Riktlinjer för mat och måltider inom förskolan i Enskede-Årsta-Vantör ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Riktlinjer för mat och måltider inom förskolan i Enskede-Årsta-Vantör ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING"

Transkript

1 RIKTLINJER FÖR MAT OCH MÅLTIDER INOM FÖRSKOLAN I ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖR Riktlinjer för mat och måltider inom förskolan i Enskede-Årsta-Vantör ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING 1

2 Mat och måltider i förskolan Mat och måltidsvanor Social samvaro Miljömedvetenhet Traditioner Mat vid speciella behov Barns inflytande God och näringsriktig Säker mat Måltidsmiljö Pedagogik Innehåll Inledning...3 Övergripande mål...4 Ansvar...5 Kompetens...7 Livsmedelshygien...8 Miljömedvetenhet...9 Mat Måltidsordning Matsedelsplanering...11 Måltidsinnehåll Livsmedelsval Specialkost Speciella tillfällen Måltidsmiljö Pedagogiska måltider

3 Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen värd att se fram emot. Utgångspunkterna för Enskede-Årsta-Vantörs riktlinjer är att måltiden är en hälso- och trivselfaktor som har stor betydelse för prestationer och välbefinnande samt att en näringsmässigt balanserad mat förebygger och läker ohälsa. Förskolan har stora möjligheter att på ett naturligt och positivt sätt arbeta för en hälsosam livsstil med bra matvanor hos barnen. De vuxna i barnens omgivning är viktiga som förebilder i och med att barnen tar efter de vuxnas vanor och beteenden. (Lpfö 98 rev 2010) Syfte Syftet med riktlinjerna är att tydliggöra krav och förväntningar som är realistiska att ställa på mat, måltider och måltidssituationen inom förskolan. Maten och måltiderna ska hålla en hög och jämn kvalitet på samtliga förskolor i stadsdelen. Utgångspunkter Goda matvanor är en förutsättning för en positiv hälsoutveckling. Maten ska skapa förutsättningar för att man ska hålla sig frisk och få en så god livskvalitet som möjligt. Hem och familj har det grundläggande ansvaret för att barnen får bra matvanor och näringsrik mat. Eftersom de flesta barn äter många av sina måltider i förskolan påverkar dock även andra vuxna deras matvanor. Förskolan ska se till att barnen får en näringsrik mat och grundläggande kunskaper om kopplingen mellan mat och hälsa. Måltiden ska vara näringsrik och även ge barnen en social och avkopplande stund. Goda, vällagade måltider som serveras i en trevlig miljö gör att barnen blir piggare och får lättare att lära. I förskolans uppdrag ingår såväl att utveckla barnens förmågor och barnens eget kulturskapande som att överföra ett kulturarv värden, traditioner och historia, språk och kunskaper från en generation till en nästa. Måltiden utgör en naturlig pedagogisk situation där måltidstraditioner spelar en viktig roll som kulturbärare. Vad vi äter påverkar i hög grad både hälsan och miljön. Livsmedelskedjan (från jord till bord) har stor miljöpåverkan och hållbara matvanor är därför viktiga ur miljö- och klimatsynpunkt. Förskolan ska enligt förskolans läroplan medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp. Alla kommunala förskolorna i Enskede-Årsta-Vantör ska ha tillgång till kompetens för matsedelsplanering, näringsberäkning, hantering av specialkost och livsmedelshygien. Personalen som arbetar med mat och måltider ska också ha kunskaper om hur man utför arbetet på ett säkert sätt. 3

4 Övergripande mål 1. Maten ska vara god, tilltalande, varierad och näringsriktig, d.v.s följa Svenska näringsrekommendationer (SNR) samt Livsmedelsverkets råd för Bra mat i förskolan. 2. Förskolan ska lägga en grund för goda måltidsvanor och attityder till mat. Dessa ska vara hållbara på sikt för både hälsa och miljö. 3. Måltidsmiljön ska vara trivsam, förmedla matglädje och stimulera alla sinnen. 4. Maten och måltiderna ska vara en integrerad del i det pedagogiska arbetet och främja goda matvanor och bordskick samt social samvaro. 5. Maten och måltiderna ska innefatta svensk matkultur och svenska traditioner samt inspireras av mat från andra kulturer. 6. Maten och måltiderna inom förskolan ska vara säsongsbetonad och präglas av miljömedvetenhet. 7. Maten ska serveras på ett säkert sätt både ur ett hygieniskt perspektiv och för barn i behov av specialkost. 4

5 Ansvar Övergripande mål 1. Maten ska vara god, tilltalande, varierad och näringsriktig. 7. Maten ska serveras på ett säkert sätt både ur ett hygieniskt perspektiv och för barn i behov av specialkost. Ansvar finns på olika nivåer, dels det övergripande ansvaret inom stadsdelen och dels den utförande enhetens ansvar. Inom den utförande enheten finns ansvaret fördelat på flera nivåer och flera personer. Förskolechef Förskolechefen har det övergripande ansvaret för förskolans verksamhet inklusive mat och måltider. Förskolan ska följa läroplanen för förskolan, lagar och riktlinjer för mat och måltider samt aktuella ramavtal. För att kunna hantera och servera en näringsriktig och god mat är det förskolechefens ansvar att: förskolan erbjuder måltider som uppfyller Svenska näringsrekommendationer (SNR) livsmedelslagen följs d.v.s att livsmedelshanteringen sker på ett tillfredsställande sätt samt att egenkontrollen efterlevs kökspersonal har relevant utbildning och får relevant fortbildning för sitt uppdrag personal får information om förskolans allergirutiner, aktuella allergier och specialkoster föräldrar får information om förskolans uppdrag och ansvar beträffande maten i förskolan Kock/kokerska Kocken/kokerskan har det övergripande ansvaret för köket, hanteringen av livsmedel och den mat som tillagas. Maten som serveras ska vara god och näringsriktig. Det är kockens/kokerskans ansvar att: följa Enskede-Årsta-Vantörs riktlinjer för mat och måltider inom förskolan hålla matbudgeten inköp sker från leverantörer inom ramen för gällande ramavtal planera och tillaga måltider som uppfyller Svenska näringsrekommendationer (SNR) följa livsmedelslagen d.v.s att livsmedelshanteringen sker på ett tillfredsställande sätt samt att systemet för egenkontrollen efterlevs erbjuda specialkost och att den tillagas korrekt samt att följa stadsdelens rutin vid allergiskt barn i förskolan följa uppsatta miljömål hålla sig uppdaterad avseende nya rön och riktlinjer beträffande mat för barn ha en måltidsplanering som ger ett allsidigt och näringsriktig intag under veckan informera pedagogerna om måltiderna samt om respektive specialkost ha rutiner och information för köksersättare vid frånvaro följa Stockholms stads miljöprogram, stadsdelsnämndens miljöhandlingsplan och arbeta utifrån Smarta miljömål 5

