Å R S R E D O V I S N I N G. Offensiv länsutveckling genom bred kompetens, samarbete och lyhörd kommunikation

Transkript

1 Å R S R E D O V I S N I N G Offensiv länsutveckling genom bred kompetens, samarbete och lyhörd kommunikation 2011

2

3 Innehåll Landshövdingen har ordet 2 Organisation 4 Länsstyrelseinstruktion 2 5 Länsstyrelseinstruktion 3 7 Trafikföreskrifter 7 Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor 8 Lantbruk och landsbygd 11 Fiske 17 Vilt- och rovdjursförvaltning 19 Regional tillväxt 20 Infrastrukturplanering 37 Energi och klimat 39 Hållbar samhällsplanering och boende 44 Naturvård, miljö- och hälsoskydd 50 Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar 62 Kulturmiljö 66 Folkhälsa 69 Jämställdhet 71 Integration 73 Organisationsstyrning 81 Personaluppgifter 82 Året i siffror 86 Sammanställning över väsentliga uppgifter 102 Finansiell redovisning 103 Resultaträkning 103 Balansräkning 104 Anslagsredovisning 106 Omslagsfoto: Fönster Murbergskyrkan, Lena Ottebo Styvmorsviol, Örjan Leek Vinterstrand i Höga Kusten, Anna Lindholm

4 Landshövdingen har ordet År 2011 inleddes optimistiskt med positiva signaler från näringslivet i länet och viss förbättring av sysselsättningsläget. Under årets gång kom dock ökande osäkerhet avseende utvecklingen i först USA och därefter EU att sätta sin prägel även på Västernorrlands län. Den struktur som kännetecknar industrin i vårt län innebär att vi ligger sent i konjunkturcykeln. Någon verklig högkonjunktur hann vi inte uppleva, men å andra sidan har inte heller nedgången drabbat oss lika kraftigt som län med annan industristruktur. Däremot har handelns utveckling hämmats av hushållens ökande osäkerhet. Arbetslösheten ligger kvar på nationellt sett mycket höga nivåer. Speciellt besvärande är situationen för ungdomar och invandrade, där vår situation är den sämsta i riket. Därför är det förvånande att särskilda angelägna satsningar på såväl studieplatser som riskkapital med mera under året styrts mot andra län och landsändar med mindre problem. Västernorrland är ett län med stor potential för framtiden. För ett år sedan noterade jag att förbättrade interna kommunikationer inom en nära framtid skulle möjliggöra en regionförstoring, vilken i sin tur ger ökad attraktivitet och öppnar för tillväxt inom inte minst tjänstesektorn. En viktig faktor i detta sammanhang är öppnandet av järnvägstrafiken mellan Sundsvall och Umeå som var planerad till sensommaren Dessvärre har Trafikverket på grund av tekniska problem tvingats senarelägga trafikstarten ett år. Detta har medfört att de förväntade positiva effekterna förskjutits. Länet arbetar intensivt för fortsatt utveckling av förnybara energikällor och innovativ energiteknik. Under året har arbetet börjat på ett flertal vindkraftparker i länet, och planeringen är än mer intensiv. För närvarande har länsstyrelsen kännedom om planer på upp mot vindkraftverk. Utvecklingen av bioraffinaderiet i Domsjö har väckt stor internationell uppmärksamhet och resulterat i att en världsledande indisk koncern investerat i övertagande av huvuddelen av kombinatet. Vid massabruket i Östrand togs under året världens första bioeldade mesaugn i drift, en investering på cirka 0,5 miljarder kronor som får stor inverkan på såväl klimat som konkurrenskraft. Besöksnäringens tillväxt låg under 2011 i toppskiktet i riket, vilket både bidrar med nya jobb och till att diversifiera arbetsmarknaden. Under 2011 avslutades det arbete som bedrivits tillsammans med kommuner, akademi och näringsliv för att formulera en Regional utvecklingsstrategi för Västernorrland (RUS) för perioden Strategin ansluter till EU:s plan avseende samma period för en smart, hållbar och inkluderande tillväxt. Bland utmaningarna ligger att bryta en långsiktigt minskande trend i befolkningsutvecklingen. Länet karaktäriseras av en hög andel äldre och en alltför liten andel av befolkningen i yrkesverksam ålder, samtidigt som arbetslösheten bland de grupper som är på väg in på arbetsmarknaden som nämnts är allt för hög. Kraftfulla insatser för att främja kompetensförsörjning, entreprenörskap, och tillväxt inom tjänstesektorn får stor betydelse för länets framtid. Samtalen om länets framtid har i någon mån distraherats av parallella överläggningar om regionbildning tillsammans med Västerbotten eller Jämtland. Bristen på samsyn inom länet har varit påtaglig. I och med att planerna på ett samgående med Jämtlands län nu avskrivits blir det en viktig uppgift att samla länet till ett fokuserat arbete för att förverkliga den gemensamma visionen för som nyligen fastställts. I Västernorrland har länsstyrelsen det regionala utvecklingsansvaret, och därmed skyldighet att utöva ett mer uttalat regionalt ledarskap än vad som är fallet på andra håll. Detta har bland annat tagit sig uttrycket att länsstyrelsen axlat rollen som projektägare i ett antal för länet viktiga utvecklingsprojekt, bland annat finansierade med EU-medel. Därtill har de regionala utvecklingsmedel som ställts till länets förfogande i betydande utsträckning använts för att medfinansiera EU-projekt. 2 (118)

5 EU:s strukturfonder har spelat och spelar en viktig roll för den regionala utvecklingen. Europeiska regionala utvecklingsfondens resurser har kunnat styras till insatser inom länets och regionens profilområden, Skogen som Resurs, Arkiv och Informationsförvaltning, Safety and Rescue, Bank och Försäkring samt för att främja transportinfrastruktur, regionförstoring, bredbandsutbyggnad och uppbyggnad av innovationssystem. I föreliggande årsredovisning redovisas framsteg inom många andra viktiga områden. Stor vikt har under året lagts vid att ta fram en helhetsbild över hur länet arbetar med miljö och natur i relation till regional utveckling, oavsett om det handlar om miljömål, vattenförvaltning, klimat- och energi med mera. Länsstyrelsens roll att sammanjämka olika sektorsintressen och verka för en hållbar utveckling utifrån såväl sociala och ekonomiska som ekologiska kriterier är av stor betydelse. Under 2012 kommer detta övergripande synsätt ytterligare att fokuseras. Under 2011 avslutades ett ambitiöst arbete med att skapa en förvaltningsplan för Baltic Sea Protected Area (BSPA) Höga Kusten utgående från detta synsätt. Länsstyrelsen har uppmärksammat regeringen på behovet av att ansvaret för förvaltningen definieras och att medel ställs till förfogande. Bland länsstyrelsens viktigaste uppgifter återfinns också det traditionella myndighetsarbetet, det vill säga tillstånd och tillsyn. För två år sedan tillfördes tillsynsuppgifter inom djurskydd, en verksamhet som utvecklats mycket väl vid vår länsstyrelse, med ökad effektivitet och förbättrad träffsäkerhet och kvalitet. Inom miljötillsynen har utvecklingsarbetet varit intensivt med bland annat förändringar i upplägget av tillsyn av miljöfallig verksamhet. Länsstyrelsen spelar en central roll för landsbygdsutvecklingen och strävan att upprätthålla ett levande landskap. Länsstyrelsen har under året visat goda resultat inom arbetet med jordbruksstöd, där komplicerade regler med ursprung från EU-administrationen innebär resurskrävande kontroller. Praktiskt taget alla stödberättigade kunde dock få sina pengar i tid. Program för landsbygdsservice har tagits fram och kan förhoppningsvis öka attraktiviteten. Ett stort länsövergripande projekt, Destinationsnav i Västernorrland, för att främja utvecklingen av besöksnäringen genom samverkan mellan aktörerna inom de olika destinationerna för att ta fram attraktiva erbjudanden har initierats under året. Fortsatt knappa anslagsramar och krav på rationalisering av administrationen har fortsatt att sätta tryck på interna effektiviseringar. Parallellt med detta har ny verksamhet tillförts utan särskild finansiering, bland annat verksamheten inom viltförvaltningen. Länsstyrelsens arbete med effektivisering i kombination med ökad flexibilitet vad gäller medarbetarnas arbetsuppgifter har givit goda resultat, och verksamheten har i stort kunnat hållas inom budgeterade ramar. Den ekonomiska pressen har inneburit hårda prioriteringar. Ambitionerna har någon gång hämmats av brist på resurser. Tack vare goda insatser från medarbetare inom alla områden är jag även i år stolt över de resultat som redovisas från länsstyrelsens många skiftande verksamhetsområden. Bo Källstrand Landshövding 3 (118)

