Riktlinjer för mat och måltider. inom Kungsholmens kommunala förskolor

Transkript

1 Riktlinjer för mat och måltider inom Kungsholmens kommunala förskolor

2

3 Mat och måltider i förskolan Innehåll: Mat 10 Inledning 3 Måltidsordning 10 Övergripande mål 4 Måltidsplanering 11 Ansvar 5 Måltidsinnehåll 11 Kompetens 7 Livsmedelsval 12 Livsmedelshygien 8 Specialkost 16 Miljömedvetenhet 9 Speciella tillfällen 17 Måltidsmiljö 19 Pedagogiska måltider 20 2

4 Syfte Syftet med riktlinjerna är att tydliggöra krav och förväntningar som är realistiska att ställa på mat, måltider och måltidssituationen inom förskolan. Maten och måltiderna ska hålla en hög och jämn kvalitet på samtliga kommunala förskolor i Kungsholmens stadsdelsområde. Utgångspunkter Goda matvanor är en förutsättning för en positiv hälsoutveckling. Maten ska skapa förutsättningar för att hålla sig frisk och få en så god livskvalitet som möjligt. Hem och familj har det grundläggande ansvaret för att barnen får bra matvanor och näringsrik mat. Eftersom de flesta barn äter många av sina måltider i förskolan påverkar dock även andra vuxna deras matvanor. Förskolan ska se till att barnen får näringsriktig kost och grundläggande kunskaper om kopplingen mellan mat och hälsa. Måltiden ska även ge barnen en social och avkopplande stund. Vällagade måltider som serveras i en trevlig miljö gör att barnen blir piggare och får lättare att lära. I förskolans uppdrag ingår såväl att utveckla barnens förmågor som barnens eget kulturskapande. Måltiden utgör en naturlig pedagogisk situation där måltidstraditioner spelar en viktig roll som kulturbärare. Vad vi äter påverkar i hög grad både hälsan och miljön. Livsmedelskedjan från jord till bord har stor miljöpåverkan. Hållbara matvanor och livsmedelsval är därför viktiga ur miljö- och klimatsynpunkt. Förskolan ska medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp. UR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLAN Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro ska prägla förskolan. (Lpfö 98 rev. 2010) 3

5 1. Maten ska hålla hög kvalitet, vara varierad och näringsriktig, dvs följa svenska näringsrekommendationer (SNR) samt livsmedelsverkets råd för bra mat i förskolan. 2. Förskolan ska lägga grunden för goda måltidsvanor och attityder till mat. Dessa ska vara hållbara på sikt för både hälsa och miljö. 3. Måltidsmiljön ska vara trivsam, förmedla matglädje och stimulera alla sinnen. 4. Maten och måltiderna ska vara en integrerad del i det pedagogiska arbetet och främja goda matvanor och bordsskick samt social samvaro. 5. Maten och måltiderna inom förskolan ska vara säsongsbetonad och präglas av miljömedvetenhet. 6. Maten ska tillagas och serveras på ett säkert sätt både ur ett hygieniskt perspektiv och för barn i behov av specialkost. 4

