelser t.ex. hitta anläggningar med goda resultat som kan vara studieobjekt för att utveckla kommunens arbete med grovavfall. Planera insamling och transport Följa upp hushållens beteende som kan användas i kommunens information till hushållen Följa upp möjligheter till förebyggande av avfall, t.ex. utifrån avfallets innehåll av återanvändbara produkter i första hand vid analys av FNI insamlat material Bestäm vilka avfallstyper som ska sorteras baserat på syftet med undersökningen. Vanligen sorteras brännbart grovavfall från ÅVC eller brännbart grovavfall från fastighetsnära insamling. Manualen kan också användas för sortering av t.ex. deponirest, verksamhetsavfall samt som kvalitetskontroll av metall och andra fraktioner. 1

12 Figur 1 Grovavfallet kan samlas in på många olika sätt. Exemplen visar flytande ÅVC, grovavfallsutrymme, städcontainer och ÅVC. Bestäm i vilka fraktioner avfallet ska sorteras. En stark rekommendation är att sortera i 9 definierade basfraktioner, som innefattas i den metod som beskrivs i Bilaga 1 och som grundar sig på hur avfallet samlas in, behandlas och återvinns. De aktuella fraktionerna framgår också av förslag till sorteringsprotokoll i Bilaga 2. Syftet är av stor betydelse för i vilka fraktioner avfallet behöver sorteras. Den föreslagna indelningen i basfraktioner är tillräcklig för de flesta syften men ibland behövs en mer detaljerad indelning, i kompletterande fraktioner, exempelvis i följande fall: Analys av olika typer av farligt avfall, t.ex. asbest, impregnerat trä och övrigt farligt avfall såsom t.ex. färg eller aerosoler Analys av olika typer av elavfall, t.ex. lysrör och övriga ljuskällor, batterier och övrigt elavfall såsom t.ex. eldrivna leksaker eller små och medelstora apparater Analys av textil och accessoarer, med uppdelning i t.ex. kläder och accessoarer. På vissa ÅVC har det gjorts försök med textilier som en separat fraktion. Plockanalyserade textilier kan således vara felsorterade eller inte beroende på förekomsten av sådan separat insamling. På vissa ÅVC:er finns också insamling av textilier eller kläder för återbruk, vilket då även påverkar resultatet av en plockanalys Analys av återanvändningsbart material, t.ex. husgeråd, verktyg och leksaker i första hand vid plockanalys på FNI-material Hur basfraktioner kan delas in i kompletterande fraktioner och detaljstuderade fraktioner redovisas närmare i Bilaga 1. Om syftet kräver det kan de detaljstuderade fraktionerna vara fler än förslaget i Bilaga 1 men ska alltid tillhöra en basfraktion. 2

13 I en del fall skulle det i princip kunna vara tillräckligt att sortera i ett mindre antal fraktioner än de rekommenderade 9. Tidsbesparingen av en sådan förenkling bör dock ställas mot den potentiella besparingen och nyttan av att i efterhand kunna hämta mer information från plockanalysresultaten utan att göra en ny plockanalys och att kunna jämföra dessa med resultat från andra plockanalyser. Antalet basfraktioner är noggrant avvägda och kommunicerade med styr- och arbetsgrupp. Vår förhoppning är att alla som utför plockanalys kommer att välja de utvalda basfraktionerna. Identifiera undersökningsområdet, d.v.s. geografiskt område eller återvinningscentral/-er från vilket avfall ska samlas in för analys. Området utgörs vanligen av en kommun eller en region där ansvaret för avfallshanteringen ligger på ett kommunalförbund eller ett regionalt bolag. För en ÅVC är det ofta svårt att exakt avgöra vilket upptagningsområde den har, dvs vilka hushåll lämnar avfall på ÅVC:n. För t.ex. en kvartersnära ÅVC, en ÅVC på en ö eller för en kommun där det endast finns en ÅVC kan det vara relativt okomplicerat, men i många fall finns flera ÅVC inom en kommun och hushållen kan själva välja vilken ÅVC de vill åka till. Där en ÅVC ligger relativt nära kommungränsen kan det också vara vanligt med besökare från andra kommuner. Se mera om detta i avsnitt Tidplan och budget Upprätta en detaljerad tidplan för plockanalysprojektet. Tidplanen bör omfatta hela projektet, d.v.s. allt från planering, upphandling av stöd vid genomförandet och utbildning av personal till genomförande av plockanalysen och rapportering av resultat. Om personalen inte är vaccinerad ska även tid för flera vaccinationer räknas med i tidplanen. Hur lång tid som behövs för vaccination beror mycket på sorteringspersonalens befintliga skydd, se avsnitt 1.3. Identifiera de moment som är avgörande för projektets genomförande och för att önskvärt resultat ska uppnås, exempelvis vilken dag avfall ska hämtas från respektive område eller ÅVC och under vilka dagar neddelning och sortering ska ske. Ska plockanalysen av grovavfall samordnas med plockanalys av mat- och restavfall? Det finns flera fördelar med att samordna dessa plockanalyser; speciellt avsatta lokaler och material, egen eller inhyrd personal som har avsatt tid, adekvat utbildning, vaccination m.m. Erfarenheter visar att det kan krävas flera månader eller upp till ett halvår för att genomföra ett plockanalysprojekt, varför det är viktigt att påbörja planeringen i god tid innan själva sorteringen ska genomföras. Detta är viktigt att komma ihåg, framför allt om den som planerar projektet inte har tidigare erfarenhet av plockanalyser. Tidpunkten för provinsamling bör väljas så att provet blir så representativt som möjligt. Perioder när avfallets mängd och sammansättning avviker från vad som är normalt, exempelvis storhelger och semesterperioder, bör undvikas om det inte är just dessa perioder som är intressanta för analysen. Erfarenheter visar att mars eller oktober-november är lämpliga månader för provinsamling och plockanalys. Försök att genomföra plockanalysen vid samma tidpunkt olika år om det är möjligt; detta för att få adekvata jämförelser vid uppföljning. För framför allt en ÅVC kan karaktären på inlämnat avfall variera med säsongen. Exempelvis kan mängden trädgårdsavfall förväntas öka under våren. För en ÅVC kan det också ha stor betydelse vilken veckodag och vilken tid på dagen som avfallet samlas in. Plockanalys bör inte utföras vid ogynnsam väderlek, t.ex. under vintern när det är kallt och visst avfall kan frysa, samtidigt som det kan bli kallt och därigenom dålig arbetsmiljö för den sorterande personalen. Ett exempel på hur en tidplan för ett plockanalysprojekt kan se ut presenteras i Bilaga 8. 3

14 Gör en budget för plockanalysprojektet. Gör en uppskattning av kostnader för olika delmoment. Kostnadsposter som bör inkluderas för att skapa en komplett bild av kostnaderna är bl.a. egen tid, utrustning, lokalhyra, maskintid, ersättning till transportören för provinsamling och arvode till eventuell anlitad utförare av sorteringen. I Bilaga 6 finns en sammanställning över vilken utrustning som kan behöva köpas in. Vägledning för hur olika kostnader kan beräknas inklusive vissa nyckeltal för tidsåtgång ges i Bilaga Personal Bemanna projektet. För att genomföra plockanalysprojektet kommer det att behövas såväl en projektledare som operativ personal för provinsamling, neddelning och sortering. För de praktiska momenten måste en arbetsledare utses. Det kan även behövas stöd vid planering, utbildning av personal, förstudie och utvärdering. Personal som planerar, projektleder och utvärderar ett plockanalysprojekt bör ha erfarenhet av att leda projekt och att genomföra utredningar. All personal som medverkar i projektet bör ha kunskap om kommunal avfallshantering och plockanalysmetodik. Vad avser utbildning om kommunal avfallshantering, rekommenderar Avfall Sverige att den webbaserade utbildningen Svensk avfallshantering en introduktion (som finns på Avfall Sveriges hemsida) genomförs. Oavsett om sorteringen genomförs med egen personal eller av upphandlad utförare är det mycket viktigt att sorteringspersonalen har rätt utbildning inklusive arbetsmiljöaspekter, är medvetna om sin roll i projektet och arbetar på ett noggrant sätt. Sorteringspersonal som saknar utbildning eller erfarenhet kan utbildas inom ramen för projektet. All operativ personal ska vara i god fysisk kondition och inte känslig/allergisk mot lukt och damm. Planera för vaccination. Enligt Avfall Sveriges Manual för plockanalys av hushållsavfall i kärl- och säckavfall bör personalen vara vaccinerade mot stelkramp, polio samt hepatit A och B. Varje person som ska arbeta med plockanalysen bör ta reda på vilket skydd den har. I Sverige erbjuds alla barn vaccination mot bl.a. stelkramp och polio. Full vaccination, fyra sprutor, ger ett livslångt skydd mot polio. För skydd mot stelkramp rekommenderas en påfyllnadsdos ca 20 år efter senaste dosen. Risken att utsättas för virus som orsakar hepatit A eller B bedöms vara mindre för grovavfall då hepatit A ofta har mat eller dryck som smittväg och hepatit B kan smittas via blodöverföring. Likaså bedöms risken vara mindre för att drabbas av polio då dessa virus vanligen smittar med avföring via vatten och avlopp. Bakterier som orsakar stelkramp kan smitta om öppna sår får kontakt med t.ex. jord där bakterien kan finnas. Likväl rekommenderas att personalen är vaccinerad på samma sätt som för mat- och restavfall. Det är vanligt att ordinarie personal som arbetar med insamling och behandling är vaccinerade mot aktuella sjukdomar. Det räcker att vaccineras mot hepatit A vid ett tillfälle och man får då skydd i minst ett år. Ytterligare en dos ger ett skydd på minst 30 år. Den andra dosen kan tas tidigast sex månader efter den första dosen. För hepatit B är rekommendationen att man först får en dos och sedan väntar i en månad innan man får sin andra dos. Därefter väntar man ytterligare fem månader innan man får sin tredje dos. Redan efter två doser erhålls ett visst skydd som man kan komplettera senare. I de flesta fall ger tre doser ett skydd för resten av livet 1. 1 För mer information, se 1177 Vårdguiden, 1177.se. 4

15 Handla upp utförare vid behov. Om det blir aktuellt att handla upp utförare för genomförande av sorteringen bör upphandling påbörjas så tidigt som möjligt i projektet. Ibland avgränsas upphandlingen till just själva sorteringen men det kan även bli aktuellt att inkludera andra praktiska moment, t.ex. transporter och neddelning. En skriftlig rapport med sammanställd statistik kan också vara aktuellt att inkludera i upphandlingen. Vilka moment som ska ingå beror bl.a. på vilka resurser beställaren har att tillgå och i vilken utsträckning beställaren avser att vara aktiv i plockanalysprojektet. I förfrågan är det viktigt att vara tydlig med vilka av de moment som beskrivs i denna manual som ska ingå och hur dessa ska genomföras. I Bilaga 9 presenteras ett förslag till kravspecifikation och exempel på utvärderingskriterier. Tänk på att det är viktigt att ha en bra dialog med en eventuell upphandlad utförare när arbetet genomförs. Håll ett möte med alla berörda i ett tidigt skede. Det är viktigt att personal som ska utföra provinsamlingen är informerad om projektet och om när och var avfallet ska samlas in samt att personal som ska medverka vid neddelning har fått nödvändiga instruktioner. Överenskommelser om tidpunkter för utbildning, provinsamling, neddelning, sortering m.m. bör träffas i god tid med berörd personal. För att proverna ska vara representativa är det viktigt att avfallet hanteras normalt under insamlingsperioden, d.v.s. avfallslämnare och personal ska inte bete sig annorlunda för att få så bra resultat som möjligt. Därför behövs en avvägning av hur mycket och på vilket sätt man ska informera om projektet, både till personalen och till allmänheten. För de som blir informerade bör det poängteras att avfallet ska vara representativt för att rätt slutsatser ska kunna dras. Planera arbetsmiljön i god tid, så att nödvändig tid finns för eventuella vaccinationer, införskaffande av skyddsutrustning och viss utbildning av personal. Tänk på att sorteringspersonalens arbete vid ett mer omfattande plockanalysprojekt bör planeras så att var och en inte behöver sortera avfall alltför många dagar i följd, vilket är av betydelse för både arbetsstyrkans storlek och hur lång tid det tar innan all sortering är genomförd. Jämfört med plockanalyser av mat- och restavfall kan det vara större risker med hantering av tunga föremål. Arbetsledaren ska känna till Arbetsmiljölagen, AML, (SFS 1977:1160) och Arbetsmiljöföreskrifter om mikrobiologiska arbetsmiljörisker - smitta, toxinpåverkan, överkänslighet (AFS 2005:1) och föreskrifter om belastningsergonomi (AFS 2012:2) samt allmänna råd om tillämpningen av dessa föreskrifter. Arbetsmiljöverkets regler återfinns på Där framgår vad som gäller för den aktuella verksamheten. Arbetsledaren ska vidta lämpliga skyddsåtgärder. Om provinsamling och provneddelning sker med ordinarie fordon och maskiner gäller samma arbetsmiljölagar, förordningar och föreskrifter som för den ordinarie verksamheten. Skyddsutrustning ska alltid användas när det finns risk för direkt kontakt med avfall. Vilken skyddsutrustning som behövs presenteras i Bilaga 6. 5

16 1.4 Plats och utrustning för plockanalysen Reservera lämplig plats för sorteringen. Sortering av grovavfall kräver normalt mera utrymme än sortering av mat- och restavfall. Med hänsyn till arbetsmiljö och allmänna förutsättningar för det praktiska genomförandet bör ytan vara tillräckligt stor och ha bra ventilation, belysning, värme och gärna tillgång till el och vatten. Ett lämpligt utrymme kan vara någon typ av lagerutrymme eller tält med hårdgjort golv (asfalt eller betong) med möjlighet till lossning och lastning av avfall. Att grovsortera 9 basfraktioner utomhus är möjligt om inte vädret är allt för krävande, i detta fall måste man välja lämplig årstid. Fördelen med att sortera utomhus är att det går att använda större maskiner t.ex. grävmaskin med sorteringsgrip. Ytan som krävs för ett moderprov är ca 30 x 20 meter inkl. plats för behållare för utsorterade fraktioner. Om flera moderprov lagras på plats samtidigt krävs ytterligare ytor. Inom gångavstånd bör även personalutrymme med toalett, tvättmöjlighet och lunch-/fikarum finnas. Planera dispositionen av platsen och lokaler. Plats bör reserveras för uttagna prov, eventuellt sorteringsbord, behållare för sortering och vågar. Behållare för sortering bör placeras så att de vanligast förekommande fraktionerna är lättast att nå för sorteringspersonalen. Fyra till fem personer bör kunna arbeta med sorteringen utan att vara i vägen för varandra. Var och hur skyltar ska placeras bör tänkas igenom. Se även Bilaga 12, Test av plockanalysmetod. Införskaffa utrustning. Behov av inköp av utrustning bör inventeras i ett tidigt skede, för att säkerställa att all nödvändig utrustning finns på plats vid själva sorteringen. Tillgång till maskiner och fordonsvåg är en förutsättning för genomförande av plockanalysprojektet. Utrustning behövs framförallt för sortering och vägning samt för att tillgodose god arbetsmiljö. Exempel på utrustning är vågar med lämplig noggrannhet och nödvändig skyddsutrustning. Figur 2 Exempel på skyddsutrustning; Handskar med skärskydd, skyddsglasögon, andningsskydd med backventil och halvmask i silikon med gasfilter och partikelfilter samt skyddsskor med stålhätta och spiktrampskydd. Skyltar för olika avfallsfraktioner kan behöva färdigställas. Tydliga skyltar underlättar sorteringen avsevärt och färdigställande av skyltar är därför en viktig del av planeringen. Förslag på utrustning för de praktiska momenten i ett plockanalysprojekt presenteras i Bilaga 6. 6

