Lärande för hållbar utveckling i Malmö. Lärande för hållbar utveckling i Malmö

Transkript

1 Lärande för hållbar utveckling i Malmö FN:s generalförsamling har förklarat perioden ett decennium för lärande för hållbar utveckling. Då ska världen fokusera på frågan. Malmö satsar därför på att bli en internationellt ledande kunskaps- och utvecklingsstad inom detta område. För att nå dit krävs kraft och engagemang på många nivåer i samhället. Då har lärande i alla dess former en huvudroll. Hur gör man hållbar utveckling begriplig, lustfylld och angelägen? Lärande begränsas inte av klassrummet. Lärandet är gränslöst både i tid och rum och inspirerar bland annat på arbetsplatser, kaféer och i ideella organisationer. Läs den här boken och låt dig inspireras av hur andra har gjort och gör för att öka den sociala, ekonomiska och ekologiska hållbarheten. Boken innehåller utöver en mängd goda exempel även en verktygslåda och en mängd länkar till vidare handling. Lärande för hållbar utveckling i Malmö Lärande för hållbar utveckling i Malmö

2 Varsågod en bok full av goda exempel på lärande för hållbar utveckling i Malmö, en stad som arbetar aktivt för en hållbar framtid. Vår största utmaning i detta nya århundrade är att ta en idé som låter så abstrakt hållbar utveckling och göra den till verklighet för alla världens människor. Kofi Annan Som ett led i detta arbete har FN startat RCE-programmet Regionala centra för expertis om lärande för hållbar utveckling (Regional Centres of Expertise on Education for Sustainable Development). Programmet strävar efter att sådana regionala centra ska byggas upp och aktivt sprida kunskaper om hur vi bygger ett hållbart samhälle tillsammans. Hittills har 47 regioner antagits till programmet, varav Skåne är en. I RCE Skåne ingår Malmö högskola, Malmö stad, Lunds kommun, Lunds universitet och Region Skåne. RCE handlar om att gå från ord till handling genom att inspirera och medvetandegöra invånarna att ta sitt ansvar för en hållbar utveckling. RCE poängterar att hela världen ska vara ett gemensamt globalt rum för lärande (global learning space). Därför arbetar Malmö stad med kunskapsutbyte och ömsesidigt lärande i internationella projekt som till exempel EUprojektet SMILE och det Sida-finansierade projektet Tusenet. Läs mer om dessa projekt i artikeln om RCE på sida 12. Världsnaturfonden (WWF) är en aktör med globalt engagemang som Malmö stad har påbörjat ett samarbete med för att ytterligare sätta fart på arbetet med hållbar utveckling. Hoppet om en hållbar framtid står till lärandet. Då avses inte enbart det lärande som äger rum innanför klassrummens fyra väggar, utan lärande som sker varhelst och närhelst möten mellan människor sker, som på kaféer, i studieförbund eller på arbetsplatser. Syftet med boken är att berätta om allt det goda arbete som görs för att få en mer hållbar framtid och att sprida erfarenheterna vidare. Allt som görs inom området i Malmö har inte fått plats i boken, och en del exempel har getts mer utrymme än andra. För att möjliggöra inhämtande av ännu mer information finns kontaktuppgifter angivna. I slutet av boken erbjuder en Verktygslåda konkret vägledning. I Agenda 21, FN:s handlingsplan för det 21:a århundradet, har utbildning en mycket framträdande roll. På dokumentets 560 sidor nämns utbildning inte mindre än 486 gånger. I boken har vi valt att använda begreppet lärande istället för utbildning. Med utbildning menar vi ofta förmedling, överföring av kunskap och färdigheter. Begreppet kan också innefatta dokumenterat kunnande eller kunskap. Kunskap, värderingar och kompetenser utvecklas i en process som vi kallar lärande. Lärande är att absorbera information och integrera informationen på ett sådant sätt att denna process leder till andra val, ett förändrat beteende. Information i form av data och grundläggande fakta kopplas till vår kunskap, vår erfarenhet, våra normer och värderingar och hur vi lever våra liv vilket ger livet mening.

3 Redaktionskommitté Per-Arne Nilsson Karolina Algotsson Malmö stad Text Catarina Rolfsdotter-Jansson Damanco Community Innehållsförteckning Redaktör REDAKTION Rebecka Eriksson-Russell Damanco AB Foto Karin Oddner Damanco Community har tagit alla bilder utom: Damanco AB sida 21, 32, 33, 50, 52-53, Designboost sida 75 Dynamic Dog sida 30 Anders Ekström sida 19, 51, Malmö stad sida 18, 60 Näktergalens mentorsprogram sida 16, 92 Rädda Barnen sida 64 Jan Sandberg sida 66 Mikael Wannerth sida 63 Grafisk form Johannes Dahlskog Damanco AB Tryck Printing AB på Svanengodkänt papper Utgivare Lärande för hållbar utveckling i Malmö är framtagen av Malmö stad i samarbete med Malmö högskola. Boken har tillkommit inom ramen för RCE Skåne och med ekonomiskt stöd av EU-projektet Lärande för hållbar utveckling. Inledning s. 3 Innehållsförteckning s. 5 Förord s. 6 Definitioner av begrepp s. 8 Goda exempel s. 10 Malmö högskola s. 10 RCE Skåne s. 12 Fenix s. 12 Institutet för Hållbar Stadsutveckling s. 14 Näktergalen s. 16 Resurscentrum för mångfaldens skola s. 17 Malmö stad s. 18 ReKo s. 19 Kirsebergsskolan s. 20 Hållbara gymnasieutbildningar s. 21 Hästhagens förskola s. 22 Malmö naturskola s. 24 Skogens dag s. 26 Får man grilla här? s. 27 Naturbussen s. 27 Malmö Skolrestauranger s. 28 Klimat-X s. 30 Klimatakuten s. 32 Vingkraft s. 33 Pendla för livet s. 33 Vänlig väg till skolan s. 34 Zenit s. 36 Malmö museer s. 38 Helix s. 40 Augustenborgs takträdgård s. 44 Klimatforum s. 46 Ekostaden s. 47 Hemmet s. 47 Västra Hamnen s. 48 Eco-Driving s. 50 Södra Sofielundsenheten s. 52 Metoder för möten s. 53 Gnistan s. 54 Sea-U s. 56 Humanitetens Hus s. 58 Hållbarhet inom kyrkan s. 60 Unga informerar om miljö s. 61 Malbas s. 62 Rädda Barnen s. 64 Ekovandringar s. 66 Uma Bazaar s. 68 Eko/Fairtrade-guide s. 70 Pure Fashion s. 71 Fairtrade City s. 72 Fairtrade-festival s. 73 Designboost s. 74 Salt & Brygga s. 76 Barista Fair Trade Coffee s. 78 Voyage magasin s. 80 Grön Stad s. 81 Bioreklam s. 82 Planeten s. 83 Good s. 83 Drömmarnas Hus s. 84 Spiritus Mundi s. 86 Moomsteatern s. 88 Verktygslåda s. 92 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vill du ha fler exemplar av boken? Kontakta Miljöförvaltningen i Malmö stad, , miljo@malmo.se Malmö, april

4 Förord FÖRORD Alla kan förstå att om vi fiskar slut på all fisk så kommer våra barnbarn aldrig att få smaka på torsk eller ål. Stannar vi vid detta faktum infinner sig oro och i värsta fall hopplöshet. Men antar vi det som en utmaning som kan bemötas med kunskap blir frågan något helt annat. Att levandegöra stora frågor så att barn och ungdomar kan ta dem till sig på ett konstruktivt sätt är en stor utmaning för oss vuxna. Om våra barn lämnar skolan utrustade med kunskap som svärd och kritiskt reflekterande som sköld kan de anta vilken utmaning som helst. Den förmågan är kärnan i det framtida hållbara samhället. Vi vuxna kan genom att uppmärksamma vilka följder våra handlingar får i vardagen stärka vår förmåga att tänka långsiktigt. Hållbar utveckling handlar om att vi som lever nu ska undvika att skjuta över problem på nästa generation, eller hantera svårigheter på sätt som skapar andra problem längre fram. Hållbar utbildning är förmedlande av förmågan att se vilka problem som finns i samhället idag som kommer att påverka nästa generation och utveckla redskap för att kunna hantera dessa frågor på ett sätt som inte skapar nya problem för nästa generation. Målet är alltså ansvarstagande, kritiskt reflekterande och problemlösande människor. Det är större krav än vad de flesta av oss klarar av att leva upp till, men inte ett ouppnåeligt mål. Att på matten undersöka om man kan beräkna exakt hur mycket torsk som kan tas upp per år och på samhällskunskapen diskutera vem som egentligen bestämmer hur mycket torsk som får fiskas är att göra ett hot till ett hanterbart problem. Att på ett café presentera kaffeodlaren är att göra en komplex världshandel till ett möte mellan människor. Genom kunskap kan avstånd i tid och rum överstigas. Genom hållbar kunskap blir framtiden din vän. - Tyvärr så kan jag inte nå t om Dalsland, för jag var sjuk när dom gick igenom det i skolan. Så jag har aldrig fått lära mig det. Det kanske gick att säga så förr och om fakta som inte behövdes just då. Men i en värld som förändras i en allt snabbare takt är det inte hållbart. Idag handlar det inte om att få lära sig, idag handlar det om att lära sig lära. För att kunskap ska kunna bidra till hållbar utveckling räcker det idag inte med att samband klarläggs och förstås. Insikterna måste förädlas och omvandlas till ett handlande som bidrar till hållbar utveckling. Vid Malmö högskola har vi en vision om att våra studenter ska utveckla en gränsöverskridande handlingskompetens som innebär inte bara att ha kunskap om något, utan också ha kunskap i något; att ha kompetens att kritiskt bruka sina kunskaper. Liknande förhållningssätt måste känneteckna all utbildning framöver. Det gäller ett livslångt lärande från barndom till ålderdom. I skolan ska våra barn och ungdomar bli experter på att lära sig. Detta för att kunna hantera nya problem som måste lösas för att utvecklingen ska bli hållbar. FÖRORD Lari Pitkä-Kangas Kommunalråd, Malmö stad Harriet Axelsson Prorektor, Malmö högskola 6 7