6 Övergripande mål 1. Maten ska hålla hög kvalitet, vara varierad och näringsriktig. 6. Maten ska tillagas och serveras på ett säkert sätt både ur ett hygieniskt perspektiv och för barn i behov av specialkost Ansvar finns på olika nivåer. Dels det övergripande ansvaret inom stadsdelen och vidare den utförande enhetens ansvar. Inom den utförande enheten finns ansvaret fördelat på flera nivåer och flera personer. Förskolechef Förskolechefen har det övergripande ansvaret för förskolans verksamhet inklusive mat och måltider. Förskolan ska följa läroplanen för förskolan, lagar och riktlinjer för mat och måltider samt aktuella upphandlingsavtal. För att kunna hantera och servera en näringsriktig, säker och bra mat är det förskolechefens ansvar att: förskolan erbjuder måltider som uppfyller svenska näringsrekommendationer (SNR) livsmedelslagen följs, dvs att livsmedelshanteringen sker på ett tillfredsställande sätt samt att egenkontrollen efterlevs kökspersonal har relevant utbildning och får relevant fortbildning för sitt uppdrag personal får information om förskolans allergirutiner, aktuella allergier och specialkoster föräldrar får information om förskolans uppdrag och ansvar beträffande maten i förskolan Kock/kokerska/ekonomibiträde Kocken/kokerskan/ekonomibiträdet har det övergripande ansvaret för köket, hanteringen av livsmedel och den mat som tillagas. Maten som serveras ska hålla hög kvalitet och vara näringsriktig. Det är kockens/kokerskans ekonomibiträdets ansvar att: följa Kungsholmens riktlinjer för mat och måltider inom förskolan hålla matbudgeten inköp sker från leverantörer inom ramen för gällande upphandlingsavtal planera och tillaga måltider som uppfyller svenska närings-rekommendationer (SNR) följa livsmedelslagen, dvs att livsmedelshanteringen sker på ett tillfredsställande sätt samt att systemet för egenkontroll efterlevs. erbjuda specialkost och att den tillagas korrekt och säkert. följa uppsatta miljömål hålla sig uppdaterad avseende nya rön och riktlinjer beträffande mat för barn ha en måltidsplanering som ger ett allsidigt och näringsriktigt intag under veckan informera personalen om måltiderna samt om respektive specialkost ha rutiner och information för vikarie vid frånvaro följa Stockholms stads miljöprogram 5

7 Personal i mottagningskök/ ekonomibiträde Personal i mottagningskök har som uppgift att ta emot, förbereda och servera den mat som är planerad och levererad till förskolan. Personalen ansvarar för att: följa Kungsholmens riktlinjer för mat och måltider inom förskolan följa kocken/kokerskans/chefens planering beträffande frukost och mellanmål samt vara behjälplig vid beredning av måltider i tillagningskök följa egenkontrollen beställa, livsmedel enligt gällande upphandlingsavtal ta emot och hantera livsmedel korrekt ta emot, hantera och servera färdiglagad mat korrekt hålla sig informerad om aktuella specialkoster följa Kungsholmens miljöhandlingsplan Pedagoger All personal runt barnen fungerar som förebilder. Det är pedagogerna närmast barnen som är med vid måltiderna. I sin roll som pedagoger ska de förmedla det som läroplanen säger beträffande mat, hälsa och kultur. Personalens ansvar är att: följa Kungsholmens riktlinjer för mat och måltider inom förskolan förmedla information om allergier och specialkost till köket och övriga kollegor, samt vara införstådd med vikten av säker livsmedelshantering vid allergier och födoämnesöverkänslighet aktivt arbeta för att måltiderna blir en integrerad pedagogisk del i verksamheten göra måltiden till en positiv upplevelse samt föregå med gott exempel vara medveten om hur den egna inställningen till mat och måltidssituation påverkar barnens attityder följa kökets veckoplanering beträffande planerade maträtter och livsmedelsval informera köket om avdelningens veckoplanering vid planerade utflykter samt ändringar i antal barn eller mattider känna till Stockholms stads miljöprogram Förälder/vårdnadshavare För att förskolan ska kunna planera och laga rätt antal portioner och rätt mat till barnen behövs föräldrarnas /vårdnadshavarnas hjälp. All mat som tillagas och inte äts eller serveras behöver oftast slängas, vilket ger en onödig belastning på miljön samt kostar förskolan både tid och pengar i onödan. Föräldrarnas/vårdnadshavarnas ansvar är att: informera om sitt barns eventuella behov av specialkost vid barnets frånvaro informera förskolan på morgonen informera förskolan om när barnet ska återkomma efter frånvaro 6

