Viktiga papper JÖNKÖPING

Transkript

1 Viktiga papper JÖNKÖPING

2 Egna anteckningar: Viktiga papper

3 Innehållsförteckning: sid. 4 7 Praktisk info, kartor & schema DEL I - The future (I den här delen hittar du allt årsmötet ska besluta om) Styrelsens förslag på mötesordning Dagordning Propositioner Vision 2018 VP Förklaring till budget Budget Styrdokument kapital Motioner Val till förtroendeuppdrag DEL II - The past (I den här delen redogör styrelsen för allt som hänt under det gångna verksamhetsåret) Verksamhetsberättelse Årsbokslut Resultat vs. budget Uppföljning av årsmötesbeslut Revisionsberättelse DEL III (I den här delen hittar du alla hjälpmedel du kan behöva för att förstå allting som händer under årsmötet samt bilagor) Stadgar för Fältbiologerna Bilagor RÅM lexikon Form & grafik: Jesper Jansson. Text: Styrelsen 2014 och RÅM-kommitten Foto: Medlemmar ifrån Fältbiologerna & styrelsen

4 PRAKTISK INFO Hej och välkommen! Trevligt att just du vill komma på Fältbiologernas Riksårsmöte Viktiga papper som håller i din hand innehåller förhoppningsvis allt du behöver veta inför mötet. Det är viktigt att du läser igenom det en gång innan mötet för att vara beredd inför diskussionerna. Har du lässvårigheter eller andra problem med att förstå mötesunderlaget kommer finnas hjälp att få på plats. Tillsammans ska vi göra dagarna så bra som möjligt, fyllda med bra diskussioner om föreningen. Välkommen! RÅM Råm är en förkortning av riksårsmöte och är inom Fältbiologerna lite av ett helhetskoncept. Förutom att ha årsmöte, med dagordning och beslutstagande blir det även schysst häng, utflykter, god mat, workshops, konsert, föreningsvisioner, häng i fiket och en chans att lära känna likasinnade ungdomar från hela landet. All mat under mötesdagarna ingår frukost, lunch och middag. Fika kommer finnas till försäljning i Fältbiologfiket. VIKTIGA PAPPER För att få ut så mycket som möjligt av årsmötet bör en hålla hårt i den här pappersbunten. I Viktiga papper finns dagordning, verksamhetsplan, motioner, bokslut och en massa annan information som det är viktigt att läsa igenom det är därför den heter viktiga papper. Ha med ditt exemplar på RÅM och glöm inte att skriva ditt namn och namn på sovsalen där du bor. VIKTIGARE PAPPER Efter att diskussionspassen är klara samlas alla nya och ändrade förslag i en ny bunt papper som kallas Viktigare Papper. Den delas ut under RÅM, i tid innan beslut på årsmötet ska tas, så att alla ska hinna läsa igenom dem. ATT RÖSTA PÅ ÅRSMÖTET Alla närvarande medlemmar får en röst var på årsmötet. De som inte kan medverka på plats har möjlighet att distansrösta. Vill du distansrösta eller rösta mer Kontakta styrelsen@faltbiologerna.se senast 27 december. HJÄLP TILL, VAR FUNKTIONÄR Vill du hjälpa till att göra RÅM 2014 till ett riktigt bra möte och betala lägre deltagaravgift? Att hjälpa till som funktionär kan innebära alltifrån att fixa fika till att rådda ihop scenen till RÅM-showen. Tveka inte att höra av dig till RÅM-kommittén om du vill bidra. ram2015@faltbiologerna.se BOENDE Vi sover på golvet i skolan, önskas annat boende ingår inte det i deltagaravgiften. SVF erbjuder enkel- och dubbelrum, mer information hittar du på Kom ihåg att ta med liggunderlag och sovsäck om du sover på golv. TILLGÄNGLIGHET Det finns hiss och tillgänglighetsanpassade toaletter i huset som RÅM kommer att hållas i. Behöver du tolk, hörslinga eller annat hjälpmedel så kontakta John i RÅM-kommittén på All kost som serveras är vegansk. NY PÅ MÖTET? För att få nykomlingar att känna sig extra välkomna på RÅM kommer vi köra med lite fadderverksamhet där den som vill kan få en kontaktperson som visar en till rätta, som introducerar en till andra trevliga fältbiologer, som helt enkelt finns där som ett trevligt sällskap att prata och hänga med. Är du intresserad av att få en kontaktperson så hör av dig till RÅMkommittén. RESA TILL ÅRSMÖTET Boka resa nu och hitta en så billig som möjligt. Resesätt som rekommenderas är tåg, buss, samåkning, liftning, cykel, gång och annat som finns för att hålla nere kostnaden för resan. Reseersättning gäller ej flygresor. För att få en mer samlad bild av olika transporter kan du först gå in på t.ex. som visar olika resealternativ. Var kritisk, och granska alternativen, se upp ibland dyker det upp de konstigaste förslagen man kan tänka sig. Ett tips är också att spana in Skjutsgruppens hemsida eller facebook, som är en samlingsplats för personer som vill samåka i Sverige. Här finns tips på sidor där du kan hitta reseförbindelser: resrobot.se (OBS! Du kan inte köpa biljett på denna sida) sj.se Viktiga papper

