HUNGERPROJEKTET ENTREPRENöRsKaP OcH MiKROfiNaNsER RaPPORT 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HUNGERPROJEKTET ENTREPRENöRsKaP OcH MiKROfiNaNsER RaPPORT 2014"

Transkript

1 HUNGERPROJEKTET Entreprenörskap och Mikrofinanser RAPPORT 2014

2 Inledning Hungerprojektet arbetar med att stärka människors ekonomiska ställning genom att uppmuntra till och skapa förutsättningar för lokalt entreprenörskap. Vi arbetar med driftiga entreprenörer som startar inkomstgenererande verksamheter, såsom tillverkning och försäljning av hantverk eller tillverkning av tvålar. Andra utvecklar nya metoder för djurhållning och ett mer effektivt jordbruk, eller ser möjligheterna med epicentrets nya brunn och utökar sin inkomst genom att buteljera och sälja vattnet på den lokala marknaden. Hungerprojektet arbetar i partnerskap med de 20 miljoner människor som nås av organisationens arbete för att avskaffa hunger och fattigdom. Vi ser varje individ som en stark förändringsagent som med stöd, utbildning och visst initialt ekonomiskt stöd kan vara den drivande aktören i avskaffandet av sin egen hunger och fattigdom. I den här rapporten kan ni läsa om hur Hungerprojektet arbetar med entreprenörskap och mikrofinanser. I rapporten presenteras en förklaring av mikrofinansprogrammets tre grundkomponenter och ett urval av resultat inom mikrofinansprogrammet från år Utmärkande för Hungerprojektets mikrofinansprogram är alla de positiva synergieffekter som följer i spåren av de inkomstgenererande verksamheterna. Det kan till exempel handla om kvinnors stärkta roll i beslutsfattandet inom familjen. I slutet av den här rapporten kan ni läsa Matilda Aba Tibuahs berättelse om hur hennes deltagande i Hungerprojektet Ghanas workshops om matsäkerhet och mikrokredit ledde till att hon startade en egen butik - och upplevde en högre grad av respekt och delaktighet i relation till beslutsfattandet inom familjen. De entreprenörer du investerat i genom Hungerprojektet förändrar sina liv och förutsättningarna för sin familj samt för de samhällen de lever i. Du har varit med och möjliggjort den förändringen genom din investering i Hungerprojektet. Malin Flemström Projektledare/Fundraiser Maj 2015 Foto: Johannes Odé

3 mikrofinansprogrammet Mikrofinansprogrammet är en del av Hungerprojektets epicenterstrategi i de afrikanska programländerna; Benin, Burkina Faso, Etiopien, Ghana, Malawi, Moçambique, Senegal och Uganda. Genom 121 epicenter i åtta afrikanska länder når Hungerprojektet ut till cirka två miljoner människor. Hungerprojektet arbetar för att avskaffa hunger och fattigdom genom att uppmuntra till lokalt entreprenörskap. I det här arbetet är mikrofinansprogrammen en avgörande faktor för framgång. Hungerprojektets mikrofinansprogram knyter an till en central aspekt av arbetet med att avskaffa hunger och fattigdom - att stärka kvinnors ekonomiska ställning. Mikrofinansprogrammet gör det möjligt för människor som lever i fattigdom, exkluderade från traditionella banksystem, att få en mindre kredit för att kunna bygga upp en inkomstgenererande verksamhet och ett långsiktigt sparande. Mikrofinansprogrammet har därför kommit att bli ett konkret sätt att minska fattigdom och hunger genom att både förbättra människors levnadsstandard och ekonomisk självförsörjning samtidigt som vägar till utbildning, hälsovård och jämställdhet mellan kvinnor och män öppnas.

4 Mikrofinansprogrammet Om mikrofinansens möjliga effekter ska maximeras krävs att kvinnliga och manliga jordbrukare och entreprenörer inkluderas på lika villkor. Därför ägs Hungerprojektets mikrofinansprogram lokalt och drivs av kvinnor, vilket bidrar till en stärkande miljö för kvinnor att vara delaktiga i. Genom familjejordbruken står kvinnor dessutom ofta för den största delen av matproduktionen, vilket innebär ytterligare en anledning till att mikrofinansprogrammen bör riktas särskilt mot kvinnor. Mikrofinans som verktyg på vägen mot självförsörjning stärker sammanfattningsvis kvinnors position i samhället. TRE GRUNDKOMPONENTER Mikrofinansprogrammet innehåller tre grundkomponenter: utbildning, mikrolån och sparande. Mikrofinansprogrammet implementeras i två faser. Den första fasen tar ungefär fem år och omfattar de tre grundkomponenterna. Fas ett avslutas med att banken uppfyller ett antal specifika kriterier som sammanställts av landets regering och syftar till att banken ska kunna bli erkänd som ett mikrokreditinstitut, hitills totalt 28 stycken erkända banker. Det ger en hållbar och säker tillgång till sparande och lånemöjligheter. UTBILDNING Deltagarna i mikrofinansprogrammet genomgår först en VCA-workshop (Vision Commitment Action) som är grundstenen i Hungerprojektets arbete. Workshopen syftar till att väcka engagemang och skapa medvetenhet om behovet av ett förändrat mindset, för att kunna starta processer med målet att nå självförsörjning. Deltagarna får även utbildning i läs- och skrivkunnighet, matematik, ledarskap, grundläggande företagsekonomi och kredithantering. Programdeltagaren förbinder sig även att genomgå en hälsorelaterad utbildning där ämnen såsom näringslära, hygien, hiv/aids samt familjeplanering tas upp. SPARANDE Om en familj inte har tillgång till ett mikrofinansinstitut eller en annan bank utgörs familjens enda sparpengar ofta av kontanter som förvaras i hemmet. I Hungerprojektets mikrofinansprogram är deltagarna skyldiga att spara minst tio procent av den ansökta lånesumman för att få ta ett lån, vilket bidrar till en ökad medvetenhet om vikten och