6 Organisation Organisation Redovisa Länsstyrelsens organisationsplan. Länsstyrelsen Västernorrland var under 2011 organiserad i tre avdelningar samt en ledningsstab. Länsstyrelsen är även Vattenmyndighet för Bottenhavets vattendistrikt. Vattenmyndigheten ansvarar för förvaltningen av vattenmiljön i distriktet och samordnar miljöarbetet enligt EU:s ramdirektiv för vatten. Det finns totalt fem vattenmyndigheter i Sverige. Länsstyrelsen Västernorrland har en arbetsplatsvision med fem tillhörande värderingar som gäller för alla anställda och som ska integreras i det dagliga arbetet: OFFENSIV LÄNSUTVECKLING GENOM BRED KOMPETENS, SAMARBETE OCH LYHÖRD KOMMUNIKATION kundens nytta i fokus flexibla arbetsformer dialog helhetssyn och delaktighet ständigt lärande 4 (118)

7 Länsstyrelseinstruktion 2 Länsstyrelsen ska verka för att nationella mål får genomslag i länet samtidigt som hänsyn ska tas till regionala förhållanden och förutsättningar Länsstyrelsen ska utifrån ett statligt helhetsperspektiv arbeta sektorsövergripande och inom myndighetens ansvarsområde samordna olika samhällsintressen och statliga myndigheters insatser. Länsstyrelsen ska främja länets utveckling och noga följa tillståndet i länet samt underrätta regeringen om dels det som är särskilt viktigt för regeringen att ha vetskap om, dels händelser som inträffat i länet. Länsstyrelsen ska vidare ansvara för de tillsynsuppgifter som riksdagen eller regeringen har ålagt den. Förordning (2008:1346). 1. Länsstyrelsen ska redovisa sina insatser och göra en bedömning av uppnådda resultat för sin uppgift att verka för att nationella mål får genomslag i länet samtidigt som hänsyn ska tas till regionala förhållanden och förutsättningar. Helhetssyn och samordning är grundläggande begrepp för att bidra till en hållbar regional utveckling. Ett tvärsektoriellt arbetssätt är således en viktig utgångspunkt för länsstyrelsens arbete. Länsstyrelsens samordningsansvar för såväl länsutvecklingsarbetet som för den statliga verksamheten i länet innebär flertalet initiativ och insatser inom en rad olika sakområden. Ett tvärsektoriellt arbetssätt och ett utnyttjande av den breda kompetens som finns inom länsstyrelsen främjar helhetssynen och en hållbar utveckling i länet. Nedan följer några exempel på insatser och områden som tydliggör detta. Varje län ska ha en aktuell RUS 1 som anger vision, målinriktning och prioriteringar för det regionala utvecklingsarbetet. Västernorrland är ett av de län där det regionala utvecklingsansvaret vilar på länsstyrelsen, som därför har ansvaret för att ta fram en sådan strategi. Under de senaste två åren har länsstyrelsen dock drivit en bred, partnerskapsbaserad process för att ta fram en ny regional utvecklingsstrategi för perioden Ett flertal myndigheter har bidragit i analyser, programutformning och remissarbete. Arbetsförmedlingen, Mittuniversitetet, Länsstyrelsen och Almi Företagspartner Mitt har i RUS-processen, som aktiva i Länspartnerskapet, uttryckt en särskild ambition att relatera sig till RUS i sin framtida verksamhet. Resultatet av arbetet är en ökad medvetenhet om det regionala tillväxtarbetet och därmed en god grund för fullföljandet av RUS och kopplade genomförandeprogram. I sammanhanget kan nämnas att de statliga myndigheternas hänsynstaganden till regionala förhållanden och utvecklingsambitioner haft en tendens att minska i takt med ökande centralisering i de statliga styrnings- och administrationssystemen. De inom länet utvecklade strategierna får begränsad inverkan på myndigheternas beslut också där de har viktiga regionala implikationer exempelvis i lokaliseringsfrågor. En nyckelfråga för länets utveckling är förbättrad infrastruktur. Tillgängligheten till länet från bland annat Stockholmsområdet, Syd- och Västsverige och utlandet är sämre än för många jämförbara län. Förbättringar är under genomförande, bland annat i form av ny järnväg och förbättringar av E4, men på sikt måste den stora potential frigöras som finns i ökad järnvägskapacitet söderut från länet avseende såväl gods som snabba och tillförlitliga persontransporter. Även en utveckling av de öst-västliga trans- 1 Regional utvecklingsstrategi 5 (118)

