Vad händer sedan? - om återvinning. Lunds Renhållningsverk

Transkript

1 Vad händer sedan? - om återvinning Lunds Renhållningsverk

2 Varför sortera och återvinna? Argumentet för att återvinna är, och har länge varit, att vi måste hushålla med våra resurser. Så är det fortfarande. Men nödvändigheten blir allt starkare. Ett råvaru/materialperspektiv: Materialet som vi använder tas från naturen. Detta gör att vi måste hushålla med våra resurser. Resurserna är ändliga eller så tar det oerhört lång tid för dem att genereras t.ex olja, träd. Ett energiperspektiv: Vi sparar energi då det inte är lika energikrävande att bearbeta insamlat material jämfört med ny råvara. Ett miljöperspektiv: Vår ökade konsumtion gör att det hela tiden behövs mer och mer resurser. Lösningen tidigare har varit att, för att komma åt mer, så har mer naturområden exploaterats. Detta har påverkat naturen, djur- och växtarter, ekosystem. I dag befinner vi oss i en situation där vi måste hushålla även med dessa. Vi behöver livskraftiga ekosystem med en biologisk mångfald som kan ge oss ekotjänster, som t.ex. pollinering av grödor. Dessa ekosystem kan även bidra till att stabilisera klimatförändringarna. Om vi inte källsorterar och återvinner samlas avfallet på hög. I denna hög samlas ofarligt och farligt avfall om vartannat. Detta kommer att läcka ut och förstöra vår miljö; natur, vatten, luft. Tillverkningsprocessen för att skapa nytt material skapar också i vissa fall större belastning på miljön genom utsläpp jämfört med returmaterial, t.ex. en ny aluminiumburk skapar 20 ggr mer luftföroreningar jämfört med returråvara. Tre perspektiv som handlar om kretsloppet. Att det vi tar från naturen, kommer tillbaks in i kretsloppet, med minsta möjliga påfrestning för miljön.

3 Plastförpackningar Ett ton hårda plastförpackningar kan återvinnas till cirka blomkrukor? plastförpackningar kan återvinnas upp till sju gånger innan plasten är utsliten och går till energiutvinning? ett kilo materialåtervunnen plast minskar koldioxidutsläppet med två kg. Det är kravet på förpackningens egenskaper som styr vilken sorts plast som används. Den vanligaste plastsorten i förpackningar är LD (low density) polyeten. Den används huvudsakligen i film, påsar, säckar och bärkassar. Därefter kommer HD (high density) polyeten och polypropen. Dessa plaster används i flaskor, dunkar, m.m. men även till viss del i våra påsar och säckar. Utöver dessa tre plasttyper finns mindre mängder av PET och polystyren i förpackningar. PVC förekommer numera mycket sällan i förpackningar. All plast som används i förpackningar är återvinningsbar. Ett kilo materialåtervunnen plast minskar koldioxidutsläppet med två kg. Plasten i en förpackning kan återvinnas upp till sju gånger innan den är utsliten och går till energiutvinning. Tidigare sorterades enbart hårda plastförpackningar ut till materialåtervinning. Sedan november 2008 sorteras även mjuka plastförpackningar till återvinning. Vad händer med materialet? De plastförpackningsfraktioner som idag går till återvinning är hårda och muka plastförpackningar samt pallemballage (krymp- och sträckfilm) från storförbrukare. Plastmaterialet eftersorteras på en automatiserad sorteringsanläggning. Förenklat kan man säga att de mjuka plastförpackningarna skiljs från de hårda med hjälp av luft. Man blåser/suger bort mjukplasten. Genom denna teknik kan återvinningsgraden av det insamlade materialet öka. Efter bearbetningen på sorteringsanläggningen är materialet en ny råvara som säljs vidare till företag som tillverkar plastprodukter. Pallemballage (Krymp- och sträckfilm) består av en enda plastsort; LD-polyeten. Detta enhetliga material skickas direkt till plaståtervinnare utan någon ytterligare sortering. De i Sverige vanligast förekommande produkterna som i dag görs av återvunnen plast är bärkassar och sopsäckar, men det kan även användas i en stor mängd plastprodukter såsom vissa typer av rör, flaskor och dunkar (dock ej för direktkontakt med livsmedel), marktäckningsfilm för jordbruket. Fraktioner av mer blandad kvalitet och kulör kan återvinnas till t ex plank eller pallklossar där plastmaterialet i vissa fall blandas med sågspån för att förbättra egenskaperna. Insamling Lunds Renhållningsverk samlar in plastförpackningar både från villahushåll, flerbostadshus och företag/institutioner. Under 2011 samlades in 522 ton plastförpackningar i Lunds kommun.

