Bilaga 4. Insamlingssystem för avfall Sammanställning av olika insamlingssystem för utsortering av matavfall i Lekebergs kommun

Transkript

1 Bilaga 4 Insamlingssystem för avfall Sammanställning av olika insamlingssystem för utsortering av matavfall i Lekebergs kommun 1

2 Innehåll 1 Inledning Bakgrund Syfte och avgränsningar Dagens insamlingssystem i Lekeberg Grannkommunerna Alternativa insamlingssystem i Lekebergs kommun Optisk sortering Tvåkärlsystem Flerfackssystem Kostnader och miljöpåverkan Kostnader Miljö Utvärdering Kommentarer

3 1 Inledning 1.1 Bakgrund Lekebergs kommun uppdaterar för närvarande sin avfallsplan och har höga målsättningar om att börja utsortera matavfall från hushållen: År 2016 ska minst 60 % av matavfallet hos hushållen År 2020 ska minst 80 % av matavfallet hos hushållen Målsättningen är att matavfallet ska gå till biogasproduktion så att både näring och energi ur avfallet kan nyttjas. Nuvarande avtal med Karlskoga Energi för förbränning av blandfraktionen går ut under år 2013, och nu ser sig kommunen om efter alternativa insamlingssystem för att sortera ut matavfallet separat. 1.2 Syfte och avgränsningar Följande utredning syftar till att övergripande analysera tre olika alternativa insamlingssystem för utsortering av matavfall: optisk sortering, tvåkärlssystem och flerfackssystem. Systemen beskrivs översiktligt med avseende på fördelar och nackdelar, behov som finns för införande samt vad detta kan komma att innebära tekniskt, ekonomiskt och miljömässigt. Utredningen för kortare resonemang om storleksordningar för kostnader och transporter, men innehåller inga omfattande beräkningar vad gäller detaljerade investeringskostnader, ökade eller minskade transporter eller miljöpåverkan kopplat till detta. 1.3 Dagens insamlingssystem i Lekeberg Lekeberg har totalt invånare 1 och är i huvudsak en villakommun med småhus och 553 flerbostadshus. Idag samlas allt hushållsavfall in i en blandfraktion i säck/ kärl med hämtning varannan vecka. Anlitad entreprenör är BASAB som har ett förnyat kontrakt sedan år 2012 med år. Kontraktet belyser dock möjligheten för kommunen att begära förändring av insamlingssystemet. Enligt kontraktet kommer en förändring då att förhandlas om mellan parterna för att ändra gällande avtal. I dagsläget skickar Lekebergs kommun sitt brännbara restavfall till Karlskoga kraftvärmeverk AB, där de betalar en behandlingsavgift på 390 kr/ton. 1.4 Grannkommunerna Lekebergs kommun har tillsammans med grannkommunerna Askersund, Hallsberg, Laxå och Kumla skrivit en avsiktsförklaring om att gå ihop i ett kommunalförbund, bland annat för att effektivisera avfallsupphandlingar. Ett kommunalförbund bildas tidigast om ca 5 år. Det är dock viktigt att ha i åtanke vilka nya insamlingssystem som grannkommunerna har valt eller kommer att införa om det är tänkt att alla fyra kommuner på lång sikt ska ha samma system. Askersund Nuvarande insamlingssystem i Askersund kommun är blandat avfall i säck och kärl där entreprenören är Ragn-Sells. Nuvarande avfallstaxa varierar beroende på kärlens storlek, samt hur ofta de ska hämtas. Taxan för ett standard 190 l kärl med varannan veckohämtning är idag SEK/år 2. Nuvarande avtal går ut hösten 2013 och då vill Askersund införa optisk sortering med matavfallet i grön påse, i likhet med systemet i Linköping, Vadstena och Motala. Kommunen har dock inga planer 1 SCB, utgång Titti Jansson, avfallshandläggare, tfn

