Bra mat för små barn Barnläkarmottagning BVC Barnsjukhuset. Vad kan dietisten göra? Remisser från
|
|
- Helena Hermansson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vad kan dietisten göra? Individuella patientbesök, ofta hela familjen Bra mat för små barn Dietist Mars 2016 Information för gravida om bra mat Information i BVC-grupp eller öppen förskola om bra mat för spädbarn/småbarn Näringsberäkning av matdagböcker Livsmedelsanvisning i samarbete med barnläkare Remisser från Information i BVC-grupp eller öppen förskola Barnläkarmottagning BVC Barnsjukhuset Matprat vid 4-12 månader Introduktion av nya livsmedel Mjölk Gluten Industritillverkat/hemlagat Matkrångel Varifrån ska energin komma? Energibehov kcal/dygn Idé från Åsa Brugård Konde, Livsmedelsverket 6-11 mån E% Protein 7-15 Fett Kolhydrater mån E% Protein Fett Kolhydrater >2år och vuxna E% Protein Fett nytt Kolhydrater nytt 1
2 Tabell 1.Referensvärden för energiintag och rekommendationerna för totalt proteinintag och totalt fettintag i gram per dag för flickor. Tabell 2. 2 Referensvärden för energiintag och rekommendationerna för totalt proteinintag och totalt fettintag i gram per dag för pojkar. Flickor Energibehov 1 Protein (10-20 E%) Fett (25-40 E%) g/dag g/dag Ålder MJ/dag Kcal/dag 2 4, , , , , , , , , , , , , , , , Pojkar Energibehov 1 Protein (10-20 E%) Fett (25-40 E%) Ålder MJ/dag Kcal/dag g/dag g/dag 2 4, , , , , , , , , , , , , , , , Ungefärligt proteininnehåll i olika livsmedel Vegetabiliska Baljväxter, quorn, nötter, g/ 100 g Bönor; sojabönor, vita- svarta bönor och kidneybönor Linser; röda och gröna linser Ärtor; gula och gröna ärtor Nötter; mandel, hasselnötter, cashewnötter Livsmedel av spannmål, g/ 100 g 7-11 Mjukt fullkornsbröd Animaliska Kött, fisk, ägg, mjölkprodukter, g/ 100 g 5-8 Kyckling, nöt, gris,lamm Pasta 4-5 Fisk Bulgur,matvete, couscous 4 Hårdost, mjukost Polenta (majsgryn) 1 Ägg 13 Förändringar i Nordiska Näringsrekommendationer NNR 2012 Ökning av vitamin D: 2-60 år (från7,5 till 10 µg) 75 år (10 till 20 µg) Ökning av selen för vuxna Sojadryck 2-3 Ris 3 Korv Quornprodukter; quornfilé 13 Havregryn 13 Mjölk, fil,yoghurt 3 Livsmedelsverkets råd för barn Spädbarnsråden finns som pdf på följande språk: Spädbarn Barn 1-2 år Barn > 2år Albanska Arabiska Bosniska Engelska Franska Polska Romani-arli Ryska Somaliska Sorani Spanska Thailändska Tigrinja Turkiska 2
3 Bra livsmedelsval för barn 2-17 år -baserat på nordiska näringsrekommendationer 2012, av Hanna Eneroth och Lena Björck orter/2015/bra-livsmedelsval-barn-rapport pdf Avsikten med Livsmedelsverkets råd för barn *Grundas på samlad forskning *Tänkta att vara ett stöd för föräldrar *Skrivna för att passa för de flesta *Kan behöva anpassas efter familjens situation. Kan amning minska risken för sjukdom? Bröstmjölken innehåller ämnen som minskar risken för infektioner som öroninflammation och magsjuka. Barn som ammats har lägre risk att bli överviktiga, få högt blodtryck och typ 2-diabetes som vuxna. Störst skydd får barn som enbart ammas, men även lite amning är bra. Risken att utveckla glutenintolerans i småbarnsåren är lägre bland barn som långsamt vänjs vid mat med gluten, medan de fortfarande ammas. Däremot minskar amning troligen inte risken för allergi. Råden för spädbarn Ingen inbördes ordning för introduktion av nya livsmedel. Barnet kan smaka liten mängd (kryddmått) från förälders mat från 4 mån. Inte vänta med vissa livsmedel pga oro för allergi. Malda nötter kan ges tidigt Behöver ej ta ett livsmedel flera dagar innan nytt introduceras. Vitamin D-droppar från första levnadsveckan. 3
4 Undvik före 1 år Gröna blad spenat, mangold, ruccola Grön potatis Opastöriserad mjölk Honung Salt Många barn tycker om stark mat med curry, peppar, vitlök Vad är bra mat/dryck? Järn Välling alltid en bra frukost och kvällsmål, oavsett ålder... O boyär bättre än saft Söta flingor och mjölk bättre än ingen frukost Söt fruktyoghurt bättre än ingen frukost Rekommenderat intag: 6-11 mån 8 mg mån 8 mg 2-5 år 8 mg Berikade grötar och vällingar 1/2-1,5 år 1 port berikad gröt välling=2,4-2,8 mg järn Kalcium Diagnoser Rek mån540 mg/d 1-5 år 600 mg/d 6-9 år 700 mg/d Mjök/fil/yoghurt: 120 mg/dl Välling: lägst 80 mg/dl, högst 160 mg/dl Övervikt Allergi/Intolerans (celiakiuppföljnin g) Undervikt/dålig tillväxt Förstoppning Ensidigt livsmedelsval Ätproblem Kan vara motiverat att remittera till/rådgöra med dietist 4