4 Glas, färgat och ofärgat återvinning av glas sparar 20 procent energi jämfört med glas tillverkad från ny råvara? glas går att återvinna hur många gånger som helst utan att kvaliteten försämras? Glas har unika egenskaper då det är absolut tätt och inte påverkar doft eller smak. Glasbruken började redan på 1870-talet att köpa in begagnat glas för återanvändning. Under 60-talet blev glasförpackningar för livsmedel allt vanligare. Detta medförde att återanvändningen blev mer systematisk görs de första försöken med glasåtervinning i dagens mening och tio år senare får projektet mer organiserade former. I dag ligger återvinningsgraden på över 90%. Vad händer sedan? Från återvinningsstationen körs det insamlade glaset till ett mellanlager. Härifrån fraktas det vidare till Svensk GlasÅtervinning i Närke. Efter sortering krossas glaset för att sedan användas som ny råvara. Förutsättningen för att återglas ska fungera som ny råvara är att det är rent och fritt från främmande material.därför kan inte olika sorters glas blandas. Det går inte att lägga t.ex. kristallglas, glödlampor, planglas eller glashällar i insamlingen. Varje ton återvunnet glas sparar 1020 kg råvara. Användningsområden Två tredjedelar av allt återvunnet glas blir till nya glasförpackningar. En tredjedel av allt återglas används i dag vid tillverkning av glasull. Glaset används även som tillsatsmaterial i betong. Produkten kallas Microfiller som gör betongen mer lättarbetad och ökar hållfastheten. Upparbetningsanläggning Allt insamlat glas transporteras till Svensk Glas- Återvinning i Hammar utanför Askersund. Glaset går igenom olika kontroller för att sortera ut föroreningar och främmande material. Glaset krossas eller mals till olika storleksfraktioner beroende på vad det skall användas till. Det är viktigt att färgerna inte blandas. Särskilt känslig är den ofärgade glasråvaran. Färgat glas som hamnat i vit behållare gör att innehållet måste klassas som färgat. Då måste glasbruken använda vanliga råvaror istället för återvunnet glas i sin tillverkning av ofärgat glas. Insamling Lunds Renhållningsverk samlar in glasförpackningar sorterat i ofärgat och färgat glas både från villahushåll, flerbostadshus och företag/institutioner. Under 2011 samlades in ton glasförpackningar i Lunds kommun.

5 Metallförpackningar man kan återvinna stål och aluminium hur många gånger som helst? återvinning av aluminium sparar 95 % av den energi som annars behövs för att göra ny aluminium? återvinning av stål sparar 75 procent av den energi som annars behövs för att göra nytt stål? Metallförpackningar Alla metallförpackningar som samlas in i Sverige återvinns, även lock och kapsyler. Efter att de samlats in sorteras förpackningarna så att stål skiljs från aluminium. Detta sker med hjälp av en kraftig magnet som drar till sig stålburken. Stål Metallen smälts till nytt stål. Detta kan göras hur många gånger som helst. Vid nedsmältning sparar vi 75 procent av energin jämfört med att göra nytt stål från malm. Att återvinna stål har skett sedan skrothandeln började. Efter nedsmältning säljs stålet till företag som tillverkar nya förpackningar, delar till kylskåp, motorer och så vidare. Aluminium Sedan andra världskriget har användningen av aluminium mer än femdubblats i Sverige. Aluminiumskrot har blivit en viktig råvara och utgör en betydande andel av aluminiumförsörjningen. Anledningen till detta är att energibehov och miljöpåverkan vid omsmältning är endast ca 5 % jämfört med nytillverkning. Vi sparar därmed 95% energi. Allt aluminium som samlas in kan återvinnas. Materialet har lika hög kvalité som nytillverkat och kan återvinnas hur många gånger som helst. Efter sortering transporteras aluminiumet till smältverk där det smälts ner till nytt aluminium och får nya användningsområden bl.a. råvara till nya förpackningar. Ett kilo aluminium räcker till mycket. Som förpackningsmaterial till mer än 70 läskburkar. Vid användning av aluminium i produkter sparas stora mängder energi tack vare att aluminium är så lätt. Vid transporter av drycker i Sverige sparas årligen mer än tre miljoner liter dieselolja tack vare den lätta returburken jämfört med om dryckerna varit fyllda på returglas. Insamling Lunds Renhållningsverk samlar in både metallförpackningar och metall i form av skrot ( främst från företag). En grovsortering görs vid vår anläggning i Dalby. Därefter vältas de för att minimera antalet transporter. Metallförpackningar levereras därefter till Deponej i Halmstad där ytterligare sortering sker utifrån materialslag. De sorterade förpackningarna levereras enligt Metallkretsen till, i huvudsak, Smedjebackens Stålverk, men även till andra stålverk i Sverige och Tyskland. Aluminiumförpackningar levereras huvudsakligen till Stena Aluminium i Älmhult. Skrot Skrot levereras till Stena Gotthards anläggningar i Malmö och Eslöv. Stena sorterar och fragmenterar skrotet för vidarebefordran till smältverk i Sverige och Europa. Under 2011 samlades in 269 ton metallförpackningar i Lunds kommun ton skrot i Lunds kommun.

