Förstudie för insamling och behandling av matavfall, förpackningar och tidningar

Transkript

1 TRANÅS KOMMUN, MJÖLBY KOMMUN OCH AB BOXHOLMSTEKNIK Förstudie för insamling och behandling av matavfall, förpackningar och tidningar UPPDRAGSNUMMER GÖTEBORG SWECO ENVIRONMENT AB GÖTEBORG MILJÖTEKNIK Peter Aarsrud, Katarina Jonerholm 1 (61) S w e co Gullbergs Strandgata 3 Box 2203 SE Göteborg, Sverige Telefon +46 (0) Fax +46 (0) S we c o En vi r on me n t A B Org.nr Styrelsens säte: Stockholm P e t er A ar sr ud Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0) peter.aarsrud@sweco.se

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning 4 2 Inledning Bakgrund och syfte Avgränsningar 6 3 Nulägesbeskrivning Mjölby, Tranås och Boxholm Befolkning och bebyggelse Nuvarande insamlingssystem Insamlade mängder brännbart, förpackningar och tidningar Kundnöjdhet 10 4 Potential för insamling av matavfall Beräknade mängde matavfall Vad är realistiskt att samla in? 12 5 Miljönyttan av biogasproduktion från matavfall 14 6 Insamlingssystem för matavfall, förpackningar och tidningar för hushåll Tvåkärlssystemet Optisk sortering Fyrfackssystemet Kompletterande system Övriga system för förpackningar och tidningar 29 7 Insamlingssystem för matavfall från verksamheter Separata kärl Avfallskvarn med tank 32 8 Juridiska aspekter på fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar Producentansvaret Kommunens möjlighet att samla in förpackningar och returpapper Finansiering, taxor och avgifter Förslag till ny lagstiftning i avfallsutredningen 35 9 Alternativ för behandling av matavfall Marknadsanalys av rötningskapacitet i regionen Förutsättningar för egen behandling i Mjölby, Tranås och Boxholm 37 2 (61) FÖRSTUDIE FÖR INSAMLING OCH BEHANDLING AV MATAVFALL, FÖRPACKNINGAR OCH TIDNINGAR

3 10 Kostnadsbedömning av de olika alternativen Avgränsningar och antaganden Underlag för beräkningar Sammanställning Sammanfattande kommentarer Införande av nytt källsorteringssystem beskrivning av processen Inledning Tidsåtgång för införande Förstudie, förankring och mål Obligatorisk eller frivillig insamling Anpassning av avfallstaxa Anpassning av föreskrifter Organisationsform för insamling Behandling Etappvis införande Personella resurser Informationsinsatser Kvalitetssäkring av matavfall 60 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Kartläggning biogasanläggningar Offert anläggning för optisk sortering Kostnadsberäkningar 3 (61) FÖRSTUDIE FÖR INSAMLING OCH BEHANDLING AV MATAVFALL, FÖRPACKNINGAR OCH TIDNINGAR

4 1 Sammanfattning 4 (61) I föreliggande förstudie beskrivs olika system för insamling av matavfall kompletterat med system för insamling av förpackningar och tidningar. En grov kostnadsbedömning av de olika alternativen görs. Förstudien kartlägger också marknaden för rötning av matavfall i regionen och beskriver processen med att införa ett nytt källsorteringssystem, hur informationsarbetet kan läggas upp och hur taxor och kommunala föreskrifter för avfallshantering behöver anpassas. Baserat på invånarantalet och tillgängliga nyckeltal beräknas att ca ton matavfall per år genereras i de tre kommunerna. Om tillräckliga resurser läggs vid introduktion av nytt insamlingssystem bör kommunerna kunna samla in ca ton/år, vilket motsvarar % av den totala potentialen. Biogas är ett förnyelsebart bränsle och flera studier visar att insamling av matavfall med efterföljande biogasproduktion är miljömässigt bättre än förbränning och kompostering. Huvudsakligen fyra olika insamlingssystem beskrivs i rapporten: Tvåkärlssystemet: Bygger på att matavfall och brännbart läggs i två separata kärl hos villor, flerbostadshus och verksamheter. Olika typer av påsar kan användas men papperspåse är vanligast. Avfallet kan hämtas med en- eller tvåfacksbil och även med sidlastare. Detta är det vanligaste systemet för matavfallsinsamling i Sverige. Optisk sortering i två fraktioner: Bygger på att matavfall läggs i plastpåsar med en specifik färg. Matavfallspåsar och påsar med brännbart läggs i befintligt kärl och hämtas med befintlig sopbil. Påsarna sorteras i en optisk sorteringsanläggning. Systemet finns närmast i Linköping och Vetlanda. Optisk sortering i sex fraktioner: Bygger på att matavfall, brännbart, tidningar, pappersförpackningar, metallförpackningar och plastförpackningar läggs i olikfärgade plastpåsar och läggs i befintligt kärl. Inkluderar inte glasförpackningar. Hämtning sker med befintlig sopbil. Påsarna sorteras i en optisk sorteringsanläggning. Systemet finns bara i Eskilstuna. Fyrfackssystemet: Bygger på att varje villahushåll har två kärl med vardera fyra fack vid tomtgränsen. I kärlen finns fack för sammanlagt åtta fraktioner; tidningar, pappersförpackningar, metallförpackningar, plastförpackningar, färgade glasförpackningar, ofärgade glasförpackningar, matavfall och brännbart. Kärlen töms med en bil med fyra fack, en så kallad fyrfacksbil. Systemet finns i ett 30-tal kommuner, framförallt i Skåne. Kostnaderna för respektive insamlingssystem är svåra att bedöma. Den grova kostnadsbedömning som har gjorts och som bygger på många antaganden visar att samtliga fyra system är dyrare än nuvarande system i de tre kommunerna. Systemen som utöver matavfall även tar hand om förpackningar och tidningar; fyrfackssystemet och optisk sortering i sex fraktioner, är också dyrare än övriga. När investeringar och extra kostnader vid introduktion av systemet räknas om till årliga kostnader och läggs ihop med löpande kostnader för drift av systemen är optisk sortering FÖRSTUDIE FÖR INSAMLING OCH BEHANDLING AV MATAVFALL, FÖRPACKNINGAR OCH TIDNINGAR

5 i sex fraktioner och fyrfackssystemet relativt likvärdiga de första tio åren (avskrivningstid för kärlen). Därefter är optisk sortering i sex fraktioner dyrare fram till dess att sorteringsanläggningen skrivits av efter 15 år. På längre sikt tycks de två systemen innebära ungefär likvärdiga kostnader. För Boxholm gör dock investeringen i kärl för det stora antalet fritidshus i kommunen att fyrfackssystemet innebär högst kostnader. När det gäller de löpande årliga kostnaderna för tvåkärlssystemet och optisk sortering i två fraktioner har tvåkärlsystemet något högre kostnad de första tio åren (avskrivningstid för kärlen). Därefter förefaller de två systemen innebära ungefär likvärdiga kostnader. Utifrån tidigare erfarenheter av byggande av biogasanläggningar bedöms det inte motiverat att kommunerna investerar i en egen biogasanläggning. Istället visar kartläggningen av biogasanläggningar i regionen i rapporten att det finns tillräcklig behandlingskapacitet inom ca 20 mils avstånd för matavfallet från de tre kommunerna. Inom detta avstånd finns också tre anläggningar för optisk sortering av två fraktioner. Det är osäkert om den anläggning som finns för optisk sortering av sex fraktioner har möjlighet att ta emot avfall från andra kommuner. Därför bygger kostnadsbedömningen av detta alternativ på att kommunerna gemensamt investerar i en ny anläggning. Antalet anläggningar för optisk sortering i två fraktioner i regionen är färre än anläggningar som tar emot separat insamlat matavfall. Möjligheten att få flera anbud vid upphandling av behandling är därför större med ett insamlingssystem som bygger på separat insamling av matavfall. Ett nytt insamlingssystem är en stor omställning för både kommunen och kunderna och det är ett projekt som kräver planering. Det är viktigt att tidigt lyfta fram argumenten till varför det nya systemet ska införas och att entusiasmera och engagera den egna organisationen, från insamlingspersonal till ledning och politiker. Det är lämpligt att dela upp införandet av ett nytt system i etapper. Införandetiden varierar men bedöms ta minst tre år. Det är viktigt att tillräckliga resurser avsätts för projektledning och informationsinsatser vid införande av systemet och även fortlöpande när systemet har tagits i drift. För ett fungerande system är det viktigt att man arbetar med uppföljning av kvaliteten på det utsorterade matavfallet så att den kan återkopplas till sorterande hushåll och insamlingspersonal. Om kommunerna väljer samma insamlingssystem finns samordningsfördelar och man kan dela på vissa kostnader. 5 (61) FÖRSTUDIE FÖR INSAMLING OCH BEHANDLING AV MATAVFALL, FÖRPACKNINGAR OCH TIDNINGAR

6 2 Inledning 2.1 Bakgrund och syfte Mjölby, Tranås och Boxholms kommuner har en gemensam avfallsplan som beslutades hösten Ett av delmålen i planen formuleras enligt följande: Senast år 2015 ska kommunen samla in källsorterat bioavfall hos hushåll och verksamheter. Målsättningen är att det insamlade avfallet ska gå till biogasproduktion och att växtnäringen i biogödseln ska utnyttjas. Inför beslut om införande av insamling av bioavfall har de tre kommunerna gett Sweco i uppdrag att genomföra en förstudie som ska fungera som beslutsunderlag för vilket insamlingssystem som ska väljas. I förstudien används, efter överenskommelse med kommunerna, begreppet matavfall istället för bioavfall. Syftet med förstudien är att beskriva och översiktligt kostnadsbedöma de olika system för insamling av matavfall som finns och även se på möjligheten att samla in förpackningar och tidningar. Förstudien kartlägger också marknaden för rötning av matavfall i regionen och beskriver processen med att införa ett nytt källsorteringssystem, hur informationsarbetet kan läggas upp och hur taxor och kommunala föreskrifter för avfallshantering behöver anpassas. 2.2 Avgränsningar Det har inte ingått i uppdraget att dra slutsatser om vilket av de beskrivna systemen som passar bäst för kommunerna. Utredningen för kortare resonemang om storleksordningar för kostnader och transporter, men innehåller inga omfattande beräkningar vad gäller detaljerade investeringskostnader eller förändrade transportbehov. Frågor om ägande och samverkan mellan kommunerna kring en eventuell lokal behandlingsanläggning ingår inte i utredningen. Under våren 2013 behandlas avfallsutredningens slutbetänkande med förslag på förändrad avfallslagstiftning. Ett av huvudförslagen är att insamlingsansvaret för förpackningar och returpapper ska övergå från producenterna till kommunerna, vilket påverkar kommunens förutsättningar att bedriva fastighetsnära insamling av dessa fraktioner. Rapporten är skriven utifrån gällande lagstiftning men där det är relevant tar den också upp vilka konsekvenser de föreslagna lagändringarna skulle få. 6 (61) FÖRSTUDIE FÖR INSAMLING OCH BEHANDLING AV MATAVFALL, FÖRPACKNINGAR OCH TIDNINGAR

7 3 Nulägesbeskrivning Mjölby, Tranås och Boxholm 3.1 Befolkning och bebyggelse Mjölby Mjölby kommun har drygt invånare. I kommunen finns ca hushåll varav ca är en- och tvåfamiljsfastigheter och ca hushåll bor i flerfamiljshus, vilket innebär att 53 % bor i en- och tvåfamiljshus och 47 % bor i flerbostadshus. Dessutom finns det ca 350 fritidshushåll. 80 % av befolkningen bor i tätorterna och resterande bor i glesbygd. Förutom Mjölby, där det bor drygt personer, finns det sex tätorter i kommunen; Mjölby, Mantorp, Skänninge, Väderstad, Spångsholm, Sya och Hogstad. Kommunens yta är ca 550 km Tranås Tranås Kommun har drygt invånare. I kommunen finns ca hushåll varav ca är en- och tvåfamiljsfastigheter och ca är lägenhetshushåll. Detta innebär att 44 % bor i en- och tvåfamiljsfastigheter och 56 % i flerbostadshus. Dessutom finns ca 400 hushåll är fritidsfastigheter. 84 % av befolkningen bor i tätorterna och resterande bor i glesbygd. Förutom tätorten Tranås, där det bor ca personer, finns det ytterligare tre tätorter i kommunen; Sommen, Gripenberg och Linderås. Kommunens yta är ca 400 km Boxholm Boxholms Kommun har drygt invånare. I kommunen finns ca hushåll varav ca en- och tvåfamiljsfastigheter och ca 900 lägenheter, vilket innebär att 65 % bor i en- och tvåfamiljshus och 35 % bor i flerbostadshus. Dessutom finns ca fritidshushåll. 69 % av befolkningen bor i tätorterna och resterande bor i glesbygd. Förutom tätorten Boxholm, där det bor ca personer, finns det ytterligare två tätorter i kommunen; Malexander och Strålsnäs. Kommunen präglas i övrigt av landsbygd. Kommunens yta är ca 580 km 2. I Tabell 3.1 sammanfattas befolkning och bebyggelse i de tre kommunerna Tabell 3.1 Befolkning och bebyggelse. Mjölby Tranås Boxholm Summa Invånare Hushåll (exkl. fritidshus) Varav Andel % % % % villahushåll villahushåll Varav Andel % % % % flerb.hushåll Flerb.hushåll Fritidshus Andel boende i tätort 80 % 84 % 69 % - 7 (61) FÖRSTUDIE FÖR INSAMLING OCH BEHANDLING AV MATAVFALL, FÖRPACKNINGAR OCH TIDNINGAR

8 3.2 Nuvarande insamlingssystem Samtliga tre kommuner har idag hämtning av blandat avfall från hushållen var fjortonde dag. Nedan följer specifik information om varje kommun Mjölby I Mjölby har ca flerbostadshushåll tillgång till fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar, vilket motsvarar ca 40 % av antalet hushåll i flerbostadshus. Kommunen har utöver sina abonnenter i villa respektive flerfamiljshus även ca 300 abonnenter för hushållsavfallsliknande avfall från verksamheter. Dessutom har kommunen 22 underjordsbehållare, med en volym på 1300, 3000 respektive liter. Cirka 80 villahushåll har hämtning av hushållsavfallet var fjärde vecka och ska därför ha hemkompost för matavfall, vilket motsvarar cirka 1 % av villahushållen. Cirka hushåll i flerbostadshus har även hemkompost, vilket motsvarar ca 20 % av flerbostadshushållen. Intresset för att byta hemkompostering mot hämtning av matavfall bedömer kommunen som stort. 95 % av sopkärlen är taggade och registreras vid tömning. I kommunen finns en ÅVC för hushållens grovavfall och farliga avfall. Farligt avfall kan också lämnas vid fem stycken miljöskåp. I Mjölby finns för närvarande 20 återvinningsstationer, vilket motsvarar 7,6 återvinningsstationer per invånare. Genomsnittet i Sverige är 6,1 återvinningsstationer per invånare. Tekniska kontoret beställer insamlingen av hushållsavfall från den kommunala förvaltningen Service- och Entreprenad Tranås I Tranås har ca flerbostadshushåll tillgång till fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar, vilket motsvarar ca 31 % av antalet hushåll i flerbostadshus. Ett antal större fastighetsägare tillämpar miljöcontainermodellen som består av en container med ett antal fack för bl.a. hushållsavfall samt producentansvarsmaterial. I kommunen finns för närvarande 3 stycken underjordsbehållare. Cirka 270 villahushåll, varav 40 sommarabonnemang, har hämtning av hushållsavfallet var fjärde vecka och ska därför ha hemkompost för matavfall, vilket motsvarar cirka 6 % av villahushållen. I kommunen finns en ÅVC för hushållens grovavfall och farliga avfall. Farligt avfall kan också lämnas vid en miljöstation. Insamling av producentansvarsmaterial från hushållen i Tranås kommun sker för närvarande genom 12 återvinningsstationer vilket motsvarar 6,7 återvinningsstationer per invånare. 8 (61) Insamlingen av hushållsavfall sköts av upphandlad entreprenör. FÖRSTUDIE FÖR INSAMLING OCH BEHANDLING AV MATAVFALL, FÖRPACKNINGAR OCH TIDNINGAR

