HUNGERPROJEKTET ENTREPRENöRsKaP OcH MiKROfiNaNsER RaPPORT 2014

Transkript

1 HUNGERPROJEKTET Entreprenörskap och Mikrofinanser RAPPORT 2014

2 Inledning Hungerprojektet arbetar med att stärka människors ekonomiska ställning genom att uppmuntra till och skapa förutsättningar för lokalt entreprenörskap. Vi arbetar med driftiga entreprenörer som startar inkomstgenererande verksamheter, såsom tillverkning och försäljning av hantverk eller tillverkning av tvålar. Andra utvecklar nya metoder för djurhållning och ett mer effektivt jordbruk, eller ser möjligheterna med epicentrets nya brunn och utökar sin inkomst genom att buteljera och sälja vattnet på den lokala marknaden. Hungerprojektet arbetar i partnerskap med de 20 miljoner människor som nås av organisationens arbete för att avskaffa hunger och fattigdom. Vi ser varje individ som en stark förändringsagent som med stöd, utbildning och visst initialt ekonomiskt stöd kan vara den drivande aktören i avskaffandet av sin egen hunger och fattigdom. I den här rapporten kan ni läsa om hur Hungerprojektet arbetar med entreprenörskap och mikrofinanser. I rapporten presenteras en förklaring av mikrofinansprogrammets tre grundkomponenter och ett urval av resultat inom mikrofinansprogrammet från år Utmärkande för Hungerprojektets mikrofinansprogram är alla de positiva synergieffekter som följer i spåren av de inkomstgenererande verksamheterna. Det kan till exempel handla om kvinnors stärkta roll i beslutsfattandet inom familjen. I slutet av den här rapporten kan ni läsa Matilda Aba Tibuahs berättelse om hur hennes deltagande i Hungerprojektet Ghanas workshops om matsäkerhet och mikrokredit ledde till att hon startade en egen butik - och upplevde en högre grad av respekt och delaktighet i relation till beslutsfattandet inom familjen. De entreprenörer du investerat i genom Hungerprojektet förändrar sina liv och förutsättningarna för sin familj samt för de samhällen de lever i. Du har varit med och möjliggjort den förändringen genom din investering i Hungerprojektet. Malin Flemström Projektledare/Fundraiser Maj 2015 Foto: Johannes Odé

3 mikrofinansprogrammet Mikrofinansprogrammet är en del av Hungerprojektets epicenterstrategi i de afrikanska programländerna; Benin, Burkina Faso, Etiopien, Ghana, Malawi, Moçambique, Senegal och Uganda. Genom 121 epicenter i åtta afrikanska länder når Hungerprojektet ut till cirka två miljoner människor. Hungerprojektet arbetar för att avskaffa hunger och fattigdom genom att uppmuntra till lokalt entreprenörskap. I det här arbetet är mikrofinansprogrammen en avgörande faktor för framgång. Hungerprojektets mikrofinansprogram knyter an till en central aspekt av arbetet med att avskaffa hunger och fattigdom - att stärka kvinnors ekonomiska ställning. Mikrofinansprogrammet gör det möjligt för människor som lever i fattigdom, exkluderade från traditionella banksystem, att få en mindre kredit för att kunna bygga upp en inkomstgenererande verksamhet och ett långsiktigt sparande. Mikrofinansprogrammet har därför kommit att bli ett konkret sätt att minska fattigdom och hunger genom att både förbättra människors levnadsstandard och ekonomisk självförsörjning samtidigt som vägar till utbildning, hälsovård och jämställdhet mellan kvinnor och män öppnas.