5 DEFINITIONER Lärande för hållbar utveckling kopplar ihop lärande med begreppet hållbar utveckling Hållbar utveckling har flera definitioner där en är Hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra förutsättningarna för kommande generationer att tillfredsställa sina behov (Brundtlandkommissionen, 1987). Hållbar utveckling är ett vittomspännande begrepp som innehåller flera dimensioner: ekonomisk, miljömässig, social och kanske också kulturell. Utveckling är nödvändig för att tillfredställa mänskliga behov och för förbättrad livskvalitet. Samtidigt måste denna utveckling baseras på resurssnålt och ansvarfullt användande av samhällets begränsade resurser såväl naturresurser som mänskligt och ekonomiskt kapital. Lärandeprocesser beskrivs oftast på individuell nivå, men kan egentligen delas upp på tre nivåer: a) som en lärande person med individuella förmågor, där självutveckling är en drivkraft, eller möjligheten att förflytta den egna positionen i samhället, b) som en person inom en lärande organisation där organisationen försöker förbättra kvaliteten på den egna strukturen och resultatet, c) som en individ inom ett lärande samhälle, där lärandeprocesser hos olika organisationer och individer kombineras. För att få till stånd en hållbar utveckling krävs det kunskap och engagemang. Det är bara när man verkligen vet och förstår varför man ska förändra sitt beteende som man gör det. Det krävs kunskap för att göra medvetna val och för att få kunskap krävs det lärande. En hållbar framtid byggs inte från toppen, utan behöver kraft underifrån. Den kraften får näring av lärande i alla dess former. Det finns två huvudspår i arbetet för hållbar utveckling: Kunskapsöverföring där man skapar förståelse för sambandet mellan val och miljökonsekvenser och som kan förmå enskilda aktörer att på egen hand agera miljöanpassat. Lagstiftning som styr enskilda aktörers handlande. Båda spåren är viktiga, men det förstnämnda är en förutsättning för det andra eftersom beslut bygger på opinionens tryck och politiska ställningstaganden. Utan ett sammanhållande kitt av framtidsdrömmar har vi inget fungerande samhälle. Äntligen består det kittet av ett engagemang för hållbar utveckling, som visar sig i uppmärksamhet i media, i ökningen av försäljning av miljömärkta, Rättvisemärkt-certifierade och ekologiska produkter, i andelen sålda miljöbilar, i samtalsämnena över fikabordet med mera. Allt detta visar på ett ökat medvetande och en ökad vilja att göra något. Vår största utmaning i detta nya århundrade är att ta en idé som låter så abstrakt hållbar utveckling och göra den till verklighet för alla världens människor. Kofi Annan 8 9

6 Högskolan driver på för hållbar utveckling Malmö högskola, MAH, arbetar med lärande för hållbar utveckling dels i separata kurser, dels som inslag i kurser. Arbetet bygger på MAH:s vision som vilar på fyra begrepp. Alla fyra lägger grunden för hållbar utveckling. Högskolan bedriver även forskning inom detta område. Malmö högskolas vision där gränsöverskridande handlingskompetens inom såväl forskningsområde som undervisningsområde och yrkesområde skapar ett professionsuniversitet har utvecklats i symbios utifrån en aktivitetsbaserad pedagogik. Harriet Axelsson är prorektor på MAH. Hon berättar engagerat om de fyra begreppen som bildar visionen om professionsuniversitetet. MAH var tidigt ute med att arbeta med tre perspektiv; jämställdhet, internationell migration och etnicitet samt miljö. Nu finns detta fokus hos alla lärosäten. Därför spetsar vi vår vision ytterligare och är återigen unika, säger Harriet Axelsson. Det första begreppet i visionen är Gränsöverskridande handlingskompetens. Det innebär att en student som går ut från MAH inte bara ska vara t ex tekniker eller tandläkare, utan ha flera perspektiv med sig för att kunna agera på ett hållbart sätt i samhället. Vår verksamhet ska utgå från de unika förutsättningar var och en av våra studerande och medarbetare har, för att bidra till att utveckla en handlingskompetens som baseras på erfarenhet, vetenskaplig kunskap och yrkesrelevans. Det andra begreppet är Partnerskap och kunskapsdelning. Det innebär att utbildningarna ska ha så mycket samarbete med det omgivande samhället som möjligt. Ett exempel är IMERprogrammet (Internationell migration och etniska relationer) där studenterna har kontakt med organisationer och myndigheter för att kunna göra projekt i samverkan och lära av varandra. Det tredje är Internationalisering för alla. Harriet Axelsson påpekar att inte alla kan läsa hela utbildningar utomlands och att det därför är viktigt att ha med det internationella perspektivet hela tiden och att när det gäller valbara kurser lägga dem på en termin så att det blir lättare med internationellt utbyte. Målet är att alla ska ha en mångkulturell kompetens och vara globala medborgare. Det fjärde är Medborgerlig bildning, dvs den bildning man behöver för att kunna vara delaktig i samhället, hur makt och demokrati hänger ihop. En speciell kurs för högskolepersonal erbjuds på temat. Cirka 40 % av studenterna på MAH går på lärarutbildningen. I lärarutbildningens avslutande MALMÖ HÖGSKOLA MALMÖ HÖGSKOLA kurs diskuterar och planerar samtliga studenter ämnesövergripande undervisning med inriktning mot lokala och globala framtidsfrågor. Kerstin Sonesson är universitetslektor i miljövetenskap med didaktisk inriktning och undervisar på Natur, Miljö & Samhälle och är miljöperspektivsansvarig på lärarutbildningen. Hon tycker att hennes arbete är allra roligast när initiativet kommer från studenterna och de visar sin handlingskompetens. När vi har perspektivdagar en gång om året är det nu tio gånger så många studenter som anmäler sig självmant än förra året. Jag vill gärna tro att detta är en effekt av att medvetenheten ökar. Kerstin Sonesson menar att vi i väst har hög kunskapsnivå i kombination med de största ekologiska fotavtrycken. Vi behöver lära oss använda vår kunskap för att ifrågasätta vår livsstil och för att kunna förändra den. Inom varje kurs på lärarutbildningen som är på minst tio veckor ska det finnas en bilaga till kursplanen som beskriver på vilket sätt perspektiven tas upp i kursen. Det är ett bra sätt att tvinga oss kursansvariga att verkligen förankra perspektiven i undervisningen. Vi måste detaljerat beskriva hur vi ska arbeta, t ex i vilket moment i kursen och i vilken litteratur det ska ingå. I huvudämnet Geografi, miljö och lärande läggs stor tonvikt på lärande för hållbar utveckling. Perspektivet hållbar utveckling ingår även i kurserna Möte med u-land som tar upp globala frågor och där en tre veckors fältstudie i Indien ingår i kursen. Kursen En ändlig värld erbjuds på lärarutbildningen och är koncentrerad på energihistoria. Lärarna på MAH, Per Eliasson och Mats Areskough, har gett ut läroboken Energi för hållbar utveckling, som de ska bygga fortbildningskurser för lärare kring. Kursen Miljöfysik går som fristående kurs på kvartsfart under hela läsåret med start på hösten och på heltid med start på våren. Harriet Axelsson, Malmö högskola harriet.axelsson@mah.se Telefon:

7 MALMÖ HÖGSKOLA Skåne en av FN:s utvalda regioner FN:s generalförsamling har förklarat perioden som ett decennium för lärande för hållbar utveckling. Som ett led i arbetet har FN-universitetet i Yokohama startat ett RCE-program - regionala centra för expertis om lärande för hållbar utveckling (Regional Centres of Expertise on Education for Sustainable Development). Hittills har 47 regioner antagits till programmet, varav Skåne är en. I RCE Skåne ingår Malmö högskola, Malmö stad, Lunds kommun, Lunds universitet och Region Skåne. Fler aktörer välkomnas. RCE handlar om att gå från ord till handling genom att förmå invånarna - oavsett ålder eller position - att ta sitt ansvar för en hållbar utveckling. Det spelar ingen roll om du är politiker, företagsledare eller småbarnsförälder - vi fattar hela tiden små och stora beslut som kan ha betydelse för vår framtid på jorden. Tack vare att vi nu ingår i FN-nätverket kan vi samarbeta och lära av goda exempel inte bara regionalt utan även globalt, säger Kerstin Sonesson, som lett arbetet med regionens RCE-ansökan. RCE Skåne har under sitt första år startat projektet Mat och lärande för hållbar utveckling (se nästa notis) och planerar även ett samarbete med Köpenhamns kommun och Danmarks Pædagogiske Universitet om unga människors delaktighet i framtidens hållbara samhälle. Läs mer på Fenix vill ha ökat fokus på miljöfrågorna Fenix, Studentkåren i Malmös miljöförening, startades Namnet kommer från mytologins värld, där Fenix är en fågel som återuppstår ur sin egen aska med jämna mellanrum. Den är en symbol för pånyttfödelse och kretslopp. Forskning ger nya insikter Det bedrivs även forskning i lärande för hållbar utveckling på Malmö högskola. I ett projekt jobbar skolor i Malmö fram fall där de sätter naturvetenskap i socioekonomiska sammanhang för att ge eleverna ett samhällsperspektiv på t ex energifrågan. En tidningsartikel om att värme från krematoriet går in i fjärrvärmesystemet kan starta diskussioner bland eleverna utifrån deras perspektiv, t ex Ska min farmor in elementet?. Ett annat forskningsprojekt, finansierat av Sparbanksstiftelsen Skåne är Mat & lärande för hållbar utveckling, som handlar om att utveckla och utvärdera undervisningsmetoder och material för lärande för hållbar utveckling fokuserat på mat. Ekologik, S.M.A.R.T och Lutherhjälpens Spelet om maten är några material som analyseras. Vi inventerar tillgängligt undervisningsmaterial och kommer att analysera det utifrån användbarhet och uppnådda mål i lärandet. Dessa undervisningsmetoder och material ska testas i lärarutbildningen och i skolans värld, säger Kerstin Sonesson. De kommer även till användning vid kompetensutveckling av verksamma lärare. Fenix genomför miljödagar, studiebesök, seminarier och aktioner. Målet är att informera och engagera studenter, personal och ledning kring miljöfrågornas betydelse. En av Fenix hjärtefrågor är att all utbildning på Malmö högskola ska ta upp hållbar utveckling. Medlemmarna i Fenix ges möjlighet att engagera sig i miljöfrågor och påverka miljörådet eller Svenska Ekodemiker. fenix@karen.mah.se Design för hållbar utveckling Kursen Design för hållbar utveckling på K3 startade våren Anders Emilson är kursansvarig för den interdisciplinära kursen som leds av lärare från K3 och från Miljövetenskap, samt av lärare/forskare från Industridesign LTH, och Internationella Miljöinstitutet i Lund. Kursen bjuder även in gästlärare från andra institutioner och verksamheter. Det är en 20-veckors kurs med grundläggande behörighet. Kursen ska ge en gedigen orientering i vad problem består av i ämnet hållbar utveckling och i hur man kan använda designmetoder i praktiska projekt för att påskynda utvecklingen mot ett hållbart samhälle, berättar Anders Emilson. Utbildningen består av tre steg: 1) Traditionell design på ett hållbart sätt. 2) Tillgång till tjänster istället för produkter hur skapar vi hållbara tjänster? 3) Participativ design och social innovation: Hur man som designer t ex går in i ett bostadsområde och tittar på problematiken där tillsammans med de boende. Rättvist på Högskolan Malmö högskola kan bli Sveriges första Fairtrade University. Studentgruppen Universitetet för Fairtrade driver på för att en diplomering ska bli möjlig och för att öka utbudet, informationen och konsumtionen av rättvist producerade varor på MAH. Fem elever som studerar projektledning på MAH driver frågan som en del av sina studier. Tanken är att Malmö högskola, precis som Malmö stad, ska kunna blir diplomerad för sitt arbete med rättvis handel. Eftersom det inte finns en diplomering för högskolor och universitet består en stor del av gruppens arbete av dialog med Rättvisemärkt för att få fram ett koncept. Över studenter har skrivit under namninsamlingen för att allt kaffe och te i automaterna ska vara Rättvisemärkt och ekologiskt. Studentgruppen har också anordnat en temadag på MAH med föreläsningar, försäljning, filmvisning och utställningar. Anders Wallner, anders@epigon.nu MALMÖ HÖGSKOLA 12 13

8 Magdalena Titze malmo.se av hållbar t erbjuda: are och och tsperspektiv rmation are, INSTITUTET FÖR HÅLLBAR STADSUTVECKLING Kunskapsmöten Glimt av framtiden Gränsöverskridande Spetskompetens Hållbar utveckling är ett begrepp som lanserades 1992 på en FN-konferens i Rio de Janeiro. Man talar om en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att begränsa kommande generationers möjlighet till utveckling. Man definierar begreppet utifrån tre parametrar: ekologiskt, ekonomiskt och socialt. Med dagens klimatbild och städernas framtida utmaningar med ökad inflyttning och segregation som några exempel behövs det nya grepp för att skapa möjligheter för en hållbar stadsutveckling. Med Malmö som lokalt fokus tar vi oss Välkommen till en halvdags workshop! Kom och låt dig inspireras av fyra korta inspirationsföreläsningar samt aktivt workshoparbete tillsammans med andra aktörer från Malmö. Datum: 28e augusti Tid: (inklusive frukost, fika och lunch) Plats: Zenit, Kommendanthuset, Malmöhusv, Malmö OSA: senast 29e juni. OBS! Bindande anmälan! Workshopen är kostnadsfri. an ett fjärde ben i begreppet, ett ben som alltför sällan nämns kultur. Hur för vi in den kulturella dimensionen i arbetet med en hållbar stadsutveckling i Malmö? Till workshopen har vi bjudit in en blandning av personer från offentlig verksamhet, forskning, näringsliv samt ideella organisationer. Syftet är att få en bred förankring för frågeställningen men också att under förmiddagen komma fram till ett antal idéer som sedan kan bearbetas och utvecklas. Workshopen kommer att följas upp av tre seminarier. Varmt välkommen önskar initiativtagarna K3, ISU, Miljöförvaltningen, Kulturförvaltningen och Damanco AB Samarbete ger hållbar stadsutveckling Institutet för hållbar stadsutveckling (ISU), verkar för en hållbar stadsutveckling i ett lokalt, regionalt och globalt perspektiv. ISU är ett samarbetsprojekt mellan Malmö stad och Malmö högskola och driver en rad spännande projekt. INSTITUTET FÖR HÅLLBAR STADSUTVECKLING sbrev, almo.se se Institutet för hållbar stadsutveckling :51:25 ISU arbetar bland annat med hållbarhetsanalyser av större utbyggnadsområden i Malmö och större strategiska projekt. Exempel är arbetet i områdena Lindängen, Norra Sorgenfri och Universitetsholmen. Ett annat arbetsområde är att utveckla hållbara lösningar inom till exempel områdena trafik, integration, byggande och grönstruktur. ISU arbetar även för att underlätta högskolans utveckling av praktiknära forskning om hållbar stadsutveckling och för att skapa nya samverkansformer mellan Malmö högskola, Malmö stad och andra aktörer. Ett exempel på ISU:s arbete är K21- Hur förenar vi kultur och hållbar utveckling i Malmö? Initiativtagarna är Kulturförvaltningen, Miljöförvaltningen, ISU, K3 och Damanco AB. Aktörerna har en gemensam projektgrupp som arrangerar workshops och seminarier och driver en interaktiv webbplattform. Päivi Elmkvist, ISU paivi.elmkvist@mah.se Telefon:

9 NÄKTERGALEN Näktergalen mentorsverksamhet där alla är vinnare! Ömsesidig nytta är nyckelordet i mentorsverksamheten Näktergalen. Studenter på högskolan tränar värdefulla kompetenser som ledarskap, kreativitet och ansvar. Barnen, 8-12 år gamla, får en extra vuxen att ty sig till. Sedan starten för tio år sedan har 800 barn och mentorer förts samman genom Näktergalen. Näktergalen mentorsverksamhet startade vid Malmö högskola 1997 efter en förebild från Israel. Mentorerna och barnen träffas en gång i veckan under perioden oktober till maj, ca 2-3 timmar per gång, till exempel hemma hos mentorn, hos barnet, eller gör någon aktivitet tillsammans. Mentorsverksamhetens studenter och barn kommer från många olika delar av världen. Alla mentorer är studenter på något av Malmö högskolas sex områden. Barnen kommer från Augustenborgsskolan, Magistratskolan, Munkhätteskolan, Lindängeskolan, Hermodsdalskolan eller från mottagningsenheten i Fosie som undervisar barn som just kommit till Sverige. Under Näktergalens tre första år finansierades verksamheten av Wallenbergsstiftelsen. Sedan 2005 är Näktergalen permanent vid Malmö högskola som finansierar verksamheten tillsammans med Malmö stad. Nu drivs två pilotprojekt i Skåne; vid Lunds universitet, Campus Helsingborg och Högskolan i Kristianstad fick Malmö högskola EUmedel att starta mentorsverksamhet i sju andra europeiska städer. För sitt arbete får mentorn utbildning och handledning, kr, arbetsintyg och givetvis erfarenheter de annars skulle ha varit utan. Resurscentrum Mångfaldens skola ser till att de goda erfarenheterna sprids Resurscentrum för mångfaldens skola - RMS - är en unik samarbetsform mellan Malmö stad, Myndigheten för skolutveckling och Malmö högskola som ser till att de goda erfarenheter som forskning, studier och projekt tar fram samlas så att de kan komma flera till gagn. RMS erbjuder kurser, seminarier, forskningsverksamhet, pedagogiska studiecirklar, temaveckor men också riktade insatser mot enskilda skolors behov. Alla aspekter av begreppen integration och mångfald, som etnisk tillhörighet, kön, socioekonomiska bakgrundsfaktorer, sexuell läggning och funktionshinder, finns med i verksamheten. Ett exempel på vad RMS konkret erbjuder är möjlighet för lärare att ta del av forskningsresultat och att få handledning genom forskningscirklar för pedagoger som organiseras utifrån olika teman och leds av forskare från Malmö högskola. Syftet är att stimulera forskningsintresserade förskollärare, lärare och skolledare från alla skolformer att söka kunskap kring mångfaldsfrågor. RMS erbjuder även fördjupad forskningsbevakning i samarbete med Skolporten och Myndigheten för skolutveckling. Skolornas egna utvecklingsprojekt presenteras, som Lindängensskolans träffar med nyanlända föräldrar med representanter från till exempel Brandkåren, Polisen och Socialtjänsten. Ett annat projekt är Stensjöns förskola, där personalen arbetar med en speciell metod för att träna barnens språkutveckling och medbestämmande, inspirerad av Bifrostmodellen och Reggio Emilia-pedagogiken. Bifrost-pedagogiken grundades i Danmark 1987 och bygger på en pedagogik där förnuft och känslor, kunskap och fantasi förenas och där man arbetar tematiskt och ämnesintegrerat. Reggio Emilia är en pedagogisk filosofi som bygger på en stark tro på människans möjligheter, en djup respekt för barnet och en övertygelse om att alla barn föds med en stark inneboende drivkraft att utforska världen. Pedagogiken bejakar subjektivitet, olikhet, solidaritet, samarbete och en tro på att man genom att bekräfta barnens individualitet och rättigheter på sikt kan förändra världen i en allt mer demokratisk riktning. Kerstin Larsson, RMS rms@malmo.se Telefon: välj Resurscentrum för mångfaldens skola RESURSCENTRUM FÖR MÅNGFALDENS SKOLA Carina Sild-Lönroth, Malmö högskola carina.sild-lonroth@lut.mah.se Telefon: (sök på Näktergalen) 16 17