5 skjutsgruppen.nu swebusexpress.se tabussen.nu (välj resor i och utanför länet ) herzfreerider.se (kör tillbaka en Herz-hyrbil till ursprungsorten) RESEERSÄTTNING Du får viss ersättning för dina reseutgifter till RÅM. Ersättning ges endast ifall du har bokat biljetten i samband med anmälning samt för billigast möjliga resa. För att få ersättning måste du visa upp alla dina biljetter, även hembiljetten. Ta också med ditt bankkontonummer, reseersättningen betalas digitalt. Några tips för att hålla resan så billig som möjligt: Är du SJ Prio-medlem? Boka gärna din tågresa med dina poäng. Swebus och andra bussbolag är ofta billigare än tåg och till Jönköping är det oftast lättare att ta sig med buss från många orter. HITTA TILL LOKALEN För att ta dig till Södra Vätterbygdens folkhögskola från Juneporten (ovanför Jönköpings resecentrum) tar du stadsbuss nr 27 mot Mariebo och hoppar av på Birkedalsgatan efter 6 minuter. Därifrån går du direkt in på Mångatan och följer den upp till folkhögskolan. Bra att veta är att Jönköpings kollektivtrafik är kontantlös, och en behöver köpa smsbiljett eller använda ett magnetkort för att åka. Det går att använda samma busskort som används i Skåne och Kronobergs län. Om du vill ta dig direkt till skolan på något annat sätt är adressen Mångatan 10, Jönköping PACKLISTA - Sovsäck och liggunderlag/luftmadrass (äger du inga? Hör av dig till RÅM-kommittén så finns det att låna!) - Viktiga papper (som du håller i!) - Biljetter (för att få reseersättning OCH lyckas ta sig till RÅM) - Anteckningsblock och pennor - Kläder (valfria) - Kläder (varma för att kunna vara utomhus utan att frysa) - Kläder (lite extra fina för RÅM-middagen) - Varma skor för att inte frysa utomhus - Handduk - Toasaker - Lite pengar att kunna köpa fika för - Mugg att fika i - Kanske kikare, lupp eller ett musikinstrument - Rekvisita till RÅM-showen - Bankkontonummer och bankens namn - Matlåda och bestick - Kortlek, spel eller en bra bok (om du får tråkigt på resan eller mötet) KONTAKT RÅM-kommittén är de som fixar det praktiska med RÅM, som lokal, mat, utflykter och kvällsaktiviteter. Hit kan du vända dig om du undrar något, vill hålla en workshop eller om du är i behov av något speciellt såsom tolk eller hörslinga. RÅM-kommittén kan nås på ram2015@faltbiologerna.se Styrelsen ansvarar för själva årsmötet och alla diskussioner som direkt rör årsmötesfrågor. Samtliga personer i styrelsen kan nås på e-postadressen styrelsen@faltbiologerna.se. Det går också bra att ringa styrelsen på RÅM-kommittén består av: Sofia Fransén, John Gustafsson, Carolina Moretti, Jakob Svanberg, Malin Larsson, Varmt välkommen till Fältbiologernas årsmöte! // Styrelsen och RÅM-kommitén 5

6 HITTA TILL LOKALEN KARTOR Mångatan 10, Jönköping Gång: Google Maps via Åsenvägen 41 min Folkhögskolan Kartdata 2014 Google 200 m Google Maps Buss: min Kartdata 2014 Google 200 m Viktiga papper

7 Schema Fredag 2 januari Incheckning och kvällsaktiviteter Medhavd middag Lördag 3 januari FRUKOST Morgonsamling Frivillig utflykt till Vattenledningsparken/Incheckning och förmiddagsaktiviteter Föredrag om Östra Vätterbranterna LUNCH Invigning och information i plenum Plenummöte ( 1-6) Diskussionsforum MIDDAG Kvällsaktiviteter Söndag 4 januari FRUKOST Morgonsamling Diskussionsforum ( 7) LUNCH & utflykt till fågelmuséet i Stadsparken för de som vill (det kommer finnas ta med-lunch) Yrkandestopp Påverkanstorg Plenummöte ( 8-11) Valberedningens förslag på förtroendevalda presenteras MIDDAG Kvällsaktiviteter Måndag 5 januari FRUKOST Morgonsamling och genomgång av Viktigare Papper Plenummöte ( 11-21) LUNCH Plenummöte ( 11-21) Mötet avslutas RÅM-MIDDAG RÅM-show Tisdag 6 januari FRUKOST i form av frukostpaket som hämtas ut Städning Hemfärd 7

8 VIMMEL Viktiga papper

9 9

10 DEL I - THE FUTURE Styrelsens förslag till mötesordning Precis som det finns en dagordning som säger vad som ska tas upp på mötet, finns det även en mötesordning som säger hur själva mötet ska gå till. Det är årsmötet som bestämmer mötesordningen men för att kunna göra det krävs att någon har lagt ett förslag på mötesordning. Här kommer styrelsens förslag på mötesordning, som också kommer vara huvudförslaget. Tänk därför efter noga när du läser det här förslaget om det är något du skulle vilja ändra eller om du kanske vill skriva ett helt nytt förslag på mötesordning. Diskussionsforum För att alla ska ha möjlighet att innan mötet diskutera alla frågor som ska tas upp och för att undvika långa diskussioner i plenum kommer vi dela upp oss i mindre grupper, så kallade diskussionsforum. I diskussionsforumen kommer propositioner, motioner, visionsdokument, verksamhetsplan, och budget att diskuteras. I varje diskussionsforum finns en mötesunderlättare som leder diskussionen och en sekreterare som för anteckningar direkt på en skärm som alla i gruppen kan se. Förhoppningen är att att dessa diskussioner ska leda till yrkanden som hela eller delar av gruppen kan stå bakom. Mötesunderlättaren kommer också hjälpa alla som vill att skriva yrkanden. Detta gör det lättare att skriva ett yrkanden för de som annars inte skulle våga. Det är också ett bra sätt att undvika informella möten och ta vara på allas tankar. I varje grupp ska det också finnas en representant från riks styrelsen som har som främsta uppgift att kunskapsutjämna. Debatt i plenum Att föra diskussion i plenum innebär att tala inför alla på mötet. När någon talar i en plenumdiskussion finns det vissa regler den ska följa. En får prata max en och en halv minut åt gången och ämnet ska vara relevant för diskussionen. Den som talar för första gången får förtur framför de som redan talat. I och med att diskussion i plenum tar lång tid och även försvårar för personer som inte vill prata inför en stor grupp människor är det önskvärt att alla försöker föra fram sina åsikter i första hand i diskussionsforumen. Beslutsordning Efter yrkandestopp kommer Viktigare Papper-skrivarna sammanställa alla yrkanden i ett dokument, Viktigare Papper. Där står alla att-satser som vi kommer att rösta om. Vid beslut, som inte är personval, röstar vi fram ett beslut genom kontrapropositionsordning. Det betyder att om flera alternativ finns så ställs de mot varandra parvis. När till exempel en motion behandlas, lyfts först eventuella ändrings- och tilläggsyrkanden och ställs om de går emot varandra, först mot varandra och sedan mot avslag. Därefter röstas om hela motionen ska bifallas i sin eventuellt ändrade form. Exakt i vilken ordning som yrkanden kommer att ställas bestäms av mötespresidiet som föreslår en propositionsordning. När ett beslut ska tas kommer varje röstning alltid stå mellan två alternativ; alternativ 1 mot alternativ 2, eller alternativ 1 mot avslag. Röstning Röstning sker i första hand genom acklamation. Om en anser att det var så jämt att det inte gick att avgöra vilket alternativ som vann omröstningen kan en ropa votering innan mötesklubban slår i bordet. Då får alla rösta igen genom att räcka upp handen tills rösträknarna har räknat alla röster. Om en därefter fortfarande tycker det är oklart kan en ropa votering igen och då sker en sluten omröstning, dvs. alla får skriva Bifall eller Avslag på lappar som lämnas in och räknas. Beslut tas med enkel majoritet. Det betyder att ett förslag går igenom om mer än hälften (50%) av rösterna är för. Enligt fältbiologernas stadga har mötesordförande utslagsröst om röstningen är oavgjord. Kom ihåg! Även om du röstar på avslag av en motion, så ska du säga ja när du räcker upp handen. Mötesordförande avgör vilket förslag som fick flest röster. Denne fäller sitt avgörande, och slår mötesklubban i bordet. Om ingen invänder innan klubban slår i bordet är beslutet antaget av mötet. Mötestekniker Handtecken. Att använda sig av olika handtecken är en metod för att förenkla och snabba på en diskussion. Nedan följer en bilaga med en förklaring av alla handtecken vi kommer använda oss av i diskussionsforumen samt under årsmötet. Viktiga papper

