MATVANOR MATVANOR & DET LILLA BARNET

Transkript

1 MATVANOR MATVANOR & DET LILLA BARNET Amning är det bästa sättet att ge barnet en god start, även om det idag finns bra alternativ. Hela första delen av detta kapitel ägnas därför åt amning, inklusive ett utdrag ur Barnhälsovårdens metodpärm Allmänt om amning; kapitel 12 där även den aktuella WHOkoden refereras. Några av Livsmedelsverkets rekommendationer återges då de kan ge vägledning kring amning och introduktion av annan mat. Sedan följer konkreta råd kring maten under första levnadsåret vad gäller smakportioner etc. AMNING Den första maten Bröstmjölk är den naturliga födan för ett nyfött barn. Varför är det bra att amma? Svaret är enkelt! Bröstmjölken innehåller all näring som barnet behöver under det första halvåret, och därför stöttas kvinnor i hela världen att amma sina barn i minst sex månader. Det är också vad Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar. Bröstmjölken är anpassad helt efter barnets behov och ger exakt rätt näring, med undantag av att vi i det solfattiga norra Europa behöver komplettera med D-vitamin från cirka 1 månaders ålder. I Sverige ger man det i form av AD-droppar. Utöver att amning ger närhet och att bindningen till det lilla barnet stärks, överförs en del av mammans immunförsvar till barnet genom bröstmjölken. På det sättet skyddas barnet mot infektioner och drabbas sällan av diarréer. Några vetenskapliga studier visar dessutom att bröstmjölken bidrar till att utvecklingen av allergier och astma kan skjutas på framtiden. Det dåliga samvetet För en del mammor känns påståendet att alla kan amma som ett krav. Några tycker att deras val att amma kort tid eller inte amma alls betraktas som ett svek mot barnet. BVCpersonal skall i sitt arbete stödja och uppmuntra mammor att amma sina barn, men det betyder inte att mamman som inte ammar, är en sämre mamma. På samma sätt blir inte ammande mödrar per automatik bättre mödrar. En förutsättning för att amning skall lyckas och bli en positiv upplevelse är att mamman vill amma. Kunskaper om amning och tillgång till rådgivning och stöd är viktigt vid amningens start och i fortsättningen Det finns olika anledningar till att amningen inte fungerar och det finns också andra sätt att föda upp barn på. Det finns näringsmässigt fullgoda ersättningar. Det finns olika typer av modersmjölkersättningar, där innehållet av de olika näringsämnena är anpassade till barnets behov vid olika åldrar. Modersmjölkersättningarna saknar däremot bl.a. infektionsskyddande faktorer som bröstmjölken har. Pappans betydelse Mammans roll är från första början självklar, inte minst för att det är hon som ammar det lilla barnet. Pappan känner kanske att han inte har så mycket att komma med, möjligen är han svartsjuk på barnet och känslan av utanförskap förstärks om han inte släpps in till barnet. Men pappan är så klart mycket betydelsefull, hans stöd kan i vissa fall vara avgörande för hur amningen går. Under den första känsliga tiden är det han som ger mamman omsorg och

2 omtanke. Han kan både praktiskt och känslomässigt bidra till att hon får ro kring amningsstunderna. Pappans insatser ger kanske den extra energi som behövs när det känns motigt. Under första halvåret ger bröstmjölken och/eller modersmjölkersättningen all den näring barnet behöver. Därefter behöver barnet tilläggskost för att täcka behovet av vissa näringsämnen som t.ex. järn. Bröstmjölkens sammansättning varierar och är anpassad både för det nyfödda barnet och för det lite äldre barnet. På liknande sätt har modersmjölkersättningarna anpassats för olika åldrar. Råd och stöd en angelägenhet för BVC-sjuksköterskor Under amningstiden uppstår ibland frågor och problem. För att då få stöd och råd finns BVCsjuksköterskan som kan mycket om amning. I Västerbotten finns dessutom speciella amningsmottagningar på BB i hela länet. En gemensam Amningsplan/ handlingsplan finns i Västerbottens läns landsting för att all personal i vårdkedjan MHV-Förlossning-BB-hemvård- Barnsjukvård BHV. Tanken med den är att det ska finnas en röd tråd i den amningsinformation som ges av all personal i vårdkedjan. Blivande och nyblivna föräldrar har rätt till en positiv, korrekt och likartad information om amning. Med hjälp av en handlingsplan och genom samverkan kan vi skydda, stödja och främja amning. Handlingsplanen skall vara lätt tillgänglig för all personal som har omsorg om mödrar och barn. Den finns som en del i Barnhälsovårdens metodpärm i landstingets e-postsystem Lotus Notes, men går även att nå på landstingets intranät Linda. I handlingsplanen finns mycket fakta för BVC-personal samt övrig landstingspersonal att fördjupa sig i om amning. Förutom de Tio stegen till lyckad amning, finns kloka råd om hur göra när det uppstår krångel på vägen. Handlingsplanen revideras regelbundet för att uppmuntra och fortbilda det amningsbefrämjande arbetet som görs i hela vårdkedjan. Barnhälsovården Skall ge stöd och uppmuntran under den fortsatta amningen genom att: Etablera en god kontakt med föräldrarna redan vid första hembesöket. Fråga hur amningen har avlöpt och fråga ev. hur länge kvinnan önskar amma. Ta reda på föräldrarnas kunskaper om amning utifrån tidigare information och erfarenheter. Uppmuntra amning och ge sakliga svar på deras ev. frågor. Följa upp föräldrarnas behov av stöd genom amningens alla skeden. Bekräfta föräldrarnas egen kompetens. Betona pappans viktiga roll