10 MALMÖ STAD REKO Malmö på väg att bli en ledande kunskapsoch utvecklingsstad Malmö, år Då är kunskapen om hållbar utveckling spridd och förankrad i hela staden Malmö. Då är arbetet med lärande för hållbar utveckling helt integrerat i verksamheten, och det som en gång drevs som projekt är nu en del av det vanliga jobbet. Så ser Malmö stads målsättning för arbetet med lärande för hållbar utvecklig ut. Dit är det förstås en bit kvar. Ett stort steg togs i januari 2008 då kommunstyrelsen ställde sig bakom önskemålet om en samordning och utökning av stadens arbete för lärande för hållbar utveckling, helt i linje med FN:s generalförsamlings deklaration om ökat fokus på frågorna åren I Malmö innebär detta framöver en strategisk och genomtänkt satsning för att höja kunskapen om hållbar utveckling hos medborgarna och att nya metoder för kunskapsförmedlingen ska uppmuntras. På sikt ser sig Malmö som en internationellt ledande kunskaps- och utvecklingsstad. Det närmaste året (2008) satsar Malmö speciellt på åtta olika områden: Gröna skolgårdar, att utveckla skolgårdarna i Malmö till positiva mötesplatser och lärande utemiljöer. En hemsida, där arbetet med lärande för hållbar utveckling presenteras på ett strukturerat sätt. Utepedagogik, att alltmer utnyttja den omgivande staden och närmiljön för utbildning och lärande. Fortbildning av pedagoger, bl a inom Lärande för hållbar utveckling i förskoleverksamhet, grundskolan och gymnasiet och Mat som medel för lärande om hållbar utveckling. FOU-samarbete med Malmö högskola. Gymnasiesamarbete Malmö-Lund Klimatexperiment i skolan, en klimatverkstad där skolklasser på ett praktiskt sätt får lära sig mer om klimat och energi. RCE-resurs och samordning. Att staden nu tar ett mer samlat grepp, innebär förstås inte att det här är nytt arbetsområde. Malmö är fullt av goda exempel på lärande för hållbar utveckling. Många av dem hittar du i den här boken. Per-Arne Nilsson Miljöförvaltningen per-arne.nilsson@malmo.se Telefon: se/miljo (här kan du bl a ladda ner hela Malmös verksamhetsplan för lärande för hållbar utveckling) Ett ReKo projekt för unga Annonser och kampanjer, bilder och budskap. Marknadsföringstrycket på dagens unga är massivt. För att kunna göra medvetna val i dag krävs kunskap sådan kunskap kan ReKo erbjuda. ReKo (reklam och konsumtion i vår tid) drivs av Malmö stads konsumentrådgivning, Konsument Malmö. Med stöd av Konsumentverkets barn- och ungdomsgrupp har man bland annat arbetat fram en föreläsningsserie inom reklam- och marknadsföringsområdet samt på teman som rör hållbar konsumtion. - ReKo vill vara ett komplement till och en inspirationskälla i skolans arbete. På detta sätt vill vi bidra till att Malmös unga blir ännu mer medvetna och trygga konsumenter som handlar hållbart, säger Karin Hård, chef för Konsument Malmö. Maria Nikanorsson på ett av sina skolbesök, här tillsammans med Natalia Malmström, Ebru Hummet, Neja Celik och Sükran Sönmez på Borgarskolan. Eftersom tonåringar är en attraktiv måltavla för reklam och marknadsföring vänder sig ReKo till lärare och elever på gymnasiet och i grundskolans årskurs 7-9. Konsument Malmö erbjuder en meny med 15 olika teman som man kan bygga olika föreläsningar på. Allt är kostnadsfritt. Menyn och mer information finns på Maria Nikanorsson, Miljöförvaltningen maria.nikanorsson@malmo.se Telefon: MALMÖ STAD REKO

11 Livskunskap och grönare skolgårdar nya pedagogiska grepp i Kirseberg Det pågår mycket arbete med hållbar utveckling i stadsdelarna. Här ger vi ett exempel av många, från Kirsebergsskolan som dels arbetar med ämnet Livskunskap, dels aktivt med utepedagogik på sin nya, gröna skolgård. KIRSEBERGSSKOLAN Hållbar utveckling är ett stort begrepp som famnar från det nyansrika mellanmänskliga till de stora ödesfrågorna om vårt klimat. På Kirsebergsskolan arbetar man med ämnet på olika nivåer. Det mellanmänskliga, som egentligen lägger grunden för allt annat eftersom våra värderinger och val börjar där, har skolan valt att arbeta med i ämnet Livskunskap. Syftet med ämnet är att stärka elevernas självkänsla och förmåga att göra bra val i livet. De arbetar enligt metoden SET - social emotionell träning, en metod som används på många andra skolor i landet. SET är ett sätt att arbeta förebyggande mot våld, droger, mobbning, depressivitet och andra problem och situationer som eleverna kan tänkas möta i livet. Förutom att eleverna har lektioner i Livskunskap, är skolans ambition att svåra situationer som uppstår ska adresseras med SET-metoden, till exempel när man löser konflikter mellan elever. Problem och svåra situationer som uppstår även utanför ämnet Livskunskap ska adresseras med samma metoder, som till exempel hur man löser konflikter mellan elever. Även utomhus arbetar skolan med hållbar utveckling. Här har klassrummet och pedagogiken getts utrymme att växa utanför skolans väggar med en mängd positiva effekter. Kirsebergsskolans skolgård har fått trästockar som bänkar, en örtagård och målningar på marken. Nu är naturens tillgångar och barnens fantasi naturliga resurser i undervisningen i samarbete med arbetsgruppen Gröna skolgårdar. Gröna skolgårdar tar fram en modell för hur Malmös skolor och förskolor ska få en gemensam syn på innebörden av en bra skolgård. I gruppen ingår representanter från Miljöförvaltningen, Serviceförvaltningen, Fritidsförvaltningen, Gatukontoret, Stadsbyggnadskontoret, stadsdelarna Centrum, Södra innerstaden, Fosie och Malmö Naturskola. Läs mer om Naturskolan på sidan 24. Pedagogerna på skolan tycker framför allt att den nya, grönare skolgården medfört att barn i olika åldrar leker mer med varandra. Några exempel på vad som förändrats är att barnen har planterat pilträd själva, personalens parkeringsplats har omvandlats till bollplan och att barnen leker skola på rasterna i två uteklassrum. När konflikter uppstår går de säkert ännu bättre att lösa med SET-metoden nu när det fysiska utrymmet är större och musklerna är trötta av fysisk aktivitet. Åke Johansson, Kirsebergsskolan ake.johansson@malmo.se Telefon: (sök på Kirsebergsskolan) Gymnasieprogram med hållbarhetsfokus Malmö Borgarskola lanserar hösten 2008 ett samhällsprogram med inriktning på internationella utvecklingsfrågor och mänskliga rättigheter: SPIS Internationell inriktning för samhällsvetare. Undervisningen är ämnesövergripande utifrån ett socialt, politiskt, ekonomiskt och ekologiskt hållbarhetsperspektiv. Malmö Latinskola har sedan 2007 programmet Samhällsvetenskap IR - Internationella relationer - Mänskliga rättigheter. På Borgarskolans nya program gör eleverna studieresor till Stockholm och Bryssel och i årskurs 2 deltar eleverna i FN-rollspel. I årskurs 3 gör eleverna praktik på olika biståndsoch utvecklingsorganisationer i Sverige eller utomlands. Praktikplatser inom olika intresseorganisationer som fokuserar på miljöfrågor och mänskliga rättigheter är också aktuellt. Eleverna kommer att vara engagerade i skolans välgörenhetsorganisation, Make Poverty History, och samarbeta med Star School i Sydafrika. SPIS vänder sig till elever som har ett stort intresse för samhällsfrågor och som vill kunna fördjupa sin förståelse för omvärlden utifrån ett bredare internationellt perspektiv. På Malmö Latinskolas SP-IR, som är ett samhällsvetenskapligt program med inriktning på ämnesområdena samhällsvetenskap, internationella relationer samt mänskliga rättigheter, ligger fokus på mänskliga rättigheter - internationellt och i den egna omgivningen. Skolan har nära kontakter med många organisationer som till exempel Amnesty och Röda Korset. Eleverna gör projektarbete under tredje året, varav några veckor i Latinamerika, Asien eller Afrika. I takt med att hållbar utveckling blir ett alltmer angeläget ämne inom alla områden i samhället utökas även antalet gymnasieprogram med denna inriktning i Malmö. GYMNASIEUTBILDNINGAR 20 21