11 HANDTECKEN TYST APPLÅD/ HATTIFNATT Om någon säger något jättebra måste du inte avbryta genom att applådera eller begära ordet för att hålla med. Istället kan du använda dig en tyst applåd, även kallad hattifnatt. Tecknet kommer från teckenspråket och utförts genom att sträcka upp händerna ovanför huvudet, spreta med fingrarna och vifta så snyggt du kan. Likt en hattifnatt från Mumindalen. SAKUPPLYSNING ELLER SAKFRÅGA Och om någon använder ett konstigt ord du inte förstår eller om du tycker att viktig information saknas för att kunna förstå debatten kan du ställa en sakfråga eller begära en sakupplysning. Båda två har samma tecken: räck upp båda händerna med pekfingret i luften. ORDNINGSFRÅGA Om det inte går att läsa texten på overheaden, om det är för varmt i lokalen eller om du har solen i ansiktet och vill att någon fixar persiennerna kort sagt: om du har något att påpeka som inte är ett inlägg i debatten ska du begära ordningsfråga. Låt dina fingertoppar mötas över huvudet, som ett tak. Eller som ett stort O med huvudet i mitten. 12 VIKTIGA PAPPER - RÅM 14 STRECK I DEBATTEN Känner du att debatten går på tomgång, att samma argument och personer kommer fram gång efter annan? Då kan du begära streck i debatten! Sträck ut högerarmen och skär snett genom luften framför dig, ungefär som John Travolta i Saturday Night Fever. Alla som vill begära ordet får då en sista chans att skriva upp sig på talarlistan innan och diskuterar sedan inte mer i frågan. Om det efter streck i debatten kommit upp något som diskussionen går det att begära att strecket hävs. STRYKNING Om någon annan säger det du hade tänkt säga eller om du ångrar dig kan du välja att stryka dig från talarlistan. Detta gör du genom att ta ögonkontakt med passhållaren och skär halsen av dig med pekfingret. VER VER Nedan året. F varit f ser ut serna f under runtom i miljödeba varandra, Verksam stoppade matiska f stått emo en omstri inte fallit Ojnarep Högsta D avverka o En seger Efter pros dustrins i den stor mokks m gemensam mokrater mans med logerna ti gruvboom Septembe wer Shif bland ann kring klim 11

12 Viktiga papper

13 Dagordning 1 Mötets öppnande 2 Val av mötesfunktionärer 3 Godkännande av dagordning 4 Fråga om mötet behörigen utlysts 5 Fastställande av röstlängd 6 Fastställande av mötesordning 7 Diskussionsforum 8 Styrelsens verksamhetsberättelse och bokslut 9 Revisorernas berättelse 10 Remissdebatt 11 Fråga om ansvarsfrihet för föregående års förvaltning 12 Propositioner 13 Motioner 14 Fastställande av verksamhetsplan och budget 15 Val av ordförande 16 Val av övriga styrelseledamöter 17 Val av revisorer och revisorssuppleanter 18 Val av valberedning 19 Val av redaktionen och övriga kommittéer och utskott 20 Övriga frågor 21 Mötets avslutande 13

14 Propositioner Proposition 1 - Medlemsavgift för 2015 Enligt stadgarna ska frågan om avgift för medlemskap tas upp varje årsmöte. Förra riksårsmötet beslutades att avgiften för stödmedlemskap skulle höjas från 250kr till 300kr/år. Detta beslut kommer att träda i kraft januari Anledningen till höjningen var att administrationen för att ha stödmedlemmar och kostnaden för att låta dem prenumenrera på medlemstidningen, var för hög i förhållande till medlemsavgiften. Nu föreslår vi en höjning även av den ordinarie medlemskapsavgiften från 50kr/år till 100kr/år. Att det är gratis att gå med i Fältbiologerna första året tycker vi är viktigt för att underlätta värvning då steget att börja betala är mindre när en redan är medlem. Däremot tycker vi att 50kr är en för låg summa att ta ut i medlemsavgift. Tidigare har resonemanget varit att medlemsavgifterna är en så pass liten intäkt att det inte spelar någon roll. Med det resonemanget skulle det fungera lika bra att ha gratis medlemskap även efter första året. Historiskt har medlems avgiften legat på mycket högre summor. Efter många års medlemstapp beslutades att sänka medlemsavgiften med förhoppningen att nya medlemmar skulle tillströmma, och på så sätt tjäna in de förlorade intäkterna. Idag är föreningen i ett pressat ekonomiskt läge och vi har inte heller sett den medlemsökning som önskades. Vi tror att nya och gamla medlemmar är villiga att betala mer till en så unik organisation som Fältbiologerna. Ifall medlemsavgiften slås ut per månad skulle detta innebära att medlemskapet går från att kosta 4kr/mån till 8kr/mån. Det kan jämföras med exempelvis Naturskyddsföreningen där ungdomsmedlemskap kostar 16kr/mån och Greenpeace där lägsta belopp för månadsgivare är 35kr. Förhållandevis är 8kr då en mycket låg avgift, speciellt med tanke på att vi även är en organisation där en liten del av omsättningen går till administration och löner. Vårt förslag på höjning av ordinarie medlemskapsavgift innebär en liten skillnad för den enskildes plånbok men en dubblering i medlemsintäkter för Fältbiologerna. Pengar som är viktiga i vår kamp för att få ut unga i naturen och in i miljödebatten. Vi hoppas, tror och vill att våra framtida medlemmar är beredda att hjälpa oss betala den kampen. Vi yrkar även på att riva upp alla beslut om medlemsavgift från RÅM 2014 genom att ta nya beslut för medlems avgifter Detta för att vi vill sluta besluta om medlemsavgifter för två år framöver, och istället besluta om kommande kalenderår. Styrelsen yrkar på: att riva upp samtliga tidigare beslut gällande medlems avgift för 2015 att 2015 års medlemsavgift för nya medlemmar ska vara gratis att 2015 års medlemsavgift för fortsatt medlemskap under 26 år fastställs till 100 kronor. att 2015 års stödmedlemsavgift för medlemmar från och med 26 år fastställs till 300 kr. att 2015 års prenumeration på Fältbiologen kostar 250 kr inom Sverige och 300 kr utanför Sverige. Proposition 2 - Nya stadgar för Fält biologerna På riksårsmötet 2014 röstades ett förslag på nya stadgar igenom. För att detta förslag på nya stadgar ska börja gälla krävs beslut från två på varandra följande årsmöten. Det krävs alltså att vi ska rösta igenom de nya stadgarna även på detta årsmöte för att de ska börja gälla. Styrelsen yrkar: att rösta igenom förslaget på nya stadgar i sin helhet enligt bilaga 1. Proposition 3 - Ändringar i de nya stadgeförslaget På riksårsmötet 2014 röstades nya stadgar för Fältbiologerna igenom för första gången. För att de ska antas krävs att de röstas igenom även på riksårsmötet Detta eftersom det står i våra nuvarande stadgar att stadgeändringar måste röstas igenom på två på varandra följande årsmöten för att vara giltiga. Ifall det nya stadgeförslaget röstas igenom nu på årsmötet har vi några ändringar vi vill göra i de nya stadgarna. Dessa kommer då först kunna träda i kraft ifall de röstas igenom även på årsmötet Här följer korta motiveringar till alla ändringar: 1. Vi anser det vara omöjligt för en styrelse att endast förvalta föreningen mellan årsmötena. Att utveckla en förening är ett led i att förvalta den för framtida fortlevnad och detta bör framgå av stadgarna. 2. Att inte ha ett max-tak för antal ledamöter i styrelsen kan leda till en svår situation ifall personer kandiderar till styrelsen utöver valberedningens förslag. Då måste årsmötet veta hur många personer som ska röstas in i styrelsen. 3. Vi ser inte syftet med att begränsa tidsperioden i stadgan för ett arvode inom styrelsen. Speciellt då det finns arvoden som kan betalas ut vid enstaka tillfällen över längre tidsperioder än 3 månader, men som kostar Viktiga papper