3 Utdrag ur BHV:s metodpärm Allmänt om amning, Kapitel 12 Rekommendationer Världshälsoorganisationen (WHO), Världshälsoförsamlingen (WHA) och Svenska Socialstyrelsen rekommenderar enbart amning utan annat tillägg än AD-droppar upp till 6 månaders ålder (Socialstyrelsen ). Ett barn som helammas och verkar nöjt och går upp i vikt behöver ingen annan mat före sex månaders ålder då det är lämpligt att gradvis införa smakportioner under skydd av fortsatt amning. Gluten skall helst introduceras som smakprover under pågående amning. Om modern vid sidan av amningen ger barnet annan mat innan det blivit sex månader gammalt, är det efter fyra månaders ålder bättre att i första hand ge barnet puré och gröt. För barn som inte ammas eller vid sidan av amningen ska gluten introduceras i små mängder efter fyra månaders ålder, hellre som puré eller gröt än som välling för att undvika stora glutenmängder. Rådgivning Personal på BB och BVC ska uppmuntra och stödja amning och kunna ge adekvata råd vid behov. Boken "Amning i dag" är utgiven av Folkhälsoinstitutet Den vänder sig i första hand till hälsovårdspersonal men kan också rekommenderas till föräldrar. Amningshjälpen är en ideell förening som har som målsättning att sprida kunskaper om amning och ge stöd åt kvinnor som vill ammas. Besök gärna För all personal inom vårdkedjan MVC-BB/ hemvård Barnklinik - BVC finns en amningsplan tillgänglig på Lotus, som ett avsnitt i barnhälsovårdens metodpärm. Man kommer även åt amningsplanen via Linda nättidning: 1. Ämnesområde/handböcker/Barnhälsovårdspärm eller 2. Vårdpraxis/barn/barnhälsovårdspärm Bröstpump Flertalet mödrar behöver inga hjälpmedel vid amningen men en del behöver ibland pumpa ur ett eller båda brösten. Urmjölkning för hand är en lämplig metod när det rör sig om mindre kvantitet eller en kortare period. Man kan också ha bra hjälp av en manuell bröstpump som kan köpas på apotek. Vid mera påtagliga amningsproblem kan elektrisk pump vara till hjälp. Landstinget i Västerbotten bidrar ekonomiskt till "medicinskt motiverad uthyrning av bröstpump". Bröstpump tillhandahålles i dessa fall via BB och på vissa orter även genom vårdcentralen. Läkemedel De flesta läkemedel passerar över i bröstmjölken men vanligen i så låga koncentrationer att amningen sällan behöver läggas ner på grund av risk för farmakologiska/toxiska effekter på barnet. Det finns dock undantag - vid tveksamhet jämför FASS "Läkemedel i samband med graviditet och amning". I Läkemedelsboken finns "Läkemedel under graviditet och amning" alternativt tag kontakt med ELINOR, enheten för Läkemedelsinformation i norr, Klinisk Farmakologi, Norrlands universitetssjukhus, UMEÅ tel

4 WHO-koden kring amning Bakgrund Kod Syfte Omfattning Ansvar Information och utbildningsmaterial Marknadsföring Starka näringsfysiologiska, immunologiska och psykologiska skäl finns för att eftersträva enbart amning under barnets 6 månader utan annat tillägg än AD-droppar. WHO:s kongress antog 1981 "International code of marketing of breastmilk substitutes". Världshälsoförsamlingen har därefter antagit olika resolutioner i syfte att förtydliga och förstärka koden. Socialstyrelsen har utarbetat särskilda före- skrifter: SOSFS 1983:21 och allmänna råd 1983:2. I en rapport (Mera amning - Mindre välling) ger socialstyrelsen ett förslag till ny svensk tillämpning av koden. Att medverka till en säker och ändamålsenlig uppfödning genom att skydda, främja och stödja amning, samt om bröstmjölksersättningar behövs, säkerställande av att de används på rätt sätt, på basis av riktig information och genom tillbörlig marknadsföring och distribution. Koden omfattar marknadsföring och metoder i samband därmed av följande produkter: bröstmjölksersättningar (inklusive modersmjölksersättning), andra mjölkprodukter, mat och dryck, inklusive tilläggskost, vilka är avsedda att ges i nappflaska. Detta gäller när dessa marknadsförs som eller på annat sätt ger intryck av att vara lämpliga, att med eller utan modifiering, användas helt eller delvis som ersättning för bröstmjölk. Koden gäller också nappflaskor och nappar. Koden berör också dessa produkters kvalitet och tillgänglighet samt information om hur de skall användas. Hälso- och sjukvårdens huvudmän har det övergripande ansvaret för objektiv och enhetlig information till föräldrarna, hälso- och sjukvårdspersonal och andra som arbetar inom området. Materialet skall omfatta tydlig information om: a. Amningens fördelar och överlägsenhet. b. Moderns egna matvanor och hur hon bör förbereda och uppehålla amningen. c. Den negativa effekten på amningen när flaskuppfödning påbörjas. d. Svårigheten att ändra ett beslut att inte amma. e. Vid behov ge information om det rätta sättet att använda modersmjölksersättning, antingen den är industriellt framställd eller hemlagad. Informationsmaterialet skall även ta upp sociala och ekonomiska aspekter samt hälsorisker vid onödig eller felaktig användning av olika slags bröstmjölksersättningar. 1. Ingen direktreklam till allmänheten. 2. Inga gratisprover. 3. Ingen annonsering eller utdelning av prover på säljstället. 4. Inga gåvor till föräldrar som kan bidra till att öka användningen av bröstmjölksersättning eller flaskuppfödning. 5. Marknadsföringspersonal får inte ha direkt eller indirekt kontakt med gravida kvinnor eller spädbarns- och småbarnsföräldrar