5 Allergi/intolerans Komjölksproteinallergi upptäcks ofta redan vid ca 3-6 mån, reaktion på t ex mjölkinnehållande gröt/välling eller amning. mjölkersättning (även för mamman)? kalciumtillskott? alternativa produkter? fett i maten? besök i butik recept? Allergi/intolerans Multipel allergi Ofta kombination med ägg, vete, fisk Vad ska uteslutas? Besök i butik med föräldrar -visa produkter Kontakt kommunens dietist, dagis, skola Recept? Livsmedelsanvisning? Födoämnesallergi hos invandrarbarn Kommunfakta Uppsala Noggrann beskrivning av vad allergi innebär och att allergenet måste tas bort Butiksbesök för att visa produkter Alternativa livsmedel (havredryck)betraktas ibland som medicin och gör att barnet tål t ex mjölk. Oro för att barnet inte ska växa utan vanlig mjölk. Uppföljning extra noga Utländsk bakgrund* 22 % av befolkningen Gottsunda >54 % med utländsk bakgrund*, av dessa är 31 % < 20 år. Flest från Irak, Syrien, Iran, Turkiet, Libanon, Somalia, Palestina, Bangladesh, Etiopien, Finland, Eritrea och Afghanistan.(uppgift från Uppsala kommun ) *utrikes född eller två utrikes födda föräldrar 5
6 Familjer från andra kulturer Utgångsläge Syn på samband mat-hälsa Viktideal Tvångsmatning förekommer Annorlunda mattider Godis, glass, chips, nötter och läsk Mjölk Annan syn på fysisk aktivitet Balansera mellan generalisering och individualisering Bra att ha huvuddrag klara för sig beträffande t ex religiösa matregler Kocturk TO. Food rules in the Koran. Scandinavian Journal of Nutrition 2002; 46 (3): Alltid fråga den det gäller Tänk på vid kostanamnes: Avråd bara om skadligt Bröd anges inte om ej direkt fråga: Vad äter du på morgonen? ost, ägg, oliver Bullar, kex, kakor, läsk, nötter, frön, frukt och chips anges bara vid direkt fråga Choklad räknas ej som godis Ris och soppa =ris och gryta Te med socker, läsk eller saft i nappflaska Strömming till barn och gravida Väckning och matning av barn som växer ua Stora mängder godis och chips Stor mängd mjölk (i nappflaska) Opastöriserad mjölk Sophia snart 3 år Vanliga matrelaterade problem hos barn med invandrarbakgrund Karies Dålig aptit Järnbrist Zinkbrist Brist vitamin D Övervikt 6
7 Uppmuntra bra matvanor från hemlandet Olja i matlagningen Frukt och grönsaker Baljväxter (ärter, bönor, linser) Måltidsdryck yoghurt+vatten Nötter, frön Bulgur Järngryta (ofta använt i hemlandet men inte i Sverige) Injera lagad av teff (järnrikt) Vanliga uppfattningar Aktuella ämnen Små barn bör vara feta Fettkvalitet - resultat från Riksmaten: - För lite enkelomättat och fleromättat fett, för mycket mättat fett Olja innehåller mindre fett än smör och margarin Tillskott av Omega-3? Frysta grönsaker innehåller inga näringsämnen Vitamin D
8 Livsmedel med lite eller inget vitamin D D-vitamin Olja ACO ACO orala droppar, lösning 80 IE=2µg/droppe rek barn 0-2 år 10µ/dag ca 50 kr Preliminärt förslag till ändrade berikningsregler för vitamin D Livsmedel Nuvarande berikningskrav Ny obligatorisk berikning Konsumtionsmjölk, högst 1,5 % fetthalt 3,8 5,0 µg/l 10 µg/l Konsumtionsmjölk 1,5-3 % fetthalt Ej obligatorisk 10 µg/l Fil och yoghurt, högst 1,5 % fetthalt Ej obligatorisk 10 µg/l Fil och yoghurt 1,5-3 % fetthalt Ej obligatorisk 10 µg/l Laktosfria produkter med högst 3 % fetthalt Ej obligatorisk 10 µg/l Havredryck, sojadryck, risdryck Ej obligatorisk 10 µg/l Margarin och matfettsblandningar 7,5 10 µg/100 g 20 µg/100 g Flytande margarin Ej obligatorisk 20 µg/100 g Matolja Ej obligatorisk 20 µg/100 g Smör Ej obligatorisk 20 µg/100 g Arla har sökt dispens och börjat berika standardmjölken med 1,0 µg/dl från november -15 Han äter ingenting 8
9 Norpa lite. Ålder: 12 månader Energibehov: 850 kcal Kl 6.30: 1 flaska välling Kl 7.30: smöret från en smörgås Kl 10.00: lite juice, lite russin, smöret från ett kex Kl11.30: en köttbulle Kl 12.00: en köttbulle till, en förpackning barndryck Kl några ostbågar Kl 17.30: ½ smörgåskex, smör, några ostbågar Kl 20:00 1/2 flaska välling Barn med undervikt/dålig tillväxt Matdagbok skickas hem och tas med ifylld vid besök Näringsberäkning och rådgivning utifrån resultat Berika med fett/kolhydrater? Förskrivning av kosttillägg i samarbete med barnläkare Uppföljning Summa: 520 kcal Matdagbok pojke 4 år norm 2-5 år, äter lite -1,5 SD längd och vikt Exempel på livsmedel som bidrar med olika typer av fettsyror Från NNR Barn 2012 (cis) Fleromättade fettsyror Omega 6 Omega 3 Majsolja Fet fisk som lax, makrill, sill och sardiner (innehåller EPA och DHA) Solrosolja Vissa alger (innehåller EPA och DHA) Sojaolja Rapsolja och matfetter gjorda på rapsolja Sesamfrö och sesamfröolja Rapsolja och matfetter gjorda på raposolja Omättade fettsyror (cis) enkelomättade fettsyror Olivolja och oliver Transfettsyror