Stiftelsen Hungerprojektet Årsredovisning 2006

Transkript

1 Stiftelsen Hungerprojektet Årsredovisning (12)

2 Årsredovisning för år 2006 Stiftelsen Hungerprojektet Org. nr Styrelsen i Stiftelsen Hungerprojektet avger härmed följande årsredovisning. Stiftelsen Hungerprojek tet har som mål att informera om och arbeta med insamling till The Hunger Project, som är en internationell, ideell, politiskt och religiöst obunden organisation med lokal förankring i 23 länder fördelade över alla världsdelar. Vi har aktiviteter i följande länder: Australien, Bangladesh*, Benin*, Bolivia*, Burkina Faso*, Etiopien*, Ghana*, Indien*, Japan, Kanada, Malawi*, Mexiko*, Moçambique*, Nederländerna, Nya Zeeland, Peru*, Schweiz, Senegal*, Storbritannien, Sverige, Tyskland, Uganda* och USA. I länderna markerade med * bedrivs utvecklingsprogram. Finansiering sker huvudsakligen genom insamling i övriga ovan nämnda länder. Det världsomspännande arbetet samordnas av ett globalt sekretariat i New York. The Hunger Project har konsultativ status i FN:s ekonomiska och sociala råd, ECOSOC samt har arbetat i FNs The Hunger Task Force, med framtagandet av handlingsplanen för Millenniemålen. Bidrag kommer framförallt från enskilda personer och privata företag. VERKSAMHET Hungerprojektet globalt Hungerprojektet är en strategisk organisation som verkar för att avskaffa kronisk hunger. Mer än 850 miljoner människor lever under dessa villkor och varje dag dör cirka personer av kronisk hunger. Om kronisk hunger Kronisk hunger är ett av världens största problem trots att det finns tillräckligt med resurser på jorden. Kronisk hunger uppstår när människor inte har en rimlig möjlighet att tjäna pengar och utbilda sig, att få kunskaper så att de kan uppfylla sina basbehov och att medverka i beslut som påverkar deras liv. Under dessa förhållanden har hungrande människor, särskilt kvinnor, inte möjlighet att själva kunna avskaffa sin hunger och få tillgång till sådant som är självklart i vår del av världen såsom utbildning, information, hälsovård och inkom ster. 2 (12)

3 Kronisk hunger definieras som permanent brist på näringsriktig kost, hygieniska möjligheter och kunskaper, rent dricksvatten, utbildning m.m., vilket leder till att människor dör i för oss enkla sjukdomar som mässling, förkylning eller liknande. Mindre än en tiondel av de hungrande lider av svält, vilket till skillnad mot kronisk hunger är ett tillstånd av akut brist på mat, som på kort tid leder till döden. Att hungern består är ytterst en fråga om mänskliga rättigheter. Hungerprojektet har länge vetat att hungerproblemet inte är en fråga om mat, inte en fråga om teknologi och inte en fråga om distribution. I grund och botten handlar hunger om att människor, på grund av uråldriga, djupt inrotade sociala mönster, förnekas sin främsta mänskliga rättighet, att leva ett värdigt liv. Syfte Hungerprojektet arbetar strategiskt med att påskynda utvecklingsprocessen i världen så att kronisk hunger avskaffas för alltid, så snabbt som möjligt och på ett ekologiskt hållbart sätt. Strategi Samhällstrukturer måste ändras. Strategin är att tillföra det som saknas för att avskaffa hungern. Hungerprojektet identifierar de omständigheter som gör att den kroniska hungern består. Vi skapar strategier för att göra dessa omständigheter kända och förändra dem. Överallt där Hungerprojektet arbetar, återupprättar och frigör vi den mänskliga förmågan och möjligheten för människor särskilt kvinnor att ta kontrollen över sina liv, bestämma över sin egen utveckling och göra sin röst hörd i frågor som rör dem. Grundstrukturen är enkel vi investerar i och ger kraft åt aktiviteter som stärker människor. Det är de hungrande själva som efter hand ser vad som saknas och därmed kommer fram till vad som behöver göras. De hungrande blir själva entreprenörer för avskaffandet av sin hunger och inga offer som behöver hjälp. Hungerprojektet mobiliserar och anlitar personal och volontärer enbart på lokal basis i programländerna. Globalt har Hungerprojektet 248 anställda, varav 210 i programländerna, och cirka inhemska volontärer. Våra strategiska program Mobilisera människor för självständigt agerande. Basen i vårt arbete är att mobilisera människor på gräsrotsnivå att agera för att själva förbättra sina liv. I mer än byar i 13 länder i Södra Asien, Afrika söder om Sahara och i Latinamerika arbetar Hungerprojektet med att skapa möjligheter för miljontals människor att uppnå hållbar utveckling inom hälsa, utbildning, näringsriktig mat och inkomster. Vision, Commitment and Action (VCA) Workshop är en workshop där människor får upptäcka och ta ställning för sin vision och själva gå till handling. I alla regioner börjar mobiliseringen när byborna deltar i en endags workshop. Hittills har 3,5 miljoner personer deltagit. Resultatet blir att människorna tar sig ur sin resignation och inser att de själva är nyckelpersonerna för en bättre 3 (12)

4 framtid. De skapar en vision för sin by, gör prioriteringar och börjar agera på eget initiativ och med egna resurser. Animators. Vi kallar de lokala volontärer som utbildats för att leda Vision, Commitment and Action Workshops för animators. Mer än bybor, ungefär lika många kvinnor och män, har utbildats till animators för att kunna leda workshops och stödja befolkningsgrupper i deras arbete med att bli självförsörjande. Kvinnor och lokal demokrati. Lagar i Indien och Bangladesh garanterar att en tredjedel av platserna i de lokala demokratiska styrande organen, Panchayati Raj, reserveras för kvinnor. Hungerprojektet har sett detta som den största möjligheten för de båda länderna och satt högsta prioritet på att stödja de folkvalda kvinnorna att ta en aktiv roll i byråden. Mer än kvinnor i Indien och Bangladesh har utbildats i ledarskap för att genom sitt deltagande i byråden kunna skapa förbättrade villkor för avskaffande av hunger i byarna. Sarojini Naidu-priset utdelas årligen för bästa rapportering i media om kvinnor och Panchayati Raj, de lokala byråden. Priset påverkar Indiens media till att rapportera i frågan vilket medverkar till att allmänhetens attityder och stöd till kvinnors ledarskap förändras. National Girl Child Day. På initiativ av Hungerprojektet i Bangladesh har man instiftat en nationell dag för att hedra flickor och skapa uppmärksamhet kring den djupt rotade diskrimineringen av flickor. Varje år den 30 september arrangerar en allians av organisationer mer än evenemang över hela landet. Dessa evenemang är höjdpunkten efter årslånga kampanjer och har givit goda resultat i arbetet mot diskriminering av flickor. Afrikapriset, som brukar kallas för Afrikas nobelpris, uppmärksammar och uppmuntrar effektivt ledarskap för hållbart avskaffande av hunger. Sedan 1987 har de nominerade, både kvinnor och män, utgjorts av presidenter, bl a Nelson Mandela, vetenskapsmän, utbildare och gräsrotsorganisationer utdelades priset till Liberias president Ellen Johnson Sirleaf, Afrikas första kvinnliga president. Epicenter. I Afrika finns det normalt sett alltför små möjligheter för människor på landsbygden att samarbeta för att få basbehoven tillgodosedda. I åtta länder i Afrika har Hungerprojektet mobiliserat bybor att bygga 82 epicentra. Dessa byggs upp enligt en modell utvecklad av Hungerprojektet och drivs av befolkningsgrupperna själva. Epicentren avses bli självförsörjande inom 5 år från starten och tillhandahåller bland annat vuxenutbildning, läkare, barnmorskor, matbank, mikrokreditprogram m. m. och når idag cirka 3 miljoner människor. Befolkningen väljer själv de kommittéer som styr verksamheten och som består av lika antal kvinnor och män. African Woman Food Farmer Inititative är ett program som avser att stärka Afrikas 100 miljoner kvinnliga jordbrukare, som odlar 80% av Afrikas mat. Det handlar om att synliggöra och stödja dem bland annat genom ett specialanpassat mikrokreditprogram som omfattar krediter, sparande och utbildning. Mer än lån har givits till en summa av 4,8 miljoner US dollar. HIV/AIDS och jämställdhetsworkshop ger utbildning på gräsrotsnivå på lokalt språk och med klar och tydlig information om HIV/AIDS och den roll som brist på jämställdhet spelar för spridningen av epidemin. Hittills har människor deltagit i workshopen. Urbefolkningen i Latinamerika har länge varit marginaliserad. Även om Latinamerika är rikare än Afrika och södra Asien, är fattigdomen hos urbefolkningen lika allvarlig. Hungerprojektet arbetar i Mexiko, Peru och Bolivia med att utveckla ledarskap och att mobilisera dessa folkgrupper 4 (12)

5 genom bl. a. Vision, Commitment and Action workshops. Det första epicentret invigdes i Mexiko Ledarskap för att nå Millenniemålen. Världssamfundet har kommit överens om att till år 2015 uppnå åtta mätbara mål, bland annat att halvera hunger och fattigdom. Hungerprojektets globala VD, Joan Holmes, deltar i FNs The Hunger Task Force, som spelar en ledande roll i arbetet för att uppnå dessa mål. Nästa steg: Storskalig satsning i Eastern Region i Ghana Redan på det första mötet för Clinton Global Initiative år 2005 talade Hungerprojektets globala VD Joan Holmes om vikten av att visa ett exempel på att epicenterstrategin fungerar i stor skala. Under 2006 lanserades vårt storskaliga projekt i Eastern Region i Ghana. Anledningen till att Ghana valdes var att man har en stark och decentraliserad demokrati och att det finns ett etablerat samarbete mellan landets ledning, myndigheter och Hungerprojektet. I Ghana har Hungerprojektet också erfaren personal som i samarbete med lokala volontärer och befolkningen redan mobiliserat fler epicenter än vad som finns i något av våra andra programländer. Genom denna satsning togs de första viktiga stegen mot att visa att Hungerprojektets kostnadseffektiva strategier med underifrånperspektiv och fokus på jämställdhet även fungerar i stor skala. För att säkerställa resultatet och för att oberoende kunna följa initiativet har ett samarbete inletts med experter på utvärdering av landsbygdsutveckling. Målet är att under 10 års tid mobilisera befolkningen att skapa epicenter inom gångavstånd för samtliga personer som bor på landsbygden i denna region. Vi uppskattar att det behövs ytterligare 112 epicenter för att nå de 1,3 miljoner invånarna. Hungerprojektet Sverige Styrelse Revisorer Ekonomi-. administration Under våren avgick Tuija Kivistö ur styrelsen. Till ny ordinarie styrelseledamot valdes Carl-Diedric Hamilton. Ny ordförande blev Thomas Sundberg och tidigare ordförande Per Hemgren övergick till att bli ordinarie ledamot i styrelsen. Till suppleanter till styrelsen valdes Ingvar Jensen och Åsa Skogström. Vid årets slut hade styrelsen följande ordinarie ledamöter: Thomas Sundberg (ordf.), Carl-Diedric Hamilton, Per Hemgren och Tove Jensen samt två suppleanter enligt ovan. Styrelsen har under året haft nio protokollförda sammanträden. För revisionen anlitades auktoriserad revisor Liselott Stenudd vid Öhrlings PriceWaterhouseCoopers AB som ansvarig revisor och auktoriserad revisor Richard Roth som hennes suppleant. Den löpande bokföringen sköttes under året av ELFA Holding respektive Allba Holding, genom Susanne Bergeros med Ingvar Jensen som ansvarig. (ELFA Holding bytte under året namn till Allba Holding.) 5 (12)

6 Personal och frivilliga Kontor Aktiviteter och fokus i Sverige I Sverige används 90-konton vid insamlingsarbetet: PG och BG Hungerprojektet ansökte under året om ytterligare ett 90-konto på grund av praktiska hanteringsproblem med OCR-nummer vid internetbetalningar och har av SFI tilldelats ytterligare följande nummer: PG och BG Den oberoende Stiftelsen För Insamlingskontroll, SFI, övervakar att pengarna används för sitt ändamål och att högst 25 procent används till insamlings- och administrationskostnader. Åsa Skogström har under året arbetat heltid som inhyrd Vd för Hungerprojektet från Ideella Föreningen Göran i Malmö. Under november och december arbetade en praktikant från Fredreco Utbildning i Linköping på kontoret i Malmö och hjälpte till med den löpande administrationen. Frivilliga insatser utfördes av ett 60-tal personer, som arbetade med insamling, evenemang, utskick av månadsbrev, vissa interna rutiner m.m. Ideella insatser har även gjorts av företag, se nedan. Hungerprojektet har kostnadsfritt fått nyttja utmärkta kontorslokaler hos Allba Holding i Solna. Adress: Banvaktsvägen 20, Solna. Telefon: Vi har även kostnadsfritt fått nyttja lokaler hos reklambyrån Helvetica i Malmö på Frans Suellsgatan 4. Hemsida: Global hemsida: E-post: info@hungerprojektet.se Svenska Hungerprojektet har som uppgift att genom bl.a. insamlings- och informationskampanjer stödja de program och initiativ som bedrivs i de 13 utvecklingsländer där Hungerprojektet bedriver program. Verksamheten har år 2006 fortsatt att expandera från den plattform som arbetats upp under 2004 och Hungerprojektet har deltagit i många seminarier och presentationer, alltifrån ledarskapsutbildningar på IFL och MiL till lokala företagsgrupper och nätverk. I början av hösten arrangerades ett antal möten och presentationer i både Stockholm, Göteborg och Malmö i samband med besök från Hungerprojektets chef i Bangladesh, professor Badiul Alam Majumdar, och en kvinnlig volontär från Bangladesh, Chandrika Banerjee. Fler och fler privatpersoner och företag väljer att stödja vår verksamhet. Hungerprojektets syn på ledarskap och empowerment reflekterar i många fall det förändringsarbete och den typ av ledarskap som svenska företag satsar på. Pin-kampanjen med KappAhl avslutades i början av året men samarbetet fortsätter. Bland de nya företag som investerat under året 6 (12)

7 Ekonomi kan nämnas Nobia, Salénia, Sollévi Livsstilscenter, Sätila Holding och Tasteline. En auktion genomfördes till förmån för Hungerprojektet av Auktionskompaniet i Malmö med konstverk av Andrea Hvistendahl, Jakob Avenius Anckarswärd och PO Hagström. Annonsering har kunnat genomföras tack vare att reklambyrån Helvetica tagit fram kampanjmaterial och att tidningar tagit in annonser utan kostnad. Hemsidesleverantören Justaclick har fortsatt leverera hemsidan, i samarbete med Active 24 medan reklambyrån Razzmatazz Marketing AB har producerat nyhetsbreven som tryckts av Elander Berlings. Vd Åsa Skogström och Hungerprojektet har synts i flera dags- och månadstidningar, bland annat i Svenska Dagbladet samt i en debattartikel i Aftonbladet tillsammans med Amelia Adamo och Monica Lindstedt på Internationella Kvinnodagen den 8 mars. Åsa har även intervjuats i SverigesRadio P1 och P4 Skåne. I maj hölls en global konferens i Amsterdam vid vilken ett antal svenska investerare och aktiva deltog. Svenska investerare har även deltagit på två av årets globala investerarresor, Etiopien i februari och Ghana i juli, samt vid utdelningen av Afrikapriset den 20 oktober i New York. Privatpersoner som ger bidrag på en lägre nivå och månatligen via Globala Familjen (GF) med minst 100 kr per månad ökade från cirka 179 vid årets början till 228 vid årets slut. Som företag eller privatperson kan man delta som Global Partner (GP) och investera minimum eller kr per månad. Antalet GP ökade från 19 till 26 under året. De företag som är med i Global Investment Group (GIG) investerar kr eller mer och privatpersoner i GIG investerar kr eller mer per år. Antalet GI ökade från 12 till 22 st. Förutom dessa investerare har vi tre investerare som ligger på betydligt högre nivå, två på Leadership nivå = kr per år och en på Underwriter nivå = kr per år. Vid årets slut hade vi totalt 286 investerare (241 år 2005) Tack vare stöd från Allba Holding, samt Tove och Ingvar Jensen kunde våra kostnader hållas mycket låga. Under 2006 överförde vi svenska kronor till globala program. Den totala insamlingen i Sverige har ökat med över 75 % procent jämfört med På följande sidor redovisas 2006 års resultat- och balansräkningar. Förslag till behandling av stiftelsens resultat Styrelsen föreslår att stiftelsens vinstmedel, uppgående till kronor, balanseras i ny räkning. 7 (12)

8 Resultaträkning (tkr) Verksamhetsintäkter Not Ändamålskostnader Insamlingskostnader Administrationskostnader Verksamhetsresultat Resultat från finansiella investeringar Ränteintäkter 3 13 Årets resultat Balansräkning (tkr) Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Datorer Not Summa materiella anläggningstillgångar 1 5 Finansiella anläggningstillgångar Andelar Not Summa finansiella anläggningstillgångar 1 1 Summa anläggningstillgångar 2 6 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Reversfordran - 82 Summa kortfristiga fordringar - 82 Kassa och bank Summa kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar (12)

9 Eget kapital och skulder (tkr) Eget kapital Balanserad vinst Årets resultat Summa eget kapital Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 2 12 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Not Summa kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder Ställda panter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga Bokslutskommentarer Redovisningsprinciper Tillämpade redovisnings- och värderingsprinciper överensstämmer med årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens rekommendationer och uttalanden. I årsredovisningen har även de upplysningar lämnats som krävs av SFI. Avskrivningar på anläggningstillgångar Avskrivningar enligt plan beräknas utifrån ursprungliga anskaffningsvärden och en bedömd ekonomisk livslängd på 4 år för datorer och dataprogram. Övriga tillgångar och skulder Övriga tillgångar och skulder har värderats till anskaffningsvärden. 9 (12)

10 Not 1 Verksamhetsintäkter tkr Investeringar från företag Investeringar från privatpersoner Övriga intäkter 3 6 Summa intäkter Not 2 Anläggningstillgångar tkr Utgående/ingående anskaffningsvärde Ingående avskrivningar Årets avskrivningar -4-4 Utgående ackumulerade avskrivningar Planenligt restvärde 1 5 Not 3 Andelar Medlemsinsats i Ekobankens medlemsbank. Not 4 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter tkr Upplupna arvoden 8 8 Upplupen webbtjänst 2 - Reservering för planerade projekt 50 - Summa (12)

11

12