15 föreningen mindre. Vi föreslår därför att årsmötet ska besluta om heltidsarvoden för förtroendevalda som sträcker sig över hela mandatperioden men inte om andra detaljer kring arvoden. 4. Här vill vi ändra datumet eftersom vi utifrån tidigare erfarenhet inte ser det som realistiskt att ha 1 okt som deadline, och är rädda att datumet därmed kommer att urvattnas. 5. Vi har planer på att förändra så att verksamhet- och räkenskapsåret istället sträcker sig över kalenderår, då vi ser ett behov att anpassa oss till våra bidragsgivare. Den processen kommer bli betydligt enklare ifall vi då också inte behöver ändra stadgan. 6. Vi tycker det är viktigt att ta in årsmötets åsikter kring verksamhetsplan och budget men tycker inte det behöver låsas i stadgan att dessa ska presenteras som propositioner. Styrelsen yrkar: att i 10 mom. 6 ändra Riksstyrelsens uppdrag är att: - förvalta föreningen. - anordna årsmötet. - verka för samarbete mellan klubbar, distrikt, nätverk och riksförening. - föra bok över föreningens ekonomi. till Riksstyrelsens uppdrag är att: - förvalta och utveckla föreningen. - anordna årsmötet. - verka för samarbete mellan klubbar, distrikt, nätverk och riksförening. - föra bok över föreningens ekonomi. att i 10 mom. 2 ändra Riksstyrelsen består av minst 7 ledamöter varav en ordförande. till Riksstyrelsen består av minst 7 och max 11 ledamöter varav en ordförande. att i 10 mom.17 ändra Arvodering av styrelseledamot eller annan förtroendevald ska alltid föregås av ett riksårsmötesbeslut. Berörd ledamot äger ej rätt att delta i beslut rörande sin egen arvodering. Arvoderingar kortare än tre månader kan beslutas av riksstyrelsen. till Heltidsarvodering av styrelseledamot eller annan förtroendevald ska alltid föregås av ett riksårsmötesbeslut. Övriga arvoden beslutas inom styrelsen. Berörd ledamot äger ej rätt att delta i beslut rörande sin egen arvodering. att ta bort mom 5 i 2 Fältbiologernas verksamhets- och räkenskapsår löper från 1 september till 31 augusti att i 8 mom. 5 ändra Propositioner till riksårsmötet ska vara medlemmar tillhanda senast 1 oktober. till Propositioner till riksårsmötet ska vara medlemmar tillhanda senast 15 oktober. att i 10 mom. 7 ändra Riksstyrelsen ska till årsmötet lägga fram: - ekonomisk berättelse. - bokslut. - verksamhetsberättelse. - budgetproposition. - förslag till verksamhetsplan. till Riksstyrelsen ska till årsmötet lägga fram: - ekonomisk berättelse. - bokslut. - verksamhetsberättelse. - budget - verksamhetsplan Proposition 4 Framtida arvoderingar av för troendevalda Bakgrund 2013 och 2014 års riksårsmöten beslutade att arvodera Fältbiologernas ordförande på heltid under år 2013 respektive Vidare uppdrog RÅM 2014 riksstyrelsen att inför RÅM 2015 lägga fram en proposition om hur kommande arvoderingar ska se ut. Styrelsen tolkar det beslutet som en vilja att fatta ett långsiktigt beslut i frågan om arvodering av Fältbiologernas ordförande. Det är viktigt inte minst för att det ska vara möjligt att kandidera till posten som ordförande och veta ifall en kommer behöva ha en sysselsättning utöver uppdraget eller inte. Röstas propositionen igenom kommer beslutet alltså att gälla tillsvidare tills ett annat beslut fattas i frågan. Vi har valt att lägga en proposition som ligger i linje med 2013 och 2014 års RÅM-beslut, nämligen att Fältbiologerna tillsvidare arvoderar ordföranden enligt en nivå som gör det möjligt för denne att arbeta med sitt uppdrag som ordförande på heltid. Varför arvodera Fältbiologernas ordförande? Vi ser två huvudsakliga skäl till varför vi framöver bör ha en arvoderad ordförande. Det första skälet handlar om att någon ska ha möjlighet att dagtid representera föreningen utåt på olika platser i landet, gentemot till exempel samarbetspartners, 15