12 HÄSTHAGENS FÖRSKOLA Helhetssyn för delaktiga barn På Hästhagens förskola har ökningen av ekologisk mat drivit på utvecklingen med hållbar utveckling. Nu har förskolan både en hög andel ekologisk mat, kryddträdgård, källsortering och varm- och kallkompostering. Hälsa är ett genomgående pedagogiskt tema och de tomma kalorierna är bortbytta. På Hästhagen går 77 barn på fyra avdelningar. Simon Giles är ansvarig för maten och även mycket drivande i miljöarbetet. Det händer att han serverar ekologisk oxfilé till barnen, och han vill bjuda dem på så mycket ekologisk mat som möjligt. För närvarande innebär det att cirka 80 % av barnens mat är ekologiskt producerad. Satsningen på hållbar utveckling startade med just maten för några år sedan. När mer och mer mat blev KRAV-märkt blev det naturligt att se över andra delar av verksamheten. Barnen är nu delaktiga i skötseln av kallkomposten, där fruktoch salladsrester slängs. Ett hörn av trädgården har förvandlats till solrosland. På föräldrarnas fixardagar har det byggts ett växthus på gården där barnen odlar bland annat tomater och gurka. Med pengar från Malmö stads miljöanslag anlades en kryddträdgård, som senare utökades med kryddplanteringar för varje avdelning. Barnen får en helhetssyn på hållbarhet och mat som de sannolikt bär med sig både hem och vidare genom livet. Personalen på Hästhagen har även satsat på att undvika tomma kalorier och då sparas inte bara hälsan utan även pengar. Barnen firas inte med sötsaker och glass utan istället med upplevelser och med en extra fin måltid varje månad. Kräm, kex och bullar till mellanmål är bortbytta mot grova mackor, yoghurt, frukt och grönsaker. Syftet med att servera näringstät mat är att barnen ska må bättre tack vare att deras blodsockernivå är stabil, vilket ger mera harmoniska barn och färre konflikter. Ett annat syfte är att näringsrik mat ska bli en god vana. Föräldrarna informeras om vad som ligger till grund för den mat som serveras. Fester har de givetvis ändå, även om de inte är sockersöta. Vi vill skapa festliga situationer som inte är kopplade till tomma kalorier. Nästa festdag ska vi plantera vårlökar, berättar Simon Giles. Han är mycket nöjd med det stöd han fått av sina chefer och påpekar att det inte alltid räcker med eldsjälar utan att man behöver uppbackning från ledningen. Hästhagens förskola har fått Grön Flagg för sitt genomtänkta miljöarbete och har tagit fram både en matpolicy och en miljöpolicy som presenteras för föräldrar när deras barn börjar på förskolan. Föräldrarna är nöjda både med hållbarhetsfokus och med att barnen får hälsosam mat. För många är matsituationen hemma mycket splittrad. Simon menar att förskolan kan ge barnen pedagogiska måltider, till exempel en tallrik med fem olika sallader som han som kock hinner laga åt dem, men som det kan vara svårt för en förälder att hinna med på kvällen. Vid måltiderna på förskolan tränas även barnens sociala förmåga när de lär sig att vänta in varandra och ta hänsyn. Simon Giles, Hästhagens förskola Telefon: Simon Giles och barn från Hästhagens förskola. 22 HÄSTHAGENS FÖRSKOLA 23

13 MALMÖ NATURSKOLA Att lära in ute ger insikter för livet Det är medvind för Malmö Naturskola. Forskningens rön om naturens betydelse för vår hälsa börjar få genomslag och visar sig i ett större intresse för vad världen bortom asfalten kan erbjuda. Sedan 1989 har Naturskolan väckt skolbarns intresse för grönska, bäckar och grodor. Målsättningen har varit att storstadsbarnen ska få insikt om naturens förutsättningar genom att lära in ute. I dag är verksamheten bredare och målgrupperna flera. Samordnare Bo Lindvall och hans kollegor tillbringar mindre tid i gummistövlar nuförtiden. Naturskolans arbetsuppgifter fokuserar numera mer på handledning och konsultverksamhet än att guida barn i Malmös naturområden. Men visst tar de fortfarande ut barn i naturen, som den dag fotografen får följa med till Käglinge och vara med när eleverna lagar soppa över öppen eld. Trots att grönskan är hans rätta element, menar Bo Lindvall att verksamheten ger mer nu. Att som tidigare med löpande band-känsla ta hand om klass efter klass blev i längden ohållbart. Malmö har cirka elever, och att de fem personer som arbetar med Naturskolan skulle klara av att tillgodose alla dessa elevers kontakt med naturen var omöjligt. I dag fokuserar vi på rådgivning, studiedagar och planering av skolgårdar. Vi tar förutom detta emot 100 grupper om året på utedagar i närliggande naturområden, där vår målsättning är att lärarna själva ska lära sig att ta ut barnen i naturen genom att se hur vi lägger upp aktiviteterna. Vi visar också pedagogiska exempel genom att presentera material som texter, bilder och filmer på vår webbsida Gläntan. Vi ser oss numera som en inspiratör och resursbank. En undersökning vi gjort visar att vårt arbete bär frukt. Enligt Bo Lindvall finns det tre typer av förhållningssätt till naturen som pedagogisk arena bland lärare: de som klarar detta på egen hand, de som känner sig osäkra och de som inte har något intresse. För den sistnämnda kategorin handlar det om att inspirera så att lärarna förstår syftet. Det gäller att börja redan i förskolan med att till exempel låta barnen sortera löv. Det är lättare att lära sig namn på något som man först lärt sig sortera många gånger. Barn lär sig mycket lättare när de får använda alla sina sinnen, vilket de gör i naturen. Bo och hans kollegor ger råd hur man skapar stimulerande skol- och förskolegårdar med lövhörna, minidamm, balansbanor, odlingsyta och vilda blommor. Kort sagt en miljö som ger möjlighet att använda sin fantasi. Vi kan inte utgå från att alla barn gillar idrott, en del vill ha en plats för reflektion och en annan typ av lekar. Där fungerar våra asfalterade skolgårdar dåligt. Med sin fantasi bearbetar barn sin kunskap och där ger en regelbunden kontakt med natur näring åt den processen. Man kan göra underverk även med små gårdar. Vårt arbete sker alltid tillsammans med elever, lärare och föräldrar och vi låter processen ta tid. Det viktigaste är att alla känner sig delaktiga. På Kroksbäcksskolan har vi t ex tagit fram en modell på hur man kan arbeta. Modellen finns dokumenterad på webbsidan Gläntan. Innan barnens skapande kan börja måste de få se bilder och få inspiration för att veta vad som är möjligt, så att deras fantasi kan få näring. Vi vill nu att arbete med gröna skolgårdar ska bli en policy i Malmö stad. Många elever lämnar aldrig sitt bostadsområde, många vet inte vad ord som barr betyder. Speciellt utlandsfödda barn eller barn till utlandsfödda föräldrar och även föräldrarna själva behöver komma närmare naturen för att skapa förståelse för naturens samband och för allemansrätten. Därför har Naturskolan nyligen påbörjat ett tema med utflykter med vuxna elever från Svenska för invandrare och även med gymnasieelever med utländsk bakgrund i IVIK-klasser, Individuella programmets introduktionskurser för invandrare. Bo Lindvall är mycket hoppfull inför framtiden, och tror att ett tydligt politiskt styrdokument skulle kunna skapa ännu bättre förutsättningar för utomhuspedagogisk verksamhet. Så att lärare i framtiden i ännu större utsträckning integrerar undervisning i kärnämnen med vistelse i naturen. Att ge sig ut regelbundet i mindre grupper ger mest. Det räcker inte att åka ut i skogen en gång per termin. Om man inte kan ta sig så långt finns det säkert parker och grönytor nära de flesta skolor. Transporter kan vara ett problem, men med lokalbussar kan man komma till exempel till Käglinge naturområde. Men det gäller att vara beredd på att det går trögt innan intresset är väckt hos eleverna. Men så är det ju med allt, även med pianospel och skidåkning. När intresset väl är väckt är det ingen hejd på barnens frågor. Bo menar att det finns många sociala fördelar med att ha naturen som klassrum. Det blir mindre trångt, grupper kan dra sig undan och diskutera. Just när det gäller klimatfrågan är det viktigt att eleverna lär sig observera och se samband. De kan mäta temperaturen och göra diagram. När de sedan möter naturen i vardagen, kanske under resor till samma plats, kan de bli uppmärksamma på förändringar, dra egna slutsatser och knyta sin kunskap till sina val. All kunskap man bygger på egna upplevelser förstärker och sätter sig djupare än det man läser i en bok. Upplevelser kan man på ett annat sätt en läsupplevelse bearbeta i efterhand för att till slut nå förståelse. Bo Lindvall, Malmö Naturskola naturskolan@pub.malmo.se, MALMÖ NATURSKOLA MALMÖ NATURSKOLA 24 25