5 WHO-koden för amning (forts.) Hälso- och sjukvården 1. Skall vidtaga lämpliga åtgärder för att uppmuntra och skydda amningen samt skydda och främja och stödja denna kods principer. 2. Hälsovårdens lokaler och utrustning skall inte användas för att främja användning av modersmjölksersättningar med undantag av information till hälsovårdspersonal. 3. Hälsovårdens lokaler och utrustning får inte användas för utställning av produkter som omfattas av koden, plakat eller affisch beträffande sådana produkter. (enskilda personer kan dock via hälso- och sjukvården få ta del av informationsmaterial angående produkter som de använder, avser eller uppmanas att an- vända av medicinska skäl). 4. Användandet inom hälsovården av personal som tillhandahålls eller betalas av tillverkare eller distributör tillåts inte. 5. Demonstration av modersmjölsersättning får endast utföras av hälsovårdspersonal och endast för de som har behov av att använda sådan kost. 6. Generella donationer eller lågprisförsäljning är inte tillåten. Hälsovårdspersonal * Bör uppmuntra och skydda amning samt vara förtrogen med sitt ansvar enligt koden. * Får inte ta emot ekonomisk eller annan materiell förmån från tillverkare eller distributör (undantag är ersättning för utfört arbete t ex expert i näringsfrågor). * Får inte ta emot eller ge gratisprover av produkter som omfattas av koden, inte heller ge gratisprover till blivande föräldrar eller till spädbarnsföräldrar. * Den som mottar stipendier, forskningsanslag, resebidrag eller konferensbidrag från tillverkare eller distributör av produkter, som omfattas av koden, skall anmäla detta till vederbörande huvudman

6 LIVSMEDELSVERKETS REKOMMENDATIONER Livsmedelverkats näringsrekommendationer Exklusiv amning rekommenderas för spädbarn under de första sex månaderna (a). Rekommendationer för energigivande näringsämnen finns för barn från 6 till 23 månader, se tabell 1. Tabell 1. Rekommenderat intag av protein, fett och kolhydrater uttryckt i g/mj och E% för barn 6-23 månader a). Inom varje åldersintervall rekommenderas en successiv minskning av fettintaget från den högsta till den lägsta nivån, med en motsvarande ökning av intaget av kolhydrater. g per MJ Energiprocent (E%) 6-11 mån Protein Fett Kolhydrater b) mån Protein Fett Kolhydrater b) a) Exklusiv amning rekommenderas för spädbarn upp till 6 månaders ålder. Inga rekommendationer ges därför för intaget av protein, fett och kolhydrater under denna period. För icke-ammade spädbarn rekommenderas värden för modersmjölkersättning föreslagna av Europeiska Kommissionens Vetenskapliga Kommitté för Livsmedel (SCF 2003). Om vanlig mat introducerats vid 4-5 månaders ålder bör värden som rekommenderas för barn 6-11 månader användas. b) Intaget av renframställda sockerarter bör inte överstiga 10 E%. Källa: Livsmedelsverket Andelen energi från fett (E %) bör successivt minska från den höga nivån under det första levnadsåret för att vid tvåårsåldern nå den nivå som rekommenderas till äldre barn och vuxna. Under samma period bör proteinintaget öka från omkring 5 E% (nivån i bröstmjölk) till den rekommenderade nivån på 10-20E% för äldre barn och vuxna. N-6-fettsyror bör bidra med minst 4 % av energiintaget (E %) för barn 6-11 månader och 3 E % för barn månader. N-3-fettsyror bör bidra med minst 1 E% för barn 6-11 månader och 0,5 E % för barn månader. Under det första levnadsåret bör intaget av transfettsyror från partiellt härdade fetter hållas så lågt som möjligt. Från 12 månaders ålder gäller rekommendationen för äldre barn och vuxna

7 Introduktion av vanlig mat Bara bröstmjölk till sex månaders ålder Livsmedelsverket råder nyblivna mammor att, om möjligt, ge enbart bröstmjölk till spädbarn fram till sex månaders ålder, och först därefter komplettera med annan föda. Det är fördelaktigt om bröstmjölk utgör en del av kosten under hela första levnadsåret eller längre. Tidigare råd har varit att introducera övergångskost när barnet är fyra till sex månader gammalt. Ändringen är en följd av en expertkonsultation i WHO:s regi 2001 och en därpå antagen resolution av Världshälsoförsamlingen. Experternas avvägning Experternas slutsats är en global folkhälsorekommendation. Enbart amning under de första sex månaderna medför många fördelar för såväl barnet som modern. Svenskt övervägande Livsmedelsverket har tillsammans med Expertgruppen i Pediatrisk Nutrition och i samråd med Socialstyrelsen och Socialdepartementet tagit följande ställningstagande: "Den första tiden är bröstmjölken barnets bästa näring. De flesta barn klarar sig utmärkt på enbart bröstmjölk de första sex månaderna av sitt liv. Från ungefär sex månader bör amningen av näringsmässiga skäl kompletteras med annan föda, men det är fördelaktigt om bröstmjölken utgör en del av kosten under hela första levnadsåret eller längre." När kan man börja ge smakportioner? Vid cirka sex månaders ålder är det dags att låta barnet prova på små smakportioner av puréer och grötar. Smakportionerna är till för att barnet i långsam takt ska få smaka olika livsmedel och vänja sig vid att äta med sked. Källa: Livsmedelsverket