9 3.2.3 Boxholm I Boxholm har ca 650 flerbostadshushåll tillgång till fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar, vilket motsvarar ca 72 % av antalet hushåll i flerbostadshus. Cirka 240 villahushåll har hämtning av hushållsavfallet var fjärde vecka och ska därför ha hemkompost för matavfall, vilket motsvarar cirka 14 % av villahushållen. I kommunen finns en ÅVC för hushållens grovavfall och farliga avfall. Insamling av producentansvarsmaterial från hushållen i Boxholms kommun sker för närvarande genom 5 återvinningsstationer vilket motsvarar 9,4 återvinningsstationer per invånare. Insamlingen av hushållsavfall sköts i egen regi av det av kommunen helägda bolaget Boxholmshus AB. 3.3 Insamlade mängder brännbart, förpackningar och tidningar 2011 samlades totalt ca ton kärlavfall från hushåll och verksamheter med hushållsliknande avfall in i de tre kommunerna i Tabell 3.2 redovisas mängderna per kommun och även räknat per invånare. Tabell 3.2 Mängd insamlat kärlavfall i de tre kommunerna 2012 redovisat i ton och kg per invånare. Mjölby Tranås Boxholm Summa Sverige, medel 2011 Kärlavfall, ton/år Kärlavfall, kg/inv Räknat per invånare ligger Mjölby och Tranås i nivå med genomsnittet för Sverige, som 2011 var ca 235 kg, medan Boxholm ligger över. FTI:s statistik för 2012 visar att totalt ca ton förpackningar och tidningar samlades in för återvinning i de tre kommunerna. I Tabell 3.3 visas mängderna per invånare och kommun. 1 Avfall Sverige, Rapport U2012:18, Hushållsavfall i siffror kommun och länsstatistik (61) FÖRSTUDIE FÖR INSAMLING OCH BEHANDLING AV MATAVFALL, FÖRPACKNINGAR OCH TIDNINGAR

10 Tabell 3.3 Insamlade mängder förpackningar och tidningar 2 i de tre kommunerna och genomsnitt i Sverige 2012 redovisat i kg per invånare. Källa: FTI. Mjölby Tranås Boxholm Sverige, medel Glasförpackningar 13,4 16,6 18,6 19,1 Pappersförpackningar 8,6 8,7 11,4 11,9 Metallförpackningar 1,1 1,4 1,5 1,5 Plastförpacknignar 2,8 3,2 3,6 4,9 Tidningar 22,3 31,5 12,9 34,7 Summa 48,2 61,3 47,9 72,1 Räknat per invånare ligger samtliga kommuner under genomsnittet för Sverige, som var ca 72 kg. Detta kan ha många tänkbara förklaringar varav en är att vissa materialslag, särskilt tidningar, körs direkt till entreprenörens mellanlager i Linköping utan att vägas in och registreras på rätt kommun. 3.4 Kundnöjdhet Samtliga tre kommuner har deltagit i SCB:s medborgarundersökning 2011 eller 2012 där kommuninvånarnas nöjdhet med kommunens verksamheter mäts. Frågorna i undersökningen är inte tillräckligt specifika för att man ska kunna dra slutsatser kring vilken del i avfallshanteringen som invånarna är mer eller mindre nöjda med, men kan ändå ge ett mått på den övergripande nöjdheten. En av frågekategorierna i undersökningen är renhållning och sophämtning. Resultaten av denna kategori är en sammanvägning av vad kommuninvånarna tror eller tycker om sophämtningen, tillgängligheten till återvinningscentraler, kommunens åtgärder mot klotter och annan skadegörelse och renhållningen av parker och allmänna platser. En annan kategori är miljöarbete där kommuninvånarna får svara på vad de tror eller tycker du om kommunens insatser för att kommuninvånarna ska kunna leva miljövänligt. Det är upp till den svarande vad man tolkar in i begreppet men för många kan troligen kommunens och FTI:s avfallshantering, såsom möjligheten till återvinning omhändertagande av farligt avfall, vara en del i detta Mjölby I SCB:s medborgarundersökning hösten 2011 fick området renhållning och sophämtning betygsindex 71, vilket ligger över medelbetyget för de 128 kommuner som deltog i undersökningen (64) och deltagande kommuner med samma storlek (65). 10 (61) 2 Statistiken inkluderar både material som samlats in via återvinningsstationer och fastighetsnära vid flerbostadshus och för glas ingår även insamling från företag. FÖRSTUDIE FÖR INSAMLING OCH BEHANDLING AV MATAVFALL, FÖRPACKNINGAR OCH TIDNINGAR

11 Området miljöarbete fick betygsindex 57, vilket ligger över medelbetyget för de 128 kommuner som deltog i undersökningen (54) och deltagande kommuner med samma storlek (54) Tranås I SCB:s medborgarundersökning våren 2012 fick området renhållning och sophämtning betygsindex 73, vilket ligger över medelbetyget för de 115 kommuner som deltog i undersökningen (65) och deltagande kommuner med samma storlek (66). Området miljöarbete fick betygsindex 60 vilket ligger över medelbetyget för de 115 kommuner som deltog i undersökningen (54) och deltagande kommuner med samma storlek (56) Boxholm I SCB:s medborgarundersökning hösten 2012 fick området renhållning och sophämtning betygsindex 72, vilket ligger över medelbetyget för de 120 kommuner som deltog i undersökningen (65) och deltagande kommuner med samma storlek (64). Området miljöarbete fick betygsindex 59 vilket ligger över medelbetyget för de 115 kommuner som deltog i undersökningen (54) och deltagande kommuner med samma storlek (52). 11 (61) FÖRSTUDIE FÖR INSAMLING OCH BEHANDLING AV MATAVFALL, FÖRPACKNINGAR OCH TIDNINGAR

12 4 Potential för insamling av matavfall 4.1 Beräknade mängde matavfall För att beräkna den totalt generade mängden matavfall från villor och flerbostadshus används nyckeltal från Avfall Sveriges rapport U 2011:04 3. Rapporten visar att ett villahushåll i genomsnitt genererar 3,9 kg matavfall per vecka och att motsvarande siffra för ett flerbostadshushåll är 3,0 kg. Detta motsvarar 203 respektive 156 kg per hushåll och år för ett villa- respektive flerbostadshushåll. För att beräkna den totalt genererade mängden matavfall från restauranger, storkök och butiker används nyckeltalet 26 kg per invånare och år 4. Med hjälp av dessa nyckeltal och uppgifter om befolkning och hushåll i kommunerna beräknas att den totalt genererade mängden matavall i de tre kommunerna är ca ton/år. Beräkning av den genererade mängden matavfall uppdelat per kommun och kundkategori visas i Tabell 4.1. Ingen beräkning på hur mycket matavfall som genereras från fritidshus har gjorts eftersom tillgängliga nyckeltal saknas. Tabell 4.1 Beräknade mängder genererat matavfall i de tre kommunerna (ton/år) Mjölby Tranås Boxholm Villa Flerbostad Restaurang, storkök och butiker Summa per kommun Summa alla kommuner Vad är realistiskt att samla in? Regeringen fastställde i april 2012 tretton nya etappmål inom fyra prioriterade områden varav ett rör avfall. Etappmålet som rör matavfall är formulerat så här: Etappmålet om ökad resurshushållning i livsmedelskedjan innebär att insatser ska vidtas senast 2018 så att resurshushållningen i livsmedelskedjan ökar genom att minst 50 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara, där minst 40 procent behandlas, så att även energi tas tillvara. Formuleringen om att 40 procent ska behandlas så att energin tas tillvara innebär att denna del ska gå till rötning. I de återstående 10 procenten ingår matavfall som komposteras centralt eller hemkomposteras. 3 Avfall Sverige rapport U 2011:04, Nationell kartläggning av plockanalyser av hushållens kärl- och säckavfall 4 RVF-rapport 2006:7, Matavfall från restauranger, storkök och butiker. 12 (61) FÖRSTUDIE FÖR INSAMLING OCH BEHANDLING AV MATAVFALL, FÖRPACKNINGAR OCH TIDNINGAR

13 Om kommunerna skulle satsa på insamling av matavfall bör % kunna vara möjligt att nå på några års sikt, förutsatt att tillräckliga resurser avsätts för introduktion av systemet. Detta motsvarar sammanlag ca ton per år för de tre kommunerna. I Tabell 4.2 visas vad 40 respektive 50 % av den beräknade genererade mängden matavfall innebär i respektive kommun. Tabell 4.2 Beräkning av vad 40 respektive 50 % av den genererade mängden matavfall innebär i ton/år och kg/invånare för de tre kommunerna. Mjölby Tranås Boxholm Summa %, ton/år %, kg/invånare och år* * Orsaken till att antal kg per invånare skiljer sig åt mellan kommunerna är att fördelningen mellan flerbostadshus och villor är olika. För att samla in dessa mängder behöver anslutningsgraden till insamlingssystemet vara hög eftersom alla som deltar inte sorterar ut allt sitt matavfall. Hur mycket av den totalt genererade mängden matavfall som sorteras ut varierar mellan de kommuner som har utsortering av matavfall. Nedan ges några exempel på mängden matavfall som samlas in till central biologisk behandling (rötning eller kompostering) i några kommuner med insamling av matavfall räknat per invånare i respektive kommun 2011 (uppgifter från Avfall Web). Norrköping 38 kg/inv Helsingborg 54 kg/inv Eksjö 40 kg/inv Västerås 60 kg/inv Jönköping 43 kg/inv Borås 54 kg/inv Vetlanda 58 kg/inv Eskilstuna 50 kg/inv Eslöv 78 kg/inv Örebro 50 kg/inv Medelvärdet för mängden matavfall till biologisk behandling (rötning, central kompostering och hemkompostering) i Sveriges alla kommuner var 29 kg per invånare, men då bör beaktas att bara ca 160 av landets 290 kommuner erbjuder insamling av matavfall. 13 (61) FÖRSTUDIE FÖR INSAMLING OCH BEHANDLING AV MATAVFALL, FÖRPACKNINGAR OCH TIDNINGAR

14 5 Miljönyttan av biogasproduktion från matavfall Genom åren har ett flertal miljösystemanalyser gjorts som jämför olika behandlingsalternativ för matavfall i svenska förhållanden. Generellt bedöms utsortering av matavfall för biogasproduktion och näringsåterföring vara ett miljömässigt bättre alternativ än förbränning och ett mycket bättre alternativ än central kompostering och hemkompostering. Det finns två tydliga nyttor av rötning av matavfall; dels att biogasen som produceras är ett förnyelsebart bränsle som ersätter fossila bränslen och dels att en biogödsel produceras som kan ersätta handelsgödsel i jordbruket. I en nyligen genomförd systemanalys inom kompetenscentrat Waste Refinery 5 jämfördes matavfallinsamling med produktion av biogas för fordonsdrift och användning av biogödseln i jordbruk med alternativet förbränning (energiåtervinning) av matavfallet tillsammans med övrigt avfall. Resultat på systemnivå visar att utsläppen av växthusgaser minskar med nästan 270 kg CO 2 -ekvivalenter 6 per ton matavfall som överförs från energiåtervinning till rötning. Detta genom att biogas ersätter fossila fordonsdrivmedel. För de ton matavfall som bedöms möjligt att sortera ut i Mjölby, Tranås och Boxholm enligt kapitel 4, skulle det innebära en besparing av omkring ton CO 2 - ekvivalenter. Vid ökad utsortering av matavfall skapas ledig kapacitet i förbränningsanläggningen som kan utnyttjas till att förbränna importerat brännbart avfall som annars hade deponerats i andra länder. Detta blir allt vanligare vid svenska förbränningsanläggningar och om man räknar med denna effekt blir klimatnyttan av rötning av matavfall istället nästan 500 kg CO 2 -ekvivalenter per ton matavfall. I analysen har det förutsatts att insamlingen av matavfall inte genererar ökade transporter, vilket sällan är fallet, men transporterna har ofta en väldigt liten effekt på resultaten i ett systemperspektiv. En utredning om transporterna vid insamling av matavfall som trafikkontoret i Stockholm låtit IVL Svenska Miljöinstitutet göra visar att en utökning av insamlingen av matavfall är lönsamt ur energisynpunkt. Att samla in matavfall separat och göra biogas av det ger 20 till 24 gånger mer energi än vad som går åt för insamlingsarbetet 7. När det gäller förnyelsebara drivmedel rankas biogas som det mest miljövänliga alternativet. Från 1 ton matavfall från hushåll kan ca 1,3 MWh energi i form av biogas produceras 8. Detta motsvarar knappt 140 liter bensin. För de ca ton matavfall som bedöms möjligt att sortera ut i Mjölby, Tranås och Boxholm innebär det att 2,9 3,6 GWh biogasenergi skulle kunna produceras. Detta motsvarar ca liter bensin. På biogas som producerats av en påse matavfall som väger 2,2 kg kan en personbil köra 2,5 km (61) 5 Profu, 2013, Tio perspektiv på framtida avfallsbehandling 6 CO 2-ekvivalenter är en gemensam måttenhet som gör att det går att jämföra klimatpåverkan från olika växthusgaser. Ämnen med klimatpåverkan omvandlas till motsvarande mängd koldioxid (CO 2). 1 kg metan motsvarar till exempel 21 kg CO 2-ekvivalenter och 1 kg lustgas motsvarar 310 kg CO2-ekvivalenter. 7 Sundqvist, J. O., 2008, Utredning om konsekvenser av utökad matavfallsinsamling i Stockholm. IVL Svenska Miljöinstitutet 8 Beräknat med data från Svenskt gastekniskt center, 2009, Substrathandbok för biogasproduktion och Svenskt gastekniskt center, 2006, basdata om biogas 9 Avfall Sverige, 2008, Avfall blir energi fakta om biogas, kampanjunderlag. FÖRSTUDIE FÖR INSAMLING OCH BEHANDLING AV MATAVFALL, FÖRPACKNINGAR OCH TIDNINGAR