Små mängder i grädde, fet mjölk, och ost Rapsolja och Små mängder i matfetter gjorda på nöt- och lammkött rapsolja Mandel, hasselnötter, cashewnötter och jordnötter Importerade kakor och bakverk Mättade fettsyror Grädde, ost, mjölk, fil och yoghurt med högre fetthalter Smör och matfettsblandningar baserade på smör Choklad och bakverk bakade med smör, kokosfett, palmolja Linfröolja Avokado fett kött och charkprodukter som korv och bacon Valnötter Kyckling kokosolja When compared to other fat sources, coconut oil does not raise total cholesterol (TC) and LDL cholesterol (LDL-C) levels to the same extent as butter, but does increase TC and LDL-C levels to a greater extent than vegetable oils and is comparable to palm olein oil. Coconut oil cannot therefore be recommended as a suitable alternative to non-hydrogenated vegetable oils despite its positive effects on HDL-C levels. way.aspx?kpid=2878&trid=4149&trcatid=42 9
10 Berikning Rapsolja Flytande margarin Energipulver Duocal Calogen Vegan nekas recept anmäler mottagning Vill ha billigare mjölkfri bröstmjölksersättning. När Cecilia födde sin son fick hon problem med amningen. Eftersom hon är vegan ville hon ge sonen mjölkfri bröstmjölksersättning - men Apotekets alternativ kostade kronor i månaden. Nu har hon anmält händelsen till Diskrimineringsombudsmannen. Aftonbladet 3 juni
Hållbart redan från början grönare bra även för barnen?
Hållbart redan från början grönare bra även för barnen? Åsa Brugård Konde Nutri 2 år Gamla kostråd för spädbarn och
Läs merMaten under graviditeten
Maten under graviditeten Graviditet och mat I Sverige har vi goda möjligheter till bra mat och att äta väl under graviditeten behöver inte vara svårt. Den gravida bör liksom alla äta vanlig, varierad och
Läs merHälsosamma matvanor, barnhälsovården och barnkliniken. 160428 Carina Svärd Leg.dietist, folkhälsostrateg Avdelningen för kunskapsstöd
1 Hälsosamma matvanor, barnhälsovården och barnkliniken 160428 Carina Svärd Leg.dietist, folkhälsostrateg Avdelningen för kunskapsstöd 2 Innehåll - Ohälsosamma matvanor - Näringsrekommendationer/kostråd,
Läs merVästerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson
Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer Dietist sedan 2006 Driver Dietistkonsult Norr sedan 2008 2 bloggar http://blogg.halsa2020.se/dietistbloggen/ www.dietistkonsult.nu Föreläsningar, kostrådgivning
Läs merBakom våra råd om bra matvanor
Bakom våra råd om bra matvanor Nordiska Näringsrekommendationer Bra matvanor Riskanalysens principer Externa experter Andra internationella rekommendationer Nutrition Experimentella studier Folkhälsa Studiekvalitet
Läs merYvonne Wengström Leg. Dietist 2015 www.finspang.se
Om matens vikt för god häls Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 Behov Med åldern minskar vikten och längden Med åldern minskar också muskelmassa. För friska äldre minskar energibehovet med åldern. Vid sjukdom
Läs merKostbehandling hos barn med allergier
Kostbehandling hos barn med allergier Åsa Zetterlund Leg.dietist Akademiska barnsjukhuset Januari 2009 Vad ska jag prata om? Kostbehandling vid de vanligaste allergierna hos barn Konsekvenser av födoämnesallergi
Läs merBarnets nutrition 0-6 år. Anna Magouli Leg. Dietist Centrala Barnhälsovården FyrBoDal
Barnets nutrition 0-6 år Anna Magouli Leg. Dietist Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Vad alla måste få veta: Barn äter ungefär som de vuxna! Källa: SLV Lena Björck Rätt förutsättningar Goda förebilder
Läs merHär kan du räkna ut ett barns behov av energi när det gäller basalmetabolismen
Bild 1 Kost för simmare, ca 8-18 år Järfälla Simklubb Anja Näslund 0709-967099 kroppochknopp@hotmail.com www.hfkk.se www.twitter.com/anjanaslund Bild 2 Kost Hälsa Välmående Prestation Träning Sömn Vila
Läs merMatvanor hos elever i årskurs 5
Matvanor hos elever i årskurs 5 Rapport från Livsmedelsverkets studie 2014 Av Anna Nilsson, Monika Pearson, Eva Warensjö Lemming och Natalia Kotova Förord Ett av Livsmedelsverkets uppdrag är att främja
Läs merMAT OCH NÄRING ENERGI. Barns energi- och näringsbehov 2009-01-22. Dietist Jenny Stålhammar 1. Vitaminer Mineraler, spårämnen Vatten
MAT OCH NÄRING Kroppen består av samma saker som vi äter Protein Fett Kolhydrater Vitaminer Mineraler, spårämnen Vatten Hur ser rekommendationerna ut? Svenska Näringsrekommendationer 2005 (SNR) Nordiska
Läs merGoda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION
Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION INNEHÅLL Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?