5 Mikrofinansprogrammet nyttan av sparande. När låntagarna sparar minskar risken att hamna i ekonomisk otrygghet och låntagaren skapar en tryggare framtid för sig själv och för sin familj. Genom deltagandet i mikrofinansprogrammet upplever många kvinnor en ökad självsäkerhet och ett starkare självförtroende, vilket kan bidra till en mer jämlik position i hemmet och i samhället. På så sätt bidrar deltagarna i mikrofinansprogrammet till att skapa en framtid där kvinnor och män är jämlika parter i utvecklingen för en tillvaro utan fattigdom och hunger. KREDITER Innan deltagarna i mikrokreditprogrammen kan få tillgång till krediter ställs ytterligare ett antal krav. För att säkerställa en högre återbetalningsprocent krävs att en grupp av personer, totalt mellan fem och femton personer, bildar ett lånekooperativ som tar ett gemensamt ansvar för att betala tillbaka lånet. Gruppens fungerar även som ett forum där medlemmarna kan samverka och ta itu med gemensamma problem. Ytterligare krav som ställs på låntagare är att eventuella låneavtal som ingåtts med andra parter ska avslutas innan en person deltar i Hungerprojektets mikrokreditprogram. En annan förutsättning är att deltagarnas barn, både flickor och pojkar, får gå i skolan. RESULTAT 2014 I SIFFROR personer deltog i utbildning för utvecklande av inkomstgenererade verksamheter personer deltog i workshops för mikrofinans. 512 volontärer utbildades i mikrofinans antal lån total lånesumma USD antal sparinsättningar totalt sparande USD partners är för närvarande aktiva i mikrofinansprogrammet, 80 % kvinnor. FLER FAKTA OM MIKROFINANSPROGRAMMET - Ett erka nt mikrofinansinstitut a gs alltid av medlemmarna (byinva narna) sja lva och a r icke vinstdrivande. - Majoriteten av medlemmarna i mikrofinansinstitutets styrelse ska vara kvinnor. - Samha llet, i samarbete med Hungerprojektets team, besta mmer den landsspecifika a rliga ra ntan fo r la n. - Den a rliga ra ntan, mellan 10 och 36 procent, a r alltid betydligt la gre a n kommersiella ra ntor och a terinvesteras i programverksamheten. - Programmet prioriterar alltid de minsta la nen som kommer de allra fattigaste till del, a ven om la ntagare som tidigare tagit la n, och a terbetalat dem, ocksa kan anso ka om nya la n. - La nen beviljas fo r en period av ett a r eller kortare. - Alla la n ska anva ndas till inkomstgenererande aktiviteter. - A ven ma n har tillga ng till la n, men eftersom fokus ligger pa kvinnor a r cirka 80 procent av deltagarna kvinnor.

6 Mikrofinansprogrammet LÄRDOMAR AV MIKROFINANS- PROGRAMMET 2014 genomförde Hungerprojektet en utvärdering av mikrofinansprogrammet, genom kvalitativa intervjuer med personal och genomgång av extern litteratur. Bland annat visar utvärderingen på följande styrkor, svagheter, möjligheter och hot: Styrkor Mikrofinansprogrammet vänder sig till (framförallt) kvinnor i fattiga områden långt ute på landsbygden, Dess partners (låntagare, sparare) får även tillgång till andra basala tjänster på epicentret Räntorna är generellt lägre än andra alternativ Svagheter Det är svårt att hitta och behålla utbildad, kompetent personal och styrelsemedlemmar Låntagarna betalar inte alltid tillbaka sina lån i tid, av olika orsaker Att skapa självförsörjande landsbygdsbanker kräver tid, tålamod och investeringar Hot Bland de flesta epicenter finns andra aktörer som erbjuder liknande tjänster (konkurrens/potentiella samarbeten) Lånefonderna kan minska om lån inte betalas tillbaka i tid Bankerna tjänar inte alltid tillräckligt med pengar för att täcka sina kostnader Utvärderingens slutsats är att mikrofinansprogrammet/finansiella tjänster är en viktig del av epicenterstrategin men att det inte finns någon one-size-fits-all -modell för att främja finansiell inkludering. Rekommendationen är att varje epicenter överväger tre alternativ: Mindre formella lånegrupper, landsbygdsbanker som de Hungerprojektet har eller länkar till mer formella mikrofinansinstitutioner. Epicentren bör väga för- och nackdelar bland de olika modellerna i de lokala kontexten, och välja det/de alternativ som antas vara mest lämpliga. Vad gäller nästa steg, kommer det nya afrikanska regionkontoret genomföra en undersökning epicenter för epicenter, och hålla möten med epicenterledare och medlemmar för att välja de bästa modellerna för varje epicenter, för att kunna expandera de finansiella tjänsterna. Möjligheter Hungerprojektet kan hitta samarbeten med exempelvis myndigheter och andra ideella organisationer Mikrofinansprogrammet skulle kunna nå ännu fler partners med dess tjänster Banknätverk skulle kunna stötta landsbygdsbanker finansiellt och tekniskt