15 Studier visar också att med införande av matavfallssortering i hushållen medföljer ofta ökad utsortering av förpackningar och tidningar, vilket leder till bättre resurshushållning och generellt också lägre CO 2 -utsläpp. Anledningen är att ökad information och miljömedvetenhet hos abonnenterna främjar ett visst beteende. Biogasproduktion av insamlat matavfall är ur de flesta aspekter miljömässigt bättre än hemkompostering av matavfallet. Ett vanligt argument för hemkompostering är energibesparingar till följd av färre transporter. Denna besparing är dock liten då insamlingsfordonen ofta måste köra samma rutt ändå, eftersom inte alla hushåll hemkomposterar. Energimässigt har istället rötning stora fördelar eftersom energin i avfallet tas tillvara i form av biogas till skillnad från vid kompostering. Emissioner av växthusgaser, försurande ämnen och övergödande ämnen är vid flera jämförelser större från kompostering än från rötning 10. I många kommuner som har lägre taxa för hemkomposterare har man också uppfattningen att hemkomposteringssystemet ofta missbrukas för att spara pengar och att många faktiskt inte komposterar sitt avfall. Det finns också plockanalyser som visar att det finns större andel matavfall i restavfallet från hushåll med hemkompost än i restavfallet från hushåll med insamling av matavfall till rötning Hellström, Hanna, 2011, Miljönytta vid central rötning jämfört med hemkompostering av matavfall, SP 11 Bergh, L, Boldt, A och Lindfors, A-K, 2010, Sammansättningsanalys restavfall, Vafab Miljö 15 (61) FÖRSTUDIE FÖR INSAMLING OCH BEHANDLING AV MATAVFALL, FÖRPACKNINGAR OCH TIDNINGAR

16 6 Insamlingssystem för matavfall, förpackningar och tidningar för hushåll I Sverige finns några olika system för insamling av matavfall från hushåll. Vissa inbegriper bara fraktionerna matavfall och brännbart avfall medan andra är integrerade system för insamling av matavfall, brännbart, förpackningar och tidningar. I detta kapitel läggs huvudfokus på att beskriva de fyra systemen tvåkärlssystemet, optisk sortering i två fraktioner, optisk sortering i sex fraktioner samt fyrfackssystemet. Vilka fraktioner dessa system samlar in sammanfattas i Tabell 6.1 De insamlingssystem för hushåll som huvudsakligen beskrivs i kapitel 6 och vilka fraktioner de samlar in.. Utöver dessa system beskrivs även ett antal mindre vanliga system. Tabell 6.1 De insamlingssystem för hushåll som huvudsakligen beskrivs i kapitel 6 och vilka fraktioner de samlar in. Brännbart Matavfall Förpackningar och tidningar Tvåkärlssystemet X X Optisk sortering två fraktioner X X Optisk sortering sex fraktioner X X X* Fyrfackssystemet X X X *inkluderar inte glasförpackningar 6.1 Tvåkärlssystemet Det vanligaste systemet i Sverige för kommuner med insamling av brännbart avfall och matavfall är separata kärl för de båda fraktionerna. Passar för följande kundtyp: Systemet passar för såväl villahushåll som flerbostadshus. Systemet med separat kärl passar även för verksamheter, se vidare avsnitt 7.1. Kärl och påsar: Den vanligaste kärlstorleken för matavfall för både villor och flerbostadshus är 140 liter. Kärlen är vanligtvis bruna och ventilerade, d.v.s. har små hål i sidorna för förbättrad ventilation. De kan också ha en vippbar mellanbotten och en distans mellan lock och kärl för att ytterligare förbättra ventilationen. I ett fåtal kommuner använder man istället för två separata kärl ett kärl med mellanvägg som töms med tvåfacksbil. Jönköping har detta system och använder sig av ett delat 370 liters kärl och anser inte att man bör använda sig av mindre kärl på grund av att matavfallspåsarna kan fastna och/eller frysa fast då det blir för trångt. Man kommer att gå över till fyrfackssystemet och kan då använda sig av samma kärl som kompletteras med insatser 12. Karlstad använder både 240- och 370 liters delade kärl och tycker att det 16 (61) 12 Matsson, Josefin, Jönköpings kommun, FÖRSTUDIE FÖR INSAMLING OCH BEHANDLING AV MATAVFALL, FÖRPACKNINGAR OCH TIDNINGAR

17 fungerar bra 13. Ingen av kommunerna anser att det är lämpligt att använda delat 190 liters kärl. För flerbostadshus är även 190 liters kärl vanligt och 240 liter, 370 liter med två eller tre hjul och 400 liter med fyra hjul förekommer också. De större kärltyperna för flerbostadshus är inte ventilerade. I vissa kommuner används kärl med öppet lock för flerbostadshus för att erhålla god ventilation. För det brännbara avfallet används befintliga kärl. Oftast används sjuliters papperspåsar för matavfallet men även bioplast och vanliga plastpåsar förekommer. Papperspåsen används framförallt för att den är biologiskt nedbrytbar, att den låter fukten i matavfallet avdunsta och att den signalerar att endast biologiskt material får slängas i den. Papperspåsen bryts dock inte ner under rötningsprocessen utan hamnar till största delen i rejektet som går till förbränning. Används papperspåse är det mycket viktigt att hushållen placerar påsen i en ventilerad påshållare för att undvika att botten blir fuktig och går isär. Bioplastpåsen behöver också andas men är inte lika känslig för fukt. Enligt ett försök 14 gav användning av papperspåse den största avdunstningen och därmed viktminskningen av matavfallet. I gynnsamma förhållanden kunde viktminskningen vara upp till 27 % men kan också vara lägre (Swecos anm.). Bioplastpåsen gav i försöket en viktminskning på 10 % medan användning av plastpåsar gav obetydlig viktminskning. Figur 6.1 Kärl för brännbart och matavfall samt sjuliters papperspåse med ventilerad påshållare (Solna Stad). Hämtningsintervall: För villahushåll är det vanligaste hämtningsintervallet 14 dagar. I vissa kommuner tillämpas hämtning varje vecka hela året eller under sommarhalvåret. Vissa kommuner låter hushåll som har utsortering av matavfall ha hämtning av brännbart 13 Larsson, Per, Karlstad kommun, Avfall Sverige, Rapport U2010:10. Viktreducering, energiförlust, och gasemissioner vid olika insamlingssystem av matavfall från hushåll 17 (61) FÖRSTUDIE FÖR INSAMLING OCH BEHANDLING AV MATAVFALL, FÖRPACKNINGAR OCH TIDNINGAR

18 avfall var fjärde vecka. För flerbostadshus är det vanligaste hämtningsintervallet för matavfall varje vecka men på hämtställen där utrymmet är begränsat kan hämtningsintervallet vara tätare. Insamlingsfordon: De två avfallsfraktionerna hämtas antingen med enfacksbilar på separata rutter eller med tvåfacksbilar där båda fraktionerna hämtas samtidigt. Fackens storlek i fordon med två fack kan variera, men vanligtvis är fördelningen % för brännbart och % för matavfall. Oftast är det facket för matavfall som först blir fullt under en insamlingsrunda 15. Vid hämtning från villor kan även sidlastande fordon användas. Dessa finns både med ett och två fack. Vid hämtning krävs då att kärlen är framställda på anvisad plats för att den automatiska tömningen med lyftarm ska kunna göras. Omlastning och transport: I kommuner som inte har biologisk behandling på nära håll behöver matavfallet omlastas inför transport till behandling. Vanliga lösningar är tippning i tippfickor med skruv till container, tippning från en ramp direkt ner i en container eller tippning direkt på platta och omlastning med hjullastare till container. Hanteringen bör helst ske under tak och containern bör hållas stängd för att hålla skadedjur borta. Transport till behandlingsanläggningen kan sedan göras i containrar. Materialkvalitet: För att få ett matavfall med små mängder felsorterat material är det förebyggande kvalitetssäkringsarbetet viktigt. Grunden till detta är genomtänkt information om sorteringen. Bra distribution av sorteringsutrustning och påsar samt kontinuerlig kvalitetskontroll av avfallet av avfallshämtarna är också viktigt. En sammanställning av resultat från plockanalyser gjorda visar att medianvärdet på renhetsgraden på den utsorterade matavfallsfraktionen i kommuner med tvåkärlssystemet var 97 %, vilket är högre än för optisk sortering och i samma storleksordning som för fyrfackssystemet 16. Arbetsmiljö: Matavfall är tungt och därför rekommenderas att matavfallskärlens storlek bör vara max 140 liter för bästa arbetsmiljö. Vid användning av större kärl bör de utrustas med fler än två hjul 17. Vid hämtning av matavfall bör man också uppmärksamma den mikrobiella arbetsmiljön. När matavfallskärlen töms kan renhållningsarbetarna exponeras för organiskt damm, även kallat bioaerosoler, i form av mögel, svampar och bakterier 18. Förekomsten av bakterier och svampar varierar över året, med större exponeringsrisk och förekomst under sommarhalvåret. Användandet av olika påstyper har viss betydelse för arbetsmiljön genom att papperspåse ger större förekomst av mögel medan bioplastpåse och plastpåse ger större risk för dålig lukt på grund att anaerob nedbrytning kan påbörjas i påsen 18. Vid användning av baklastande fordon kan exponeringen för bioaerosoler 18 (61) 15 Avfall Sverige, Rapport U2011:19, Hjälpmedel för introduktion av system för insamling av källsorterat matavfall 16 Avfall Sverige, Rapport U2011:04, Nationell kartläggning av plockanalyser av hushållens kärl- och säckavfall 17 Avfall Sverige, Rapport 2009, Handbok för avfallsutrymmen, Råd och anvisningar för transport, förvaring och dimensionering av hushållsavfall 18 Avfall Sverige, Rapport 2008:14, Den mikrobiella arbetsmiljön vid insamling av matavfall FÖRSTUDIE FÖR INSAMLING OCH BEHANDLING AV MATAVFALL, FÖRPACKNINGAR OCH TIDNINGAR

19 minskas t.ex. genom hög inlastningshöjd, fjärrkontroll, plastgardiner och ventilationssystem på fordon. Möjlighet till insamling av fler fraktioner: Om detta system ska kombineras med fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar eller andra fraktioner innebär det att ytterligare kärl måste läggas till. 6.2 Optisk sortering Optisk sortering bygger på att hushållen sorterar avfall i olikfärgade påsar, en färg för varje fraktion, och lägger påsarna i samma kärl. Hämtningen sker med vanlig sopbil och påsarna sorteras i en optisk sorteringsanläggning för att sedan gå till olika behandling. Det vanligaste är att avfallet sorteras i två fraktioner; brännbart och matavfall men tekniskt sett kan systemet hantera obegränsat antal fraktioner, exempelvis förpackningar och tidningar Optisk sortering i två fraktioner: Matavfall och brännbart Det vanligaste är att kommuner med optisk sortering sorterar i två fraktioner; brännbart och matavfall. Detta görs i bland annat Linköping, Motala, Vadstena, Borås och Södertälje. Passar för följande kundtyp: Optisk sortering passar för såväl villahushåll som flerbostadshus. Systemet passar även för verksamheter som kan använda samma påsstorlek som hushållen eller liters säckar i rätt färg. I kommuner med mycket verksamheter kan insamling av matavfall göras med separat tur. Eftersom dessa turer lossar matavfallet i separat bunker vid anläggningen behövs egentligen inte de färgande avfallspåsarna, men ur ett informationsperspektiv kan det vara en fördel att ha ett enhetligt system med färger för alla kundtyper. Kärl och påsar: Inga särskilda kärl behövs för systemet utan de färgade påsarna läggs blandade i de kärl som tidigare använts för brännbart avfall. Generellt används påsar av plast i olika färg och för att förhindra att avfall faller ur påsarna rekommenderas att påsen försluts med dubbelknut. Färgade påsar som används i systemet delas ut av kommunen och i vissa fall säljs de också som vanliga matvarupåsar i mataffärer och kan sedan återanvändas som avfallspåsar. Beroende på hur den optiska sorteringsanläggningen är byggd kan det räcka med att påsar i en specifik färg används för en fraktion, vanligtvis matavfall, medan brännbart avfall kan läggas i påsar som har alla andra färger än just den för matavfall. Vissa äldre anläggningar, exempelvis en i Borås, kräver att även brännbart läggs i påsar i en särskild färg. 19 (61) FÖRSTUDIE FÖR INSAMLING OCH BEHANDLING AV MATAVFALL, FÖRPACKNINGAR OCH TIDNINGAR

20 Figur 6.2 Grön påse för optisk sortering samt optisk sorteringsanläggning (Nerikes Allehanda och Optibag). Hämtningsintervall: Vid införande av optisk sortering i två fraktioner krävs ingen justering av hämtningsintervallet. Insamlingsfordon: Befintlig fordonsflotta med enfackade sopbilar kan användas. Både baklastare och sidlastare kan användas. Komprimeringen av lasten kan dock inte vara lika stor som vanligt eftersom påsarna kan gå sönder. I Borås komprimerar man avfallet till kg/m 3 jämfört med ca 500 kg/m 3 för insamling av blandat avfall 19. Eftersom den totala lasten som följer av denna komprimering ligger i nivå med den lagliga lasten för bilarna i Borås innebär det dock ingen reduktion av mängden avfall som kan hämtas i samma lass 20. Omlastning och transport: Beroende på avståndet till sorteringsanläggningen kan tippning och omlastning behöva göras för att optimera transporterna. Tippningen kan göras från en ramp direkt ner i en container eller direkt på platta och omlastning med hjullastare till container. Hanteringen bör helst ske under tak och containern bör hållas stängd för att hålla skadedjur borta. Transport till behandlingsanläggningen kan sedan göras i containrar. Materialkvalitet: För att säkra ett matavfall med små mängder felsorterat material vid insamling i olikfärgade påsar är det liksom för andra system viktigt med ett förebyggande arbete. Informationsarbete vid införandet av systemet och därefter återkommande är därför viktigt. God tillgång till sorteringspåsar är också en förutsättning. Kontrollen av eventuell felsortering av matavfallet vid tömning av kärlen försvåras av att matavfallspåsar ligger blandat med påsar för brännbart och att det ligger i hopknutna plastpåsar. Vid tömning kan insamlingspersonalen titta ner i kärlet vid tömning. Då kan främst löst avfall upptäckas och i vissa fall upptäcks även påsar med felsorterat avfall. Vid tippning på sorteringsanläggningen alternativt vid behandlingsanläggning efter den optiska sorteringen kan en planerad kvalitetskontroll genomföras. En sammanställning av resultat från plockanalyser gjorda visar att medianvärdet på renhetsgraden på den utsorterade matavfallsfraktionen i kommuner 20 (61) 19 Bäckström, Johan, Geesinknorba, , muntligt 20 Skoglund, Hans, Borås Energi och Miljö, , muntligt FÖRSTUDIE FÖR INSAMLING OCH BEHANDLING AV MATAVFALL, FÖRPACKNINGAR OCH TIDNINGAR

