HUNGERPROJEKTET ENTREPRENöRsKaP OcH MiKROfiNaNsER RaPPORT 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HUNGERPROJEKTET ENTREPRENöRsKaP OcH MiKROfiNaNsER RaPPORT 2014"

Transkript

1 HUNGERPROJEKTET Entreprenörskap och Mikrofinanser RAPPORT 2014

2 Inledning Hungerprojektet arbetar med att stärka människors ekonomiska ställning genom att uppmuntra till och skapa förutsättningar för lokalt entreprenörskap. Vi arbetar med driftiga entreprenörer som startar inkomstgenererande verksamheter, såsom tillverkning och försäljning av hantverk eller tillverkning av tvålar. Andra utvecklar nya metoder för djurhållning och ett mer effektivt jordbruk, eller ser möjligheterna med epicentrets nya brunn och utökar sin inkomst genom att buteljera och sälja vattnet på den lokala marknaden. Hungerprojektet arbetar i partnerskap med de 20 miljoner människor som nås av organisationens arbete för att avskaffa hunger och fattigdom. Vi ser varje individ som en stark förändringsagent som med stöd, utbildning och visst initialt ekonomiskt stöd kan vara den drivande aktören i avskaffandet av sin egen hunger och fattigdom. I den här rapporten kan ni läsa om hur Hungerprojektet arbetar med entreprenörskap och mikrofinanser. I rapporten presenteras en förklaring av mikrofinansprogrammets tre grundkomponenter och ett urval av resultat inom mikrofinansprogrammet från år Utmärkande för Hungerprojektets mikrofinansprogram är alla de positiva synergieffekter som följer i spåren av de inkomstgenererande verksamheterna. Det kan till exempel handla om kvinnors stärkta roll i beslutsfattandet inom familjen. I slutet av den här rapporten kan ni läsa Matilda Aba Tibuahs berättelse om hur hennes deltagande i Hungerprojektet Ghanas workshops om matsäkerhet och mikrokredit ledde till att hon startade en egen butik - och upplevde en högre grad av respekt och delaktighet i relation till beslutsfattandet inom familjen. De entreprenörer du investerat i genom Hungerprojektet förändrar sina liv och förutsättningarna för sin familj samt för de samhällen de lever i. Du har varit med och möjliggjort den förändringen genom din investering i Hungerprojektet. Malin Flemström Projektledare/Fundraiser Maj 2015 Foto: Johannes Odé

3 mikrofinansprogrammet Mikrofinansprogrammet är en del av Hungerprojektets epicenterstrategi i de afrikanska programländerna; Benin, Burkina Faso, Etiopien, Ghana, Malawi, Moçambique, Senegal och Uganda. Genom 121 epicenter i åtta afrikanska länder når Hungerprojektet ut till cirka två miljoner människor. Hungerprojektet arbetar för att avskaffa hunger och fattigdom genom att uppmuntra till lokalt entreprenörskap. I det här arbetet är mikrofinansprogrammen en avgörande faktor för framgång. Hungerprojektets mikrofinansprogram knyter an till en central aspekt av arbetet med att avskaffa hunger och fattigdom - att stärka kvinnors ekonomiska ställning. Mikrofinansprogrammet gör det möjligt för människor som lever i fattigdom, exkluderade från traditionella banksystem, att få en mindre kredit för att kunna bygga upp en inkomstgenererande verksamhet och ett långsiktigt sparande. Mikrofinansprogrammet har därför kommit att bli ett konkret sätt att minska fattigdom och hunger genom att både förbättra människors levnadsstandard och ekonomisk självförsörjning samtidigt som vägar till utbildning, hälsovård och jämställdhet mellan kvinnor och män öppnas.

4 Mikrofinansprogrammet Om mikrofinansens möjliga effekter ska maximeras krävs att kvinnliga och manliga jordbrukare och entreprenörer inkluderas på lika villkor. Därför ägs Hungerprojektets mikrofinansprogram lokalt och drivs av kvinnor, vilket bidrar till en stärkande miljö för kvinnor att vara delaktiga i. Genom familjejordbruken står kvinnor dessutom ofta för den största delen av matproduktionen, vilket innebär ytterligare en anledning till att mikrofinansprogrammen bör riktas särskilt mot kvinnor. Mikrofinans som verktyg på vägen mot självförsörjning stärker sammanfattningsvis kvinnors position i samhället. TRE GRUNDKOMPONENTER Mikrofinansprogrammet innehåller tre grundkomponenter: utbildning, mikrolån och sparande. Mikrofinansprogrammet implementeras i två faser. Den första fasen tar ungefär fem år och omfattar de tre grundkomponenterna. Fas ett avslutas med att banken uppfyller ett antal specifika kriterier som sammanställts av landets regering och syftar till att banken ska kunna bli erkänd som ett mikrokreditinstitut, hitills totalt 28 stycken erkända banker. Det ger en hållbar och säker tillgång till sparande och lånemöjligheter. UTBILDNING Deltagarna i mikrofinansprogrammet genomgår först en VCA-workshop (Vision Commitment Action) som är grundstenen i Hungerprojektets arbete. Workshopen syftar till att väcka engagemang och skapa medvetenhet om behovet av ett förändrat mindset, för att kunna starta processer med målet att nå självförsörjning. Deltagarna får även utbildning i läs- och skrivkunnighet, matematik, ledarskap, grundläggande företagsekonomi och kredithantering. Programdeltagaren förbinder sig även att genomgå en hälsorelaterad utbildning där ämnen såsom näringslära, hygien, hiv/aids samt familjeplanering tas upp. SPARANDE Om en familj inte har tillgång till ett mikrofinansinstitut eller en annan bank utgörs familjens enda sparpengar ofta av kontanter som förvaras i hemmet. I Hungerprojektets mikrofinansprogram är deltagarna skyldiga att spara minst tio procent av den ansökta lånesumman för att få ta ett lån, vilket bidrar till en ökad medvetenhet om vikten och