7 Berättelse från Ghana: Matilda Aba Tibuah föddes den 5 Maj 1975 i samhället Ekurobadze som tillhör epicentret Taido i Ghana. Matilda är gift, har fyra barn och har försörjt sig som jordbrukare sedan hon slutade skolan i yngre tonåren. Innan Matilda kom i kontakt med Hungerprojektet odlade hon majs och kassava. Skördarna var ofta för dåliga för att inkomsterna skulle räcka till att försörja familjen, vilket resulterade i att Matildas man var den enda som bidrog till familjens inkomst. Den ojämlika fördelningen medförde dels att Matildas man klagade på bördan som lades på honom, dels att han tog de flesta av besluten i familjen. Matilda upplevde en oförmåga att bidra till familjens inkomst vilket gjorde henne mycket olycklig. Genom en VCA- och matsäkerhetsworkshop fick Matilda tillgång till de kunskaper och verktyg som krävdes för att hon skulle kunna arbeta mer effektivt och generera en högre inkomst till familjen. Hon valde att applicera de metoder och principer hon lärt sig genom sitt deltagande i Hungerprojektets aktiviteter i sitt jordbruk. Matilda fick även möjlighet att dra nytta av mikrokreditlån från Hungerprojektet Ghana. Genom mikrokreditlånen kunde Matilda investera i två tunnland jordbruksareal som hon nu odlar majs och kassava på i större skala. För att säkra en alternativ inkomstkälla startade Matilda även en mindre dagligvaruaffär. Matilda berättar om vad som förändrades när hon kom i kontakt med Hungerprojektet Ghana: Jag började se och förstå saker annorlunda Hungerprojektet gav mig självförtroende och fick mig att förstå att jag kan göra saker annorlunda och bättre. Matilda beskriver att hennes liv förändrats drastiskt sedan hon deltagit i Hungerprojektet Ghanas utbildningar och mikrokreditprogram. Idag upplever Matilda att hon kan bidra till familjens ekonomi. Matilda beskriver även att hon idag får mer respekt av sin man och familj och att hon deltar aktivt i de beslut som rör familjen.

8 TACK! Stort tack till alla er som genom Hungerprojektet investerar i människors egen drivkraft för att driva utvecklingen framåt för sig själva, sina familjer och sina samhällen. Med en tro på entreprenörskap och genom mikrofinansprogrammet är det möjligt att skapa långsiktiga lösningar på gräsrotsnivå som ger synergieffekter i hela samhällen. Varje investering möjliggör förändring, tillsammans avskaffar vi hunger och fattigdom. Kontakt: Malin Flemström Projektledare

Stoppa hunger. Köp en tröja.

Stoppa hunger. Köp en tröja. Stoppa hunger. Köp en tröja. Resultat - Style It Forward Stockholm 2014 I samarbete med: Inledning Med denna rapport vill vi på Hungerprojektet tacka alla individer och företag som genom Style it Forward

Läs mer

HUNGERPROJEKTET MiKROfiNaNsPROGRaM RaPPORT 2013

HUNGERPROJEKTET MiKROfiNaNsPROGRaM RaPPORT 2013 HUNGERPROJEKTET Mikrofinansprogram RAPPORT 2013 Inledning Ett stort tack till alla de företag och individer som under 2013 valde att rikta sina investeringar till Hungerprojektets mikrofinansprogram. I

Läs mer

HUNGERPROJEKTET GHaNa 2013

HUNGERPROJEKTET GHaNa 2013 HUNGERPROJEKTET Ghana 2013 Inledning Hungerprojektet tackar alla fantastiska individer och företag som under det gångna året varit med och stöttat vårt arbete i Ghana. Med rapporten vill vi ge er kunskap,

Läs mer

HUNGERPROJEKTET GHaNa 2014

HUNGERPROJEKTET GHaNa 2014 HUNGERPROJEKTET Ghana 2014 Inledning Under 2014 kom vi, genom framsteg inom lokalt ledarskap och entreprenörsskap, flera steg närmare självförsörjning i Ghana. Kommittémöten hölls för att diskutera inkomstgenererande

Läs mer

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen!

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen! HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2014 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året har varit med och stöttat våra

Läs mer

INLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år.

INLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år. HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2013 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året varit med och stöttat våra

Läs mer

Noll hunger och fattigdom

Noll hunger och fattigdom Noll hunger och fattigdom HUNGERPROJEKTET GHANA RAPPORT 2015 INLEDNING 2015 VAR ETT HISTORISKT ÅR. Ett år som många kommer att minnas för sina dystra rubriker. Över 60 miljoner människor befann sig på

Läs mer

HUNGERPROJEKTET BANGLADESH RAPPORT 2013

HUNGERPROJEKTET BANGLADESH RAPPORT 2013 HUNGERPROJEKTET BANGLADESH RAPPORT 2013 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året har investerat i en framtid fri från

Läs mer

Avkastning à la Hungerprojektet: Så fungerar jordens bästa affärsidé.