17 Figur 3 Exempel på sorteringsbehållare, storsäck på pall med materialskyltar. Figur 4 Exempel på sorteringsbehållare, kärl och lådor för pallgafflar samt materialskyltar. 7

18 2 FÖRSTUDIE Nyckelrekommendationer: Välj insamlingsplatser utifrån syftet med plockanalysprojektet Dokumentera fakta om grovavfallets ursprung Planera representativa prover och tillräckliga mängder Ge varje moderprov ett unikt namn 2.1 Inventering Utgå från syftet med plockanalysen och bestäm hur omfattande inventering som ska göras. Vilket avfall är det som ska analyseras? Har även verksamheter möjlighet att lämna grovavfall i denna insamling och ska det i så fall ingå i analysen? Hur benämns avfallet på skyltar och i annan information? Beskriv hur det grovavfall som ska sorteras samlas in, gärna kompletterat med foton. Dokumentera fakta om undersökningsområdet, till exempel antal hushåll, boendestruktur, säsongsvariationer och annat som är av intresse beroende på syftet. Dessa fakta kan underlätta jämförelser, slutsatser och förklaring av resultaten. Använd gärna Bilaga 3 Beskrivning av grovavfallets ursprung ÅVC, Bilaga 4 Beskrivning av grovavfallets ursprung FNI och/eller Bilaga 5 Uppgifter om moderprov för FNI som ett stöd för inventeringen, men lägg inte mer tid på detta än vad som är motiverat av syftet m.m. Det kan t.ex. vara svårt att definiera ett upptagningsområde för en ÅVC, men om det finns ett inpasseringssystem där varje besökare registreras kan uppgifter hämtas därifrån. Det kan också finnas uppgifter att hämta från enkätundersökningar som gjorts tidigare eller som görs i samband med plockanalysen. Vissa enkätundersökningar riktas mot samtliga eller ett urval av kommunens hushåll/ invånare, medan andra riktar sig direkt mot besökare på aktuell ÅVC. Tänk också på att vissa fakta redan kan finnas registrerade i Avfall Web. Gör en bedömning av vilken hänsyn som ska tas till säsongsvariationer, som t.ex. boende i fritidshus och turistanläggningar. Undvik avfall från stora helger som jul, nyår, påsk och midsommar, samt skollov och semestertider, om inte syftet är att undersöka just det. Beskriv avfallshanteringssystemet i undersökningsområdet/åvc:n: tömningsintervall, avfallsslag som samlas in, i vilken utsträckning avfall från hushåll blandas med avfall från verksamheter vid insamlingen, behållarstorlek och -typ Tillgång till fastighetsnära insamling, återvinningsstationer, återvinningscentraler och annan avfallsservice Vilken behandling som avfallet levereras till och vilken statistik som finns tillgänglig över avfall som levererats till olika behandlingsanläggningar Vilka krav som ställs på grovavfallet. Det kan t ex vara att trä till förbränning inte får vara längre än 1 m. Hur styrs grovavfallet till olika containrar med hjälp av skyltning och annan information. Antalet och vilka avfallsfraktioner som finns på aktuell ÅVC 8

19 2.2 Planera provinsamling Planera tillsammans med den som ansvarar för insamlingen på ÅVC. Bestäm utifrån syftet med plockanalysen vilken eller vilka containrar som ska ingå. Planera vilka dagar och mellan vilka tider på dagen avfallet ska samlas in. Om resultatet ska jämföras med någon tidigare plockanalys på ÅVC bör insamlingen ske på samma säsong, samma veckodag och under samma tider på dagen för bästa jämförelse. Bestäm också under hur lång tid avfallet samlas in, d.v.s. när insamlingen i respektive container ska påbörjas. Ge varje moderprov ett unikt namn, gärna så att det av namnet framgår var avfallet har samlats in och vilket avfallsslag som avses. Samma namn används sedan i t.ex. protokoll och utvärderingsrapport. Vissa ÅVC:er tillåter verksamhetsavfall mot avgift och det kan vara svårt att undvika detta avfall i de fall det förekommer på utvald ÅVC. Ett alternativ kan vara att låta verksamhetsutövare lämna avfall i separat behållare under tiden för provinsamling om inte detta avfall önskas vara en del av det som ska analyseras. Några andra frågor som behöver besvaras är om hanteringen bör förändras på något sätt under provtagningsperioden. Bör komprimering eller väderskydd förändras? Observera att proven ska vara representativa för normal insamling och inte tillrättalagda så att fel slutsatser dras. Figur 5 Moderprov brännbart på ÅVC före leverans till plockanalys 9

20 3 PROVINSAMLING Nyckelrekommendationer: Notera namn och telefonnummer på personalen som samlar in avfallet Undvik i möjligaste mån att komprimera avfallet för att underlätta sortering Studera insamlingen av avfallet på ÅVC eller genom att följa med vid provinsamlingen (vid FNI) Se till att den planerade rutten följs (vid FNI) och att verksamheter utesluts Dokumentera fakta om insamlingen t.ex. antal dagar som avfallet representerar och moderprovets vikt Skydda det insamlade moderprovet från yttre påverkan i väntan på uttag av delprov 3.1 Förberedelser Förbered protokoll för varje delprov genom att fylla i grundläggande uppgifter såsom moderprovets namn och delprovets nummer samt övriga grunduppgifter. Förslag till protokoll återfinns i Bilaga 2. Antal hushåll kan fyllas i vid senare tillfälle om avvikelser har skett från planerad insamlingsrutt. Notera ÅVC-personalens namn och telefonnummer i syfte att vid behov kunna ställa kompletterande frågor. Informera ÅVC-personalen om hur insamlingen ska gå till, när provinsamling ska ske och vikten av att det är den normala sorteringen som ska mätas och att resultatet inte får påverkas av personalens agerande. Uppmana personalen att i möjligaste mån undvika komprimering av avfallet, i syfte att underlätta sortering. Förbered platsen där avfallet ska tömmas. Ytan ska vara ren och hårdgjord eller täckt med en stor presenning. Ytan utgör även underlag för neddelningen. 3.2 Provinsamling och dokumentation Studera hanteringen av avfallet under insamlingsperioden. Hur informeras besökarna via skyltar och muntlig information? Observera att proven ska vara representativa för normal insamling och inte tillrättalagda så att fel slutsatser dras. Gör egna iakttagelser och ställ gärna frågor till personalen för att öka kunskapen om hanteringen. Dokumentera genom att komplettera eller verifiera de uppgifter som sammanställts vid förstudien. Följande uppgifter om moderprov bör sammanställas, för att underlätta tolkning av resultat och för framtida behov i händelse av att de personer som medverkade vid plockanalysen inte är tillgängliga: vilka containrar avfallet har samlats in i, notera containernummer omfattning av avfall från verksamheter (verksamheter bör helst uteslutas men om det förekommer notera antal och typ av verksamheter) antal dagar, d.v.s. hur många dagars avfall som provet representerar. om antalet besökare mäts, notera detta. Hela mängden i utvald container eller utvalda containrar är ett moderprov. Ur detta moderprov tas sedan delprov ut enligt kapitel 4. 10

21 3.3 Invägning och lossning av avfall Väg insamlingsfordonet eller containern efter avslutad provinsamling. Notera moderprovets nettovikt (d.v.s. vikten containern med avfall minus vikten för containern utan avfall) i protokollet för respektive delprov. Figur 6 Grovavfall från ÅVC innan plockanalys Töm avfallet på den rena och hårdgjorda ytan eller eventuellt på presenningen. Se till att avfallet inte utsätts för väder och vind, att det inte tillförs annat avfall och att det hålls åtskilt från eventuella andra moderprov som samlas in. Om avfall ligger över natten bör presenning användas som övertäckning även om lagringen sker inomhus. Skylta varje moderprov med namn. Utför neddelning enligt avsnitt 4 snarast möjligt efter att avfallet samlats in. Figur 7 Moderprov före provneddelning 11

22 4 PROVNEDDELNING Nyckelrekommendationer: Lägg ut avfallet i en sträng inför uttag av prov Använd grävmaskin med sorteringsgrip eller hjullastare vid uttag av prov Ta provet från slumpmässigt men jämnt fördelade positioner Ta ut ca kg från moderprovet som motsvarar avlämnat avfall från ca 200 hushåll, detta gäller brännbart avfall från ÅVC vid full lastväxlarcontainer 35 m 3 Annat avfall som lämnas på ÅVC omfattas oftast av en mindre volym avfall per hushåll detta ger ett bättre statistiskt underlag då moderprovet omfattar fler än 200 hushåll. 4.1 Förberedelser Förbered provneddelningen. Det är mycket viktigt att neddelningen sker på en ren och hårdgjord yta. Om tillgång till hårdgjord yta saknas kan i undantagsfall provneddelning ske på en eller flera presenningar, men denna lösning rekommenderas inte. Bekräfta med maskinföraren att neddelning ska göras. Ytan ska också vara tillräckligt stor för att maskinen ska kunna komma åt avfallet från flera håll. 4.2 Blandning och strängläggning Om grävmaskin med sorteringsgrip finns tillgänglig behöver inte provet blandas, se även Bilaga 12, alternativt en provhantering med hjälp av hjullastare. Avfallet bör blandas innan sorteringen börjar. Blandningen ska ske försiktigt så att avfallet inte krossas vilket annars försvårar sortering. Lägg ut avfallet i form av en avlång sträng (en s.k. limpa). 4.3 Neddelning Om grävmaskin med plockgrip används kan principen vartannat lass till plockanalys och vartannat lass åter till container för borttransport användas, se även Bilaga 12. Att göra uttag av delprov av material från ÅVC-container är mycket svårt då avfallet är en blandning av alltifrån stora föremål till säckar med brännbart småskräp. Provstorleken är mycket viktig för resultatens tillförlitlighet, i synnerhet vad gäller små fraktioner såsom exempelvis farligt avfall. Välj flera, någorlunda jämnt fördelade lägen i strängen där provet ska tas ut. Undvik att låta ögat styra var provet tas. Stega fram lägen för provuttag eller slumpa fram avstånd från strängens ena kortända. Se till att provet innehåller avfall från botten till toppen av strängens tvärsnitt. Eventuellt löst avfall som faller av skopan ska plockas upp och läggas till provet. Finfraktionen ska sopas upp och läggas till provet. Fotodokumentera under neddelningen, för att underlätta beskrivning av metodik i den rapport som skrivs från plockanalysprojektet och för eventuella framtida plockanalyser. 12

23 5 SORTERING Nyckelrekommendationer: Se till att sorteringspersonalen är utbildad enligt rekommendationerna inför sorteringen Använd en våg med 0,5 kg noggrannhet för vägning av utsorterade fraktioner samt en särskild våg med 50 gram noggrannhet för vägning av t.ex. farligt avfall och andra fraktioner som förekommer i mindre omfattning. Hushållsvåg med noggrannhet på 5 gram bör användas om farligt avfall ska detaljstuderas Sortera noggrant och var noga med att få med allt avfall som tillhör provet, även enstaka små föremål Sortera i 9 basfraktioner Väg samtliga fraktioner med ett intervall som är lämpligt utifrån tillgång på behållare Utse en person som ansvarar för protokollföring. Kopiera protokollet vid avbrott i analysarbetet som säkerhetskopia. 5.1 Förberedelser Förbered sorteringsplatsen senast dagen innan första sorteringstillfället enligt den disposition som tagits fram vid planeringen av plockanalysprojektet, se kapitel 1. Placera ut eventuellt bord, behållare för sortering och våg/-ar. Förse behållarna med lämplig märkning, helst skyltar. Väg de behållare som ska användas för det sorterade materialet och registrera vikten tydligt så det blir smidigt att dra av behållarvikten när det färdigsorterade materialet ska vägas. Sorteringsinstruktioner enligt Bilaga 1 ska vara tillgängliga på plats om frågor skulle uppstå. Exempelvis kan instruktionerna sättas upp på väggen i lokalen så att de är lättillgängliga. Se till att all nödvändig utrustning enligt Bilaga 6 finns på plats. Utbilda sorteringspersonalen. Utbildning av sorteringspersonalen kan med fördel genomföras i direkt anslutning till första sorteringstillfället. Om sorteringen utförs av en upphandlad utförare har dennes personal normalt genomgått erforderlig utbildning. Om behov finns av utbildning av sorteringspersonalen ska minst följande punkter ha gåtts igenom: Syftet med plockanalysen Metodik för plockanalys Sorteringsanvisningar och fraktioner enligt kapitel 5.2 samt Bilaga 1 Roller och ansvar för arbetsledare och sorteringspersonal Skyddsutrustning enligt Bilaga 6 Gällande säkerhetsrutiner på arbetsplatsen, inklusive användning av första hjälpen; hur tillgänglig utrustning används; hur man ska bete sig vid en olycka, risk för smitta eller om vapen eller ammunition hittas i avfallet samt kontaktperson och telefonnummer vid olycka eller annan akut situation. Mat och dryck får inte intas under sorteringen. Arbetsledaren ansvarar för att rikligt med dryck tillhandahålls i separat utrymme. Innan intag av dryck ska händer och ansikte tvättas och/eller desinfekteras. 13