4 på att ta över förpackningsinsamlingen, utan detta kommer även i fortsättningen skötas av FTI. I dagsläget vet kommunen inte prisbilden för optisk sortering. Hallsberg I Hallsbergs kommun har man också i dagsläget insamling av en blandfraktion där insamlingen sker i egen regi med förbränning i ettåriga avtal hos SAKAB. Även i Hallsberg funderar kommunen på att införa sortering av organiskt avfall och det finns ett intresse för optisk sortering. Kommunen avvaktar lite för att se var som kommer ske i kringliggande kommuner 3. Laxå I Laxå kommun samlas hushållsavfallet in som en bandfraktion av upphandlad entreprenör Ragn-Sells och körs till Linköping för förbränning. Nuvarande insamlingsavtal går ut i oktober år Även Laxå planerar att börja samla in utsorterat matavfall. Avfallssamordnare Emma Hamilton gjorde en avfallsutredning där olika alternativ för insamling av matavfallet har jämförts (främst två-kärls med grön påse), där slutsatsen var att optisk sortering med gröna påsen är lämpligast för Laxå. Detta system uppskattas kunna införas januari år I samband med införandet av det nya avfallssystemet räknar kommunen med att avfallstaxan kommer att höjas (servicenivån vad gäller avfall höjs och därmed även priset). En uppskattning som gjorts visar på en höjning med ca 285 kr per hushåll och år. I dagsläget finns inga planer på att börja samla in förpackningar, men kommer enligt avfallsplanen att utredas under år Kumla Under år 2012 införde Kumla kommun sortering av organiskt avfall i ett tvåkärlssystem (ett grön och ett brunt kärl) med insamling i egen regi. Den brännbara fraktionen går idag till SAKAB och matavfallet till Atleverket i Örebro. Det är valfritt för de boende att ansluta sig, och har tagits emot väl med ca 70 % anslutningsgrad idag. Avfallstaxan för tvåkärlssystemet är lägre än om abonnenten väljer att inte sortera, vilket främjar anslutningsgraden. Kumla uppger att en investeringskostnad har krävts av kommunen för att införa tvåkärlssystemet men driftskostnader, intäkter och utgifter har totalt sett varit konstant, och förvaltningskostnaderna för avfallshanteringen inte påverkats nämnvärt 5. 2 Alternativa insamlingssystem i Lekebergs kommun Nedan beskrivs översiktigt tre olika insamlingssystem med utsortering av matavfall i hushållen. 2.1 Optisk sortering Sortering och fastighetsnära insamling, FNI: Privatpersoner sorterar ut matavfall i för ändamålet särskilt avsedda plastpåsar av en specifik färg. Dessa påsar slängs i samma kärl tillsammans med övrigt restavfall och hämtas av enfackade sopbilar. Det är först vid sorteringsanläggningen som själva sorteringen sker och då skiljs de färgade matavfallspåsarna från övrigt avfall genom så kallad optisk sortering. Hur många olika typer av plastpåsar som behövs beror på det antal fraktioner som kommunen väljer att sortera ut. Det vanligaste i Sverige idag är huvudsakligen två fraktioner, matavfall och restavfall. Det finns dock möjlighet att även sortera fraktionerna som faller under producentansvaret (FTI, förpacknings- och tidningsinsamlingen). Vilken sorteringsanläggning som kan komma att bli aktuell beror på inkomna anbud vid kommunens upphandling. Sannolika anbudsgivare är Tekniska Verken i Linköping (ca 15 mil från Lekeberg, småvägar) eller Eskilstuna Energi och Miljö (ca 12 mil från Lekeberg, E20 väg). Sorteringsanläggningar på längre avstånd kan också bli aktuella och ska inte uteslutas. 3 Peder Karlsson, enhetschef Avfallshantering, tfn Emma Hamilton, tfn Anders Larsson, tfn