8 MATEN UNDER FÖRSTA LEVNADSÅRET Under första levnadsåret är bröstmjölk, alternativt modersmjölksersättning eller välling den viktigaste näringskällan. Första halvåret ger bröstmjölken och/eller modersmjölksersättningen all den näring barnet behöver. Därefter behöver barnet tilläggskost för att täcka behovet av vissa näringsämnen som t ex järn. Bröstmjölkens sammansättning varierar och är anpassad både för det nyfödda och för det lite äldre barnet På liknande sätt har modersmjölksersättningarna anpassats för olika åldrar. Modersmjölksersättningarna saknar däremot bl.a. de infektionsskyddande faktorer som bröstmjölken har. Barnavårdscentralens personal har här en viktig uppgift att understödja amning, men också ge sitt fulla stöd åt mammor som inte vill eller kan amma. Konkreta råd smakportioner Således är den allmänna rekommendationen att man inte ger någon vanlig mat förrän efter sex månader. Om föräldern ändå vill ge smakportioner före sex månader så rekommenderas puré av potatis, grönsaker och frukt i första hand och då från ca 4-5 månaders ålder. Mat för spädbarn råd och inspiration till föräldrar är ett häfte som utges av Livsmedelsverket och det lämnas som gåva till alla föräldrar vid första hembesöket av distriktssköterskan. Denna skrift innehåller ett bra kapitel om smakportioner och hur föräldrarna introducerar annan mer fast föda på ett lämpligt sätt. I detta häfte skall också bifogas ett vikblad Lättlagad mat för små barn med praktiska råd och recept. I denna pärm finns också tips på bra litteratur rörande barn, kost och praktisk matlagning. Det är lämpligt att börja med milda smaker som potatis, palsternacka och majs. Det går bra att koka själv och mosa med gaffel. Om man blandar med lite bröstmjölk eller modersmjölksersättning så får purén bättre konsistens. Ge teskedsvis och en smak i taget i några dagar. När portionerna blir större så kan man tillsätta en tesked matfett, till exempel flytande margarin eller olja. All barnmat kan man laga i större sats och frysa in i t ex istärningsfack. Det finns också industritillagade puréer. Dessa kan också frysas som den hemlagade eftersom det går åt så liten mängd vid varje måltid. Gröt som är baserad på ris och majsmjöl går också bra att ge vid denna ålder och det är även bra att introducera lite gluten i form av vete, korn och råg. Det är en fördel om introduktionen av gluten kan ske under skydd av amning. När kan man introducera olika livsmedel? Det finns inga näringsfysiologiska magiska tidpunkter för när man ska eller kan introducera olika livsmedel utan vedertagen praxis är grunden till att vi börjar med grönsaker /rotfrukter frukt och bär och så småningom kött, fisk och ägg. När barnet är ca ett år så kan man ge samma mat som den övriga familjen äter. Man måste dock anpassa konsistens och smak till barnets ålder. Salt och starka kryddor ska man vara försiktig med. Huvudmål Efter sex månader behöver barnet tillägg av annan mat, bl.a. för att täcka behovet av järn. Det är nu man kan börja prata om måltider. Om barnet ammas behöver man inte ge någon annan dryck men om det inte ammas bör man välja modersmjölksersättning som dryck och senare vatten

9 Kokt mat är att föredra tills barnet är ca månader. Sedan kan du börja ge lättstekta rätter. Frukt och bär är bra som efterrätt. Den mosade maten kan efterhand som barnet får tänder ges mer och mer grovhackad. Barn tycker ofta om sås som också ger en bra konsistens. Industritillagad barnmat är ibland ett alternativ och komplement till hemlagat men den hemlagade maten är både billigare och ger ett tillfälle att börja laga egen mat om man inte har så mycket erfarenhet sen tidigare. Kort om livsmedel Potatis är bra basmat, men se upp med grönaktig potatis som kan innehålla förhöjda halter av ett ämne som heter solanin och kan vara giftigt. Att äta potatis som är grönaktig i skalet rekommenderas inte av livsmedelverket till vare sig barn eller vuxna. Grönsaker, rotsaker, frukt och bär innehåller mycket vitaminer och mineraler. Rödorange frukt och grönsaker som t ex tomater, jordgubbar, nypon och paprika kan ge små barn irritation i huden runt munnen. Det är sällan fråga om allergi och inget att oroa sig för. Om barnet besväras vänta några månader med sådana livsmedel. Spenat, rödbeta, mangold, bladselleri och nässlor bör man undvika till spädbarn pga. innehållet av nitrat*. Baljväxter är rika på protein, B-vitaminer, fibrer och järn. I måltider utan kött absorberas dock endast en liten del av järnet. C-vitaminer ökar upptaget. Därför är det viktigt att ge frukt- eller bärpuré i samband med måltider som baseras på baljväxter. Observera också att baljväxter ofta ger gaser. Gröt, välling och andra spannmålsprodukter. Bröd, pasta och ris är bra basmat och ger mycket energi. Gröt och välling passar bra till frukost, eftermiddagsmål och/eller kvällsmål. Hemlagad välling och gröt rekommenderas inte då det är svårt att komma upp i det rekommenderade järnintaget som finns i industritillagad välling och gröt. Det finns olika sorters gröt och välling för olika åldrar. Fullkornsvälling finns från 8 månader. Vissa barn reagerar med lös mage på fullkorn och då kan man vänta med fullkornsvälling tills barnet blir äldre. Idag finns också komjölksfria grötar och vällingar för barn som är allergiska mot komjölksprotein. Man skall emellertid aldrig byta ut vanliga vällingar och grötar innan dietist konsulterats. Mjölk och mjölkprodukter innehåller viktiga näringsämnen som kalcium, fosfor, zink, kalium och B-vitaminer. Mjölk har däremot ett lågt järninnehåll och därför rekommenderas inte mjölk som dryck före månaders ålder. Detta gäller även yoghurt och filmjölk som huvudkomponent i en måltid. Ge bröstmjölk eller modersmjölksersättning som dryck. Till gröt och i matlagning kan man använda vanlig mjölk i små mängder. Det är viktigt att man introducerar mjölk när barnet är ca ett år eftersom mjölk är en viktig näringskälla. Om man väntar för länge så kan det bli svårt att få barnet att tycka om mjölk. Man bör inte ge opastöriserad mjölk till spädbarn (all mjölk som behandlats på mejerierna är pastöriserad). Matfett. Spädbarn behöver extra fett. Flytande margarin eller olja är lätt att dosera. Mängden fett som rekommenderas är ca en tesked per måltid. Transfettsyror är något som ifrågasätts och kopplas till ohälsosam blodfettsutveckling hos den växande individen. Den allmänna rekommendationen är att man bör begränsa intaget till spädbarn så mycket som möjligt. Som småbarnsförälder kan man titta på näringsdeklarationen på bords - och stekfett och om det står delvis härdat fett så kan det tyda på att det finns transfetter i livsmedlet och då väljer man något annat alternativ. * nitrat kan i barnets matsäck tarmkanal omvandlas till nitrit. Nitrit i sin tur minskar blodets syretransporterande förmåga. Små mängder är sannolikt riskfritt för barn även under ett år