8 porterna i Mittnorden har en stor potential. Länsstyrelsen spelar ledande roller i utvecklingsprojekt syftande till att ta fram förutsättningar för att realisera denna potential. En viktig insats under 2011 har varit arbetet för nytt dubbelspår på Ostkustbanan mellan Gävle och Härnösand. Det görs primärt genom projektet Nya Ostkustbanan, som startades under Projektet har lokaliserat att samverkan är en nyckelfaktor i strävan efter nytt dubbelspår. Samverkan sker bland annat genom Samordnad planering, vilket är en ny modell för en samordnad planering av den framtida järnvägsutbyggnaden. Detta görs genom framtagande av samordnade kommunala översiktsplaner längs hela sträckan. Länsstyrelsen har under året deltagit i flertalet arbetsmöten tillsammans med berörda kommuner i Gävleborg och Västernorrland, Region Gävleborg och Trafikverket. Projekt Nya Ostkustbanan har även genomfört ett antal seminarier och spridit kunskap på mässor och konferenser. Länsstyrelsen har även deltagit aktivt i upprättandet av järnvägsutredning Sundsvall Härnösand. Även i öst-västlig riktning har samverkan över läns- och landsgränser renderat i ett utvecklat samarbete för fokuserade insatser. Detta sker bland annat genom projekt NECL 2 där länsstyrelsen är projektägare. Att åstadkomma ett fullt fungerande transportflöde mellan Trondheim och Moskva är en långsiktigt strategisk insats. Länsstyrelsen har under året arbetat för att skapa en struktur för hur miljömålsarbetet ska integreras i övrigt miljö- och naturarbete i länet, hur miljö och naturarbetet ska integreras i övriga verksamheter i länet samt hur miljö- och naturfrågorna ska integreras i den regionala utvecklingsplaneringen. Målsättningen har varit att strukturen ska kunna användas av länsstyrelsens handläggare i det dagliga arbetet varför effektiva arbetsformer för kommunikation såväl internt som externt om miljö- och naturarbetet varit en målsättning. Arbetet har bedrivits utgående från att hemsidan ska användas som en öppen plats där dokument som beskriver miljö- och naturarbetet redovisas i högre omfattning än tidigare. Ett annat mål har varit att miljömålen ska genomsyra alla verksamheter inom såväl miljö- och naturarbetet som övriga verksamheter och inte utgöra ett eget sakområde för genomförande av åtgärder för att nå de nationella miljökvalitetsmålen. Samtliga sakområden ska i sitt arbete verka för att målen ska nås inom sin verksamhet. Arbetet har utgått från miljömålsarbetet men utvecklats mot att integrera miljömålen i länsstyrelsens övriga verksamheter via RUS, som uppdaterats under Utgångspunkten var miljöperspektivet men detta har utvecklats till att omfatta alla perspektiv på hållbar utveckling det vill säga ekonomiska, miljömässiga samt sociala aspekter. Den utarbetade strukturen har på så sätt blivit en struktur som kan användas för att styra mot en hållbar utveckling inom samtliga verksamheter inom länsstyrelsen. Resultatet är att arbetet för hållbar utveckling beskrivits inom två pilotområden, klimat- och energi samt miljömålsarbetet. Strukturen tydliggör på olika nivåer (nationellt, regionalt och lokalt) styrande dokument, mål, åtgärder, uppföljning, förbättringsmöjligheter samt organisation och kommunikation. Att identifiera olika aktörer och tydliggöra deras bidrag i miljömålsarbetet har varit centralt. Under arbetet har dialoger genomförts med länsstyrelsens olika sakområden och med kommunerna i länet. Som ett resultat av detta har kommunerna tagit initiativ till ett regionalt forum för kommunalt hållbarhetsarbete. 2 North East Cargo Link 6(118)

9 Länsstyrelseinstruktion 3 Trafikföreskrifter VOLYMER OCH PRESTATIONER Årsarbetskrafter män 1) 0,4 åa 0,6 åa 1,0 åa Årsarbetskrafter kvinnor 1) 0,3 åa 0,1 åa 10,1 åa skostnader inkl. OH (tkr) totalt 564 tkr 612 tkr tkr Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2) 0,3% 0,3 % 5,0 % Antal ärenden, inkomna och initiativärenden 132 st 178 st st Antal beslutade ärenden 132 st 197 st st Antal ej beslutade ärenden äldre än två år 3 st 0 st 15 st Bidragsutbetalningar (tkr) 3,4) 0 tkr 0 tkr 0 tkr 1) 1årsarbetskraft = 1760 timmar Andel av total verksamhetskostnad inkl OH exkl resurssamverkan 3) Där Länsstyrelsen gör utbetalningen 4) Uppgifterna omfattar verksamhetskod 25* Enligt regleringsbrevet finns inga återrapporteringskrav att redovisa för sakområdet. Ovanstående volymer och prestationer samt länsstyrelsens insatser i övrigt inom sakområdet kommenteras enligt följande: Jämfört med 2010 har ingen större förändring skett under året beträffande arbetad tid och nedlagda verksamhetskostnader inom sakområdet. Den stora skillnaden mellan 2009 och 2010 beror på den verksamhetsövergång som skedde från och med 1 januari 2010 inom körkorts- och yrkestrafikområdet till Transportstyrelsen. Efter att överföringen av föreskrifter till RDT 3 slutförts under föregående år har 2011 varit ett mer normalt år vad beträffar ärendemängd och löpande arbete. Länsstyrelsen har under året bland annat hanterat ansökningar om tävling på väg och lokala trafikföreskrifter. Gemensamt för alla ärendetyper inom området är ett högt tryck från allmänhet och sökande via telefon, brev och e-post för upplysningar om gällande regler och besked om ärendehanteringen. Trots detta har ärendebalanser och handläggningstider kunnat hållas på en tillfredsställande nivå. Inom verksamheten förekommer inte sällan remisser att besvara och flertalet möten med andra myndigheter främst Trafikverket, Polisen och Transportstyrelsen. Kopplingen till andra funktioner inom länsstyrelsen är påtaglig, främst till miljö, näringsliv och samhällsplanering, varför ett betydande mått av länsstyrelseinternt remissförfarande och samarbete präglar verksamheten. 3 Rikstäckande databas 7 (118)

10 Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor VOLYMER OCH PRESTATIONER Årsarbetskrafter män 1) 1,5 åa 2,1 åa 2,4 åa Årsarbetskrafter kvinnor 1) 6,7 åa 4,8 åa 4,0 åa skostnader inkl. OH (tkr) totalt tkr tkr tkr Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2) 3,2 % 3,0 % 2,6 % Antal ärenden, inkomna och initiativärenden st st 880 st Antal beslutade ärenden st st 493 st Antal ej beslutade ärenden äldre än två år 3 st 1 st 0 st Bidragsutbetalningar (tkr) 3, 4) 0 tkr 0 tkr 0 tkr Nöjdindex brukarundersökning verksamhet 282, Djurskydd 5) 84 1) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar Andel av total verksamhetskostnad inkl OH exkl resurssamverkan 3) Där Länsstyrelsen gör utbetalningen Uppgifterna omfattar verksamhetskod 28* 5) Nöjdindex brukarundersökning för verksamhet 282 från länsstyrelsegemensam brukarundersökning Nöjdindex varierar mellan 0 och 100, där 0 är lägsta betyg och 100 är högsta betyg. Genomsnitt för samtliga 21 länsstyrelser är 77 Enligt regleringsbrevet finns inga återrapporteringskrav att redovisa för sakområdet. Ovanstående volymer och prestationer samt länsstyrelsens insatser i övrigt inom sakområdet kommenteras enligt följande: Viss ökning beträffande årsarbetskrafter och nedlagda verksamhetskostnader beror på att personalförstärkning har skett under verksamhetsåret genom att fem heltidstjänster för inspektörer funnits på plats under hela året. Föräldraledighet har kunnat kompenseras genom vikarie. Antalet inkomna anmälningar från utomstående har minskat under året vilket bidragit till färre ärenden. Länsstyrelsen har vidareutvecklat kontrollverksamheten inom området djurskydd under Hanteringen av anmälningsärenden har effektiviserats och fått en tydligt dokumenterad prioriteringsordning och cirka en sjättedel av 2011 års anmälningar har kunnat åtgärdas administrativt med informationsbrev. Att antalet anmälningar har minskat under året har också bidragit till mer tid för planerad kontroll, och den andelen har fortsatt stigit jämfört med föregående år. För året har kontrollerna fördelats enligt följande; Planerad kontroll 34 procent, Kontroll efter inkommen anmälan 43 procent, Uppföljande kontroll 21 procent och Kontroll efter så kallad 16-ansökan 2 procent. Liksom tidigare år har en stor del av den planerade kontrollen bedrivits i projektform, i år med inriktning mot djurtransporter, efterlevnad av beteskravet, installning samt kontroll av personer med djurförbud. En tydlig förändring av verksamheten under året märks genom att antalet beslut om omhändertaganden och djurförbud har ökat jämfört med tidigare år. Sådana beslut kräver noggrann utredning och hög rättssäkerhet i form av kommunicering med mera, vilket är resurskrävande. Under året har det avslutats ett större antal ärenden med djurförbud som initierats tidigare år. I slutet av året genomfördes en länsstyrelsegemensam brukarundersökning inom djurskyddsverksamheten gällande tillstånd 16 djurskyddslagen. Det genomsnittliga nöjdindex blev 84 (av möjliga 100) för Länsstyrelsen Västernorrland. Det är högre än genomsnittet för samtliga länsstyrelser, (77). Undersökningsresultatet har utvärderats och förslag på förbättringsåtgärder kommer att upprättas och följas upp under året. 8(118)