21 med optisk sortering i två fraktioner var 83 % 21, vilket är lägre än för både tvåkärlssystemet och fyrfackssystemet. Arbetsmiljö: Införande av optisk sortering innebär ingen förändring av arbetsmiljön för hämtningspersonalen. Kärlens vikt förändras inte och eftersom avfallet hanteras i täta plastpåsar utsätts insamlingspersonalen för mindre mikrobiellt damm än vid insamling i papperspåse i separata kärl. Möjlighet till insamling av fler fraktioner: Möjlighet finns att komplettera detta system med fler fraktioner i olikfärgade påsar, exempelvis förpackningar och tidningar. Se vidare Optisk sortering i sex fraktioner: Matavfall, brännbart, förpackningar och tidningar I Eskilstuna finns den optiska sorteringsanläggning som hanterar flest fraktioner. Här sorteras utöver matavfall och brännbart avfall även tidningar, pappersförpackningar, metallförpackningar och plastförpackningar, sammanlagt sex fraktioner. Fraktionerna läggs i olikfärgade plastpåsar som alla läggs i samma kärl. Hämtningen sker med vanlig sopbil och påsarna sorteras i en optisk sorteringsanläggning för att sedan gå till olika behandling. Det är inte möjligt att samla in glasförpackningar med optiskt sortering och dessa lämnas istället på återvinningsstationer. Systemet i Eskilstuna har varit igång sedan Passar för följande kundtyp: Optisk sortering i sex fraktioner bör kunna passa för såväl villahushåll som flerbostadshus. I Eskilstuna används systemet dock bara för villahushåll. Systemet testades inledningsvis även för flerbostadshus. Kvaliteten på det utsorterade materialet blev dock inte lika bra som i villorna (cirka 10 % mer var felsorterat än i det material som sorterats av villahushållen 22 ), vilket kan ha berott på att det är svårare att nå fram med information till boende i flerbostadshus. I Eskilstuna har dessutom en relativt stor andel av flerbostadshusen fastighetsnära insamling i separata kärl. Flerbostadshusen har separata kärl för matavfall där de boende slänger matavfall i vanliga plastpåsar. Kärlen töms med en separat bil och påsarna sorteras inte i den optiska anläggningen. Optisk sortering i sex fraktioner har inte testats hos verksamhetskunder. Kärl och påsar: Inga särskilda kärl behövs för systemet utan de färgade påsarna läggs blandade i de kärl som tidigare använts för brännbart avfall. I Eskilstuna används 190- liters kärl som standard, men hushåll med mycket avfall kan få större kärl. Påsar av plast i olika färg används och för att förhindra att avfall faller ur påsarna rekommenderas att påsen försluts med dubbelknut. Påsarna som används i systemet delas ut av kommunen. 21 Avfall Sverige, Rapport U2011:04, Nationell kartläggning av plockanalyser av hushållens kärl- och säckavfall 22 Johansson, Mikael, Eskilstuna Energi och Miljö, , muntligen 21 (61) FÖRSTUDIE FÖR INSAMLING OCH BEHANDLING AV MATAVFALL, FÖRPACKNINGAR OCH TIDNINGAR

22 Figur 6.3 Optisk sortering i sex fraktioner (Optibag). Hämtningsintervall: Hämtningen sker i regel varannan vecka. Tätare hämtning tillämpas inte. Om kärlet blir fullt kan hushållen lämna förpackningar och tidningar på återvinningsstationerna. Insamlingsfordon: Befintlig fordonsflotta med enfackade sopbilar kan användas. Både baklastare och sidlastare kan användas. Komprimeringen av lasten kan dock inte vara lika stor som vanligt eftersom påsarna kan gå sönder. I Eskilstuna har man löst det genom att köpa in fordon med större lastkapacitet och kan på så sätt behålla samma rutter. Omlastning och transport: Beroende på avståndet till sorteringsanläggningen kan tippning och omlastning behöva göras för att optimera transporterna. Tippningen kan göras från en ramp direkt ner i en container eller direkt på platta och omlastning med hjullastare till container. Hanteringen bör helst ske under tak och containern bör hållas stängd för att hålla skadedjur borta. Transport till behandlingsanläggningen kan sedan göras i containrar. Materialkvalitet: Med sortering i sex fraktioner är det viktigt att brukarna är väl informerade om vad som ska läggas i vilken påse och att man måste knyta dubbelknut på påsarna. Informationsarbete vid införandet av systemet och därefter återkommande är därför viktigt. God tillgång till sorteringspåsar är också en förutsättning. Vid tömning kan insamlingspersonalen titta ner i kärlet vid tömning. Då kan främst löst avfall upptäckas och i vissa fall upptäcks även påsar med felsorterat avfall. Vid tippning på sorteringsanläggningen alternativt vid behandlingsanläggning efter den optiska sorteringen kan en planerad kvalitetskontroll genomföras. I Eskilstuna har man gjort en förenklad plockanalys av innehållet i de olika påsarna före sorteringsanläggningen. Resultatet visade att fraktionerna höll en likvärdig eller högre renhet än genomsnittet för material insamlat vid återvinningsstationer och fastighetsnära hämtning. Arbetsmiljö: Införande av optisk sortering i sex fraktioner innebär ingen större förändring av arbetsmiljön för hämtningspersonalen eftersom befintliga kärl och bilar kan användas. 22 (61) FÖRSTUDIE FÖR INSAMLING OCH BEHANDLING AV MATAVFALL, FÖRPACKNINGAR OCH TIDNINGAR

23 Systemet innebär dock att personalen hanterar större mängder avfall än vid insamling av bara matavfall och brännbart. Möjlighet till insamling av fler fraktioner: Tekniskt finns möjlighet att komplettera detta system med ytterligare fraktioner. Troligen ligger begränsningen i hur många olika färgade påsar användarna klarar att hålla reda på. 6.3 Fyrfackssystemet Fyrfackssystemet innebär att villahushåll sorterar sammanlagt åtta fraktioner; tidningar, pappersförpackningar, metallförpackningar, plastförpackningar, färgade glasförpackningar, ofärgade glasförpackningar, matavfall och brännbart avfall i två fyrfackskärl vid tomtgränsen. Fraktionerna hämtas av ett fyrfacksfordon. Systemet är vanligast i Skåne men finns nu på fler platser i Sverige, totalt ett 30-tal. Passar för följande kundtyp: Fyrfackskärlen är framtagna för att passa villahushåll, men kärlleverantören PWS har nyligen även tagit fram ett kärl för mindre flerbostadshus. När fyrfackssystemet används för villakunder kompletteras det ofta med separata kärl för källsortering av matavfall i flerbostadshus och verksamheter. Kärl och påsar: Varje hushåll har två kärl med fyra fack i varje kärl. Kärlens storlek är vanligen 370 liter men även 240 liter förekommer också. Kärlen har en mellanvägg samt en insats med två fack så att det i varje kärl finns två större och två mindre fack. Storleken på facken och fördelningen av var fraktionerna ska läggas kan varieras. För exempel, se Figur 6.4. Figur 6.4 Exempel på fördelning av avfallsslag i två 370 liters fyrfackskärl (Lunds kommun). För abonnenter som inte vill ha fastighetsnära sortering av förpackningar och tidningar finns möjligheten att låta dem sortera matavfall och ändå utföra tömningen i ordinarie rutt med fyrfacksbil. Då kan man antingen använda ett tvådelat kärl med mellanvägg (240 eller 370 liter) eller ett 190 eller 240 liters kärl med en speciell insats för matavfall. 23 (61) FÖRSTUDIE FÖR INSAMLING OCH BEHANDLING AV MATAVFALL, FÖRPACKNINGAR OCH TIDNINGAR

24 Oftast används sjuliters papperspåsar för matavfallet men även påsar av bioplast och vanliga plast kan användas. Liksom för tvåkärlssystemet är det mycket viktigt att hushållen placerar påsen i en ventilerad påshållare för att undvika att botten blir fuktig och går isär. För förpackningar och tidningar används inga påsar utan fraktionerna läggs direkt ner i respektive fack. Figur 6.5 Fyrfackskärl och fyrfacksbil (PWS Nordic AB). Hämtningsintervall: Vanligtvis tillämpas hämtning av det ena kärlet varannan vecka och det andra kärlet var fjärde vecka, men även andra intervall förekommer. Längsta intervall för kärlet med matavfall är dock alltid varannan vecka. Insamlingsfordon: Fyrfackskärlen töms med en bil med fyra fack, en så kallad fyrfacksbil. Fordonet är baklastande för samtliga fraktioner och samtliga fack är komprimerande. De fyra facken har vardera volymen 9,4, 4,8, 4,4 samt 2,1 m 3. Beroende på fördelningen av fraktionerna i kärlens olika fack kan något av facken i bilen bli fullt före de övriga och man måste då åka och tömma det facket. Tömningstiden för samtliga fraktioner är ca sekunder 23, att jämföra med tömning av ett enfackskärl i en vanlig baklastande bil som tar ca 5-10 sekunder. Omlastning och transport: Eftersom flera fraktioner samlas in med samma bil är det nödvändigt med omlastning innan vidare transport till behandling. Tömning av fyrfacksbilar tar längre tid än tömning av andra fordon. Dels ska fraktionerna tippas på olika ställen och dels brukar man vilja väga bilen mellan tömningarna för att få data på insamlade mängder. Samtliga fraktioner kan tippas i tippningsfickor men för matavfall kan det vara lämpligt att tippa från en ramp direkt ner i en container. Hanteringen av matavfall bör helst ske under tak och containern bör hållas stängd för att hålla skadedjur borta. Transport av respektive fraktion görs sedan till behandlingsanläggningarna i containrar. Materialkvalitet: Med sortering i åtta fraktioner är det viktigt att brukarna är väl informerade om vad som ska läggas i vilket fack och hur systemet fungerar. Informationsarbete vid införandet av systemet och därefter återkommande är därför 23 Avfall Sverige, Rapport U2011:19, Hjälpmedel för introduktion av system för insamling av källsorterat matavfall 24 (61) FÖRSTUDIE FÖR INSAMLING OCH BEHANDLING AV MATAVFALL, FÖRPACKNINGAR OCH TIDNINGAR

25 viktigt. Bra distribution av matavfallspåsar och påshållare samt kontinuerlig kvalitetskontroll av avfallet av avfallshämtarna är också viktigt. Vid tömning i flerfacksbil är det viktigt att tänka på att lyfta locket och titta innan tömning för att kontrollera kvaliteten på fraktionerna. Det kan studeras om rätt avfall ligger i rätt fack samt om rätt påse har använts för sortering av matavfall. Plockanalyser gjorda på förpackningar och tidningar insamlat i fyrfackskärl i ett antal kommuner visar att renheten på materialet sammantaget är likvärdig med genomsnittet för material insamlat vid återvinningsstationer och fastighetsnära hämtning 24. En sammanställning av resultat från plockanalyser gjorda visar att medianvärdet på renhetsgraden på den utsorterade matavfallsfraktionen i kommuner med fyrfackssystemet var 95 %, vilket är högre än för optisk sortering och i samma storleksordning som för tvåkärlssystemet 25. Arbetsmiljö: Vid tömning av fyrfackskärl berörs såväl den fysiska som mikrobiella arbetsmiljön. Fyrfackskärl hade ursprungligen två hjul men har numera oftast tre hjul vilket underlättar insamlingspersonalens fysiska arbetsmiljö. Tömning av glas innebär att personalen bör använda hörselskydd. Eftersom avfall ibland dammar bör personalen undvika att stå nära vaggan vid tömning. Det kan underlättas med hjälp av till exempel användning av fjärrkontroll. Samma resonemang om arbetsmiljö vid hämtning av matavfall från fyrfackssystemet gäller som vid insamling med tvåkärlssystemet, se 6.1. Möjlighet till insamling av fler fraktioner: Möjlighet finns att hänga på en liten box med två fack på varje kärl för batterier, ljuskällor, smått elavfall och farligt avfall. Hushållen hänger ut boxen på kärlet inför tömning om de önskar få den tömd. Om fler fraktioner ska samlas in innebär det att ytterligare kärl måste läggas till. 6.4 Kompletterande system Förutom de system som nämnts ovan finns system för mer storskalig avfallshantering; underjordsbehållare och sopsug. Dessa system kan komplettera de system som nämnts ovan Underjordsbehållare På marknaden finns olika typer av underjordsbehållare som kan hantera brännbart avfall och matavfall. Det är även möjligt att samla in förpackningar och tidningar i systemet. Av återförsäljare görs en uppdelning i semi underground, då insamlingsbehållaren är delvis under jord och fully underground, då insamlingsbehållaren är helt under jord. Passar för följande kundtyp: Systemet passar för flerbostadshus och radhusområden. Behållare och påsar: Samma sorteringspåsar används i hushållen som för huvudsystemet i kommunen. Påsar av papper, bioplast eller plast kan användas och underjordsbehållare kan kombineras med optisk sortering. I vissa utföranden av semi 24 Göteborgs Stad Kretslopp, 2012, Fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar Litteraturstudie 25 Avfall Sverige, Rapport U2011:04, Nationell kartläggning av plockanalyser av hushållens kärl- och säckavfall 25 (61) FÖRSTUDIE FÖR INSAMLING OCH BEHANDLING AV MATAVFALL, FÖRPACKNINGAR OCH TIDNINGAR

26 underground behållare kan även en innersäck användas. För matavfall finns både innersäck i papper och bioplast. Vanliga volymer är liter. Figur 6.6 Underjordsbehållare för brännbart och matavfall (Gårdstensbostäder). Hämtningsintervall: Tömningsintervall för matavfall i underjordbehållare varierar mellan varje till varannan vecka. För att undvika lakvatten i botten av behållaren eller i innersäcken är det dock bra om tömning sker varje vecka 26. Med 10 liter matavfall per lägenhet och vecka, en 800 liter underjordsbehållare och hämtning varje vecka ger detta en kapacitet för 80 anslutna lägenheter 27. Insamlingsfordon: Underjordsbehållare töms med hjälp av kranbil med flak. Omlastning och transport: Omlastning kan ske på samma sätt som för huvudsystemet i kommunen. Materialkvalitet: För att säkra en bra kvalitet på matavfall insamlat i underjordsbehållare är det liksom för andra system viktigt med ett förbyggande arbete. Jämfört med vanligt kärlsystem är det några saker man särskilt bör tänka på. När man slänger sin avfallspåse i en underjordsbehållare ser man inte vilken typ av avfall som redan ligger i behållaren och risken är då större att man slänger brännbart avfall i behållaren för matavfall, varför det är viktigt med information på inkasten. Placering av matavfallsbehållarna har också betydelse, de bör inte vara placerade längst fram i en grupp av flera underjordsbehållare för olika fraktioner. Om kvaliteten på matavfallet är dålig kan det vara ett alternativ att ha lås på matavfallsbehållaren så att endast motiverade brukare använder den. För att underjordsbehållare ska kunna tömmas av en kranbil är de ofta placerade i utkanten av 26 Runeman, Gro (2010) Kartläggning av insamling av bioavfall i underjordsbehållare, Göteborgs Stad Kretslopp 27 Avfall Sverige, Rapport U2011:19, Hjälpmedel för introduktion av system för insamling av källsorterat matavfall 26 (61) FÖRSTUDIE FÖR INSAMLING OCH BEHANDLING AV MATAVFALL, FÖRPACKNINGAR OCH TIDNINGAR

27 ett bostadsområde och därmed längre från hushållen. När papperspåsar används förekommer det att brukare lägger dem plastpåsar för att lättare kunna bära dem längre sträckor och att undvika eventuellt spill från påsen, vilket kan leda till sämre kvalitet på matavfallsfraktionen. Långt avstånd till behållarna kan också leda till att mindre mängder samlas in. För fastighetsägare är det besvärligare att kontrollera och hålla efter kvaliteten på avfallet i underjordsbehållare än i kärl då de är djupa och har tunga lock. Renhållningspersonalens kontroll av kvaliteten på det insamlade matavfallet från underjordsbehållare är också svårare än vid insamling i kärl eftersom vissa modeller saknar inspektionsmöjlighet och man inte ser när avfallet tippas i kranbilen. Arbetsmiljö: Underjordsbehållare är ett maskinellt system och tömningen innebär inte några tunga lyft vilket är positivt ur arbetsmiljösynpunkt. Insamlingspersonalen utsätts inte heller för någon större exponering av mikrobiellt damm. Sommartid kan dock lukt, flugor och stänk vara ett problem vid behållare där lakvatten och löst avfall samlats i botten av behållaren 28. Möjlighet till insamling av fler fraktioner: Möjlighet finns att ha underjordsbehållare för fler fraktioner, exempelvis förpackningar och tidningar Sopsug Sopsug är ett automatiserat system som transporterar avfall från inkast vid fastigheten via ledningar under mark med hjälp av ett luftflöde skapat av fläktar. Det finns två varianter av sopsug, stationär och mobil sopsug. Passar för följande kundtyp: Systemet passar för flerbostadshus. Behållare och påsar: Samma typ av sorteringspåsar används i hushållen som för huvudsystemet i kommunen. Påsar av papper, bioplast eller plast kan användas. Sopsug kan kombineras med optisk sortering men då används en kraftigare plastpåse än vid kärlhämtning för att klara vakuumtransporten. Gemensamt för påsar som används i sopsug är att de ska vara förslutna. Därför har särskilda förslutbara papperspåsar med starkare lim tagits fram. Matavfallstankar för mobil sopsug finns i storleken 200 liter till 3 m 3. I system med stationär sopsug används containrar av olika storlek. 28 Runeman, Gro (2010) Kartläggning av insamling av bioavfall i underjordsbehållare, Göteborgs Stad Kretslopp 27 (61) FÖRSTUDIE FÖR INSAMLING OCH BEHANDLING AV MATAVFALL, FÖRPACKNINGAR OCH TIDNINGAR