14 SKOGENS DAG Skog till nytta för alla Skogen är både en plats för rekreation och en råvaruresurs. Varje år arrangeras Skogens Dag i Torup och Skogens dagar på Bulltoftaparken för att ge barn och ungdomar en lustfylld erfarenhet av skogen. Aktiviteterna fokuserar på tillgänglighet för alla, även funktionshindrade. Skogens dag i Torup arrangeras av Skogsstyrelsen, Malmö stad och Svedala kommun varje år för att barn, ungdomar och vuxna ska få lära känna skogen som naturupplevelse och en plats för rekreation, en plats att vara rädd om och återvända till. Det är en dag späckad med upplevelser. Aktiviteter som erbjudits tidigare år är bland annat sinnespromenader med särskilt uppmärkta platser att lukta, känna, lyssna eller titta på naturen, upplevelser av statarliv med vedeldade spisar och brödbak, samt möten med lantdjur som Linderödsgris, höns och kaniner. Många organisationer och verksamheter samlas för att göra Skogens dag en innehållsrik dag. Skogens dagar arrangeras varje år i Bulltoftaparken av Malmö stads gatukontor och Skogsstyrelsen. Låg- och mellanstadieklasser i Malmö bjuds in att delta i aktiviteter som syftar till att öka kunskapen om skogen som plats för fritidsaktiviteter men också som en av landets viktigaste ekonomiska råvaruresurser. Programmet för dagarna har innehållit allt från ekollonsplantering till sågning av stockar, äventyrsbanor till sopsorterande hundar. Skogens dag i Torup: Malmö stads Fritidsförvaltning Telefon: Skogens dagar i Bulltofta: Erik Öster, Gatukontoret erik.oster@malmo.se Telefon: klicka på Arrangemang, sedan Skogens dagar. Utställning visar naturen som mötesplats Det kan finnas minor, farliga djur eller soldater. För utlandsfödda svenskar är det inte alltid en självklarhet att röra sig fritt i naturen. Vandringsutställningen Får man grilla här? på Malmö stadsbiblioteket handlade om naturen som mötesplats och om både biologisk och kulturell mångfald. Det vi vill med utställningen är att visa naturen; att den finns och att den kan användas. Naturen är politiskt och religiöst obunden och därför är den så tacksam att mötas i och dela. Vi vill lyfta fram allemansrätten, men också en del andra saker som är kopplade till naturen, som hälsofrågor och frågor om gemenskap, säger projektledare Atosa Zandi. Utställningen öppnade med grillning på riktigt utanför biblioteket. Målgruppen var inte bara nya svenskar. En rad föreningar, organisationer och skolor var engagerade. Förutom själva utställningen i stadsbiblioteket erbjöds en rad utflykter och seminarier hela sommaren En del i projektet var även en grupp kvinnor som fick hjälp att lära sig cykla. Grunden i Får man grilla här? är utställningen med foton och information framtagen av Regionmuseet i Kristianstad. Det som gör den levande är utflykterna och den successiva dokumentationen där fotoutställningen hela tiden byggs ut. En rad naturföreningar, som Fältbiologerna, Scouterna och Naturskyddsföreningen visade upp sig och ordnade utflykter. Olika invandrarföreningar, pensionärsgrupper och handikappföreningar gav bra gensvar för utställningen. Anna Hadders, Regionmuseet Kristianstad natur@regionmuseet.m.se Telefon: FÅR MAN GRILLA HÄR? Buss gör naturen tillgänglig för alla Naturbussen gör det möjligt att ta sig ut i naturen på ett enkelt och miljövänligt sätt. Bussen kan bokas för grupputflykter måndag till fredag under tio veckor på våren och tio veckor på hösten. Även privatpersoner kan åka med Naturbussen, utan att boka, genom att ställa sig vid en av de utvalda hållplatserna. Naturbussen är ett samarbete mellan Region Skåne och Skånetrafiken samt Lomma, Lund, Malmö och Staffanstorps kommuner. Den kan bokas av skolor, äldreomsorgen och andra kommunala verksamheter och även av ideella föreningar. Projektets syfte är att öka tillgängligheten till natur- och rekreationsområden, öka miljömedvetandet, förbättra folkhälsan och öka integrationen. Visionen är att Naturbussverksamheten så småningom ska ingå i regionens kollektivtrafik. Bussen hämtar vid den av Skånetrafikens busshållplatser man valt och kör till bokad Naturbusshållplats för 20 kr per person tur och retur. Utflykterna gör det möjligt för grupper och personer som kanske inte annars haft möjlighet att ta sig dit att njuta av och lära i naturen. Anders Åsberg eller Ylva Folkesson Telefon: SKOGENS DAG NATURBUSSEN

15 Mat ger näring till hållbar utveckling För att skapa en hållbar framtid måste vi förändra vår konsumtion. Det har man förstått på Malmö Skolrestauranger som menar att den offentliga sektorn bör gå i spetsen. Sedan 2002 har Malmö Skolrestauranger använt mat som pedagogiskt redskap för hållbar utveckling. Och barnen ja de gillar maten och tar med sig eko-budskapet hem. Malmö Skolrestauranger började sin ekologiska resa 1996 med att servera ekologisk smörgåsgurka. Under första halvåret 2007 var andelen ekologiska livsmedel på elevernas tallrikar hela 35 %. Målet år 2012 är 100 %. Med det är Malmö Skolrestauranger troligen bäst i världen på ekologisk skolmat i offentlig sektor. Dessutom klarar de uppgiften inom ramarna för befintlig budget. Det gör de genom att se över menyerna och byta ut vissa ingredienser, servera årstidsanpassat, mera vegetariskt och att baka brödet själv. Helene Löfven är ansvarig för EKOmat i skolan, som projektet heter. Hon berättar att Malmö Skolrestauranger har 13 tillagningskök som serverar mat till drygt 70 skolor i Malmö, cirka portioner om dagen. Nu har de även börjat servera ekologisk mat till äldreboenden. När 35 % av livsmedelsbudgeten används till ekologiska livsmedel innebär det en hälso- och informationsinsats av rang, utöver att belastningen på miljön minskar. Men det har inte gått av sig själv, arbetet har krävt eldsjälar. Har man inga eldsjälar får man skaffa sig dem med hjälp av utbildning. Vi har satsat mycket både på information och utbildning och det har gett resultat, säger Helene. Hösten 2004 bildades en projektgrupp på Malmö Skolrestauranger. Uppdraget var att göra det möjligt att servera 100 % ekologisk lunch på en av stadens skolor. Valet föll på Djupadalsskolan med cirka 500 elever i åk 0-5. Med bibehållen budget och kvalitet skulle barnen erbjudas 100 % ekologisk mat. Syftet med projektet är att visa att det är möjligt att servera ekologisk mat i den offentliga sektorn och på så vis få fler att våga följa efter. Det innebär även att leverantörer och producenter får starka signaler att erbjuda mer storhushållsanpassade ekologiska livsmedel. Syftet är även att via maten ge barnen insikter om hållbar utveckling som de kan ta med sig hem. Barnen har precis som all personal, fått information om satsningen och en enkät visar att en stor del redan köper ekomat hemma. Ett av huvudsyftena med projektet är ju att barnen ska sprida budskapet hemma så att den ekologiska konsumtionen ökar, menar Anna Rasmusson, köksansvarig på Djupadalsskolan. Och det tror jag verkligen fungerar. Barnen får information via bordsryttare och MALMÖ SKOLRESTAURANGER annat skyltmaterial, inte bara på Djupadalsskolan utan i alla Malmös skolrestauranger. Varje år hålls en temavecka i miljöns tecken med extra informationsinsatser och en meny med tydliga hållbarhetsaspekter. Under temaveckan finns det pedagogiskt material för lärarna att hämta på webbsidan. Pedagogerna ombeds förbereda eleverna inför måltiderna och att spinna vidare på temat under lektionerna knöts materialet till firandet av Linné och paralleller drogs till hur man åt på 1700-talet lokalproducerat och säsongsanpassat. En tävling med miljötema där vinsten var en utflykt för en hel klass med smaskig matsäck till en ekologisk gård är en annan informationsinsats. Andra tema har varit Mat + NO = sant med ekologin som ett underliggande tema. Ett varv ute bland de lunchande barnen visar att satsningen verkligen gått hem. Det är idel glada miner och alla barnen hävdar att maten nu är godare. En pojke utbrister att han älskar skolmaten! Även föräldrarna är positiva. Vid årsskiftet 2007/2008 upphör projektet. Men det betyder inte att Djupadalsskolans elever ska gå tillbaks till det gamla. Nu har vi varit försökskaniner. Det är lättare att testa på en liten skola, och nu vet vi att det fungerar. Så vi bara fortsätter och ska nu sprida recepten och våra kunskaper till andra skolor, säger Anna med ett stort leende. Helene Löfven, Malmö stad helene.lofven@malmo.se MALMÖ SKOLRESTAURANGER 28 29