11 Året har präglats av en fortsatt ökad samordning mellan länsstyrelserna vad gäller erfarenhetsutbyte kring rutiner, samsyn och så vidare. Länsstyrelsen har aktivt deltagit i Jordbruksverkets Projekt Oskar som syftar till ökad samordning mellan länsstyrelserna och Jordbruksverket, bland annat genom att förbättra dataöverföringen mellan rapporteringssystemen, ta fram nyckeltal för kontroller, revidera kontrollvägledningar och utarbeta vissa gemensamma dokumentmallar. Länsstyrelsen har under 2011, liksom en lång tid tillbaka, haft återkommande samsynsmöten med polis, LRF och andra aktörer i länet. För 2011 kan särskilt framhållas deltagandet i kommunvisa informationsträffar för jordbrukare i samarbete med LRF, vilket tagit mycket resurser i anspråk men också fått mycket positiv respons. Dessa typer av proaktiv information om djurskyddsverksamheten och gällande regler kan förväntas få mer långsiktiga effekter för djurskyddsarbetet i form av bättre djurhållning. Under året har den interna samverkan fortsatt mellan sektionen för Juridik och Veterinär och sektionen för Jordbrukarstöd. Syftet är att samordna kontrollen inom respektive verksamhetsområden och den i projektform planerade kontrollverksamheten har delvis genomförts samordnat. Samordning har dessutom skett inom livsmedelområdet inom ramen för kontroll av foder och livsmedel i primärproduktion. Länsstyrelsen fick under 2010, inom ramen för de allmänna veterinära frågorna, i uppdrag att utöva kontroll över djurhälsopersonal, (legitimerad Veterinär och djursjukskötare, legitimerad och godkänd tandläkare, sjuksköterska och sjukgymnast samt godkänd Hovslagare). Nio veterinärer på två distriktsveterinärstationer har haft tillsyn inom ramen för kontroll av djurhälsopersonal. Inom ramen för projektet Klok antibiotikaanvändning och vårdhygienrutiner har samtliga veterinärer och övrig djurhälsopersonal på veterinärkliniker inbjudits till två kurstillfällen. Länsstyrelsen utövar även kontroll över läkemedel och läkemedelsanvändning hos veterinärer och djurägare på gårdsnivå. Kontroll av läkemedelsanvändning på gård har genomförts i tre besättningar som har så kallad villkorad läkemedelsanvändning. En länsveterinär har deltagit i årets länsveterinärmöte. Inom området livsmedel har länsstyrelsen genomfört kontroll av foder och livsmedel i primärproduktionen och reviderat två kommuners lokala livsmedelskontroll. Länsveterinär har deltagit i två regionala livsmedelsträffar och Livsmedelsverkets informationsdagar. Under 2011 har länsstyrelsens kontroll av livsmedel inom primärproduktionen i huvudsak inriktats på kött- och mjölkproduktion från nötkreatur. Livsmedelskontroll bedrivs även vid kontroll av fullständiga tvärvillkor 4. Tre djurskyddshandläggare har miljö- och hälsoskyddsutbildning och tidigare erfarenhet av livsmedelskontroll hos lokal kontrollmyndighet. En av dessa har genomgått grundutbildning för kontroll av primärproduktion. Livsmedelskontrollen har i hög grad samordnats med länsstyrelsens djurskyddskontroll exempelvis vid tidigare nämnda projekt. Djurskyddskontrollens högre frekvens i besättningar med animalieproduktion ger indirekt möjligheter att reagera och agera på avvikelser gällande primärproduktionen av livsmedel. Vad gäller smittskyddsfrågor har länsstyrelsen haft kontinuerlig och noggrann övervakning av smittskyddsläget i länet, nationellt och till viss del internationellt. Sammantaget har smittskyddsläget varit gott. Vid två tillfällen under året har besättningar varit föremål för misstänkt epizootisk sjukdom (Newcastle hos värphöns och mjältbrand hos får), vilka kunnat avfärdas efter provtagning. I den obligatoriska salmonellakontrollen för värphöns har under året fyra besättningar ingått och samtliga provtagningar har varit negativa. Länsstyrelsen har praktiskt arrangerat Jordbruksverkets utbildning om kontroll av animaliska biprodukter för regionala och lokala kontrollmyndigheter i Västernorrlands, Jämtlands och Gävleborgs län. Länsstyrelsen har under året följt utvecklingen avseende antibiotikaresistens på djur. Inget fall av MRSA 5 på hund har påvisats under året i länet. Fyra hundar som var positiva avseende MRSP 6 påvisades, varav ett var ett nytt fall. Med anledning av den ökande antibiotikaresistensproblematiken har länsstyrelsen tagit initiativ till projektet Klok antibiotikaanvändning och vårdhygienrutiner, som bedrivits under året med medel från 4 Minimivillkor som ska uppfyllas för att erhålla jordbrukarstöd 5 Meticillinresistenta Staphylococcus aureus 6 Meticillinresistenta Staphylococcus pseudointermedius 9(118)

12 MSB 7. Projektet, som varit mycket uppskattat, har genomförts i samverkan med länsstyrelsen i Jämtlands län, Statens Veterinärmedicinska Anstalt, Jordbruksverkets distriktsveterinärorganisation samt en veterinärklinik i Norrbottens län. Målgruppen var veterinärer och övrig djurhälsopersonal på veterinärkliniker i Västernorrland och Jämtland. Projektets målsättning är att minska antibiotikaförskrivningen inom veterinärmedicinen i de båda länen med procent. Återrapportering regleringsbrev Tabell 1.1 Verksamma veterinärer och djurskyddsinspektörer Länsfakta Antalet verksamma veterinärer i länet Ca 50 Ca 50 Ca 50 varav män/kvinnor Antal personer som varit föremål för tillsyn över djurhälsopersonal 9 Antal inspektörer inom djurskyddskontroll, st/åa varav 5 4,5 6 4,3 5 3,9 män ,8 kvinnor 5 4,5 5 3,3 4 3,0 Antal inspektörer inom kontrollen av livsmedel och foder i primärproduktionen, st/åa varav 5 0,2 5 0,2 1 0,1 män 2 0,1 1 0,2 1 0,1 kvinnor 3 0, Antalet under året meddelade djurförbud varav föranledda av anmälan 0 Antalet under året beslutade omhändertaganden av djur varav föranledda av anmälan 18 Antalet genomförda djurskyddskontroller 469 Ca 612 Ca 400 Antalet genomförda kontroller av insamling och transport av animaliska biprodukter Antal kontroller av hästpass 29 Källa: SJV:s djurskyddskontrollregister DSK samt Agresso. Kommentar tabell 1.1 Värdet för antalet genomförda djurskyddskontroller bygger på uppgifter som Jordbruksverket sammanställer och återredovisar utifrån de registreringar länsstyrelsen fört in i verkets djurskyddskontrollregister (DSK) löpande under året. Värdena för 2010 och 2009 är inte utsökta med samma sökkriterier som för 2011, vilket försvårar jämförelse över tid. Vid en utsökning för 2010 utifrån samma kriterier som 2011 blir antalet kontroller 542 st. 7 Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap 10(118)