28 Figur 6.7 Principskiss stationär sopsug (Envac). Figur 6.8 Principskiss mobil sopsug (Envac). Hämtningsintervall: Lämpligt hämtningsintervall är en gång per vecka till varannan vecka. Insamlingsfordon: Vid mobil sopsug används en sopsugsbil som angör en dockningspunkt varifrån avfallet sugs. Fulla containrar i stationär sopsug töms med lastväxlare eller annat containertömmande fordon. Materialkvalitet: För att säkra en bra kvalitet på matavfall insamlat i sopsugssystem är det liksom för andra system viktigt med ett förbyggande arbete. Jämfört med vanligt kärlsystem är det, liksom för underjordsbehållare, några saker man särskilt bör tänka på. När man slänger sin avfallspåse i ett sopsugsinkast ser man inte vilken typ av avfall som redan ligger i behållaren och risken är då större att man slänger brännbart avfall i behållaren för matavfall, varför det är viktigt med information på inkasten. Placering av matavfallsinkastet har också betydelse, de bör inte vara placerade längst fram i en grupp av flera inkast för olika fraktioner. Om kvaliteten på matavfallet är dålig kan det vara ett alternativ att ha lås på matavfallsinkastet så att endast motiverade brukare använder den. För fastighetsägare är det svårt att kontrollera och hålla efter kvaliteten på avfallet i underjordsbehållare än i kärl. Renhållningspersonalens kontroll av kvaliteten på det 28 (61) FÖRSTUDIE FÖR INSAMLING OCH BEHANDLING AV MATAVFALL, FÖRPACKNINGAR OCH TIDNINGAR

29 insamlade matavfallet från underjordsbehållare är också svårare än vid insamling i kärl. I sopsugssystemen används samma rör för matavfall som övriga avfallsslag. För att undvika att matavfallet förorenas är det därför viktigt att röret sugits rent innan matavfallet hämtas. Att systemet omfattar ett stort antal hushåll är en utmaning informationsmässigt. Arbetsmiljö: Genom att sopssug är ett automatiserat system minimeras den manuella hanteringen för sophämtaren. Visst manuellt arbete förekommer dock vid driftsstörningar. Med sopsug minskar trafiken i bostadsområdet. Möjlighet till insamling av fler fraktioner: Med sopsugssystemet är det vanligt att tre fraktioner sorteras; brännbart, matavfall och tidningar men fler fraktioner är möjligt. Om systemet kombineras med optisk sortering finns det enligt leverantören Envac inga tekniska begränsningar för hur många fraktioner som kan användas i systemet. 6.5 Övriga system för förpackningar och tidningar Förutom fyrfackssystemet och optisk sortering i sex fraktioner finns det några andra system för fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar som tillämpas i kommuner i landet. Gemensamt för dessa är att de kräver mer manuell hantering, antingen vid insamlingen och/eller vid en eftersortering. Nedan följer en kort beskrivning av ett urval av dessa system Hässleholmsmodellen I Hässleholm, Osby och Östra Göinge kommuner är standard att varje villa har två delade kärl. Det gröna kärlet är för deponi och tidningar och det grå kärlet är för brännbart och organiskt material. Hushåll som har hemkompostering kan få ett helt kärl för brännbart material. Det vanligaste abonnemanget i kommunen är ett grått 370-literskärl med tömning var 14:e dag samt grönt 240-literskärl med tömning en gång i månaden. Varje hushåll får också tre mindre plastbehållare som kan hakas på kärlen. Dessa används för metallförpackningar, färgat- och ofärgat glas och töms i samband med att kärlet töms. Sophämtarna hakar då manuellt av behållaren, tömmer över innehållet i ett kärl som sitter på bilen och som när det är fullt töms i bilens tredje fack bakom hytten. Pappersförpackningar och plastförpackningar lägger hushållen i separata säckar som ställs ut inför hämtning varannan månad. Dessa hämtas manuellt och läggs i en tvåfacksbil. Ur arbetsmiljösynpunkt är systemet inte att föredra då det innebär mycket manuell hantering och lyft av kärl och backar med glas. Hässleholm, som har haft systemet sedan 1992, håller på att undersöka möjligheten för 4-fackskärl i kommunen Blandad fraktion för maskinell eftersortering Blandad fraktion är ett system som finns ibland annat USA, Storbritannien och Tyskland. Systemet tillämpas inte i Sverige men försök pågår i Halmstad under Förpackningar och tidningar läggs tillsammans i ett kärl som hämtas av en vanlig sopbil. 29 (61) FÖRSTUDIE FÖR INSAMLING OCH BEHANDLING AV MATAVFALL, FÖRPACKNINGAR OCH TIDNINGAR

30 Materialet sorteras maskinellt och manuellt i en MRF-anläggning (Materials Recovering Facility). Systemet används både av villa- och flerbostadshushåll. Materialet kan samlas in i en respektive två strömmar (vanligen i tidningar/kartong respektive glas/metall/plast). Kvaliteten på det insamlade och eftersorterade avfallet har visat sig bli sämre i detta system jämfört med de svenska källsorteringssystemen och svenska industrier som använder returmaterial är generellt negativa till MRF-sorterat material på grund av den sämre kvaliteten. MRF:er inbegriper mer eller mindre manuell sortering vilken medför arbetsmiljörisker. I och med att sorteringen innebär direktkontakt med avfallet uppkommer också hygienrisker. Blandad fraktion är ett flexibelt system vad gäller kärl och fordon och ett bekvämt alternativ för brukaren, medan en MRF-anläggning är en dyr investering som bör samägas av flera kommuner System med manuell eftersortering Manuell eftersortering innebär flera arbetsmiljörisker för personalen såsom hygienrisker, stick- och skärrisker, belastningsrisker och bullerrisker. Nedan följer två exempel på insamling av förpackningar och tidningar med manuell eftersortering. I Lerums kommun kan villahushåll sedan länge beställa en specialtjänst för förpackningar och tidningar av en entreprenör. Man kallar den Lerumsturen eller grindhämtning. Hushållen sorterar sex fraktioner i olikfärgade påsar som läggs i ett kärl; förpackningar av plast, metall, papper, färgat och ofärgat glas samt tidningar. Tidningarna läggs direkt i kärlet och glaspåsarna ställs bredvid kärlet. Innehållet hämtas varannan vecka mestadels med flerfacksfordon och sorteras manuellt vid sorteringsband på ILs anläggning. Cirka 400 hushåll är anslutna till tjänsten. Orust kommun har sedan 1990-talet haft ett system man kallar återvinningssäcken. Systemet har gradvis byggts ut och omfattar idag förpackningar av metall och plast som läggs i olikfärgade påsar i en genomskinlig säck. Löst i säcken läggs pappersförpackningar. I separata kärl läggs tidningar, färgat och ofärgat glas. Materialet hämtas oftast med tvåfacksfordon en gång i månaden. Hämtningen kombineras med hämtning av matavfall. Tjänsten är valbar för både villahushåll och flerbostadshushåll procent av hushållen använder tjänsten som de beställer direkt av entreprenören. Materialet sorteras manuellt i entreprenörens regi. 30 (61) FÖRSTUDIE FÖR INSAMLING OCH BEHANDLING AV MATAVFALL, FÖRPACKNINGAR OCH TIDNINGAR

31 7 Insamlingssystem för matavfall från verksamheter 7.1 Separata kärl Kärl och påsar: De vanligaste kärlstorlekarna för matavfall från verksamheter såsom restauranger, storkök och butiker är 140 och 190 liter. Eftersom matavfall från verksamheter ofta är blött används ofta insatssäckar för att hålla kärlen rena. Oftast används insatssäck av papper eller bioplast. I restaurangkök används ofta någon slags påse (10, 22, 45 eller 60 liter) som står i avsedda påshållare eller ställ på hjul där matavfallet slängs innan det transporteras till avfallsutrymmet. Figur 7.1 Matavfall i restaurangkök (Solna Stad). Hämtningsintervall: Hämtningsintervall för matavfall från verksamheter varierar från en gång per dag till varannan vecka. Lämpligt intervall bestäms av den mängd matavfall som genereras och den yta som finns tillgänglig för avfallshantering i fastigheten. Om kärlen står kylt eller inte kan också påverka längden på lämpligt intervall. I nuvarande livsmedelslagstiftning finns det inte några formella krav på att matavfalls ska förvaras kylt utan tillsynsmyndigheten i aktuell kommun beslutar vad som är lämpligt från fall till fall. Det finns även möjlighet för kommunen att reglera detta i sina föreskrifter om avfallshantering 29. Insamlingsfordon: Baklastande fordon är lämpliga för hämtning av matavfall från verksamheter. Ofta är det ordinarie insamlingsfordon som används, men i kommuner med mycket matavfall från verksamheter används ibland bilar med en större vagga för att samla upp vätskan som bildas när avfallet komprimeras. Det förekommer också varianter med lyftarm som möjliggör tömning av kärl från lastkaj. Oavsett vilken typ av fordon som används är det viktigt att på olika sätt undvika läckage eftersom avfallet ofta är blött. 29 Avfall Sverige, Rapport U2011:19, Hjälpmedel för introduktion av system för insamling av källsorterat matavfall 31 (61) FÖRSTUDIE FÖR INSAMLING OCH BEHANDLING AV MATAVFALL, FÖRPACKNINGAR OCH TIDNINGAR

32 Omlastning och transport: Se avsnitt 6.1. Materialkvalitet: För att få ett matavfall med små mängder felsorterat material är det förebyggande kvalitetssäkringsarbetet viktigt. Grunden till detta är genomtänkt information om sorteringen och återkoppling till kunden om något är fel. Ofta är problemet att informationen om att matavfallet ska vara helt fritt från förpackningar (plast, papper, gummiband etc.) inte når fram till personalen som hanterar avfallet eller att tidspress gör att man struntar i det. Arbetsmiljö: Matavfall är tungt och därför rekommenderas att matavfallskärlens storlek bör vara max 140 liter för bästa arbetsmiljö. Vid användning av större kärl bör de utrustas med fler än två hjul 30. Se vidare avsnitt Avfallskvarn med tank För verksamheter med stora mängder matavfall kan det vara ett alternativ att installera en avfallskvarn med tank. Tanken kan vara helt sluten eller ha ett utlopp där transportvatten leds till avloppet via en fettavskiljare. Systemet bygger på att en avfallskvarn installeras i köket där matavfallet mals för att sedan, tillsammans med vatten, transporteras via en ledning till en tank. Tanken slamsugs sedan med slamsugningsbil och slammet kan pumpas in i en rötningsanläggning utan vidare förbehandling. Det finns även mindre kvarnar som sitter direkt på tanken. Vanliga tankstorlekar är 2-3,5 m 3 men det går även att tillverka tankar upp till 10 m 3. Hämtningsintervallet beror på tankstorlek, avfalls- och vattenmängder. Figur 7.2 Inkast och avfallskvarn I restaurangkök och matavfallstank (Envac och Malmö Stad). 30 Avfall Sverige, Rapport 2009, Handbok för avfallsutrymmen, Råd och anvisningar för transport, förvaring och dimensionering av hushållsavfall 32 (61) FÖRSTUDIE FÖR INSAMLING OCH BEHANDLING AV MATAVFALL, FÖRPACKNINGAR OCH TIDNINGAR

33 8 Juridiska aspekter på fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar Eftersom några av de beskrivna alternativen för insamling av matavfall även inbegriper fastighetsnära insamling, FNI, av förpackningar och tidningar är det viktigt att känna till de juridiska förutsättningarna för insamling av dessa fraktioner. Detta avsnitt beskriver kommunernas möjligheter till FNI av förpackningar och tidningar och bygger på Avfall Sveriges guide nr 1 31 och Avfallsutredningens slutbetänkande 32. Avsnittet utgår från gällande lagstiftning och beskriver de troliga konsekvenserna av de förändringar som föreslagits i avfallsutredningen. 8.1 Producentansvaret Förpackningar och returpapper omfattas sedan 1994 av producentansvar enligt förordningarna om producentansvar för förpackningar (SFS 2006:1273) och returpapper (SFS 1994:1205). Detta innebär att producenterna ansvarar för att det finns ett lämpligt insamlingssystem och för att de uttjänta produkterna återvinns. Hushåll och andra förbrukare är skyldiga att sortera ut förpackningar ur sitt avfall och lämna det i producenternas insamlingssystem. Producenterna har valt att organisera insamlingen genom återvinningsstationer och finansierar insamlingssystemet genom förpackningsavgifter. En kritik som riktats mot att förpackningar och returpapper samlas in i ett fastighetsnära system istället för det system som producenterna har byggt upp är att konsumenten då betalar för hanteringen av förpackningar och returpapper i flera led, dels genom förpackningsavgiften vid köpet av varan och dels den extra avgiften för FNI. Kommunerna har ansvar för information till hushållen om insamlingen och resultatet av återvinningen. 8.2 Kommunens möjlighet att samla in förpackningar och returpapper I förordningen om producentansvar för förpackningar anges även att kommunen får ordna egna insamlingssystem, exempelvis genom FNI. Juridiskt finns det med gällande lagstiftning två möjliga vägar för kommunen att organisera FNI av förpackningar: på uppdrag av producenterna eller utan uppdrag av producenterna När det däremot gäller returpapper anger förordningen om producentansvar för returpapper att detta endast kan lämnas till producenternas insamlingssystem. Om kommunen vill samla in detta måste det därför ske på uppdrag av producenterna. Det förekommer dock att kommuner anser sig vara producent av returpapper genom att man delar ut exempelvis kundtidningar, men detta förfarande är under rättslig prövning. En viktig princip vid all kommunal insamling av förpackningar och returpapper är att det måste vara frivilligt för fastighetsägarna att välja tjänsten. Dessa ska alltid kunna välja att lämna materialet i producenternas system (återvinningsstationerna). 31 Avfall Sverige, guide nr 1, mars 2010, Kommunernas roll vid insamling av förpackningar och returpapper 32 Mot det hållbara samhället resurseffektiv avfallshantering, SOU 2012:65 33 (61) FÖRSTUDIE FÖR INSAMLING OCH BEHANDLING AV MATAVFALL, FÖRPACKNINGAR OCH TIDNINGAR