5 Mikrofinansprogrammet nyttan av sparande. När låntagarna sparar minskar risken att hamna i ekonomisk otrygghet och låntagaren skapar en tryggare framtid för sig själv och för sin familj. Genom deltagandet i mikrofinansprogrammet upplever många kvinnor en ökad självsäkerhet och ett starkare självförtroende, vilket kan bidra till en mer jämlik position i hemmet och i samhället. På så sätt bidrar deltagarna i mikrofinansprogrammet till att skapa en framtid där kvinnor och män är jämlika parter i utvecklingen för en tillvaro utan fattigdom och hunger. KREDITER Innan deltagarna i mikrokreditprogrammen kan få tillgång till krediter ställs ytterligare ett antal krav. För att säkerställa en högre återbetalningsprocent krävs att en grupp av personer, totalt mellan fem och femton personer, bildar ett lånekooperativ som tar ett gemensamt ansvar för att betala tillbaka lånet. Gruppens fungerar även som ett forum där medlemmarna kan samverka och ta itu med gemensamma problem. Ytterligare krav som ställs på låntagare är att eventuella låneavtal som ingåtts med andra parter ska avslutas innan en person deltar i Hungerprojektets mikrokreditprogram. En annan förutsättning är att deltagarnas barn, både flickor och pojkar, får gå i skolan. RESULTAT 2014 I SIFFROR personer deltog i utbildning för utvecklande av inkomstgenererade verksamheter personer deltog i workshops för mikrofinans. 512 volontärer utbildades i mikrofinans antal lån total lånesumma USD antal sparinsättningar totalt sparande USD partners är för närvarande aktiva i mikrofinansprogrammet, 80 % kvinnor. FLER FAKTA OM MIKROFINANSPROGRAMMET - Ett erka nt mikrofinansinstitut a gs alltid av medlemmarna (byinva narna) sja lva och a r icke vinstdrivande. - Majoriteten av medlemmarna i mikrofinansinstitutets styrelse ska vara kvinnor. - Samha llet, i samarbete med Hungerprojektets team, besta mmer den landsspecifika a rliga ra ntan fo r la n. - Den a rliga ra ntan, mellan 10 och 36 procent, a r alltid betydligt la gre a n kommersiella ra ntor och a terinvesteras i programverksamheten. - Programmet prioriterar alltid de minsta la nen som kommer de allra fattigaste till del, a ven om la ntagare som tidigare tagit la n, och a terbetalat dem, ocksa kan anso ka om nya la n. - La nen beviljas fo r en period av ett a r eller kortare. - Alla la n ska anva ndas till inkomstgenererande aktiviteter. - A ven ma n har tillga ng till la n, men eftersom fokus ligger pa kvinnor a r cirka 80 procent av deltagarna kvinnor.

6 Mikrofinansprogrammet LÄRDOMAR AV MIKROFINANS- PROGRAMMET 2014 genomförde Hungerprojektet en utvärdering av mikrofinansprogrammet, genom kvalitativa intervjuer med personal och genomgång av extern litteratur. Bland annat visar utvärderingen på följande styrkor, svagheter, möjligheter och hot: Styrkor Mikrofinansprogrammet vänder sig till (framförallt) kvinnor i fattiga områden långt ute på landsbygden, Dess partners (låntagare, sparare) får även tillgång till andra basala tjänster på epicentret Räntorna är generellt lägre än andra alternativ Svagheter Det är svårt att hitta och behålla utbildad, kompetent personal och styrelsemedlemmar Låntagarna betalar inte alltid tillbaka sina lån i tid, av olika orsaker Att skapa självförsörjande landsbygdsbanker kräver tid, tålamod och investeringar Hot Bland de flesta epicenter finns andra aktörer som erbjuder liknande tjänster (konkurrens/potentiella samarbeten) Lånefonderna kan minska om lån inte betalas tillbaka i tid Bankerna tjänar inte alltid tillräckligt med pengar för att täcka sina kostnader Utvärderingens slutsats är att mikrofinansprogrammet/finansiella tjänster är en viktig del av epicenterstrategin men att det inte finns någon one-size-fits-all -modell för att främja finansiell inkludering. Rekommendationen är att varje epicenter överväger tre alternativ: Mindre formella lånegrupper, landsbygdsbanker som de Hungerprojektet har eller länkar till mer formella mikrofinansinstitutioner. Epicentren bör väga för- och nackdelar bland de olika modellerna i de lokala kontexten, och välja det/de alternativ som antas vara mest lämpliga. Vad gäller nästa steg, kommer det nya afrikanska regionkontoret genomföra en undersökning epicenter för epicenter, och hålla möten med epicenterledare och medlemmar för att välja de bästa modellerna för varje epicenter, för att kunna expandera de finansiella tjänsterna. Möjligheter Hungerprojektet kan hitta samarbeten med exempelvis myndigheter och andra ideella organisationer Mikrofinansprogrammet skulle kunna nå ännu fler partners med dess tjänster Banknätverk skulle kunna stötta landsbygdsbanker finansiellt och tekniskt

7 Berättelse från Ghana: Matilda Aba Tibuah föddes den 5 Maj 1975 i samhället Ekurobadze som tillhör epicentret Taido i Ghana. Matilda är gift, har fyra barn och har försörjt sig som jordbrukare sedan hon slutade skolan i yngre tonåren. Innan Matilda kom i kontakt med Hungerprojektet odlade hon majs och kassava. Skördarna var ofta för dåliga för att inkomsterna skulle räcka till att försörja familjen, vilket resulterade i att Matildas man var den enda som bidrog till familjens inkomst. Den ojämlika fördelningen medförde dels att Matildas man klagade på bördan som lades på honom, dels att han tog de flesta av besluten i familjen. Matilda upplevde en oförmåga att bidra till familjens inkomst vilket gjorde henne mycket olycklig. Genom en VCA- och matsäkerhetsworkshop fick Matilda tillgång till de kunskaper och verktyg som krävdes för att hon skulle kunna arbeta mer effektivt och generera en högre inkomst till familjen. Hon valde att applicera de metoder och principer hon lärt sig genom sitt deltagande i Hungerprojektets aktiviteter i sitt jordbruk. Matilda fick även möjlighet att dra nytta av mikrokreditlån från Hungerprojektet Ghana. Genom mikrokreditlånen kunde Matilda investera i två tunnland jordbruksareal som hon nu odlar majs och kassava på i större skala. För att säkra en alternativ inkomstkälla startade Matilda även en mindre dagligvaruaffär. Matilda berättar om vad som förändrades när hon kom i kontakt med Hungerprojektet Ghana: Jag började se och förstå saker annorlunda Hungerprojektet gav mig självförtroende och fick mig att förstå att jag kan göra saker annorlunda och bättre. Matilda beskriver att hennes liv förändrats drastiskt sedan hon deltagit i Hungerprojektet Ghanas utbildningar och mikrokreditprogram. Idag upplever Matilda att hon kan bidra till familjens ekonomi. Matilda beskriver även att hon idag får mer respekt av sin man och familj och att hon deltar aktivt i de beslut som rör familjen.

8 TACK! Stort tack till alla er som genom Hungerprojektet investerar i människors egen drivkraft för att driva utvecklingen framåt för sig själva, sina familjer och sina samhällen. Med en tro på entreprenörskap och genom mikrofinansprogrammet är det möjligt att skapa långsiktiga lösningar på gräsrotsnivå som ger synergieffekter i hela samhällen. Varje investering möjliggör förändring, tillsammans avskaffar vi hunger och fattigdom. Kontakt: Malin Flemström Projektledare

Stoppa hunger. Köp en tröja.

Stoppa hunger. Köp en tröja. Stoppa hunger. Köp en tröja. Resultat - Style It Forward Stockholm 2014 I samarbete med: Inledning Med denna rapport vill vi på Hungerprojektet tacka alla individer och företag som genom Style it Forward

Läs mer

HUNGERPROJEKTET MiKROfiNaNsPROGRaM RaPPORT 2013

HUNGERPROJEKTET MiKROfiNaNsPROGRaM RaPPORT 2013 HUNGERPROJEKTET Mikrofinansprogram RAPPORT 2013 Inledning Ett stort tack till alla de företag och individer som under 2013 valde att rikta sina investeringar till Hungerprojektets mikrofinansprogram. I

Läs mer

HUNGERPROJEKTET GHaNa 2014

HUNGERPROJEKTET GHaNa 2014 HUNGERPROJEKTET Ghana 2014 Inledning Under 2014 kom vi, genom framsteg inom lokalt ledarskap och entreprenörsskap, flera steg närmare självförsörjning i Ghana. Kommittémöten hölls för att diskutera inkomstgenererande

Läs mer

HUNGERPROJEKTET GHaNa 2013

HUNGERPROJEKTET GHaNa 2013 HUNGERPROJEKTET Ghana 2013 Inledning Hungerprojektet tackar alla fantastiska individer och företag som under det gångna året varit med och stöttat vårt arbete i Ghana. Med rapporten vill vi ge er kunskap,

Läs mer

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen!

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen! HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2014 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året har varit med och stöttat våra

Läs mer

Avkastning à la Hungerprojektet: Så fungerar jordens bästa affärsidé.

Avkastning à la Hungerprojektet: Så fungerar jordens bästa affärsidé. Avkastning à la Hungerprojektet: Så fungerar jordens bästa affärsidé. Vi gör stor skillnad med små medel. Tänk vad vi kan göra om du satsar lite mer: Hungerprojektet är effektivt. Vi ser till att hålla

Läs mer

INLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år.

INLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år. HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2013 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året varit med och stöttat våra

Läs mer

HUNGERPROJEKTET JUla REsUlTaT 2014

HUNGERPROJEKTET JUla REsUlTaT 2014 HUNGERPROJEKTET Jula Resultat 2014 Inledning Varmt tack till Jula AB - ledningen och medarbetarna - som under det som under det gångna året har investerat i en framtid fri från hunger och fattigdom i Bangladesh.

Läs mer

HUNGERPROJEKTET NäRiNG OcH Hälsa RaPPORT 2014

HUNGERPROJEKTET NäRiNG OcH Hälsa RaPPORT 2014 HUNGERPROJEKTET Näring och Hälsa RAPPORT 2014 Inledning Näring och hälsa är ett av de områden som prioriteras högt på den kommande universella hållbarhetsagendan. Tillgång till rent vatten, sanitet och

Läs mer

Vad vill er organisation uppnå?

Vad vill er organisation uppnå? Effektrapport 2014 Namn Hungerprojektet Organisationsnummer 802010-8315 Juridisk form Stiftelse Vad vill er organisation uppnå? Hungerprojektet är en global, ideell och strategisk organisation vars mission

Läs mer

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställt och översatt av: Maja Nilsson Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställning av enkäter på uppdrag av APROFRUSA, utdelade i november 2012 i kommunerna San Augustin, Pitalito

Läs mer

Stiftelsen Hungerprojektet Årsredovisning 2006

Stiftelsen Hungerprojektet Årsredovisning 2006 Stiftelsen Hungerprojektet Årsredovisning 2006 1 (12) Årsredovisning för år 2006 Stiftelsen Hungerprojektet Org. nr. 802010-8315 Styrelsen i Stiftelsen Hungerprojektet avger härmed följande årsredovisning.

Läs mer

Stiftelsen Hungerprojektet Årsredovisning 2005

Stiftelsen Hungerprojektet Årsredovisning 2005 Stiftelsen Hungerprojektet Årsredovisning 2005 1 (12) Årsredovisning för år 2005 Stiftelsen Hungerprojektet Org. nr. 802010-8315 Styrelsen i Stiftelsen Hungerprojektet avger härmed följande årsredovisning.

Läs mer

Årsredovisning 2007. Hurra! 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 %

Årsredovisning 2007. Hurra! 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % Årsredovisning 2007 Hurra! 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 1 100 90 80 70 60 50 40 Årets nyckeltal * Jordens bästa affärsidé -54% Spädbarnsdödlighet -44% Analfabetism Får vi föreslå ett nytt sätt att

Läs mer

Ester mikrofinans på skånska. Kerstin Thulin Verksamhetsledare & en av grundarna

Ester mikrofinans på skånska. Kerstin Thulin Verksamhetsledare & en av grundarna Ester mikrofinans på skånska Kerstin Thulin Verksamhetsledare & en av grundarna Bakgrund 50% arbetslöshet bland kvinnor i Skåne med utomeuropeisk bakgrund utanförskap Företagande kan vara en möjlig första

Läs mer

Å r s r e dov i s n i n g 2 0 0 8 1

Å r s r e dov i s n i n g 2 0 0 8 1 Årsredovisning 2008 1 Får vi föreslå ett nytt sätt att få slut på fattigdom och hunger? Det nya är att du slutar skänka pengar till välgörenhet. I stället investerar du i människors driftighet och idérikedom

Läs mer

Hungerprojektets Årsberättelse 2012

Hungerprojektets Årsberättelse 2012 Hungerprojektets Årsberättelse 2012 1 Jordens bästa affärsidé Vision En värld fri från hunger och fattigdom, där alla människor lever ett hälsosamt, meningsfullt och värdigt liv som de själva har makt

Läs mer

Verksamhetsplan för 2012

Verksamhetsplan för 2012 Verksamhetsplan för 2012 Nduguföreningens syftesparagraf Nduguföreningen vill tillsammans med invånare och lokala aktörer i byn Kizaga och omgivande byar i Tanzania, verka för att ge enskilda människor

Läs mer

Jämställdhet och mångfald - en förutsättning för hållbar utveckling. Kicki Borhammar, EDCS

Jämställdhet och mångfald - en förutsättning för hållbar utveckling. Kicki Borhammar, EDCS Jämställdhet och mångfald - en förutsättning för hållbar utveckling Kicki Borhammar, EDCS Uppdrag: att bidra till jämställd utveckling processtöd till projekt inom tillväxtarbetet processtöd till företag

Läs mer

recept för Kakbank Ett fördjupningsmaterial för er som startat kakbank Elever för rättvisa och hållbarhet

recept för Kakbank Ett fördjupningsmaterial för er som startat kakbank Elever för rättvisa och hållbarhet Elever för rättvisa och hållbarhet recept för Kakbank Ett fördjupningsmaterial för er som startat kakbank Linda Winroth, Johanna Finnholm och Karin Jonson 1 Recept för Kakbank Materialet ni håller i er

Läs mer

ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD:

ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD: ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD: Var tydlig med dina svar! Ge konkreta exempel och statistik och visa på en tydlig koppling mellan din vision och hur din lösning kan förverkligas. Varje svar får innehålla ett

Läs mer

Å r s r e dov i s n i n g 2 0 1 1 1

Å r s r e dov i s n i n g 2 0 1 1 1 Årsredovisning 2011 1 Året i korthet Den totala insamlingen i Sverige ökade med 6,6% jämfört med 2010 och insamlingsresultatet 2011 blev 9,3 miljoner kronor. Hungerprojektet skrev i december på avtal om

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

Nyheter juli-aug 09. Vdigt för att förändring ska bli långsiktigt. Fungerande lokal demokrati, en nyckel till hållbar utveckling

Nyheter juli-aug 09. Vdigt för att förändring ska bli långsiktigt. Fungerande lokal demokrati, en nyckel till hållbar utveckling Nyheter juli-aug 09 Över 1 miljard människor lever i hunger Nyligen publicerade FAO ny information om hur många som lever i hunger världen över. Den uppdaterade siffran säger att en sjättedel av jordens

Läs mer

AshokA IDÉER och MÄNNIskoR som FÖRÄNDRAR VÄRLDEN

AshokA IDÉER och MÄNNIskoR som FÖRÄNDRAR VÄRLDEN Ashoka IDÉER OCH MÄNNISKOR SOM FÖRÄNDRAr VÄRLDEN Sedan 2012 finns Ashoka i Skandinavien, med huvudkontor i Stockholm. I den här broschyren presenterar vi oss och några av våra så kallade s; sociala entreprenörer

Läs mer

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM Om materialet Angela och Juliana har världens tuffaste jobb att vara kvinna och bruka jorden i ett

Läs mer

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit

Läs mer

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer

Butiken är scenen Du är viktig Vi vågar Vi har koll Vi är starka tillsammans

Butiken är scenen Du är viktig Vi vågar Vi har koll Vi är starka tillsammans 9 Butiken är scenen Du är viktig Vi vågar Vi har koll Vi är starka tillsammans 8 11 Varje dag är en ny föreställning. Vi lyssnar aktivt på våra kunder, för att bli bättre. Vi tar personligt ansvar för

Läs mer

Vad vet vi om utveckling och bistånd?

Vad vet vi om utveckling och bistånd? Vad vet vi om utveckling och bistånd? 1. Kommentarer 2. Utvärdering och bistånd alt. kill your darlings Seminarium, 28 maj 2013 Andreas Madestam Stockholms universitet Kommentarer på Torstens presentation!

Läs mer

Att välja Sveriges framtid. Rösta om jobben. Ro sta fo r ett Sverige da r Alla beho vs.

Att välja Sveriges framtid. Rösta om jobben. Ro sta fo r ett Sverige da r Alla beho vs. Att välja Sveriges framtid. Ro sta fo r ett Sverige da r Alla beho vs. Fo r fler jobb, för ordning i ekonomin och för en baẗtre skola. Rösta om jobben. Sverige ska snart välja politik. Ska jobben bli fler

Läs mer

Great Andoh International School Verksamhetsplan

Great Andoh International School Verksamhetsplan Great Andoh International School Verksamhetsplan Vision Långsiktig inriktning 10-15år. Viktigt att intressenterna delar den. To care for children, making them assets to Ghana. Friska, glada barn som kan

Läs mer

Innovationslandskapet Åland. Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer. Ålands Teknologicentrum

Innovationslandskapet Åland. Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer. Ålands Teknologicentrum Innovationslandskapet Åland Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer Ålands Teknologicentrum Bakgrund - ÅTC undersökningens syfte För att bättre kunna utforma verksamhetsstrategier,

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Hungerprojektets Årsberättelse 2013

Hungerprojektets Årsberättelse 2013 Hungerprojektets Årsberättelse 2013 1 Jordens bästa affärsidé Innehåll Ordförande har ordet 3 Tillsammans blir vi starkare 3 Året i korthet 4 vad gör hungerprojektet 5 En värld fri från hunger 6 kvinnor

Läs mer

Relationer i centrum för ett lyckat lärande. Helena Colliander

Relationer i centrum för ett lyckat lärande. Helena Colliander Relationer i centrum för ett lyckat lärande Helena Colliander Sudan Sudan Ett konfliktfyllt land Inbördeskrig i över 20 år landet delas (juli 2011) Många stamkonflikter i gränstrakterna mellan Sudan och

Läs mer

Fair Trade enligt WFTO

Fair Trade enligt WFTO Fair Trade enligt WFTO Bättre villkor och rättvis betalning World Fair Trade Organization, WFTO, är en samarbetsorganisation för rättvis handel som arbetar för att marginaliserade producenter ska få bättre

Läs mer

HANDLEDNING FÖR LÄRARE

HANDLEDNING FÖR LÄRARE HANDLEDNING FÖR LÄRARE Om föreställningen Den här föreställningen är producerad i samarbete mellan Stockholms dramatiska högskola och Uppsala stadsteater inom ramen för deras barnteaterprojekt. Barnteaterprojektet

Läs mer

Svartådalens utsläppsneutrala energi, SUNE

Svartådalens utsläppsneutrala energi, SUNE Svartådalens utsläppsneutrala energi, SUNE Provkörning av gengasanläggning i Sätra brunn. Projektägare: Svartådalens Bygdeutveckling, ideell förening Projektledare: Eric Söderberg Kommun: Sala Dnr: 44

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Social Impact Report 2014

Social Impact Report 2014 Social Impact Report 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1. Inledning... 2. Verksamhetsåret 2014... 3. Förändringsteorikarta och vision...... 3.1 Vision 4. Resultat och måluppfyllelse... 4.1 Effektmålet...

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

Hungerprojektets Årsberättelse 2014 Jordens bästa affärsidé

Hungerprojektets Årsberättelse 2014 Jordens bästa affärsidé Hungerprojektets Årsberättelse 2014 Jordens bästa affärsidé 2 Innehåll Ordförande har ordet 3 Vd har ordet 3 Året i korthet 4 vad gör hungerprojektet 5 De nya hållbarhetsmålen 6 Hållbarhetsmål 5: Jämställdhet

Läs mer

Kreativa kvinnor om affärsutveckling bland företagarkvinnor (i Finland) på gräsrotsnivå

Kreativa kvinnor om affärsutveckling bland företagarkvinnor (i Finland) på gräsrotsnivå Kreativa kvinnor om affärsutveckling bland företagarkvinnor (i Finland) på gräsrotsnivå Kvinnors entreprenörskap jämställdhet som medel för hållbar tillväxt Attraktionskraft Norden 15.10.2013 5,4 miljoner

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

MUC 27. MiLprogrammet för nya chefer

MUC 27. MiLprogrammet för nya chefer MUC 27 MiLprogrammet för nya chefer 2013 VÄLKOMMEN TILL MiLPROGRAMMET FÖR NYA CHEFER Du är ny i din chefsroll och funderar på hur du kan utvecklas i ditt ledarskap. Vad krävs av dig? Hur använder du dig

Läs mer

Mikrolån en (o)möjlighet?

Mikrolån en (o)möjlighet? Lunds universitet Statsvetenskapliga institutionen STVA21 VT11 Handledare: Matilda Broman Mikrolån en (o)möjlighet? En kritisk studie av kvinnors möjlighet till empowerment genom mikrofinanser via mikrofinansinstitutet

Läs mer

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Gordon Hahn Jobbar för en organisation som heter Serus och har varit med och tagit fram en plattform för hur man kan jobba

Läs mer

Läkarmissionens effektrapport 2014

Läkarmissionens effektrapport 2014 Effektrapport 2014 Läkarmissionens effektrapport 2014 Namn: Läkarmissionen (Svenska Journalens Läkarmission och Hjälpverksamhet) Org.nr: 802005-9989 Juridisk form: Stiftelse 1. Vad vill Läkarmissionen

Läs mer

GUVERNÖRENS MÅNADSBREV

GUVERNÖRENS MÅNADSBREV N GUVERNÖRENS MÅNADSBREV DISTRIKT 2360 NR 6 Dec 2006 DG MATS HERMANSSON Distriktskonferensen Årets Distriktskonferens på Stora Teatern i Göteborg var utan tvekan en succé men var är Rotarianerna? Referat

Läs mer

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen www.winnetskane.se Fjelievägen 5, Lund Vi är ca 150

Läs mer

Utveckling och omställning. Ett kompetensprojekt för detaljhandeln i Västerås

Utveckling och omställning. Ett kompetensprojekt för detaljhandeln i Västerås Utveckling och omställning Ett kompetensprojekt för detaljhandeln i Västerås 1 Innehållsförteckning Förord Bakgrund Projektets syfte Projektets deltagare Projektets upplägg Projektets mål Resultat Enkätundersökningar

Läs mer

Policyns fem kärnområden: 1 Intressentrelationer. 2. Samhällsinvesteringar. 3. Partnerskap med välgörenhetsorganisationer. 4. Medarbetarengagemang

Policyns fem kärnområden: 1 Intressentrelationer. 2. Samhällsinvesteringar. 3. Partnerskap med välgörenhetsorganisationer. 4. Medarbetarengagemang POL IC Y fö r lo ka en lt ga sa ge m m hä an ll g s- Sv eri ge po lic yf ör lo ka lt an g sa m hä ll se ng ag em Po licy Ca rl sb er g innehåll: 1.0 Intressentrelationer 2.0 Samhällsinvesteringar 3.0 Partnerskap

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Vikten av vatten vid livets början

Vikten av vatten vid livets början Vikten av vatten vid livets början Cecilia Chatterjee-Martinsen, Generalsekreterare WaterAid Sverige @c_martinsen @wateraidsverige Hur ser det ut? Ny undersökning av WHO av sjukhus och vårdmottagningar

Läs mer

Effektrapport 2014. Namn: CancerRehabFonden Organisationsnummer:802008-3534 Jurdisk form: Medlemsorganisation

Effektrapport 2014. Namn: CancerRehabFonden Organisationsnummer:802008-3534 Jurdisk form: Medlemsorganisation Effektrapport 2014 Namn: CancerRehabFonden Organisationsnummer:802008-3534 Jurdisk form: Medlemsorganisation 1. Vad vill er organisation uppnå? Vilken nytta/förändring vill ni åstadkomma? Beskriv för vem

Läs mer

Kvinnors företagande & tillgång till offentlig finansiering

Kvinnors företagande & tillgång till offentlig finansiering Kvinnors företagande & tillgång till offentlig finansiering Hur snacket går & vem som får pengarna Jeaneth Johansson & Malin Malmström Vem är innovatör/entreprenör Sociala konstruktioner Konstruktioner

Läs mer

Våra viktigaste tips

Våra viktigaste tips Våra viktigaste tips Projektteamen bakom utvecklingsprojektet Hållbara Hökarängen har sammanfattat sina viktigaste lärdomar och tips för andra som vill jobba med hållbarhetprojekt och stadsdelsutveckling.

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Slutrapport genomförande Sammanfattning Fiskeby Board AB har under tiden 2011-03-01 2012-08-31 genomfört ett genomförandeprojekt Öka andelen långtidsfriska. Det

Läs mer

Ledarutveckling för kvinnor

Ledarutveckling för kvinnor Ledarutveckling för kvinnor En ledarskapskurs för kvinnor Det här är en kurs för kvinnor som vill utvecklas. Du behöver inte vara chef idag för att gå kursen. Kursen ger dig ett verktyg för att kunna utvecklas

Läs mer

DITT TESTAMENTE Hur du kan förändra världen med oss.

DITT TESTAMENTE Hur du kan förändra världen med oss. FOTO: ActionAid DITT TESTAMENTE Hur du kan förändra världen med oss. Nya läromedel i San Carlos Alzatate, Guatemala. Du kan ge fler flickor en framtid Majoriteten av världens fattiga är kvinnor eller flickor.

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen

Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen (Geografi, religion och samhällskunskap) 2011-09-02 Förankring i övergripande mål i kursplanens syfte Från läroplanens andra del: Del 2.1 - kan leva

Läs mer

Fairtrade City Frågor & Svar

Fairtrade City Frågor & Svar Fairtrade City Frågor & Svar Vad är Fairtrade City? Fairtrade City är en diplomering till kommuner som engagerar sig för rättvis handel och etisk konsumtion. Diplomeringen innebär att kommunen lever upp

Läs mer

InItIatIvet för. socialt ansvar

InItIatIvet för. socialt ansvar InItIatIvet för socialt ansvar Initiativet för socialt ansvar Initiativet för Socialt ansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Fritidshem Knopen 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Fritidshem Knopen 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Fritidshem Knopen 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

Din kopp vårt ansvar

Din kopp vårt ansvar Din kopp vårt ansvar Nestlé tillhandahåller specialiserade agronomer som hjälper kaffebönderna att utveckla en effektivare kaffeodling. Partnerskap sedan 25 år Nestlé är världens största köpare av kaffe

Läs mer

Lika för alla. Lär dig mer om flickors lika rättigheter och vägen till en bättre värld. Studiematerial från Hungerprojektet

Lika för alla. Lär dig mer om flickors lika rättigheter och vägen till en bättre värld. Studiematerial från Hungerprojektet Lika för alla Lär dig mer om flickors lika rättigheter och vägen till en bättre värld Studiematerial från Hungerprojektet 1 2 Inledning Organisationen Hungerprojektet står bakom det här häftet och det

Läs mer

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie 2013-01-29 Karlshamns Kommun Marianne Westerberg och Maria Hjelm Nilsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 2 3. Projektets syfte... 2

Läs mer

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER FN har som mål att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Det innebär att hundratals miljoner människor får ett rikare liv. BÄTTRE HÄLSA GÖR VÄRLDEN

Läs mer

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Vision I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor

Läs mer

Vem ska rädda världen?

Vem ska rädda världen? Vem ska rädda världen? Forskning om lärande för hållbar utveckling Forskartorget 19 oktober 2012 inger.bjorneloo@ped.gu.se Hållbar utveckling är att förbättra mänsklig livskvalitet inom de uppehållande

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Gemensam värdegrund för. personalfrågor

Gemensam värdegrund för. personalfrågor Gemensam värdegrund för personalfrågor Det öppna landstinget för jämlik hälsa och levande kultur i en hållbar, livskraftig region Landstingets vision Värdegrunden utgår från Landstinget Sörmlands vision

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

Umeå universitets chefs- och ledarskapspolicy

Umeå universitets chefs- och ledarskapspolicy Umeå universitets chefs- och ledarskapspolicy Fastställd av rektor 2013-09-03 1 INNEHÅLL Inledning ledarskapets strategiska roll 3 En policy för alla chefer och ledare 4 Ditt uppdrag 5 Förhållningssätt

Läs mer

FÅ FLER AFFÄRER MED GODA KUNDRELATIONER. www.dalecarnegie.se

FÅ FLER AFFÄRER MED GODA KUNDRELATIONER. www.dalecarnegie.se FÅ FLER AFFÄRER MED GODA KUNDRELATIONER www.dalecarnegie.se FÅ FLER AFFÄRER MED GODA KUNDRELATIONER GODA KUNDRELATIONER ATT LYSSNA AKTIVT OCH STÄLLA FRÅGOR Som Dale Carnegie uttryckte det, Om du strävar

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Dialogmöten på åtta orter var med och påverka framtidens lokalt ledda utveckling Sammanställt av processledare Frida Tibblin Citron, 2 november 2014

Dialogmöten på åtta orter var med och påverka framtidens lokalt ledda utveckling Sammanställt av processledare Frida Tibblin Citron, 2 november 2014 Dialogmöten på åtta orter var med och påverka framtidens lokalt ledda utveckling Sammanställt av processledare Frida Tibblin Citron, 2 november 2014 Det här är en sammanfattning av åtta dialogmöten under

Läs mer

Policy för alkohol som utvecklingshinder

Policy för alkohol som utvecklingshinder Policy för alkohol som utvecklingshinder Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 2013-03-18 Giltighetstid: tillsvidare Ansvarig: generalsekreterare Policyns tillämpning i Forum Syd Forum Syds idéprogram

Läs mer

Hjälp till föräldralösa barn och deras familjer i södra Afrika (08403)

Hjälp till föräldralösa barn och deras familjer i södra Afrika (08403) Stöd till föräldralösa barn i Malawi, vars föräldrar drabbats av hiv och aids. Foto: Malin Barnö/Röda Korset Hjälp till föräldralösa barn och deras familjer i södra Afrika (08403) 2 Bakgrund Projektet

Läs mer

- en del i programmet Att främja kvinnors företagande

- en del i programmet Att främja kvinnors företagande Slutrapport Projekt Företagsamma kvinnor i Karlskrona - en del i programmet Att främja kvinnors företagande Under åren 2007 2009 har Tillväxtverket samordnat och genomfört ett nationellt program vars syfte

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

MINNNESANTECKNINGAR Unga på landsbygden 20 okt 2014

MINNNESANTECKNINGAR Unga på landsbygden 20 okt 2014 1 (8) MINNNESANTECKNINGAR Unga på landsbygden 20 okt 2014 WORKSHOP Vilka möjligheter finns för unga på landsbygd? Grupp 1 1. Trygghet och stark gemenskap 2. Föreningar aktiva starka grupper 3. Företagandet

Läs mer

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför

Läs mer

Barnperspektiv på funktionsnedsättning

Barnperspektiv på funktionsnedsättning Barnperspektiv på funktionsnedsättning Alla barn har rätt att vara barn Rättigheter Förhållningssätt Rättigheter Barnkonventionen 1990 Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Hungerprojektets kodrapport 2012

Hungerprojektets kodrapport 2012 Hungerprojektets kodrapport 2012 Syftet med FRIIs kvalitetskod är att öka transparens och öppenhet inom organisationer i insamlingsbranschen. De första obligatoriska kodrapporterna implementeras från och

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Vi skapar tillväxt i Västsverige

Vi skapar tillväxt i Västsverige Vi skapar tillväxt i Västsverige VÄ S T SV E R I G E Connect skapar tillväxt Detta hände mellan 2010 och 2013: 429företag eller företag under bildande har tagit del av en kompetenspanel. Våra två tillväxtprocesser

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Hem- och Livet i hem och hushåll har en central betydelse för människan. Våra vanor påverkar såväl individens välbefinnande som samhället och naturen. Kunskaper om arbete i hem och hushåll ger människor

Läs mer

Mångfald och tolerans i ert Atlas förberedande besök/partnerskap

Mångfald och tolerans i ert Atlas förberedande besök/partnerskap Mångfald och tolerans i ert Atlas förberedande besök/partnerskap Den Globala Skolan Teskedsorden - Camilla Nagler - Teater med Ninja och Patrik - Christer Mattsson Frågor & funderingar Vad är Latinamerika?

Läs mer

Vilka institutionella skillnader påverkar mikrolåns effekt?

Vilka institutionella skillnader påverkar mikrolåns effekt? Södertörns högskola - Institutionen för samhällsvetenskaper Kandidatuppsats 15 HP i Nationalekonomi C VT 2011 Vilka institutionella skillnader påverkar mikrolåns effekt? - En jämförande studie mellan Bangladesh

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Alla barn till skolan Schools for Africa

Alla barn till skolan Schools for Africa Alla barn till skolan Schools for Africa Lågstadium Printa ut de här anteckningarna skiljt. Du kan inte läsa dem från skärmen under diaförevisningen! Instruktioner F5 = börja diaförevisning = gå framåt

Läs mer

FÖR FÖRBUNDSCHEFER. Utgångspunkter Utbildningen kommer att vara upplagd i fyra olika men sammanflätade delar.

FÖR FÖRBUNDSCHEFER. Utgångspunkter Utbildningen kommer att vara upplagd i fyra olika men sammanflätade delar. UTVECKLINGSPROGRAM FÖR FÖRBUNDSCHEFER Bakgrund Nationella rådet och Samordningsförbundet Göteborg Hisingen, DELTA erbjuder tillsammans med Framtidens Ledare vid Göteborgsregionens kommunalförbund (GR)

Läs mer