5 Passar för följande hushållstyp: Eftersom avfallet liksom idag fortsättningsvis läggs i ett kärl kan optisk sortering enkelt införas i alla typer av hushåll utan större förändringar på hushållsnivå. Hämtningsintervall: Generellt gäller att hämtningsintervallet för sortering med plastpåsar beror på förvaringskapaciteten hos hushållen. I Lekeberg kan entreprenören även fortsättningsvis ha hämtning var 14:e vecka. Insamlingsfordon: Befintlig fordonsflotta med enfackade sopbilar kan användas. Omlastningsstation: Avfallet som samlas in genom optisk sortering måste sannolikt omlastas innan det kan köras vidare till sorteringsanläggningen för sortering och behandling, då transportavståndet för insamlingsentreprenören ökar. BASAB/IL Recycling kan eventuellt själva identifiera en omlastning hos IL Recyclings anläggningar i närregionen. Det är dock inte troligt att de vill ta in matavfall eller restavfall på deras återvinningsanläggningar 6. Mest troligt är att Lekeberg allokerar dem till omlastning vid den egna ÅVC:n i mån av plats. Här måste dock hänsyn tas till gällande tillstånd och om det på något sätt behöver ändras, samt att omlastning utomhus på platta ofta utgör en olägenhet och tillståndsmyndigheterna kan komma att ställa krav på tillbyggnationer i form av t.ex. skärmtak/byggnad, uppsamling av lakvatten, etc. Omlastning för optisk sortering kan också vara dyrare än traditionell omlastning med hjullastare och kan behöva ramp för lossning av sopbilen direkt ner i container. Kostnader: Vid införande av detta system tillkommer kostnader jämfört med nuvarande system. Detta är kostnader för: informationsutskick och reklamkampanjer, påsar till hushållen, förändrade avgifter till insamlingsentreprenören för längre avstånd till mottagande anläggning, omlastningsstation, antingen BASAB identifierar en plats på IL Recyclings anläggningar eller en plats som kommunen allokerar till entreprenören, ökade mottagningsavgifter för avfallet 2.2 Tvåkärlsystem Sortering och FNI: Tvåkärlsystemet innebär att matavfall och restavfall samlas in i två separata kärl. Vanligtvis har dessa kärl olika färger för tydlighetens skull. Sorteringen sker vanligtvis i papperspåsar men kan också ske i bioplast- eller plastpåsar, beroende på vad den mottagande behandlingsanläggningen klarar av att förbehandla. Detta är den vanligaste insamlingsmetoden i Sverige idag. Då matavfall generellt sett är tyngre än andra fraktioner rekommenderas en kärlstorlek på max 140 liter. Systemet innebär att invånarna liksom idag även fortsättningsvis kommer att sortera producentansvarsfraktionerna vid av FTIs återvinningsstationer. Vilken biogasanläggning som kan komma att bli aktuell beror på inkomna anbud vid kommunens upphandling. Sannolika anbudsgivare är t.ex. Karlskoga Energi och Miljö (beräknad start år 2013), VAFAB/Växtkraft i Västerås, Tekniska Verken i Linköping, Skövde Biogas (?). Biogasanläggningar på längre avstånd kan inte uteslutas. Passar för följande hushållstyp: Då det är kärlhämtning vid fastigheten passar detta system för villahushåll och flerbostadshus samt verksamheter. Den avgörande faktorn är att insamlingsfordonet har framkomlighet och kan tömma kärlet 7. 6 Peter Östlund, IL Recycling, tfn Anderzén & Hellström,

6 Hämtningsintervall: För villahushåll är det vanligaste hämtningsintervallet 14 dagar. För flerbostadshus beror intervallet på vilka förvaringsmöjligheter som finns då avfall ofta sorteras i soprum eller kärlskåp. Hämtningsintervallet kan därför komma att bli tätare för flerbostadshus med mestadels veckovis hämtning. Det beror dock på hur förvaringskapaciteten ser ut från fall till fall. Insamlingsfordon: Insamlingsfordon med både ett och två fack kan användas för tvåkärlsystemet. Befintlig fordonsflotta kan därför möjligen användas för att hämta matavfall och brännbart avfall separat. Detta kan dock öka de totala sopbilstransporterna, då två bilar per hämtning ska till varje hushåll. Möjligen kan Lekebergs kommun välja att använda befintliga enfackade fordon i inledningen av detta system för att sedan successivt gå över till tvåfackade sopbilar. Detta beror framförallt på vad entreprenören har för synpunkter och prisbild. Omlastningsstation: Så vida inte förbränning och biologisk behandling av matavfallet kan ske på samma ställe och i närregionen från Lekeberg, kommer även tvåkärlsystemet innebära att entreprenören behöver omlasta avfallet innan vidare transport. Här måste då även hänsyn tas till att matavfallet och hushållsavfallet inte blandas, dvs. hushållsavfallet lossas först på ett ställe och sedan matavfallet på ett avskiljt ställe. Vanliga lösningar är lossning i tippfickor med skruv till container eller lossning direkt på platta och omlastning med hjullastare till container. Kostnader: Vid införande av detta system tillkommer kostnader jämfört med nuvarande system. Detta är kostnader för: informationsutskick och reklamkampanjer, ytterligare ett eller två kärl per villahushåll och flerfamiljshus, (i alla hushåll behöver troligen inte befintligt kärl bytas ut, men i en del fall pappers- eller plastpåsar till hushållen, förändrade avgifter till insamlingsentreprenören för längre avstånd till mottagande anläggning, samt ev. investering i tvåfacksbilar, omlastningsstation, antingen BASAB identifierar en plats på IL Recyclings anläggningar eller en plats som kommunen allokerar till entreprenören, förändrade mottagningsavgifter för avfallet 2.3 Flerfackssystem Sortering och FNI: Fyr- eller flerfackskärl påminner om tvåkärlsystemet men är större i volym (vanligen 240 eller 370 L 8 ) och har fler innerväggar, vilket gör att flera fraktioner kan sorteras samtidigt. Fackens storlek kan varieras och matavfallsfraktionen kan därför vara den största eller minsta, beroende på utformning. Den vanligaste påsen som används för sortering i detta system är papperspåse, men möjlighet att använda bioplast- och plastpåse finns. Den stora fördelen för abonnenterna är att producentansvarsfraktioner kan sorteras ut i facken direkt vid fastigheten. Detta innebär dock att kommunen åtar sig att samla in ett antal fraktioner av förpackningar och tidningar som ligger under idag gällande FTI ansvar (huvudansvaret är under utredning under år 2012). FTI kan ge viss ersättning för detta besvär, och det finns generella priser, även om det kan variera beroende på hur avtalet ser ut mellan FTI och den enskilda kommunen. 8 Fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar, Göteborgs Stad,