34 8.3 Finansiering, taxor och avgifter Om kommunen samlar in materialet på uppdrag av producenterna har kommunen med gällande lagstiftning inte rätt att ta ut avgift genom avfallstaxan. Istället kan en serviceavgift eller liknande tas ut för den extra tjänsten att hushållen slipper transporten till återvinningsstationerna. I detta fall får kommunen ersättning från producenterna för materialet. Om kommunens insamling sker utan producenternas uppdrag ska förpackningarna ses som vanligt hushållsavfall 33 och kommunen ansvarar då för omhändertagandet av detta avfall enligt miljöbalken. Insamlingen kan då avgiftsbeläggas och ingå i den kommunala avfallstaxan och kommunen kan sälja materialet till valfri aktör. När det däremot gäller returpapper kan insamlingen bara finansieras genom en serviceavgift eller liknande som ligger vid sidan av avfallstaxan. Miljöbalken medger att kommunen kan använda avfallstaxan för att motivera brukarna till en miljöanpassad avfallshantering, så kallad miljöstyrande taxa. Om kommunen kan presentera undersökningar som visar att FNI ger högre utsortering och därmed större miljönytta än dagens system skulle lagstiftningen kunna tolkas så att den som har FNI skulle kunna ges en lägre taxenivå än den som inte har det. Det finns exempel på kommuner som tillämpar miljöstyrande taxa på detta sätt. Dock är det så att även om hushåll med FNI generellt sorterar ut mer material än hushåll som lämnar materialet på en återvinningsstation, kan det finnas hushåll som sorterar ut lika mycket material utan FNI. Det är därför tveksamt om miljöstyrande taxa verkligen bör tillämpas på detta sätt. Kommunen får enligt konkurrenslagstiftningen inte snedvrida eller hämma konkurrensen på marknaden för fastighetsnära insamling. Detta gäller gentemot aktörer som finns idag och aktörer som skulle kunna komma in på marknaden i framtiden, vilket innebär att kommunen inte kan använda pengar från taxekollektivet till att subventionera FNI. Om kommunen ska erbjuda FNI måste således full kostnadstäckning tillämpas. Kommunen har däremot rätt att med pengar från taxekollektivet subventionera matavfallsinsamling som kan vara en del av FNI, t.ex. genom fyrfackssystemet eller optisk sortering i sex fraktioner, och därmed tillämpa en miljöstyrande taxa. Det måste då poängteras att subventionen ges på grund av matavfallssorteringen och inte sortering av producentansvarsmaterialet. Tjänster som kommunen utför utanför det kommunala uppdraget, till exempel uppdrag åt producenterna eller den extra tjänsten som kommunen utför gentemot hushållen så att de slipper transporten till återvinningsstationerna, utförs inte med stöd av miljöbalken. Sådana tjänster utförs inom ramen för kommunal affärsverksamhet och omfattas av de allmänna reglerna om kommunal kompetens. Kostnader och intäkter för fastighetsnära insamling ska därför redovisas skilt från kostnader och intäkter från avfallshanteringen inom det kommunala uppdraget. 33 Enligt 9 Förordning (2006:1273) om Producentansvar för förpackningar krävs att en förpackning måste ha sorterats ut i producenternas insamlingssystem för att det ska betraktas som producentmaterial. Alla andra förpackningar utgör följaktligen hushållsavfall. 34 (61) FÖRSTUDIE FÖR INSAMLING OCH BEHANDLING AV MATAVFALL, FÖRPACKNINGAR OCH TIDNINGAR

35 8.4 Förslag till ny lagstiftning i avfallsutredningen I september 2012 presenterades avfallsutredningens slutbetänkande med förslag på förändrad avfallslagstiftning. Baserat på utredningen kommer regeringen preliminärt att lämna en proposition till riksdagen under hösten Ett av huvudförslagen är att det fysiska ansvaret för insamling av förpackningar och returpapper övergår från producenterna till kommunerna. Ett annat förslag är att kommunerna ska få meddela föreskrifter om att fastighetsinnehavare ska avsätta och utrusta utrymmen för avfallshantering. En sådan förändring skulle få följande konsekvenser för kommunernas möjlighet att anordna FNI: Kommunerna får större möjlighet att planera hela insamlingssystemet för förpackningar och returpapper med återvinningsstationer och FNI. Kommunen blir den enda aktör som får bedriva FNI, både för villor och flerbostadshus. Kommunen ska därmed i någon form ta över den FNI som idag finns bland flerbostadshus. Det bedöms att FNI inte längre måste vara frivilligt för fastighetsägarna. Det bedöms att kommunen kan tillämpa miljöstyrande taxa och därmed använda intäkter från avfallskollektivet för att finansiera FNI. Hur kommunen ska få ta betalt av kunderna (genom avgift som ingår i avfallstaxan eller genom serviceavgift) beskrivs inte i förslaget. Producenterna ska ersätta kommunen för insamlingen med ett schablonbelopp. Att kommunen föreslås ansvara för allt avfall från hushållen bör kunna leda till ett bättre helhetsgrepp om information till medborgarna och ger också möjlighet till samordning av transporter och tömningsintervall på ett tydligare sätt än idag. Därmed bör det kunna förbättra möjligheten för FNI. 35 (61) FÖRSTUDIE FÖR INSAMLING OCH BEHANDLING AV MATAVFALL, FÖRPACKNINGAR OCH TIDNINGAR

36 9 Alternativ för behandling av matavfall 9.1 Marknadsanalys av rötningskapacitet i regionen I denna studie görs en översiktlig inventering av biogasanläggningar med kapacitet att ta emot matavfall inom ca 20 mils transportavstånd från Mjölby, Tranås och Boxholm. Väljer kommunerna att upphandla behandlingen kan alla anläggningar som är intresserade lämna anbud. Teoretiskt sett kan därmed även t.ex. Skellefteå biogasanläggning vara en möjlig anläggning. Transportkostnaderna och miljöpåverkan ökar dock med avståndet och i dagsläget bedöms 20 mil vara en rimlig maxgräns. Kartläggningen visar att det finns kapacitet hos ett flertal anläggningar att ta emot de upp till ton matavfall som bedöms kunna samlas in från de tre kommunerna årligen. Anläggningarna producerar fordonsgas och återför biogödsel till jordbruk. Vissa anläggningar kommer troligen på ett par års sikt att ha betydligt större kapacitet än så. T.ex. är det ännu oklart hur stora mängder Karlskoga Biogas kommer att kunna kontraktera inom de närmaste 2-3 åren, då anläggningen tas i drift under år 2013 och de planerar att ha mottagningskapacitet för ton matavfall årligen. Växtkraft i Västerås söker för närvarande nytt tillstånd vilket gör att de troligen kommer ha ytterligare ton/år i mottagningskapacitet. Förutom Karlskoga Biogas uppskattas det inom de närmaste åren finnas kapacitet för mer än ton matavfall/år inom ca 20 mils avstånd från kommunerna. Sex anläggningar har kapacitet att ta emot matavfall i papperspåse och fyra anläggningar har optisk sortering med kapacitet att ta emot matavfall i plastpåse. De optiska sorteringsanläggningar som finns inom 20 mil utgörs av Linköping, Borås, Vetlanda och Eskilstuna. Linköping, Borås och Eskilstuna kan även ta emot papperspåse. Papperspåsarna går då inte genom den optiska sorteringen utan tas genom separat förbehandling in i rötningsanläggningen. Vetlanda har ingen egen rötningsanläggning utan transporterar avfallet vidare för rötning respektive förbränning. I dagsläget uppger även VETAB (Vetlanda Energi och Teknik AB) som samägs av kommunerna Vetlanda, Eksjö, Sävsjö och Uppvidinge, att man har långtgående planer på att utöka anläggningen och påbörja sortering med upp till sex fraktioner inom tre år 34. Borås är inne i en omfattande process av att bygga om stora delar av avfalls- och VAhanteringen i hela kommunen, så i dagsläget är det oklart om de även fortsättningsvis satsar på optisk sortering, eller om de väljer att gå över till två- eller fyrfackskärl. För att skicka till Eskilstuna Energi och Miljö (EEM) har de tre kommunerna även teoretiskt sett möjligheten att sortera FTI-material i upp till sex fraktioner. EEM vill dock i dagsläget inte svara på om de kommer att ha kapacitet i framtiden att ta emot avfall från andra kommuner eller vilka möjliga mottagningsavgifter detta skulle kunna innebära. Kontaktade anläggningar, deras kapaciteter, avstånd, krav på inkommande material, etc. redovisas i Bilaga (61) 34 Peter Ferenczy, Avd: Miljö & Återvinning VETAB, mailkontakt FÖRSTUDIE FÖR INSAMLING OCH BEHANDLING AV MATAVFALL, FÖRPACKNINGAR OCH TIDNINGAR

37 9.2 Förutsättningar för egen behandling i Mjölby, Tranås och Boxholm Biogasanläggning Ett alternativ till att handla upp biogasproduktion från någon befintlig anläggning är att kommunerna investerar i en egen anläggning. Swecos erfarenhetsmässiga bedömning är dock att det krävs uppemot ton matavfall per år för att nå försäljningsvolymer av biogas som kan täcka investeringskostnaderna. Eftersom bedömningen är att kommunerna själva bara kommer att kunna samla in knappt ton skulle en ny anläggning behöva ta in substrat från en större region. Kostnaderna för en anläggning med kapaciteten ton/år bedöms ligga på mer än 100 MSEK. I Mjölby har kommunen tidigare varit intresserad av att ta emot och röta avfall från livsmedelsindustrin vid det kommunala reningsverket men inte fått tillstånd till det, varför det inte heller är aktuellt att röta matavfall 35. Tranås har tidigare översiktligt undersökt möjligheten att ta emot ytterligare substrat för rötning vid sitt reningsverk och uppgradera till fordonsgas, men kom fram till att det var för dyrt. Boxholms reningsverk saknar rötkammare Optisk sorteringsanläggning Om kommunerna vill satsa på sortering av två eller sex fraktioner i olikfärgade plastpåsar skulle de tillsammans kunna investera i en egen optisk sorteringsanläggning. För att få en översiktlig bild av kostnaderna för optiska sorteringsanläggningar har en offert med vägledande investeringskostnader tagits in från Envac Optibag AB, se bilaga 2. Följande alternativ finns med i offerten: 1. Två fraktioner: Matavfall och restavfall sorteras. En linje. Matavfallspåsarna öppnas och behandlas på annan plats. Kan byggas ut till en tvålinjers anläggning enligt alternativ 2. Budgetpris: MSEK 2. Sex fraktioner: Matavfall, restavfall, tidningar, pappers-, plast- och metallförpackningar sorteras. Två linjer. Samtliga fraktioner samlas i containrar för att öppnas och behandlas på annan plats. Budgetpris: MSEK 3. Sex fraktioner med öppning av tre FTI-fraktioner Som alt. 2 men med öppning av tre FTI-fraktioner med påsrivare. Budgetpris: MSEK I samtliga alternativ transporteras matavfallet i sina påsar till en biogasanläggning som ska kunna ta emot plastpåsar. Anläggningen skulle kunna kompletteras med påsrivning och förbehandling av matavfallet till en slurry, Budgetpris: MSEK. 35 Dom, Mål nr M , meddelad i Växsjö. Tillstånd till avloppsreningsanläggning på fastigheten Mjölby 40:1 i Mjölby kommun 37 (61) FÖRSTUDIE FÖR INSAMLING OCH BEHANDLING AV MATAVFALL, FÖRPACKNINGAR OCH TIDNINGAR

38 I budgetpriserna ingår inte byggnad, byggnadsarbete, markarbete, VVS, containrar, ventilation, elektricitet eller ställverk i byggnad. I kostnadsbedömningen i kapitel 10 antas för alternativet optisk sortering i två fraktioner att någon av de befintliga anläggningarna i regionen utnyttjas. För alternativet optisk sortering i sex fraktioner görs antagandet att de tre kommunerna går ihop och samäger en optisk sorteringsanläggning inom regionen enligt alternativ 2 ovan. Dessa antaganden baseras på kontakter med Optibag, Vetlanda 36, Bromölla 37 och EEM. EEM:s anläggning är den enda i Sverige idag (vår 2013) som kan ta emot färgade påsar i fler än två fraktioner och verkar dels inte vara intresserade av att ta emot externa material eller uppge en prisbild, dels hanterar de matavfallet genom samrötning med avloppsslammet i Heby ARV, där biogödseln används som sluttäckningsmaterial på deponi så att växtnäringen i avfallet inte utnyttjas. 36 Vetlanda, i samarbete med grannkommunerna Eksjö, Sävsjö och Uppvidinge kommun, har en optisk sorteringsanläggning för två fraktioner sedan I Bromölla kommun valde man att uppföra en liten optisk sorteringsanläggning under tidiga 2000-talet sedan de bedömt detta vara det mest fördelaktiga alternativet vid det tillfället, bland annat ekonomiskt, samt att man utrymmesmässigt inte fick plats i soprum med flera kärl. 38 (61) FÖRSTUDIE FÖR INSAMLING OCH BEHANDLING AV MATAVFALL, FÖRPACKNINGAR OCH TIDNINGAR

39 10 Kostnadsbedömning av de olika alternativen I detta kapitel görs en översiktlig kostnadsbedömning av de fyra insamlingsalternativen tvåkärlssystemet, optisk sortering i två fraktioner, optisk sortering i sex fraktioner och fyrfackssystemet. Jämförelse görs mot nuvarande kostnad för insamling och behandling i respektive kommun. Beräkningarna redovisas i Bilaga Avgränsningar och antaganden Följande kostnadsposter har identifierats och sammanställts för respektive kommun och insamlingsalternativ. Merkostnader vid införande av systemet: Kärl Påshållare Ev. insamlingsfordon Ev. sorteringsanläggning Omlastningsplats Personal Informationskampanjer Löpande kostnader: Kontinuerlig information Insamlingskostnader Påsar Personal Behandlingsavgifter Kvalitetsarbete Samtliga kostnadsposter har inte kunnat kvantifieras, då det finns stora osäkerheter som måste beaktas i senare skeden. Antaganden och förenklingar har gjorts för att kunna beräkna investeringskostnader respektive årliga kostnader i de olika alternativen. Samtliga alternativ baseras på att införande av systemet skett fullt ut med 80 % anslutningsgrad för samtliga hushåll. Insamlingssystemen antas införas under tre år. Kostnadsberäkningen delas upp i två delar: Årliga kostnader vid introduktion av systemet, år 1-3 Årliga kostnader vid fullt utbyggt system Gällande påshållare för tvåkärls- och fyrfacksystemet antas varje kommun bekostar detta för samtliga anslutna hushåll. Inga bedömningar om tillgänglighet, platsbehov eller förändrade soprumsytor för villahushåll eller flerfamiljshushåll görs. Kostnader för eventuella omlastningsplatser har inte beräknats. Kostnader för utsättning av nya kärl har inte beräknats. Inte heller kostnader för påsar och säckar för verksamheter, då dessa ibland bekostas av verksamhetsutövaren. Ökade kostnader för kundtjänst och övrig administrativ personal har inte beräknats. Tvåkärlssystemet och optisk sortering i två fraktioner antas tillämpas i villor, flerbostadshus och verksamheter. Optisk sortering i sex fraktioner antas tillämpas i både villor och flerbostadshus, även om man inte tillämpar det i flerbostadshus i Eskilstuna. 39 (61) FÖRSTUDIE FÖR INSAMLING OCH BEHANDLING AV MATAVFALL, FÖRPACKNINGAR OCH TIDNINGAR