8 Övergripande mål 1. Maten ska hålla hög kvalitet, vara varierad och näringsriktig. 6. Maten ska tillagas och serveras på ett säkert sätt både ur ett hygieniskt perspektiv och för barn i behov av specialkost. För att kunna hantera och servera mat av hög kvalitet på ett säkert sätt är det viktigt att personalen har rätt kompetens. Kock/kokerska De som är anställda för att laga mat på förskolan behöver ha en adekvat utbildning som omfattar hantering och tillagning av livsmedel, livsmedelshygien och planering av måltider. Vidare behöver de ha kunskap om barns näringsbehov, mat vid födoämnesöverkänslighet samt specialkoster. Kock/kokerska ska ha: utbildning och/eller erfarenhet av att arbeta som kock/kokerska. (Vid nyanställning av kökspersonal ska adekvat grundutbildning inom restaurang och storhushåll vara ett krav) goda kunskaper om mat och matens betydelse för hälsan samt om matlagning för barn kunskap om mat vid födoämnesöverkänslighet och specialkoster kunskaper om livsmedelshygien och säker hantering av mat och måltider kunskap för att hantera matbudget kunskap om och förståelse för matkulturer och mattraditioner förmåga att kommunicera med pedagogerna om maten och måltidsplaneringen Ekonomibiträde/personal i mottagningskök Ekonomibiträdet/personalen ska ha: kunskap om matens betydelse för hälsan kunskap om mat vid födoämnesöverkänslighet och specialkoster kunskap om livsmedelshygien och säker hantering av mat och måltider kännedom om och förståelse för matkulturer och mattraditioner Pedagoger Pedagogerna ska kunna förmedla det som läroplanen säger beträffande mat, hälsa och kultur. I samarbete med kocken/kokerskan ansvarar de även för säkerheten och hygienen vid servering av maten. Pedagogerna ska ha: kännedom om specialkost för aktuella allergiker på förskolan kännedom om livsmedelshygien kännedom om bra mat för barn kunskap om tallriksmodellen för barn förståelse för måltidens pedagogiska möjligheter utifrån läroplanen kännedom om och förståelse för matkulturer och mattraditioner 7

9 Övergripande mål 6. Maten ska tillagas och serveras på ett säkert sätt både ur ett hygieniskt perspektiv och för barn i behov av specialkost. I Sverige finns en lagstadgad skyldighet för alla som arbetar med livsmedel att utöva så kallad egenkontroll inom sin verksamhet. Syftet är att förebygga hälsorisker samt säkerställa renlighet och säker hantering. Varje förskola ska vara registrerad som livsmedelsföretagare och kökslokalerna ska vara godkända för den planerade verksamheten. Säker mat innebär att: ha kunskap om matens innehåll kunna informera om matens innehåll hålla isär råvaror och redskap i köket hålla rent kunskap om tillagningstider och temperaturer för säker tillagning av livsmedel kunskap om temperatur och tidens betydelse för säkerhet vid servering och varmhållning vara införstådd med risker vid hantering av livsmedel samt i vilka situationer dessa uppstår Varje förskolekök ska följa ett system för egenkontroll som omfattar all hantering av mat och livsmedel. Detta bör även omfatta hantering av mat utomhus och vid utlykter. All hantering av livsmedel såväl i kök som på avdelning ska ske på ett livsmedelshygieniskt och säkert sätt. Även avdelningarna ska ha rutiner för god handhygien såväl för barn som för personal. Vidare ska avdelningen ha rutiner för hantering, förvaring och servering av mat. FÖRORDNINGEN (EG) 178/2002 EU:S livsmedelslag har som syfte att säkerställa en hög skyddsnivå för människors hälsa och konsumenternas intresse när det gäller livsmedel (kapitel 1, artikel 1) 8

10 Övergripande mål 5. Maten och måltiderna inom förskolan ska vara säsongsbetonad och präglas av miljömedvetenhet. Stadens verksamhet kan bidra till en minskad kemikalieanvändning genom en ökad användning av ekologiska livsmedel. Ökad ekologisk livsmedelskonsumtion bidrar till en hållbar utveckling, dvs värnar om djur, miljö och människors hälsa. Med ekologiska livsmedel menas livsmedel som uppfyller kriterierna enligt EU-förordningen 834/2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter. Förskolan ska följa Kungsholmens miljöhandlingsplan genom att: öka andelen ekologiska livsmedel till minst 15 % arbeta aktivt med sopsortering lämna matrester till biogasanläggning, där så är möjligt hålla låg energiförbrukning i köket genom att ha rätt tillagningsmetoder och utrustning välja miljövänliga rengöringsmedel Certifikat som uppfyller ovanstående krav är t.ex. Europa-lövet, KRAV, Demeter, MSC eller annan dokumentation som verifierar kraven. Kungsholmens miljöhandlingsplan Andelen ekologiska livsmedel som förvaltningen köper in ska uppgå till minst 15 %. Andelen insamlat matavfall ska öka. Förvaltningens mål för matavfall är för närvarande 25 % per år. 9