Läs merAktuella kostrekommendationer för barn
Aktuella kostrekommendationer för barn Leg. Dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2007-05-23 Vad baseras kostrekommendationerna på? NNR = Nordiska Näringsrekommendationer 2004 SNR = Svenska Näringsrekommendationer
Läs merRiktlinjer för måltider i förskola, skola och fritidsverksamhet 2016-01-19 3
Riktlinjer för måltider i förskola, skola och fritidsverksamhet 2016-01-19 3 Syfte Att ange den nivå för måltidskvalitet som ska gälla för all verksamhet inom bildningsförvaltningen i Hammarö kommun. Att
Läs merVegetarisk kost. Det finns flera sätt att äta vegetariskt. Ofta äter man mycket grönsaker, rotfrukter, frukt, bär, nötter och frön.
Vegetarisk kost Det finns flera sätt att äta vegetariskt. Ofta äter man mycket grönsaker, rotfrukter, frukt, bär, nötter och frön. Vegankost innehåller bara vegetabiliska livsmedel. Laktovegetarisk kost
Läs merDen viktiga maten. Gott som gör gott. För återhämtning och styrka när aptiten är liten. den viktiga maten 6
Den viktiga maten Gott som gör gott För återhämtning och styrka när aptiten är liten den viktiga maten 6 Den viktiga maten I samband med sjukdom är det vanligt att man får nedsatt aptit och minskar i vikt.
Läs mer2014-12-03. Välkomna! Bra mat för idrottande barn och ungdomar. Utmaningar för tränare och föräldrar. Prestationstriangeln. Sömn. Kost för idrottare
Välkomna! Bra mat för idrottande barn och ungdomar Utmaningar för tränare och föräldrar Upprätta/påverka kostpolicy i klubben Uppmuntra till goda kostvanor genom att vara goda förebilder Skapa förutsättningar
Läs merInspirationsfilm HFS matvanor
Inspirationsfilm HFS matvanor 1 Ohälsosamma matvanor 1,8 miljoner Ca 68 tusen Källa; Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. 2011 Nationella folkhälsoenkäten Gävleborg
Läs merVad räknas till frukt och grönt?
Ät hälsosamt! Norrbottens läns landsting 2013-10-15 Frukt & grönt Vad räknas till frukt och grönt? 1 Frukt & grönt Vilka näringsämnen finns i frukt och grönt? Vitaminer Mineralämnen Kolhydrater Protein
Läs merFetter. Fetter. Fettkonsumtionen och dess verkningar
Fetter Fetter Fettkonsumtionen och dess verkningar Matindustrin har fått fett att framstå som ett negativt ord. Reklam, TV-program och uttalanden från kändisar har fått människor att minimera sitt riktiga
Läs merMat & dryck! (Vad, var, när & hur)
Mat & dryck! (Vad, var, när & hur) Jag har sammanställt lite information kring mat och dryck som ett stöd för barn och föräldrar i BT-97. På första sidan står det kortfattat och i punktform om vad vi trycker
Läs merDiabetes hos äldre och sjuka. Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd
Diabetes hos äldre och sjuka Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd Åldersförändringar Kroppssammansättning (muskler, fett, vatten) Sinnen Cirkulation (hjärta, lungor, infektioner) Kognitiva
Läs merTill dig med Måltidsservice
Till dig med Måltidsservice Vård och omsorg Malmö stad Vad är Måltidsservice? Kommunstyrelsen har beslutat att alla Malmös stadsdelar ska erbjuda Måltidservice för att du ska få större möjlighet att välja
Läs merFörslag om nya föreskrifter om berikning av vissa livsmedel
REMISS 1 (7) Området för strategisk utveckling och stöd Juridiska avdelningen Förslag om nya föreskrifter om berikning av vissa livsmedel 1. Bakgrund Livsmedelsverket har tidigare remitterat ett förslag
Läs merAnvisningar för ifyllande av matdagbok
Anvisningar för ifyllande av matdagbok Matdagboken är ett hjälpmedel för att bedöma ditt energi- och näringsintag, och den kan användas på olika sätt. Dels kan matdagboken ge en grov uppskattning av hur
Läs merKJ 1036,42 699,11 225,00 326,00 177,72 225,24 204,18 2893,67. Kcal 247,08 167,10 55,50 78,00 42,48 53,83 48,58 692,58
Dag 1 Lunch 1.0 portion (433,75 g) gotla Lammsoppa från Saftigt långpannebrö 1.0 portion (79,70 g) Veronica Östling :: Veronica Östling, Vårvecka närproducerat, 24 apr 2014 Lätta 0.15 - (15,00 g) Lättmjölk
Läs merPlanering av måltiderna
Planering av måltiderna Förskolan bör erbjuda barnen tre måltider samt 1 2 extramåltider till de små barnen. Fördela måltiderna jämnt över dagen. FRUKOST: Planera frukost efter Byggstenarna (se sidan 10).