6 Ekonomibiträde Ekonomibiträdet har i uppgift att ta emot, förbereda och servera den mat som är planerad och levererad till förskolan. Ekonomibiträdet ansvarar för att: följa Enskede-Årsta-Vantörs riktlinjer för mat och måltider inom förskolan följa kocken/kokerskans/chefens planering beträffande frukost och mellanmål följa egenkontrollen beställa, ta emot och hantera livsmedel korrekt ta emot, hantera och servera färdiglagad mat korrekt hålla sig informerad om aktuella specialkoster och följa stadsdelens rutin vid allergiskt barn i förskolan följa Stockholms stads miljöprogram, stadsdelsnämndens miljöhandlingsplan och arbeta med Smarta miljömål Pedagoger All personal runt barnen fungerar som förebilder. Det är pedagogerna närmast barnen som är med vid måltiderna. I sin roll som pedagoger ska de förmedla det som läroplanen säger beträffande mat, hälsa och kultur. Personalens ansvar är att: följa Enskede-Årsta-Vantörs riktlinjer för mat och måltider inom förskolan följa stadsdelens rutin vid allergiskt barn i förskolan såsom att förmedla information om allergier och specialkost till köket och övriga kollegor följa kökets anvisningar så att maten serveras och hanteras säkert aktivt arbeta för att måltiderna blir en integrerad pedagogisk del i verksamheten göra måltiden till en positiv upplevelse samt föregå med gott exempel följa kökets veckoplanering beträffande planerade maträtter och livsmedelsval informera köket om avdelningens veckoplanering exempelvis planerade utflykter samt ändringar i antal barn eller mattider känna till Stockholms stads miljöprogram, stadsdelsnämndens miljöhandlingsplan och arbeta med Smarta miljömål Föräldrar För att förskolan ska kunna planera och laga rätt antal portioner och rätt mat till barnen behövs föräldrarnas hjälp. All mat som tilllagas och inte äts/serveras behöver oftast slängas, vilket ger en onödig belastning på miljön samt kostar förskolan både tid och pengar i onödan. Föräldrarnas ansvar är att: informera om sitt barns eventuella behov av specialkost vid barnets frånvaro informera förskolan på morgonen informera om när barnet ska återkomma efter frånvaro 6

7 Kompetens Övergripande mål 1. Maten ska vara god, tilltalande, varierad och näringsriktig 7. Maten ska serveras på ett säkert sätt både ur ett hygieniskt perspektiv och för barn i behov av specialkost. För att kunna hantera och servera god, näringsriktig och säker mat är det viktigt att personalen har rätt kompetens. Kock/kokerska De som är anställda för att laga mat på förskolan behöver ha en adekvat utbildning inom kök som omfattar hantering och tilllagning av livsmedel, livsmedelshygien och planering av måltider. Vidare behöver de ha kunskap om barns näringsbehov, mat vid födoämnesöverkänslighet samt specialkoster. Kock/kokerska ska ha utbildning och/eller erfarenhet av att arbeta som kock/kokerska. (Vid nyanställning av kökspersonal ska adekvat grundutbildning inom restaurang och storhushåll vara ett krav) goda kunskaper om mat och matens betydelse för hälsan samt om matlagning för barn kunskap om mat vid födoämnesöverkänslighet och specialkoster kunskaper om livsmedelshygien och säker hantering av mat och måltider kunskap, för att hantera matbudgeten kunskap om den svenska matkulturen och svenska traditioner kunskap om andra kulturers mat, livsmedelsval och mattraditioner förmåga att kommunicera med pedagogerna om maten och måltidsplaneringen Ekonomibiträde Ekonomibiträdet ska ha kunskap om matens betydelse för hälsan kunskap om mat vid födoämnesöverkänslighet och specialkoster kunskap om livsmedelshygien och säker hantering av mat och måltider kännedom om den svenska matkulturen och svenska traditioner kännedom om andra kulturers mat, livsmedelsval och mattraditioner Pedagoger Pedagogerna ska kunna förmedla det som läroplanen säger beträffande mat, hälsa och kultur. I samarbete med kocken/kokerskan ansvarar de även för säkerheten vid servering av maten. Pedagogerna ska ha: kännedom om mat för aktuella allergier på förskolan kännedom om livsmedelshygien kännedom om bra mat för barn kunskap om tallriksmodellen för barn förståelse för måltidens pedagogiska möjligheter utifrån läroplanen kännedom om den svenska matkulturen och svenska traditioner förståelse för andra kulturers mat, livsmedelsval och mattraditioner 7

8 Livsmedelshygien Övergripande mål 7. Maten ska serveras på ett säkert sätt både ur ett hygieniskt perspektiv och för barn i behov av specialkost. I Sverige finns en lagstadgad skyldighet för alla som arbetar med livsmedel att utöva så kallad egenkontroll inom sin verksamhet. Syftet är att förebygga hälsorisker samt säkerställa renlighet och säker hantering. Varje förskola ska vara registrerad som livsmedelsföretagare och kökslokalerna ska vara godkända för den planerade verksamheten. Förordningen (EG) 178/2001, EU:s livsmedelslag har som syfte att säkerställa en hög skyddsnivå för människors hälsa och konsumenternas intresse när det gäller livsmedel (kapitel I, artikel 1) Säker mat innebär att: ha kunskap om matens innehåll kunna informera om matens innehåll hålla isär råvaror och redskap i köket hålla rent Varje förskolekök ska alltid följa ett system för egenkontroll som omfattar all hantering av mat och livsmedel. Detta bör även omfatta hantering av mat utomhus och vid utflykt. All hantering av livsmedel såväl i kök som på avdelning ska ske på ett livsmedelshygieniskt säkert sätt. Även avdelningarna behöver ha rutiner för god handhygien såväl för barn som för personal. Vidare behöver avdelningen ha rutiner för hantering, förvaring och servering av mat. 8

9 Miljömedvetenhet Övergripande mål 6. Maten och måltiderna inom förskolan ska vara säsongsbetonad och präglas av miljömedvetenhet. Stadens verksamheter kan bidra till en minskad kemikalieanvändning genom en ökad användning av ekologiska livsmedel. Ökad ekologisk livsmedelskonsumtion bidrar till en hållbar utveckling d.v.s värnar om djur, miljö och människors hälsa. Med ekologiska livsmedel menas livsmedel som uppfyller kriterierna enligt EU-förordningen 834/2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter. Certifikat som uppfyller ovanstående krav är till exempel Europa-lövet, KRAV, Demeter, MSC eller annan dokumentation som verifierar kraven. Förskolan ska följa Stockholms stads miljöprogram och stadsdelsnämndens miljöhandlingsplan genom att: öka andel ekologiska livsmedel till minst 25% arbeta aktivt med sopsortering och där så är möjligt kompostera lämna matrester till biogasanläggning välja leveranser och transporter med låg miljöpåverkan och närproducerat där så är möjligt hålla låg energiförbrukning i köket genom att ha rätt tillagningsmetoder och utrustning välja miljövänliga rengöringsmedel Stockholms miljöprogram Andelen ekologiska livsmedel som staden köper in ska uppgå till minst 25 %. 3.1 Staden ska genom energieffektiviseringar minska energianvändningen i den egna verksamheten med minst 10 % per år. 5.3 Andelen insamlat matavfall ska öka. Staden ska sträva efter att nå det nationella insamlingsmålet för matavfall, för närvarande 35 % per år. Vi tillämpar Ät S.M.A.R.T. S törre andel vegetabilier M indre tomma kalorier A ndelen ekologiskt ska ökas R ätt kött och grönsaker T ransportsnålt 9