Avkastning à la Hungerprojektet: Så fungerar jordens bästa affärsidé. Avkastning à la Hungerprojektet: Så fungerar jordens bästa affärsidé. Vi gör stor skillnad med små medel. Tänk vad vi kan göra om du satsar lite mer: Hungerprojektet är effektivt. Vi ser till att hålla

Läs mer

Avkastning à la Hungerprojektet:

Avkastning à la Hungerprojektet: Avkastning à la Hungerprojektet: Så fungerar jordens bästa affärsidé. Foto: Johannes Odé En win-win affär: Hungerprojektet är en ideell organisation som arbetar för att avskaffa hunger och fattigdom. Men

Läs mer

HUNGERPROJEKTET JUla REsUlTaT 2014

HUNGERPROJEKTET JUla REsUlTaT 2014 HUNGERPROJEKTET Jula Resultat 2014 Inledning Varmt tack till Jula AB - ledningen och medarbetarna - som under det som under det gångna året har investerat i en framtid fri från hunger och fattigdom i Bangladesh.

Läs mer

Praktikrapport Hungerprojektet

Praktikrapport Hungerprojektet Samira Rabit Utbildning: Statsvetsvetarprogrammet Mail: samira.rabit@gmail.com Praktikplats: Hungerprojektet Göteborg Besöksadress: c/o World Trade Center, Mässans gata 18, 412 51 Göteborg Postadress:

Läs mer

HUNGERPROJEKTET. Foto: Johannes Odé

HUNGERPROJEKTET. Foto: Johannes Odé Foto: Johannes Odé HUNGERPROJEKTET Global rapport 2013 Inledning Vi vill tacka alla de företag och individer som under 2013 har valt att investera i Hungerprojektet. Den här rapporten ger dig en överblick

Läs mer

HUNGERPROJEKTET NäRiNG OcH Hälsa RaPPORT 2014

HUNGERPROJEKTET NäRiNG OcH Hälsa RaPPORT 2014 HUNGERPROJEKTET Näring och Hälsa RAPPORT 2014 Inledning Näring och hälsa är ett av de områden som prioriteras högt på den kommande universella hållbarhetsagendan. Tillgång till rent vatten, sanitet och

Läs mer

Hungerprojektets informationsprojekt om FN:s millenniemål

Hungerprojektets informationsprojekt om FN:s millenniemål Hungerprojektets informationsprojekt om FN:s millenniemål Föreläsningar som ger resultat: Med denna skrift vill vi på Hungerprojektet visa vad vi gjorde med de medel fick från Forum Syd, genom Sida, för

Läs mer

Vad vill vår organisation uppnå?

Vad vill vår organisation uppnå? Hungerprojektets effektrapport 2015 1 Effektrapport 2015 Namn Organisationsnummer Juridisk form Hungerprojektet 802010-8315 Stiftelse Vad vill vår organisation uppnå? Hungerprojektet är en global, ideell,

Läs mer

LÅT JULEN GÖRA SKILLNAD

LÅT JULEN GÖRA SKILLNAD LÅT JULEN GÖRA SKILLNAD I Afrika finns det miljontals människor som saknar det kapital de behöver för att utveckla sina företag och därmed bidra till den lokala ekonomiska utvecklingen. Mer än 15 procent

Läs mer

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställt och översatt av: Maja Nilsson Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställning av enkäter på uppdrag av APROFRUSA, utdelade i november 2012 i kommunerna San Augustin, Pitalito

Läs mer

Vad vill er organisation uppnå?

Vad vill er organisation uppnå? Effektrapport 2014 Namn Hungerprojektet Organisationsnummer 802010-8315 Juridisk form Stiftelse Vad vill er organisation uppnå? Hungerprojektet är en global, ideell och strategisk organisation vars mission

Läs mer

InItIatIvet för. socialt ansvar

InItIatIvet för. socialt ansvar InItIatIvet för socialt ansvar Initiativet för socialt ansvar Initiativet för Socialt ansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna

Läs mer

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom

Läs mer

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom

Läs mer

Social Impact Report 2014

Social Impact Report 2014 Social Impact Report 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1. Inledning... 2. Verksamhetsåret 2014... 3. Förändringsteorikarta och vision...... 3.1 Vision 4. Resultat och måluppfyllelse... 4.1 Effektmålet...

Läs mer

Remissvar - Regeringens skrivelse 2013/14: Bista ndspolitisk plattform

Remissvar - Regeringens skrivelse 2013/14: Bista ndspolitisk plattform Remissvar - Regeringens skrivelse 2013/14: Bista ndspolitisk plattform 1. Processen... 2 2. Målformuleringar i plattformen... 2 2.1 Övergripande mål... 2 2.2 Delmål 2: Förbättrade möjligheter för människor

Läs mer

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor

Läs mer

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM Om materialet Angela och Juliana har världens tuffaste jobb att vara kvinna och bruka jorden i ett

Läs mer

Entreprenörskap som utvecklar Afrika. Nu kan jag försörja mig själv och andra!