10 Kött innehåller viktiga näringsämnen som t ex protein, järn och B-vitaminer. Den s k köttfaktorn gör att järnet i andra livsmedel absorberas på ett optimalt sätt. Ju mörkare rött ett kött är desto mer järn finns i köttet Således innehåller vilt kött mer järn än t ex kyckling. Blodpudding innehåller mycket järn men har inte någon s.k. köttfaktor. Charkuteriprodukter och inälvsmat. Tänk på att de flesta charkuterier som t ex korv innehåller relativt mycket salt och hör därför inte till den mat som man introducerar först. Lever bör inte serveras mer än 1-2 gånger per vecka pga. att lever kan innehålla för stora mängder kadmium. Fisk är också rik på protein, värdefulla vitaminer och spårämnen. Fisk anses också var nyttig mat tack vare det fina fleromättade fetter som fram för allt finns i den feta fisken. Fisk innehåller också mycket D-vitamin som är speciellt viktigt för svenska barn som inte får så mycket solljus, speciellt under den mörka vintern. Det finns ingen rekommendation om antalet fiskmåltider per vecka för spädbarn men allmänt säger Livsmedelverket att vi bör öka intaget av fisk. Ägg innehåller mycket protein, järn, selen och fettlösliga vitaminer. Ägg är alltså mycket näringsrikt men också det livsmedel som näst efter mjölk är orsak till mest födoämnesallergi. Salt bör man vara försiktig med pga. att barnets njurar inte är fullt utvecklade hos spädbarn. Den industritillagade barnmaten innehåller väldigt lite salt. Barnmatsföretagen kan själva svara på hur salthalten ser ut i de olika barnmatsburkarna för olika åldrar. Ett tips är att tillsätta salt och kryddor i den hemlagade vuxenmaten efter att barnet fått sin portion serverad. Socker innehåller enbart energi och det är bra att försöka undvika socker i så stor utsträckning som möjligt. Något egentligt behov finns inte hos spädbarn. Det är enbart bra om barnet så länge som möjligt avhålls från söt smak. Barnet får sina första tänder vanligtvis vid 6-8 månaders ålder och det finns ett klart samband mellan karies och socker. De nya mjölktänderna är särskilt känsliga för socker och kariesutveckling. Honung bör undvikas till barn under ett år. Det finns möjlighet att det förekommer sporer av Clostridium botulinum som kan bilda giftiga ämnen i tarmen och som så småningom kan ge s.k. spädbarnsboltulism ett förlamningstillstånd. Drycker av olika slag behövs i princip inte till barn som ammas eller får modersmjölksersättning. Från ca 6 månader kan man ge vatten om barnet verkar törstig eller om barnet utsätts för mycket värme. Järnberikade babydrycker kan ges till barn som inte får välling eller berikad gröt. En dl ger nästan 2/3 av järnbehovet för barn mellan 6-12 månader så man behöver inte ge några stora mängder. Denna järnmängd motsvarar innehållet i två portioner välling eller gröt. Sötade drycker har ingen plats i spädbarnskosten. Inte heller lightdrycker samt te eller kaffe. Övrigt som kan vara bra att tänka på när det gäller spädbarn och mat. Livsmedelsöverkänslighet Vid misstanke om att barnet reagerar med överkänslighet eller allergi på något födoämne bör dietist konsulteras. Om något viktigt födoämne som t ex mjölk tas bort måste det ersättas med ett annat som har samma näringstäthet. Barnet löper annars risk att inte få i sig alla viktiga näringsämnen. Det finns många bra ersättningsprodukter idag. Det är också viktigt att barnet inte får en minuskost längre än nödvändigt och då måste man vid jämna mellanrum provocera med det borttagna livsmedlet. Födoämnesöverkänslighet eller allergi växer oftast bort före skolåldern

11 Alternativ kost Vegetarisk kost kan ges till spädbarn om berikad välling, gröt och/eller modersmjölksersättning ingår. Däremot innebär strikt vegetarisk kost, vegankost, klara risker för näringsbrist och rekommenderas inte till barn under två år. Specialkoster innebär alltid att livsmedel utesluts eller ersätts med andra alternativ som ibland inte har samma näringstäthet som det ursprungliga. Det är därför viktigt att dietisten konsulteras när föräldrarna väljer andra uppfödningsalternativ