40 Fyrfackssystemet som är till för villor antas kompletteras med tvåkärlssystemet i flerbostadshus och verksamheter Underlag för beräkningar Kostnadsbedömningen baseras på uppgifter från tidigare rapporter, leverantörer, entreprenörer, andra kommuner och behandlingsanläggningar. Samtliga kostnader i denna utredning ska ses som vägledande för storleksordningar, ej som definitiva. Vad införandet av ett nytt insamlingssystem slutligen kommer att innebära för kommunerna beror till stora delar på utfallet av ny upphandling av insamling respektive behandling. Under varje rubrik nedan sammanfattas vad respektive kostnadspost innebär för respektive jämfört alternativ Underlag för kostnadskalkyl För att uppskatta årliga kostnader för investeringar antas följande: Anslutningsgrad, samtliga alternativ: 80 % Kommunens ränta: 5 % Avskrivning kärl: 10 år Avfallskärl Antal tillkommande avfallskärl som behövs för de olika systemen beror på antal hushåll och antal hämtställen per kommun. För villahushåll baseras uppskattningarna på kompletterande kärl per hämtställe. För lägenhetshushåll baseras dimensioneringen för fastighetsnära insamling av matavfall på Avfall Sveriges uppskattade utställda volymer vid insamling. Kärlkostnaden beror på fabrikat, funktions- och miljökrav, samt övriga krav på anbudsgivare som kommunen ställer vid kärlupphandling. Tvåkärlssystemet: 140 liters kärl för matavfall, befintligt kärl för restavfall, kärlkostnad 500 kr/st Optisk sortering, två fraktioner: Befintliga kärl, ingen extra kärlkostnad Optisk sortering, sex fraktioner: Befintliga kärl, ingen extra kärlkostnad Fyrfacksystemet: Villahushåll: Två nya 370 liters kärl med insats, kärlkostnad kr/st Flerfamiljshushåll: 140 liters kärl för matavfall, befintligt kärl för restavfall, kärlkostnad 500 kr/st Totala antalet hämtställen per kommun ses i Tabell (61) FÖRSTUDIE FÖR INSAMLING OCH BEHANDLING AV MATAVFALL, FÖRPACKNINGAR OCH TIDNINGAR

41 Tabell 10.1 Antal hämtställen i Mjölby, Tranås och Boxholm (utgång år 2012). Hämtställen, villahushåll (en- och tvåfamiljsfastigheter) Hämtställen, lägenhetshushåll (i flerbostadshus) Mjölby Tranås Boxholm (6 168 behållare) Verksamheter Hämtställen, fritidshushåll TOTALT ANTAL HÄMTSTÄLLEN, permanenthushåll TOTALT ANTAL HÄMTSTÄLLEN För dimensionering av avfallsutrymmen i flerfamiljshus har avfallsbranschen genom Avfall Sverige uppskattat avfallsvolymer enligt Tabell Tabell Avfallsmängder där fastighetsnära insamling förekommer för boende i flerbostadshus 38. Detta förutsätter att samtliga hushåll sorterar och är bra på detta, vilket i sin tur bl.a. beror på om systemet är obligatoriskt eller frivilligt, hur avfallstaxan är upplagd och hur stort intresset och engagemanget hos hushållen är. I Stockholm har man till exempel uppskattat en mindre utställd volym för matavfall för flerfamiljhushållen, ca liter per hushåll. Dels för att flerfamiljshushållen oftare är generellt sämre på att sortera, dels för att de generellt är färre boende per hushåll och genererar inte lika mycket matavfall som i villahushållen. Det är rimligt att anta att sorteringen inledningsvis kommer att generera mindre matavfallsmängder och öka på sikt. Därför kan t.ex. upphandlingen av kärl vara 38 Avfall Sverige, Rapport 2009, Handbok för avfallsutrymmen, Råd och anvisningar för transport, förvaring och dimensionering av hushållsavfall 41 (61) FÖRSTUDIE FÖR INSAMLING OCH BEHANDLING AV MATAVFALL, FÖRPACKNINGAR OCH TIDNINGAR

42 anpassad för att kunna köpa in flera kärl vid olika tidpunkter. I denna förstudie görs antagandet om att lägenhetshushållen behöver 15 liter per hämtställe. Detta innebär till exempel att en hyresrätts- eller bostadsrättsförening på 100 lägenheter uppskattas behöva (15 x 100)/140 liter = ca 10 kärl för hämtning 1 gång per vecka Avfallspåsar och sorteringsbehållare Priset på avfallspåsar varierar något beroende på upphandling. Här antas pappers- och plastpåsar ha samma pris. Tvåkärlssystemet: I snitt 3 st 7 liters papperspåsar/hh/v, påskostnad 0,3 kr/påse Påshållare för samtliga anslutna hushåll, 20 kr/st. Optisk sortering, två fraktioner: I snitt 3 st plastpåsar/hh/v, påskostnad 0,3 kr/påse Optisk sortering, sex fraktioner: I snitt 8 st plastpåsar/hh/v, påskostnad 0,3 kr/påse Fyrfacksystemet: I snitt 3 st 7 liters papperspåsar/hh/v, påskostnad 0,3 kr/påse Påshållare för samtliga anslutna hushåll, 20 kr/st Insamling Beträffande förändrad insamlingskostnad vid införande av nytt insamlingssystem finns inga uppskattade siffror från Avfall Sverige att utgå ifrån som nyckeltal. Generellt finns ganska få bedömningar gjorda kring förändrad insamlingskostnad vid förändrat insamlingssystem. Troliga anledningar är att kommuner inte noggrant följer upp förändrade kostnader vid t.ex. förändrade eller utökade arbetsuppgifter för befintlig och tillkommande personalstyrka eller nya och förändrade insamlingskostnader i samband med ny eller förändrad insamlingsentreprenad. Det kan vara svårt att jämföra olika typer av kommuner som har olika insamlingsrutter, densitet på bostadsområden, olika fördelning av tätort och glesbygd mm. Genom diskussioner med ett antal kommuner och kommunala bolag har dock en procentuell ökning av insamlingskostnaderna för en kommun som går från insamling av osorterat avfall till något av de fyra insamlingsalternativen uppskattats. Denna gångras sedan med nuvarande kostnader för insamling av osorterat avfall i respektive kommun. Följande antaganden görs: 42 (61) FÖRSTUDIE FÖR INSAMLING OCH BEHANDLING AV MATAVFALL, FÖRPACKNINGAR OCH TIDNINGAR

43 Tvåkärlssystemet: 50 % kostnadsfördyrning jämfört med nuvarande insamlingskostnad Optisk sortering, två fraktioner: 10 % kostnadsfördyrning jämfört med nuvarande insamlingskostnad Optisk sortering, sex fraktioner: 20 % kostnadsfördyrning jämfört med nuvarande insamlingskostnad Fyrfacksystemet: 75 % kostnadsfördyrning jämfört med nuvarande insamlingskostnad För tvåkärlssystemet anger både VIVAB 39 (Varberg och Falkenberg) och AÖS 40 (Skövde, Hjo, Tibro, Karlsborg, Töreboda och Falköping) att insamlingskostnaderna för villor ökar med ca 50 %. AÖS går då från hämtning av brännbart varannan vecka till hämtning av matavfall varannan vecka och brännbart var fjärde vecka. Enfacksbilar används i båda fallen och man tror att tvåfacksbilar bara skulle sänka kostnaderna marginellt. För flerbostadhus anger VIVAB att ökningen blir ca 25 %. Norrköping, som har hämtning av både matavfall och brännbart varannan vecka uppger att kostnaden för detta är dubbelt så hög som hämtning av osorterat avfall 41. Sammantaget antas i denna beräkning en kostnadsökning på 50 % jämfört med idag. Förutsättningen är då att matavfall och brännbart från villor hämtas med enfacksfordon varannan vecka och att matavfall från flerbostadshus hämtas varje vecka. När det gäller optisk sortering i två fraktioner bygger antagandet om 10 % ökade insamlingskostnader på att samma fordon som idag används men att de inte kan komprimera avfallet lika mycket. Antagandet bygger bland annat på samtal med Tekniska Verken i Linköping. För optisk sortering i sex fraktioner gäller samma sak men där hämtas dessutom tidningar, pappers-, plast- och metallförpackningar varför insamlingskostnaderna antas bli 20 % högre. För fyrfackssystemet har exempelvis Helsingborg i nuläget en insamlingskostnad på 26 kr/tömning för fyrfackskärl med 39 tömningar per år, totalt kr/hushåll och år. Detta kan jämföras med Mjölby, Tranås och Boxholm som för vanligaste villatjänsten har ca 16, 14 respektive 20 kr/tömning med 26 tömningar per år. Detta ger 416, 364 respektive 520 kr/hushåll och år. I Lomma och Sjöbo, två villadominerade kommuner som övergått från insamling av osorterat avfall till fyrfack med ca 80 % anslutningsgrad, har insamlingskostnaderna ökat med 80 respektive 130 % 42. Kostnaden för villahämtningen bedöms därför i ungefärligen fördubblas under förutsättning att det ena kärlet töms varannan vecka medan det andra töms var fjärde 39 Elisabeth Andersson, VIVAB, ,muntligt 40 Jessica Rytter, AÖS, , muntligt 41 Theres Stark, Norrköpings kommun, muntligt Avfall Web 43 (61) FÖRSTUDIE FÖR INSAMLING OCH BEHANDLING AV MATAVFALL, FÖRPACKNINGAR OCH TIDNINGAR

44 vecka, medan kostnaden för tvåkärlssystemet i flerbostadshus bedöms öka med ca 25 %. Sammantaget antas i denna beräkning ökningen av insamlingskostnaderna bli 75 %. Framförallt påverkas insamlingssystemet av kostnadsförändringar i form av nyinvesteringar av tvåfacks- eller flerfacksbilar, förändrade körrutter, samt att det särskilt för fyrfackssystemet är en längre tidsåtgång per kärltömning. För insamlingen kan en jämförelse mellan grundinvesteringen för olika typer av sopbilar göras. Kostnaden för en enfackad sopbil ligger på ca kr och för en tvåfackad sopbil ca kr 43. Kostnadsintervallen beror på val av bilmärke, tillval och antal axlar, samt att det t.ex. är dyrare med biogasdrift än dieseldrift. Totalinvesteringen för en dieseldriven fyrfacksbil ligger på ca 2,6 Mkr 44. Generellt kan sägas att entreprenören/kommunen kan skriva av hela investeringen under ett normalt 5 års kontrakt. Detta innebär ca 15 % fördyrning av investering av en tvåfacksbil jfr med en enfacksbil, och ca 50 % dyrare med en fyrfacksbil jfr med en enfacksbil. Detta gäller dock endast själva investeringen. Blir det nya insamlingssystemet frivilligt för hushållen kommer troligtvis körrutterna att bli väsentligt förändrade och mer komplicerade för förarna. Entreprenören/kommunen kommer även fortsättningsvis behöva köra med till viss del enfackade bilar i samtliga alternativ under infasningsperioden av det nya systemet, samt för att hämta avfall från t.ex. hämtställen som inte anslutit sig till det nya systemet, verksamheter och eventuellt flerfamiljshus om dessa inte kommer att anslutas Omlastningsplats För samtliga insamlingssystem bedöms kommunerna behöva flera eller en gemensam omlastningsplats för insamlat avfall innan vidare transport till behandling och återvinning. Troligen kan befintliga omlastningsstationer i respektive kommun användas. När det gäller fyrfackssystemet behövs en större omlastningsplats då det är åtta olika fraktioner som ska tippas och omlastas på samma ställe. I denna förstudie görs inga uppskattningar av omlastningsplatsens placering eller utformning, och därmed görs inget försök till kvantifiering av investeringskostnader för detta. 44 (61) 43 Bert Kangefjärd, Norba, april 2013, muntligt 44 NTM, 2012 FÖRSTUDIE FÖR INSAMLING OCH BEHANDLING AV MATAVFALL, FÖRPACKNINGAR OCH TIDNINGAR

45 Behandlingsavgifter För behandling av restavfallet och transportkostnader används samma kostnader (kr/ton, km) som idag för respektive kommun. För behandling av matavfallet görs en generell uppskattning av mottagningsavgift och transportavstånd baserat på uppgifter från kontaktade biogasanläggningar, se även bilaga 1. För optisk sortering inklusive efterföljande behandling används uppskattningar från Tekniska Verken i Linköping. Tvåkärlssystemet: Restavfall: 350 kr/ton (Tranås), 400 kr/ton (Mjölby, Boxholm) Matavfall: ca 500 kr/ton Transportkostnad: 0,95 kr/ton, km (Mjölby, Tranås), 1,35 kr/ton, km (Boxholm) Transportavstånd matavfall: 50 km Transportavstånd restavfall: 50 km Optisk sortering, två fraktioner: Färgade påsar, sortering och efterföljande behandling: ca 600 kr/ton Transportkostnad: 0,95 kr/ton, km (Mjölby, Tranås), 1,35 kr/ton, km (Boxholm) Transportavstånd samtliga fraktioner: 50 km Optisk sortering, sex fraktioner: Restavfall: 350 kr/ton (Tranås), 400 kr/ton (Mjölby, Boxholm) Matavfall: ca 500 kr/ton Transportkostnad: 0,95 kr/ton, km (Mjölby, Tranås), 1,35 kr/ton, km (Boxholm) Transportavstånd matavfall: 50 km Transportavstånd restavfall: 50 km Fyrfacksystemet: Restavfall: 350 kr/ton (Tranås), 400 kr/ton (Mjölby, Boxholm) Matavfall: ca 500 kr/ton Transportkostnad: 0,95 kr/ton, km (Mjölby, Tranås), 1,35 kr/ton, km (Boxholm) Transportavstånd matavfall: 50 km Transportavstånd restavfall: 50 km Optisk sorteringsanläggning Som tidigare nämnts i kapitel så antas kommunerna i alternativet optisk sortering i sex fraktioner gemensamt investera och driva en optisk sorteringsanläggning för sex fraktioner. Idag är det osäkert om anläggningen i Eskilstuna kan ta emot från andra 45 (61) FÖRSTUDIE FÖR INSAMLING OCH BEHANDLING AV MATAVFALL, FÖRPACKNINGAR OCH TIDNINGAR

46 kommuner och det inte har gått att få fram någon mottagningsavgift. Sorteringsanläggningen hos VETAB i Vetlanda kan eventuellt vara en möjlig framtida anläggning, men inga beslut om att utöka den anläggningen till sex fraktioner ännu tagna. Offert har tagits in från Envac Optibag AB med följande uppskattningar: Optisk sortering med sex fraktioner: Sex fraktioner med utsortering av matavfall, fyra FTI-fraktioner (plast, tidningar, papper och metall) samt övrigt Kapacitet ton/år Mottagningskapacitet 7 ton/h 2-linjers anläggning för utsortering direkt till containrar Avskrivning 15 år Ägandeskap per kommun baseras på antal invånare Ersättning för FTI-material antas utgå i och med att det även tillkommer kostnad för att riva påsar och sortera materialet i senare led hos återvinningsanläggning eller likn. Offererat budgetpris för komplett installerad och driftsatt sorteringsanläggning vår 2013 är MSEK, exklusive moms 45. Till detta tillkommer investeringskostnader för byggnad, byggnadsarbete, markarbete, VVS, ventilation samt elektricitet och ställverk samt containrar. I denna förstudie görs en grov uppskattning om kr/m 2, Totalt ca MSEK. Till detta tillkommer även investeringskostnad för containers på ca kr/container, Totalt ca SEK. Årliga driftskostnader uppskattas till totalt ca 0,7 MSEK, baserat på: En årsanställd heltid Energikostnad vilket beräknas på 250 dagar 7 tim /dag ca 40 kw/h = kwh/år Var 6-8 år sker reservdelsutbyte, ca 1 MSEK Information och projektledning Vid införande av nytt insamlingssystem i en kommun tillkommer kostnader i form av informationskampanjer, reklamutskick, kundtjänst, etc., projektledare vid införandet samt övrig personal. Oavsett kommunens storlek krävs alltid extra insatser för att organisera och informera om det nya insamlingssystemet. Kostnaderna varierar beroende på kommunens storlek och vilka ambitioner man har. Eftersom informationsinsatserna kan variera har kostnaderna antagits vara de samma för samtliga fyra system. Följande antaganden har gjorts: 46 (61) 45 Offert från Envac Optibag AB, Stefan Holmertz, Mjölby Kompletterande offert från Envac Optibag AB, Stefan Holmertz, Mjölby FÖRSTUDIE FÖR INSAMLING OCH BEHANDLING AV MATAVFALL, FÖRPACKNINGAR OCH TIDNINGAR