13 Lantbruk och landsbygd VOLYMER OCH PRESTATIONER Årsarbetskrafter män 1) 5,6 åa 7,3 åa 7,3 åa Årsarbetskrafter kvinnor 1) 14,5 åa 16,2 åa 14,5 åa skostnader inkl. OH (tkr) totalt tkr tkr tkr Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2) 7,8 % 9,1 % 8,3 % Antal ärenden, inkomna och initiativärenden st st st Antal beslutade ärenden st st st Antal ej beslutade ärenden äldre än två år 17 st 21 st 10 st Bidragsutbetalningar (tkr) 3,4) 0 tkr 0 tkr 43 tkr Varav Jordbrukarstöd, VÄS 601* Antal behandlade SAM-ansökningar (st) Antalet utbetalningar (st) Direkta verksamhetskostnader vht 601* (tkr) Direkta kostnader per SAM-ansökning (kr/st) Direkta kostnader per utbetalningsärende (kr/st) Varav Landsbygdsstöd, VÄS 602* Summa antal beslutade ansökningar om företagsstöd och ansökningar om utbetalning av företagsstöd (st) Direkta verksamhetskostnader vht 6020 (tkr) Direkta kostnader per beslutad ansökan om företagsstöd och ansökan om utbetalning av företagsstöd (kr/st) Summa antal beslutade ansökningar om projektstöd och ansökningar om utbetalning av projektstöd (st) Direkta verksamhetskostnader vht 6021 (tkr) Direkta kostnader per beslutad ansökan om projektstöd och ansökan om utbetalning av projektstöd (kr/st) Summa antal beslutade ansökningar om miljöinvesteringar och ansökningar om utbetalning av miljöinvesteringar (st) Direkta verksamhetskostnader vht 6022 (tkr) Direkta kostnader per beslutad ansökan om miljöinvesteringar och ansökan om utbetalning av miljöinvesteringar (kr/st) ) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar Andel av total verksamhetskostnad inkl OH exkl resurssamverkan 3) Där Länsstyrelsen gör utbetalningen Uppgifterna omfattar verksamhetskod 60* Förutom regleringsbrevets återrapporteringskrav enligt nedan kommenteras ovanstående volymer och prestationer samt länsstyrelsens insatser i övrigt inom sakområdet enligt följande: I samband med att länsstyrelsens nya organisation trädde i kraft den 1 februari 2009 har det pågått ett intensivt arbete med att effektivisera verksamheten inom jordbrukarstöd, VÄS 601. Antalet årsarbeten har totalt sett minskat med 1,8 årsarbetskrafter mellan åren 2009 till Den största organisatoriska förändringen var att ersätta enbart säsongsanställda fältkontrollanter med årsanställda handläggare som utför både handläggning och fältkontroll. Under 2011 har detta förändringsarbete genomförts fullt ut. Enbart en säsongsanställd fältkontrollant kvarstår. Som ytterligare ett led i effektiviseringsarbetet minskades även antalet kontrollansvariga till hälften då kontrollansvarig övertog tjänsten som sektionschef. 11(118)

14 Kontrollfrekvensen har avgörande betydelse för de direkta verksamhetskostnaderna. Kontrollfrekvensen beräknas av Jordbruksverket och baserar sig på föregående års arealfel och villkorsavvikelser. Under 2010 dubblerades kontrollfrekvensen, vilket innebar ett ökat behov av antalet fältkontrollanter och därmed ökade de direkta kostnaderna inom VÄS Totalt sett har omorganisationen med färre antal årsarbetskrafter och en lägre kontrollfrekvens under 2011 resulterat i minskade direkta kostnader för verksamheten både per SAM-ansökning och per utbetalningsärende. Arbetet med att effektivisera arbetet avspeglar sig bland annat i att 100 procent av antalet inkomna ärenden, stycken, också hade tagit emot ett utbetalningsbeslut innan årsskiftet Antalet inkomna ärenden för landsbygdsstöd gällande ansökan om stöd har minskat under 2011, vilket är helt enligt prognosen då över halva perioden av landsbygdsprogrammet har gått. Den största minskningen har skett beträffande miljöinvesteringar, vilket kan bero på minskade rådgivnings- och informationsinsatser under året. Däremot har en ökning skett i antalet inkomna ärenden för ansökan om utbetalning under året. Den största ökningen, (hela 61 procent), har skett beträffande ansökan om utbetalningar inom leaderprojekt. Under 2011 har personalstyrkan inom Landsbygdsprogrammet förändrats. En halvtid har försvunnit från företagsstöd vid årsskiftet. Under hösten skedde en personalförstärkning vilket medförde en omfördelning av arbetsuppgifter inom gruppen. Den nya organisationen består av en arbetsgrupp som arbetar med utbetalningar och en arbetsgrupp som hanterar ansökningar. Totalt sett inom sakområdet, förutom jordbrukarstöd, VÄS 601, har dock ingen större skillnad skett beträffande nedlagda verksamhetskostnader jämfört med Styckekostnaden för projektstödsärenden har ökat relativt mycket jämfört med föregående år, vilket beror på personalförstärkningen inom rekvisitions- och utbetalningshandläggningen. Återrapportering regleringsbrev 8. Länsstyrelserna ska på ett kostnadseffektivt och för företagen enkelt sätt samt med minimerad risk för sanktioner genomföra uppgifterna som åligger dem ifråga om direktstöd till lantbruket och stöd till landsbygdsåtgärder. Länsstyrelserna ska, tillsammans med Jordbruksverket, säkerställa att direktstöd till lantbruket och stöd till landsbygdsåtgärder i så hög utsträckning som möjligt betalas ut så tidigt som regelverket tillåter. Länsstyrelserna ska dessutom särskilt arbeta med återkrav och under 2011 hantera de återkrav som är en följd av kommissionens ställningstagande om sanktion för åren Till följd av noggrann planering, tydliga prioriteringar i kritiska lägen och samordnade insatser kunde direktstödet betalas ut i rätt tid. 81 miljoner kronor motsvarande 97,3 procent betalades ut till lantbruken i Västernorrland vid första utbetalningstillfället och totalt sett 84 miljoner kronor. Detta kan jämföras mot det nationella målet om 95 procent. 99,4 procent av lantbrukarna fick beslut om utbetalning i miljöstöd och kompensationsbidrag till första utbetalningstillfället. Det motsvarar 116,4 miljoner kronor och är ett resultat långt över det nationella målet som är 90 procent. Totalt sett under året 2011 betalades 200 miljoner kronor ut till lantbrukarna i Västernorrland i direktstöd, miljöstöd och kompensationsbidrag. Följderna av ett effektivt arbete inom sektionen för Jordbrukarstöd illustreras av att 100 procent av beslut om utbetalning nådde lantbrukarna innan årsskiftet. Uppdraget beträffande utredningen av felaktigt utbetalda ersättningar har under året speglats av stora osäkerheter kring systemleveranser och mängd återkravsarbete från Jordbruksverket. Trots att länsstyrelsen inte kan påverka dessa yttre faktorer har återkravsarbetet med hjälp av en extra personalresurs kunnat fortlöpa enligt tidplan. Alla sanktionsbeslut var fattade innan årsskiftet enligt överenskommelse med Jordbruksverket. 8 Länsstyrelsernas gemensamma verksamhets- och ärendestruktur 12(118)