16 bidragsgivare och politiska aktörer. Det handlar även om att kunna arbetsleda föreningens anställda som jobbar dagtid. Det andra skälet handlar om att stärka Fältbiologerna internt som förening. Vi tror att vi kan ta bättre hand om våra medlemmar än vi gör idag och vi tror att vi kan göra det lättare att engagera sig i Fältbiologerna än vad det är idag. Vi tror att ett av de bästa sätten att öka engagemanget i klubbar, distrikt och nätverk är genom att ha en enkel och tydlig föreningsstruktur, där det är lätt att skaffa sig den kunskap en behöver för att organisera sig, lätt att söka bidrag och lätt att få stöttning och hjälp när det behövs. Engagemang i Fältbiologerna är förvisso något som måste växa ur varje person och för det varje Fält biolog brinner för - men riksföreningens uppgift är att fånga upp det engagemanget och se till att det inte släcks av krånglig byråkrati, utestängande normer eller att det inte går att få hjälp när en fastnat och inte själva kan komma vidare med till exempel sin klubb eller med sin sakfråga. En arvoderad ordförande underlättar styrelsens arbete och håller samman arbetet på riksnivå. Det ger styrelsen möjlighet att inte bara släcka eldar utan även arbeta med frågor som rör just föreningsstruktur och engagemang. En arvoderad ordförande som kan arbeta med föreningen på heltid har dessutom tid att, tillsammans med övriga i riksstyrelsen, skaffa sig en helhetsbild av Fältbiologerna som ger förutsättning att lägga fram väl utarbetade förslag på hur föreningen kan utvecklas. Vi ser att en heltidsarvoderad ordförande ger Fältbiologerna kraft att kanalisera mer engagemang för natur och miljö, både inom och utanför föreningen. Fältbiologerna är den enda partipolitiskt obundna föreningen för barn och unga som vill ut i naturen och som vill föra miljökamp. Vi är övertygade om att vi kan bli plattformen för en bred ungdomsrörelse för natur och miljö! Reglering av arvoden på riksnivå På RÅM 2014 antogs ett principdokument för arvodering av Fältbiologernas ordförande. Vi har tagit fram ett förslag på ändring av dokumentet. Dokumentet är i förslaget utökat till att gälla alla former av arvoden, inte bara ordförandens. Ifall det uppkommer en situation där andra arvoden utöver ordförandens betalas ut, så bör de också vara reglerade. I vårt förslag ingår också en omformulering, där vi ändrar den mening i principdokumentet som säger att heltidsarvodet bör ligga på samma nivå som ett studiemedel inklusive lån från CSN till att det minst ska ligga i nivå med studiemedel inklusive lån från CSN, men att vi ska sträva efter att ordförandens arvode ligger i nivå med lönen för riksföreningens anställda, eftersom denna lägger ner minst lika mycket tid på föreningen som en heltidsanställd, dessutom på både dagar, kvällar och helger. Ett arvode i nivå med studiemedel är ungefär hälften av vad en heltidsanställd hos Fältbiologerna tjänar. Vi ser det som principiellt viktigt att den heltidsarbetande ordföranden, som har ett mycket krävande uppdrag, har bra förutsättningar för att kunna utföra de uppgifter som ingår i uppdraget. Ifall ordföranden inte ges bra arbetsförhållanden, t.ex i form av arbetsplats och en skälig lön, så kommer denne inte heller kunna utföra sitt arbete lika bra, vilket både den förtroendevalda och föreningen förlorar på. Det är också viktigt att vem som helst, oavsett ekonomisk situation, ska kunna vara Fältbiologernas ordförande. Vi inser dock att som läget är idag har föreningen inte ekonomiska resurser nog att prioritera detta viktiga mål. Därför lämnar formuleringen det öppet för att, tills vi ökat våra intäkter, budgetera för ett lägre arvode än ett som är i nivå med våra anställdas lön. Styrelsen yrkar att Fältbiologernas ordförande framöver ska vara arvoderad på heltid. att döpa om dokumentet Principer för arvodering av Fältbiologernas ordförande till Principer för arvodering av förtroendevalda samt att anta ändringarna i dokumentet enligt bilaga Proposition 5 - Ändra ändamålen för Urskog 2000 Urskog2000 är en insamling som Fältbiologerna startade på 90-talet med syfte att samla in pengar till skogsköp. På den tiden var vi nästan ensamma om att samla in pengar till att köpa upp skog, idag är det annorlunda - nu finns det många föreningar och företag som samlar in pengar för det ändamålet. Idag är Urskog 2000 inte avslutad rent formellt, men vi har inte bedrivit någon aktiv insamling till på många år. Under kampanjens gång bestämdes att 80% av de insamlade pengarna skulle gå till skogsköp och 20% till skogskamp. I dagsläget ser vi att detta hindrar oss från att använda pengarna på det sätt som vi skulle Viktiga papper

17 kunna rädda mest skog och få ut mest av varje krona på. Vi vill fortfarande att pengarna ska kunna användas till både skogsköp och skogskamp, men utan att vara låsta i procentsatser. Idag finns det ca en halv miljon kronor i ändamålsbestämda medel, dvs. insamlade pengar från Urskog2000 som vi inte får använda till vår vanliga verksamhet. Det låter som mycket pengar och det är det om vi använder dem smart. Smart är till exempel att göra aktioner där vi visar att vi ser ett värde i en skog, eller som i Ojnare skogen där vi kombinerade civil olydnad med politisk opinonsbildning. Det är ett sätt som inte kräver så mycket pengar. Om vi skulle lägga alla insamlade pengar som finns idag på att köpa upp en skog skulle pengarna tyvärr inte räcka så långt, då det är väldigt dyrt att köpa skog. Därför är det bättre för oss och skogarna om vi kunde vara friare i användningen och istället låta pengarna gå till all form av skogskamp. I vissa fall kan det dock vara till vikt att köpa skog också, men då tillsammans med andra. Det skiljer sig något från det syfte som förmedlades när pengarna samlades in, vi hoppas och tror att de som var med att samla in pengarna tycker det viktigaste är att pengarna går till sitt huvudsyfte - att skydda skogar. Eftersom insamlingen inte är någon fond och inte heller har samlats in via ett 90-konto finns inga juridiska hinder för att ändra kraven för hur pengarna får användas. Det räcker att årsmötet beslutar om hur de insamlade pengarna ska användas. Vi ser en efterfrågan och stor potential i att många vill skänka pengar direkt till Fältbiologernas miljöpolitiska arbete. Därför föreslår vi att under året utforma en ny insamling till förmån för våra framtida miljöaktioner. miljömässig rättvisa på lokal, nationell och europeisk nivå. Några områden de arbetar inom är klimatförändringar, livsmedel och jordbruk samt utbildning. Med nätverk menas att det är en organisation som samlar nationella grupper för att sprida kunskap, utbilda och motivera varandra. Nätverket är gratis att vara med i. YFoEE:s värderingar ligger nära Fältbiologernas. Både själva ställningstagandena i miljöfrågor och deras arbetsmetoder. YFEE är ett miljönätverk som ägs och leds på ett demokratiskt och deltagande sätt av ungdomar. De har arbetsgrupper som kontinuerligt har kontakt, i likhet med Fältbiologernas nätverk. Genom att gå med i YFoEE kan vi träffa och få kontakt med andra som arbetar med liknande frågor internationellt. Det är ett sätt att bidra till en starkare internationell röst i debatten. Young Friends of the Earth Europe organiserar nationella ungdomsföreningar till motsvarande Jordens Vänner i Sverige. I Norge kallas exempelvis vår systerorganisation Natur og Ungdom Young Friends of the Earth Norway internationellt och deras moderföreningen Naturvernforbundet Friends of the Earth Norway. Fältbiologerna i Sverige är dock ungdomsförening till Naturskyddsföreningen och inte Jordens Vänner. Detta gör att vi inte kan bli riktiga medlemmar i YFoEE. Däremot kan vi bli partnermedlemmar vilket innebär att vi får ta del av deras interna information, sprida nyheter i deras kanaler och ta del i de flesta av deras aktiviteter, dock ej ta plats i de demokratiska processerna som ordinarie medlemsorganisationer kan. Vi yrkar att Fältbiologerna ansöker om partnermedlemsskap i Young Friends of the Earth Europe. Styrelsen yrkar på att ändra fördelningen av de insamlade pengarna för Urskog2000 och istället låta de ändamålsbestämda medlen gå till all form av skogskamp att att avsluta insamlingen Urskog2000. att starta en ny insamling till Fältbiologernas miljöpolitiska arbete som styrelsen utlyser under Proposition 6 - Ansök om partnermedlemsskap i YFoEE Denna proposition är till stor del baserad på den motion som Josefin Årevall, Uppsala Fältbiologer, lade fram till RÅM RÅM 2014 tog beslutet att under året fördjupa samarbetet med Young Friends of the Earth Europe (YFoEE) och samtidigt undersöka möjligheterna att bli medlemmar i eller partners till YFoEE. Young Friends of the Earth Europe är ett nätverk byggt av 16 ungdomsorganisationer runt om i Europa. De arbetar för social och 17