Läs merÄlsklingsmat och spring i benen
Älsklingsmat och spring i benen Tips och idéer för förskolebarn Idag tänker vi berätta lite om maten och matens betydelse för barnens hälsa och väl befinnande. Alla behöver vi mat för att kroppen ska fungera.
Läs merHälsosamma matvanor. Det här materialet innehåller lättillgänglig fakta, bilder och hemuppgifter angående hälsosamma matvanor.
Landstinget i Uppsala län i samarbete med HFS Hälsosamma matvanor Det här materialet innehåller lättillgänglig fakta, bilder och hemuppgifter angående hälsosamma matvanor. 1. Introduktion 2. Meny 3. Tema
Läs merTio steg till goda matvanor
Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor
Läs merHälsan betyder allt! Trevlig läsning!
Bra att veta om 1 Hälsan betyder allt! Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst inne. Men trots den vetskapen kan det ändå vara svårt att göra de där kloka
Läs merFör barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.
Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra
Läs merKost och träning F-00
Kost och träning F-00 Kolhydrater Våra främsta kolhydratkällor är: bröd potatis ris pasta Kolhydrater = bränsle Kolhydrater har många viktiga funktioner i kroppen och är framför allt bränsle för hjärnan
Läs merMå bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral
Må bra av mat vid diabetes Äldre Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral Må bra av mat Hälsosamma kostråd Måltidsordning Tallriksmodellen Nyckelhål Frukt och grönt Socialstyrelsens rekommendationer
Läs merEftersom maten får stor volym är mellanmålen extra viktiga!
Fettreducerad kost Fettreducerad kost är avsedd för patienter med Crohns sjukdom, andra sjukdomar eller skador i mag-tarmkanalen där fett i maten kan ge upphov till besvär och problem med diarréer. För
Läs merManus mat och barn. Centrala Barnhälsovården, Södra Älvsborg
Manus mat och barn Centrala Barnhälsovården, Södra Älvsborg Innehållsförteckning 1. Mat och barn 2. Barnets mat 3. Smakprover/smakportioner 4. Matintroduktion När och hur? 5. Matintroduktion Vad? 6. Matcirkeln
Läs merKOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLOR, FAMILJEDAGHEM, FRITIDSHEM OCH SKOLOR I SÖLVESBORGS KOMMUN
Bun 103/2009 KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLOR, FAMILJEDAGHEM, FRITIDSHEM OCH SKOLOR I SÖLVESBORGS KOMMUN Sölvesborg som hälsokommun arbetar för att alla ska ha god hälsa och kunna vistas i en stimulerande miljö.
Läs merSamtliga dessa livsmedel och ingredienser innehåller gluten och skall uteslutas
Glutenfri kost Glutenintolerans, celiaki, är en tarmsjukdom som innebär att slemhinnan i tarmen blir skadad av gluten. Gluten är ett protein som finns naturligt i sädesslagen vete, råg och korn. Celiaki
Läs merTänkvärt kring kalorier! 100g chips = en hel måltid! 1 liter läsk = en hel måltid! 90g choklad = en hel måltid!
Att äta och röra sig är ett grundläggande behov hos människan. Det behövs för att vi ska förebygga sjukdom och hålla oss friska. Mat och rörelse är också en källa till glädje, njutning och social samvaro
Läs merProteinreducerad. Den proteinreducerade kosten är avsedd för patienter med njursvikt som ordinerats proteinreducerad kost av läkare.
Proteinreducerad kost Den proteinreducerade kosten är avsedd för patienter med njursvikt som ordinerats proteinreducerad kost av läkare. Patienter med nedsatt njurfunktion har en minskad förmåga att utsöndra
Läs mermå bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv?
Viktiga faktorer för att du ska må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv? Ingen behöver svälta i Sverige Undernäring = Felnäring = För lite mat Felaktigt sammansatt Antalet
Läs merVegankost - populär diet med nutritionella begränsningar
Vegankost - populär diet med nutritionella begränsningar Fotbollsmedicinsk konferens 19 januari 2019 Stockholm Ingrid Larsson, Klinisk näringsfysiolog, docent Enheten för Klinisk Nutrition och Regionalt
Läs merRåd & Recept Nutramigen och Nutramigen LGG
Råd & Recept Nutramigen och Nutramigen LGG Vad är Nutramigen? Vad är Nutramigen? Nutramigen är en ersättningsprodukt för mjölk. Den innehåller ett special behandlat protein och risken är därf ör mycket
Läs merGör gärna en matsedel samt inhandlingslista tillsammans med din dotter/son som underlättar veckans måltider.