15 Under 2011 har sektionen för Jordbrukarstöd omorganiserats och personalresurserna har minskat. Den nya organisationen med handläggare som övergått till fältkontrollarbete under delar av året har medfört att delar av utredningsarbetet legat något efter tidplan. Prioritering och fördelning av arbetsmoment och resurser har varit av största vikt för att det inte skulle orsaka stopp i det löpande arbetet. Positiva effekter av denna omorganisation har redan påvisats genom bland annat minskade personalkostnader och förbättrade arbetsrutiner. Fortsatt effektiviseringsarbete med bland annat arbetsfördelning och arbetsgrupp förväntas ge ytterligare positiva effekter framgent. Efterfrågan på stöd från Landsbygdsprogrammet har varit god under året. Cirka tre fjärdedelar av medelstillgången är utnyttjad vid utgången av Prognosen för hela programperioden är att tillgängliga medel kommer att bli väl utnyttjade. Under 2011 har personalstyrkan inom Landsbygdsprogrammet förändrats. En halvtid har försvunnit från företagsstöd vid årsskiftet. Under hösten skedde en personalförstärkning vilket medförde en omfördelning av arbetsuppgifter inom gruppen. Den nya organisationen består av en arbetsgrupp som arbetar med utbetalningar och en arbetsgrupp som hanterar ansökningar. Den nya organisationen kommer på sikt, när upplärning av ny personal är klar, att bli mer kostnadseffektiv både för handläggning av ansökningar och utbetalningar samt förenkla för kunden. Se vidare kommentarer under uppdrag Länsstyrelserna ska följa Jordbruksverkets styrning över stödprocessen avseende administrationen av jordbruks- och landsbygdsstöd. Länsstyrelserna ska löpande rapportera handläggnings och kontrolläge till Jordbruksverket enligt av verket fastställd rapportplan, samt bistå Jordbruksverket i att under stödåret uppnå en bättre uppföljning av handläggnings- och kontrolläge av ovan nämnda stöd. Uppföljningsarbetet har haft hög prioritet under Uppföljningen har skett både på intern och nationell nivå. Utfallet av veckovisa uppföljningar har visat att handläggningsarbetet har varit i fas under hela Endast vid ett tillfälle under året var Västernorrlands län inte i fas med den nationella rapportplanen (SUSS) för kontroll, detta efter en medveten prioritering av fältkontrollföretag. Stora gårdar med mjölkproduktion tar tid att kontrollera men är mycket beroende av att utbetalning av stöd sker i rätt tid. Mindre företag utan djurhållning prioriterades ner i ett första skede. Uppföljningsarbetet uppnådde sitt syfte och utjämnade arbetsflödet över året och minskade risken för försenade utbetalningar till lantbrukarna. När det gäller uppföljningsarbetet av Landsbygdsprogrammet finns det än så länge ingen regelbunden uppföljning på nationell nivå. Länsstyrelsen följer själva upp landsbygdsstöden var fjortonde dag genom att ta ut uppgifter på budget, handläggningstider per åtgärd och axel via Jordbruksverkets system Dawa. Länsstyrelsen tar även ut uppgifter till Leader 9 kontoren så att de regelbundet kan följa upp sin budget och åtgärder. 10. Länsstyrelserna ska genom ett effektivt regionalt genomförande av Landsbygdsprogrammet för Sverige åren uppnå de i programmet angivna målen. Länsstyrelserna ska vidare enligt Jordbruksverkets riktlinjer rapportera om programmets genomförande, resultat och effekter. Länsstyrelserna ska även vara regeringen och centrala myndigheter behjälpliga i förberedelserna för ett nytt landsbygdsprogram för perioden Länsstyrelsen har en väl utvecklad arbetsorganisation samt en god kompetens för att genomföra Landsbygdsprogrammet. Detta skapar förutsättningar för ett effektivt genomförande av programmet. Bemanningen är mycket flexibel och arbetar med både projekt- och företagsstöd. Under året har en effektivisering genomförts i arbetsgruppen genom att ett antal personer endast arbetar med utbetalningar. Flera handläggare arbetar med medel från olika fonder, vilket ökat förståelsen internt för de olika stödmöjligheterna samt medför bättre service för kunden. Ett aktivt samarbete sker också både internt och externt vilket har varit avgörande för ett bra resultat. Arbetsgruppen håller veckomöten där förbättringar i 9 En metod för landsbygdsutveckling 13(118)