10 Mat Övergripande mål 1. Maten ska vara god, tilltalande, varierad och näringsriktig Måltidsordning Det är viktigt att måltiderna serveras på regelbundna tider d.v.s samma tider varje dag. Enligt näringsrekommendationerna fördelas det totala dagliga intaget på tre huvudmål: frukost, lunch och middag samt några mellanmål (se exempel till höger). På förskolans matsedel står frukost, lunch och mellanmål, som tillsammans ger % av dagens behov av energi och näring. Middagsmålet och kanske ett kvällsmål, serveras hemma och ska utgöra resten av dagsbehovet. För små barn som inte kan äta så stora portioner är mellanmålen av större betydelse än för vuxna. Det är därför viktigt att mellanmålen är av god näringsmässig kvalitet. Det bör inte vara mer än 2 2½ timmar mellan måltiderna för de yngsta förskolebarnen (1 2 år). De större barnen kan ha 2 ½ 3 timmar mellan målen. En lämplig fördelning av antal mål över dagen kan se ut enligt exemplet: Exempel på måltider på förskolan Måltid Barn 1-2 år Barn 3-5 år % av dagens intag ca 20% Frukost Förmiddagsmål vid ca 5% behov Lunch ca 25% Mellanmål % Ur FN:s barnkonvention artikel 224, 2c och e Barn har rätt att få näringsrika livsmedel i tillräcklig omfattning och rent dricksvatten samt undervisning i näringslära. 10

11 Matsedelsplanering För att hålla en god kvalitet ska förskolorna ha en näringsberäknad grundmatsedel som ska överensstämma med de nationella rekommendationerna. Matsedeln ska ha en bra fördelning av kött, korv, fisk- och vegetariska rätter. Sammansättningen av kosten varierar i allmänhet från måltid till måltid och från dag till dag. Svenska näringsrekommendationer (SNR) gäller i princip för ett genomsnitt av en längre period som exempelvis en vecka. Enheten planerar en fyra veckors rullande matsedel för att få en bra spridning av maträtter samt ett bra näringsintag. Lunchrätter Fisk mager/fet Köttfärs max 10% fett Kött/fågel Korv (Nyckelhålsmärkt) Blodpudding/lever Soppa Potatisrätt eller vegetarisk rätt Blandrätt Frekvenser under fyra veckor Minst 4 ggr Minst 4 ggr Minst 3 ggr Högst 2 ggr Minst 2 ggr 2 ggr 1 gång 2 ggr Varje förskoleenhet ska ha: en näringsberäknad grundmatsedel som följer SNR matsedel för såväl frukost, lunch som mellanmål en matsedel som i första hand utgår från den svenska matkulturen men även inspireras av mat från andra kulturer en matsedel där maträtternas namn är tilltalande och lockande samt där det framgår vad maträtterna innehåller Måltidsinnehåll FRUKOST OCH MELLANMÅL Vid servering av frukost och mellanmål ska tonvikten ligga på mjölk/fil/yoghurt med flingor/gryn eller gröt med mjölk. Den ska också innehålla smörgås med pålägg och grönsaker samt frukt/bär. Kostcirkelns alla delar ska ingå. För val av livsmedel se under avsnittet livsmedelsval. Pålägg Nyckelhålsmärkta pålägg ska serveras. Hårdost och charkuterier ska ha max 17% fetthalt och mjukost med 7 %. Järnrika pålägg som leverpastej, skinka och messmör ska serveras dubbelt så ofta som ost. Andra förslag till pålägg: kesoröra, kikärtsröra, grönsaksröra eller tonfisk/- makrillröra. 11

12 LUNCH Måltiderna ska vara kompletta, det vill säga de ska innehålla något från kostcirkelns alla delar och följa Tallriksmodellen, se bild. Till lunch ska det serveras varma och kalla grönsaker, bröd, smörgåsmargarin och lättmjölk/ vatten. Vid måltidsplaneringen bör motsvarande ett glas D-vitaminberikad lättmjölk räknas in i lunchen. Grönsaksutbudet ska varieras under veckan så det kompletterar huvudrätten och skapar möjlighet att prova nya sorter. Hänsyn ska även tas till färg och form för att väcka barnens nyfikenhet och matglädje. De minsta barnen, 1-2 år, behöver lite energirikare mat och ska därför ha lite extra fett i lunchmaten. Enklast är det att blanda en tesked bordsmargarin i barnens matportion vid matbordet. SOPPMÅLTID MED EXTRA SMÖRGÅS En matig soppmåltid bör innehålla kött, fisk eller baljväxter som förstärkts med ris/ pasta eller potatis. Soppan bör kompletteras med hårt/mjukt bröd, smörgåsmargarin och pålägg. Grönsaker eller frukt bör komplettera måltiden. Livsmedelsval Det är viktigt att välja livsmedel med omsorg för att kunna servera en god och näringsrik mat. Näringsbehovet tillgodoses lättast om kosten är omväxlande och varje dag innehåller livsmedel från följande grupper: Kött, fisk och ägg Mjölk och ost Rotfrukter och potatis Bröd och andra spannmålsprodukter Grönsaker och baljväxter Frukt och bär Matfett Det är viktigt att planera vilken dryck som ska serveras till respektive måltid för att få en komplett måltid 12

13 PROTEINER Proteiner behövs för kroppens uppbyggnad och i andra hand som energikälla. I alla måltider ska någon form av proteinprodukt finnas med, procent av energin ska komma från proteiner. Flera proteinprodukter är även viktiga järnkällor. Protein finns i kött, fisk, fågel, ägg, mjölkprodukter och baljväxter. Kött Kött är en viktig järn- och proteinkälla. Välj kött och köttfärs med låg fetthalt för att hålla nere mängden mättat fett. Charkuteri I första hand ska nyckelhålsmärkta produkter väljas, eftersom fettet i charkuterier till stor del är mättat. Många barn får i sig för lite järn, därför är det bra att välja järnrika smörgåspålägg som exempelvis leverpastej. Fisk Fisk är en proteinkälla som är rik på vitaminer och mineralämnen. Fettet i feta fiskar som sill, strömming, lax och makrill är rikt på omega-3-fettsyror. Fet fisk är också en viktig D-vitaminkälla. Det är önskvärt med 1 2 portioner fisk per vecka varav fet fisk en av gångerna. Mjölk och fil Mjölk och mjölkprodukter är bra proteinkällor. De innehåller kalcium som är viktigt för skelett och tänder. Dessutom innehåller de många andra mineralämnen och vitaminer. Magra mjölksorter är dessutom berikade med D-vitamin. Flera undersökningar visar att barns intag av D-vitamin ligger under rekommendationen och att nästan alla barn får för mycket mättat fett och för lite omättat fett. För att uppnå ett balanserat fettintag bör mjölk- och filsorter som serveras ha låg fetthalt ex lättmjölk. Förskolan bör servera motsvarande 3-4 dl mjölk och mjölkprodukter per dag. Ost Osten bidrar med proteiner och samma mineraler som mjölken, särskilt kalcium. En normal skiva ost med en fetthalt på 17 % ger en tredjedel av ett barns dagsbehov av kalcium ju magrare hårdost desto högre kalciumhalt. Välj mager ost eftersom fettet i ost till stor del är mättat. Ägg Ägg är en bra proteinkälla och kan ersätta kött/fisk i maten, men innehåller inget järn. Baljväxter Baljväxter är en viktig järn- och proteinkälla i den vegetariska kosten. Dessutom innehåller de vitaminer, mineraler och kostfibrer. Till baljväxter räknas alla bönor, linser, kikärtor och ärtor. De kan gärna finnas med i salladsutbudet till alla. 13