Kostinformation till föräldrar Att spela fotboll kräver mycket av våra unga spelare! För att kunna prestera på bästa sätt är det oerhört viktigt med energibalans, d.v.s. att man får i sig lika mycket energi
Läs merAllmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.
KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.
Läs merInspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor. Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde
Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde NNR -ett viktigt kunskapsunderlag Ta fram kostråd Planera mat
Läs merMat för barn under 1 år. DEN GEMENSAMMA MÅLTIDEN mat för barn under 1 år
DEN GEMENSAMMA MÅLTIDEN Mat för barn under 1 år DEN GEMENSAMMA MÅLTIDEN mat för barn under 1 år Matrekommend ationer för barnfamiljer 2016 DEN GEMENSAMMA MÅLTIDEN Under barnets första år skapas grunden
Läs merLättare. för ditt. hjärta
Lättare för ditt hjärta Det lönar sig att aktivt sänka kolesterolvärdet Sex av tio finska vuxna har förhöjda kolesterolvärden 1. När blodet innehåller för mycket kolesterol, börjar det samlas i kärlväggarna
Läs merRåd & Recept Nutramigen 1 och Nutramigen 2
Råd & Recept Nutramigen 1 och Nutramigen 2 Innehåll Vad är Nutramigen? 3 Att börja med Nutramigen 4-8 Nutramigen är det allergiska barnets mjölk 4 Hur man introducerar Nutramigen 5-6 Hur man blandar Nutramigen
Läs merAllmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.
KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.
Läs merBra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09
Bra mat för 4-åringen Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09 Brister: För stort intag av godis, läsk, glass, snacks och bakverk (ca 25% av energiintaget) För lågt intag av frukt-
Läs merVitamin D Hur ska vi förhålla oss till D? Anne-Li Isaxon, leg Dietist Folkhälsocentrum NLL Piteå Primärvård
Vitamin D Hur ska vi förhålla oss till D? Anne-Li Isaxon, leg Dietist Folkhälsocentrum NLL Piteå Primärvård Innehåll Hur ser våra matvanor ut, intag av vitamin D Vitaminer NNR 2012 Referensvärden Källor
Läs merINFORMATION TILL VÅRDGIVARE. Kostråd FÖR ÄLDRE MED DIABETES, TUGG- OCH SVÄLJNINGSSVÅRIGHETER SAMT RISK FÖR UNDERNÄRING
INFORMATION TILL VÅRDGIVARE Kostråd FÖR ÄLDRE MED DIABETES, TUGG- OCH SVÄLJNINGSSVÅRIGHETER SAMT RISK FÖR UNDERNÄRING MAT SOM BEHANDLING VID TUGG- OCH SVÄLJNINGSSVÅRIGHETER SAMT UNDERNÄRING Tugg- och sväljningssvårigheter,
Läs mercpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14
cpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14 SPECIALKOSTER Vid vissa sjukdomar har personen behov av specialkost. Behovet kan vara tidsbegränsat eller vara under resten
Läs merMatkultur och kulturkrockar i dietistens vardag
Prop. 2017/18:249 https://www.regeringen.se/498282/contentassets/8d6fca158ec0498491f21f7c1cb2fe6d/prop.- 2017_18_249-god-och-jamlik-halsa--en-utvecklad-folkhalsopolitik.pdf Matkultur och kulturkrockar
Läs merKolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016
Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016 Livsmedelsverket Vetenskapen- Nordiska Näringsrekommendationer Vad äter vi i Sverige Bra kolhydrater hur gör man i praktiken Vad kan Livsmedelsverket
Läs merMatvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.
Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem
Läs merVEGETARISK MAT TILL BARN
VEGETARISK MAT TILL BARN IDA BERGE, LEG DIETIST 2019-10-14 Varianter på vegetarisk mat Lakto-ovo-vegetarian Lakto-vegetarian Pescetarian Stockholmsvegetarian Vegetarian Vegan Allmän vegansk näringslära
Läs merMatens kemi Uppdrag 1 Uppdraget var att man skulle prata med sina föräldrar angående mat förr i tiden och jämföra det med idag. Detta är vad jag kom
Matens kemi Uppdrag 1 Uppdraget var att man skulle prata med sina föräldrar angående mat förr i tiden och jämföra det med idag. Detta är vad jag kom fram till: Jag pratade med min pappa. För 20-30 år sedan
Läs merMatens kemi-laborationsrapport, av Vilde
Matens kemi-laborationsrapport, av Vilde Matens kemi-hemuppdrag 1, Vilde Mat i andra länder kan ofta var mycket annorlunda än den vi äter här i Sverige, men också väldigt lika, till exempel så äter man
Läs merLisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com
På Rätt VägV Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com Kolhydrater Kolhydratrik föda f kommer från n växtriketv Vår r hjärna vill ha minst 100 g per dag
Läs merLäsa och förstå text på förpackningar
1(5) BRA MAT Läsa och förstå text på förpackningar Producerat av DIETISTERNA i Region Skåne 2007-06 2(5) Inledning Genom att läsa texten på livsmedelsförpackningar fås information om produktens innehåll.