16 arbetssättet ständigt diskuteras. En gång i månaden har beslutsfattare ett gemensamt möte med alla handläggarna för att följa upp programmets genomförande samt gemensamt planera och gå igenom arbetsrutiner. Det har snart gått tre fjärdedelar av programperioden och enligt länsstyrelsens uppföljning av åtgärder och syften för det regionala Landsbygdsprogrammet så genomförs programmet i stort enligt plan. Länsstyrelsen har fattat beslut på cirka 74 procent av medlen som finns tillgängliga i programmet. Intresset har ökat markant under 2011 och i många åtgärder i både axel 1 och 3 är medlen intecknade. Cirka 86 procent av tilldelade medel har intecknats i axel 1 och 64 procent i axel 2 samt 74 procent i axel 3. När det gäller axel 4 och Leader är 47 procent av budgeten uppbokad. Två av fyra leaderområden bildades sent under programmet vilket initialt inneburit en fördröjning av beslut. Under 2010 och 2011 har många leaderprojekt beviljats och under 2012 är prognosen att arbetet ska ligga i fas med de angivna målen för programperioden. Många företag och projekt har stöttats under 2011, framför allt genom de åtgärder som ligger i axel 3 diversifiering, mikroföretag samt turism. Genom riktad information ut till våra kunder har länsstyrelsen också under året fått igång ett antal större projekt inom de så kallade Utmaningarna inom Matlandet, klimat, energi och bredband som har särskilt tilldelade medel som kom Landsbygdsprogrammet till del Väsentliga insatser under 2011 är bland annat stöttningen av ett större treårigt projekt med inriktning Matlandet där Landsbygdsprogrammet gått in med medel på 7,2 miljoner kronor och där även regionala utvecklingsmedel medfinansierat med ytterligare 7,2 miljoner kronor. Ett annat treårigt projekt som stöttats är ett samarbetsprojekt med Jämtland inom småskalig förnybar energi där Länsstyrelsen Västernorrland genom Landsbygdsprogrammet beviljat medel motsvarande 1,7 miljoner kronor. När det gäller arbetet med att vara behjälplig inför den nya programperioden har länsstyrelsen svarat på en större enkät om det nya programmet i augusti och partnerskapet svarade i oktober. Handläggarna har deltagit i tankesmedjor som anordnats av Jordbruksverket under september till december månad. Vidare har arbetsgruppen som arbetar med Landsbygdsprogrammet skickat in synpunkter på förenklingar och effektiviseringar vid två olika tillfällen till Jordbruksverket. En handläggare från Länsstyrelsen i Västernorrland sitter också med i en arbetsgrupp på Jordbruksverket som arbetar med förenklingar och effektiviseringar i handläggarstödet inför det kommande programmet. 11. Länsstyrelserna ska redovisa: Handläggningstiderna för ansökningar om beslut om stöd och ansökningar om utbetalningar samt hur länsstyrelsen arbetar för att minska handläggningstiderna Länsstyrelsen Västernorrland har under en följd av år, enligt Jordbruksverkets rapport på mediantider för ansökan om stöd och ansökan om utbetalning, legat bland de fyra bästa länen när det gäller handläggningstider. Under 2011 har besparings- och effektiviseringsåtgärder initialt inneburit svårigheter att minska handläggningstiderna. För ansökan om företagsstöd och projektstöd har handläggningstiderna under 2011 varit 106 dagar respektive 69 dagar (198 dagar med extremärenden) och för ansökan om utbetalningar 28 dagar respektive 47 dagar. Med extremärenden menas ett större antal ärenden gällande stöd till mindre vägföreningar inom åtgärden infrastruktur. Besluten för dessa har ej kunnat fattas innan fastighetsbildningen färdigställts, vilket tagit lång tid och inte kunnat påverkas av länsstyrelsen. Denna åtgärd är från och med 2012 stängd på grund av för låg måluppfyllelse i hela Sverige. Länsstyrelsen har under 2011 fortsatt att effektivisera handläggningen. Arbetsgruppen har tillsammans med beslutsfattare genomfört processanalyser för hela Landsbygdsprogrammet i ett NU-läge, analysen har utmynnat i en åtgärdslista med identifierade problem och förbättringsförslag som underlättar handläggningen. Länsstyrelsen kommer att arbeta vidare nästa år med ett BÖR-läge. När det gäller arbetet med att få in kompletta ansökningar förtydligar länsstyrelsen Jordbruksverkets checklista till sökanden för att möta upp kravet som behövs för godkända ansökningar. Information sker också fortlöpande per telefon med kunderna för att underlätta inför utbetalning. Sökanden ges möjlighet till besök på länsstyrelsen innan ansökan har kommit in, det sker som regel i samband med större projektansökningar och 14(118)

17 ibland i samband med en företagsstödsansökan. Vidare har länsstyrelsen efter inkommen större projektansökan alltid en personlig genomgång med projektsökanden för att säkra projekten framåt och underlätta inför ansökan om utbetalning. vilka åtgärder som har låg anslutning i länet, översiktligt analysera orsakerna till detta samt redovisa vilka insatser länsstyrelsen vidtagit för att öka anslutningen till dessa åtgärder för att besluten och utbetalningarna kopplade till programmet ska vara i fas och att de relevanta resultatmål och omfattningsmål som finns fastställda i programmet är uppnådda vid utgången av För att följa upp budget samt åtgärder med låg anslutning i Landsbygdsprogrammet plockas statistik ut var fjortonde dag ur Jordbruksverkets system Dawa. Riktade insatser för att marknadsföra dessa åtgärder har skett bland annat genom informationsblad och enskild rådgivning till länsstyrelsens kunder, organisationer, partnerskapet samt internt på länsstyrelsen mot funktionerna för kulturmiljö och naturvård. Detta har resulterat i ett ökat söktryck inom de flesta åtgärder i Landsbygdsprogrammet, vilket medfört att det endast är åtgärder med öronmärkta medel som tillkom under 2010 som har en låg anslutning vid utgången av Axel 1 Kompetensutveckling modulering (Tilldelade medel kr nyttjade medel kr) Länsstyrelsen har för avsikt att genomföra insatser inom denna inriktning under och lämnade därför in en projektansökan i slutet av Länsstyrelsen kommer att driva ett klimatprojekt utifrån Greppa Näringens modell. Projektet ska, genom rådgivningsbesök och kurser, kartlägga klimat och energianvändningen hos jordbruksföretag. I samband med rådgivningsbesöken kommer information att hållas om stödmöjligheter inom Landsbygdsprogrammet för att öka anslutningen till stöd för minskad klimatpåverkan och energieffektivisering. Axel 2 Utvald miljö Insatsen Rovdjurstängsel (Tilldelade medel kr nyttjade medel kr) När det gäller ansökan till rovdjursstängsel har antalet ansökningar ökat något mellan åren 2010 och Många brukare har ansett att ersättningen per meter stängsel varit för låg. I och med att ersättningen per meter stängsel ökar från 20 till 50 kronor från 2012 tror länsstyrelsen att antalet ansökningar kommer att öka. En större informationsinsats för att marknadsföra stödet kommer att genomföras under året tillsammans med viltvårdsgruppen vid länsstyrelsen Insatsen våtmarker (Tilldelade medel kr nyttjade medel 0 kr) Genom Rådgivningsprojektet, som finansieras av Landsbygdsprogrammet, erbjuder länsstyrelsen enskild rådgivning till markägare vid restaurering, etablering och skötsel av våtmarker i odlingslandskapet. Intresset har varit lågt, men sedan stödbeloppet höjdes så har intresset ökat något. Informationsinsatser har gjorts. Under 2011 har ett nätverksarbete påbörjats för att samla kompetens, inventera kunskapsläget, lista intressenter och våtmarksentreprenörer samt förtydliga uppdragsbeskrivningar och stödmöjligheter. Under 2012 och 2013 kommer länsstyrelsen att arbeta med informationsinsatser samt uppsökande verksamhet i prioriterade områden. Axel 3 Diversifiering-Modulering (Tilldelade medel kr nyttjade medel kr) Stödet som kan gå till klimatförbättrande åtgärder kommer att marknadsföras i samband med en konsultträff i januari och vid andra informationsträffar under året samt genom information i länsstyrelsens informationsblad. Vidare kommer det nya klimat- och energiprojektet, som ska genomföras av länsstyrelsen, att informera om stödet i samband med rådgivningsbesök och kurser för jordbrukare. Service bredband (Tilldelade medel kr nyttjade medel 0 kr) Initialt har intresset för att söka stöd till bredband och till insatser inom service varit ganska lågt. Under 2011 har länsstyrelsen informerat om möjligheter att söka stöd för utbyggnad av bredband till partner- 15(118)