14 KOLHYDRATER Kolhydrater är det gemensamma namnet för stärkelse, kostfibrer och sockerarter. Kolhydrater är vår viktigaste energikälla och hjärnans näring. De kommer i stort sätt bara från växtriket. Kostfibrer ger ingen energi men är bra för att tarmen ska fungera. De gör också att blodsockret stiger långsamt och dessa kan sänka blodets kolesterolnivåer. Potatis, ris, pasta och gryn I svensk mat är potatis, ris och pasta baslivsmedel, som framför allt förser oss med stärkelse. De bidrar till fiberintaget och även till intaget av vitaminer och mineraler. Av ris och pasta kan man ibland välja fullkornsprodukter. Variera gärna med korngryn, couscous, bulgur och matvete. Spannmålsprodukter Spannmålsprodukter som bröd och flingor är liksom potatis, ris, pasta, grönsaker och frukt, viktiga kolhydratkällor. Det är bra om barnen får prova på och vänja sig vid grovt bröd och fullkornsprodukter. Mängden mat som ett litet barn behöver för att få i sig tillräckligt med energi kan bli för stor om maten innehåller mycket fibrer. Därför kan de yngsta barnen med fördel äta spannmålsprodukter med lägre fiberhalt. Välj olika brödsorter med olika fiberhalt, osötat och gärna nyckelhålsmärkt Variera mellan olika typer av gröt (mannagryn, risgryn, havregryn, rågflingor m.m.) Grönsaker, frukt och bär Grönsaker, frukt och bär bidrar till att minska risken för hjärt- och kärlsjukdom, övervikt och vissa cancerformer. För barn i åldern 4 till 10 år rekommenderas 400 g frukt och grönsaker per dag. Potatis ingår inte i denna mängd. För barn under 4 år gäller det att successivt öka intaget. Grönsaker och frukt inklusive bär bidrar till att ge kosten en bra balans. Servera både råa och kokta grönsaker, framför allt rotfrukter, kålsorter och baljväxter Välj grönsaker och frukt med hänsyn till miljö och säsong DRYCK Servera lättmjölk eller vatten som måltidsdryck Serveras juice ska den vara ren fruktjuice utan tillsatt socker eller sötningsmedel och max 1 dl/dag Läsk ska inte serveras Saft kan eventuellt serveras vid fest 14

15 FETTER För att minska risken för hjärtoch kärlsjukdom är det bra att ersätta en del mättat fett med fleromättat fett. Mjölk, ost och charkuterivaror, men även bakverk och choklad, är de största källorna till mättat fett. För att minska barnens intag av mättat fett är det bra att välja magra chark- och mjölkprodukter. Det är även viktigt att välja rätt sorts matfett för att få en bra fettbalans. Följande rekommenderas för att få en god fettkvalitet i barnens matintag:...matlagningen I matlagningen bör förskolan använda: D-vitaminberikat flytande matfett alternativt ett fast matfett med högst en tredjedel mättat fett olja, gärna rapsolja, som har bra fettsyresammansättning mjölk i stället för grädde i matlagningen Socker och sötade livsmedel Socker och söta produkter ger inte kroppen någon betydande näring och är inte heller bra för tänderna. Förskolan ska vara restriktiv beträffande livsmedel med högt sockerinnehåll och sockerrika måltider. För att undvika framtida hälsoproblem för barnen ska man inte vänja dem vid söta livsmedel. Tänk på hela näringsintaget och skilj på vardagsmat och sällanmat! Lättsockrad sylt och äppelmos kan få förekomma, men i mindre mängd och inte varje dag. Kräm och fruktsoppor serveras endast vid enstaka tillfällen och då helst hemgjorda. Ketchup kan t.ex. serveras som tillbehör till vissa korvrätter. Godis, snacks, sötade drycker och läsk ska inte serveras i förskolan. Produkter med sötningsmedel exempelvis lightprodukter används vanligtvis inte i förskolan.... bordsmargarin Som bordmargarin rekommenderas matfett med minst 70 g fett per 100 gram varav högst en tredjedel är mättat. ÖVRIGT Salt Salt innehåller natrium som i stor mängd har en negativ påverkan på kroppen, främst hjärtat. Det är bra att barnen vänjer sig vid mat som innehåller mindre salt. Var därför sparsam med saltet i matlagning och vid matbordet. Använd inte för mycket salta produkter. Välj t.ex. buljong och såspulver med låg salthalt Använd gärna Seltin Saltet som används ska vara berikat med jod Tänk på att örtsalt innehåller stor andel salt och liten andel örter Nötförbud Nötter, mandlar, jordnötter och sesamfrön får inte förekomma i förskolornas lokaler. 15

16 Specialkost Övergripande mål 7. Maten ska serveras på ett säkert sätt både ur ett hygieniskt perspektiv och för barn i behov av specialkost. Alla barn inom förskolan har rätt till en god och näringsriktig mat. En del barn kan inte äta allt p.g.a. medicinska eller allergiska skäl och då erbjuder förskolan specialkost. Specialkost av religiösa skäl ska i möjligaste mån tillgodoses. Den specialkost som serveras skall vara så lik den ordinarie maten som möjligt. En vegetarisk kost till barn kräver goda kunskaper om mat och näringsämnen samt noggrann planering. Det är viktigt att ersätta de animaliska livsmedlen med näringsrika vegetariska livsmedel. Om ägg, mjölk eller fisk ingår är det lättare att tillgodose barnets behov av energi och näring (se livsmedelsval). En helt vegetarisk kost (vegankost) kräver stor kunskap för att säkra att barnet får i sig all energi och näring. Vegankost saknar helt vitamin B12, som bara finns i animaliska livsmedel, och den innehåller mindre protein, kalcium och vitamin D än blandkost. I undantagsfall kan förskolan erbjuda vegankost, men då krävs en nära dialog mellan föräldrar och förskolans personal kring barnets matintag, intag av berikade produkter och näringstillskott. I förskolan äter personalen tillsammans med barnen - pedagogiska måltider. Pedagogerna ska då äta samma mat som barnen och erbjudas specialkost av samma skäl/grund som för barnen. Förskolan tillhandahåller mat och livsmedel för barnets specialkost. Dessa väljs ut för att stämma med utbudet till övriga barn. För att kunna erbjuda rätt specialkost behöver förskolan få information om barnets behov. Information om detta ska lämnas av föräldrar/vårdnadshavare både vid inskolning och vid uppföljningssamtal. För att säkra att barnet får rätt allergikost och att man inte utesluter viktiga livsmedel i onödan ska läkarintyg visas. (Se även stadsdelens rutin vid allergiskt barn i förskolan.) För måltidsplaneringen behöver förskolan få löpande information om när barnet kommer att vara på förskolan. Efter en frånvaroperiod är det viktigt att förskolan får information om när barnet beräknas komma tillbaka. Förskolan har inte möjlighet att tillaga koshermat eller mat av halalslaktade råvaror. I stället kan förskolan erbjuda en väl sammansatt vegetarisk mat. 16

17 Speciella tillfällen Övergripande mål 6. Maten och måltiderna inom förskolan ska vara säsongsbetonad och präglas av miljömedvetenhet Helgdagar och traditioner Många helgdagar och traditioner är förknippade med särskilt firande och speciella maträtter. I vår moderna kalender finns förutom helgdagar många nytillkomna dagar för att uppmärksamma något speciellt, exempelvis FN-dagen, kanelbullens dag, ostkakans dag. Förskolan behöver bestämma vilka av dessa dagar som ska uppmärksammas och hur det ska ske. Dagarna behöver inte alltid styra det man äter. Ett led i förskolans uppdrag att förmedla goda mat- och hälsovanor är att skilja på vardagsmat och sällanmat. Ur läroplanen för förskolan LpFö-98, 2010 I förskolans uppdrag ingår att såväl utveckla barns förmågor och barns eget kulturskapandet som att överföra ett kulturarv- värden, traditioner och historia, språk och kunskaper från en generation till nästa. Enligt läroplanen för förskolan (Lpfö 98) ska svenska mattraditioner och kultur föras vidare, vilket medför att man vid påsk, midsommar och jul bör servera traditionell svensk mat. Vid allt firande ska man undvika att fokusera på efterrätter, bakverk och sötsaker. Mat från andra länder och kulturer ska främjas och finnas med i matplaneringen och exempelvis vid speciella temadagar. 17