12 NÅGRA ORD OM MATVANOR Styrdokument och hjälpmedel Nyttig mat i lämpliga mängder i en bra fördelning över dagen är en förutsättning för att må bra och att orka med arbete/skola och fritid. För att underlätta genomförandet av detta finns ett antal hjälpmedel att tillgå. De Svenska Näringsrekommendationernas (SNR) näringsberäkningar ger riktlinjer för hur vi som individ bör äta. Svenska Näringsrekommendationerna Översatt (SNÖ) ger exempel på hur en matsedel kan vara upplagd för att uppfylla SNR: s riktlinjer. Livsmedelsverket har riktlinjer för förskolans / skolans måltider. Matcirkeln och matpyramiden ger stöd vid planering av måltider. Där kan man utläsa bra matvanors innehåll och proportion. Ett bra hjälpmedel för individen vid måltiden är att använda tallriksmodellen. Den finns i olika utformning beroende på ålder och energibehov. Tallriksmodellen ger vägledning om innehåll och proportioner vid varje måltid. Nyckelhålsmärkning av livsmedel gör det lättare att göra hälsosamma val bland olika produkter. Nyckelhålsmärkningen ställer krav på fett-, socker-, fiber- och salthalt i livsmedlen. Matens påverkan på hälsan Matvanorna spelar stor roll för hälsan. Det är viktigt att få i sig tillräcklig mängd av alla näringsämnen och en lagom mängd energi i förhållande till energiförbrukning. Av det tio enskilt största riskfaktorerna för sjuklighet och död i i-länder är fem av dessa direkt kopplade till ohälsosamma matvanor. Ett högre intag av kostfibrer och ett minskat intag av fett, mättat fett, raffinerat socker och salt bedöms vara de kostfaktorer som är av största betydelse för att minska risken för sjukdomar som fetma, diabetes, hjärt-kärlsjukdom, karies och vissa cancerformer. Till exempel skulle risken för att drabbas av hjärt-kärlsjukdom minska med 30 % om man minskade intaget av mättat fett till den nuvarande rekommendationen på 10 % av energiintaget. Svenskens matvanor Den svenska befolkningen har på många sätt och vis bra matvanor. Vi har få problem med näringsbrister. Undantaget är kvinnor som i genomsnitt får i sig för lite folsyra och järn. Generellt sett äter de flesta vuxna för mycket fett, speciellt mättat fett, för lite kostfibrer och för mycket raffinerat socker. En studie på 4-åringar visar att de får i sig tillräckligt med näringsämnen, men för lite frukt och grönt och för mycket mättat fett och socker. För barn i andra åldrar är problemområdena ungefär desamma. Den svenska mattrenden De svenska matvanorna har förändrats de senaste 30 åren. Det finns både positiva och negativa förändringar. En positiv trend är att svensken äter mer frukt och grönsaker. Det negativa är att rekommendationen för frukt och grönt som är 500 g per dag för vuxna fortfarande inte är uppnådd. I Sverige äts allt mer bröd och pastaprodukter. Socialstyrelsens gamla rekommendation på 6-7 brödskivor per dag gäller fortfarande, men vi når inte upp till den

13 Svensken äter mindre fett, vilket är bra eftersom konsumtionen varit för hög. Trots att vi minskat vårt fettintag har vi ökat det totala energiintaget med ca 5 % enligt Jordbruksverkets statistik. Att förbränna denna 5 %-iga ökning av energiintaget kräver en extra daglig promenad på 23 minuter för en person som väger 65 kg. Inget tyder på att någon sådan ökning av vardagsrörelsen har genomförts. Denna obalans mellan energiintag och energiförbrukning är ett av de största problemen i de svenska levnadsvanorna. Måltidordning En bra måltidsordning med 5-6 måltider är av stor vikt för en bra hälsa. Antalet tillfällen man intar mat spelar roll både för den totala energimängden, för upplevelsen av mättnad, för val av livsmedel och för tandhälsan. En bra måltidsordning börjar med en frukost vid dagens start. Ofta säger man att frukosten är det viktigaste målet på dagen och den styr också i mångt och mycket hur resten av dagens måltider kommer att fördelas. En frukost bör ge ca 25 % av dagsbehovet av energi. Äter man ingen eller en dåligt sammansatt frukost ökar sannolikheten för småätande. Har man ätit en bra frukost är t ex en frukt alldeles tillräckligt som mellanmål på förmiddagen. En bra lunch bör ge ca 30 % av det totala energibehovet. Småätande under förmiddagen riskerar att undergräva lunchens position som en av de två stor måltiderna på dagen. Många som inte ätit frukost och/eller småätit under förmiddagen väljer att hoppa över lunchen eftersom man känner sig mer sugen och inte riktigt hungrig. Sug och hunger är två olika känslor, där sugkänslan gör det lättare att välja livsmedel som är söta och feta, medan hungerkänslan föredrar livsmedel som mättar. Med en dominerande hungerkänsla är det enkelt att välja husmanskost till lunch istället för en kexchoklad. Under eftermiddagen bör man äta ett mellanmål och därefter en middag, även den på 30 energi%. Under kvällen kan man äta ytterligare ett mellanmål. Mellanmålens storlek varierar mellan 5-10 energi% beroende på om man väljer att äta två eller tre mellanmål. En bra måltidsordning ger struktur till måltiderna som gör hungerskänslorna tydliga som i sin tur gör det enklare att välja nyttigare livsmedel. Mat för gravida Många förknippar graviditeten med ett tillfälle då man bör äta extra mycket mat. Det stämmer förvisso att kvinnan behöver mer energi än normalt, men att vara gravid innebär inte att kvinnan ska äta för två. Det extra energibehovet täcks i de flesta fall genom ett extra mellanmål bestående av t ex ett glas mjölk, smörgås och frukt. Denna del i förändringen av matvanor är för de flesta inte svår att genomföra. Med ett växande foster är näringsbehovet ökat. Därför bör fokus ligga på näringstätheten i mammans mat, istället för den extra mat som eventuellt kan behövas. Mat med hög näringstäthet innebär livsmedel med näringsmässigt hög kvalité. Ett exempel på ett livsmedel med hög näringstäthet är mjölk. Ett exempel på livsmedel med låg näringstäthet är chips

14 Specifika avvikelser för gravida Grunden för kostråd till gravida är samma som befolkningen i övrigt. Vissa specifika undantag finns eftersom kvinnans immunförsvar är förändrat under graviditeten. Det innebär att kvinnan är extra känslig för vissa skadliga organismer som man normalt inte har problem med. Därför kan det vara klokt att undvika vissa livsmedel. Läs mer på Riskerna skall dock inte överdrivas med följd att man helt utesluter livsmedel, eftersom de näringsmässigt kan vara mycket värdefulla. Vid utformningen av rekommendationerna finns redan en väl tilltagen marginal. Barn och ungdomars måltidsordning Många ungdomar struntar i frukosten. I studier har man sett skillnader i skolprestation mellan frukostätare och icke-frukostätare. Man ser även ett samband mellan icke-frukostätare och huvudvärk, magbesvär, skolk mm. De allra flesta skolbarn äter skollunchen. De som inte äter skollunchen är i stor utsträckning de elever som inte heller ätit frukost. Få ungdomar äter mellanmål under skoldagen. Äter man mellanmål handlar det för de äldre eleverna ofta om livsmedel som hör hemma i utrymmesmaten, dvs. livsmedel med lågt eller inget näringsinnehåll i förhållande till energiinnehåll, t ex godis, läsk, chips, kakor och bullar. Matrepertoar En bred matrepertoar är av stor vikt. En individ som tycker om en mångfald av livsmedel och maträtter har sannolikt enklare att tillgodose kroppens behov av olika näringsämnen än en person med mycket snäv repertoar. Därför är det viktigt att genom hela livet ständigt utveckla matrepertoaren genom ett öppet och frimodigt förhållningssätt till mat. Studier har visat att mammans matvanor när barnet är i magen och när barnet ammas påverkar barnens smakpreferenser. Barnen känner igen och tycker om den mat som barnet fick smaka via mamman. Därför är det av stor vikt att gravida och ammande har en bred matrepertoar för att förbereda barnet på en mängd olika livsmedel. Barn över två år har en naturlig neofobi, dvs. en negativ inställning till nya maträtter. Detta har varit en del av människans överlevnadsstrategi. Därför är det viktigt att skapa en plattform för en bred matrepertoar genom att presentera många maträtter med olika smak och konsistens redan före två år ålder. Att lära sig äta nya maträtter därefter kräver mer övning och uthållighet, utan att man för den skull bör ge upp. Måltidsmiljö Bra matvanor beror inte enbart på matens kvalité och sammansättning utan måltidsmiljön spelar stor roll för ätandet. Studier visar att vi upplever maten godare om vi äter den i en trevlig miljö. En bra måltidsmiljö är en miljö som upplevs lugn, behaglig, bekväm, vacker och i en trevlig gemenskap utan tidspress. Hur maten serveras påverkar vårt ätande. Om grönsakerna t.ex. serveras på ett trevlig salladsbord före resten av maten äter vi mer grönsaker. Vi äter också mera om vi serveras flera alternativa rätter och själva får välja. Hur vi pratar om mat och hur vi beter oss runt matbordet har stor betydelse för trivseln och upplevelsen av maten. Med klara och tydliga ansvarsområden som bygger på ömsesidig respekt mellan barn och vuxna kan man skapa en god måltidsmiljö

15 Socioekonomiska skillnader Högutbildade individer ar i allmänhet bättre matvanor än lågutbildade och skillnaden är större bland män. Barnens matvanor verkar vara associerade med föräldrarnas utbildningsnivå, särskilt mammans. I en studie bland 15-åringar i Stockholmsområdet sågs tydliga skillnader i matvanor beroende på föräldrarnas utbildning och härkomst. Ju högre utbildade föräldrar desto bättre matvanor hade barnen. Invandrarbakgrund innebar sämre matvanor med undantag av frukt och grönsaker. Det finns regionala skillnader i matvanor i Sverige. I norra delen äter man mindre frukt och grönt. Denna skillnad beror sannolikt även på matkultur. Livsmedelsverkets hälsosamma råd Livsmedelsverket och Statens folkhälsoinstitut har tagit fram en handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet. Syftet är att minska risk för övervikt, hjärt-kärlsjukdom, diabetes, vissa cancerformer och karies. I handlingsplanen finns en rad åtgärder för att förbättra de svenska matvanorna. De har utgått ifrån hur svenskar äter idag och vad som verkligen skulle förbättra matvanorna. De viktigaste målen för en förbättring av befolkningens matvanor är enligt Livsmedelsverket: Anledningen till rekommendationen om 500g frukt och grönt är den höga näringstätheten. Förutom den höga mängden vitaminer och mineraler innehåller frukt och grönsaker mycket kostfibrer och ger mättnadskänsla. Rekommendationen 500g kan förenklas till 5 om dan. I förhållande till hur befolkningen äter idag bör konsumtionen fördubblas. Ungefär hälften bör vara frukt och den andra hälften grönsaker. Av grönsaksandelen bör hälften vara rotfrukter. Potatis räknas inte in i 5 om dan. Om man t ex äter ett äpple, en banan, en morot, en tomat, och en stor portion pizzasallad kommer slutsumman att vara ca 500g. Vissa frukter väger mer - andra väger mindre. Äter man 5 om dan innebär det att frukt och grönt måste införas vid alla måltider. Att äta grönsaker vid lunch och middag är för många relativt naturligt. Däremot kan det vara svårare att införa frukt och grönt till frukost, t ex kan man skiva frukt i fil, riva äpple på gröt och ha grönsaker på smörgås. Mellanmålen kan bestå av frukt, skalad hel morot eller smörgås med grönsak. Många anser att om man ska göra en förändring i sina matvanor är ett ökat intag av frukt och grönsaker det klokaste, effektivaste och kanske enklaste. Studier visar att frukt och grönt har en skyddande effekt mot sjukdomar, t ex cancersjukdomar, högt blodtryck, höga blodfetter, diabetes, hjärt-kärlsjukdom. Om konsumtionen ökade till 400g/dag/person skulle 20 % av all cancer försvinna och om den ökades till 600 g/dag skulle % av hjärt-kärlsjukdomarna försvinna. Forskningen om frukt/grönt och sjukdomar är utbredd men det är idag svårt att säga exakt vad det är i grönsakerna eller frukten som det beror på

16 Bröd och flingor är en viktig källa till kolhydrater och fibrer, men även andra näringsämnen som t.ex. järn kalium, vitamin E, folat. Bröd bör utgöra den enskilt största energikällan och är baslivsmedel nummer ett. Hälften av brödet bör vara fullkornsbröd. Socialstyrelsens rekommendation från 70-talet om sex till åtta skivor bröd om dagen står sig fortfarande. Bröd bör ingå vid varje måltid och kan ersätta kaffebröd vid mellanmål. I förhållande till dagens konsumtion av bröd bör befolkningen fördubbla konsumtionen, främst fullkornsbröd. Många gånger upplevs mjuka fullkornsbröd som tråkiga och fördomar om spånskivor förekommer. Däremot har utvecklingen av brödsortimentet lett till en mångfald av nya bröd. Hårdbröd av fullkorn är mer tilltalande för de flesta. Många av våra vanliga hårdbröd är fullkornsbröd som t.ex. sportbröd, husmans, delikatessbröd, havreknäcke. Dock bör man då äta ytterligare brödskivor eftersom hårt bröd väger mindre per skiva. Fullkornsbröd har visat sig har särskilt goda effekter på hälsan, både när det gäller hjärtkärlsjukdom och cancer. Fullkornsbröd är bra för blodsockerbalansen och ger långvarig mättnadskänsla. Nyckelhålsmärkningen kom 1989 och reviderades Nyckelhålsmärkningen innebär att produkten uppfyller kriterierna för fettsnål, fiberrik, låg halt av raffinerat socker och låg salthalt. Nyckelhålsmärkningen kan gälla för produkter och hela måltider. Att aktivt välja nyckelhålsmärkta produkter är ett enkelt sätt att äta hälsosamt. Välj gärna nyckelhålsmärkta mejeri- och charkuteriprodukter. Fisk är ett nyttigt livsmedel och konsumtionen av fisk i befolkningen borde fördubblas. Anledningen är att fisk har hög näringstäthet med bra vitaminer och mineraler. Dessutom innehåller fet fisk n-3-fettsyror, t ex Omega 3, som man vet kan minska risken för hjärtkärlsjukdom. Även mager fisk har positiva effekter på risken för hjärt-kärlsjukdom. All fisk är nyckelhålsmärkt, även den feta fisken, som i förhållande till andra livsmedel kan betraktas som relativt mager

17 Ett gott råd är att välja mjuka fetter framför hårda. Flytande margarin är ett mjukt matfett och innehåller mycket fleromättat fett. Hårda fetter (t ex fast margarin och smör) innehåller mer mättat fett. En minskning av mättat fett och en ökning av omättat fett minskar risken för hjärtkärlsjukdom. Till matlagning rekommenderas flytande margarin eller olja. Bland de olika oljorna är rapsolja en värmetålig olja med neutral smak. Till brödet rekommenderas magert smörgåsfett, t ex nyckelhålsmärkta lättmargariner. En hög konsumtion av fett är inte hälsosam, men typen av fett är av större betydelse för hälsan än den totala mängden. Det innebär att om man utesluter allt fett vid matlagning och allt smörgåsfett kommer det att resultera i att individens fettkvalité försämras. Det är svårt att undvika fett via halvfabrikat och andra produkter. I dessa produkter har fettet ofta en sämre sammansättning. För att uppväga detta är det viktigt att individen väljer produkter med bra fettkvalitet vid matlagning och som smörgåsfett. Vill du äta hälsosamt? Minska andelen utrymmesmat! Med utrymmesmat menas livsmedel som har låg näringstäthet och hög energitäthet. Några exempel är godis, läsk, chips, kakor och bullar. Även andra livsmedel såsom feta ostar, vispgrädde, crème fraiche, pommes frites, glass, efterrätter, vissa pajer och alkohol räknas också till utrymmesmaten. Har man hälsosamma matvanor och äter mat i lagom mängd i enlighet tallriksmodellen, matcirkeln och matpyramiden fylls behovet av näringsämnen men det blir över ett litet utrymme som kan fyllas med enbart energigivande livsmedel. För vuxna män är det utrymmet ca 16 % av det totala energibehovet och för kvinnor är det ca 14 %. För barn i åldern är utrymmet ca 10 % och för 1 9-åringen är det ca 8 %. Detta utrymmet kan fyllas med utrymmesmat. Utrymmesmat Totala energibehovet

18 Orsaken till att utrymmet är mindre för barn är att de behöver använda mer energi till att växa. Skillnaden mellan kvinnor och män förklaras i att vi har olika kroppskonstitution. För vuxna innebär % av den totala energiförbrukningen att det är relativt stor plats för utrymmesmat. En fysiskt aktiv kvinna som har bra matvanor i övrigt, kan under en vecka fylla sitt utrymme med: ½ pizza från pizzeria (200g) 1 läsk (á 33 cl) 1 mycket liten chipspåse (á 40g) ½ flaska rödvin (375 ml) 150g godis (blandat godis, även choklad) 1 kanelbulle (a 50g) 2 små kladdkakor (á 20g) Detta förutsatt att hon under veckan inte äter några andra livsmedel från utrymmesmaten, t ex grädde i sås. För barn, som har betydligt lägre energibehov och dessutom ett mindre andel utrymmesmat, blir innehållet i utrymmesmaten mycket litet. En fysiskt aktiv 4 6-åring kan fylla utrymmet under en vecka med: 2 glas saft (á 2 dl) 1 läsk (á 33 cl) 1 kanelbulle (á 50g) 1 digestivekex (á 15g) 13 st godisbitar (85g) 3 dl popcorn (25g) Utrymmesmaten upptar idag en stor del av barn och ungdomars energiintag. Studier visar att för en 4-åring upptar utrymmesmaten 25 % av energiintaget, medan rekommendationen är max 8%. Detta innebär antigen att barnen missar en stor del av näringsintaget eller att barnens totala energiintag ökar med viktuppgång till följd. Sannolikt är ett av de stora hälsoproblemen att hela befolkningen har för hög andel utrymmesmat i matvanorna. Livsmedelsverket rekommenderar en halvering av utrymmesmaten. Om ovanstående förändringar i matvanorna skulle genomföras i befolkningen skulle det resultera i: Minskat intag av energi Minskat intag av mättat fett Minskat intag av fett Minskat intag av salt Minskat intag av raffinerat socker Ökat intag av omättat fett Ökat intag av kostfiber