24 Avslutning av arbetspass, inklusive städning, rengöring av ytor och utrustning samt tvätt av arbetskläder. Efter varje arbetspass ska ytor och utrustning rengöras i erforderlig omfattning. Hygien, inklusive hand/ansiktstvätt och dusch Omhändertagande av farligt avfall och elavfall efter sorteringen 5.2 Sortering och vägning Påbörja sorteringsmomentet så snart som möjligt så att väder eller andra förhållanden inte inverkar på provets kvalité. Notera uppgifter i protokollet, såsom datum för sorteringen; namn på arbetsledare, sorterare, protokollförare; var provet kommer ifrån och om några speciella förhållanden eller iakttagelser gjorts, t.ex. om det regnat i provet eller andra noteringar om lokala förhållanden vid sorteringen. Om det finns ytterligare anteckningar från provtagningen bör de bifogas protokollet. En mall för sorteringsprotokoll finns i Bilaga 2. Tänk på att hela högen måste sorteras så att även löst avfall som ligger i fina fraktioner på botten av högen inkluderas i sorteringen. Det är viktigt att skydda provet från väder, så om neddelning och/eller sortering sker utomhus bör det läggas en presenning över provet. Sortering kan ske från bord och/eller med lyft från mark. Möjligheten att sortera vid bord, åtminstone som ett komplement till lyft från mark, bör övervägas då det finns ergonomiska fördelar med det. Ska det sorteras vid bord bör lyft till bordsskivan ske maskinellt. Sortering vid bord kan dock vara tidsineffektivt då avfallet är skrymmande och därmed tar upp mycket plats. Sortering kan generellt ske ner i storsäckar, FA-boxar, kärl, säckar, pall med pallkragar, elburar och kombinationer av dessa. Det är viktigt att välja behållare som är lätta att transportera och fungerar på vågen. Då grovavfall är skrymmande och tungt bör huvuddelen av lyftarbetet göras med hjälp av maskiner. Figur 8 Exempel på sortering utomhus. Sorteringen bör ske väderskyddat, men det är inte alltid praktiskt möjligt. Det är viktigt att även finfraktionen kommer med i analysen. 14

25 Påsar med kanyler ska inte öppnas utan sorteras som farligt avfall. Eventuella vassa föremål eller giftigt material bör identifieras och sorteras ut i ett tidigt skede för att minska risken för olyckor. Om vapen eller ammunition skulle hittas i avfallet ska sorteringen avbrytas och Polisen kontaktas. Större mängder av samma material, till exempel aska, träspån eller kattsand bör inte spridas ut utan sorteras ut tidigt och läggas direkt i respektive behållare för att underlätta sorteringen. Sortera noggrant och försiktigt. Var noga med att få med allt som tillhör delprovet. Följande sorteringsrutiner för olika fraktioner bör följas: 1. Soppåsar med blandat hushållsavfall, dvs. vanliga soppåsen från köket, sorteras som mat- och restavfall, men innehållet i soppåsen sorteras inte. OBS! Innehållet i sopsäckar (typ svarta, blåa, genomskinliga etc.) ska däremot sorteras. 2. Förpackningar av blandmaterial ska tas isär och de olika delarna sorteras var för sig. Om blandmaterialen inte med lätthet kan separeras sorteras förpackningen efter det dominerande materialslaget (viktsprocent) 3. Farligt avfall och elavfall ska prioriteras även om det är små mängder både vad gäller i volym och vikt. 4. Förpackningar som innehåller flytande avfall som kan utgöras av farligt avfall ska inte öppnas. Förpackning inklusive innehåll bör klassas som farligt avfall. 5. Farligt avfall och elavfall ska efter sortering hållas åtskilt från övriga fraktioner för att kunna lämnas till separat hantering. Det farliga avfallet och elavfallet kan med fördel sparas i lämplig behållare som underlag för tolkning av resultat och utvärdering innan avfallet lämnas till slutligt omhändertagande. Att fotodokumentera denna grupp separat ger ett pedagogiskt hjälpmedel för information till hushållen Sortera i minst 9 fraktioner enligt basmetoden. Följ sorteringsanvisningarna i Bilaga 1. Om antalet fraktioner utökats för att passa till andra syften med plockanalysen rekommenderas att alltid utgå från de 9 basfraktionerna. Om undergrupper skapas ska de alltid vara en undergrupp till basgruppen. Om alla kommuner och företag utför plockanalyser på detta sätt kan resultaten alltid jämföras med andra som genomfört analyser. Väg varje fraktion när allt avfall som tillhör delprovet har sorterats. Använd samma våg som används för vägning av delprovet före sorteringen. För vägning av fraktioner som förekommer i mycket liten omfattning, främst farligt avfall, bör en digital våg med 5 grams noggrannhet användas. Kontrollera att behållaren för respektive fraktion innehåller rätt typ av avfall innan vikten noteras i protokollet. Dra av vikten för behållaren efter varje vägning. För in vikterna på respektive fraktion i protokollet. En person ansvarar för protokollet. Notera om något anmärkningsvärt framkommit vid sorteringen, typer av farligt avfall och elavfall, om speciella föremål hittats i avfallet etc. Kontrollera att summan av vikterna överensstämmer med delprovets totalvikt. Det är inte ovanligt att det skiljer några kilogram mellan summan av de utsorterade fraktionerna och provets vikt. Om skillnaden är stor kan det övervägas om resultaten från den aktuella sorteringen ska uteslutas. Protokollet bör säkerhetskopieras och lämnas i kontorsmiljö vid varje rast, det är inte ovanligt att protokoll blåser bort eller på annat sätt blir oläsligt. Fotodokumentera under sorteringen, för att underlätta beskrivning av metodik och sorterat avfall i den rapport som skrivs från plockanalysprojektet och för eventuella framtida plockanalyser. 15

26 Figur 9 Exempel på fotodokumentation av elavfall 5.3 Omhändertagande av avfall efter sortering Lämna utsorterat farligt avfall och elavfall till separat hantering efter sortering. Emballera och hantera de olika avfallsslagen enligt kommunens anvisningar. Om sorteringen utförs i anslutning till en återvinningscentral eller annan avfallsanläggning med mottagning av farligt avfall och elavfall kan en möjlighet vara att lämna avfallet där. Lämna övrigt utsorterat avfall till behandling. Rådgör med ansvarig personal om hur avfallet ska hanteras, t.ex. om någon fraktion ska skickas till återvinning eller om allt ska gå till förbränning. Figur 10 Exempel på fotodokumentation av farligt avfall. Träskivan ligger på en planvåg 16

27 6 UTVÄRDERING Nyckelrekommendationer: Sammanställ all dokumentation från plockanalysprojektet, inklusive syfte, metod, bakgrundsuppgifter, resultaten samt fotodokumentation Beräkna olika nyckeltal utifrån syftet med plockanalyserna. Nyckeltalen bör inte enbart visa avfallets sammansättning i procent. Om möjligt kan även avfallets genereringstakt i kg/hushåll och vecka redovisas. Var försiktig med att dra slutsatser utifrån små skillnader mellan olika plockanalysresultat eller om avfall som utgör en mycket liten del av avfallet Jämför gärna med resultat från andra plockanalyser. Upprepade plockanalysresultat i kommunen kan bekräfta varandra eller påvisa förändringar Skriv en rapport som innefattar all dokumentation, viktiga slutsatser och diskussion om felkällor Registrera resultatet i Avfall Web (när det blir möjligt). 6.1 Sammanställning av dokumentation Sammanställ all dokumentation från plockanalysprojektet. Dokumentationen bör innefatta en beskrivning av syfte och metod, bakgrundsuppgifter om avfallet och de områden från vilka avfallet är hämtat, resultaten från sorteringen samt eventuell fotodokumentation. 6.2 Beräkningar Beräkna vikten för varje utsorterad fraktion. Sammanställning av sorteringsprotokoll och beräkningar av medelvärden bör göras snarast möjligt efter avslutad sortering för att lättare upptäcka och reda ut eventuella misstag vid hantering av data, t.ex. felskrivning vid protokollföring eller sammanblandning av provresultat. Beräkna nyckeltal. Fördjupa utvärderingen med hänsyn till syftet med undersökningen och välj vilka nyckeltal som är relevanta att presentera. Exempel på nyckeltal som kan beräknas, beroende på syftet med plockanalyserna, är: Andel felsorterat material, d.v.s. hur stor andel i procent av det analyserade grovavfallet som borde sorterats ut. Andel förpackningar och returpapper i det brännbara grovavfallet, i procent Andel fossilbaserade material (plastförpackningar och andra fraktioner av plast) i det brännbara grovavfallet, i procent Andel återanvändbart i det brännbara grovavfallet, i procent Andel felsorterat material är ett bra mått på hur sorteringen fungerar och jämförelser kan göras både över tid och mellan områden och kommuner. Felsorteringsgraden varierar dock i olika områden och på olika ÅVC beroende på vilka fraktioner som är möjliga att lämna på annat sätt. 17

28 Nyckeltal i procent kan användas för uppföljning av avfallets behandlingsbarhet eller för övergripande beräkningar av avfallsflöden i en hel kommun. Om det går att relatera grovavfallet till ett bestämt antal hushåll eller människor bör det även tas fram nyckeltal som tar hänsyn till mängden avfall som genereras per tidsenhet och per hushåll/person. Sådana nyckeltal kan användas vid jämförelse av hur sortering och insamling fungerar i områden med olika förutsättningar eller vid jämförelser mellan resultat från olika år eller mellan kommuner. Tänk på att typ av insamlingssystem, konsumtionsmönster eller hushållsstorlek kan medföra att mängden grovavfall är högre i ett område än i ett annat medan avfallets sammansättning i procent mycket väl kan vara samma i de olika områdena. Nyckeltal som uttrycker avfallets sammansättning, d.v.s. andelar av olika typer av fraktioner i avfallet, beräknas direkt ur plockanalysresultaten genom att summera olika procentsatser. Cirkel- och stapeldiagram kan med fördel användas för att illustrera resultaten och olika nyckeltal. Tänk igenom i förväg vilken typ av statistik och vilken typ av diagram som bäst visar det som är intressant att dra slutsatser om. 6.3 Jämförelser, analys och diskussion Vid utvärderingen av resultaten är det viktigt att besvara de frågor som framgår av syftet med plockanalyserna. Tänk på att plockanalysresultatet bara är en ögonblicksbild. Det kan vara svårt att dra slutsatser från endast en analys, men om flera analyser gjorts kan man se trender och bli uppmärksammad på ökande eller minskande fraktioner. Jämför resultaten om möjligt med andra plockanalysresultat, både från andra tidpunkter i den egna kommunen och från plockanalyser på grovavfall som gjorts i andra kommuner. Resultat från tidigare plockanalyser av grovavfall finns inte i Avfall Sveriges statistikverktyg Avfall Web när detta skrivs, men bör senare kunna hämtas därifrån. Det bör då också vara möjligt att registrera data från tidigare genomförda plockanalyser. Slutsatser utifrån små skillnader mellan olika plockanalysresultat eller om avfall som utgör en mycket liten del av avfallet ska alltid dras med försiktighet och helst baserat på upprepade plockanalysresultat som kan bekräfta varandra. 6.4 Felkällor Diskutera felkällor och vad som har gjorts för att minimera inverkan av dessa. Även om de rekommendationer som lämnats i denna manual följts beträffande exempelvis provstorlek, provtagning och sortering så finns det ett antal tänkbara felkällor. Några viktiga felkällor som bör beaktas och beskrivas är: Rumsliga variationer, d.v.s. skillnader i avfallets mängd och sammansättning mellan områden och som försvårar urval av representativa prov Periodiska variationer, d.v.s. skillnader i avfallets mängd och sammansättning över året och som försvårar urval av representativa prov Otillräcklig omblandning eller problem vid neddelning Förlust av avfall ur prov, vid t.ex. neddelning, förvaring av prov eller sortering Tillförsel av avfall eller annat oönskat material till prov, vid t.ex. neddelning, förvaring av prov eller sortering Felaktigheter vid hantering av data, t.ex. felskrivning/otydligheter vid protokollföring eller sammanblandning av provresultat 18

29 6.5 Rapportskrivning och rapportering till Avfall Web Skriv en rapport där resultatet av plockanalysen presenteras. Hur nyckelmoment enligt Avfall Sveriges manual genomförts beskrivs översiktligt. Om avvikelser gjorts från manualen bör detta noteras särskilt och konsekvenserna av dessa avvikelser beskrivas. Vilka felkällor som kan finnas och hur dessa har hanterats bör beskrivas. Rapporten från plockanalysprojektet underlättar framtida plockanalyser, tolkningen av resultaten och jämförelser mellan olika analysresultat. Rapporten kan bli mycket värdefull för framtida behov i händelse av att de personer som medverkade vid plockanalysen inte är tillgängliga. Omräkning av resultaten till årsmängder, antal lastbilar eller containrar och foton som illustrerar exempelvis mängden farligt avfall och elavfall, kan bidra till att åskådliggöra och skapa förståelse för resultaten. Ett förslag på en övergripande rapportstruktur kan se ut enligt följande: Sammanfattning 1. Bakgrund 2. Syfte 3. Metod - Planering - Förstudie - Provinsamling - Omblandning och neddelning - Sortering - Utvärdering 4. Resultat - Avfallets sammansättning - Nyckeltal, t.ex. genereringstakt och källsorteringsgrad - Jämförelse med resultat från andra plockanalyser - Felkällor 5. Diskussion 6. Referenser Bilagor: - Beskrivning av grovavfallets ursprung - Uppgifter om delområden och moderprov - Tabeller med sammanställning av resultat och nyckeltal - Fraktionsindelning, inkl. eventuella anpassningar Om det inte skrivs någon egentlig rapport från plockanalysprojektet så är det ändå viktigt att resultat och eventuella nyckeltal i tabeller och diagram som plockanalyserna resulterar i kommenteras så att det framgår vad som ingår i de uppgifter som redovisas och hur dessa har tagits fram. När detta skrivs går det inte att rapportera in resultat av plockanalyser av grovavfall i Avfall Web. Förhoppningen är dock att arbetet med att ta fram denna manual leder till att Avfall Web anpassas så att resultaten kan matas in där. När så är möjligt och sammanställning och eventuell rapport är klar rekommenderas att resultaten läggs in i Avfall Web, för att bidra till jämförelser mellan kommuner och över tid. 19