18 Födelsedagar, kalas och mys Födelsedagar kan med fördel uppmärksammas på annat sätt än med tårta och glass. Exempel på andra sätt att fira en födelsedag är att födelsedagsbarnet: får önska lunchmeny är huvudpersonen i en lek får bära en krona har en flagga vid sitt bord Föräldrar som vill uppmärksamma sitt barns födelsedag på förskolan ombedes att inte göra detta med sötsaker eller liknande. Tyngdpunkten vid allt firande ska ligga på aktiviteter, man ska undvika att fokusera firandet kring sötsaker. Utflykter Maten från förskolans kök Maten vid utflykter ska vara lika god och näringsriktig som hemma i förskolan och servering ska ske på ungefär samma tider. Utflyktsmat från köket tas med i kylväskor eller mattermosar. Rutiner för god handhygien under utflykter ska finnas. När föräldrar skickar med mat Det som inte serveras på förskolan ska inte heller finnas med som utflyktsmat. Godis, läsk och andra sötsaker ska inte förekomma. Speciellt viktigt är att barnen inte får ta med nötter, mandlar, jordnötter eller sesamfrön, detta p.g.a risk för allergier. Förslag på utflyktsmat Dryck - vatten, mjölk eller juice Mat - pastasallad, pannkakor, wraps (fylld tortilla eller tunnbröd), piroger, smörgåsar med pålägg Grönsaker morotsstavar, blomkål Frukt äpple, päron, banan 18

19 Måltidsmiljö Övergripande mål 3. Måltidsmiljön ska vara trivsam, förmedla matglädje och stimulera alla sinnen Ur läroplanen för förskolan LpFö-98,2010 Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Det är viktigt att måltidsmiljön är inbjudande och trivsam. Måltiderna ska präglas av lugn och ro samt ge möjlighet till social samvaro. Se vidare under Pedagogiska måltider. Tänk på att: måltidsanpassa möblering för såväl barn som vuxna bullerdämpa inredning och möbler det är inbjudande, rent och undanplockat maten ska vara färggrann, doftrik och stimulera alla sinnen barnen kan delta i förberedelse, dukning och avplockning serveringen är anpassad så att barnen kan ta mat själva barnen ges möjlighet att kunna äta i egen takt 19

20 Pedagogiska måltider Övergripande mål 4. Maten och måltiderna ska vara en integrerad del i det pedagogiska arbetet och främja goda matvanor och bordskick samt social samvaro. Ur läroplanen för förskolan LpFö-98, 2010 Lärandet ska baseras såväl på samspelet mellan vuxna och barn som på att barn lär av varandra Enligt Läroplan för förskolan, (LpFö -98) ska förskolan erbjuda en väl avvägd dagsrytm och miljö. Såväl omvårdnad och omsorg som vila och andra aktiviteter ska vägas samman på ett balanserat sätt. Förskolan ska också sträva efter att barnen förstår vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande. Måltiderna är en central del av detta och ska vara en naturlig och integrerad del i verksamheten. Maten och måltiderna utgör en viktig del ur ett hälsomässigt, socialt och pedagogiskt perspektiv. Matvanor grundläggs vid en tidig ålder. Förutsättningar för att skapa goda matvanor bör därför starta under barnens förskoletid. Måltiden ska vara ett tillfälle till samvaro mellan vuxna och barn. De pedagogiska måltiderna är viktiga för att barnen ska få en positiv upplevelse av måltiden och en naturlig inställning till mat. Barnen behöver vuxna som förebilder och stöd. Att sitta vid samma bord och äta samma mat ger tillfälle till samtal. Ur läroplanen för förskolan LpFö-98, 2010 Barn tillägnar sig etiska värden och normer främst genom konkreta upplevelser. Vuxnas förhållningssätt påverkar barns förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle. 20

21 Ur läroplanen för förskolan LpFö-98, Barnen utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler. Pedagogerna ska vara förebilder bland annat genom att: visa ett positivt förhållningssätt till mat och hälsa äta maten som serveras ha en positiv inställning till att smaka/ utforska nya maträtter/smaker visa vad en balanserad måltid är visa ett bra bordsskick Den pedagogiska måltiden kan bland annat ge barnen: tillfälle att vara delaktiga i dukning, dekorering, servering m.m. möjlighet att utöva inflytande träning i samarbete och hänsynstagande möjlighet att lära om färger och former kunskap om olika matematiska begrepp språkträning miljömedvetenhet motorikträning 21

22 Egna anteckningar 22

23 Riktlinjer för mat och måltider inom förskolan i Enskede-Årsta-Vantörs stadsdel är utarbetade våren Arbetet har skett i en arbetsgrupp med kockar, pedagoger och chefer samt förskolans kvalitetsutvecklare Inger Lempke och dietist Ulrika Sundin Wennergren. Arbetsgruppens har bestått av: Anette Bergström, kock Årsta 3 fsk Carmen Calmetti-Göth, pedagog Örby Linnea Engström, förskolechef Blåsut Liselott Olsson, förskolechef Högdalen Pia Skogh, kock Årsta 2 fsk Ulrika Sundin Wennergren, dietist fsk Lotta Thorn, pedagog Hagsätra fsk Cajsa Wetter, kock Stureby fsk Referensgruppen har bestått av: Gunilla Bergqvist, förskolechef Dalen Karin Fernqvist-Glaving, förskolechef Enskede Gård Monica Strandell, förskolechef Rågsätra I arbetet har vi utgått från följande material: Bra mat i forskolan 2007, SLV Mat för små barn, SLV Säker mat i förskola och skola 2010, SLV Riktlinjer för måltider inom stadens kommunala grundskolor, 2012 Stockholms miljöprogram, Miljöhandlingsplan 2012, EÅV sdf Läroplan för förskolan, Lpfö 98, rev 2010, Skolverket Ät SMART Bra mat för barn 0-5 år handledning för barnhälsovården, SLV mars 2012 Tecknade bilder är hämtade från Stockholms läns landsting. 23

24 ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING Box 81, Johanneshov. Tfn september 2012.EÅV

Till vårdnadshavare 1

Till vårdnadshavare 1 1 Till vårdnadshavare Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen, värd att se fram emot. Utgångspunkterna för riktlinjerna är att

Läs mer

Riktlinjer för mat och måltider

Riktlinjer för mat och måltider Riktlinjer för mat och måltider inom förskolan i Enskede-Årsta-Vantör Innehåll Inledning...3 Övergripande mål... 4 Måltidspusslet...5 Mat...6 Måltidsordning...6 Matsedelsplanering...6 Måltidsinnehåll...7

Läs mer

i förskolan på Södermalm

i förskolan på Södermalm Kostpolicymaten i förskolan på Södermalm Kostpolicy för maten i förskolan i Södermalms stadsdelsförvaltning har utarbetats av: Karin Wiberg matkonsult och leg dietist Hushållningssällskapet Uppsala 2008-10-05

Läs mer

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjerna är framtagna av Blåklintens styrelse i samråd med förskolechef, kostansvarig, kokerska, föräldrar och pedagoger. Mat är viktigt. Mat och måltider

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Riktlinjer för kostpolicyn Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Innehåll Riktlinjer för kostpolicyn 1 Måltidens innehåll/måltidsordning 1 Planering av måltiderna 1 Inköp av livsmedel

Läs mer

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal SoT, Måltid Näring Samtliga normalkostens matsedlar är näringsbedömda i webbaserade verktyget Skolmat Sverige, såväl lunch som frukost och mellanmål. Måltiderna är också näringsberäknade så att de energimässigt

Läs mer

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun 2015-04-13 Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Livsmedelsverkets undersökning

Läs mer

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket Förskolans mat Verksamhetsplan för köket 2014-2015 Innehåll Förskolans visioner och arbete runt måltiderna... 3 Bra principer för maten... 4 Ekologiska råvaror... 4 Sockerpolicy... 4 Saltpolicy... 5 Kontinuerliga

Läs mer

Riktlinjer för mat i förskolan

Riktlinjer för mat i förskolan Riktlinjer för mat i förskolan Foton: Maria Månsson Omslaget visar grönsaker från Ås Trädgård Maten i förskolan Gemensamma riktlinjer om mat och måltider för förskola i Krokoms kommun. Innehållet är utarbetat

Läs mer

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket.