18 skapet där alla kommuner finns, på länsstyrelsens hemsida samt i särskilt informationsblad. Detta har lett till att två större ansökningar kom in till länsstyrelsen under våren. Under hösten och under senare delen av året har ytterligare ett tiotal ansökningar inkommit till länsstyrelsen. Om de beviljas har hela den tilldelade budgeten för bredband förbrukats. Dessutom har ett antal intresseförfrågningar om bredbandsstöd gjorts till länsstyrelsen under slutet av året. Åtgärden mikroföretag och kompetensutveckling -Matlandet (Tilldelade medel kr nyttjade medel 0 kr) Medel för Svenska Matlandet finns i en åtgärd i axel 1 samt i två åtgärder i axel 3. Medel har tilldelats en del mindre projekt inom axel 1 under Det finns sammanlagt 3,3 miljoner kronor kvar att besluta om i de tre åtgärderna. Under 2011 beviljades medel till ett stort projekt på 7,1 miljoner kronor med inriktning Matlandet. Medlen för projektet beviljades inom åtgärden kompetensutveckling i axel 3, men inte inom de öronmärkta medlen för Matlandet. Anledningen till detta beslut var att det budgettekniskt var ett problem att ta medel från fyra olika åtgärder och två axlar samt att det underlättade både för kund och för länsstyrelse att ta medel från en åtgärd. En stor del av de öronmärkta medlen för Matlandet finns därför kvar och det är svårt i dagsläget att tro att alla medlen kommer att vara beslutade (118)

19 Fiske VOLYMER OCH PRESTATIONER Årsarbetskrafter män 1) 2,0 åa 2,4 åa 2,0 åa Årsarbetskrafter kvinnor 1) 1,4 åa 1,1 åa 1,5 åa skostnader inkl. OH (tkr) totalt tkr tkr tkr Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2) 2,0 % 1,5 % 1,5 % Antal ärenden, inkomna och initiativärenden 616 st 670 st 884 st Antal beslutade ärenden 614 st 672 st 846 st Antal ej beslutade ärenden äldre än två år 26 st 1 st 1 st Bidragsutbetalningar (tkr) 3, 4) tkr tkr tkr 1) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar Andel av total verksamhetskostnad inkl OH exkl resurssamverkan 3) Där Länsstyrelsen gör utbetalningen Uppgifterna omfattar verksamhetskod 62* Förutom regleringsbrevets återrapporteringskrav enligt nedan kommenteras ovanstående volymer och prestationer samt länsstyrelsens insatser i övrigt inom sakområdet enligt följande: Sakområde fiske fick under 2011 in 616 nya ärenden. Majoriteten av dessa har varit i VÄS 623, Fiskevård. Den relativt stora ökningen av äldre ej beslutade ärenden beror på viss eftersläpning i den interna avslutsregistreringen, vilket ej påverkar extern part. Ärendena planeras att avslutas inom kort. Bland de viktigaste insatserna under året är det fortsatta arbetet för att hantera fiskenäringens problem med skador på grund av säl och skarv. Som en del i det arbetet har länsstyrelsen betalat ut cirka 0,5 miljoner kronor i bidrag för förebyggande åtgärder och cirka 2,3 miljoner kronor i ersättning för skador på fångst och redskap. Det har under 2011 inkommit sju ansökningar om medel ur den europeiska fiskefonden. Beslut har fattats i elva ärenden, omfattande totalt 2,9 miljoner kronor. Anslag från Fiskeriverket till fiskevården i länet har varit ungefär desamma som för De medel som tilldelats har fördelats till projekt som gynnar miljömålsarbetet, främst delmålet Levande sjöar och vattendrag, samt där synergieffekter kan förväntas med de satsningar som görs på miljövårdssidan. Som exempel har Örnsköldsviks kommun skapat en fiskväg vid Myckelgensjödammen i Södra Anudsjöån (Moälven) för att främja vandring av havsöring och lax. Fiskefunktionen har under året utfört ett omfattande provfiske av flodkräfta i länet, detta för att verifiera förekomsten och skapa bättre kunskap om bestånden. Ett stort bakslag för flodkräftan i länet var ett utbrott av kräftpest i nedre delarna av Fax- och Ångermanälven. Kräftpestförklaring av de drabbade områdena ledde till att ny föreskrift togs in i länets författningssamling. Effekter av utbrottet kommer att undersökas genom provfisken under Fiskefunktion har under 2011 även i ett samarbetsprojekt med avdelningen för miljö och natur arbetat för att kartlägga viktiga lek- och uppväxtområden för kustlekande abborre och sik. Arterna är viktiga både ur närings- och bevarandeperspektiv och resultaten har hittills varit mycket positiva och kännedom om lek- och uppväxtområden finns nu för stora delar av länet. Projektet kommer att fortgå under 2012 och har bland annat som mål att ta fram referenslokaler för att i framtiden kunna följa beståndens utveckling. 17(118)

20 Länsstyrelsens funktion för fiske började sitt arbete med elfiskeprogrammet. En veckas fiske i Moälvssystemet genomfördes men det fortsatta arbetet fick sedan avbrytas på grund av allt för höga vattenflöden. Återrapportering regleringsbrev 14. Länsstyrelserna ska redovisa hur de främjat och bidragit till den nationella offentliga finansieringen av det operativa programmet för fiskerinäringen i Sverige perioden För att främja och bidra till den nationella offentliga finansieringen av det operativa programmet för fiskerinäringen i Sverige har länsstyrelsen haft ett informationsmöte för yrkesfiskare under vintern samt fortlöpande under året informerat kunder och organisationer vid förfrågan. Länsstyrelsen har även fortbildat tre medarbetare för att kunna jobba i den nya miljö som uppkommit sedan halvårsskiftet då Jordbruksverket tog över ansvaret för EFF 10. I övrigt har länsstyrelsen i pågående ärendehandläggning bidragit med personalresurser motsvarande 0,3 årsarbetskrafter till handläggning och kontroll av ärenden rörande stöd till fisket. I det operativa programmet för fiskerinäringen identifieras skador av säl och skarv som orsak till stora ekonomiska förluster för kust- och insjöfisket. Program Sälar och fiske arbetar långsiktigt med utveckling av redskap och metoder för att minska sälens och skarvens skadeverkningar på fisket. Programledning och administration handhas av Länsstyrelsen i Västernorrland. 15. Länsstyrelserna ska redovisa hur de bidragit till arbetet med omprövning av vattendomar. Länsstyrelsen har inom fiskefunktionen vid behov bidragit med information angående omprövning av vattendomar. Under 2011 har länsstyrelsen tillsammans med Kammarkollegiet med flera deltagit i ett informationsmöte om möjligheterna att ompröva gamla vattendomar. Länsstyrelsens fiskefunktion har utöver detta kontinuerligt arbetat med att finna objekt med behov av omprövning av gällande domar samt möjligheterna till finansiering av eventuella omprövningar. Länsstyrelsen har därtill under 2011 satsat på att skapa förutsättningar för omprövning av vattendomar, men frågan om finansiering för att föra mål i domstol är inte löst. Ytterligare samverkan med Kammarkollegiet krävs om länsstyrelsen ska kunna gå vidare Länsstyrelsen har också kvalitetssäkrat det dammregister som ska ligga till grund för fortsatt arbete med miljötillsyn och omprövning av vattendom Tabell 1.2: Fiske Länsfakta inom fiskeområdet Antal fiskevårdsområden Antal yrkesfiskelicenser Antal fartygstillstånd Antal inkomna ansökningar om stöd ur strukturfondsprogram Källa: Länsstyrelsens eget register samt uppgifter från HaV-myndigheten. Antalet ansökningar hämtas från Platina. Kommentarer Tabell 1.2 Ökningen inom antalet fartygstillstånd beror på förändringen beträffande enskilda fiskerättsägares möjlighet att söka särskilda fartygstillsånd tfa det avsaluförbud för fritidsfiskad fisk fångad i havet som infördes under året. 10 Europeiska fiskefonden 18(118)