16 Personligt och handgripligt - då händer det saker Åsa Hellström är ansvarig pedagog för Klimat-X Malmö stads, Malmö högskolas och Naturskolans önskan att skapa ett klimatprojekt blev tack vare pengar från Lokala investeringsprogrammet, LIP, till en pedagogisk succé som nu får efterföljare i andra städer. Projektledare och pedagog Åsa Hellström menar att det faktum att varje elev blir sedd och är delaktig skapar insikter och möjligheter till förändring. Klimat-X startade 2001 och huserar i specialinredda lokaler på Kockum Fritid. Inom Klimat-X betraktas miljöfrågorna som samhällsfrågor. Frågor kring energiförsörjning, energianvändning och transporter tas upp med eleverna. Målet är att eleverna ska utveckla handlingskompetens, d v s att de ska kunna ta ställning i frågor som rör deras personliga livsstil, och kunna sätta sig in i samhällsfrågor där politiska beslut ska fattas. Jag har personligen tagit hand om elever sedan Jämfört med ett science center är det inte så många elever som passerat igenom projektet. Men i Klimat-X har varje elev blivit sedd och fått personliga frågor att arbeta med. Jag menar att det verkligen är viktigast att NÅ de elever man träffar, säger Åsa Hellström. som kan ses med en elev på bilden. I startfasen av projektet tog Margareta Ekborg på uppdrag av Malmö högskola fram grundmaterial med texter kopplade till läroplanen. Mats Areskoug har tagit fram experiment, beskrivningar och pedagogiska experiment. Eftersom grundmaterialet varit så heltäckande har det varit enkelt att föra in nytt material som tillkommit under åren, som artiklar i tidningar och nya rapporter, menar Åsa. Eleverna som tar del av Klimat-X går i skolår 5-9. Ett typiskt klassbesök inleds i Klimat-X lokaler på Kockum Fritid, där klassen delas in i två gruppen. Klassens lärare tar den ena gruppen på självguidning i Västra Hamnen där de använder sig av guideboken (se sid 48). Eftersom Västra Hamnen har ett rikt utbud av lösningar inom hållbar utveckling som vindkraft och KLIMAT X solenergi, levandegörs teorin framför elevernas ögon. En grundtanke i projektet är att använda sig av staden som pedagogisk arena. Under tiden arbetar den andra gruppen med olika experiment. Efter en timme byter grupperna plats. På detta sätt får eleverna se hur experimenten fungerar på riktigt och hur tekniken är integrerad i arkitekturen i Västra Hamnen, berättar Åsa. Ibland sträcker sig besöken över en hel dag, då eleverna tar med sig fika och bygger solcellsdrivna bilar på eftermiddagen. Dagen avslutas då med ett populärt solbilsrally, där givetvis solen utnyttjas om den är framme, annars hålls rallyt inomhus under starka lampor. Jag upplever att eleverna kommer på andra saker hos mig än i klassrummet, säger Åsa Hellström, tidigare själv NO-lärare. Tankevägen blir nog kortare när de gör ett konkret experiment och de kan snabbare göra en koppling till verkligheten. När de är i skolan tar de inte in världen utanför på samma sätt. Då är det bara det som händer innanför skolans väggar de relaterar till, säger Åsa. Åsa har även utbildat lärare i en kurs om åtta tillfällen som hon gett fyra gånger. Det har gett bra utfall, till exempel har två av lärarna efter kursen skickat alla sina klasser till Klimat-X. Lärarna lägger upp det på olika sätt. Antingen besöker de Klimat-X i början på sitt arbete efter att ha pratat en del med eleverna innan, eller tar de det direkt som en kick-off. En del avslutar sitt klimatarbete med ett besök. I de flesta fall har eleverna förberett frågor, läraren tar bilder och de arbetar vidare i klassrummet efter besöket. Klimat-X har även en webbsida där lärarna kan hämta experiment och beskrivningar. Flera kommuner har hört av sig med frågor till Åsa för att de vill starta liknande projekt. Planer finns att driva vidare och utveckla projektet i samarbete med en aktör på energiområdet nu när finansieringen från LIP är slut. Åsa Hellström, Miljöförvaltningen asa.hellstrom@malmo.se Telefon: KLIMAT X

17 KLIMATAKUTEN VINGKRAFT Elever skapar hållbar stadsdel Två klasser på Strandskolan i Klagshamn arbetar visionärt med hållbar stadsutveckling i projektet Vingkraft. De bygger modeller och planerar för ett hållbart Klagshamn i ett samarbetsprojekt mellan Miljöförvaltningen och Vattenfall. I projektet, som leds av klimatpedagog Åsa Hellström, arbetar de två åttorna med att bygga sin stadsdel i en modell med kustremsa, hus, solfångare och hållbara trafiklösningar. Energifrågan har stor tyngd i projektet och eleverna har besökt Västra Hamnen för att se hur energilösningarna fungerar där. De har också åkt båt ut till Lillgrund för att titta på vindkraftverken. Varför namnet Vingkraft? Det är ju så man uttalar vindkraft på skånska, säger projektledare Åsa Hellström med ett leende. Inspiration och stöd för klimatundervisningen Det kan vara svårt för lärare att greppa över hela klimatfrågan. Lärarhandledningen Klimatakuten för skolår 8, 9 och gymnasiet erbjuder förslag på studieplan, fakta och praktiska övningar. Åsa Hellström, MIljöförvaltningen asa.hellstrom@malmo.se Telefon: Projektet Klimatakuten kommer ursprungligen från Miljöförvaltningen i Stockholm och har anpassats för Malmö av Miljöförvaltningen i Malmö stad. Klimatakuten erbjuder gratis expertstöd för lärare och skolledare utifrån respektive skolas egna önskemål. Projektledaren för Klimatakuten besöker även skolorna för att tillsammans med personalen diskutera hur undervisningen kan läggas upp med avseende på olika skolämnen, arbete med enskilda klasser eller som ett tema för hela skolan. Exempel ur handledningen Denna studieplan är ett förslag på hur du kan lägga upp din undervisningsplanering: Grundläggande basfakta om växthuseffekten - Den naturliga växthuseffekten - Faktorer som påverkar växthuseffekten växthusgaser, energihushållning Värderingsövningar, debatter och skrivövningar Individens roll i klimatförändringen - Koldioxidprofil - Livsstilsfrågor Skolans roll i klimatförändringen Närsamhällets roll i klimatförändringen Den globala utvecklingen av klimatförändringen - Synliga eller troliga effekter av klimatförändringen - Kyotoprotokollet Karsten Bruun Hansen, Miljöförvaltningen karsten.bruun-hansen@malmo.se Telefon: Bättre hälsa och miljö av pendlarprojekt Projektet Pendla för livet är ett arbetspendlingsprojekt för bättre hälsa och miljö som bedrevs hösten 2005 t o m våren 2006 av Naturskyddsföreningen i Malmö med medel från Malmö stads miljöanslag. Projektet har erbjudit företag och offentliga förvaltningar i Malmö hjälp att få personalen att resa till jobbet på ett miljövänligt och hälsosamt sätt. Projektets huvudfråga var kopplingen mellan val av färdmedel samt hälsa och miljö. Syftet var att minska koldioxidutsläppen från resorna till och från arbetet, förbättra deras hälsa och göra dem mer medvetna om att valet av färdmedel har stor betydelse för miljön och den egna hälsan. Projektet bestod av information, enkätundersökningar och aktivt deltagande i testgrupper, så kallade pendlarlag. Ett stort antal företag och förvaltningar i Malmö stad kontaktades via telefon och fick efter presentation av projektet frågan om de ville vara med. Samtidigt genomfördes en enkel marknadsundersökning av vilka aspekter företagen och förvaltningarna ansåg viktiga. Totalt deltog fem företag och förvaltningar i projektet med sammanlagt 966 anställda. De arbetspendlingsrelaterade koldioxidutsläppen hade vid tillfället för en uppföljande resvaneenkät minskat med 41 % i jämförelse med tillfället för den första resvane-enkäten. 61 personer deltog i pendlarlagen. 38 % av dem som besvarat en andra enkät uppgav att de kände att Pendla för livet hade ökat deras kunskap om hur deras arbetspendling har betydelse för den egna hälsan och vår miljö. 46 % uppgav att de redan kände till denna koppling och att de inte lärt sig något nytt kring frågan. Johanna Ekne, Miljöförvaltningen (som f.d. ordf. i SNF Malmö) johanna.ekne@malmo.se Telefon: KLIMATAKUTEN PENDLA FÖR LIVET 32 33

18 VÄNLIG VÄG TILL SKOLAN Bilfritt till skolan ger många goda effekter När allt fler kör sina barn till skolan på morgnarna försämras både luften och säkerheten för barnen. Projektet Vänlig väg till skolan, som uppmuntrar föräldrar och barn i år förskoleklass t o m årskurs 3 att cykla eller gå till skolan, har gett bra resultat. Trafiken utanför skolgården på morgnarna på Kulladalsskolan, Risebergaskolan och Ängslättskolan var kaotisk innan Vänlig väg till skolan-projektet startade Skolorna skrev först en avsiktsförklaring som alla föräldrar fick ta del av. Den klargör att skolan aktivt förespråkar att barnen kommer till skolan på annat sätt än i bil. Skolorna arbetade med projektet under läsåret 2006/2007. Under läsåret 2007/2008 jobbar tre nya skolor med temat: Geijer, Husie och Mellanheden. Men även andra Malmöskolor som vill uppmuntra barnen att cykla och gå till skolan, har från och med höstterminen 2007 möjlighet att arbeta med Vänlig väg till skolan. För barnen i Beta2 på Geijersskolan gick det snabbt att få med föräldrarna på noterna. Efter första veckan tog deras klass ledningen i tävlingen om vem som gått eller cyklat längst. Rapportbladet på klassrumsdörren fylldes noga i varje dag efter att barnen stegat eller med lånade stegräknare mätt ut hur långt de har till skolan. Hur långt barnen går visualiserades på en fem meter lång Europakarta som satt uppsatt i skolan. Efter några veckor hade skolans alla elever tillsammans gått eller cyklat hela vägen till Spanien och de firade med tortillas i matsalen. I början av terminen skjutsades ca 80 % av eleverna till skolan med bil, efter några veckor var det endast 50 % som skjutsades. Emil Wessfeldt, 8 år, var tidigare ett av de barn som släpptes av med bil på morgnarna. Nu promenerar han med sin pappa Max, som efter att ha lämnat sonen går tillbaks hem och hämtar bilen och sedan kör till jobbet. På köpet får de en trevlig stund tillsammans och Emil rastar av det värsta springet i benen. Det är ett bra projekt och vi märkte snabbt en förändring i trafiken kring skolan, säger Max Wessfeldt. Tidigare var det för många bilar, en del farliga incidenter och dålig luft. Dessutom mår både Emil och jag bra av promenaden, även om den är kort. Eleverna har fått information av personal från Gatukontoret under trevliga former i gympasalen och är entusiastiska. Att man mår bra av att röra på sig och att det gör att man lättare kan koncentrera sig är något av vad barnen fått lära sig. På Vänlig väg skolorna startade några föräldrar Vandrande skolbussar. Det innebär att familjer som bor nära varandra turas om att följa barnen till skolan. De som provat vittnar om idel vinster. När man själv går med barnen, får man en rolig stund tillsammans. När någon annan går med barnen, slipper man stressen med lämningen och kan bege sig raka vägen till arbetet. Andra goda bieffekter av att gå tillsammans är ökad gemenskap och trygghet, att man syns bättre när man är fler och att man lär känna barn och föräldrar. Att ta efter vuxnas beteende i trafiken lär också barnen att lära sig uppträda säkert när de rör sig ute på egen hand. Lotta Cederfeldt, Gatukontoret lotta.cederfeldt@malmo.se Telefon: välj Trafiksäkra skolan Emil Wessfeldt mår bra av att promenera med sin pappa Max till skolan. Denna morgon får han sällskap av grannflickan och klasskamraten Ella Jansson. VÄNLIG VÄG TILL SKOLAN 34 35