11 Övergripande mål 1. Maten ska hålla hög kvalitet, vara varierad och näringsriktig. Måltidsordning Det är viktigt att måltiderna serveras på regelbundna tider. Enligt näringsrekommendationerna fördelas det totala dagliga intaget på tre huvudmål: frukost, lunch och middag samt några mellanmål (se exemplet till höger) På förskolans matsedel står frukost, lunch och mellanmål, som tillsammans ger % av dagens behov av energi och näring. Middagsmålet och kanske ett kvällsmål serveras hemma och ska utgöra resten av dagsbehovet. För barn som inte kan äta så stora portioner är mellanmålen av större betydelse än för vuxna. Det bör därför inte vara mer än 2-2 ½ timmar mellan måltiderna för de yngsta förskolebarnen (1-2 år). De större barnen kan ha 2 ½- 3 timmar mellan målen. Det är viktigt att mellanmålen är av god näringsmässig kvalitet. Måltid % av dagens intag Frukost ca 20 % Förmiddagsmål ca 5 % Lunch ca 25 % Mellanmål ca % UR FN:s BARNKONVENTION Artikel 24, 2C och E Barn har rätt att få näringsrika livsmedel i tillräcklig omfattning och rent dricksvatten samt undervisning i näringslära 10

12 Måltidsplanering Matsedeln ska ha en bra fördelning av kött, korv, fisk och vegetariska rätter. Sammansättningen av kosten varierar i allmänhet från måltid till måltid och från dag till dag i enlighet med Livsmedelsverkets rekommendationer. Kockarna på respektive enhet har själv frihet att planera matsedel utifrån dessa rekommendationer. Måltidsinnehåll Frukost och mellanmål Vid servering av frukost och mellanmål ska tonvikten ligga på mjölk/fil/yoghurt med flingor/gryn eller gröt med mjölk. Den ska också innehålla smörgås med pålägg och grönsaker samt frukt/bär. Kostcirkelns alla delar ska ingå. Lättsockrad sylt och äppelmos kan få förekomma, men i mindre mängd och inte varje dag. Kräm och fruktsoppor serveras endast vid enstaka tillfällen och då gärna hemgjord. Pålägg Nyckelhålsmärkta pålägg ska serveras i så stor utsträckning som möjligt. Järnrika pålägg som leverpastej, skinka och messmör bör serveras dubbelt så ofta som ost. Lunch v. 15 Måndag Patriks exotiska kikärtsgryta med ris Tisdag Köttfärssås och pasta Onsdag Örtsoppa med potatis, purjolök och färska örter Torsdag Sejfilé med dragontäcke, och potatis Fredag Skånsk kalops med potatis Andra förslag till pålägg: kesoröra, kikärtsröra, grönsaksröra och tonfisk/- makrillröra. 11

13 Lunch Måltiderna ska vara kompletta, dvs de ska innehålla något från kostcirkelns alla delar och följa tallriksmodellen. Till lunch ska det serveras varma och/eller kalla grönsaker och lättmjölk/vatten. Vid måltidsplaneringen bör motsvarande ett glas D-vitaminberikad lättmjölk räknas in i lunchen. Grönsaksutbudet ska varieras under veckan så det kompletterar huvudrätten och skapar möjlighet att prova nya sorter. De minsta barnen, 1-2 år, behöver lite energirikare mat och ska därför ha lite extra fett i lunchmaten. Enklast är det att blanda en tesked bordsmargarin i barnens matportion vid matbordet. Soppmåltid med extra smörgås En matig soppmåltid bör innehålla kött, fisk eller baljväxter som förstärkts med ris/pasta eller potatis. Soppan bör kompletteras med hårt/mjukt bröd, smörgåsmargarin och pålägg. Grönsaker eller frukt bör komplettera måltiden. Dessa dagar är det lämpligt att servera ett förstärkt mellanmål. Livsmedelsval Det är viktigt att välja livsmedel med omsorg för att kunna servera en god och näringsrik mat. Näringsbehovet tillgodoses lättast om kosten är omväxlande och varje dag innehåller livsmedel från följande grupper: kött, fisk och ägg mjölk och ost rotfrukter och potatis bröd och andra spannmålsprodukter grönsaker och baljväxter frukt och bär matfett 12