7 Passar för följande hushållstyp: Denna typ av insamling sker endast i villahushåll och passar därför kommuner där villor är den dominerande bostadsformen 9. För fastighetsnära insamling i flerfamiljshusfår abonnenterna liksom idag även fortsättningsvis sortera producentansvarsfraktionerna vid av FTIs återvinningsstationer. Alternativt kan kommunen hämta fraktionerna i större kärl. Detta måste dock analyseras i mer detalj och ingår inte som en uppskattad kostnadspost i denna utredning. Hämtningsintervall: Hämtningsintervallet för flerfackskärl varierar, beroende på hur kärlen dimensionerats. Matavfall måste åtminstone hämtas vad 14:e dag. Insamlingsfordon: Flerfacksfordon krävs för att insamlingen ska bli så effektiv som möjligt. Detta innebär att om BASAB måste köpa in nya sopbilar/chassin under pågående entreprenad. Omlastningsstation: Eftersom kommunen både åtar sig att sortera ut matavfallet separat från restavfallet och dessutom ett antal producentansvarsmaterial, måste avfallet omlastas innan vidare transport till respektive behandlingsanläggning. En behandlingsanläggning för producentansvarsmaterial finns idag i Örebro (drivs av IL-Recycling), så möjligen kan all omlastning ske där innan vidare transport av matavfallet och restavfallet till slutbehandling. Kostnader: Vid införande av detta system tillkommer kostnader jämfört med nuvarande system. Detta är kostnader för: informationsutskick och reklamkampanjer, ytterligare två kärl per villahushåll (samt ev. andra typer av kärl för FNI för flerfamiljshus och verksamheter), pappers- eller plastpåsar till hushållen för matavfallet, förändrade avgifter till insamlingsentreprenören för längre avstånd till mottagande anläggning, investeringar i flerfacksbilar/chassis, omlastningsstation, antingen BASAB identifierar en plats på IL Recyclings anläggningar eller en plats som kommunen allokerar till entreprenören, förändrade mottagningsavgifter för avfallet 3 Kostnader och miljöpåverkan 3.1 Kostnader De största övergripande kostnaderna har dels baserats på dagens kostnader för Lekebergs kommun, dels på kontakter med andra behandlingsanläggningar och leverantörer. Samtliga kostnader i denna utredning ska ses som vägledande för storleksordningar, ej som definitiva. Vad införandet av ett nytt insamlingssystem slutligen kommer att innebära för Lekebergs kommun beror till stora delar på utfallet av en ny upphandling av behandlingsanläggningar samt förhandlingar med nuvarande insamlingsentreprenör. Vid optisk sortering har följande kostnader identifierats: ca 0,30 kr/plastpåse, inkl. moms 10, behandlingskostnad på ca kr/ton inklusive optisk sortering 11. Vid tvåkärlsystem har följande kostnader identifierats: 9 Anderzén & Hellström, Optibag Systems, Optisk sortering och distribution av avfallspåsar, Sweco, Uppskattat pris från Tony Borg, Avdelningschef på Tekniska Verken Linköping. Priset är starkt beroende på upphandlingen och ger därför endast en indikation på potentiella kostnader. Telefonintervju