6 Returpapper Pappers/ Kartongförpackningar Ett ton återvunnet papper motsvarar 12 träd? Ett ton återvunnet papper sparar 4100 kwh? Att pappersfibrer kan återvinnas 5-7 gånger innan fibrerna är utslitna? Att mängden pappersförpackningar (exkl wellpapp) som återvinns i Sverige motsvarar drygt en miljon träd? När man använder returpapper för att producera nytt papper, går det åt mindre vedråvara för att producera en given mängd papper än när nytt papper produceras. Detta gör att vi sparar naturresurser. Papperstillverkning baserad på returpapper förbrukar även mindre energi jämfört med tillverkning baserad på ny råvara. Till detta kommer också att returpapper ofta är en billigare råvara än ny. Papper kan materialåtervinnas 5-7 gånger. Diskussioner om återvinning av returpapper har i många fall handlat om antingen materialåtervinning eller energiutvinning. Returpapper som är av bra kvalitet bör samlas in för materialåtervinning. Det returpapper som samlas in av Lunds Renhållningsverk lämnas vidare till Sydåtervinning i Malmö. Sydåtervinning sorterar och transporterar vidare på lastbil eller järnväg. Ett flertal pappersbruk tar emot det balade materialet för förädling. Alla pappersförpackningar som samlas in går till återvinning och blir nya pappersprodukter. Förpackningarna komprimeras och körs till sorteringsanläggningar vid ett returfiberföretag. Där pressas de ihop ytterligare till 600 kg tunga balar. När de nått pappersbruket löses balarna upp i vatten. De upplösta fibrerna går sedan in i en pappersmaskin och blir till ny kartong. Om ett skikt av plast finns i pappersförpackningen särskiljs detta när fibrerna i pappersförpackningarna löses upp i vatten. Då lossnar plasten och kan silas bort innan processen fortsätter med pappersfibrerna. Den bortsilade plasten är ett utmärkt bränsle och används till energiutvinning. Returfiber används även som komplement vid produktion av färskfiberbaserade pappersprodukter. Under 2011 samlades det in ton returpapper, ton pappers/kartongförpackningar, ton wellpapp i Lunds kommun Skillnaden på papp, kartong och well Wellpapp är ett förpackningsmaterial med ett ytterskikt gjort av papper med ett eller flera vågiga mellanskikt. Papp och kartong är nästa samma sak. Det är ett tjockt och styvt förpackningsmaterial av papper som inte har något vågigt mellanskikt. Beroende på tjockleken kallas det antingen papp eller kartong. Papp är ett tjockare förpackningsmaterial än kartong.

7 Återvinningsstation Källor: Lunds Renhållningsverk Förpacknings- och Tidningsinsamlingen, FTI. Svensk GlasÅtervinning Plastkretsen Svensk Returkartong. MetallKretsen Pressretur Foto: Förpackningsinsamlingen samt L Wallin. Traktorvägen 16, Lund tel: vx renhallningsverket@lund.se mars 2009