14 PROTEINER Proteiner behövs för kroppens uppbyggnad och i andra hand som energikälla. I alla måltider ska någon form av proteinprodukt finnas med. Flera proteinprodukter är även viktiga järnkällor. Protein finns i kött, fisk, fågel, ägg, mjölkprodukter och baljväxter. Kött Kött är en viktig järn- och proteinkälla. Välj kött och köttfärs med låg fetthalt för att hålla nere mängden mättat fett. Charkuteri I första hand ska nyckelhålsmärkta produkter väljas, eftersom fettet i charkuterier till stor del är mättat. Många barn får i sig för lite järn och det är därför bra att välja järnrika smörgåspålägg som t.ex. leverpastej. Fisk Fisk är en proteinkälla som är rik på vitaminer och mineralämnen. Fettet i feta fiskar som sill, strömming, lax och makrill är rikt på omega 3- fettsyror. Fet fisk är också en viktig D- vitaminkälla. Det är önskvärt med 1-2 portioner fisk per vecka varav fet fisk en av gångerna. Mjölk och fil Mjölk och mjölkprodukter är bra proteinkällor. De innehåller kalcium som är viktigt för skelett och tänder. Dessutom innehåller de många andra mineralämnen och vitaminer. Magra mjölksorter är dessutom berikade med D- vitamin. Flera undersökningar visar att barns intag av D-vitamin ligger under rekommendationen och att nästan alla barn får för mycket mättat fett och för lite omättat fett. För att uppnå ett balanserat fettintag bör mjölkoch filsorter som serveras ha låg fetthalt, t.ex. lättmjölk. Rådet att dricka lättmjölk gäller alla barn oavsett kroppsvikt och syftar inte i första hand till att minska intaget av energi, utan av mättat fett. Förskolan bör servera motsvarande 3-4 dl mjölk och mjölkprodukter per barn/dag. Ost Osten bidrar med proteiner och samma mineraler som mjölken, särskilt kalcium. En normal skiva ost med en fetthalt på 17 % ger en tredjedel av ett barns dagsbehov av kalcium. Ju magrare hårdost desto högre kalciumhalt. Välj mager ost eftersom fettet i ost till stor del är mättat. Ägg Ägg är en bra proteinkälla och kan ersätta kött/fisk i maten, men innehåller inget järn. Baljväxter Baljväxter är en viktig järn-och proteinkälla i den vegetariska kosten. Dessutom innehåller de vitaminer, mineraler och kostfibrer. Till baljväxter räknas alla bönor, linser, kikärtor och ärtor. De kan gärna finnas med i salladsutbudet till alla. 13