47 Kostnader under införande av systemet, år 1-3: Mjölby antas behöva en projektledare på heltid vid införandet av nytt insamlingssystem, medan Tranås och Boxholm antas kunna dela på en heltidstjänst (75 respektive 25 %) på grund av sin mindre befolkning. Informationsinsatser antas göras för ca 150 kr per hushåll/år. Löpande kostnad för information och kvalitetsarbete efter år 3: 30 % av kostnaderna för år 1-3. Olika kommuner uppger olika erfarenheter vid sina insatser. Sigtuna kommun (drygt inv) uppger att de arbetade motsvarande 3,5 heltidstjänster och 5 studenter arbetade periodvis, under själva införandet av tvåkärlssystemet. Vid Nårab, ett kommunalt bolag med delägare Örkelljunga, Klippan och Perstorp (totalt ca inv), anlitades en projektledare anställd heltid samt periodvis fyra kärlutsättare och tre till fyra miljöinformatörer. Efter införandet har man kunnat återgå till normal bemanning 47. Vafab Miljö AB (ägs av kommunerna i Västmanlands län, Heby och Enköpings kommun, totalt ca inv) har haft en stor informationssatsning under många år för införande av deras tvåkärlssystem. Sedan införandet jobbar idag löpande 2,5 personer heltid med skolinformation i regionen, samt 2 personer heltid med insamlingsansvaret och sorteringskvalitet, utformning av soprum, mm. Löpande skickas dessutom en informationstidning ut 4 gånger/år till ca hushåll (<2 kr/hh/nr + ca kr i självkostnadstid för att ta fram tidningsnumret 48 ). NSR uppger ca 300 kr/hushåll för info vid införande av fyrfacksystemet genom både muntlig och skriftlig information. Lerum uppger ca 175 kr/lägenhetshushåll 49 (exkl. skriftlig info) för dörrknackning med hjälp av studenter vid införande av matavfallssortering. I Skövde lades ca 150 kr/hushåll för skriftlig information och informationsmöten vid införande av matavfallssortering i villor Avfall Sverige, Rapport U2011:19, Hjälpmedel för introduktion av system för insamling av källsorterat matavfall 48 Mikael Helmin, Vafab Miljö AB, Karin Lindblad Johansson; Lerums kommun, Jessica Rytter, AÖS, , muntligt 47 (61) FÖRSTUDIE FÖR INSAMLING OCH BEHANDLING AV MATAVFALL, FÖRPACKNINGAR OCH TIDNINGAR

48 10.3 Sammanställning I Tabell 10.3-Tabell 10.8 redovisas resultaten av den översiktliga kostnadsberäkningen för de fyra systemen i respektive kommun. Sammanställningen för varje kommun är uppdelad i två tabeller; investeringar och extra kostnader vid introduktion av systemet samt löpande årliga kostnader. I tabellen för löpande årliga kostnader återkommer kostnaderna för investeringar mm men omräknat till kostnad per år. Det bör noteras att vissa av de löpande kostnaderna bara uppstår under ett visst antal år så att den totala kostnaden således minskar efterhand. Beräkningarna är gjorda med antagandet att 80 % av hushållen är anslutna till insamlingssystemen. Se bilaga 3 för detaljerade beräkningar Mjölby Tabell 10.3 Bedömning av investeringar och extra kostnader vid introduktion av systemet för de fyra alternativen för Mjölby kommun jämfört med kostnaderna för dagens system. Samtliga uppgifter i MSEK, förutom kostnad per hushåll som redovisas i SEK/hushåll. Optisk sortering, två fraktioner Optisk sortering, sex fraktioner Dagens insamlingssystem Tvåkärlssystem Fyrfackssystem Påshållare - 0, ,2 Kärl - 3, ,1 Sorteringsanläggning ,3 - Information & projektledning, införande - 2,8 2,8 2,8 2,8 Totalt, MSEK - 6,0 2,8 26,1 19,0 Totalt, SEK/hushåll* * Inkluderar hushåll i villa, flerbostadshus och fritidshus 48 (61) FÖRSTUDIE FÖR INSAMLING OCH BEHANDLING AV MATAVFALL, FÖRPACKNINGAR OCH TIDNINGAR

49 Tabell 10.4 Bedömning av löpande årliga kostnader för de fyra alternativen för Mjölby kommun jämfört med kostnaderna för dagens system. Samtliga uppgifter i MSEK/år, förutom kostnad per hushåll som redovisas i SEK/hushåll och år. Optisk sortering, två fraktioner Optisk sortering, sex fraktioner Dagens insamlingssystem Tvåkärlssystem Fyrfackssystem Påshållare, år , ,1 Kärl, avskrivning 10 år - 0, ,1 Sorteringsanläggning, avskrivning 15 år ,2 - Sorteringsanläggning, drift ,4 - Påsar - 0,5 0,5 1,3 0,5 Insamling 4,2 6,2 4,6 5,0 7,3 Behandling 3,0 3,0 4,1 3,0 3,0 Inkomster för FTI-material ,0 Information & projektledning, införande, år 1-3 Löpande information & kvalitetsarbete Total årlig kostnad, MSEK/år Total årlig kostnad, SEK/hushåll/år* * Inkluderar hushåll i villa, flerbostadshus och fritidshus - 0,9 0,9 0,9 0,9-0,3 0,3 0,3 0,3 7,2 11,3 10,3 13,1 13, (61) FÖRSTUDIE FÖR INSAMLING OCH BEHANDLING AV MATAVFALL, FÖRPACKNINGAR OCH TIDNINGAR

50 Tranås Tabell.10.5 Bedömning av investeringar och extra kostnader vid introduktion av systemet för de fyra alternativen för Tranås kommun jämfört med kostnaderna för dagens system. Samtliga uppgifter i MSEK, förutom kostnad per hushåll som redovisas i SEK/hushåll. Optisk sortering, två fraktioner Optisk sortering, sex fraktioner Dagens insamlingssystem Tvåkärlssystem Fyrfackssystem Påshållare - 0, ,2 Kärl - 2, ,7 Sorteringsanläggning ,1 - Information & projektledning, införande - 2,0 2,0 2,0 2,0 Totalt, MSEK - 4,2 2,0 18,2 12,9 Totalt, SEK/hushåll* * Inkluderar hushåll i villa, flerbostadshus och fritidshus Tabell 10.6 Bedömning av löpande årliga kostnader för de fyra alternativen för Tranås kommun jämfört med kostnaderna för dagens system. Samtliga uppgifter i MSEK/år, förutom kostnad per hushåll som redovisas i SEK/hushåll och år. Total årlig kostnad, SEK/hushåll/år* * Inkluderar hushåll i villa, flerbostadshus och fritidshus 50 (61) FÖRSTUDIE FÖR INSAMLING OCH BEHANDLING AV MATAVFALL, FÖRPACKNINGAR OCH TIDNINGAR Optisk sortering, två fraktioner Optisk sortering, sex fraktioner Dagens insamlingssystem Tvåkärlssystem Fyrfackssystem Påshållare, år , ,05 Kärl, avskrivning 10 år - 0, ,4 Sorteringsanläggning, avskrivning 15 år ,6 - Sorteringsanläggning, drift ,3 - Påsar - 0,3 0,3 0,9 0,3 Insamling 2,9 4,4 3,2 3,5 5,1 Behandling 1,9 1,9 2,8 1,9 2,0 Inkomster för FTI-material ,6 Information & projektledning, införande, år 1-3 Löpande information & kvalitetsarbete Total årlig kostnad, MSEK/år - 0,7 0,7 0,7 0,7-0,2 0,2 0,2 0,2 4,8 7,8 7,2 9,1 9,1

51 Boxholm Tabell.10.7 Bedömning av investeringar och extra kostnader vid introduktion av systemet för de fyra alternativen för Boxholms kommun jämfört med kostnaderna för dagens system. Samtliga uppgifter i MSEK, förutom kostnad per hushåll som redovisas i SEK/hushåll. Optisk sortering, två fraktioner Optisk sortering, sex fraktioner Dagens insamlingssystem Tvåkärlssystem Fyrfackssystem Påshållare - 0, ,02 Kärl - 1, ,4 Sorteringsanläggning ,7 - Information & projektledning, införande - 0,7 0,7 0,7 0,7 Totalt, MSEK - 1,9 0,7 5,4 7,2 Totalt, SEK/hushåll* * Inkluderar hushåll i villa, flerbostadshus och fritidshus Tabell 10.8 Bedömning av löpande årliga kostnader för de fyra alternativen för Boxholms kommun jämfört med kostnaderna för dagens system. Samtliga uppgifter i MSEK/år, förutom kostnad per hushåll som redovisas i SEK/hushåll och år. Optisk sortering, två fraktioner Optisk sortering, sex fraktioner Dagens insamlingssystem Tvåkärlssystem Fyrfackssystem Påshållare, år , ,01 Kärl, avskrivning 10 år - 0, ,8 Sorteringsanläggning, avskrivning 15 år ,4 - Sorteringsanläggning, drift ,1 - Påsar - 0,1 0,1 0,3 0,1 Insamling 1,2 1,8 1,3 1,4 2,1 Behandling 0,7 0,7 1,0 0,7 0,8 Inkomster för FTI-material ,2 Information & projektledning, införande, år 1-3 Löpande information & kvalitetsarbete Total årlig kostnad, MSEK/år Total årlig kostnad, SEK/hushåll/år* * Inkluderar hushåll i villa, flerbostadshus och fritidshus - 0,2 0,2 0,2 0,2-0,1 0,1 0,1 0,1 1,9 3,1 2,8 3,3 3, (61) FÖRSTUDIE FÖR INSAMLING OCH BEHANDLING AV MATAVFALL, FÖRPACKNINGAR OCH TIDNINGAR

52 10.4 Sammanfattande kommentarer Eftersom det finns osäkerheter i genomförda antaganden bör resultaten av kostnadsbedömningen ses som indikationer snarare än exakta kostnader. Beräkningarna visar dock tydligt att samtliga fyra studerade insamlingssystem är dyrare än nuvarande system med insamling av osorterat avfall. Utsortering av förpackningar och tidningar, oavsett optisk sortering med sex fraktioner eller fyrfackssystem, är dyrare än insamling av bara matavfall och brännbart och intäkterna från förpackningar och tidningar kan inte till fullo täcka höjda kostnader. De sammanlagda investeringskostnaderna för Mjölby och Tranås är störst för optisk sortering i sex fraktioner som bygger på att kommunerna skulle investera i en optisk sorteringsanläggning. När det gäller Boxholm är dock investeringarna större för fyrfackssystemet än för optisk sortering i sex fraktioner. Detta beror på att kärlkostnaderna blir höga då antalet fritidshus är stort (1 000 st) i förhållande till den fasta befolkningen och det antas att även 80 % av fritidshusen använder det nya systemet. Om färre fritidshus använder systemet kan kostnaden för fyrfackssystemet bli likvärdig eller lägre än kostnaden för optisk sortering i sex fraktioner. När investeringar och extra kostnader vid introduktion av systemet räknas om till årliga kostnader och läggs ihop med övriga löpande kostnader för drift av systemen kan man se att optisk sortering i sex fraktioner och fyrfackssystemet är relativt likvärdiga de första tio åren (avskrivningstid för kärlen). Därefter är optisk sortering i sex fraktioner dyrare fram till dess att sorteringsanläggningen skrivits av efter 15 år. På längre sikt tycks de två systemen innebära ungefär likvärdiga kostnader. Sannolikt tillkommer dock ökade kostnader för reservdelar mm för sorteringsanläggningen men dessa har inte kunnat beräknas. För Boxholm gäller även här att de höga kärlkostnaderna för fritidshusen medför att fyrfackssystemet blir något dyrare än optisk sortering i sex fraktioner. När det gäller de löpande årliga kostnaderna för tvåkärlssystemet och optisk sortering i två fraktioner har tvåkärlsystemet något högre kostnad de första tio åren (avskrivningstid för kärlen). Därefter förefaller de två systemen innebära ungefär likvärdiga kostnader. Det är viktigt att poängtera att kostnaden för en optisk sorteringsanläggning för sex fraktioner bygger på en kortfattad vägledande offert från leverantören och grova uppskattningar om byggkostnader. Det går inte att utesluta att det kan tillkomma ytterligare kostnader vid byggnation. Det bör också noteras att de olika systemen inte är helt jämförbara eftersom de utför olika nyttor för kunderna. Fyrfackssystemet är det system som utför störst nytta genom att åtta fraktioner hämtas vid villahushållen. Vid optisk sortering i sex fraktioner behöver hushållen själva transportera glas till återvinningsstationer. Tvåkärlssystemet och optisk sortering i två fraktioner möjliggör bara sortering av matavfall. 52 (61) FÖRSTUDIE FÖR INSAMLING OCH BEHANDLING AV MATAVFALL, FÖRPACKNINGAR OCH TIDNINGAR

53 11 Införande av nytt källsorteringssystem beskrivning av processen 11.1 Inledning Ett nytt insamlingssystem är en stor omställning för både kommunen och kunderna och är ett projekt som kräver planering. Det är viktigt att tidigt lyfta fram argumenten till varför det nya systemet ska införas och att entusiasmera och engagera den egna organisationen, från insamlingspersonal till ledning och politiker. I detta avsnitt beskrivs processen för införande av nytt källsorteringssystem från genomförande av förstudie till fullt utbyggt system i kommunerna. Delar av innehållet är hämtat från Avfall Sveriges rapport U2011:19 51 kompletterat med konsulternas egna erfarenheter och information från intervjuade kommuner Tidsåtgång för införande Att införa ett nytt insamlingssystem är tidskrävande. Tidsåtgången påverkas av kommunens storlek, val av insamlingssystem, om kommunen har insamlingen i egen regi eller på entreprenad, och i så fall när i tiden en ny upphandling kan göras, om behandlingen ska göras i egen regi eller handlas upp, vilka personalresurser som satsas mm. I Tabell 11.1 visas en tidsaxel som översiktligt beskriver de olika momenten. Mörkare färg anger kortare tid i ett uppskattat tidsintervall för olika moment och sammanfattningsvis kan sägas att processen från förstudie till det att insamlingssystemet är på plats tar minst tre år. Tabell 11.1 Tidsaxel för införande av matavfallsinsamling. Mörkare färg anger den kortare tiden i angivet intervall (Från Avfall Sveriges rapport U2011:19). 51 Avfall Sverige, Rapport U2011:19, Hjälpmedel för introduktion av system för insamling av källsorterat matavfall 53 (61) FÖRSTUDIE FÖR INSAMLING OCH BEHANDLING AV MATAVFALL, FÖRPACKNINGAR OCH TIDNINGAR