18 Vision 2018 Att bredda och stärka föreningen Antagen vid riksårsmötet i Jönköping 3 6 jan 2014 Avser perioden Om visionsdokumentet Syftet med visionsdokumentet är att vara en långsiktig verksamhetsplan som täcker föreningens viktigaste verksamhetsområden men samtidigt har tydligt avskalade mål. Vi ser dokumentet som en möjlighet att stärka föreningens långsiktiga arbete på ett sätt som är väl förankrat i föreningen. Dokumentet är tänkt att bli föreningens viktigaste internpolitiska dokument och bör endast beslutas av riksårsmötet. Verksamhetplanen och budgeten ska i sin tur styras av målen i visionsdokumentet. Detta dokument sträcker sig tre år fram i tiden och därför bör ett nytt långsiktigt visionsdokument antas vid riksårsmötet Rubrikerna i dokumentet är Kommunikation, Inkludering, Organisering, Finansiering och Politiskt arbete. Under varje rubrik följer en problembild och målbild i punktform. Sist i varje del kommer en lista över resultat som vi ska ha uppnått vid periodens slut. Resultaten strävar efter att vara konkreta, mätbara, lättförståeliga och rimliga att nå inom en treårsperiod. Vision 2018: Att bredda och stärka föreningen Fältbiologerna har potential att vara Sveriges största och starkaste förening för ungdomar som är intresserade av natur och miljö. I dagsläget är vi istället en homogen grupp med relativt få medlemmar och vi måste därför ta ett tydligt grepp om de problem och möjligheter som finns med hur vi organiserar oss. 1. KOMMUNIKATION En tydlig strategi för utåtriktad kommunikation är en förutsättning för att i längden vara tongivande i miljödebatten, sprida kunskap om och engagemang för natur och miljö samt att nå fram till våra målgrupper. Vidare är det internt inom föreningen nödvändigt med enkla, smidiga och lättillgängliga former för diskussion och utbyte av kunskap, information och föreningsdokument. Huvudmål för kommunikation Vi har starka utåtriktade kommunikationskanaler 1, och når därmed ut till våra målgrupper 2, samt har utvecklat möjligheterna till kommunikation inom föreningen. Delmål 1.1) Våra målgrupper har god kännedom om Fältbiologernas verksamhet och åsikter. 1.2) Vi har en medveten och enhetlig utåtriktad kommunikationsstrategi. 1.3) Det är enkelt att dela kunskap och dokument samt föra diskussion internt i föreningen. 1.4) Fältbiologerna för fram sina åsikter med tydlighet och är en självklar opinionsbildare i miljödebatten. Mätbara resultat ) Fältbiologerna är ett lika känt namn hos våra målgrupper som Scouterna, Greenpeace, Grön Ungdom och Naturskyddsföreningen är ) Vår bas av följare på sociala medier är fyra gånger så stor som antalet medlemmar i föreningen ) Vi har en enhetlig grafisk profil som används i alla våra utåtriktade och interna kommunikationskanaler. Viktiga papper