19 ZENIT ZENIT Zenit väcker kraften att vilja förändra Zenit finns både i Stockholm och i Malmö. I Malmö huserar Sida:s ungdomsforum Zenit i det gamla Kommendant-huset på Malmö Museum. Zenit har besökare från skolor i hela regionen. Teamet bakom boken är där samtidigt som klass ES1F från Nicolaiskolan i Helsingborg är på studiebesök. Studiebesöket rivstartar med en värderingsövning där eleverna får frågan om de tror att världen är en bättre plats att leva på om tio år. Det tror ingen, de flesta ställer sig på platsen som markerar 0 %, några på 25 %. Men på frågan om de själva vill försöka göra den bättre ställer de flesta sig på platsen som markerar 100 %. Övningsledaren och pedagogen Leandro Schclarek Mulinari frågar sedan gruppen hur många procent av världens barn de tror går i grundskolan. Alla gissar, siffrorna skrivs upp på en whiteboard. Gissningarna hamnar runt %. Svaret är 88 %. Faktum är att arbetet går framåt med de flesta milleniemålen, utom tyvärr bekämpningen av HIV/aids. Fattigdomen minskar, jämlikheten ökar. Det går ett förvånat sus bland eleverna. Leandro frågar dem om det kanske är så att vi hade mått bättre, känt mer hopp och fått mer kraft att personligen göra något om vi visste att allting faktiskt inte är så illa som vi tror. JOOO, svarar eleverna unisont. Eleverna kommer sedan med förslag på vad de kunde göra. Svaren kommer snabbt och engagerat: Cykla mer, sopsortera, släcka efter sig, duscha snabbare, demonstrera, köpa schysst producerade kläder, handla ekomat, flyga mindre. Gruppen som kändes trött och livlös när de kom får nu energi. Alla kan bli vardagshjältar, inte dom, utan jag = vi. Några av tjejerna i klassen säger att de vill ha mer positiva nyheter, fler berättelser om människor som gör skillnad, om kärlek och hopp. Ingen mår bra av att känna att vad de gör inte har någon betydelse. Eleverna delas in grupper och går en trappa ner till spelet Zenit City, där man tvingas ta ställning till svåra frågor för att skapa en känslomässig koppling och förståelse till de ämnen som pedagogen och eleverna diskuterar. De går runt tre och tre i spelet och leds utifrån hur de svarar vidare i den fiktiva staden. Några röster från eleverna efter studiebesöket: Det fick en att tänka till och gav perspektiv. Jag tror att den här dagen gör att man tänker på de här frågorna långt efter idag. Vi vill nyansera, engagera och aktivera, säger Leandro, en bevisligen lysande pedagog som fått igång de initialt ganska avmätta eleverna. Zenit, som startade 1996 i Stockholm och kom till Malmö 2004, har gått från att fokusera på bistånd till att fokusera på engagemang och på att ge en helhetsbild av världen. Vi jobbar även med minikonferenser för skolor på olika teman, vi har utställningar i huset, men har minskat ner på våra kvällsaktiviteter till förmån för fler skolkonferenser. Med att nyansera avser pedagogerna på Zenit att erbjuda möjlighet att samla insikter och kunskap för att nyansera de bilder ungdomar har av sin omvärld. Hur ser utvecklingen i världen ut? Blir det bättre eller sämre? Stämmer de bilder de har av världen överens med verkligheten? Med engagera avser de hur ungdomarna tar aktiva beslut i Zenit City och hur de erbjuds berättelser om människor från hela världen som arbetar för att förändra och förbättra sin och andras livssituation. Aktivera handlar om hur man med sina vardagliga val kan påverka tillvaron för andra människor. Eleverna får insikt i vilka organisationer som arbetar med olika frågor och hur de kan komma i kontakt med dem. Zenit kommer att finnas kvar till och med oktober 2008 på Malmö Museer. Därefter läggs verksamheten ner i Stockholm och Malmö som en konsekvens av att Sida har fått ett förändrat kommunikationsuppdrag från regeringen. Fram till dess kan man dock gå in på och spela Zenit City på nätet samt läsa om ungdomar ute i världen som gör något och tar ställning för att världen ska bli bättre. Malmö Museer ser också över möjligheterna att fortsätta arbeta med globala frågor och ungdomskommunikation, men i annan form. Caroline Rundberg, Zenit caroline.rundberg@malmo.se Mänskliga rättigheter, miljö och globala frågor är de viktiga ämnen som tas upp på Sidas ungdomsforum Zenit. Zenit erbjuder elever i årskurs 8, 9 och gymnasiet studiebesök, utställningar och seminarier med rollspel, värderingsövningar och diskussioner. Här ställs viktiga frågor om vad var och en av oss kan göra för världen. ZENIT ZENIT

20 MALMÖ MUSEER Malmö Museer stimulerar sinnena till hållbar livsstil Hållbarhetstänket genomsyrar Malmö Museers arbete, från fåren på vallen till nya utställningar med klimattema. På borggården väcker fotoutställningen Hard Rain starka känslor till Dylans musik. Utställningarna varierar, programutbudet likaså. Men hållbarhetstänket består och förstärks allt mer i takt med att verkligheten med klimatförändringar tränger sig på. Katarina Linghag-Ekholm är gruppchef för Akvariet och pedagog och en av de drivande i arbetet. På museet arbetar pedagogerna och intendenterna med visningar, lektioner och utställningar för att ge besökarna möjlighet att upptäcka och förstå sammanhang i vår komplexa värld. Vår verksamhet ska präglas av etiskt miljötänk. Därför passar en sådan utställning som denna perfekt, säger hon och visar upp Svinaktigt den mobila grishyddan. Hushållningssällskapet i Kristianstad och Institutet för Jordbruksteknik presenterar sin innovativa lösning för eko-grisar med film, föredrag och modell framför en av glasmontrarna med uppstoppade vildsvin. Ute på vallen betar museets åtta kombinerade gräsklippare och pedagoger. De ingår som besökspunkt i ett av programmen och hyfsar gräset hållbart på vallarna. Katarina har egna får som hon ibland tar med till borggården och har uppvisningar med. Fåren öppnar upp för samtal med besökarna om utrotningshotade djur, djurhållning och empati, säger Katarina. Det är mycket som byggs om i Akvariet. Vid ombyggnaden ska lösningarna vara så hållbara som möjligt och i den nya utställningen med arbetsnamnet Synen på människan ska allt byggmaterial och utställningsmaterial miljökontrolleras och klimattemat kommer att bli påtagligt. När vi helrenoverar Akvariet lägger vi ännu mer tyngd vid bevarande och djurskydd, säger Katarina Linghag-Ekholm. Och i utställningen Synen på människan vill vi illustrera människan som ett däggdjur i näringskedjan. Vi ska även ha en utställning om Arktis med bilder av naturfotografen Magnus Elander. Där ska vi visa hur isarna smälter, men även ge hopp och vägar till handling. Även i Kunskapstivolit på Tekniska museet ingår en del om matens klimatpåverkan. Vi går ut på borggården och de starka bilderna tillsammans med Bob Dylans låt Hard Rain s A Gonna Fall, som ljuder i högtalarna, träffar som ett knytnävsslag i magen. Med en närmare 50 meter lång vepa vandrar utställningen runt världen. Fotografen Mark Edwards har tagit en bild för varje strof i låten av människor från hela världen som drabbas av miljökatastrofer och andra konsekvenser av ohållbart mänskligt beteende. Edwards har jobbat med utställningen sedan han gick vilse i Sahara 1969, då han räddades av en nomad som vid lägerelden tog fram en kassettbandspelare och spelade A Hard Rain s A Gonna Fall. Edwards bestämde sig för att sätta en bild till varje textrad i sången. Det var 1969 och sedan dess har han fotograferat kollisionen mellan natur och människa i över 150 länder. Här är det svårt att känna hopp och tillförsikt, men när grupper tittar på utställningen tar även en konstruktiv dialog vid efter att de tittat på bilderna. I anslutning till fotoutställningen finns ett glashus med en klimatutställning och plats för samtal. Cirka hälften av museets besökare är grupper, hälften privatbesökare. Med den sinnenas stimulans av hållbarhetstänk som museet erbjuder är Malmö Museer en stark motor i det viktiga arbetet med att faktiskt få en framtid värd namnet. Birgitta Petrén, Malmö Museer birgitta.petren@malmo.se Telefon: Katarina Linghag-Ekholm, Malmö Museer katarina.linghag-ekholm@malmo.se Telefon: MALMÖ MUSEER 38 39