8 ca 0,30 kr/papperspåse, tillkommande kärl på ca 500 kr/st för 190 liter eller 140 liters kärl 12, behandlingskostnad på ca 550 kr/ton för matavfallsfraktionen 13, behandlingskostnad på ca 390 kr/ton för restavfallsfraktionen, Vid flerfacksystem har följande kostnader och intäkter identifierats: ca 0,30 kr/papperspåse, två tillkommande kärl på ca kr/st beroende på modell, behandlingskostnad på ca 550 kr/ton för matavfallsfraktionen, behandlingskostnad på ca 390 kr/ton för restavfallsfraktionen, intäkter för insamling och försäljning av FTI fraktioner: Fraktion Ersättning Metall, Plast, Kartong 23,50 kr/hushåll och år 14 Glas kr/ton 15 Tidningar 650 kr/ton 16 Kostnaden för inköp av kärl varierar beroende på antal och leverantör. Kostnad för utkörning, packning och montering av kärl bedöms kunna inkluderas i uppskattningarna ovan 17. Utöver dessa kostnader tillkommer som nämnts tidigare kostnader för omlastning, ökade körsträckor och fordonsinvesteringar. Kostnadsuppskattningar från IL Recycling om förändringar vid införande av nytt insamlingssystem har ej kunnat anges. Peter Östlund som är marknadsområdeschef i Örebroregionen minns dock att införandet av tvåfacksystemet i Lindesberg år 2004 innebar fördyrningar jämfört med tidigare system 18. Som jämförelse kan istället nämnas grundinvesteringen för olika sopbilar: Enfack ca kr Tvåfack ca kr Trefack ca kr Därtill tillkommer själva chassit på ca kr, beroende på bilmärket. 12 Jan Törnquist, SanSac, Tony Borg, Avdelningschef på Tekniska Verken Linköping, Prisuppgift från Rizwan Baig, Avdelningschef FTI, telefonintervju Fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar, Göteborgs Stad, Göran Nilsson, Pressretur, Avfall Sverige Rapport U2011:19 18 Peter Östlund, IL Recycling,