30 7 GROVAVFALL SOM SAMLATS IN GENOM FASTIGHETSNÄRA INSAMLING Beskriv avfallshanteringssystemet Insamlingsrutter, hämtningsintervall, insamlingsfordon, avfallsslag som samlas in, i vilken utsträckning avfall från hushåll blandas med avfall från verksamheter vid insamlingen, behållarstorlek och -typ Tillgång till fastighetsnära insamling, återvinningsstationer, återvinningscentraler och annan avfallsservice Vilken behandling som avfallet levereras till och vilken statistik som finns tillgänglig över avfall som levererats till olika behandlingsanläggningar Vilka krav som ställs på grovavfallet. Det kan t ex vara att trä till förbränning inte får vara längre än 1 m. 7.1 Planera provinsamling För att kunna bedöma/mäta mängden återanvändningsbart, behövs en kontroll redan vid grovavfallsutrymmet. Återbruksmöbler bör plockas ut separat och läggas i en egen container så att de kan transporteras ända fram till analysplatsen. Hamnar de i sopbilen går de sönder. Dela in undersökningsområdet i delområden, med hänsyn till syftet med plockanalys-projektet. Indelningen kan till exempel vara efter boendestruktur och efter olikheter i insamlingssystemen. Ibland kan det vara intressant att ta separata prov från tätort och landsbygd. Tänk på att många delområden innebär att stora mängder avfall måste gås igenom vid plockanalysen. I kapitel 4 beskrivs hur stor mängd avfall som ska tas ut för analys från varje delområde. Varje delområde representeras av ett moderprov. Underlag för att beskriva delområdena söks främst genom god lokalkännedom, kartmaterial, SCB, kommunernas stadsbyggnads-/planerings-/tekniska kontor, samt den aktuella insamlingsorganisationen. Tillgång till sådana underlag och uppgifter är nödvändiga för att identifiera någorlunda representativa provtagningsrutter inom respektive delområde. Ge varje moderprov ett unikt namn, gärna så att det av namnet framgår var avfallet är hämtat, från vilken typ av bebyggelse avfallet kommer och vilket avfallsslag som avses. Samma namn används sedan i t.ex. protokoll och utvärderingsrapport. Gör ett urval av provtagningsrutter som ska representera respektive delområde. Välj för varje delområde ut en rutt som utgör en del av en ordinarie insamlingsrutt och som bedöms vara representativ med avseende på olika nyckelparametrar, t.ex. bebyggelsekategori, antal invånare per hushåll eller olika socioekonomiska förhållanden. Dessa förutsättningar bör dokumenteras på motsvarande sätt som uppgifterna om undersökningsområdet och delområdena. I Bilaga 5 presenteras en tabell som kan användas som mall vid dokumentation av fakta om respektive moderprov. Välj rutter och planera provinsamlingen tillsammans med den som ansvarar för avfallsinsamling i området. Ibland kan insamlingsrutterna behöva modifieras för att uppfylla önskemålen, exempelvis för att undvika avfall från verksamhetslokaler eller fastigheter med abonnemang med avvikande hämtningsintervall eller sorteringslösningar. Planera varje rutt så att den blir tillräckligt lång för att ge ungefär så mycket avfall som behövs för att fylla en sopbil med minsta möjliga komprimering. Tag reda på och dokumentera uppgifter om antal hushåll, eftersom uppgifterna är en förutsättning för att nyckeltal i kg per hushåll 20

31 ska kunna tas fram och att därmed relevanta slutsatser ska kunna dras och jämförelser med andra plockanalysresultat ska kunna göras. Hur uppgifter om antal hushåll kan tas fram beskrivs i kapitel 6.2. Från hur många hushåll avfall behöver hämtas för att ge ett tillräckligt stort moderprov måste dock avgöras från fall till fall utifrån lokala förutsättningar, såsom hushållsstorlek, förekomst av ÅVC m.m. Notera hämtningspersonalens namn och telefonnummer i syfte att vid behov kunna ställa kompletterande frågor. Informera hämtningspersonalen om hur de olika rutterna är upplagda, när provinsamling ska ske och vikten av att hämta avfall från precis de fastigheter och adresser som valts ut. Uppmana hämtningspersonalen att i möjligaste mån undvika komprimering av avfallet, i syfte att underlätta sortering. Följ gärna med hämtningspersonalen vid provinsamlingen för att guida och dokumentera uppgifter om respektive rutt och eventuella avvikelser. Den som följer med hämtningspersonalen bör därför ha en lista med hämtadresser som checklista. Gör egna iakttagelser och ställ gärna frågor till hämtningspersonalen för att öka kunskapen om rutten. Det är mycket viktigt att den planerade rutten följs och att inget främmande material tillförs avfallet. Innan provinsamling bör säkerställas att insamlingsfordonet är helt tömt. Provneddelning läs kap 4 och anpassa detta till förhållanden som gäller FNI. Plockanalysen kan utföras på liknade sätt som är beskrivet i Bilaga 12, där avfallet har ursprunget brännbart från ÅVC. Dokumentera genom att komplettera eller verifiera de uppgifter som sammanställts vid förstudien. Följande uppgifter om respektive rutt och moderprov bör sammanställas, för att underlätta tolkning av resultat och för framtida behov i händelse av att de personer som medverkade vid plockanalysen inte är tillgängliga: vilka adresser som avfallet har hämtats ifrån typ av insamlingssystem områdets karaktär (t.ex. villa/lägenhet, centralt/förort) antal hushåll som avfallet har hämtats ifrån, alternativt hur många hushåll som antas haft möjlighet att lämna avfall finns insamling av andra fraktioner i samma rum, exempelvis elavfall eller wellpapp Antal hushåll med tillgång till grovavfallsutrymme kan vara av intresse, men det går inte att få ut hur mycket någon lämnar per vecka. Någon lämnar grovavfall varje vecka, någon en gång om året. Bättre att se hur mycket som samlas in totalt per år och dela med vecka och hushåll. Hela lasten i ett ordinarie hämtningsfordon från den utvalda rutten är ett moderprov. Ur detta moderprov tas sedan delprov ut enligt kapitel 4. 21

32 BILAGA 1 SORTERINGSANVISNINGAR Nedan presenteras basfraktioner, kompletterande fraktioner och detaljstuderade fraktioner samt vad dessa består av, typiska exempel. Fraktioner märkta med * omfattas av producentansvar. Om uppföljning av kommunens sorteringsanvisningar till hushållen är ett syfte kan ytterligare fraktioner behöva sorteras ut och vägas separat för att resultaten ska kunna presenteras både enligt sorteringsanvisningarna i denna manual och kommunens sorteringsanvisningar. Det är dock viktigt att alltid använda de nio basfraktionerna som huvudrubriker och att kommuner som detaljstuderar fraktioner som inte finns i bilaga 2 kan inordna dessa i en basfraktion. Basfraktion Kompletterande fraktion Detaljstuderad fraktion Beskrivning Typiska exempel Träavfall Målat trä Föremål tillverkat av behandlat trä som inte är impregnerat med farliga ämnen. Detta kan lämpa sig för förbränning. Omålat trä Föremål tillverkat av obehandlat trä. Detta kan lämpa sig för biobränsleförbränning. Engångspallar, träförpackningar Trädgårdsavfall Ris och grenar Övrigt trädgårdsavfall Löv, gräs och planteringsjord Fallfrukt Bioavfall från trädgårdar Detta kan lämpa sig för förbränning. Bioavfall från trädgårdar Detta kan lämpa sig för kompostering. Fallfrukt från träd-gårdar. Detta kan lämpa sig för rötning. Askar, galgar, virke, leksaker av trä, Grenar, kvistar, ris Löv, gräs, planteringsjord, krukväxter, snittblommor Äpplen och päron från trädgård

33 Basfraktion Tidningar* Returpapper* Förpackningar* Plast, ej förpackning Kompletterande fraktion Tidningar och returpapper* Pappersförpackningar* Plastförpackningar* Glasförpackningar* Metallförpackningar* Hård plast Mjuk plast Detaljstuderad fraktion Beskrivning Typiska exempel Tidningar, broschyrer, kataloger, reklamblad, kontorspapper, skrivpapper, böcker med mjuk pärm och kollegieblock Well-förpackningar* Övriga pappersförpackningar Förpackningar som till minst 50 vikt-% består av papper Förpackningar av well Well är utsorterad i egen fraktion Förpackningar som till minst 50 vikt-% består av mjuk- eller hårdplast eller frigo-lit/skumplast Förpackningar som till minst 50 vikt-% består av ofärgat eller färgat glas Förpackningar som till minst 50 vikt-% består av metall Hårdplast som inte är förpackningar. Mjukplast som inte är förpackningar Mjölkpaket, papperspåsar, äggkartonger, engångstallrikar, pappersmuggar, presentpapper och vadderat kuvert med pappersfyllning Lådor, ark, kraftpapper och omslag Se pappersförpackningar Kaffepaket, plastkassar, påsar, chipspåsar, godispapper, bag-inbox-påse, medicinkarta för tabletter (laminat av plast/metall), butikskasse av plast, vadderat kuvert med plastfyllning i, saftflaskor, dricksflaskor (med och utan pant), burkar, tråg, lock, roll-on och deodorant flaskor, frigolitförpackning Flaskor (med och utan pant) och burkar av glas Burkar (med och utan pant), flaskor, marschaller, aluminiumfolie, formar, tråg, tuber, kapsyler, lock, tom sprayburk (som inte innehållit farliga ämnen), tomma och torra färgburkar Leksaker av plast, videoband, CD-skivor/-fodral o dyl ii, bankkort, pennor, diskborstar, blomkruka om krukan följer växtens livstid iii, engångsbestick, kylklamp iv, plastmöbler, plast-hinkar, pulkor Isoleringsmaterial av frigolit/cellplast, ren plastfolie

34 Basfraktion Metall ej förpackning Inert avfall Kompletterande fraktion Icke brännbart isoleringsmaterial Fyllnadsmassor Glas (ej förpackning) Gips Övrigt inert avfall Detaljstuderad fraktion Beskrivning Typiska exempel Metall som inte är förpackning Glas som inte är en förpackning Gips som kan materialåtervinnas Övrigt oorganiskt (inert) material som inte passar enligt ovan och inte är farligt Skruv, spik, gem, verktyg, bestick, paraply, stekpannor och grytor, el-sladdar som inte sitter på en elektrisk eller elektronisk produkt, engångsgrill v, cykel Glasull, stenull Kakel, takpannor, tegel, betong, porslin, keramik, sten, jord, aska, sand Planglas, dricksglas, spegelglas, fönsterglas fria från farligt avfall, säkringar av glas, prydnadssaker Gipsskivor och liknande Kattsand, porslinssäkringar

35 Basfraktion Farligt avfall inkl. elavfall* Kompletterande fraktion Impregnerat trä Annat farligt avfall Detaljstuderad fraktion Beskrivning Typiska exempel Föremål av trä som är Trallvirke impregnerat med farliga ämnen Summan av detaljstuderade se nedan Stickande/ skärande avfall samt läkemedelsavfall Asbest Färg och lösningsmedel Övrigt farligt avfall Stickande och skärande avfall med farliga ämnen, avfall med smittförande ämnen vi eller läkemedelsavfall vii Mineralfiber som använts t.ex. i byggnader Övrigt avfall som är giftigt, explosivt, korrosivt, eldfarligt, miljöfarligt, eller sjukdomsframkallande Kanyler, sprutor, läkemedel Vägg- och takplattor (eternitskivor), värmeisolering i ventilationstrummor, eternitrör, äldre gummigolvmattor, formsprutad asbestinnehållande isolering Färg, lack, lim och spackel t.ex. färgburk med färg kvar, nagellack, bränslen och lösningsmedel(t.ex. tändvätska, T-sprit, bensin, fotogen, lacknafta, nagellacksborttagning, penseltvätt och fläckborttagning Oljehaltigt avfall t.ex. spillolja, oljefilter, motorolja, rengöringsmedel t.ex. propplösare, klo-rin, kalklösare, blekmedel, tvättmedel, bekämpningsmedel t.ex. skadedjurs- och växtgift, tungmetallhaltigt avfall t.ex. kvicksilvertermometer, och blandat farligt avfall t.ex. bilvax, fotokemikalier, glykol, impregneringsmedel, polish, sprayflaskor med innehåll

36 Basfraktion Farligt avfall inkl. elavfall* Textilier Kompletterande fraktion Detaljstuderad fraktion Beskrivning Typiska exempel Elavfall* Ljuskällor* Lysrör, glödlampa, halogenlampa, lågenergilampa, LED-lampa Bilbatterier* Bilbatterier Kläder och andra textilier Stoppade textilier Övriga textilier Bärbara batterier* Batterier med en vikt upp till 3 kg Inbyggda, lösa, knappcellsbatterier, mobilbatterier Smått elavfall* Elavfall mindre än 25 cm Borrmaskin, brandvarnare, klockor som drivs med ström, kaffebryggare, leksaker som drivs med ström eller batteri, hårtork, el-sladdar som sitter på en elektrisk eller elektronisk produkt, eltandborste telefon, strykjärn, elvisp, hörlurar, kamera, stavmixer, vattenkokare och platttång, mobiltelefon, bärbar dator, läsplatta, tv-spelskonsol, rakapparat, brödrost, batteriladdare Övrigt elavfall* Tvättmaskin, spis, diskmaskin, torktumlare, köksfläkt, kyl och frys, större datorer och skärmar Återanvändningsbar textil Accessoarer Återvinningsbar textil Textilier som är möjliga att tas omhand som secondhand produkt Återanvändningsbara accessoarer Uttjänta kläder som kan materialåtervinnas Textilier stoppade med textilmaterial som kan materialåtervinnas Övrig uttjänt textil Byxor, tröjor, skjortor, klänningar, vantar, handskar, strumpor, jackor, overaller, regnkläder, hattar, halsdukar Skor, väskor, skärp, slipsar, smycken Byxor, tröjor, skjortor, klänningar, underkläder, vantar, handskar, strumpor, jackor, overaller, halsdukar Täcken, kuddar med textilstoppning

37 Basfraktion Övrigt avfall Kompletterande fraktion Mat- och restavfall Detaljstuderad fraktion Beskrivning Typiska exempel Matavfall Överbliven mat och beredningsrester från kök Inkluderar hushållspåsar som ser ut att endast innehålla matavfall eller separata matförpackningar som ej ligger i hushållspåse. Typiskt matavfall är matrester, kött- och fiskrester, fruktoch grönsaksskal, blast, kaffe- och te-sump, kaffefilter, tepåse, äggskal, bröd, frukt grönsaker, flytande matavfall Restavfall Restavfall från hushållen. Innehållet i påsen sorteras ej Möbler i trä Möbler i trä Bord, stolar, förvaringsmöbler Bildäck* Bildäck till återvinning Övrigt brännbart grovavfall Brännbart avfall som inte passar i någon annan kategori Brännbart isoleringsmaterial (som inte är av plast), gummi, pärmar, kuvert, foton, cykeldäck, skumgummimadrass, stoppade möbler, mattor som ej är enbart textil, husdjursavföring, sågspån från husdjursburar, vävtapeter, dammsugarpåsar och sammansatta produkter som ej är förpackningar i Tillverkarförpackning ii Fodralet är en del av produkten och därmed ingen förpackning. iii Blomkrukor för utplanteringsplantor klassificeras inte som förpackning. iv Är en del av produkten och därmed ingen förpackning. v Är en del av produkten och därmed ingen förpackning. vi Avfall som innehåller flytande blod. Se Avfall Sveriges handbok 2013:01 angående vad som ska anses vara smittförande. vii Det finns ett producentansvar för läkemedel som inte är farligt avfall, Förordning (2009:1036) om producentansvar för läkemedel. Endast cytotoxiska läkemedel och cy-tostatika är farligt avfall men då det kan vara svårt att bedöma farlighet rekommenderas att alla kasserade läkemedel sorteras som farligt avfall.