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Mat är en förutsättning för att vi ska må bra. En måltid ska ge tillfälle till njutning och att man ska få den energi och de näringsämnen man behöver. Behovet av näring och

Läs mer

RIKTLINJER FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA

RIKTLINJER FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA NÄRING MÅLTIDEN Måltider ska vara näringsriktig sammansatt kost av god kvalitet utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna. En rullande

Läs mer

Kostpolicy - Förskolor och familjedaghem

Kostpolicy - Förskolor och familjedaghem Reviderad upplaga 2010 05-27 Kostpolicy - Förskolor och familjedaghem Bakgrunden till kommunens gemensamma kostpolicy för förskoleverksamheten är att: - erbjuda alla barn i förskoleverksamheten samma utgångspunkt

Läs mer

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior

Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket.

Läs mer

Riktlinjer om mat och måltider i förskolan och skolan

Riktlinjer om mat och måltider i förskolan och skolan Riktlinjer om mat och måltider i förskolan och skolan I Säters kommun Beslutade av barn- och utbildningsnämnden 2015-xx-xx,? 1 Innehållsförteckning INLEDNING/BAKGRUND... 2 GEMENSAMT FÖR SAMTLIGA VERKSAMHETER...

Läs mer

Riktlinjer för mat och måltider inom skola och förskola

Riktlinjer för mat och måltider inom skola och förskola Riktlinjer för mat och måltider inom skola och förskola I september 2012 antog Kommunfullmäktige en kostpolicy. Där framgår att måltidsverksamheten i Varbergs kommun ska bygga på tydligt kvalitets- och

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Inom Vård och omsorg ska mat och näring ses som en integrerad del av omvårdnaden. Alla matgäster ska känna sig trygga i att maten som serveras inom äldreomsorgen och LSS-verksamheten

Läs mer

Organisation Kvalitet

Organisation Kvalitet 1(6) 2(6) I Svedala kommun är maten alltid viktig. Mat tillhör livets glädjeämnen och angår oss alla, den har stor betydelse ur många aspekter. Den är helt nödvändig, i rätt mängd och rätt sammansättning,

Läs mer

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiden har betydelse Våra måltider har stor betydelse. Det är säkert alla överens om. Näringsriktig mat ger energi och hälsa. God och

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN NÄRING MÅLTIDEN Måltiderna ska vara utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna för äldre. Måltidernas närings- och energiinnehåll är viktigt

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Bilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv

Bilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv Bilaga 14TEK5-1 SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv Verktyget Bilaga 14TEK5-1 Bilaga 14TEK5-1 Verktyget Hjälper skolor och kommuner att utvärdera, dokumentera och utveckla kvaliteten

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) M. 3.3 RIKTLINJER FÖR KOST INOM FÖRSKOLA OCH SKOLA Inledning Maten som serveras ska vara god, säker och näringsriktig. Måltiderna ska vara trivsamma och ge barnen en positiv upplevelse.

Läs mer

2015-01-01. Riktlinjer för kost inom förskola och skola

2015-01-01. Riktlinjer för kost inom förskola och skola 2015-01-01 Riktlinjer för kost inom förskola och skola 1 Innehållsförteckning Inledning 3 Syfte 3 Ansvarsfördelning 3 Mat och hälsa 3 Val av livsmedel 4 Specialkost 6 Måltidsmiljö och bemötande 6 Miljöaspekter

Läs mer

MATEN. i Sjöbo kommun. Kostprogram. Förskola Skola Vård och Omsorg

MATEN. i Sjöbo kommun. Kostprogram. Förskola Skola Vård och Omsorg MATEN i Sjöbo kommun Kostprogram Förskola Skola Vård och Omsorg Kostprogram för Sjöbo kommun Inledning Huvudstrategin i folkhälsoarbetet bör vara insatser som gäller hela befolkningen och verka för minskade

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun

Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd i Bra mat i skolan ligger till grund för kommunens riktlinjer. Måltiderna i skolan är mycket viktiga

Läs mer

Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61

Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61 Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61 F Framtaget av Anneli Tellmo Jung, chef för kommunal service i Sävsjö kommun 1 Innehållsförteckning 1. Inledning.3 2.

Läs mer

45029 JeanetteLövdin Hemgårdsköket. Kostpolitiska mål och riktlinjer för förskola, skola/skolbarnomsorg och äldreomsorg i Skinnskattebergs kommun.

45029 JeanetteLövdin Hemgårdsköket. Kostpolitiska mål och riktlinjer för förskola, skola/skolbarnomsorg och äldreomsorg i Skinnskattebergs kommun. Skinnskattebergs kommun 2011/11/07 Teknik och service 45029 JeanetteLövdin Hemgårdsköket Kostpolitiska mål och riktlinjer för förskola, skola/skolbarnomsorg och äldreomsorg i Skinnskattebergs kommun. Inledning.

Läs mer

MATEN I FÖRSKOLA OCH SKOLA

MATEN I FÖRSKOLA OCH SKOLA MATEN I FÖRSKOLA OCH SKOLA En inspirerande broschyr som kan användas i verksamheterna Sverige är unikt Alla barn och ungdomar behöver trevliga pauser under dagen där de får njuta av god mat i en lugn och

Läs mer

Mat och måltider i förskola och grundskola

Mat och måltider i förskola och grundskola Mat och måltider i förskola och grundskola Mat och måltider är en viktig del i våra liv, som njutning, källa till glädje, som mötesplats och kulturbärare. Maten har stor betydelse för både hälsa och miljö.

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1.

Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1. CHECKLISTA Nivå 1 Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1. Dna checklista innehåller frågor som, berode på skolans förutsättningar, kan behövas förberedas innan skolan svarar på Nivå 1 på

Läs mer

Aktuella kostrekommendationer för barn

Aktuella kostrekommendationer för barn Aktuella kostrekommendationer för barn Leg. Dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2007-05-23 Vad baseras kostrekommendationerna på? NNR = Nordiska Näringsrekommendationer 2004 SNR = Svenska Näringsrekommendationer

Läs mer

Riktlinjer för mat och måltider. i förskola och skola

Riktlinjer för mat och måltider. i förskola och skola Riktlinjer för mat och måltider i förskola och skola Politiskt beslut Riktlinjer för mat och måltider i förskola och skola antagna av barn- och utbildningsnämnden den 17 april 2014 och av Torshälla stads

Läs mer

Kostpolicy på Ängdala Skolor

Kostpolicy på Ängdala Skolor Kostpolicy på Ängdala Skolor Syfte och bakgrund. I en strävan att ge er en insikt i vår verksamhet upprättar vi en kostpolicy. Ett tydligt dokument som man lätt kan följa för att bl.a. säkerställa att

Läs mer

Kvalitetskrav för måltider till barn och elever i förskola, grundskola och gymnasieskola i Falkenbergs kommun

Kvalitetskrav för måltider till barn och elever i förskola, grundskola och gymnasieskola i Falkenbergs kommun Datum 2012-05-15 (Reviderad 2014-01-01) Bilaga 4 Barn- och utbildningsförvaltningen BUN-kansliet Till överenskommelse mellan Barn och utbildningsförvaltningen och Kost och städservice avseende måltider

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt

Läs mer

Kostpolicy för Gnosjö kommun

Kostpolicy för Gnosjö kommun Kostpolicy för Gnosjö kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-25 94 Varför en kostpolicy? För enhetliga riktlinjer för verksamheterna inom äldreomsorg och skolorna Stöd för brukare, anhöriga, elever,

Läs mer

Bra mat för hela familjen

Bra mat för hela familjen Bra mat för hela familjen Centrum för folkhälsa, Tillämpad näringslära Uppdaterad juli 2008 En fråga om balans Med dagens enorma livsmedelsutbud kan det vara svårt att välja rätt. Bra mat behöver inte

Läs mer

KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL

KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL ÖVERGRIPANDE MÅL Skollunch ska erbjudas utan avgift till alla elever som är antagna

Läs mer

1(12) KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA. Kostservice 2014-12-01

1(12) KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA. Kostservice 2014-12-01 1(12) KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA Kostservice 2014-12-01 2(12) Mat och måltider är centrala i våra liv, som njutning, en källa till glädje, som mötesplats och kulturbärare. Våra matvanor har också

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT 1(11) Hammarö 2008 RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT Antagen av servicenämnden 2008 2(11) Inledning Mat är ett av livets glädjeämnen. Maten är för många dagens höjdpunkt och innebär inte bara njutning

Läs mer

Kostpolicy för Falköpings kommun. Mat och måltider

Kostpolicy för Falköpings kommun. Mat och måltider Kostpolicy för Falköpings kommun Mat och måltider Falköpings kommun och maten Här i Falköpings kommun är maten ett medel för att nå god och jämlik hälsa för kommunens invånare. Detta är i enlighet med

Läs mer

Bilagor till kostpolicy Riktlinjer för förskolor, skolor, fritidshem & gymnasium

Bilagor till kostpolicy Riktlinjer för förskolor, skolor, fritidshem & gymnasium Bilagor till kostpolicy Riktlinjer för förskolor, skolor, fritidshem & gymnasium 1. Livsmedelsval/Miljö 2 1.2 Kostpersonal/Kvalitet 3 1.3 Verksamhetsansvarig för kök 3 1.4 Inflytande/delaktighet 3 1.5

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

RIKSMATEN VUXNA 2010 11. Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige

RIKSMATEN VUXNA 2010 11. Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige RIKSMATEN VUXNA 2010 11 Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige Förord I Livsmedelsverkets arbete med att främja bra matvanor och förebygga de vanlig aste folksjukdomarna,

Läs mer

Riktlinjer för maten och måltiderna inom skola och fritidshem i Nybro kommun

Riktlinjer för maten och måltiderna inom skola och fritidshem i Nybro kommun Riktlinjer för maten och måltiderna inom skola och fritidshem i Nybro kommun Fastställd av Barn- och utbildningsnämnden i Nybro kommun 2010-03-03, 19. Livsmedelsverkets kostråd i Bra mat i skolan ligger

Läs mer

Bra mat för seniorer

Bra mat för seniorer Bra mat för seniorer Tips på hur du bör äta för att må bra på äldre dar. Vacker, god och energirik mat är bra mat! Ät den mat du tycker om! Variera livsmedelsvalet! Behov av mat för äldre Med ökad ålder

Läs mer

Kostpolicy. inom förskola, grundskola och gymnasieskola

Kostpolicy. inom förskola, grundskola och gymnasieskola Kostpolicy inom förskola, grundskola och gymnasieskola Alla matgäster, men även vårdnadshavare, ska känna en trygghet i att det serveras välsmakande och näringsriktigt väl sammansatt kost inom Södertälje

Läs mer

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt

Läs mer

Kostpolicy för Uppvidinge kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet

Kostpolicy för Uppvidinge kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet Kostpolicy för Uppvidinge kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet Policyn revideras varje mandatperiod Policy utarbetad i samarbete med representanter

Läs mer

Kostpolitiskt program

Kostpolitiskt program 2015-05-26 Referens: Beslut Kf 2015-05-19 151 Kostpolitiskt program Maten i Skellefteå kommun Unga och gamla äter dagligen måltider inom förskola, skola och äldreomsorg. Maten berör och engagerar. Den

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Kostpolitiskt program/strategi för måltider inom Barn- och utbildningsförvaltningen

Kostpolitiskt program/strategi för måltider inom Barn- och utbildningsförvaltningen Kostpolitiskt program/strategi för måltider inom Barn- och utbildningsförvaltningen Antaget i Barn- och utbildningsnämnden 2011-03-24 32 Text: Kostekonom Marie Åkerström, Skolmåltider, i samarbete med

Läs mer

Korvsoppa 0,5 kg lök 1 kg potatis 2 kg sopprötter 5 l vatten 40g lättsaltat buljongpulver kryddpeppar, svartpeppar, persilja 1 kg länkkorv

Korvsoppa 0,5 kg lök 1 kg potatis 2 kg sopprötter 5 l vatten 40g lättsaltat buljongpulver kryddpeppar, svartpeppar, persilja 1 kg länkkorv FÖLJANDE PÅSTÅENDEN/FRÅGOR BASERAR SIG PÅ FRÅGORNA I HJÄRTFÖRBUNDETS RAVITSEMUSPASSI (SVE: NÄRINGSPASSET). Uppgifterna kan ha flera rätta svar. 1 Granska och värdera följande matrecept med tanke på hälsosamhet.

Läs mer

KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE

KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE 2013-09-10 1 (5) KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE 1. LAGAR, FÖRESKRIFTER OCH TILLSYN Leverantör/entreprenör av kost skall följa de regelverk som stat och kommun

Läs mer

Vad räknas till frukt och grönt?

Vad räknas till frukt och grönt? Ät hälsosamt! Norrbottens läns landsting 2013-10-15 Frukt & grönt Vad räknas till frukt och grönt? 1 Frukt & grönt Vilka näringsämnen finns i frukt och grönt? Vitaminer Mineralämnen Kolhydrater Protein

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

Förslag till Kostpolicy för Trelleborgs kommun

Förslag till Kostpolicy för Trelleborgs kommun Servicenämnden 2013 / 30 1 (5) Datum 2013-03-12 Förslag till Kostpolicy för Trelleborgs kommun Vision Trelleborgs kommun ska erbjuda matgästerna lustfyllda måltider, lagade av bra råvaror som ger god hälsa

Läs mer

Kostprogram för Karlsborgs kommun 2011-2014

Kostprogram för Karlsborgs kommun 2011-2014 Kostprogram för Karlsborgs kommun 2011-2014 Fastställd av kommunfullmäktige 2011-06-27 Innehållsförteckning Inledning 4 Hälsa 4 Miljö 4 Kostkvalitet 4 Mål 5 Vård och omsorg 5 Måltidsordning 5 Energifördelning

Läs mer

Kostriktlinjer för socialförvaltningen

Kostriktlinjer för socialförvaltningen Kostriktlinjer för socialförvaltningen Större andel vegetabilier Kostavdelningen reviderar sina recept samt matsedlar för att få en större mängd vegetabilier. Socialförvaltningen främjar möjligheten att

Läs mer

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre.