19 1.2.2) Alla våra kommunikationskanaler har en tydlig funktion och syftar på ett genomtänkt sätt till att nå våra olika målgrupper ) Vi har ett internt forum på internet där föreningens medlemmar kan diskutera, utbyta information och dela föreningsdokument ) Det finns minst en riksaktivitet varje år, förutom årsmötet, med syfte att medlemmar ska kunskapsutjämna och diskutera föreningsfrågor ) Vi omnämns flera gånger i veckan i natur- eller miljörelaterade nyheter ) Vi har minst fördubblat antalet miljösammanhang3 föreningen representeras i (jämfört med 2014). 2. INKLUDERING Ett syfte med Fältbiologerna är att ge unga möjlighet att komma ut i naturen och att föra miljökamp. För att kunna vara en förening där alla unga ges samma förutsättningar att delta i vår verksamhet måste vi jobba aktivt med inkludering. Huvudmål för inkludering Vi är en organisation där alla unga känner sig välkomna, inkluderade och har möjlighet att delta i föreningens arbete. Delmål 2.1) Vi granskar ständigt vilka hinder som finns för att delta i föreningen utifrån klass, ålder, etnicitet, kön och funktionalitet samt andra diskrimineringsgrunder. 2.2) Genomsnittsåldern i föreningen ligger mellan år. 2.3) Vi har en mer tillgänlighetsanpassad verksamhet. 2.4) Separatism4 används aktivt som metod för inkludering i verksamheten. 2.5) Det är möjligt att delta på Fältbiologernas aktiviteter oavsett ekonomiska förutsättningar och var en bor i landet. Mätbara resultat ) Alla förtroendevalda och arrangörer av aktiviteter utbildas i ledarskap samt makt- och normkritik ) Anställda och ideella bedriver varje år aktiv värvning på högstadier och fritidsgårdar på minst 15 orter med stor geografisk spridning ) Alla riksaktiviteter är tillgänglighetsanpassade och information om tillgänglighet finns alltid att tillgå innan aktiviteten äger rum ) Grundläggande information om Fältbiologerna finns på faltbiologerna.se att tillgå på alla Sveriges minoritetsspråk, teckenspråk samt de fem vanligaste språken talade av ungdomar i Sverige. Det går även att få informationen uppläst ) Prova-på-aktiviteter är ett återkommande inslag i verksamheten och anordnas av riks och varje klubb minst en gång per termin ) Introduktionsutbildningar för nya medlemmar anordnas på minst fyra olika orter varje år ) Varje år anordnas minst tre riksaktiviteter med stor geografisk spridning ) Vi har ett kostnadsutjämningssystem för resor till riksaktiviteter i föreningen. 3. ORGANISERING Vi ser ett växande intresse bland ungdomar att engagera sig för miljöfrågor. Fältbiologerna behöver anpassa sig för att möta detta intresse. Folk vill bidra på olika sätt i miljörörelsen. För att skapa en bred folkrörelse måste Fältbiologerna tydligare göra det möjligt för engagemang i fler former och på fler nivåer än idag; en ska känna sig välkommen i Fältbiologerna vare sig det är för ett tillfälle eller varje vecka under en lång period. Huvudmål för organisering Fältbiologerna har en demokratisk och tydlig uppbyggnad som är lätt för medlemmar att påverka och som gör det enkelt och roligt att engagera sig på flera olika sätt inom föreningen. Delmål 3.1) Vi har utvecklat flera nya sätt att engagera sig för natur och miljö genom Fältbiologerna. 3.2) Vi har en hållbar arbetssituation för förtroendevalda samt anställda som skapar arbetsglädje och där ingen behöver bära en orimligt stor arbetsbörda. 3.3) Vi jobbar aktivt med värvning på lokal, regional och nationell nivå. 3.4) Vi har aktiv lokalverksamhet över hela landet. 3.5) Vår verksamhet för fältbiologer mellan 7-12 år är väl anpassad till målgruppen. 19

20 Mätbara resultat ) Vi har enkla verktyg för miljögrupper på skolor och universitet att kunna ansluta sig till Fältbiologerna ) Det är möjligt för medlemmar och icke-medlemmar att engagera sig för natur och miljö genom Fältbiologerna i form av kortare punktinsatser eller i tidsbestämda projekt ) Medlemmar kan engagera sig i Fältbiologerna genom att utföra enkla volontärinsatser i föreningen för att minska de förtroendevaldas arbetsbörda och bidra med sina kunskaper till föreningen ) Det är fler som kandiderar till förtroendeuppdrag än vad det finns valbara platser 3.2.3) Det finns tydliga rutiner för informationsutbyte och samarbete mellan förtroendevalda i föreningens olika organ samt mellan mandatperioder ) Vi är 5000 medlemmar i föreningen i åldern 7-25 år ) En låg andel medlemmar lämnar föreningen efter första året som medlemmar ) Vi har stabil lokal verksamhet i form av skolklubbar och lokalföreningar över hela landet ) Vi har distrikt som täcker hela Sverige med kansli och anställda ) Riksföreningen har kapacitet att stötta alla klubbar, distrikt och nätverk 3.5.1) Fältbiologerna har informationsmaterial som är riktat till unga i åldern 7-12 år ) Det finns handledningsmaterial för minifältisledare och det anordnas minst en minifältisledarutbildning varje år ) Fler aktiva Fältbiologer är i åldern 7-12 år (jämfört med 2014). 4. FINANSIERING Fältbiologerna har i dagsläget ett stort och brett utbud av verksamhet, genomfört med små resurser. Med större medel kommer föreningen kunna tillgängliggöra verksamheten och nå ut till fler grupper i samhället. I dagsläget är föreningen beroende av två stora bidragsgivare och har obefintliga intäkter från gåvor. Dessutom ser våra lokalföreningar och nätverk ofta riksföreningen som den enda möjligheten att söka ekonomiska medel. Vi ser att större resurser, men också fördelat på fler bidragsgivare skulle öka föreningens trygghet och ge mer långsiktighet till verksamheten. Huvudmål för finansiering Vi är en förening med stora intäkter och en bred resursbas som skapar långsiktighet och trygghet i verksamheten. Delmål 4.1) Vi har en större ekonomisk stabilitet i form av fler bidragsgivare och större kontinuitet i bidragssökandet. 4.2) Medlemmar på alla nivåer i föreningen har kunskap om projektplanering och bidragssökning. 4.3) Resurser fördelas medvetet i föreningen så att de kommer alla till del. 4.4) Det är lätt för privatpersoner och företag att vara månadsgivare och bidra till Fältbiologernas insamlingar. Mätbara resultat ) Vi har årliga organisationsbidrag från minst tre olika bidragsgivare ) Det finns resurser på rikskansliet som aktivt jobbar med att få in finansiering till verksamheten ) En tredjedel av vår riksföreningens kurs- och lägerverksamhet finansieras av externa medel ) Riksföreningen utbildar och informerar kontinuerligt medlemmar i att söka olika typer av externa bidrag ) Medlemmar upplever att vart de bor eller hur väl insatta de är i föreningen inte har någon inverkan på deras ekonomiska möjligheter att arrangera en aktivitet ) Inkomsterna av gåvor och medlemsavgifter ska sammanlagt uppgå till minns kr. 5. PÅVERKANSARBETE Fältbiologerna samlar unga med bred kunskap och stort engagemang. Vi ska verka för att deras arbete påverkar och deras röster blir hörda i miljödebatten. Genom att anordna interna utbildningar i sakfrågor och genom att samarbeta med andra organisationer kan vi stärka och sprida vårt arbete. Huvudmål för påverkansarbete Fältbiologerna är en förening där alla medlemmar har tillgång till verktyg och kunskap för att med självförtroende och kraft kunna påverka samhället i enlighet med föreningens åsikter. Delmål 5.1) Fältbiologernas medlemmar har förutsättningar att skaffa sig praktisk och teoretisk kunskap och erfarenhet åtminstone i föreningens fokusområden (klimat-, jordbruks-, skogs- och gruvfrågor). 5.2) Fältbiologerna driver aktivt politiskt opinonsarbete inom föreningens fokusområden. 5.3) Det finns krisberedskap. Fältbiologerna ska kunna vara där det händer och påverka när det behövs, även i situationer där vi inte kunnat planera i förväg. 5.4) Vår externa representation i andra föreningar är väl förankrat inom Fältbiologerna. Viktiga papper