38 BILAGA 2 SORTERINGSPROTOKOLL Basfraktion Kompletterade fraktion Detaljstuderad fraktion Behållare typ Antal Vägn Totalt Data om provet Träavfall Målat trä Prov nr.: Omålat trä Datum: summa träavfall Brutto: Trädgårdsavfall Ris och grenar Tara: Övrigt trädgårdsavfall Löv, gräs och jord Provvikt: Fallfrukt Anm.: summa trädgårdsavfall Tidningar*returpapper* förpackningar* Tidningar och returpapper Medverkande: Pappersförpackningar Wellpapp Övr. pappersförp. Plastförpackningar Glasförpackningar Metallförpackningar summa tidningar, returpapper och förpackningar Maskiner: Plast, ej förpackningar Hård plast Mjuk plast summa plast Metall, ej förpackningar summa metall Inert avfall Icke brännbart isoleringsmaterial Fyllnadsmassor Glas ej förpackning Övrigt: Gips Övrigt inert avfall summa inert avfall Farligt avfall inkl. elavfall* Impregnerat trä Annat farligt avfall Stickande o läkemed. Asbest Färg o lösningsmedel Övrigt farligt avfall Elavfall* Ljuskällor Bilbatterier Bärbara batterier Smått elavfall < 25cm Övrigt elavfall summa farligt avfall inkl. elavfall Textilier Kläder och andra textilier Återanvändningsbar textil Accessoarer Återvinningsbar textil Stoppade textilier Övriga textilier summa textilier Övrigt avfall Mat- och restavfall Matavfall Restavfall Möbler i trä Bildäck * övrigt brännbart grovavfall summa övrigt avfall * Avfall som omfattas Summa vikt hela provet av producentansvar

39 BILAGA 3 BESKRIVNING AV GROVAVFALLETS URSPRUNG ÅVC Nedan redovisas uppgifter som kan påverka insamling av grovavfall. Uppgifterna är strukturerade i prioritetsordning. Övriga uppgifter kan inkluderas om det passar syftet med plockanalysen. Dokumentera gärna också med foto och/eller kartor/ritningar. Insamlingsplats Återvinningscentral (ÅVC) ange namn. Anm 1. Grundläggande uppgifter ÅVC Benämning på avfallet (skylttext) Upptagningsområde för ÅVC Typ av hushåll uppskatta fördelningen av villor, lägenheter samt fritidshus Omfattas verksamheter? om ja beskriv typ av verksamhet 2. Grundläggande uppgifter om avfallshanteringen Insamlingssystem för grovavfall ex. FNI i X% av lägenheterna, hämtintervall, ÅVC för samtliga hushåll Tillgång till ÅVC ex. antal, namn, avstånd, öppettider Insamlingssystem för farligt avfall ex. ÅVC för samtliga hushåll 3. Övriga uppgifter Antal invånare antal i aktuellt område (kan vara hela kommunen) Ekonomiska incitament ex. miljöstyrande taxa, viktbaserad taxa, speciellt avgifter för grovavfall Verksamhetsförändringar som har genomförts nyligen Informationskampanjer som har genomförts nyligen Relevanta säsongsvariationer ex. nya fraktioner, ny typ av insamling, när? ex. information om el-avfall, riktat utskick om farligt avfall till villaägare, när? ex. varierar resultatet av stor andel fritidshus, mängd löv i brännbart etc. Annat viktigt med hänsyn till syftet Datum 4. Administrativa uppgifter

40 BILAGA 4 BESKRIVNING AV GROVAVFALLETS URSPRUNG VID FNI Nedan redovisas uppgifter som kan påverka insamlingen av grovavfall. Uppgifterna är strukturerade i prioritetsordning. Övriga uppgifter kan inkluderas om det passar syftet med plockanalysen. Dokumentera gärna också med foto och/eller kartor/ritningar. Insamlingsplats Fastighetsnära insamling ange fastighet eller område Anm 1. Grundläggande uppgifter Fastighetsnära insamling av grovavfall Typ av insamling (grovsoprum, container för städkampanj etc.) Benämning på det avfall som analyseras i plockanalysen (skylttext) ex. lösmängd eller 660 l kärl, låst, bemannat ange också vilka andra fraktioner som samlas in på samma plats Antal hushåll och verksamheter totalt, varav (andel): - lägenhet antal (andel av totalt antal hushåll i procent inom parentes) - villa/radhus antal (andel av totalt antal hushåll i procent inom parentes) - fritidshus antal (andel av totalt antal hushåll i procent inom parentes) - verksamheter antal, typ, omfattning 2. Grundläggande uppgifter om avfallshanteringen Insamlingssystem för mat- och restavfall Insamlingssystem för grovavfall ex. antal kärl, antal fraktioner och typ ex. FNI i X% av lägenheterna, hämtintervall, ÅVC för samtliga hushåll Tillgång till ÅVC ex. antal, namn, avstånd, öppettider Insamlingssystem för förpackningar och returpapper Insamlingssystem för farligt avfall ex. ÅVS, FNI ex. ÅVC för samtliga hushåll 3. Övriga uppgifter

41 3. Övriga uppgifter Antal invånare antal i aktuellt område (kan vara hela kommunen) Beskrivning av området ex. nybyggt villaområde, studentområde, barnfamiljer Ekonomiska incitament ex. miljöstyrande taxa, viktbaserad taxa, speciellt avgifter för grovavfall Verksamhetsförändringar som har genomförts nyligen Informationskampanjer som har genomförts nyligen Relevanta säsongsvariationer ex. nya fraktioner, ny typ av insamling, när? ex. information om el-avfall, riktat utskick om farligt avfall till villaägare, när? ex. varierar resultatet av stor andel fritidshus, mängd löv i brännbart etc. Annat viktigt med hänsyn till syftet Datum 4. Administrativa uppgifter Uppgiftslämnare namn

42 BILAGA 5 UPPGIFTER OM MODERPROV FÖR FNI Nedan presenteras uppgifter om de moderprov som ingick i plockanalysprojektet. Tabellen omfattar fyra stycken moderprov (fyra kolumner). Om fler moderprov ingår i plockanalysprojektet måste tabellen anpassas. Moderprovets namn Moderprovets namn (bebyggelsetyp_ort el. insamling) ex. villa_a-ort ex. villa_b-ort ex. lägenhet_soprum ex. lägenhet_container Moderprovets vikt Moderprovets vikt (kg) Uppgifter om moderprovet Antal hushåll (som moderprovet representerar), varav: - villa - lägenhet - fritidshus - verksamheter Antal dagar (som moderprovet representerar) ex.14 dagar, 30 dagar Tätort/landsbygd Adresser varifrån avfallet har hämtats (hänvisa ev. till separat lista) Datum Datum för insamling Datum för sortering Övrigt Annat viktigt med hänsyn till syftet

43 BILAGA 6 UTRUSTNING Nedan presenteras den utrustning som behövs för att genomföra de praktiska momenten i ett plockanalysprojekt. Utrustningen presenteras fördelat per delmoment enligt manualen. Angivna kvantiteter avser ett exempel där avfall från fyra moderprov sorteras av fyra personer. Om omfattningen eller antalet sorterare avviker från detta exempel kan kvantiteterna behöva anpassas. Provinsamling Utrustning finns inköp anmärkning 1 st lastbil för transport 1 st gällande skyddsutrustning 1 st lista över de adresser som ingår i rutten (FNI) 1 st sorteringsprotokoll per moderprov 1 st fordonsvåg 2 st sopkvastar eller 1 st sopmaskin ev. presenningar för att täcka över moderprov 1 st anteckningsblock 1 st penna 1 st miniräknare 1 st telefon 1 st kamera 1 st antibakteriell tvätt för händer och ansikte 1 st första hjälpen kit Provneddelning Utrustning finns inköp anmärkning 1 st grävmaskin med plockgrip eller hjullastare med skopa 3 st sopkvastar 3 st skyfflar märkutrustning för moderprov och delprov 1 st tjock spritpenna 1 st anteckningsblock 1 st penna 1 st miniräknare 1 st telefon 1 st kamera 1 st antibakteriell tvätt för händer och ansikte 1 st första hjälpen kit

44 Sortering Sorteringsutrustning Ev. 1-2 st 1x2 m bord med höjd ca 0,90-1 m och med ytor som är lätta att rengöra Behållare för utsorterade fraktioner (antal beror på hur många kompletterande fraktioner som sorteras): Storsäckar, storlådor och kärl för varje fraktion som ska sorteras. Plast, pappersförpackningar, övrigt brännbart m.fl. kräver flera behållare per fraktion. vissa kompletterande fraktioner, såsom övrigt elavfall inom elavfall, kräver dock ingen behållare ev. pappers- eller plastsäckar 1 i stället för kärl/burar för vissa mindre otympliga fraktioner. Säckarna kan också sättas fast på bord om bord används. Hinkar eller liknande mindre behållare för vissa fraktioner såsom kompletterade fraktionen övrigt farligt avfall Utrustning finns inköp anmärkning Container och behållare för borttransport av avfall Skyltar för respektive fraktion stora mängder avfall flera skyltar per fraktion upp till 6 st. 1 st balkvåg eller pallvåg med 0,5 kg noggrannhet (ej fuktkänslig) 1 st planvåg med noggrannhet 50 g 1 st digital våg med 5 g noggrannhet (ex. brevvåg eller hushållsvåg, ej fuktkänslig) 4 st knivar 2 st sopskyfflar med kort skaft till bord 2 st sopborstar eller fönsterskrapor till bord Byggplast för bordsskiva 2 st sopborstar till golv 1 st sorteringsprotokoll för varje delprov (5 protokoll/ moderprov) 1 st pkt våtservetter 1 st flaska desinfektionsmedel för att göra rent ev. bord 1 st sorteringsinstruktioner 1 st anteckningsblock 1 st penna 1 st miniräknare 1 st telefon 1 st kamera 1 st antibakteriell tvätt för händer och ansikte 1 st första hjälpen kit häftapparat/häftpistol eller tejp för att fästa säckar tjock spritpenna 1 En säck/fraktion. Ofta fylls flera av säckarna och behöver bytas ut. Hur många säckar som behövs är beroende av hur mycket avfall som sorteras och om kärl används för vissa fraktioner.

45 Skyddsutrustning Utrustning finns inköp anmärkning 4 st overall/jacka och byxa som skyddar mot väta och vassa föremål, 4 st skor med stålhätta och spiktrampskydd 16 st handskar med stickskydd som skyddar mot skär 4 st andningsskydd med partikelfilter P3 4 st ögonskydd, skyddsglasögon eller visirskydd 4 st hörsel-proppar eller -kåpor 1 st ögondusch ev. gummiförkläden ev. ärmskydd 2 Munskydd är inte det samma som andningsskydd och skyddar följaktligen inte mot luftburna smittämnen.

46 BILAGA 7 VÄGLEDNING FÖR BERÄKNING AV KOSTNADER 1 Planering Kostnaden för planering är beroende av syftet med analysen. Generellt gäller att ju fler frågeställningar som avses besvaras och ju högre ambitionsnivån är desto högre kostnader för planering. I de fall interna resurser ska reserveras särskilt för plockanalyserna kan planeringsmomentet försvåras då resurserna måste avsättas under längre tid. Kostnaderna för själva planeringsmomentet beror också på erfarenhet av att upprätta tidplan och budget, erfarenhet av att genomföra upphandling, tillgänglighet till personal, lokaler och utrustning samt behov av utbildning och vaccinationer. Planering kan i normalfallet ta 5-20 arbetsdagar för en person, beroende på erfarenhet och ambitionsnivå. Om upphandling ska genomföras kan det krävas ytterligare några veckor innan upphandlingen avslutats och avtal har tecknats med utförare. Att lägga resurser på en noggrann planering med bl.a. ett välformulerat syfte som är relevant i förhållande till de resurser som finns tillgängliga och att bemanna projektet med personal som är lämplig för att genomföra en plockanalys är grunden för att genomföra en plockanalys som ger ett tillförlitligt och användbart resultat. 2 Förstudie Kostnaderna för förstudien är beroende av syftet med analysen. Generellt gäller att ju fler frågor som formulerats desto fler delområden krävs för att kunna besvara syftet. Ju fler delområden som ingår i plockanalysen desto mer faktauppgifter behöver inventeras och sammanställas i förstudien för att resultaten ska kunna tolkas och användas. Förstudien kan ta i storleksordningen fem arbetsdagar för en person, beroende på syfte, ambitionsnivå och personalens erfarenhet. Att lägga resurser på en noggrann förstudie med bl.a. en noggrann dokumentation om undersökningsområdet och delområden enligt rekommendationerna är grunden för att resultatet av plockanalyserna ska kunna tolkas och användas. 3 Provinsamling Kostnaderna för provinsamlingen är beroende av syftet med analyserna och antalet moderprov. Om avfallet samlas in på en ÅVC behövs betydligt mindre tid för provinsamling. Tillkommer vid FNI: Även moderprovens storlek och avståndet mellan provtagnings-punkterna påverkar kostnaderna för provinsamlingen. Att lägga resurser på en noggrann provinsamling är en förutsättning för att önskat avfall från aktuella delområden ska kunna samlas in och därmed helt avgörande för resultaten. Tydlig information till hämtningspersonalen om utvalda rutter är grunden men det är även viktigt att en person följer med vid provinsamlingen. Provinsamling kan ta cirka en halv arbetsdag för hämtningspersonalen och samma tid för den medföljande personen, d.v.s. totalt cirka en arbetsdag.

47 4 Provneddelning Kostnaderna för provneddelning är beroende av moderprovets storlek. Neddelning av ett prov tar cirka en timme. Om man använder grävmaskin med sorteringsgrip kan provdelning göras samtidigt som provuttaget av den mängd som ska analyseras. Läs mer i bilaga 12. Att lägga resurser på en noggrann provneddelning med bl.a. en försiktig men väl genomförd omblandning och uttag av prov är grunden för att kunna sortera allt avfall och få ett resultat som speglar utvalda delområden enligt syftet med plockanalyserna. 5 Sortering Kostnaderna för sortering är beroende av antalet prov, provens storlek, typ av avfall, antal fraktioner som avfallet ska sorteras i, antal personal och personalens erfarenhet. Erfarenheter visar att upp till fyra personer brukar kunna arbeta effektivt tillsammans. Det har visat sig att typ av avfall som ska sorteras är av stor betydelse för tidsåtgången. Detta bör beaktas vid dimensionering av personalstyrka och vid upphandling av utförare. Erfarenhetsmässigt tar det mantimmar att manuellt sortera ca kg av brännbart grovavfall i 9 fraktioner. Maskintid beräknas till 4-6 timmar per moderprov Kostnaderna för att sortera i flera fraktioner än de rekommenderade 9 ökar endast i mindre utsträckning då den stora kostnaden beror av tidigare nämnda parametrar. Att lägga resurser på sorteringsmomentet genom bl.a. en noggrann sortering och vägning och ett strukturerat arbete med protokollföring minskar risken för felaktiga data och är helt avgörande för resultatet. 6 Utvärdering Kostnaderna för utvärderingen är beroende av plockanalysprojektets omfattning, utvärderingens detaljeringsnivå och personalens erfarenhet. Tidsåtgången för utvärderingen beror på om utvärderingen endast omfattar enkla Excel-tabeller med sammanställda protokoll och korta kommentarer eller om en mer omfattande och analyserande rapport ska skrivas med beskrivning av syfte, metod, resultat och slutsatser. Utvärderingen kan mot denna bakgrund ta 1-10 arbetsdagar för en person. Att lägga resurser på en noggrann utvärdering med bl.a. beräkningar av nyckeltal, beskrivning av syfte, metodik, bakgrundsuppgifter om avfallet och särskilda iakttagelser, diskussion av felkällor mm alla dessa fakta underlättar tolkningen av resultatet. En noggrann utvärdering underlättar även förberedelserna inför nästa plockanalys. Det kan även öka möjligheterna att jämföra resultaten med resultat från andra plockanalyser.