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Kost- och Nutritionsprojekt inom TioHundra 2008 inledde TioHundra ett projekt bland äldre- ordinär- och demensboenden i Norrtälje kommun. Projektets

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Kostservice. Kostpolicy för barnomsorg, skola/fritidshem och äldreomsorg i Mariehamns stad

Kostservice. Kostpolicy för barnomsorg, skola/fritidshem och äldreomsorg i Mariehamns stad 1/6 Kostservice 28.05.2014 STYRDOKUMENT För Mariehamns Stad Kost och lokalservice Kostpolicy för barnomsorg, skola/fritidshem och äldreomsorg i Kostpolicy och givna riktlinjer är avsedda för måltider inom

Läs mer

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN Regionledningen Skåne har beviljat projektmedel för samverkansprojekt Främja hälsosamma levnadsvanor

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför

Läs mer

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson HÄLSOSAMMA MATVANOR Leg Dietist Ebba Carlsson 2013 Beskrivning av samtalskorten Dessa kort är framtagna för att fungera som ett verktyg vid ett motiverande samtal om hälsosamma matvanor. Inom MI-metodiken

Läs mer

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Grundläggande näringslära Energiintag och fördelning kopplat till prestation Trenddieter kopplat till prestation Train low, compete high Egna erfarenheter

Läs mer

Bra mat. för barn 0-5 år. Utbildning för personal i barnhälsovården. Åsa Brugård Konde Nutritionist

Bra mat. för barn 0-5 år. Utbildning för personal i barnhälsovården. Åsa Brugård Konde Nutritionist Bra mat för barn 0-5 år Utbildning för personal i barnhälsovården Åsa Brugård Konde Nutritionist Dagens föreläsning Kort om hur vi har tagit fram råden Amning och modersmjölksersättning D-droppar Smakprover

Läs mer

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV Hej! Mat och fysisk aktivitet är båda viktiga ingredienser för ett hälsosamt liv som senior! Med den här broschyren vill vi ge dig inspiration till att

Läs mer

Bra mat i förskolan LIVSMEDELS VERKET. Råd för förskola och familjedaghem

Bra mat i förskolan LIVSMEDELS VERKET. Råd för förskola och familjedaghem Bra mat i förskolan LIVSMEDELS VERKET Råd för förskola och familjedaghem BRA MAT I FÖRSKOLAN Förord Förskolan har enastående möjligheter att på ett positivt och naturligt sätt främja en hälsosam livsstil

Läs mer

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg

Läs mer

BRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN

BRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN BRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN Måltidsordning Fr att barn ska orka leka och lära hela dagen är det viktigt att de får fylla på energi regelbundet. Barn orkar inte äta så stora portioner. Maten br därfr

Läs mer

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. Kostpolicy Skolornas fritidshem. Bakgrunden till kommunens gemensamma kostpolicy för skolornas fritidshem är att:

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. Kostpolicy Skolornas fritidshem. Bakgrunden till kommunens gemensamma kostpolicy för skolornas fritidshem är att: BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Kostpolicy Skolornas fritidshem Bakgrunden till kommunens gemensamma kostpolicy för skolornas fritidshem är att: - erbjuda alla barn i kommunens fritidshem samma utgångspunkt

Läs mer

MATSEDEL HÖSTTERMINEN 2014 SKOLA & FÖRSKOLA

MATSEDEL HÖSTTERMINEN 2014 SKOLA & FÖRSKOLA MATSEDEL HÖSTTERMINEN 2014 SKOLA & FÖRSKOLA VÄLKOMMEN TILL SKOLMATSALARNA I MORA Vårt mål är att bjuda eleverna på god och bra mat. Skollunchen är ett viktigt mål och täcker cirka 30 procent av dagsbehovet.

Läs mer

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar

Läs mer

Centrala Barnhälsovården, Södra Älvsborg Vegetarisk mat till barn

Centrala Barnhälsovården, Södra Älvsborg Vegetarisk mat till barn Centrala Barnhälsovården, Södra Älvsborg Vegetarisk mat till barn Olika vegetariska begrepp: Lakto-vegetarisk kost innebär att man äter mat från växtriket, men att även mjölk och mjölkprodukter ingår Lakto-ovo-vegetarisk

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer

Läs mer

Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985. Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd

Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985. Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd 2015-01-31 Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985 Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd SvDH:s synpunkter på remissen: Svensk Dagligvaruhandel har

Läs mer

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas? Kost vid diabetes och kolhydraträkning Kost vid diabetes VERKSAMHETSOMRÅDE PARAMEDICN, SÖDERSJUKHUSET AGNETA LUNDIN, LEG.DIETIST TEL 08-616 4017 Kosten är en viktig del av diabetesbehandlingen Barnet får

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

MAT I FÖRSKOLAN Råd och rekommendationer CENTRUM FÖR FOLKHÄLSA, TILLÄMPAD NÄRINGSLÄRA

MAT I FÖRSKOLAN Råd och rekommendationer CENTRUM FÖR FOLKHÄLSA, TILLÄMPAD NÄRINGSLÄRA MAT I FÖRSKOLAN Råd och rekommendationer CENTRUM FÖR FOLKHÄLSA, TILLÄMPAD NÄRINGSLÄRA MAT I FÖRSKOLAN Råd och rekommendationer CENTRUM FÖR FOLKHÄLSA, TILLÄMPAD NÄRINGSLÄRA Tillämpad Näringslära Tillämpad

Läs mer

Sunda matvanor för skolbarn

Sunda matvanor för skolbarn Sunda matvanor för skolbarn kunskap och sunda tips På www.coop.se finns massor av bra recept och andra tips som gör vardagen lite enklare. INNEHÅLL Behöver skolbarn annan mat än vuxna? 4 5 Måltidspusslet

Läs mer

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt MATGUIDEN sval, gravida, månad 4-6 10,4 MJ (2475 kcal) svalet visar ett exempel på hur man kan välja mellan ett urval av vanliga livsmedel med mängder och frekvenser för en vecka. För att energiinnehåll

Läs mer

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt MATGUIDEN sval, gravida, månad 1-3 9,4 MJ (2250 kcal) svalet visar ett exempel på hur man kan välja mellan ett urval av vanliga livsmedel med mängder och frekvenser för en vecka. För att energiinnehåll

Läs mer

Bra mat i förskolan LIVSMEDELS VERKET. Råd för förskola och familjedaghem

Bra mat i förskolan LIVSMEDELS VERKET. Råd för förskola och familjedaghem Bra mat i förskolan LIVSMEDELS VERKET Råd för förskola och familjedaghem Bra mat i förskolan Förord n Förskolan har enastående möjligheter att på ett positivt och naturligt sätt främja en hälsosam livsstil

Läs mer

KOSTPOLITISKT PROGRAM

KOSTPOLITISKT PROGRAM Hörby 2011-12-27 KOSTPOLITISKT PROGRAM Mål Riktlinjer Hörby kommun 242 80 Hörby Tel: 0415-180 00 Besöksadress: Ringsjövägen 4 Fax: 0415-181 08 social@horby.se www.horby.se 2 Kostpolitiskt program Inriktningsmål

Läs mer

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket

Läs mer

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten I dag fokuseras det ofta på att man inte ska väga för mycket, men det är viktigt att veta att det är hälsosamt att väga

Läs mer