15 KOLHYDRATER Kolhydrater är det gemensamma namnet för stärkelse, kostfibrer och sockerarter. Kolhydrater är vår viktigaste energikälla och hjärnans näring. De kommer i stort sätt bara från växtriket. Kostfibrer ger ingen energi men är bra för att tarmen ska fungera. De gör också att blodsockret stiger långsamt och dessa kan sänka blodets kolesterolnivåer. Potatis, ris, pasta och gryn I svensk mat är potatis, ris och pasta baslivsmedel, som framför allt förser oss med stärkelse. De bidrar till fiberintaget och även till intaget av vitaminer och mineraler. Av ris och pasta kan man ibland välja fullkornsprodukter. Variera gärna med korngryn, cous-cous, bulgur och matvete. Grönsaker, frukt och bär Grönsaker, frukt och bär bidrar till att minska risken för hjärt- och kärlsjukdom, övervikt och vissa cancer former. För barn i åldern 4 till 10 år rekommenderas 400 gr frukt och grönsaker per dag. Potatis ingår inte i denna mängd. För barn under 4 år gäller det att succesivt öka intaget. Grönsaker och frukt inklusive bär bidrar till att ge kosten en bra balans. servera både råa och kokta grönsaker, framförallt rotfrukter, kålsorter och baljväxter välj grönsaker och frukt med hänsyn till miljö och säsong Spannmålsprodukter Spannmålsprodukter som bröd och flingor är liksom potatis, ris, pasta, grönsaker och frukt, viktiga kolhydratkällor. Det är bra om barnen får prova på och vänja sig vid grovt bröd och fullkornsprodukter. Mängden mat som ett litet barn behöver för att få i sig tillräckligt med energi kan bli för stor om maten innehåller mycket fibrer. Därför kan de yngsta barnen med fördel äta spannmålsprodukter med lägre fiberhalt. välj olika brödsorter med olika fiberhalt, osötat och gärna nyckelhålsmärkt. variera mellan olika typer av gröt, mannagryn, risgryn, havregryn, rågflingor m.m. DRYCK Servera lättmjölk eller vatten som måltidsdryck. Serveras juice ska den vara ren fruktjuice utan tillsatt socker eller sötningsmedel och max 1 dl/dag. Läsk och saft innehåller mycket energi och lite eller ingen näring och ska därför inte serveras. 14

16 FETTER För att minska risken för hjärt- och kärlsjukdom är det bra att ersätta en del mättat fett med fleromättat fett. Mjölk, ost och charkuterivaror, men även bakverk och choklad, är de största källorna till mättat fett. För att minska barnens intag av mättat fett är det bra att välja magra chark- och mjölkprodukter. Det är även viktigt att välja rätt sorts matfett för att få en bra fettbalans. Följande rekommenderas för att få en god fettkvalitet i barnens matintag: i matlagningen I matlagningen bör förskolan använda: D-vitaminberikat flytande matfett alternativt ett fast matfett med högst en tredjedel mättat fett olja, gärna rapsolja, som har bra fettsyresammansättning mjölk i stället för grädde i matlagningen på bröd Som bordsmargarin rekommenderas matfett med minst % fett, varav högst en tredjedel är mättat. ÖVRIGT Salt Salt innehåller natrium som i stor mängd har en negativ påverkan på kroppen, främst hjärtat. Det är bra att barnen vänjer sig vid mat som innehåller mindre salt. Var därför sparsam med saltet i matlagning och vid matbordet. använd inte för mycket salta produkter. Välj t.ex. buljong och såspulver med låg salthalt använd gärna Seltin saltet som används ska vara berikat med jod tänk på att örtsalt innehåller stor andel salt och liten andel örter Socker och sötade livsmedel Socker och söta produkter ger inte kroppen någon betydande näring och är inte heller bra för tänderna. Förskolan ska vara restriktiv beträffande livsmedel med högt sockerinnehåll och sockerrika måltider. För att undvika framtida hälsoproblem för barnen ska man inte vänja dem vid söta livsmedel. Tänk på hela näringsintaget och skilj på vardagsmat och sällanmat! Lättsockrad sylt och äppelmos kan få förekomma, men i mindre mängd och inte varje dag. Kräm och fruktsoppor serveras endast vid enstaka tillfällen och då gärna hemgjord. Ketchup kan serveras t.ex. som tillbehör till vissa korvrätter. Godis, snacks, sötade drycker och läsk ska inte serveras i förskolan. Produkter med sötningsmedel, exempelvis lightprodukter, används inte i förskolan. Nötförbud Nötter, mandlar, jordnötter och sesamfrön får på grund av risken för allvarliga allergiska reaktioner inte förekomma i förskolornas lokaler. 15