9 3.2 Miljö Generellt kan sägas att entreprenören kan skriva av hela investeringen under ett normalt 5 års kontrakt. Detta innebär ca 15 % fördyrning av investering av en tvåfacksbil jfr med en enfacksbil, och ca 25 % dyrare med en flerfacksbil jfr med en enfacksbil. Detta gäller dock endast själva investeringen. Kommunen kommer även att behöva ersätta entreprenören för kostnadsposter som rör omlastning och längre köravstånd. En viktig aspekt är även att om kommunen har frivillig utsortering av matavfall i kommunen, kan ruttplaneringen för insamling med de olika systemen bli väsentligt förändrad och mer komplicerad för entreprenören. Utöver detta tillkommer även mjukare kostnader för kommunen i form av ökade informationskampanjer, reklamutskick, kundtjänst, etc. för att stimulera användandet av det nya insamlingssystemet. Innan systemet införs tillkommer även ev. utökade arbetsinsatser hos tjänstemännen för att justera avfallstaxan, avfallsföreskrifter etc. Kostnadsposterna kan användas för att ge kommunen en vägledning om förändringar i avfallstaxan. Taxan i sig innehåller dock även andra kostnadsposter för kommunen i form av tillhandahållande av ÅVC, tillgång till miljöstation för farligt avfall, planering, utveckling, information, etc. Det är det starkt rekommenderat att taxan utformas för att stimulera det nya systemet med utsortering av matavfallet. Kostnader och möjliga intäkter i all ära, men hur ser det ut på miljösidan? Generellt bedöms utsorteringen av matavfall för biogasproduktion och näringsåterföring vara en god miljösatsning hos kommunen, och är i linje med svenska nationella miljömål. Ju fler kommuner som satsar på detta system, desto fler befintliga biogasanläggningar kommer att finna en bättre ekonomi och långsiktighet i sina investeringar. Det samma gäller t.ex. lokala bussbolag, taxibolag och ekobönder som längst bort i kedjan valt att satsa på förnybara drivmedel eller ekologisk odling. Huruvida miljöpåverkan kan komma att bli större eller mindre beroende på insamlingssystem är dock mycket svårt att säga med säkerhet eller överhuvudtaget kvantifiera. Anledningen är att det är så många faktorer som spelar roll i varje enskilt fall. Hämtningsintervallet beror till viss del på insamlingssystem. Med rätt optimerade kärl och insamlingsrutter kan dock i praktiken samliga system visa sig vara likartade som dagens insamling. Flerfackssystemet innebär att det blir lättare för huvuddelen av invånarna i Lekebergs kommun att sortera andra fraktioner med producentansvar, vilket gör att FTIs återvinningsstationer kanske inte behöver tömmas lika ofta och därmed minskar deras transporter. Oavsett insamlingssystem kommer transportavståndet till den optiska sorteringsanläggningen eller biogasanläggningen vara minst fyra till fem gånger längre än till nuvarande förbränning i Karlskoga. Studier visar dock att med införande av matavfallssortering i hushållen medföljer även ökad utsortering av förpackningar och tidningar. Anledningen är att ökad information och miljömedvetenhet hos abonnenterna främjar ett visst beteende. Detta i sin tur innebär att de totala avfallsvolymerna som går till förbränning minskar, vilket minskar dessa transporter på sikt. 4 Utvärdering De tre olika insamlingssystemen är övergripande presenterade med avseende på ett antal parametrar i tabellen nedan. Miljöparametrar belyses ej i denna tabell, med anledning av resonemanget ovan. Vid en eventuell fördjupning kan dock uppskattningar eller beräkningar göras för insamlingsfordonen beträffande t.ex. fyllnadsgrader, hämtningsfrekvens, ruttplanering, etc. De kostnadsposter som identifierats i avsnitt 4 är redovisade som uppskattade årliga driftkostnader respektive investeringskostnader för kommunen. Fler kostnader tillkommer! 9

10 Konstnadsberäkning Kostnadsslag Optisk Tvåkärl Flerfack ton/år ton/år Årlig kostnad Påsar 0,3 0,3 0,3 Behandling kr/ton Behandling matavfall kr/ton Behandling rest Kärl kr/kärl Grundinvestering sopbilar Investering kärl Avskrivs på 5 år TOTAL KOSTNAD / ÅR Kommentarer Det går inte med säkerhet att dra slutsatsen vilket system som skulle vara bäst för Lekebergs kommun då det till stor del fortfarande återstår många frågetecken kring hur omlastningen ska ske, hur samarbetet med grannkommunerna kan se ut på sikt, samt hur hanteringen och ansvaret av FTI fraktionerna kommer att se ut framöver. Ibland måste kommuner själva pröva sig fram. Baserat på följande underlag kan dock en del slutsatser dras: Samtliga tre insamlingssystem som belyses i denna utredning medför kostnadsökningar för kommunen jämfört med nuvarande system. Anledningen är framförallt att hushållen behöver hjälpmedel för att kunna sortera på rätt sätt, samt att det är dyrare att behandla matavfallet separat än i blandfraktionen som går till förbränning. Detta illustreras även i Avfall Sveriges sammanställning om svenska kommuners avfallstaxor. I kommuner där mer än 50 % av hushållen samlar in avfallet som en blandad brännbar fraktion är den årliga avfallsavgiften för villahushåll i genomsnitt kr. I kommuner där mer är 50 % av hushållen har matavfallsinsamling är den genomsnittliga avgiften kr Avfall Sverige, Rapport U2012:01 10

11 .En möjlig fördel för just Lekebergs kommun är att det i dagsläget finns två optiska sorteringsanläggningar på relativt samma avstånd. Förpacknings- och tidningsansvaret utreds för tillfället på nationell nivå, vilket kan komma att påverka hanteringen av dessa fraktioner framöver. Om kommunerna får det nationella ansvaret för att samla in förpackningar och tidningar är det troligt att både flerfacksystemet blir vanligare och att optiska sorteringsanläggningar med många fraktioner blir aktuella i Sverige. 11