Läs merLivsmedelsverkets författningssamling
sverkets författningssamling ISSN 1651-3533 Föreskrifter om ändring i sverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:9) om användning av viss symbol; (H 128 ) Utkom från trycket 30 januari 2015 Omtryck beslutade den
Läs merNutrition och sårläkning
Nutrition och sårläkning Ulla Knoblock Carlsson Leg. dietist 2014-03-13 Patientens situation? Rekommendationer NNR5 Nordiska Näringsrekommendationer (Livsmedelsverket, 2012) Näring för god vård och omsorg
Läs mer5 dagar. Ingredienser v 3. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 3. Köp gärna med fler matvaror!
5 dagar v 3 Recept Kött/fisk Ca 600 gram laxfilé Ca 500 gram nötfärs Ca 600 gram kycklingfilé 1 förp kalkonkassler 1 förp bacon 1 3 2 4 5 Potatis/ris/pasta mm 900 gram mjölig potatis 1 pkt pasta 4 1,5
Läs merVad påverkar vår hälsa?
Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig
Läs merMmm! Mmm! Måltiden som helhet. Måltiden som helhet. Maten Mötet Miljön
mecs.se Mmm! Maten Mötet Miljön Maten inom vård och omsorg ska vara god, näringsrik och inbjudande. Den här broschyren syftar till att ge inspiration och kunskap om måltiden i sin helhet. Tillsammans kan
Läs merRECEPT & INSPIRATION. Ur kursen Mat och hälsa för äldre
Ur kursen Mat och hälsa för äldre Från Mat vid sjukdom/magbesvär/förstoppning Molinogröt (1 portion) 2 1/2 dl vatten 2 st katrinplommon 10 st russin 1 1/2 msk linfrö 1 msk vetekli 3 msk grahamsmjöl Blötlägg
Läs merKost för prestation. Västergötlands FF. Örjan Jonsson Västergötlands FF
Kost för prestation Västergötlands FF 1 Fotbollens utmaning äta Svagaste länken i framgångstriangeln är ÄTA Många tränar/tävlar på fastande mage och behöver ta energi från musklerna! 2 Fotbollens fyskrav
Läs merNordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION
Nordiska näringsrekommendationer 2012 EN PRESENTATION Helhet och kvalitet De Nordiska näringsrekommendationerna 2012 fokuserar på kvaliteten på vad vi äter. De lyfter fram helheten i kosten, men ger också
Läs merÄTA RÄTT. Träff 1, 10-12 år. maten du äter. den energi din kropp gör av med
Träff 1, 10-12 år ÄTA RÄTT Att vara fotbollsspelare eller aktiv inom andra idrotter kräver en hel del av din kropp. Du gör av med energi när du springer och dina muskler växer av träningen och blir starka.
Läs merMatens kemi labbrapporter Astrid och Eveline 6c
Matens kemi labbrapporter Astrid och Eveline 6c Uppdradrag 1-2 labbrapporter 1. Eveline: Mamma: Min mamma växte upp på landet och deras familj hade en bondgård. Detta ledde till att det blev väldigt mycket
Läs merMat & Hälsa Kolhydrater
Mat & Hälsa Kolhydrater Socker - mono- & disackarider Stärkelse - polysackarider Cellulosa Peter - Mat & Hälsa 2006 1 Mono- och disackarider Glukos - druvsocker Fruktos - fruktsocker sackaros (glukos,
Läs merEnteral nutrition barn. 2. Tillfartsvägar. Enteral nutrition barn. 1. Vilka barn? 3. Produkter
Enteral nutrition barn Enteral nutrition barn Dietetik B 2009 Leg. Dietist Agnes Pal Akademiska Barnsjukhuset Vilka barn? Tillfartsvägar Produkter Val av produkt Beräkna behov Tillförselsätt Upptrappningsschema
Läs merNyckelhålet på restaurang - Kunskapsprov
Sid 1 (5) Nyckelhålet på restaurang - Kunskapsprov Testet består av 15 frågor. Varje fråga har tre svarsalternativ. Ibland är mer än ett svar rätt. Markera det eller de svar du tror är rätt. Lycka till!
Läs merFyller kosttillskott någon funktion?
Fyller kosttillskott någon funktion? Eller räcker det med ett genomtänkt kostintag? Du blir vad du äter Erik Hellmén Ansvarig Nutrition/ANDT Folkhälsoenheten, Örebro läns Idrottsförbund Adjunkt institutionen
Läs merARBETSMATSEDEL. Järfälla förskolor och familjedaghem. vecka 1-23 2016
ARBETSMATSEDEL Järfälla förskolor och familjedaghem Inom förskolan ger vi barnen 65-75% av energi och näringsbehovet per dag Kostkonsulenterna, Kostservice, Järfälla Kommun vecka 1-23 2016 Bra mat i förskolan
Läs merSvenska barns matvanor 2003 resultat från enkätfrågor
Svenska barns matvanor 2003 resultat från enkätfrågor Wulf Becker och Heléne Enghardt Barbieri, Avd för Information och Nutrition, Livsmedelsverket De flesta barn äter regelbundet huvudmåltider och äter
Läs merLivsmedel där obligatoriska näringsvärden saknas Nr Livsmedelsnamn Näringsämne Gammalt värde Nytt värde
Livsmedel där obligatoriska näringsvärden saknas Nr Livsmedelsnamn Näringsämne Gammalt värde Nytt värde Nya livsmedel Nr Livsmedelsnamn 3069 Chilinötter 4946 Kruksallat 5186 Barngröt hirs äpple päron fr
Läs merLeg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr
Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre
Läs merAnette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1
Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket
Läs merKost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset
Kost vid diabetes Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella riktlinjer
Läs merHälsan tiger still? Vill du äta hälsosamt?
Mat och motion Hälsan tiger still? När vi mår bra har vi sällan anledning att klaga. Först när vi börjar känna oss lite risiga funderar vi över vad som är dåligt för oss. Kanske ska vi ibland vända på
Läs merI detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.
Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det
Läs mer3 dagar. Ingredienser v 47. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 47. Köp gärna med fler matvaror!
3 dagar Ingredienser v 47 Kött/fisk Ca 500 gram laxfilé 600 gram kycklingfilé Recept Hej! Först ut på menyn denna vecka hittar du en god och lättlagad lax med blomkålscouscous och basilikakräm signerat
Läs merRiktlinjer för mat och måltider. inom Kungsholmens kommunala förskolor
Riktlinjer för mat och måltider inom Kungsholmens kommunala förskolor Mat och måltider i förskolan Innehåll: Mat 10 Inledning 3 Måltidsordning 10 Övergripande mål 4 Måltidsplanering 11 Ansvar 5 Måltidsinnehåll
Läs merINSTRUKTION TILL MAT- OCH VÄTSKEREGISTRERING
INSTRUKTION TILL MAT- OCH VÄTSKEREGISTRERING Ett sätt att följa och värdera en brukares energi- och näringsintag är att göra en mat- och vätskeregistrering. Resultatet jämförs sedan med beräknat behov
Läs merHälsosam helhet. Livsmedelsverket Hälsosam helhet
Hälsosam helhet Innehåll Hälsosam helhet 3 Hälsosam helhet i praktiken 4 Energibalans 5 Fysisk aktivitet 6 Olika livsmedel samma kaloriinnehåll 7 Energigivarna kolhydrater, fett, protein och alkohol 8
Läs merMAT OCH BARN Centrala ba rnhä rn lsovå v rden, Söd rden, ra Älvsbo r Älvsbo g 1 Leg die i tis t t Julia Backlund. R l eviderad Aug Au
MAT OCH BARN 1 Barnets mat Smakprover/smakportioner 3 Matintroduktion - När och hur? 4 Matintroduktion - Vad? 5 Matcirkeln Något från matcirkelns alla delar varje dag Källa: slv. 6 Tallriksmodellen Källa:
Läs merRekommendationer (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter. Diabetes Nutrition Study Group (DNSG)
Kostrekommendationer och modedieter Linda Schiller, Leg Dietist SÄS, Skene Best avaliliable evidence (bästa bedömning utifrån dagens kunskap) vikt, hjärtsjukdom, diabetes Diabetes Nutrition Study Group
Läs merBra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012
Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg
Läs merNyttig och inspirerande mat i skolan och förskolan
Så arbetar vi för att grundlägga goda och hälsosamma matvanor hos ditt barn Nyttig och inspirerande mat i skolan och förskolan Matglädje Mat är glädje, inspiration och njutning. Goda måltider, näringsriktig
Läs merDiabetesutbildning del 2 Maten
Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig
Läs merDina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa
Dina levnadsvanor Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och hur du upplever din hälsa påverkas av många faktorer. Framför allt är dina levnadsvanor viktiga, det gäller bland annat mat,
Läs merMAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8
MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som
Läs mer2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?
Kost vid diabetes och kolhydraträkning Kost vid diabetes VERKSAMHETSOMRÅDE PARAMEDICN, SÖDERSJUKHUSET AGNETA LUNDIN, LEG.DIETIST TEL 08-616 4017 Kosten är en viktig del av diabetesbehandlingen Barnet får
Läs merSpecialkost för skola. Therese Lindh, leg dietist
Specialkost för skola Therese Lindh, leg dietist Allergiutbildning för kökspersonal Februari 2015 Therese Lindh, dietist Fakta Ca 34 000 personer i kommunen Centralorten Kinna ca 7000 personer Textilindustri
Läs merMATVANOR MATVANOR & DET LILLA BARNET
MATVANOR MATVANOR & DET LILLA BARNET Amning är det bästa sättet att ge barnet en god start, även om det idag finns bra alternativ. Hela första delen av detta kapitel ägnas därför åt amning, inklusive ett
Läs merKost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset
Kost vid graviditetsdiabetes Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Faktaunderlaget
Läs merEn arbetsbok om. Kost. Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen.
En arbetsbok om Kost Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen Steg för Steg ESL 2019 Författare: Sophia Elgemark, Maja Svensson och Dag Andersson Inledning
Läs mer