17 Övergripande mål 6. Maten ska tillagas och serveras på ett säkert sätt både ur ett hygieniskt perspektiv och för barn i behov av specialkost Alla barn inom förskolan har rätt till vällagad mat som håller hög kvalitet och är näringsriktig. En del barn kan inte äta allt av medicinska skäl eller på grund av allergier och då erbjuder förskolan specialkost. Specialkost av religiösa skäl ska i möjligaste mån tillgodoses. Den specialkost som serveras ska vara så lik den ordinarie maten som möjligt. Vegetarisk kost till barn kräver goda kunskaper om mat och näringsämnen samt noggrann planering. Det är viktigt att ersätta de animaliska livsmedlen med näringsrika vegetariska livsmedel. Om ägg, mjölk eller fisk ingår är det lättare att tillgodose barnets behov av energi och näring. I linje med Livsmedelsverkets rekommendationer serveras inte vegankost i förskolan. I förskolan äter personalen tillsammans med barnen pedagogiska måltider. Pedagogerna ska då äta samma mat som barnen och erbjudas specialkost av samma skäl/grund som barnen. Personal som väljer att äta egen medhavd mat ska äta den på sin rast i personalrummet. Förskolan tillhandahåller mat och livsmedel för barn och vuxna i behov av specialkost på grund av dokumenterad allergi och/eller av religiösa skäl. Olika former av dieter, som t.ex. GI, LCHF, Atkins, räknas inte som specialkost. För att kunna erbjuda rätt specialkost behöver förskolan få information om barnets behov. Information om detta ska lämnas av förälder/vårdnadshavare både vid inskolning och vid uppföljningssamtal. För att säkra att barnet får rätt allergikost och att man inte utesluter viktiga livsmedel i onödan ska läkarintyg visas. För måltidsplaneringen behöver förskolan få löpande information om när barnet kommer att vara på förskolan. Efter en frånvaroperiod är det viktigt att förskolan får information om när barnet beräknas komma tillbaka. 16

18 Övergripande mål 2. Förskolan ska lägga grunden för goda måltidsvanor och attityder till mat. Dessa ska vara hållbara på sikt för både hälsa och miljö. 5. Maten och måltiderna inom förskolan ska vara säsongsbetonad och präglas av miljömedvetenhet. Helgdagar och traditioner Många helgdagar och traditioner är förknippade med särskilt firande och speciella maträtter. I vår moderna kalender finns förutom helgdagar många nytillkomna dagar för att uppmärksamma något speciellt, exempelvis FNdagen, kanelbullens dag och ostkakans dag. Förskolan behöver bestämma vilka av dessa dagar som ska uppmärksammas och hur det ska ske. Dagarna behöver inte alltid styra det man äter utan kan uppmärksammas på annat sätt, t.ex. genom särskilda teman och aktiviteter. Förskolan ska föra mattraditioner och kultur vidare, vilket medför att man vid olika högtider kan servera traditionell mat. Vid allt firande ska man undvika att fokusera på efterrätter, bakverk och sötsaker. Mat från andra länder och kulturer ska främjas och finnas med i matplaneringen och exempelvis vid speciella temadagar. Ett led i förskolans uppdrag att förmedla goda mat- och hälsovanor är att skilja på vardagsmat och sällanmat. Förskolan uppmuntras att också skapa egna traditioner som inte fokuserar på onyttiga livsmedel. UR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLAN I förskolans uppdrag ingår att såväl utveckla barns förmågor och barns eget kulturskapande som att överföra ett kulturarv - värden, traditioner och historia, språk och kunskaper från en generation till nästa. 17

19 1) Födelsedagar, kalas och mys Födelsedagar ska uppmärksammas på annat sätt än med tårta och glass. Bilden ovan är ett exempel på vad 2- åringar kan äta av det lilla extra sammanlagt under en vecka för att i övrigt få i sig den näring de så väl behöver. Därför ska vi inom förskolan inte uppmärksamma födelsedagar eller andra speciella tillfällen med sötsaker och snacks utan i stället lägga tyngdpunkten på aktiviteter. Föräldrar som vill uppmärksamma sitt barns födelsedag på förskolan ska ombedjas att inte göra detta med sötsaker eller liknande. Utflykter Maten vid utflykter ska hålla hög kvalitet och vara näringsriktig. Utflyktsmat från köket tas med i kylväskor eller mat-termosar. Rutiner för god handhygien under utflykter ska finnas. Det som inte serveras på förskolan ska heller inte finnas med som utflyktsmat. Godis, läsk och andra sötsaker ska inte förekomma. Speciellt viktigt är att inte ta med nötter, mandlar, jordnötter eller sesamfrön, detta på grund av risk för allergiska reaktioner. 1) Hämtat från publikationen Hur mycket av det lilla extra kan du äta under vecka? Utgiven på uppdrag av Stockholms läns landsting och Karolinska Institutet. Läs mer på 18