4 Mikrofinansprogrammet Om mikrofinansens möjliga effekter ska maximeras krävs att kvinnliga och manliga jordbrukare och entreprenörer inkluderas på lika villkor. Därför ägs Hungerprojektets mikrofinansprogram lokalt och drivs av kvinnor, vilket bidrar till en stärkande miljö för kvinnor att vara delaktiga i. Genom familjejordbruken står kvinnor dessutom ofta för den största delen av matproduktionen, vilket innebär ytterligare en anledning till att mikrofinansprogrammen bör riktas särskilt mot kvinnor. Mikrofinans som verktyg på vägen mot självförsörjning stärker sammanfattningsvis kvinnors position i samhället. TRE GRUNDKOMPONENTER Mikrofinansprogrammet innehåller tre grundkomponenter: utbildning, mikrolån och sparande. Mikrofinansprogrammet implementeras i två faser. Den första fasen tar ungefär fem år och omfattar de tre grundkomponenterna. Fas ett avslutas med att banken uppfyller ett antal specifika kriterier som sammanställts av landets regering och syftar till att banken ska kunna bli erkänd som ett mikrokreditinstitut, hitills totalt 28 stycken erkända banker. Det ger en hållbar och säker tillgång till sparande och lånemöjligheter. UTBILDNING Deltagarna i mikrofinansprogrammet genomgår först en VCA-workshop (Vision Commitment Action) som är grundstenen i Hungerprojektets arbete. Workshopen syftar till att väcka engagemang och skapa medvetenhet om behovet av ett förändrat mindset, för att kunna starta processer med målet att nå självförsörjning. Deltagarna får även utbildning i läs- och skrivkunnighet, matematik, ledarskap, grundläggande företagsekonomi och kredithantering. Programdeltagaren förbinder sig även att genomgå en hälsorelaterad utbildning där ämnen såsom näringslära, hygien, hiv/aids samt familjeplanering tas upp. SPARANDE Om en familj inte har tillgång till ett mikrofinansinstitut eller en annan bank utgörs familjens enda sparpengar ofta av kontanter som förvaras i hemmet. I Hungerprojektets mikrofinansprogram är deltagarna skyldiga att spara minst tio procent av den ansökta lånesumman för att få ta ett lån, vilket bidrar till en ökad medvetenhet om vikten och

5 Mikrofinansprogrammet nyttan av sparande. När låntagarna sparar minskar risken att hamna i ekonomisk otrygghet och låntagaren skapar en tryggare framtid för sig själv och för sin familj. Genom deltagandet i mikrofinansprogrammet upplever många kvinnor en ökad självsäkerhet och ett starkare självförtroende, vilket kan bidra till en mer jämlik position i hemmet och i samhället. På så sätt bidrar deltagarna i mikrofinansprogrammet till att skapa en framtid där kvinnor och män är jämlika parter i utvecklingen för en tillvaro utan fattigdom och hunger. KREDITER Innan deltagarna i mikrokreditprogrammen kan få tillgång till krediter ställs ytterligare ett antal krav. För att säkerställa en högre återbetalningsprocent krävs att en grupp av personer, totalt mellan fem och femton personer, bildar ett lånekooperativ som tar ett gemensamt ansvar för att betala tillbaka lånet. Gruppens fungerar även som ett forum där medlemmarna kan samverka och ta itu med gemensamma problem. Ytterligare krav som ställs på låntagare är att eventuella låneavtal som ingåtts med andra parter ska avslutas innan en person deltar i Hungerprojektets mikrokreditprogram. En annan förutsättning är att deltagarnas barn, både flickor och pojkar, får gå i skolan. RESULTAT 2014 I SIFFROR personer deltog i utbildning för utvecklande av inkomstgenererade verksamheter personer deltog i workshops för mikrofinans. 512 volontärer utbildades i mikrofinans antal lån total lånesumma USD antal sparinsättningar totalt sparande USD partners är för närvarande aktiva i mikrofinansprogrammet, 80 % kvinnor. FLER FAKTA OM MIKROFINANSPROGRAMMET - Ett erka nt mikrofinansinstitut a gs alltid av medlemmarna (byinva narna) sja lva och a r icke vinstdrivande. - Majoriteten av medlemmarna i mikrofinansinstitutets styrelse ska vara kvinnor. - Samha llet, i samarbete med Hungerprojektets team, besta mmer den landsspecifika a rliga ra ntan fo r la n. - Den a rliga ra ntan, mellan 10 och 36 procent, a r alltid betydligt la gre a n kommersiella ra ntor och a terinvesteras i programverksamheten. - Programmet prioriterar alltid de minsta la nen som kommer de allra fattigaste till del, a ven om la ntagare som tidigare tagit la n, och a terbetalat dem, ocksa kan anso ka om nya la n. - La nen beviljas fo r en period av ett a r eller kortare. - Alla la n ska anva ndas till inkomstgenererande aktiviteter. - A ven ma n har tillga ng till la n, men eftersom fokus ligger pa kvinnor a r cirka 80 procent av deltagarna kvinnor.