Entreprenörskap som utvecklar Afrika. Nu kan jag försörja mig själv och andra! Entreprenörskap som utvecklar Afrika Nu kan jag försörja mig själv och andra! Ungt entreprenörskap en väg ut ur fattigdom NavPartners engagerar sig i utveckling av företag och företagare i Afrika. Uppgiften

Läs mer

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit

Läs mer

Great Andoh International School Verksamhetsplan

Great Andoh International School Verksamhetsplan Great Andoh International School Verksamhetsplan Vision Långsiktig inriktning 10-15år. Viktigt att intressenterna delar den. To care for children, making them assets to Ghana. Friska, glada barn som kan

Läs mer

Ester mikrofinans på skånska. Kerstin Thulin Verksamhetsledare & en av grundarna

Ester mikrofinans på skånska. Kerstin Thulin Verksamhetsledare & en av grundarna Ester mikrofinans på skånska Kerstin Thulin Verksamhetsledare & en av grundarna Bakgrund 50% arbetslöshet bland kvinnor i Skåne med utomeuropeisk bakgrund utanförskap Företagande kan vara en möjlig första

Läs mer

Stiftelsen Hungerprojektet Årsredovisning 2006

Stiftelsen Hungerprojektet Årsredovisning 2006 Stiftelsen Hungerprojektet Årsredovisning 2006 1 (12) Årsredovisning för år 2006 Stiftelsen Hungerprojektet Org. nr. 802010-8315 Styrelsen i Stiftelsen Hungerprojektet avger härmed följande årsredovisning.

Läs mer

Hungerprojektets Årsberättelse 2015

Hungerprojektets Årsberättelse 2015 Hungerprojektets Årsberättelse 2015 2 INNEHÅLL ORDFÖRANDE HAR ORDET 3 VD HAR ORDET 3 ÅRET I KORTHET 4 VAD GÖR HUNGERPROJEKTET 5 17 GLOBALA MÅL FÖR HÅLLBAR UTVECKLING 6 MÅL 16: SKAPA FREDLIGA OCH INKLUDERANDE

Läs mer

Projekt Migration. Refleklera - & Agera

Projekt Migration. Refleklera - & Agera Projekt Migration Refleklera - & Agera Foto: thomas koch/shutterstock.com Flyktingläger nära gränsen mellan Turkiet och Syrien. Migration är en naturlig företeelse som har präglat hela mänsklighetens historia.

Läs mer

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling , som samfinansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, är ett hållbart och

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP?

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? VAD ÄR MENTORSKAP? INTRODUKTION VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? Mentorskap och coachning MENTORSKAP ATT BYGGA EN RELATION VARFÖR MENTORSKAP? Introduktion Mentorskap handlar om att bygga en

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

Hjälp till föräldralösa barn och deras familjer i södra Afrika (08403)

Hjälp till föräldralösa barn och deras familjer i södra Afrika (08403) Stöd till föräldralösa barn i Malawi, vars föräldrar drabbats av hiv och aids. Foto: Malin Barnö/Röda Korset Hjälp till föräldralösa barn och deras familjer i södra Afrika (08403) 2 Bakgrund Projektet

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Vad vet vi om utveckling och bistånd?

Vad vet vi om utveckling och bistånd? Vad vet vi om utveckling och bistånd? 1. Kommentarer 2. Utvärdering och bistånd alt. kill your darlings Seminarium, 28 maj 2013 Andreas Madestam Stockholms universitet Kommentarer på Torstens presentation!

Läs mer

Att förbereda en finansieringsansökan hos banken

Att förbereda en finansieringsansökan hos banken Att förbereda en finansieringsansökan hos banken Sara Jonsson, Centrum för Bank och Finans, KTH sara.jonsson@infra.kth.se 07-11-14 1 Hur resonerar banken? Banker är inte riskkapitalister! Bankfinansiering

Läs mer

Plan för Social hållbarhet

Plan för Social hållbarhet 2016-02-08 Plan för Social hållbarhet i Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Sida 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte med uppdraget... 3 Vision/Mål... 4 Uppdrag... 4 Tidplan... 4 Organisation...

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

Verksamhetsplan för verksamhetsåret 2007/2008

Verksamhetsplan för verksamhetsåret 2007/2008 Verksamhetsplan för verksamhetsåret 2007/2008 Nduguföreningens syftesparagraf Nduguföreningen vill tillsammans med invånare och lokala aktörer i byn Kizaga och omgivande byar i Tanzania, verka för att

Läs mer

Vikten av vatten vid livets början

Vikten av vatten vid livets början Vikten av vatten vid livets början Cecilia Chatterjee-Martinsen, Generalsekreterare WaterAid Sverige @c_martinsen @wateraidsverige Hur ser det ut? Ny undersökning av WHO av sjukhus och vårdmottagningar

Läs mer

Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa

Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa KVINNORS VÄXTKRAFT Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa Kalmar län behöver fler företagare och fler kvinnor som driver företag. Med fler kvinnor som företagare kommer fler affärsidéer fram och

Läs mer

Stiftelsen Hungerprojektet Årsredovisning 2005

Stiftelsen Hungerprojektet Årsredovisning 2005 Stiftelsen Hungerprojektet Årsredovisning 2005 1 (12) Årsredovisning för år 2005 Stiftelsen Hungerprojektet Org. nr. 802010-8315 Styrelsen i Stiftelsen Hungerprojektet avger härmed följande årsredovisning.