21 Mätbara resultat ) Det finns tryckt eller digitalt material med information om åtminstone Fältbiologernas fokusområden ) Vi anordnar årligen sakpolitiska kurser och/eller aktiviteter i fält om minst klimat-, jordbruks-, skogs- och gruvfrågor ) Från riks ska det finnas kompetens och resurser att skapa och sprida digitalt och fysiskt kampanjmaterial för att driva samordnade miljöpolitiska kampanjer över hela landet ) Vi har årligen rikstäckande kampanjer som genomförs med stöd av lokalföreningarna ) Det finns möjlighet för medlemmar att söka snabba pengar för aktioner och kampanjer som måste ske omedelbart ) Fältbiologernas representation i andra föreningar presenteras minst en gång per år i Fältbiologen ) Minst en nyhet om de föreningar vi är representerade i finns med i nyhetsbrevet per år ) Fältbiologernas representanter i andra föreningar ska uppmuntras att delta i minst ett styrelsemöte under året samt att kontinuerligt rapportera om sitt arbete till styrelsen. 21

22 Styrelsens förslag till verksamhetsplan 2015 Den här verksamhetsplanen gäller för perioden till Fältbiologerna har egentligen brutet verksamhetsår som går från 1 sep till 31 aug, men eftersom verksamheten ändå brukar planeras efter kalenderår mellan årsmötena har vi valt att lägga en verksamhetsplan som följer den tidsperioden. Rubrikerna ur verksamhetsplanen är tagna ur det treåriga visionsdokumentet Vision Verksamhetsplanen blir därmed ett verktyg för att uppnå målen i Vision Vi har även valt att ha med en särskild rubrik för den löpande verksamhet som kanske inte täcks av visionsmålen. Så här läser du verksamhetsplanen: 1. Varje huvudrubrik börjar med en ruta med områdets mätbara resultat för 2018, som är taget från visionsdokumentet. Denna ruta är endast till för att skapa en översiktlig målbild och målen i rutan är inga mål som ska uppnås under Dessa mål går inte att ändra eller beslutas om i verksamhetsplanen, utan endast när visionsdokumentet antas. 2. Efter rutan följer en tabell där vänsterspalten innehåller delmålen från Vision 2018 och högerspalten innehåller ettåriga mål för verksamhetsplanen. Alla mål i verksamhetsplanen utgår alltså från de treåriga mål vi har antagit i visionsdokumentet. Det är alltså endast målen i högerspalten som ska beslutas om och som ska uppnås under Sista rubriken Övrig verksamhet har ingen koppling till visionsdokumentet. Den berör löpande verksamhet som inte har lyfts fram i visionsdokumentet, men som vi ändå vill ha med i vår ettåriga verksamhetsplan. Viktiga papper

23 1. KOMMUNIKATION Enligt Vision 2018 ska fältbiologerna om tre år ha uppnått följande: 1.1.1) Fältbiologerna är ett lika känt namn hos våra målgrupper som Scouterna, Greenpeace, Grön Ungdom och Naturskyddsföreningen är ) Vår bas av följare på sociala medier är fyra gånger så stor som antalet medlemmar i föreningen ) Vi har en enhetlig grafisk profil som används i alla våra utåtriktade och interna kommunikationskanaler ) Alla våra kommunikationskanaler har en tydlig funktion och syftar på ett genomtänkt sätt till att nå våra olika målgrupper ) Vi har ett internt forum på internet där föreningens medlemmar kan diskutera, utbyta information och dela föreningsdokument ) Det finns minst en riksaktivitet varje år, förutom årsmötet, med syfte att medlemmar ska kunskapsutjämna och diskutera föreningsfrågor ) Vi omnämns flera gånger i veckan i natur- eller miljörelaterade nyheter ) Vi har minst fördubblat antalet miljösammanhang föreningen representeras i (jämfört med 2014). Delmål från Vision 2018 Mål ) Vår målgrupp har god kännedom om Fältbiologernas verksamhet och åsikter. 1.2) Vi har en medveten och enhetlig utåtriktad kommunikationsstrategi. A.1.1) Vi ska genomföra en grundlig utvärdering av Fältbiologerns profil där en utredning om Fältbiologernas namn och logotyp ingår. B.1.1) Vi ska uppdatera och trycka nytt värvarmaterial. C.1.1) Vi ska utforma ett nytt välkomstpaket till nya medlemmar. D.1.1) Vi ska ha minst 6000 följare på Facebook vid årets slut och vara aktiva på Instagram. A.1.2) Vi ska uppdatera navigering, layout och innehåll på hemsidan. B.1.2) Vi ska börja utarbeta en grafisk profil. C.1.2) Vi ska utvärdera våra utåtriktade kommunikationskanaler och följa upp utvärderingen i en treårig plan. 23

24 1.3) Det är enkelt att dela kunskap, dokument och föra diskussion internt i föreningen. 1.4) Fältbiologerna för fram sina åsikter med tydlighet och är en självklar opinionsbildare i miljödebatten. A.1.3) Vi ska fortsätta arbetet med att införa ett forum på internet för Fältbiologernas medlemmar. B.1.3) Vi ska anordna en riksaktivitet, förutom årsmötet, med syfte att medlemmar ska kunskapsutjämna och diskutera föreningsfrågor. C.1.3) Vi ska digitalisera vårt analoga arkiv och skapa en internetportal för dokument och arkiv. D.1.3 )Vi ska skapa en bildbank för bildanvändning inom föreningen. A.1.4 ) Vi ska öka vårt antal retweets på Twitter. B.1.4) Vi ska synas mer i debattartiklar, TV och radio C.1.4) Information om hur Fältbiologernas pressmeddelandetjänst fungerar ska vara lätt att tillgå för medlemmar 2 INKLUDERING Enligt Vision 2018 ska fältbiologerna om tre år ha uppnått följande: 2.1.1) Alla förtroendevalda och arrangörer av aktiviteter utbildas i ledarskap samt makt- och normkritik ) Anställda och ideella bedriver varje år aktiv värvning på högstadier och fritidsgårdar på minst 15 orter med stor geografisk spridning ) Alla riksaktiviteter är tillgänglighetsanpassade och information om tillgänglighet finns alltid att tillgå innan aktiviteten äger rum ) Grundläggande information om Fältbiologerna finns på faltbiologerna.se att tillgå på alla Sveriges minoritetsspråk, teckenspråk samt de fem vanligaste språken talade av ungdomar i Sverige. Det går även att få informationen uppläst ) Prova-på-aktiviteter är ett återkommande inslag i verksamheten och anordnas av riks och varje klubb minst en gång per termin ) Introduktionsutbildningar för nya medlemmar anordnas på minst fyra olika orter varje år ) Varje år anordnas minst tre riksaktiviteter med stor geografisk spridning ) Vi har ett kostnadsutjämningssystem för resor till riksaktiviteter i föreningen. Viktiga papper