20 Övergripande mål 3. Måltidsmiljön ska vara trivsam, förmedla matglädje och stimulera alla sinnen Det är viktigt att måltidsmiljön är inbjudande och trivsam. Måltiderna ska präglas av lugn och ro samt ge möjlighet till social samvaro. Se vidare under Pedagogiska måltider. Tänk på att: bullerdämpa inredning och möbler det är inbjudande, rent och undanplockat maten ska vara färggrann, doftrik och stimulera alla sinnen barnen kan delta i förberedelse, dukning och avplockning serveringen är anpassad så att barnen kan ta mat själva barnen ges möjlighet att kunna äta i egen takt se måltidsmiljön som en del av den pedagogiska miljön UR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLAN Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande 19

21 Övergripande mål 4. Maten och måltiderna ska vara en integrerad del i det pedagogiska arbetet och främja goda matvanor och bordsskick samt social samvaro. Enligt Läroplan för förskolan, (Lpfö 98 rev 2010) ska förskolan erbjuda en väl avvägd dagsrytm och miljö. Såväl omvårdnad och omsorg som vila och andra aktiviteter ska vägas samman på ett balanserat sätt. Förskolan ska också sträva efter att barnen förstår vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande. Måltiderna är en central del av detta och ska vara en naturlig och integrerad del i verksamheten. Maten och måltiderna utgör en viktig del ur ett hälsomässigt, socialt och pedagogiskt perspektiv. Matvanor grundläggs vid en tidig ålder. Förutsättningar för att skapa goda matvanor bör därför starta under barnens förskoletid. Måltiden ska vara ett tillfälle till samvaro mellan vuxna och barn. De pedagogiska måltiderna är viktiga för att barnen ska få en positiv upplevelse av måltiden och en naturlig inställning till mat. Barnen behöver vuxna som förebilder och stöd. Att sitta vid samma bord och äta samma mat ger tillfälle till samtal. Pedagogerna ska vara förebilder bland annat genom att: visa ett positivt förhållningssätt till mat och hälsa äta maten som serveras till barnen ha en positiv inställning till att smaka och utforska nya maträtter och smaker visa vad en balanserad måltid består av visa ett bra bordsskick Den pedagogiska måltiden kan bland annat ge barnen: tillfälle att vara delaktiga i dukning, dekorering, servering m.m. möjlighet att utöva inflytande träning i samarbete och hänsynstagande möjlighet att lära om färger och former kunskap om olika matematiska begrepp språkträning miljömedvetenhet motorikträning De vanor vi etablerar i tidig ålder har stor chans att följa oss genom hela livet 20

22 Riktlinjer för mat och måltider inom kommunala förskolor i Kungsholmens stadsdel är utarbetat våren Arbetet har skett i en arbetsgrupp, som bestått av: Patrik Canehav, kock Karin Storm, kock Thomas Åström, kock Gunilla Eriksson, biträdande förskolechef Birgitta Herne, biträdande förskolechef I arbetet har vi utgått från följande material: Riktlinjer för mat och måltider inom förskolan inom Enskede- Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning Bra mat i förskolan, SLV Mat för små barn, SLV Publikationer från Stockholms miljöprogram Läroplan för förskolan, Lpfö 98, rev 2010 Vi vill rikta ett stort tack till Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning och dess chef Elisabeth Richter Hagert, som gett oss sin tillåtelse att använda deras riktlinjer för mat och måltider inom förskolor i deras område som utgångspunkt i vårt arbete. Det var en ovärderlig hjälp. 21

23

24 Riktlinjer för mat och måltider är producerad av Kungsholmens stadsdelsförvaltning, år