Läs mer

Jag kände mig lite osäker skulle jag våga

Jag kände mig lite osäker skulle jag våga Procent i vardagen Idén till detta arbete växte fram när författaren, Ulrika Gustafsson, själv bytte bank och funderade på omläggning av lån och nytt sparande. Varför inte göra detta till ett arbetsområde

Läs mer

Fira FN-dagen med dina elever

Fira FN-dagen med dina elever EN BÄTTRE VÄRLD Fira FN-dagen med dina elever 24 oktober Ett material för grundskolan från Svenska FN-förbundet. Fira FN-dagen med Svenska FN-förbundet och projektet Skolmat blir kunskap. Inför FN-dagen

Läs mer

Uppdragsbeskrivning. Utvärdering av VFSN: s projektverksamhet i Nicaragua

Uppdragsbeskrivning. Utvärdering av VFSN: s projektverksamhet i Nicaragua Uppdragsbeskrivning Utvärdering av VFSN: s projektverksamhet i Nicaragua 2006-2010 1. Bakgrund 2. Syftet med utvärderingen 3. Mål 4. Frågeställningar 5. Metod och tidsplan 6. Rapportering 1. Bakgrund Forum

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

IDROTTS LYFTET. Svenska Dragkampförbudets utvecklingsplan för idrottslyftet år 1-4. År ett 2007-0701- 2008-06-30

IDROTTS LYFTET. Svenska Dragkampförbudets utvecklingsplan för idrottslyftet år 1-4. År ett 2007-0701- 2008-06-30 IDROTTS LYFTET Svenska Dragkampförbudets utvecklingsplan för idrottslyftet år 1-4 År ett 2007-0701- 2008-06-30 Svenska Dragkampförbundet vill bli ett tydligt förbund Inriktning på idrottslyftet Öppna dörrarna

Läs mer

Mikroprojekt. Kommunikation Sociala grupper Kultur Ekologisk odling. Hälsa. Livslångt lärende Anpassad Teknologi. Lokal/global utbyte.

Mikroprojekt. Kommunikation Sociala grupper Kultur Ekologisk odling. Hälsa. Livslångt lärende Anpassad Teknologi. Lokal/global utbyte. 1 Hälsa Kommunikation Sociala grupper Kultur Ekologisk odling Mikroprojekt Livslångt lärende Anpassad Teknologi Ekonomi Lokaler Infrastruktur Övrigt Lokal/global utbyte Mikroprojekt Följande lista fungerar

Läs mer

DWÜ & ZIF. Mid & Small-Cap cross-border Mergers and Acquisitions. English - Deutsch - Svenska

DWÜ & ZIF. Mid & Small-Cap cross-border Mergers and Acquisitions. English - Deutsch - Svenska Mid & Small-Cap cross-border Mergers and Acquisitions English - Deutsch - Svenska Innehåll 1 Om DWÜ & ZIF Läs mer vilka vi är, våra värderingar och kultur, och hur vi arbetar. 2 Våra Tjänster 3 Transaktioner

Läs mer

Zambia. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i

Zambia. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Zambia 2013 2017 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-PIK-INFO, Tryck: Elanders Grafisk Service 2013 Artikelnr: UD 13.014

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för att alla människor ska omfattas av mänskliga

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

ANSÖKNINGSOMGÅNG 2014 Golden Rules of Leadership för fler kvinnor på ledande positioner i näringslivet

ANSÖKNINGSOMGÅNG 2014 Golden Rules of Leadership för fler kvinnor på ledande positioner i näringslivet ANSÖKNINGSOMGÅNG 2014 Golden Rules för fler kvinnor på ledande positioner i näringslivet Inom projektet Golden Rules, som Tillväxtverket driver, finns det nu möjlighet att söka pengar för projekt som syftar

Läs mer

Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15

Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15 Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15 Därför valde jag denna workshop Berätta för personen bredvid dig social hållbarhet definition

Läs mer

Fair Trade enligt WFTO

Fair Trade enligt WFTO Fair Trade enligt WFTO Bättre villkor och rättvis betalning World Fair Trade Organization, WFTO, är en samarbetsorganisation för rättvis handel som arbetar för att marginaliserade producenter ska få bättre

Läs mer

TEMARAPPORT FLICKAFADDER

TEMARAPPORT FLICKAFADDER TEMARAPPORT FLICKAFADDER Tack för att du är Flickafadder och bidrar till Plan Internationals insatser för flickors rättigheter! Flickor och kvinnor tillhör en av de mest marginaliserade grupperna i världen.