48 BILAGA 8 EXEMPEL PÅ TIDPLAN FÖR PLOCKANALYS AV GROVAVFALL Exemplet avser ett plockanalysprojekt med fyra stycken moderprov: a, b, c och d. Tidplanen är utformad för att det ska vara rimligt att genomföra plockanalysprojektet under någorlunda normala förutsättningar. Detta innebär bl.a. att planering, förstudie och utvärdering genomförs av en normalt erfaren projektledare/ utredare och att de praktiska momenten genomförs av personer (däribland fyra stycken sorterare) som har praktisk erfarenhet och relevant utbildning men begränsade erfarenheter av plockanalyser. Sorteringen förutsätts utföras av upphandlad personal där minst en medverkande person i sorteringsteamet har erfarenhet av plockanalyser. Kommentarer: Vid fler moderprov kan tidplanen behöva utsträckas på grund av ökad tidsåtgång för främst provinsamling, provneddelning och sortering. Även förstudie och utvärdering kan isåfall ta längre tid men för detta behöver inte göra att tidplanen behöver utsträckas i motsvarande grad. Att få tillgång till lämpliga lokaler kan ta lång tid om lokalerna är flitigt använda. Att införskaffa utrustning, exempelvis lämpliga vågar, handskar m.m., kan ta lång tid. Skor, handskar, skyddsutrustning m.m. kan behöva individanpassas. Om hela projektet utförs av egen personal utgår upphandlingsmomentet och tidplanen kan ev. förkortas men tidsåtgången för att skaffa resurser i form av personal, lokaler och utrustning på annat sätt ska inte underskattas. Om de personer som genomför plockanalysprojektet har erfarenhet av plockanalyser kan tidplanen förkortas. Tid som krävs för vaccination beror på om och hur personal är vaccinerad. Om personal redan är vaccinerad för stelkramp och polio kan det räcka med en månad för att få tillräckligt/tillfälligt skydd mot hepatit A och B. Om samtliga prov inte kan samlas in under samma vecka behöver tidplanen utsträckas. Säkerställ att provinsamling infaller under en period utan semester eller storhelg.

49 Moment Vecka (räknat från projektstart) må ti on to fr 1. Planering Bestäm syftet Bestäm vilka avfallstyper som ska sorteras Bestäm i vilka fraktioner avfallet ska sorteras Identifiera undersökningsområdet Gör tidplan och budget Upphandling (förfrågningsunderlag, anbudstid och utvärdering) Rekrytering av personal och ev. vaccinering Håll ett möte med alla berörda i ett tidigt skede 2. Förstudie Inventering (fakta om undersökningsområdet, avfallshanteringssystemet) Delområden och protagningsrutter (FNI) eller containrar (ÅVC) 3. Provinsamling Förberedelser (protokoll, informera insamlingspersonal, plats där avfall ska tömmas) Provinsamling och dokumentation a b c d Invägning och lossning a b c d 4. Provneddelning Förberedelser Blandning, strängläggning och neddelning a b c d 5. Sortering Förberedelser (lokal, utbildning, transportera delprov) Sortering och vägning a b c d 6. Utvärdering Sammanställning av dokumentation Beräkningar Felkällor Rapportskrivning

50 BILAGA 9 VÄGLEDNING FÖR UPPHANDLING AV PLOCKANALYS AV GROVAVFALL I denna bilaga lämnas rekommendationer avseende innehåll i följande delar av ett förfrågningsunderlag för upphandling av utförare av plockanalystjänster: Beskrivning av uppdraget Krav på anbudsgivaren (som mall) Krav på tjänsten (som mall) Utvärdering av anbud Beskrivning av uppdraget innehåller exempel på uppgifter som anbudsgivaren tillsammans med uppställda krav kan behöva för att lämna anbud. Krav på anbudsgivaren och krav på tjänsten utgörs av mallar med förslag till text som beskriver en miniminivå för att säkerställa att tillförlitliga resultat från plockanalyserna erhålls. Vid formulering av krav bör risken beaktas för att alltför höga krav resulterar i för få eller inga anbud. I mallarna används följande textfärger: Svart normal text = Förslag till text. Ta med det som passar i aktuell upphandling. Blå normal text = Byt ut mot aktuell uppgift Röd kursiv text = Råd och anvisningar. Tas bort när förfrågningsunderlaget färdigställs. Grön understruken text = hänvisning till fördjupningstext För utvärdering av anbud presenteras förslag till beskrivning av mervärden som vid sidan av priset föreslås beaktas och prissättas vid utvärdering av anbud som har uppfyllt uppställda krav. Utvärderingsmodeller som kan användas beskrivs i Avfall Sverige rapport 2009:21 Utvärderingsmodeller vid upphandling. Härutöver behöver administrativa föreskrifter samt ett anbudsformulär baserat på uppställda krav på anbudsgivaren och tjänsten tas fram. Avfall Sveriges Mall för upphandling av avfallshämtning kan ge inspiration vid framtagande av administrativa föreskrifter och anbudsformulär. I de administrativa föreskrifterna är det viktigt att beskriva vilka försäkringar inklusive ansvarsförsäkring som anbudsgivaren ska ha, hur priset ska lämnas (t.ex. att pris ska lämnas på hela uppdraget och på eventuella optioner) samt hur utvärderingen kommer att gå till. Anbudsformuläret bör innehålla en förteckning över det underlagsmaterial som anbudsgivaren ska bifoga anbudet. Formuläret kan förslagsvis utformas med kryssrutor för att säkerställa att samtliga krav uppfylls och samtliga bilagor bifogas anbudet.

51 Beskrivning av uppdraget (ej mall) Beskrivningen av uppdraget föreslås innefatta följande uppgifter: Kommunen/-erna som ingår i plockanalysprojektet Beställarens erfarenhet av plockanalyser Bakgrunden till plockanalyserna Syftet med plockanalyserna, inkl. ev. koppling till avfallsplan eller andra styrdokument Antal och typ av fraktioner som avfallet ska sorteras i, exempelvis 9 stycken basfraktioner enligt Avfall Sveriges manual för plockanalys av grovavfall. I vissa fall kan behov föreligga att sortera i ytterligare kompletterande fraktioner. Om alla basfraktioner ska sorteras i samtliga kompletterande fraktioner uppgår det totala antalet fraktioner till 40 stycken. Om beställaren är osäker på antalet fraktioner kan sortering i kompletterande fraktioner hanteras som en option. De frågor som ska besvaras med plockanalyserna. Exempel: Hur ser sammansättningen av hushållens grovavfall ut fördelat på olika fraktioner? Hur stor andel av grovavfallet skulle gått att återanvända och vad består det återanvändbara avfallet av? Uppdragets omfattning, såsom vilka moment i manualen som omfattas och en uppskattning av antalet moderprov som ingår. Ange också om det ingår i uppdraget att vara med vid insamling av avfallet. Kommentar: Notera också vilka moment som beställaren står för. Om upphandlingen avser ett ramavtal där plockanalyserna kommer att genomföras under en längre period, exempelvis flera år, notera antalet moderprov som antas ingå vid varje sorteringstillfälle då detta är en viktig förutsättning för beräkning av pris. Ofta är det mer kostsamt, per moderprov, att genomföra analys av få än ett större antal moderprov. Exempel: Uppdraget omfattar omblandning, neddelning, sortering och utvärdering samt rapportskrivning enligt rekommendationerna i Avfall Sveriges manual för plockanalys av grovavfall. För detaljer för respektive delmoment, se nedan Krav på tjänsten. Uppdraget bedöms omfatta cirka X stycken moderprov. Beställaren utlovar inget bestämt minsta antal moderprov. Observera att, enligt lag (2007:1091) om offentlig upphandling får ett ramavtal löpa under längre tid än fyra år endast om det finns särskilda skäl. Tidplanen för uppdraget. Kommentar: Ange ungefärlig tidpunkt när uppdraget kommer att påbörjas och avslutas. Vid upphandling av ramavtal bör inställelsetid från avrop till utförande anges. Exempel: Plockanalyserna kommer att utföras under perioden X (månader eller år). (Om plockanalyserna kommer att utföras under en längre period, t.ex. ett eller flera år: Sortering under varma sommarmånader kommer att undvikas.) Avfallstyper som ingår i plockanalyserna samt om det samlas in från t.ex. grovsoprum eller från ÅVC. Kommentar: Typ av avfall som ska sorteras kan vara av betydelse för tidsåtgången. För att anbudsgivaren ska kunna lämna pris är det därför viktigt att redovisa om det avfall som ska sorteras är t.ex. brännbart grovavfall, blandat grovavfall från t.ex. en städkampanj eller något annat. Exempel: Avfallstyperna som ska analyseras är hushållens utsorterade brännbara grovavfall. Avfallet samlas in på ÅVC X i container märkt Övrigt grovavfall eller Grovavfallet samlas in med traditionell sopbil med reducerad komprimering. Eventuella ytor, lokaler, maskiner, utrustning, personal eller andra resurser som beställaren tillhandahåller. Kommentar: Om beställaren exempelvis tillhandahåller plats för omblandning och neddelning, hjullastare, lokal för sortering, viss utrustning eller viss personal kan antalet potentiella anbudsgivare öka.

52 Krav på anbudsgivaren (mall) I Avfall Sveriges Mall för upphandling av avfallshämtning finns exempel på krav som kan ställas gällande ekonomisk ställning, skatter, avgifter, brott etc. Anbudsgivaren ska uppfylla nedanstående krav på teknisk och yrkesmässig kapacitet: Anbudsgivaren ska ha tillräckliga resurser för att utföra de moment som ingår i uppdraget enligt förfrågan. Anbudsgivaren ska ha erfarenhet från plockanalys av grovavfall Anbudsgivaren ska vid varje sorteringstillfälle tillse att minst en av de medverkande personerna i sorteringsteamet har erfarenhet från minst två stycken plockanalysprojekt (kan vara t.ex. grovavfall eller kärl- och säckavfall) under de senaste fem åren. Analyserna ska ha genomförts enligt Avfall Sveriges manual om det utförts för kärl- och säckavfall. Anbudsgivaren ska kunna genomföra plockanalyserna senast inom X månader efter beställning. Anbudsgivaren ska utse en ansvarig person för uppdraget som fungerar som beställarens kontaktperson. Anbudsgivaren ska utse en arbetsledare för de praktiska momenten. Personen ska ha medverkat i liknande uppdrag under de senaste fem åren. Arbetsledaren ska ha för uppdraget relevant och aktuell utbildning. Anbudsgivaren ska ansvara för egen personals arbetsmiljö och vid behov säkerställa att erforderliga arbetsmiljöåtgärder vidtas. Anbudsgivaren ska föra en löpande dialog med beställaren under uppdraget i syfte att hålla beställaren uppdaterad om uppdragets framskridande. Anbudsgivaren ska som bevis bifoga: a) En beskrivning av den personal som är tillgänglig för uppdraget och uppfyller rekommendationerna enligt Avfall Sveriges manual för plockanalys av grovavfall. b) Om anbudsgivaren ska stå för lokaler, maskiner och annan utrustning ska detta beskrivas. c) En förteckning över utförda referensuppdrag samt uppgifter om vilka moment i projektet och antalet plockanalyser som personalen har medverkat i. d) En beskrivning av arbetsledarens utbildning. Kommentar: Att ställa krav på erfarenhet av plockanalys av grovavfall kan leda till att få anbudsgivare kan lämna anbud då det i dagsläget är få som utfört plockanalys av grovavfall. Överväg att ställa krav enbart på erfarenhet av plockanalys av mat- och restavfall. Krav på tjänsten (mall) Plockanalystjänsten som anbudsgivaren tillhandahåller ska uppfylla nedanstående krav. Allmänt Samtliga moment ska utföras enligt rekommendationerna i Avfall Sveriges manual för plockanalys av grovavfall. Kommentar: Om beställaren gör avsteg från manualens rekommendationer bör dessa beskrivas här.

53 Omblandning och neddelning Anbudsgivaren ska genomföra delmomentet efter leverans av avfall till platsen för neddelning. Kommentar: Kravet på tidpunkt är viktig med hänsyn till bland annat analysernas syfte, insamlingsdagar och säsongsvariationer. Platsen för delmomentet ska vara lokaliserad i X kommun. Kommentar: Kravet på lokalisering är viktigt om beställaren önskar besöka delmomentet. Kravet kan också utformas som ett största avstånd från kommunen. Om beställaren tillhandahåller en plats, ange adress och eventuella öppettider. Anbudsgivaren ska ha tillgång till all erforderlig utrustning enligt rekommendationerna i Avfall Sveriges manual för plockanalys av grovavfall Kommentar: Om beställaren kan tillhandahålla viss utrustning, ange vilken typ av utrustning som kan tillhandahållas, ex. grävmaskin med plockgrip, hjullastare, 660-liters kärl och sopborstar. Anbudsgivaren ska tillhandahålla all personal för delmomentet och som uppfyller rekommendationerna i Avfall Sveriges manual för plockanalys av grovavfall Kommentar: Om beställaren kan tillhandahålla viss personal, ange vilka roller denna personal kan anta, t.ex. personal till hjullastare, två personer till sortering. Anbudsgivaren ska tillåta beställaren att närvara vid genomförandet av delmomentet Kommentar: Beroende på beställarens delaktighet kan säkerhetsutrustning behövas även för dessa personer. Tydliggör i så fall vem som ska stå för denna utrustning. Anbudsgivaren ska genomföra delmomentet enligt rekommendationerna i Avfall Sveriges manual för plockanalys av grovavfall. Särskilt viktigt är att utföraren: - tar ut minst 1000 kg prov från moderprovet - skyddar proven från yttre påverkan i väntan på sortering - märker upp avfallet - fotodokumenterar (notera vad som ska fotodokumenteras, ex. omblandning, strängens bredd) Sortering Anbudsgivaren ska genomföra delmomentet senast dagen efter leverans av avfall till platsen för neddelning. Kommentar: Kravet på tidpunkt är viktig med hänsyn till bland annat analysernas syfte, insamlingsdagar och säsongsvariationer. Lokalen för sortering ska vara lokaliserad i X kommun. Kommentar: Kravet på lokal är viktigt om beställaren önskar besöka delmomentet. Om beställaren tillhandahåller en lokal, ange adress och eventuella öppettider. Anbudsgivaren ska tillhandahålla all erforderlig utrustning inkl. säkerhetsutrustning enligt rekommendationerna i Avfall Sveriges manual för plockanalys av grovavfall Kommentar: Om beställaren kan tillhandahålla viss utrustning, ange vilken typ av utrustning som kan tillhandahållas, ex. bord, skyddskläder och våg. Anbudsgivaren ska tillhandahålla all personal för delmomentet och som uppfyller rekommendationerna i Avfall Sveriges manual för plockanalys av grovavfall Kommentar: Om beställaren kan tillhandahålla viss personal, ange vilka roller denna personal kan anta, ex. sorteringspersonal. Anbudsgivaren ska tillåta beställaren att närvara vid genomförandet av delmomentet

54 Anbudsgivaren ska genomföra delmomentet enligt rekommendationerna i Avfall Sveriges manual för plockanalys av grovavfall. Särskilt viktigt är att anbudsgivaren: - använder en våg med minst 0,5 kg noggrannhet för vägning av prov och utsorterade fraktioner, en våg med noggrannhet 50 g samt en särskild våg med 5 g noggrannhet för vägning av t.ex. farligt avfall - sorterar noggrant - sorterar i minst 9 fraktioner - väger varje fraktion när hela provet är sorterat - utser en person som ansvarar för protokollföring - noterar resultat i protokoll som följer den mall som ingår som bilaga till Avfall Sveriges manual för plockanalys av grovavfall - skickar farligt avfall och övrigt avfall till godkänt omhändertagande - fotodokumenterar (notera vad som ska fotodokumenteras, ex. sortering, vägning, vissa utsorterade fraktioner) Rapportering Anbudsgivaren ska slutleverera resultatet till beställaren senast tre veckor efter avslutad sortering. Kommentar: Kravet på tidpunkt kan vara viktigt med hänsyn till exempelvis arbete med framtagande/ uppföljning av avfallsplan eller mediala kampanjer. Hur lång tid anbudsgivaren kan behöva beror på omfattningen av analysen och rapporteringen. Anbudsgivaren ska genomföra delmomentet enligt Avfall Sveriges rekommendationer: - sammanställer protokollen i Excel-format enligt den mall som ingår som bilaga till Avfall Sveriges manual där viktiga uppgifter från fältprotokollen framgår, t.ex. moderprovets namn och vikt, utsorterade fraktioner, vikter för dessa, om något anmärkningsvärt framkommit vid sorteringen, typer av farligt avfall och elavfall, om speciella föremål hittats i avfallet, provets totalvikt samt när och hur avfallet har samlats in. - beräknar och presenterar resultat utifrån syftet med plockanalyserna, t.ex. genereringstakt (kg/ hushåll och vecka) och sammansättning (%) - levererar resultatet i form av sammanställda protokoll med kommentarer samt fotodokumentation - jämför resultatet från andra plockanalyser (upprepade plockanalysresultat i kommunen kan bekräfta varandra) - diskuterar felkällor - drar slutsatser utifrån resultatet (dock är försiktig med slutsatser utifrån små skillnader mellan olika plockanalysresultat eller om avfall som utgör en mycket liten del av avfallet) - skriver en rapport med beskrivning av syfte, metod, bakgrundsuppgifter om avfallet, fotodokumentation, resultat, felkällor, analys av resultatet, samt eventuella slutsatser och förslag till åtgärder

55 Utvärdering av anbud (ej mall) De anbud som uppfyller samtliga krav på anbudsgivare och tjänst utvärderas. Om ovanstående krav bedöms som tillräckliga kan utvärdering ske enligt lägsta pris. I annat fall föreslås att utvärdering sker enligt det ekonomiskt mest fördelaktiga med hänsyn till pris och följande mervärden: Resurser Kvalitet Kompentens och erfarenhet Om pris på option på sortering i ett utökat antal fraktioner lämnas kan detta vägas in i anbudspriset genom att exempelvis beräkna medelvärdet av lämnat pris vid sortering i 9 fraktioner och pris vid sortering i ca 40 fraktioner. Utvärderingsmodeller som kan användas beskrivs i Avfall Sverige rapport 2009:21 Utvärderingsmodeller vid upphandling där mervärdesmodeller beskrivs som innebär att olika kvalitetsparametrar prissätts och sedan görs en justering av anbudspriset. Skalan bör tydligt definieras. Vid värdering av olika mervärden i relation till priset bör plockanalysresultatens strategiska betydelse som underlag till exempelvis beslut, informationsmaterial, avfallsplan, taxa och styrdokument beaktas. Förslag till beskrivning av utvärdering av mervärden: Resurser Vid utvärdering av Resurser kommer en sammanfattande bedömning att göras utifrån lämnad beskrivning av resurser för att utföra uppdraget. Kvalitet Vid utvärdering av Kvalitet kommer en sammanfattande bedömning att göras av lämnad beskrivning av hur anbudsgivaren kommer att följa rekommendationerna i Avfall Sveriges manual för plockanalys av grovavfall, lämnade referensuppdrags relevans och de svar som lämnas vid referenstagning. Kompetens och erfarenhet Vid utvärdering av Kompetens och resurser kommer en sammanfattande bedömning att göras utifrån lämnad beskrivning av ansvarig personals utbildning samt antalet plockanalyser som personalen har genomfört och vilka moment de deltagit i.

56 BILAGA 10 FRAMTAGANDE AV MANUAL FÖR PLOCKANALYS AV GROVAVFALL I denna bilaga sammanfattas hur Manual för plockanalys av grovavfall har tagits fram. Ansökan daterad beviljades vid Avfall Sveriges Utvecklingskommittés sammanträde den september samma år. Avfall Sverige utsåg Jenny Westin, Jon Nilsson-Djerf och Britta Moutakis till styrgrupp för projektet. Projektet startade om i maj 2016 för att färdigställa rapporten med tillhörande bilagor. Bakgrund Plockanalyser blir viktigare och viktigare i och med att avfallssystemen styrs mot högre steg i avfallstrappan. Kvalitetskraven på det insamlade avfallet ökar successivt för att nyttan skall maximeras. Resultatet från plockanalyser används för uppföljning av sortering, insamling och behandling samt som underlag till val av system och styrmedel, främst information och taxor. För den stora mängden grovavfall har det inte funnits någon standard för utförande av plockanalys. Manual för plockanalys av hushållens kärl- och säckavfall, rapport U2013:11, och dess föregångare, har varit till stor hjälp för kommunerna för deras plockanalyser av mat- och restavfall. För plockanalys av grovavfall finns ännu inte någon manual. Det är viktigt att även plockanalyserna för grovavfall ges en enhetlig metodik i ett tidigt skede för att kommunerna ska kunna jämföra resultaten samt för att det ska vara möjligt att dra slutsatser på regional och nationell nivå samt över tid. I Nationell kartläggning av plockanalyser av hushållens kärl- och säckavfall, rapport U2011:04, föreslogs bl.a.: Ta fram vägledning om plockanalys av andra fraktioner än de traditionella kärl- och säckavfallsfraktionerna brännbart avfall och matavfall. Behovet av vägledning bedöms vara störst beträffande grovavfall i container vid exempelvis återvinningscentraler eller insamlat genom fastighetsnära insamling. Problembeskrivning Grovavfallets fysikaliska egenskaper avviker kraftigt från hushållsavfallets och kräver ett helt annat angreppssätt. Strukturen för manualen bör dock vara samma som för mat- och restavfall, så att läsaren känner igen sig. Läsaren kan i hög grad antas vara samma personer inom branschen; beställare, konsulter och entreprenörer. Om det inte tas fram någon manual kommer värdet av de plockanalyser som genomförts och kommer att genomföras att minska, då det är svårt att jämföra och sammanställa statistik från de olika analyserna. Det behövs också en gemensam nomenklatur för sortering av grovavfall. Syfte Huvudsyftet är att öka nyttiggörandet av resurser i avfallet och styra större mängder avfall uppåt i avfallshierarkin, bl.a. genom att minska mängden farligt avfall bland osorterat grovavfall. Ett delsyfte är att förenkla och effektivisera samt öka nyttan av arbetet med plockanalyser av grovavfall i kommunerna.

57 Om resultaten av plockanalyserna rapporteras in till Avfall Web på ett standardiserat sätt möjliggörs jämförelser och sammanställningar på kommunal, regional och nationell nivå samt över tid. När detta skrivs går det inte att rapportera in resultat av plockanalyser av grovavfall i Avfall Web. Förhoppningen är dock att arbetet med att ta fram denna manual leder till att Avfall Web anpassas så att resultaten kan matas in där. Målsättning Målet är att ta fram en väl förankrad och användbar manual för plockanalys av grovavfall. Förväntad nytta Nyttiggörandet av resurser i avfallet förväntas öka och större mängder avfall kan styras uppåt i avfallshierarkin. Det insamlade grovavfallets kvalité ökar och farligheten minskar genom förbättrad sortering. Arbetet med plockanalyser av grovavfall förenklas och effektiviseras till ökad nytta för kommunerna. Resultatet av plockanalyserna kan förhoppningsvis framöver rapporteras in till Avfall Web på ett standardiserat sätt vilket möjliggör jämförelser och sammanställningar på kommunal, regional och nationell nivå samt över tid. Slutsatser från plockanalyserna kan komma att påverka informationen om, och utformningen av, framtida insamling av grovavfall, både för fastighetsnära lösningar och för återvinningscentraler och liknande. Därigenom kan människors beteenden påverkas. En manual kan också fungera som en katalysator för kommuner att genomföra plockanalyser. Mindre tid behöver läggas på förberedelser och kan också minska kostnaderna för kommunerna. Metod En kartläggning görs av genomförda och eventuellt planerade plockanalyser av grovavfall - metodik, bakgrundsmaterial, ekonomi, utrustning, resurspersoner m.m. Jämförelser görs med erfarenheter och material för plockanalyser av kärl- och säckavfall. Resultaten presenteras och diskuteras med en referensgrupp innan manualen sammanställs. Manualen ska innehålla ett förslag till protokoll som kan ge en vägledning till en Svensk standard så att analyserna kan ge ett bra underlag för att kunna införa resultaten i Avfall web. Metoden som beskrivs i denna manual bör omfatta samma steg som manualen för hushållens mat- och restavfall; Planering, Förstudie, Provinsamling, Provnedladdning, Sortering och Utvärdering. Manualen bör också innehålla ett antal bilagor med detaljerade mallar, beskrivningar och exempel. Genomförande Ett startmöte med styrgruppen hölls via Lync, Därefter påbörjades arbetet med att samla information om genomförda plockanalyser på grovavfall och att rekrytera lämpliga personer till en referensgrupp. På startmötet redovisades följande plockanalyser av grovavfall (inom parentes visas ansvarig konsult): Plockanalyser i Stockholm 2008 Grovavfall från grovsoprum, (FIA) Plockanalyser i Stockholm 2008 Grovavfall från återvinningscentraler, (FIA) Examensarbete: Taxans effekt på avfallsflödet, Bjuv, Umeå & Linköping, 2008 (Gidlund & Lundström, LTU) (innefattar plockanalys av grovavfall) Redovisning av plockanalys av avfall i miljöstugor i Järvastaden 2010 (FIA) Plockanalys grovavfall 2011, grovsoprum, Stockholm (Grontmij) Plockanalys grovavfall ÅVC, Gimonäs, Umeå, 2013 (Atkins) Plockanalys grovavfall 2014, grovsoprum i Stockholm (Atkins) Till referensgrupp utsågs Tobias Linnesköld, Uppsala Vatten och Avfall AB, Anna Drakenberg, Stockholm Vatten, Lars Wård, VAKIN samt Håkan Karlsson, Jönköpings kommun.

58 hölls ett möte med styrgruppen och referensgruppen i Avfall Sveriges lokaler i Stockholm. Där diskuterades bl.a. olika fraktioner av grovavfall och sorteringsanvisningar för manualen samt erfarenheter då det gäller metodik för sortering, dvs. om t.ex. bord har använts eller inte samt olika typer av sorteringsbehållare. Därefter har avstämningar skett per epost och telefon. Omstart av projektet gjordes via ett telefonmöte Referensgruppsmöte genomfördes på Avfall Sveriges kontor i Stockholm. Manualen för mat- och restavfall I förhållande till manualen för plockanalys av mat- och restavfall har dispositionen följts i den mån det varit gångbart. För plockanalys av grovavfall anser vi att det finns ett stort antal relativt likvärdiga lösningar som fungerar bra och hur man löser detta beror väldigt mycket på lokala förhållanden. Test av föreslagen metod på brännbart avfall från ÅVC har utförts. Testet redovisas i bilaga 12. Fraktioner Förslag för vilka fraktioner som skulle ingå i sorteringsanvisningarna har tagits fram. Som underlag för förslaget fanns de samlade erfarenheterna från genomförda plockanalyser, styr- och referensgrupp samt anvisningar från t.ex. El-kretsen. Tidigt förankrades det att indelningen i sorteringsanvisningarna skulle vara enligt principen Basfraktioner och Kompletterande fraktioner. Då basfraktionerna och de kompletterande fraktionerna inte motsvarar Primära och sekundära fraktioner såsom det är anvisat i Manual för plockanalys av hushållens kärl- och säckavfall (Rapport U2013:11, Avfall Sverige) var det mer praktiskt att benämna det annorlunda i manualen för grovavfall. I samråd med referensgruppen föreslås antalet basfraktioner till 9 stycken, men för att ytterligare kunna fördjupa sig infördes begreppet detaljstuderad fraktion. Detta ger goda möjligheter att jämföra resultat från de kommuner som vill göra en enkel mindre kostsam analys med de kommuner som vill analysera på detaljnivå. Några fraktioner blev föremål för mer diskussioner än andra. Det gäller framför allt fraktionen Återanvändningsbart material. Men där bedömdes miljönyttan att få siffror på hur mycket återanvändningsbart material som slängs överväga svårigheten i att bedöma vad som faktiskt är återanvändningsbart. Denna svårighet gjorde att textilier och accessoarer inte inkluderades i denna basfraktion. Därtill fick textilier en egen basfraktion då det de senaste åren har blivit ett större fokus på att återvinna textilier. Av säkerhetsskäl exkluderades vidare el-avfall från fraktionen Återanvändningsbart material. En annan fraktion som orsakade vissa diskussioner var mat- och restavfall. Det fanns åsikter att hushållspåsarna skulle sprättas och sorteras ut, men det beslutades att hushållsavfallet läggs i kompletterande fraktion utan vidare sortering. Motiveringen var att hela påsen från början var felsorterad.

59 Metodik Genom litteratursökningar och kontakt med ett antal kommuner och bolag har det visat sig att det är tunt med dokumentation av genomförda plockanalyser. Av det som finns att tillgå har det framgått att metodiken sällan beskrivits ingående. Olika fraktioner har varit föremål för analys (här förstås också att olika analyser haft olika syften) och metodiken, eller tillvägagångssättet, har varierat då det gäller t.ex. användning av bord eller hur och om neddelning av moderprov har gjorts. Speciellt för grovavfall från ÅVC har det saknats dokumentation om hur själva provinsamlingen sker. Här kan det finnas potential till förbättringar när denna manual ska revideras. För provinsamling via FNI finns det många likheter med insamling av mat- och restavfall då hämtning sker på fastigheten. Det är viktigt att det finns en samsyn på vilka fraktioner som sorteras. Minimirekommendationen är att sortera ut alla basfraktioner. De kompletterande fraktionerna som väljs görs så efter det syfte eller intresse som finns hos den som planerar en plockanalys. För den som vill detaljstudera avfall från ÅVC eller FNI så finns fraktioner som alla tillhör en basfaktion, vilket ger möjlighet att jämföra resultaten även om plockanalyserna utförs på olika sätt. Praktiska tester planerades i samarbete med ett kommunalt avfallsbolag och genomfördes i juni Tanken med de praktiska testerna var att undersöka sätt att dela upp moderprovet och att undersöka vilka maskiner och utrustning som är lämplig för fraktioner från brännbart ÅVC avfall. All hantering av moderprovet ska vara på hårdgjord yta. Platsen för sortering kan vara antingen utomhus eller inomhus. Det är dock att rekommendera att sorteringen sker inomhus, eller åtminstone under tak, för att skydda avfallet mot vind och för att avfallsvikter kan påverkas av eventuell nederbörd. Tanken med manualen är att beskriva det brännbara/blandade grovavfallet. Den fraktionen kan ha olika namn både för FNI och för ÅVC så tydlighet med vad som avses är extra viktigt av det skälet. Avfall Web använder benämningen brännbart grovavfall och denna benämning har använts även här. I genomförda plockanalyser har det gjorts analyser på den brännbara/blandade fraktionen men även metall- eller trä-container har inkluderats i en analys. Fraktioner som valts ut för sortering har varierat och metodbeskrivningarna har inte varit så väl beskrivna. För val av behållare att lägga det färdigsorterade materialet finns flera alternativ, som bör anpassas till förväntad volym och andra fysikaliska egenskaper för olika fraktioner. Av arbetsmiljöskäl bör säckar och behållare vara anpassade för att lyftas och transporteras med maskiner Ett bord att lägga avfallet på kan vara till hjälp vid plockanalysen för fraktioner som ska detaljstuderas, risken för tunga lyft bör beaktas. Volymuppskattningar har förekommit i plockanalyser där man då beräknat vikter från schabloner eller liknande. Manualen rekommenderar dock starkt att avfallet vägs.

60 Statistik Ett diskussionsämne kring manualen har varit statistisk säkerhet. Exempel på frågor är: Hur mycket man ska sortera för att det ska anses vara representativt för ett moderprov och hur stort ska moderprovet vara. Metodiken från den första versionen av manualen för plockanalys av kärl- och säckavfall (U ) har använts som utgångspunkt. Där anges att Nordtest rekommenderar att moderprovet representerar hushåll. Under maj till juli 2016 genomfördes 5 moderprovstest som finns redovisade i bilaga 11. Fyra av testen gjordes på brännbart grovavfall som lämnas i lastväxlarflak på ÅVC med volymen 35 m 3. Resultatet visar att cirka 200 hushåll som lämnar brännbart grovavfall resulterar i en fylld lastväxlarcontainer. Grovavfall som lämnas på ÅVC och förekommer i mindre mängder än brännbart bör därför alltid uppfylla önskemålet att moderprovet ska innehålla avfall från 200 hushåll. En container från en ÅVC kan ofta väga tre ton, vilket skulle ge ett moderprov på cirka kg. Av praktiska skäl är det inte rimligt att sortera så stora mängder. Av de fåtal praktiska erfarenheter som finns tar det cirka 40 mantimmar att manuellt sortera cirka 1500 kg brännbart grovavfall i 9 fraktioner. För fem personer skulle det då ta en arbetsdag, vilket är praktiskt av många skäl. Om avfallet ska detaljstuderas ökar antalet mantimmar alternativt att analyserad provmängd minskas. Vi rekommenderar att öka antalet mantimmar med längre arbetspass eller att utöka antalet personer som deltar i sorteringsarbetet. Genomförda plockanalyser Jönköpings kommun Den första plockanalysen av grovavfall utfördes Syftet var att undersöka innehållet i fraktionen brännbart eftersom det var förknippat med höga kostnader att behandla fraktionen. Det skulle vara en fördel att få ut mer återvinningsbara fraktioner ur den brännbara fraktionen. Brännbart kallas nu restavfall. Sedan dess har årliga plockanalyser utförts, i egen regi och med en egen metodik. Linköpings universitet Linköpings universitet har publicerat ett kapitel om plockanalyser av grovavfall som en del av ett större projekt kring ÅVC. Kapitlet beskriver en metodik för okulär undersökning av avfallet, med hjälp av foto och indelning i rutnät. Enligt Jon Nilsson-Djerf, Avfall Sverige, har denna metod inte använts praktiskt. Även ett examensarbete om en plockanalysmetod i två steg har publicerats av universitetet. Detta examensarbete går inte in på djupet, och fokus ligger på förpackningsavfall.

61 Stockholm Vatten Stockholm har utfört plockanalyser år 2008, 2011 och 2014, främst på grovavfall från soprum. Plockanalysen 2008 baserades på volymer, ej vikt. En enhetlig metod saknades. Syftet med plockanalyserna har skiljt sig åt mellan åren, varför man valt att sortera i olika antal fraktioner olika år. UMEVA Umeå Vatten och Avfall (UMEVA) har en brännbar fraktion som går direkt till förbränning utan eftersortering. Bolaget beställde en plockanalys Syftet var då att undersöka hur det faktiska innehållet överensstämde med uppfattningen om vad fraktionen innehöll. Fokus låg på plast, textil och förpackningar. Avfallet sorterades i 13 fraktioner under plockanalysen. Göteborg Atkins har fått statistik från Göteborgs grovavfallsplockanalys, men ingen metodik. Göteborg har sorterat avfallet i 21 fraktioner, bland annat däck. Uppsala Vatten Har utfört plockanalyser 2010 och tog Uppsala Vatten över driften av ÅVC:erna, och syftet med plockanalyserna var att se om och hur övergången till egen drift påverkat grovavfallsfraktionen. De kunde notera stora positiva förändringar. Uppsala använder den egna personalen under plockanalysen, vilket man tycker fungerar bättre. Vid en jämförelse mellan avfall kastat under vardagar (mest företagskunder) och helger (mest privatpersoner), noterades att vardagsavfallet var bättre sorterat.

62 BILAGA 11 TEST AV MODERPROV PÅ BRÄNNBAR FRAKTION FRÅN ÅVC I UMEÅ I denna bilaga beskrivs hur testen av moderprov utfördes. Proven utfördes av VAKINs personal i Umeå under maj till juli månad år Test av moderprovets storlek I Manualen för plockanalys av hushållens kärl- och säckavfall U 2013:11 finns en beskrivning av hur mycket avfall som bör ingå i moderprovet. Ett erfarenhetsbaserat riktvärde för hur många hushåll en sådan rutt bör omfatta är, under förutsättningar att provinsamlingen sker på ordinarie hämtningsdag, ca 200 villahushåll med hämtning varannan vecka eller 500 lägenhetshushåll med hämtning en gång i veckan. Detta citat användes som underlag till denna mätning. För att säkerhetsställa variationer över tid utfördes 5 mätningar av moderprov. Mätningarna utfördes genom att en tom container med volymen 34 m3 valdes ut. En person fick i uppgift att räkna antalet lämnare av avfall till dess containern var full. Moderprovet fotodokumenterades och containern sändes till behandling så snart som möjligt för att minska påverkan av eventuellt regn. Vägning utfördes på behandlingsanläggningen. Moderprov 1 Klockarbäckens ÅVC, brännbart grovavfall, 16 maj från kl till Totalt 200 kunder avlämnade avfall med nettovikt 3,2 ton. Bild saknas. Moderprov 2 Klockarbäckens ÅVC, brännbart grovavfall, 23 maj från kl till Totalt 179 kunder avlämnade avfall med nettovikt 2,56 ton. Bild 1 Prov 2 brännbart Klockarbäckens ÅVC Moderprov 3 Klockarbäckens ÅVC, brännbart grovavfall, maj, totalt 20 tim. Totalt 195 kunder avlämnade avfall med nettovikt 2,72 ton. Bild 2 Prov 3 brännbart Klockarbäckens ÅVC

63 Moderprov 4 Klockarbäckens ÅVC, gips och isolering, 30 maj, kl till Totalt 22 kunder avlämnade avfall, nettovikt saknas. Bild 3 Prov 4 gips och isolering Klockarbäckens ÅVC Moderprov 5 Klockarbäckens ÅVC, brännbart grovavfall, 4 juli från kl till Totalt 210 kunder avlämnade avfall med nettovikt 3,34 ton. Bild 4 prov 5 brännbart Klockarbäcken ÅVC Sammanfattning test av moderprov De genomförda försöken visar att ca 200 avfallslämnares brännbara avfall ryms i en normal ÅVC container utan kraftig komprimering med medelvikten 2,95 ton avfall. Om avfallets vikt kan ökas till ca 3,5 ton bör antalet hushåll öka till drygt 200 och det statistiska underlaget blir säkrare. Det går dock inte säkerhetsställa ett snittvärde liknande det som kan uppnås vid plockanalyser av mat- och restavfall. Det enda sättet att uppnå säkrare resultat är att utföra fler analyser, då utökas antalet hushåll som analyseras. Prov 4 ger endast en bild av den ringa mängden avfall som går till deponi.

64 BILAGA 12 TEST AV PLOCKANALYSMETOD PÅ BRÄNNBAR FRAKTION FRÅN ÅVC I UMEÅ I denna bilaga beskrivs hur tre plockanalyser utfördes i Umeå under juni månad VAKIN var beställare för de tre analyserna och kommer att använda resultaten i sitt dagliga förbättringsarbete. Val av sorteringsplats Sorteringsplatsen valdes i första hand med tanke på tillgången till grävmaskin med sorteringsgrip och lastmaskin. Under högsäsong finns inte möjlighet att flytta bandgående maskin till annan plats. Plockanalyserna utfördes till huvuddelen utomhus vilket fungerar bra vid goda väderförhållanden. Tillgång till tält fanns i närheten, där kunde sortering och vägning utföras av detaljstuderade fraktioner. För att kunna göra analyserna valda veckor och med vald maskinutrustning fick kompromiss gällande underlag för sortering göras. Analysen gjordes på hårdgjord grusad yta, vilket är mindre lämpligt. Enligt manualen bör sorteringsunderlaget vara betong eller asfalt. Datum för analyserna styrdes dock av att plockanalyserna skulle vara klara före sommarsemestern. Därför utfördes de när belastningen på företagets sorteringsytor var som störst, vilket inte var optimalt utifrån kvalité och arbetsmiljö. Bild 1 Moderprov på presenning

65 Provneddelning med maskin Grävmaskin med plockgrip utförde både provdelning och hjälpte till att lyfta och fördela avfallet. Provdelningen utfördes så att varannan griplast lades för analys och varannan griplast lades tillbaka i container för borttransport. Detta fungerar bra om halva avfallsvolymen ska analyseras. Om en mindre volym ska analyseras beslutas rutinen av ledaren för analysen. Det får inte var godtyckligt hur plockgripen används av maskinföraren, då blir provuttaget inte representativt. Att utföra provneddelning med lastmaskin utrustad med skopa är mycket svårt då grovavfallet har en mycket varierande fraktionsstorlek. Att ta ut delprov på samma sätt som man gör vid plockanalys av soppåsar från mat- och restavfall är i stort sett omöjligt, delproven får ett varierande resultat och kan därför inte värderas var för sig. Om lastmaskin eller manuell delning ska göras bör hela provet som ska analyseras tas ut samtidigt. En lastmaskin körde till och från den fasta pallvågen. Bild 2 Ett griplass till analysplatsen Bild 3 Nästa griplass tillbaka till container

66 Bild 4 Lastmaskin, till och från pallvågen Personal Provab hade två konsulter på plats för att genomföra analyserna samt dokumentera metoden. VAKIN ställde upp med två medarbetare till de första analyserna samt med tre medarbetare för den tredje analysen. Konsulterna genomförde själva sorteringen av detaljstuderade fraktioner vid första provet. Personalen från ÅVC arbetade ca sju timmar per analys, inkl. instruktion och förberedelser. Konsulternas arbetstid var längre beroende på analysens detaljnivå och förberedelser. Bild 5 Grovavfall är tungt att sortera, gripen hjälper till att lägga ut avfallet

67 Bild 6 Det är viktigt att även det sista materialet kommer med i protokollet Lämpliga behållare För att skapa en godtagbar arbetsmiljö utan tunga lyft användes storsäckar monterade med stativ på lastpallar som kunde transporteras till vägning med lastmaskin. Storsäckar med tillhörande stativ finns tillgängliga i hela Sverige. För mindre skymmande avfall och mindre förekommande avfall användes avfallskärl och plastlådor. Bild 7 Storsäckar markerade med avfallstyp och taravikt

68 Bild 8 Kärl för mindre mängder avfall och stora lådor för eftersortering av detaljstuderad fraktion Bild 9 Soppåsar ska inte öppnas, utan hela påsen vägs in som restavfall. Däremot ska sopsäckar öppnas och sorteras Vägning av sorterat material Fordonsvåg användes för att väga moderprovet på lastbilen. Pallvåg användes för vägning av avfall i storsäckar samt planvåg för kärl och pappsäckar.

69 Bild 10 Farligt avfall inkl. elavfall på planvågen. Notera displayen till höger om träskivan Protokoll Det är viktigt att en person har ansvaret för protokollet. Jobbar man utomhus är det lämpligt med protokoll av papper på skrivbräda. Resultatet överförs sedan till det elektroniska sorteringsprotokollet i kontorsmiljö. Att använda dator vid plockanalysen kan fungera om man har utrustning som klarar damm, fukt och varierande väder. Sammanfattning Valet att använda grävare med plockgrip under plockanalysen fungerade mycket bra både vad gäller provdelning och hjälp att dela och lyfta fram material till plockpersonalen. Det är dock viktigt att sorteringsunderlaget är betong eller asfalt. Ovanstående prov genomfördes på presenning, vilket inte kan rekommenderas. Valet av behållare fungerade bra. Storsäck har många fördelar vad gäller möjligheten att transportera till och från vågen med lastmaskin. Storsäck rymmer även skrymmande avfall. Storlåda av plast med gaffelrännor är en bra lösning när man vill eftersortera fraktioner inomhus. Som komplement är det lämplig att använda traditionella sopkärl och papperssäckar.