6 Mikrofinansprogrammet LÄRDOMAR AV MIKROFINANS- PROGRAMMET 2014 genomförde Hungerprojektet en utvärdering av mikrofinansprogrammet, genom kvalitativa intervjuer med personal och genomgång av extern litteratur. Bland annat visar utvärderingen på följande styrkor, svagheter, möjligheter och hot: Styrkor Mikrofinansprogrammet vänder sig till (framförallt) kvinnor i fattiga områden långt ute på landsbygden, Dess partners (låntagare, sparare) får även tillgång till andra basala tjänster på epicentret Räntorna är generellt lägre än andra alternativ Svagheter Det är svårt att hitta och behålla utbildad, kompetent personal och styrelsemedlemmar Låntagarna betalar inte alltid tillbaka sina lån i tid, av olika orsaker Att skapa självförsörjande landsbygdsbanker kräver tid, tålamod och investeringar Hot Bland de flesta epicenter finns andra aktörer som erbjuder liknande tjänster (konkurrens/potentiella samarbeten) Lånefonderna kan minska om lån inte betalas tillbaka i tid Bankerna tjänar inte alltid tillräckligt med pengar för att täcka sina kostnader Utvärderingens slutsats är att mikrofinansprogrammet/finansiella tjänster är en viktig del av epicenterstrategin men att det inte finns någon one-size-fits-all -modell för att främja finansiell inkludering. Rekommendationen är att varje epicenter överväger tre alternativ: Mindre formella lånegrupper, landsbygdsbanker som de Hungerprojektet har eller länkar till mer formella mikrofinansinstitutioner. Epicentren bör väga för- och nackdelar bland de olika modellerna i de lokala kontexten, och välja det/de alternativ som antas vara mest lämpliga. Vad gäller nästa steg, kommer det nya afrikanska regionkontoret genomföra en undersökning epicenter för epicenter, och hålla möten med epicenterledare och medlemmar för att välja de bästa modellerna för varje epicenter, för att kunna expandera de finansiella tjänsterna. Möjligheter Hungerprojektet kan hitta samarbeten med exempelvis myndigheter och andra ideella organisationer Mikrofinansprogrammet skulle kunna nå ännu fler partners med dess tjänster Banknätverk skulle kunna stötta landsbygdsbanker finansiellt och tekniskt

7 Berättelse från Ghana: Matilda Aba Tibuah föddes den 5 Maj 1975 i samhället Ekurobadze som tillhör epicentret Taido i Ghana. Matilda är gift, har fyra barn och har försörjt sig som jordbrukare sedan hon slutade skolan i yngre tonåren. Innan Matilda kom i kontakt med Hungerprojektet odlade hon majs och kassava. Skördarna var ofta för dåliga för att inkomsterna skulle räcka till att försörja familjen, vilket resulterade i att Matildas man var den enda som bidrog till familjens inkomst. Den ojämlika fördelningen medförde dels att Matildas man klagade på bördan som lades på honom, dels att han tog de flesta av besluten i familjen. Matilda upplevde en oförmåga att bidra till familjens inkomst vilket gjorde henne mycket olycklig. Genom en VCA- och matsäkerhetsworkshop fick Matilda tillgång till de kunskaper och verktyg som krävdes för att hon skulle kunna arbeta mer effektivt och generera en högre inkomst till familjen. Hon valde att applicera de metoder och principer hon lärt sig genom sitt deltagande i Hungerprojektets aktiviteter i sitt jordbruk. Matilda fick även möjlighet att dra nytta av mikrokreditlån från Hungerprojektet Ghana. Genom mikrokreditlånen kunde Matilda investera i två tunnland jordbruksareal som hon nu odlar majs och kassava på i större skala. För att säkra en alternativ inkomstkälla startade Matilda även en mindre dagligvaruaffär. Matilda berättar om vad som förändrades när hon kom i kontakt med Hungerprojektet Ghana: Jag började se och förstå saker annorlunda Hungerprojektet gav mig självförtroende och fick mig att förstå att jag kan göra saker annorlunda och bättre. Matilda beskriver att hennes liv förändrats drastiskt sedan hon deltagit i Hungerprojektet Ghanas utbildningar och mikrokreditprogram. Idag upplever Matilda att hon kan bidra till familjens ekonomi. Matilda beskriver även att hon idag får mer respekt av sin man och familj och att hon deltar aktivt i de beslut som rör familjen.

8 TACK! Stort tack till alla er som genom Hungerprojektet investerar i människors egen drivkraft för att driva utvecklingen framåt för sig själva, sina familjer och sina samhällen. Med en tro på entreprenörskap och genom mikrofinansprogrammet är det möjligt att skapa långsiktiga lösningar på gräsrotsnivå som ger synergieffekter i hela samhällen. Varje investering möjliggör förändring, tillsammans avskaffar vi hunger och fattigdom. Kontakt: Malin Flemström Projektledare malin.flemstrom@hungerprojektet.se