Läs mer

Butiken är scenen Du är viktig Vi vågar Vi har koll Vi är starka tillsammans

Butiken är scenen Du är viktig Vi vågar Vi har koll Vi är starka tillsammans 9 Butiken är scenen Du är viktig Vi vågar Vi har koll Vi är starka tillsammans 8 11 Varje dag är en ny föreställning. Vi lyssnar aktivt på våra kunder, för att bli bättre. Vi tar personligt ansvar för

Läs mer

Årsredovisning 2007. Hurra! 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 %

Årsredovisning 2007. Hurra! 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % Årsredovisning 2007 Hurra! 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 1 100 90 80 70 60 50 40 Årets nyckeltal * Jordens bästa affärsidé -54% Spädbarnsdödlighet -44% Analfabetism Får vi föreslå ett nytt sätt att

Läs mer

DET BÖRJAR MED FAIRTRADE! Läs om en certifiering som gör skillnad

DET BÖRJAR MED FAIRTRADE! Läs om en certifiering som gör skillnad DET BÖRJAR MED FAIRTRADE! Läs om en certifiering som gör skillnad Foto: Éric St-Pierre När jag säljer mer Fairtrade-kakao får jag råd med sjukvård och utbildning till mina barn och kan försörja min familj

Läs mer

recept för Kakbank Ett fördjupningsmaterial för er som startat kakbank Elever för rättvisa och hållbarhet

recept för Kakbank Ett fördjupningsmaterial för er som startat kakbank Elever för rättvisa och hållbarhet Elever för rättvisa och hållbarhet recept för Kakbank Ett fördjupningsmaterial för er som startat kakbank Linda Winroth, Johanna Finnholm och Karin Jonson 1 Recept för Kakbank Materialet ni håller i er

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen VERKSAMHETSPLAN 2015 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF i Malmö, är en väl etablerad ideell förening

Läs mer

Jobben först i möjligheternas Skåne

Jobben först i möjligheternas Skåne J O B B P R O G R A M F Ö R S K Å N E Jobben först i möjligheternas Skåne Socialdemokraterna i Region Skåne www.socialdemokratena.se/skane Vi socialdemokrater sätter jobben först. Jobb skapas genom att

Läs mer

Nr 1 Va ren 2013. Almö. Foto: Håkan Nilsson

Nr 1 Va ren 2013. Almö. Foto: Håkan Nilsson L I N S L U S E N M e d l e m s t i d n i n g f ö r K a r l s k r ö n a F ö t ö k l u b b Nr 1 Va ren 2013 Almö Foto: Håkan Nilsson Innehållsförteckning Ordfö randen har ördet 3 Ma nadsmö ten hö sten 2013

Läs mer

Våra viktigaste tips

Våra viktigaste tips Våra viktigaste tips Projektteamen bakom utvecklingsprojektet Hållbara Hökarängen har sammanfattat sina viktigaste lärdomar och tips för andra som vill jobba med hållbarhetprojekt och stadsdelsutveckling.

Läs mer

Policy Fastställd 1 december 2012

Policy Fastställd 1 december 2012 Policy Fastställd 1 december 2012 1 1. Syfte med Policyn Denna policy innehåller vägledning till SAKs ledning, personal och medlemmar för hela verksamheten. Den antas av årsmötet och uttrycker SAKs vision,

Läs mer

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 - projektmedel för utvecklingsinsatser inom social ekonomi Utlysning av projektmedel 2015 Dnr RUN 614-0186-13 1. Inbjudan socialt entreprenörskap i Västra Götaland

Läs mer

Verksamhetsplan för 2012

Verksamhetsplan för 2012 Verksamhetsplan för 2012 Nduguföreningens syftesparagraf Nduguföreningen vill tillsammans med invånare och lokala aktörer i byn Kizaga och omgivande byar i Tanzania, verka för att ge enskilda människor

Läs mer

AshokA IDÉER och MÄNNIskoR som FÖRÄNDRAR VÄRLDEN

AshokA IDÉER och MÄNNIskoR som FÖRÄNDRAR VÄRLDEN Ashoka IDÉER OCH MÄNNISKOR SOM FÖRÄNDRAr VÄRLDEN Sedan 2012 finns Ashoka i Skandinavien, med huvudkontor i Stockholm. I den här broschyren presenterar vi oss och några av våra så kallade s; sociala entreprenörer

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

Vi socialdemokrater vill att folkkyrkan uppsöker ungdomar och erbjuder dem diskussioner i ungdoms- och konfirmandgrupper om livsfrågor.

Vi socialdemokrater vill att folkkyrkan uppsöker ungdomar och erbjuder dem diskussioner i ungdoms- och konfirmandgrupper om livsfrågor. Socialdemokraternas manifest för kyrkovalet 20 september 2009 i Svenska kyrkan i Eskilstuna Vi socialdemokrater tror att människor är sökare av olika slag. Sökandet måste få en möjlighet att komma till

Läs mer

Nu ser man ljuset i tunneln!

Nu ser man ljuset i tunneln! Nu ser man ljuset i tunneln! För människor som lever i fattigdom är ett riktigt jobb det viktigaste steget mot en tryggare och hälsosammare framtid. Vår mission är att bekämpa fattigdomen genom utbildning

Läs mer

Mångfald som verksamhetsstrategi

Mångfald som verksamhetsstrategi Mångfald som verksamhetsstrategi Att ge deltagarna grundläggande kunskaper och färdigheter i: - Förståelse för vad mångfald betyder och varför arbeta med mångfald - Kunskap om hur ett strategiskt mångfaldsarbete

Läs mer

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna Så inleds vår samverkansöverenskommelse för mandatperioden. Kraftsamling kring Eskilstunas budget för 2016 - Vi gasar och bromsar samtidigt

Läs mer

Vikmanshyttan. Villkorad finansiering gjorde det möjligt att driva lanthandeln vidare. 780 011 kr

Vikmanshyttan. Villkorad finansiering gjorde det möjligt att driva lanthandeln vidare. 780 011 kr Vikmanshyttan Villkorad finansiering gjorde det möjligt att driva lanthandeln vidare. Foto: Berit Zöllner Projektägare: Hedemora Näringsliv AB Projektledare: Inger Wilstrand Kommun: Hedemora Dnr: 84 Jnr:

Läs mer

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen

Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen (Geografi, religion och samhällskunskap) 2011-09-02 Förankring i övergripande mål i kursplanens syfte Från läroplanens andra del: Del 2.1 - kan leva

Läs mer

Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad!

Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad! Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad! 10-11 september 2015 Ung kreativitet på landsbygden Vilka möjligheter finns det för unga att verka på landsbygden? Skapa tidig framtidstro genom nätverk/relationer

Läs mer

Nu ser man ljuset i tunneln!

Nu ser man ljuset i tunneln! Nu ser man ljuset i tunneln! För människor som lever i fattigdom är ett riktigt jobb det viktigaste steget mot en tryggare och hälsosammare framtid. Vår mission är att bekämpa fattigdomen genom utbildning

Läs mer

utveckling, och ett utmärkt tillfälle för (Det talade ordet gäller) nätverkande och utbyte av idéer mellan Inledningsanförande Sten Nordin

utveckling, och ett utmärkt tillfälle för (Det talade ordet gäller) nätverkande och utbyte av idéer mellan Inledningsanförande Sten Nordin (Det talade ordet gäller) Inledningsanförande Sten Nordin Stockholmsmötet 2010, 100531 utveckling, och ett utmärkt tillfälle för nätverkande och utbyte av idéer mellan regionens näringsliv och politiska

Läs mer

DITT TESTAMENTE Hur du kan förändra världen med oss.

DITT TESTAMENTE Hur du kan förändra världen med oss. FOTO: ActionAid DITT TESTAMENTE Hur du kan förändra världen med oss. Nya läromedel i San Carlos Alzatate, Guatemala. Du kan ge fler flickor en framtid Majoriteten av världens fattiga är kvinnor eller flickor.

Läs mer

MÅNGSIDIG textilkollektion ger människor möjligheter

MÅNGSIDIG textilkollektion ger människor möjligheter MÅNGSIDIG textilkollektion ger människor möjligheter Samarbete mellan IKEA och sociala etreprenörer i Indien Säljstart 27:e juni 2014 MÅNGSIDIG textilkollektion: samarbete mellan IKEA och sociala entreprenörer

Läs mer

Kvinnors företagande & tillgång till offentlig finansiering

Kvinnors företagande & tillgång till offentlig finansiering Kvinnors företagande & tillgång till offentlig finansiering Hur snacket går & vem som får pengarna Jeaneth Johansson & Malin Malmström Vem är innovatör/entreprenör Sociala konstruktioner Konstruktioner

Läs mer

FÅ FLER AFFÄRER MED GODA KUNDRELATIONER. www.dalecarnegie.se

FÅ FLER AFFÄRER MED GODA KUNDRELATIONER. www.dalecarnegie.se FÅ FLER AFFÄRER MED GODA KUNDRELATIONER www.dalecarnegie.se FÅ FLER AFFÄRER MED GODA KUNDRELATIONER GODA KUNDRELATIONER ATT LYSSNA AKTIVT OCH STÄLLA FRÅGOR Som Dale Carnegie uttryckte det, Om du strävar

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015 Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i

Läs mer

- The Basecamp project, Masai Mara, Kenya -

- The Basecamp project, Masai Mara, Kenya - - The Basecamp project, Masai Mara, Kenya - BaseCamp Foundation Masai Mara Masai Mara i Kenya är en mycket speciell plats, med en vild och vacker natur, ett oerhört rikt djurliv och lokalbor som strålar

Läs mer

Policy för socialt företagande

Policy för socialt företagande Policy för socialt företagande Antagen av kommunfullmäktige 2015-02-25 3 Policy Socialt företagande Innehållsförteckning Inledning... 1 Definition sociala företag... 1 Policy... 1 Syfte... 2 Möjligheter

Läs mer

Hungerprojektets Årsberättelse 2012

Hungerprojektets Årsberättelse 2012 Hungerprojektets Årsberättelse 2012 1 Jordens bästa affärsidé Vision En värld fri från hunger och fattigdom, där alla människor lever ett hälsosamt, meningsfullt och värdigt liv som de själva har makt

Läs mer

GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN

GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN Utskottet för sociala frågor och miljö 2 oktober 2003 ARBETSDOKUMENT om fattigdomsrelaterade sjukdomar och reproduktiv hälsa i AVS-länderna inom ramen för

Läs mer

Utveckling och omställning. Ett kompetensprojekt för detaljhandeln i Västerås

Utveckling och omställning. Ett kompetensprojekt för detaljhandeln i Västerås Utveckling och omställning Ett kompetensprojekt för detaljhandeln i Västerås 1 Innehållsförteckning Förord Bakgrund Projektets syfte Projektets deltagare Projektets upplägg Projektets mål Resultat Enkätundersökningar

Läs mer

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer