Handbok för rapportering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handbok för rapportering"

Transkript

1 Instruktioner för rapportering av utvecklingsprojekt som har beviljats bidrag genom Forum Syd Handbok för rapportering Bild: LG, Uganda Oktober 2014 Forum Syd Katarinavägen 20 Box Stockholm Tfn: Fax:

2 Innehåll Inledning... 3 Förkortningar... 3 Instruktioner för årsrapport... 4 Del 1: Uppföljningsrapport... 4 Vägledning. Självutvärdering i grupp... 5 Del 2: Finansiell rapport Del 1: Resultatrapport... 9 Instruktioner: Resultatsammanfattning... 9 Instruktioner: Projektets måluppfyllelse Instruktioner: Samarbete och lärdomar Del 2: Finansiell rapport Instruktioner: Hantering av beviljad budget Växelkurseffekter Instruktioner: Lönekostnader Instruktioner: Lokalrevision samt revision av den svenska organisationen21 Del 3. Resultatmatris Instruktioner: Resultatmatris och exempel / icke-existerande projekt: Bilagor: En bra revisionsrapportering Revisionsintyg enl. ISA 805 (800 för avtal som ingicks 2011) Granskningsrapport Management letter Management response (30)

3 Inledning Inledning Denna handbok för rapportering är till för organisationer som har beviljats projektbidrag genom Forum Syd. Instruktioner ges för både årsrapporter och slutrapporter och kan användas för olika projekttyper oberoende av bidragsstorleken. Använd handboken som vägledning för att sammanställa innehållsrika och tydliga rapporter till Forum Syd som belyser det arbete som ni och era samarbetspartner har utfört under projektperioden. Vi rekommenderar att ni läser igenom handboken när projektet inleds, så att ni vet från dag ett vilken typ av information som behöver samlas in för att komplettera er egen uppföljningsplan. I projektets genomförande ingår med andra ord en uppföljning av i vilken grad målen har uppnåtts och kontinuerligt resultatinsamling. Det kan ge er och er samarbetsorganisation bättre insyn i hur projektet fortgår och det blir lättare att utveckla och förbättra arbetet. I slutändan når den information som vi har hämtat från era rapporter allmänheten i Sverige skattebetalarna, vars pengar har hjälpt er att genomföra projektet! Ibland undrar genomförandeorganisationerna om någon någonsin läser det som de skriver Ja, det gör vi. Forum Syd samlar in den information ni ger oss och använder den i våra egna rapporter till Sida och till våra medlemsorganisationer. Lycka till med rapporteringen! Förkortningar SvEO avser ideella föreningar, stiftelser och svenska diasporaorganisationer som har en ideell målsättning och verkar för en demokratisk samhällsutveckling med utgångspunkt från alla människors lika värde. SvEO har tillsammans med LEO ansökt och genomfört projektet. SvEO ska ha sitt säte i Sverige och stadgar eller stiftelseurkund som anger vilken verksamhet SvEO bedriver samt på vilket sätt styrelse eller stiftelseförvaltning tillsätts. SvEO ska vara registrerad i Sverige samt ha ett eget organisationsnummer. LEO avser en samarbetsorganisation som tillsammans med SvEO har ansökt och genomfört projektet. LEO följer lokal lagstiftning annan än i Sverige. 3 (30

4 Instruktioner för årsrapport Instruktioner för årsrapport Fokusera på avvikelser och lärdomar för att förbättra Dessa instruktioner ska följas vid sammanställning av projektgenomförandet och årsrapporten för utvecklingsprojekt. Årsrapporten består av säkerställa att målen uppfylls. rapportblanketten (ett separat Worddokument som ska undertecknas av två firmatecknare), uppföljningsrapporten och den finansiella rapporten, inklusive den separata Excelbilagan, där ni fyller i det ekonomiska resultatet från föregående år. Under 2014 fortsätter Forum Syd att utarbeta ett webbaserat verktyg för finansiell rapportering, och detta förväntas kunna börja användas i slutet av Organisationerna ska lämna årsrapport för projekt som genomförs under en tidsperiod på 2 3 år. Del 1: Uppföljningsrapport Uppföljningsrapporten består av fyra frågor. Fråga 4 ska bara besvaras om det område där projektet genomförs är ett konfliktområde eller ett postkonflikt område. Hur ni svarar på frågorna: I uppföljningsrapporten ligger fokus på avvikelser från projektplanen och på vilka lärdomar som har dragits. När ni besvarar de öppna frågorna rekommenderar vi att ni gör en självutvärdering i grupp 1, en form av självbedömning i en mindre arbetsgrupp. I den grupp som utför självutvärderingen bör de personer som driver projektet ingå: samordnaren eller projektledaren från er svenska organisation och projektledningen inom samarbetsorganisationen. På så sätt kan den egna utvärderingen bli en givande och viktig del av partnerskapet mellan SvEO (den svenska enskilda organisationen) och LEO (den lokala enskilda organisationen). I fall där målgruppen deltar aktivt i genomförandet och uppföljningen av projektet bör även företrädare för målgruppen ingå i gruppen. När ni sätter er för att göra självutvärderingen i grupp är det viktigt att se till att ni har alla väsentliga verifikationskällor tillgängliga som ni kan tänkas behöva, till exempel Med avvikelse menar vi något som skiljer sig från vad som varit planerat från början. Avvikelser kan både hämma och främja måluppfyllelsen i projektet. rapporter från uppföljningsbesök, frågeformulär, intervjuprotokoll, närvarolistor. Fokusera på helheten och fastna inte i detaljerna. Det viktiga i denna process är öppenhet och ärlighet och att undvika en defensiv hållning i fråga om eventuella avvikelser och anledningen till dessa. Självutvärderingen bör vara en läroprocess med fokus på hur de mål som satts upp ska kunna nås. 1 Team self-review 4 (30)

5 Instruktioner för årsrapport Nedan finns mer information om självutvärderingen i grupp och hur den kan användas som en metod under projektgenomförande. Vägledning. Självutvärdering i grupp Varför behövs självutvärdering i grupp? Vilka är de allra största experterna på genomförande av ett visst projekt eller program? Svar: de(n) arbetsgrupp(er) som har genomfört det. Det är oftast de som har den mest omfattande kunskapen och insikten i vad som görs och vilka konsekvenser det har, eftersom de har det dagliga ansvaret för att förverkliga projektet. De sitter inne med en mängd information, och med en egen granskning i grupp tas denna tillgång tillvara. Vem/När: Om självutvärderingen används i en utvärderingsprocess för ett projekt eller program utförs den vid olika tidpunkter av projektgrupperna, till exempel halvvägs genom projektet och efter slutförande. Men metoden kan också användas inom gruppernas fortgående diskussions- och läroprocess, och på så sätt ingå i gruppernas verksamhet (och utföras en gång, eller till och med två gånger, om året). Denna metod kan också tillämpas av en hel organisation, där varje avdelning, inklusive förvaltnings- och ekonomienheter, utför en självutvärdering. Hur: Gruppen ska avsätta en rimlig tidsperiod för utvärderingen. För mindre projekt kan några timmar räcka, medan mer komplexa projekt kan kräva sammanlagt 1 2 dagar, utspridda över några veckor. Uppgiften består i att besvara de tre allmänna utvärderingsfrågorna: 1) Gör vi det som vi sa att vi skulle göra? [Intern validitet] 2) Gör vårt arbete någon skillnad? [Konsekvensanalys] 3) Gör vi rätt saker? [Strategi och lärande] Steg 1. Förberedelser Inför gruppmötet ska deltagarna läsa om alla eventuella relevanta dokument som är knutna till deras ansvarsområden sedan den senaste översynen (till exempel projektrapporter, rapporter från uppföljningsbesök, enkäter till bidragsmottagare, formulär för utvärdering av utbildning, arbetsplaner osv.). Steg 2. Samordnare Sedan samlas gruppen under ledning av en av deltagarna (samordnaren kan vara gruppchefen eller en annan medlem i gruppen). Gruppen ska gå igenom var och en av de tre frågorna och försöka enas om ett svar på respektive fråga. Det viktigaste här är öppenhet och ärlighet, inte att inta en försvarsställning. Samordnaren ska se till att 5 (30)

6 Instruktioner för årsrapport gruppen inte fastnar i detaljer. Utvärderingen ger möjlighet att se helheten och bör inte bli en diskussion om mindre aspekter beträffande projektgenomförandet. Steg 3. Minirapport om självutvärderingen Det fysiska resultatet av processen är en minirapport på ca 1 4 sidor om självutvärderingen (beroende på hur komplext projektet varit och hur mycket gruppmedlemmarnas roller har skilt sig). Det är lätt att skriva en hel bunt sidor men det är INTE syftet. Syftet är att ange några grunddrag som alla i gruppen kan enas om: några sidor som återger om gruppen gör det som var avsikten, anledningarna till eventuella avvikelser, på vilka områden som projektet ger mest märkbara effekter (de mest betydelsefulla effekter som kan konstateras i målgrupperna eller samarbetsorganisationerna), och gruppens bedömning av huruvida den gör rätt saker på rätt sätt. I slutsatsen i denna minirapport sammanfattas de centrala lärdomar som har framträtt vid granskningen. Utmaningar vid självutvärdering A. Betrakta rapporteringen som ett internt utvecklingsverktyg Första gången man gör en självutvärdering i grupp kan man tycka att det är svårt! Det beror på att många grupper inte är vana vid att ombes ge sina åsikter på ett öppet och rättframt sätt, och på att de ofta inte vet vilka svaren på de tre frågorna är. Till och med fråga 1 är svår att besvara, eftersom det förutsätter att gruppen vet vad den föresatt sig att göra, men ofta ingår inte arbetsplaner, gruppmål och individuella mål i arbetssättet. Fråga 2 är nästan alltid en stor utmaning, eftersom de flesta grupperna samlar in uppgifter och skriver rapporter om vad de gör men inte om effekterna. Därför måste grupperna, som en del av utvärderingsprocessen, hålla reda på vad de tyckte var svårt att svara på och varför. Är det svårt för att vissa gruppmedlemmar inte är klara över prioriteringarna? Eller för att planerna förändras, men dessa förändringar inte brukar lagras i det institutionella minnet? Eller är det för att man inte anstränger sig tillräckligt för att följa upp effekterna av insatserna på målgrupperna? Listan över de problem som gruppen ställs inför vid utvärderingen utgör grunden för vad som måste förbättras under de påföljande månaderna. B. Välj de mest betydelsefulla effekterna (most significant change) När ni gör en bedömning av effekten av ett projekt eller program bör gruppens svar på fråga 2 bidra med värdefull information. För att göra det på ett bra sätt, behöver gruppdeltagarna föreställa sig att de sitter i en helikopter och tittar ner på projektet och tillsammans beslutar vilka som är de tre eller fyra mest betydelsefulla effekter som arbetet har medfört för den avsedda målgruppen, och vad som gör att just dessa är de mest framträdande exemplen på effekter. C. Ägarskap Dessa minirapporter kan förbli projektgruppernas egendom, men vi hoppas att gruppen i en anda av tillit och ömsesidigt lärande vill dela sina slutsatser med andra intressenter, som högre chefer, samarbetspartner, bidragsgivare och företrädare för målgrupperna. När en projekt-/programutvärdering utförs av en extern konsult kan utvärderaren också använda grupptekniken, eftersom det inte bara vid ett bra genomförande ger mycket värdefull information, utan också ger buy-in (ägarskap) till gruppen. D. När flera grupper inom en organisation har gjort självutvärdering När flera grupper har genomfört självutvärderingen och skrivit minirapporter tillkommer en ny del i processen: sammanställning av minirapporterna. Det är möjligt 6 (30)

7 Instruktioner för årsrapport att ha organisationer med femton eller ännu fler arbetsgrupper. Detta leder till ett stort antal minirapporter. Då behöver organisationen upprätta en arbetsgrupp på tre personer som skapar ett koncentrat av rapporterna. Denna grupp läser alla minirapporter och träffas sedan för att stiga upp i helikoptern och besvara de tre allmänna utvärderingsfrågorna för hela organisationen, utifrån minirapporternas innehåll. Därefter skriver de organisationens samlade rapport om självutvärderingen. Detta är ett mycket värdefullt källdokument, eftersom det visar precis hur det går för organisationen med att genomföra planerna, bidra till förändring i världen utanför och granska den strategiska inriktningen. För att detta koncentrat ska bli trovärdigt måste de tre deltagarna i gruppen vara respekterade medlemmar eller anställda i organisationen som har rätt kunskap och kompetens för att kunna få grepp om helheten. Slutkommentar Självutvärdering är ett kraftfullt verktyg, men grupperna måste först pröva hur processen kan gå till och sedan reflektera över vad som varit svårt, införa förändringar, göra en andra utvärdering och slutligen göra fler förbättringar av det sätt som de förbereder och genomför utvärderingen på. Vid tredje försöket kommer de att ha ett system som möjliggör regelbunden utvärdering av arbetet och producera småskaliga rapporter som innehåller essensen av vad som görs och uppnås. Dessa rapporter kan sedan användas som källdokument gentemot bidragsgivare, utvärderare, målgrupper och andra intressegrupper. 7 (30)

8 Instruktioner för årsrapport Del 2: Finansiell rapport Eftersom samma sak gäller för den årliga finansiella rapporten som för slutrapporten ber vi er se avsnittet Del 2: Finansiell rapport för användbara förklaringar och instruktioner. Kambodja 8 (30)

9 Dessa instruktioner ska följas vid sammanställning av slutrapporten för utvecklingsprojekt. Slutrapporten består av fyra delar: rapportblanketten, resultatrapporten, den finansiella rapporten, som omfattar en separat Excelbilaga där ni fyller i det ekonomiska resultatet från föregående år, och resultatmatrisen. Under 2014 ska slutrapporten åtföljas av en Excelfil med det ekonomiska resultatet av projektet. Forum Syd fortsätter arbetet med utformning av ett webbaserat verktyg för finansiell rapportering som förväntas kunna börja användas i slutet av Hur? Forum Syd rekommenderar användning av metoden självutvärdering i grupp som förberedelse inför analysen av resultaten och projektets genomförande. Denna metod beskrivs i detalj i avsnittet om årsrapporten. Ytterligare metoder som kan vara användbara beskrivs under respektive fråga. Ni kan också delta i Forum Syds rapporteringskurser för att förbereda er och inspireras. Forum Syd använder rubriken Resultatrapport i stället för Beskrivande rapport som tidigare år, för att betona att fokus ligger på projektets resultat, dvs. vilken förändring projektet har lett till och vilka lärdomar som dragits inför framtida arbete. Kom ihåg att de frågor som vi föreslår som vägledning ger möjlighet att välja vad som är mest relevant för ert projekt. Utforma så konkreta svar som möjligt. Del 1: Resultatrapport Instruktioner: Resultatsammanfattning Resultatsammanfattningen berättar om ert projekt. Alla resultat har betydelse! Både väntade och oväntade (så kallade sidoeffekter), positiva och negativa, avsiktliga och oavsiktliga. Vad ni behöver ha till hands En klurig uppgift: skriv kortfattat men konkret; delge dina slutsatser men klargör vilka belägg och skäl som ligger till grund för dem Ni behöver ha tillgång till resultatmatrisen (som baseras på mål- och riskmatrisen) och andra relevanta dokument som ni har samlat under projektperioden, som till exempel minirapporter från självutvärderingen i grupp (team self-reviews), externa utvärderingar av projektresultat, intervjuer om de mest betydelsefulla effekterna (most significant change). Följ de sju stegen nedan för att skriva berättelsen om ert projekt. Tänk på att den ska vara kortfattad resultatsammanfattningen är tänkt att vara en sorts informativ aptitretare som till exempel kan användas externt för att ge information till tänkbara framtida bidragsgivare. Ni kan kasta om ordningen på stegen om berättelsen flyter bättre så, förutsatt att ni inte utelämnar några steg. 9 (30)

10 7-stegsmetoden: 1. VILKA Vilka problem har projektet hanterat? Vilka förändringar har projektaktiviteterna lett till? Hänvisa till tidigare resultat om de har betydelse för att förstå hur projektet har bidragit till förändring. 2. VEM eller VAD har påverkats? Vem eller vad har påverkats? Till exempel organisation X, målgrupp Y, lag Z, ekosystem A. 3. AV VEM Vilken aktör bidrog till förändringen? Om flera aktörer har samverkat och genomfört en större förändring ska ni så konkret som möjligt beskriva hur själva projektet har bidragit till detta. 4. VAR Var skedde förändringen (region, ort)? 5. HUR genomfördes den? Vad gjorde ni för att lösa problemet? Beskriv hur projektet bidrog till att få till stånd en förändring (aktiviteter/outputs/metoder). 6. VERIFIERBARHET Hur har ni verifierat era resultat? Vilka belägg finns? (Utvärderingar, intervjuer, enkäter osv.) 7. LÄRDOMAR Vilka lärdomar drogs av projektarbetet, och hur kommer dessa att påverka framtida arbete? Se exemplet på resultatsammanfattning på nästa sida. 10 (30)

11 Exempel på resultatsammanfattning: Vem/vad har påverkats och var skedde förändringen? Vi har stött följande verksamheter Fiskesamhällen i Östra Kapprovinsen i Sydafrika, med småskaligt fiske som främsta försörjning, har aldrig tidigare beviljats status som rättslig aktör eller haft lagstadgad rätt till sina fiskezoner. Med stöd från den svenska organisationen Marine Conservation Society till Comfish upprättade fiskesamfunden sin egen organisation Fishing Links Verksamheten har stärkt kapaciteten hos tjugo lokala ledare fem kvinnor och femton män att företräda sina samhällen i beslut som påverkar deras försörjning, och lett till att Fishing Links fått ökad legitimitet som organisation. En extern utvärdering (Fish on the Dish, maj 2012) som gjordes på uppdrag av Comfish visar att fiskesamfunden har fått ett större erkännande som aktörer av den lokala fiskerimyndigheten i Bhisho, att Fishing Links agerar som en enande röst för samfundens krav, och att de har börjat få inflytande i fiskerifrågor inom lokala och nationella myndigheter. En oväntad effekt var att kvinnor började delta i organiseringen av samfunden och även startade ett nätverk för kvinnogrupper. Som en följd av detta har både män och kvinnor i Fishing Links deltagit i referensgruppen för ett nytt politiskt handlingsprogram där de småskaliga fiskesamfundens roll erkänns inom bevarandet av marina resurser. Utvärderingen visar också att Fishing Links är en ny organisation som måste stärka den interna kapaciteten och delaktigheten. Situationen innan Hänvisning till tidigare arbete Vår verifierbarhet Beskrivning av förändring Några lärdomar 11 (30)

12 Instruktioner: Projektets måluppfyllelse Måluppfyllelsen uppskattar den omfattning i vilken projektmål har uppnåtts och om genomförandestrategin varit rätt sätt att uppnå målen under de förhållanden som har rått. I resultatsammanfattningen beskrivs projektresultaten, medan i måluppfyllelsen jämförs de förväntade resultaten (planerade mål) med uppnådda resultat (uppfyllda mål). Fråga 1. Har projektmålet uppnåtts? Förklara varför resultaten är bättre eller sämre än förväntat. Använd följande frågor som vägledning för att besvara fråga 1: - Har projektmålet varit korrekt uppsatt i förhållande till uppnådda resultat? Eller var det överambitiöst/för återhållsamt? - Vilka faktorer bidrog till att uppnå mer än förväntat? / Vilka faktorer förhindrade uppfyllande av målet? - Uppnåddes alla de delmål som beskrevs i mål- och riskmatrisen? Ange orsakerna till avvikelser. - Finns det några oväntade resultat som uppkommit under projekttiden? Vad tror ni har bidragit till det? Fråga 2. Vilka av de metoder och aktiviteter som användes var mest effektiva när det gällde att uppfylla målen? Denna fråga kan besvaras med metoden självutvärdering i grupp eller med hjälp av de minirapporter som kan ha gjorts under genomförandet av projektet / förberedelserna av årsrapporten. Använd följande frågor som vägledning: - Är våra metoder och aktiviteter lämpliga för de mål som vi arbetar för att uppnå? - Motsvarar de målgruppens behov och kapacitet? - Är de rätt anpassade för kontexten där vi arbetar? Fråga 3. Har ni sett över riskanalysen eller riskhanteringsåtgärderna under projektgenomförandet? - Hänvisa till den godkända mål- och riskmatrisen. Vilka faktorer motiverade översynen? - Påverkade de risker som fastställdes i er mål- och riskmatris uppfyllandet av målen? På vilket sätt? Se på både förebyggande och reaktiva åtgärder. - Vilka lärdomar har ni dragit som kan förbättra riskanalysen i framtiden? Fråga 4. Kommentera hur projektresultaten verifieras i resultatmatrisen för projektet: Besvara delfrågorna a d. Motivera och resonera! Inga ja nej svar, tack! 12 (30)

13 Fråga 5. Har projektet gett resultat i fråga om jämställdhet? I fråga 5 vill vi att ni ska beskriva eventuella resultat i fråga om jämställdhet. Ta upp både väntade och oväntade resultat och hur de uppnåddes. Om inga jämställdhetsresultat finns, beskriv hur ni har arbetat med jämställdhetsrelaterade frågor inom projektet. Exempel på beskrivningar: - På vilket sätt projektet har lett till jämnare maktrelationer mellan kvinnor och män i målgruppen när det gäller delaktighet beslutsfattande arbetsförhållanden arbetsfördelning i hushållet ekonomiskt självbestämmande könsbaserat våld sexuella och reproduktiva rättigheter. - På vilket sätt projektet har ökat medvetenheten om kvinnors rättigheter bland rättighetsinnehavare och ansvarsbärare. - Hur resultat uppnåtts i fråga om avskaffande av diskriminerande lagstiftning mot kvinnor. - Hur män har gjorts delaktiga i arbetet för jämställdhet. - Hur ni har arbetat för ökad jämställdhet inom organisationen (till exempel utveckling och genomförande av jämställdhetspolicy, utbildning i jämställdhetsfrågor, jämställdhetsintegrering och budgetering ur ett jämställdhetsperspektiv). - Om och hur indikatorer som belyser jämställdheten har använts. Resultat som uppnåtts i projekt med jämställdhet som huvudfokus (i betydelsen att projektmålet eller merparten av delmålen syftade till att få till stånd en förändring) kan beskrivas mer detaljerat här som komplettering till resultatsammanfattningen. Fråga 6. Har projektet gett resultat i fråga om miljö eller klimat? Beskriv miljö-/klimatrelaterade resultat. Ta upp både väntade och oväntade resultat och hur de uppnåddes. Om det inte finns några märkbara miljö- /klimatrelaterade resultat, beskriv hur ni har arbetat med sådana frågor inom projektet. Vissa organisationer i det civila samhället har övergått från att använda plastmuggar till återvinningsbara pappersmuggar = ett minibidrag genom hållbar användning av naturresurser! Exempel på beskrivningar: - Hur medvetenheten om miljöfrågor har ökat hos målgruppen. - Hur samarbetsorganisationen har ökat sin medvetenhet om hur man kan arbeta på ett mer hållbart sätt med positiv inverkan på miljön. - Hur samarbetsorganisationen har utvecklat sina arbetsmetoder, till exempel utarbetat en miljöpolicy. - Hur ansvarsbärare har ändrat inställning till arbete med miljörelaterade frågor i det lokala samhället. - Hur den externa miljösituationen har påverkat projektet. Har ni genomfört några förändringar av projektupplägget för att anpassa det till miljösituationen? 13 (30)

14 Resultat som uppnåtts i projekt med en förändring av miljö-/klimatsituationen som huvudfokus (i betydelsen att projektmålet eller merparten av delmålen syftade till att få till stånd en förändring) kan beskrivas mer detaljerat här komplettering till resultatsammanfattningen. Fråga 7. Reflektera över om SvEO:s eller LEO:s aktiviteter inom andra projekt eller regelbunden verksamhet har bidragit till de resultat som uppnåtts. Fråga 8. Reflektera över om utvecklingen i den region där projektet genomfördes eller andra aktörers arbete har bidragit till de resultat som uppnåtts. I frågorna 7 och 8 vill vi att ni reflektera över om ert projekt har bidragit till en förändring tack vare arbete som utförts i tidigare projekt. Eller är det så att resultaten förstärktes tack vare att förmånliga förhållanden hade skapats av andra aktörer/förändringar i sammanhanget? Beskriv detta samband med andra aktörer eller tidigare arbeten om det är relevant för projektet. Om LEO eller SvEO arbetar med verksamhet som stöds av andra bidragsgivare kan detta också förstärka resultaten. Fundera på effekterna av samfinansiering på projektresultaten och LEO:s organisationsutveckling. Fråga 9. Reflektera över hur kostnadseffektivt projektet var. Kostnadseffektivitet är ett mått på förhållandet mellan använda resurser (tid, pengar, material osv.) och uppnådda resultat knutna till den godkända projektplanen och - budgeten. Använd följande frågor som vägledning. Välj de aspekter som är relevanta för ert projekt: - Stämde den projektbudget som hade beräknats? - Hur motiveras förändringarna i budgeten? Exempel: Andra metoder användes än de som hade planerats, eller riskhanteringen krävde omfördelning av medel. - Om SvEO:s egeninsats översteg kravet på 10 procent med stor marginal, hur påverkade detta projektresultaten och kostnadseffektiviteten? - Ange om kostnaderna för svensk expertkunskap ingick i projektbudgeten och hur detta påverkade resultaten. 14 (30)

15 Instruktioner: Samarbete och lärdomar Uppföljning: fortlöpande, metodisk process för data- och informationsinsamling under ett projekts livstid. Utvärdering: bedömning av vad som har skett, för att förbättra framtida arbete. Samarbete och lärdomar ger möjlighet att analysera samarbetsprocessen mellan genomförandeparterna: SvEO, LEO och projektets målgrupper. Fråga 10. Beskriv rollfördelningen mellan SvEO och LEO i genomförande, uppföljning och utvärdering av projektet. Använd följande frågor som vägledning: - Hur har delegeringen av ansvar och rollfördelningen fungerat? Beskrivs rollfördelningen tydligt i avtalet mellan SvEO och LEO? Har avtalet varit ett användbart verktyg i ert samarbete? - Hur har samarbetet mellan SvEO och LEO utvecklats under projektets gång? - Vilket mervärde medförde SvEO (utöver det ekonomiska bidraget) till projektgenomförande, utvärdering och rapportering? T. ex., diasporan spelar en betydande roll med sin organisering, kunskap och ekonomisk styrka för hur utvecklingen i ursprungländerna kan gå till. Lyft fram ert arbete! Fråga 11. På vilket sätt medverkade rättighetsinnehavare i genomförande av projektet och uppföljning av resultaten? Rättighetsbaserat arbete syftar till att öka människors kapacitet att själva utkräva sina rättigheter. Det är viktigt att visa att ert projekt har en tydlig koppling till rättighetsinnehavare även om ni valt att arbeta med andra förändringsaktörer, ansvarsbärare eller civilsamhälle. Här har ni en möjlighet att kommentera kolumnen Målgrupp i resultatmatrisen. Använd följande frågor som vägledning: - Framgår det i matrisen vilka metoder/källor ni använde för att beräkna hur många (kvinnor, män, andra grupper) som nåddes av varje enskilt delmål? Kommentera om det behövs. - Går det att uppskatta hur många människor som påverkades indirekt av projektet? - Har ni nått de målgrupper ni hade planerat att nå från början? Har ni involverad andra målgrupper under projektets gång? - Vilka metoder användes för att engagera rättighetsinnehavare i genomförandeoch/eller uppföljningsarbete? - Om rättighetsinnehavarna, d.v.s. den slutliga målgruppen vems rättighetssituation har varit i projektets fokus, inte var den direkta målgruppen, beskriv hur rättighetsinnehavare tagit del av projektets resultat. 15 (30)

16 Fråga 12. Reflektera över hur projektets uppföljnings- och utvärderingsprocess har fungerat. Fundera på följande aspekter: - Har ni haft en skriftlig uppföljningsplan från det att projektperioden inleddes? - Hur utbytte SvEO och LEO kunskap och färdigheter i samband med uppföljningen och utvärderingen? - Hänvisa till eventuella självutvärderingar i grupp som har genomförts i samband med årsrapporter. Har de lärdomar som dragits under uppföljningsprocessen motiverat till förändringar under genomförandet? Fråga 13. Har projektet lett till någon förändring av LEO:s kapacitet Tänk på de kapacitetsförändringar hos LEO som ägt rum under projektperioden och som inte är synliga i resultatmatrisen. Fråga 14. Beskriv hållbarheten i projektresultaten. Hållbarhet: Sannolikheten för fortsatta långsiktiga fördelar av en utvecklingsinsats efter att det omfattande stödet har avslutats. Analysera projektresultatens hållbarhet genom att använda frågorna nedan som vägledning. Välj de aspekter som är relevanta för ert projekt: Rättighetsinnehavare: Vilka förändringar av rättighetsinnehavarnas kapacitet eller av deras livssituation kommer sannolikt att kvarstå eller fortsätta att utvecklas efter att projektet har avslutats? Det civila samhället och LEO: Vilka förändringar av LEO:s/andra samhällsaktörers kapacitet eller av deras arbetssituation kommer sannolikt att kvarstå eller fortsätta att utvecklas efter att projektet har avslutats? Ansvarsbärare och andra samhällsaktörer: Har projektet utgjort en del av en förändring på ansvarsbärarnas nivå på ett sätt som gör att det kan betraktas som ett bidrag till projektresultatens hållbarhet? Fråga 15. Har SvEO och LEO följt utfasningsplanen? Hur har det fungerat? Forum Syd ser utfasningen som en del av projektresultatens och samarbetets hållbarhet. Ha följande i åtanke när ni sammanfattar era reflektioner över utfasningen av projektet: - Tidsåtgång (hur länge har verksamheten/projektet pågått?) - Effektivitet (uppnåddes de förväntade resultaten?) - Inriktning (stöder projektet/samarbetet LEO:s verksamhet, dess organisatoriska utveckling, förmåga att påverka eller andra specifika frågor) - Beroende (hur beroende är LEO av SvEO:s stöd?) - Region (vilka är förutsättningarna för det civila samhället att verka och få lokal finansiering?) - Planerar ni att fortsätta ert samarbete genom Forum Syds ekonomiska stöd? 16 (30)

17 Personliga berättelser Nedan följer ett exempel på en berättelse som publicerades i Forum Syds årsrapport för Ni kan använda den som mall, eller berätta med egna ord. Berättelsen kan vara kortare än exemplet nedan och bestå av några citat som ändå ger en förståelse av sammanhanget och förändringsaktörerna. Kambodja Om inte jag gör något kommer ingen annan att göra det heller. Orden är Nheu Lebhs, en 25-årig tvåbarnsmor bosatt i den nordostliga provinsen Mondulkiri, på den kambodjanska landsbygden. Förutom att ta hand om hemmet, sina barn och bruka sin egen jord, leder Lebh ett nätverk som har till syfte att stärka kvinnors rättigheter. Detta görs genom samtal och utbildning om kvinnors rättigheter och leder till att kvinnorna i nätverket får större tillgång till samhället. Lagen föreskriver lika rättigheter för män och kvinnor i Kambodja, men här, liksom på många andra platser, har man inte samma ställning i praktiken. Nätverket verkar för ökat inflytande och deltagande i beslutsprocesser både på lokal och regional nivå. Det är långsiktigt arbete som flyttat fram positionerna för landets kvinnor de senaste åren, och det är den lokala organisationen My Village som med stöd av Forum Syd driver arbetet. Kvinnorna i Lebhs hemby uppskattar hennes insatser och tycker sig vara på rätt väg. I dag bemöts kvinnorna med respekt, och man kan göra sin röst hörd i offentliga sammanhang. Kambodja Foto: Johannes Nilsson 17 (30)

18 Del 2: Finansiell rapport Instruktioner: Hantering av beviljad budget Frågorna 1 och 3. Beskriv avvikelser från den godkända budgeten. Instruktionerna syftar till att tydliggöra några nödvändiga redovisningstermer och vid behov specificera hur frågan ska förstås. Här beskriver ni vilka budgetposter som avviker från den godkända budgeten. - Om valutakursvinster har förekommit och ni har använt dessa extra medel, beskriv vilka aktiviteter de har använts till. Samma sak gäller eventuella räntevinster som har använts till projektaktiviteter. - Om valutaförluster har förekommit, beskriv hur dessa påverkade projektgenomförandet. - Om valutakursvinsterna eller räntevinsterna inte användes till projektaktiviteter ska de betalas tillbaka till Forum Syd i anslutning till slutrapporten. Forum Syds kontonummer anges på rapportblanketten. Växelkurseffekter Budgetering av växelkurser Budgetering av växelkurser i projekt är svårt och bör göras noggrant med väl underbygd kunskap om i vilken ekonomisk kontext projektet befinner sig i. Att förutse hur en växelkurs kommer utvecklas är svårt men det går att göra mer eller mindre kvalificerade gissningar. På websidan finns historiska växelkurser och annan matnyttig information. Kom ihåg att inte bara titta på hur den lokala valutan har förhållit sig till kronan historiskt utan även till andra marknadsdominerande valutor som Dollar, Euro, Renminbi/Yuan, Rubel, Rand, Rupies, Pesos etc. Ett annat tips är att höra med er bank om till vilket pris valutan säljs på termin. Att köpa valuta på termin innebär att man på förhand bestämmer ett pris för en växling vid ett senare tillfälle. Exempelvis om 1 USD i dag står i 6 SEK och banken tror att USD kommer stärkas mot SEK så kan man åta sig att köpa 1 USD om 3 månader för 6,2 SEK. Även om man inte vill göra detta så ger informationen bankens analys av växelkursförändringar. Växelkurseffekter Växelkursvinster eller förluster kan uppstå vid olika tidpunkter under en projektcykel. De kan uppstå när pengar som en gång skickats till en lokal organisation blir återbetalda till den svenska organisationen, när pengar tas ut från ett dollarkonto och då växlas till lokal valuta eller då pengar överförs till en lokal organisation till en annan växelkurs än budgeterat. Se beskrivning av det nedan. *** 18 (30)

19 jan-14 mar-14 maj-14 jul-14 sep-14 nov-14 jan-15 mar-15 maj-15 jul-15 sep-15 nov-15 jan-16 mar-16 maj-16 jul-16 sep-16 nov-16 Exchange rate Handbok för rapportering Ett första exempel Den budgeterade växelkursen är 6,1 USD/SEK. Den första överföringen äger rum i januari Då är växelkursen lägre än budgeterad vilket innebär att redan nu har en växelkursvinst uppstått. Det innebär att vi kan utföra mer av de budgeterade aktiviteterna om detta har godkänts av Forum Syd. Annars sparas pengarna och återbetalas vid projektets slut. Den femte överföringen äger rum i juni Då är växelkursen högre än budgeterad vilket innebär att vid detta tillfälle har en växelkursförlust uppstått. Det innebär att vi kan utföra mindre av de budgeterade aktiviteterna eller öka egeninsatsen för att kunna genomföra alla aktiviteter. Vid projektets slut så kan vi fastställa att växelkursvinster har uppstått, i förhållande till i budget använd kurs. I genomsnitt är växelkurserna lägre än budgeterat. Det resulterar i att vi har fått mer USD än väntat vilket innebär att projektets kostnader blir lägre än väntat i SEK. Dessa pengar ska återbetalas till Forum Syd, om det inte godkänts av Forum Syd att de används i projektet Exchange rate USD/SEK Budgeted exchange rate: 6,1 Exchange rate USD/SEK jan-14 jun-14 dec-14 jun-15 dec-15 jun-16 dec ,5 5, ,25 5,75 Ett andra exempel Växelkurseffekt kan vara speciellt krångliga att hålla reda på om ett projekts pengar halls på ett dollarkonto varifrån uttag i andra valutor görs. Låt oss säga att USD hålls på ett dollarkonto i Tanzania och den lokala organisationen gör flera uttag i månaden från dollarkontot. Vid tidpunkten för varje uttag så växlas dollar till shillings, det innebär att växelkursen mellan SEK - USD - TZS troligtvis kommer att skilja sig från den budgeterade växelkursen mellan SEK och TZS. 19 (30)

20 Proceduren i det här fallet är dock det samma som i det första exemplet. Varje transaktion skapar en växelkursvinst eller förlust. Effekterna av dessa kan hanteras genom att de genomsnittliga växelkurserna för varje månad beräknas och bokas i den lokala bokföringen. Genom detta så kommer alla kostnader att knytas till rätt växelkurs. Vid projektets slut så ska den genomsnittliga växelkursen för alla transaktioner beräknas och användas i den finansiella rapporteringen till den svenska organisationen. Om den månatliga bokföringen med rätt växelkurser är gjord så kommer den genomsnittliga växelkursen för alla transaktioner vara given. *** Fråga 7. Har den svenska organisationen och samarbetsorganisationen/- organisationerna följt de vedertagna redovisningsprinciperna i samtliga länder? Om så inte är fallet, vilka avvikelser har gjorts? Vedertagna redovisningsprinciper innebär att organisationens redovisning utförs i enlighet med gällande redovisningslagstiftning och -standarder. Enligt Sidas instruktioner Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället måste alla organisationer som får ekonomiskt stöd av Sida följa vedertagna redovisningsprinciper, oavsett om den nationella lagstiftningen kräver det eller inte. Fråga 8. Vilken bokföringsprincip har tillämpats för projektet (kontantmetoden eller faktureringsmetoden)? Vid bokföring enligt kontantmetoden redovisas intäkter och kostnader när de kontanta medlen faktiskt mottas eller utbetalas. En faktura bokförs till exempel som en kostnad när den betalas, inte när fakturan inkommer. Vid faktureringsmetoden eller bokföringsmetoden ska intäkter och kostnader redovisas i de räkenskapsperioder dit de hör. En faktura bokförs till exempel som en skuld när den inkommer till organisationen, och skulden avskrivs när fakturan betalas. Även om fakturan inte betalas omedelbart betraktas den alltså omedelbart som en kostnad. Fråga 9. Har ni inskaffat några produkter eller tjänster? Principerna för upphandling ska följas, i enlighet med Forum Syds Allmänna Villkor. Dessa principer gäller också om man köper en likadan produkt flera gånger för ett totalbelopp på minst SEK per år, exklusive moms. Exempel är flera flygbiljetter från samma resebyrå vid olika tillfällen, eller en extern utvärderare som utvärderar projektet två gånger på ett år. Instruktioner: Lönekostnader Fråga 10. Ange de lönekostnader som omfattas av projektet för både den svenska organisationen och samarbetsorganisationen. Denna fråga ska besvaras om projektbudgeten omfattar några personalkostnader. Huvudsyftet här är att rutinerna för fastställande av lönekostnadsnivåer och 20 (30)

21 lönefördelningen ska vara tydliga och öppna. Lönekostnader ska redovisas som procentandel av en heltidstjänst. Förklara hur lönekostnader specificeras. Hur många jobbar med projektet? Jobbar personalen heltid med projektet eller går en del av arbetstiden till projektet? Hur stor del av 100 % lägger personalen ner på projektet? Hur redovisar personalen tiden. Tidsskriver personalen eller har ni förtroendetid? Revisorn kan använda beskrivningen av lönekostnaderna vid bedömning av om de har fördelats i enlighet med beskrivningen. Instruktioner: Lokalrevision samt revision av den svenska organisationen OBS. För bidrag under med särskilt avtal tecknat tidigast 2014 finns möjlighet till att använda särskild blankett om medelsanvändning. Det innebär att instruktionen i bilaga 1 i Forum Syds allmänna villkor inte behöver följas. Se ert avtal för att vara säker på vad som gäller. Fråga 12. Har revisionen utförts i enlighet med de instruktioner som ingår i bilaga 1 i Forum Syds allmänna villkor och/eller i bidragsavtalet? Revisorn ska vara extern och oberoende i förhållande till den organisation som han/hon reviderar. Detta innebär att revisorn inte får ha några intressen som kan påverka revisionen. Revisionsresultaten kan ifrågasättas om det råder några tvivel beträffande revisorns oberoende. Medlemskap i Internationella revisorsförbundet (IFAC) innebär att revisorn eller revisionsbolaget granskas av IFAC, vilket är ett slags kvalitetssäkring. Revisorn behöver inte vara medlem i IFAC, men bör följa International Standards on Auditing (ISA), vilket är en revisionsstandard som har utarbetats av IFAC. Klassificeringssystemen för revisorer ser olika ut i olika länder. Ett allmänt krav för alla projekt som stöds ekonomiskt av Sida är att revisionen ska utföras av en revisor som har godkänts eller auktoriserats av en central myndighet med ansvar för att godkänna eller auktorisera revisorer. Fråga 13 a. Har ni analyserat den lokala revisorns rapport? Se exempel i bilagan till denna Handbok En bra revisionsrapportering SvEO ska se till att instruktionerna beträffande revision i bilaga 1 till Forum Syds Allmänna Villkor har meddelats den lokala revisorn och att revisorn har följt instruktionerna. SvEO ska också analysera innehållet i revisionsrapporten och agera efter rapportens innehåll. Om rapporten innehåller några påfallande kommentarer ska dessa meddelas Forum Syd i års- eller slutrapporten. Samma princip gäller för LEO, om organisationen överför medel till en tredje organisation. Fråga 13 b. Beskriv eventuella väsentliga brister som framkommer i revisionen och hur ni har agerat på informationen 21 (30)

22 SvEO bör både hantera eventuella betydande brister i revisionsrapporten och presentera en handlingsplan för att förhindra liknande brister i framtiden. Handlingsplanen ska bifogas års- eller slutrapporten. Ingen speciell blankett behövs. 22 (30)

23 Del 3. Resultatmatris. Instruktioner: Resultatmatris och exempel / icke-existerande projekt: Matrisen är inte avsedd att rymma några analyser eller längre förklaringar. För in kommentarerna under respektive fråga i resultatrapporten. Kolumnen förväntade resultat : Klippa och klistra mål och delmål från den målmatris som är en del av avtalet mellan Forum Syd och er organisation. Resterade kolumner: fyll i data som har mäts upp i projektets slutskede och är verifierad. Baslinjevärden: vissa projekt har fastställt sina baslinjevärde under projektets gång. Fyll i dessa värden här. Kommentera under fråga 4. Vissa ord är markerade i vårt exempel: syftet är att visa hur nyckelord i målformuleringen är kopplade till val av indikatorer och baslinjevärde. Ange övergripande projektmål: Ökat demokratiskt inflytande för unga personer från den marginaliserade gruppen i region X Förväntade resultat (mål och delmål enligt Besluts- PM) Målgrupp Personer som nåddes inom varje mål. Specificera antalet kvinnor/män/andra grupper. Baslinjevärden enligt mätning i inledningen av projektet (om sådana värden finns) Indikatorer enligt avläsning i slutet av projektet Ange metoder som använts för att beräkna indikatorer Ange verifikationskällor 23 (30)

24 Ange projektmål här Marginaliserade ungdomar i städerna A, B och C har förmåga att kräva sina rättigheter genom att engagera sig i det lokala civilsamhället. 325 flickor 370 pojkar 20 personer inom lokala organisationer LEO 1. Kartläggningen visar att 25 procent av skolungdomarna har grundläggande kännedom om mänskliga rättigheter (beskrivning finns i kartläggningsmaterialet). 2. Endast 5 procent känner till LEO och vad organisationen gör. 3. a. LEO, som är en ungdomsorganisation, har en företrädare från målgruppen procent av skolungdomarna 1 lär sig om konventioner 2 för mänskliga rättigheter och om barnets och kvinnors rättigheter. 2. a. 25 procent har fått kännedom om det civila samhällets roll och föreningsfrihet. b. 75 procent av ungdomarna känner till LEO:s verksamhet. 3. a. En initiativgrupp bestående av sex flickor och tre pojkar som samarbetar med LEO men som vill registrera sig som en egen icke-statlig organisation upprättades i städerna A och B. 1. och 2. Frågeformulär bland projektdeltagare, djupgående intervjuer med tio flickor och tio pojkar. Har också publicerats i tre artiklar i lokaltidningen, med information från intervjuerna. Resultaten har publicerats i skoltidningen. 3. Medlemskapsregister Mötesprotokoll från årsmöte och andra organisationsdokument. 3b. Tre flickor och fyra pojkar från stad C anslöt sig till LEO. 1 I resultatrapporten kan ni till exempel ange att 75 procent av de skolungdomar som var delaktiga i projektet representerade målgruppen (marginaliserade personer i region X). Det var för att nå unga i målgruppen på effektivast möjliga sätt som LEO valde att arbeta i skolor. 2 Valet av indikatorer, 1 till 3, visar att ni ser förmågan i ökad kunskap kombinerat med ökad delaktighet i civila samhällsorganisationer. Forum Syd kommer att bedöma det som relevant utifrån Forum Syds resultatmodell. 24 (30)

25 Ange delmål 1 här. LEO har förstärkt sin kapacitet att påverka de lokala myndigheterna i frågor som rör ungas rättigheter. LEO: femton flickor och tio pojkar, och LEO:s styrelse 1. a. LEO har tidigare genomfört en informationskampanj för flickors rätt att utöva lagsporter i stad C. b. LEO har kartlagt situationen för den unga målgruppen. 2. Det finns två lokala organisationer som utgörs av vuxna representanter för målgruppen. 1. Ökad kapacitet: a. LEO har en handbok i metoder för påverkan. b. En grupp LEO-medlemmar (två flickor och två pojkar) har utbildats i påverkansarbete. 2. a. Nätverksarbete har upprättats med två andra lokala organisationer. b. Samarbete har upprättats med en lokaltidning. 1 Samtliga metoder som LEO har fått utbildning i finns samlade i manualen, som finns i några kopior på LEO:s kontor. Fyra intyg på fullföljd kurs Mötesprotokoll offentliggörs på anslagstavlan på kontoren en gång i månaden. Tidningsartiklar Ange delmål 2 här. Lokala myndigheter stöder aktivt ungas delaktighet i beslutsfattande i frågor som rör deras liv. Tjugofem män och sju kvinnor på olika avdelningar vid lokala myndigheter 1. Det finns ingen kommitté eller annan funktion inom de lokala myndigheterna som kan rådgöra med de unga i frågor som rör dem. 1. a. De lokala myndigheterna ställer sig positiva till att träffa och samarbeta med de unga och LEO. b. De lokala myndigheterna upprättar en referensgrupp som ska rådgöra med de unga från målgruppen. a. Intervju med företrädarna för stad A, B respektive C i tidningen. b. Inplanerade möten mellan referensgruppen i aktivitetsplanen och lokala myndigheter i A, B och C. c. Budget för stad B för nästa år. c. En flicka (LEO:s 1 Detta skulle till exempel kunna beskrivas som en indikator för oväntade resultat. I vårt exempel utgick vi ifrån att SvEO och LEO inte planerade att blanda in medier (det är anledningen till att baslinjevärde saknas i förhållande till massmedier). Men om projektet har gett resultat är det bra att visa vad som indikerar att detta oväntade resultat har uppnåtts och hur det verifieras. Behandla med andra ord oväntade resultat på samma sätt som planerade resultat när ni rapporterar till Forum Syd! 25 (30)

26 ordförande) och två pojkar från LEO sitter i kommittén. d. Man har budgeterat för mer belysning i parken i stad B, enligt gruppens förslag (baserat på kartläggning). 26 (30)

27 Bilagor: En bra revisionsrapportering En bra revisionsrapportering består av fyra (4) delar: 1. 1 revisionsintyg enl. ISA 805 (800 för avtal som ingicks 2011) 2. 1 granskningsrapport 3. 1 management letter 4. 1 management response Granskningsrapporten och management letter skrivs vanligen ihop till ett dokument vilket inte är exemplariskt men fortfarande godkänt. Revisionsintyg enl. ISA 805 (800 för avtal som ingicks 2011) 27 (30)

28 Granskningsrapport 28 (30)

29 Management letter 29 (30)

30 Management response 30 (30)

RIKTLINJER FÖR EKONOMISK REDOVISNING AV SAMARBETSPROJEKT FINANSIERADE AV OLOF PALMES INTERNATIONELLA CENTER

RIKTLINJER FÖR EKONOMISK REDOVISNING AV SAMARBETSPROJEKT FINANSIERADE AV OLOF PALMES INTERNATIONELLA CENTER RIKTLINJER FÖR EKONOMISK REDOVISNING AV SAMARBETSPROJEKT FINANSIERADE AV OLOF PALMES INTERNATIONELLA CENTER För ansvariga organisationer i Sverige Uppdaterad 2014-09-30 Sida 1 av 9 OLOF PALMES INTERNATIONELLA

Läs mer

Vanliga frågor kring regelverk rörande revision och finansiell rapportering

Vanliga frågor kring regelverk rörande revision och finansiell rapportering Vanliga frågor kring regelverk rörande revision och finansiell rapportering En hjälp för Forum Syds handläggare samt för svenska och lokala organisationer Frågeställningarna utgår från regelverket som

Läs mer

Guide till slutrapport

Guide till slutrapport Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831 Slutrapport Projektnamn Ärende-ID Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167 Stödmottagare Organisationsnummer Årjängs kommun 2120000-1835 Datum för slutrapport Beslutad projekttid 20130831 20120401-20130831

Läs mer

Slutrapport. Version 2.2 111013. 1. Sammanfattning Gör en sammanfattande beskrivning av innehållet i rapporten

Slutrapport. Version 2.2 111013. 1. Sammanfattning Gör en sammanfattande beskrivning av innehållet i rapporten Slutrapport Version 2.2 111013 Projektnamn Ärende-ID 1. Sammanfattning Gör en sammanfattande beskrivning av innehållet i rapporten 2. Nyskapande och innovativitet Beskriv vad som är nyskapande och innovativt

Läs mer

BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR GIVARGUIDEN 2014

BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR GIVARGUIDEN 2014 BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR GIVARGUIDEN 2014 Demokrati Givarguiden har valt att betygsätta ideella föreningars och trossamfunds demokratiska nivå utifrån organisationernas stadgar. Givarguidens bedömning utgår

Läs mer

Anvisningar för ansökan om verksamhetsbidrag för social verksamhet

Anvisningar för ansökan om verksamhetsbidrag för social verksamhet Anvisningar för ansökan om verksamhetsbidrag för social verksamhet Läs dessa anvisningar samt dokumentet Så här bedömer Socialstyrelsen ansökningar om verksamhetsbidrag för social verksamhet innan ni lämnar

Läs mer

INSTRUKTIONER: Nej. Om ja, vilket år? FREDSMILJONEN. Ansökan ska följa de rubriker och den struktur som finns nedan. Ansökan får omfatta max 20 sidor.

INSTRUKTIONER: Nej. Om ja, vilket år? FREDSMILJONEN. Ansökan ska följa de rubriker och den struktur som finns nedan. Ansökan får omfatta max 20 sidor. FREDSMILJONEN Ansökningsblankett projektstöd internationellt utvecklingssamarbete Projektbidrag kan sökas för ett i tiden avgränsat projekt med tydlig början och slut. Projektet ska utföras i enlighet

Läs mer

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA PROJEKTMALL Inledning Detta är ett stöddokument för er som ska skriva en projektansökan. I en projektansökan så ska ni oftast fylla i en ansökan och därefter skicka med en projektplan detta är lite tips

Läs mer

Förhandsvisning webblankett

Förhandsvisning webblankett Dokumentbeteckning 2015-10-27 1(20) Regler och behörighet Statsbidrag Förhandsvisning webblankett Välkommen att ansöka om statsbidrag för 2016 och 2017 till kvinno- och tjejjourer. Ansökan ska ha kommit

Läs mer

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Latinamerikagrupperna är medlem av Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, FRII. Som medlem förbinder sig Latinamerikagrupperna att följa FRIIs kvalitetskod vilken

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Analysmetod och bedömning

Analysmetod och bedömning Analysmetod och bedömning 1 Innehåll Vilka organisationer finns med i Givarguiden?... 3 Varifrån inhämtas informationen i Givarguiden?... 3 Hur granskar Givarguiden organisationerna?... 4 Demokrati...

Läs mer

Folke Bernadotteakademins allmänna villkor för stöd till verksamhet som främjar genomförandet av FN:s säkerhetsrådsresolution 1325

Folke Bernadotteakademins allmänna villkor för stöd till verksamhet som främjar genomförandet av FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 Folke Bernadotteakademins allmänna villkor för stöd till verksamhet som främjar genomförandet av FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 Tillämpning 1 Dessa villkor reglerar stöd till verksamhet som främjar

Läs mer

Lathund för projektbidrag Svenska FN-förbundets projektbidrag till FN-föreningar och FN-distrikt

Lathund för projektbidrag Svenska FN-förbundets projektbidrag till FN-föreningar och FN-distrikt Lathund för projektbidrag Svenska FN-förbundets projektbidrag till FN-föreningar och FN-distrikt INNEHÅLL 1. Att vara aktiv i en styrelse 2. Instruktioner till bidragsansökan 3. Instruktioner för bidragsredovisning

Läs mer

VINNOVAs allmänna villkor för bidrag - 2015

VINNOVAs allmänna villkor för bidrag - 2015 1 (5) Villkoren ska tillämpas såvida inte annat följer av beslut, särskilda villkor eller utlysningstext. När det enbart finns en Projektpart gäller inte villkor om projektavtal, överföring av bidrag till

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

Handbok i projektplanering

Handbok i projektplanering Handbok i projektplanering Innehåll Handbok i projektplanering 3 Förkortningar 4 Mänskliga rättigheter i fokus 5 Forum Syds resultatmodell för utvecklingsprojekt 13 Projektplanering: från idé till projekt

Läs mer

Revisionsinstruktion

Revisionsinstruktion Revisionsinstruktion för partnerorganisation /Giltig från 1 januari 2005 (reviderad i juni 2007) 1 (14) Innehåll Revisionsinstruktionen innehåller fem avdelningar: 1. Inledning 2. Revisorns uppgifter och

Läs mer

Projektredovisning UPPFÖLJNING AV BEVILJADE MEDEL Enheten för folkhälsa och Social hållbarhet.

Projektredovisning UPPFÖLJNING AV BEVILJADE MEDEL Enheten för folkhälsa och Social hållbarhet. Projektredovisning UPPFÖLJNING AV BEVILJADE MEDEL Enheten för folkhälsa och Social hållbarhet. Utvecklingsmedel Statsbidrag HIV-insatser Sexuell hälsa Annat Projektredovisningen ska skickas per post till

Läs mer

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26--27, 182 Innehållsförteckning Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun...1 Inledning...1 Internkontroll...1 Organisation

Läs mer

Anvisningar för ifyllande av ansökningar till Radiohjälpen för internationella ändamål (ver 1.02 oktober 2012)

Anvisningar för ifyllande av ansökningar till Radiohjälpen för internationella ändamål (ver 1.02 oktober 2012) Anvisningar för ifyllande av ansökningar till Radiohjälpen för internationella ändamål (ver 1.02 oktober 2012) Radiohjälpen har i oktober 2012 beslutat att avveckla det tidigare digitala ansökningssystemet

Läs mer

Riskhantering för administrativa projekt inom Karolinska Institutet

Riskhantering för administrativa projekt inom Karolinska Institutet Riskhantering för administrativa projekt inom Karolinska Institutet Riskhantering Identifiera Värdera/prioritera Åtgärda Fastställd 2002-06-24 1 Innehållsförteckning OM RISKHANTERING... 3 ALLMÄNT... 3

Läs mer

Ansökan om medel för att främja kvinnors företagande

Ansökan om medel för att främja kvinnors företagande Ansökan om medel för att främja kvinnors företagande Projektets namn Från småskalighet till full blom - att växa i egen takt. Uppgifter om sökanden Sökande Föreningen Palma Postadress Etelhem Hemängen

Läs mer

Bidragsgivare är regeringen eller Regeringskansliet. Bidragsmottagare är den som söker eller får bidraget.

Bidragsgivare är regeringen eller Regeringskansliet. Bidragsmottagare är den som söker eller får bidraget. Bilaga till beslut om bidrag Version 2014:1 Villkor för bidrag 1. Tillämpning Dessa villkor gäller för bidrag enligt beslut av regeringen eller Regeringskansliet om bidrag till t.ex. föreningar, stiftelser,

Läs mer

Handledning för förening i EFK UNGs Bidragsspår

Handledning för förening i EFK UNGs Bidragsspår Handledning för förening i EFK UNGs Bidragsspår En praktisk handledning för de som vill bilda en ny förening, som vill ansluta en redan befintlig förening eller som redan är anslutna till EFK UNGs Bidragsspår

Läs mer

INFORMATION OM Organisations- och etableringsbidrag för kvinnors organisering

INFORMATION OM Organisations- och etableringsbidrag för kvinnors organisering INFORMATION OM Organisations- och etableringsbidrag för kvinnors organisering Organisations- och etableringsbidrag Statsbidraget regleras av förordningen om statsbidrag för kvinnors organisering (SFS 2005:1089)

Läs mer

BILAGA V-B RIKTLINJER FÖR INTYG ÖVER METODEN

BILAGA V-B RIKTLINJER FÖR INTYG ÖVER METODEN EFR-BIDRAGSAVTAL BILAGA V-B RIKTLINJER FÖR INTYG ÖVER METODEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING RIKTLINJER FÖR EN OBEROENDE RAPPORT OM DE FAKTISKA RESULTATEN RÖRANDE METODEN FÖR ETT EFR-BIDRAGSAVTAL SOM FINANSIERAS

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 1 Bakgrund Inom EU:s budgetperiod 2014-2020 finns det flera fonder som ska skapa och driva på nationell, regional och lokal utveckling både i

Läs mer

Handledning för förening i EFK UNGs Bidragsspår

Handledning för förening i EFK UNGs Bidragsspår Handledning för förening i EFK UNGs Bidragsspår En praktisk handledning för de som vill bilda en ny förening, som vill ansluta en redan befintlig förening eller som redan är anslutna till EFK UNGs Bidragsspår

Läs mer

Anvisningar för ansökan om statsbidrag för viss verksamhet på funktionshindersområdet

Anvisningar för ansökan om statsbidrag för viss verksamhet på funktionshindersområdet 2015-06-22 Dnr 9.1 11438/2015 1(10) Regler och behörighet Anvisningar för ansökan om statsbidrag för viss verksamhet på funktionshindersområdet Läs gärna dessa anvisningar samt dokumentet Förutsättningar

Läs mer

Minnesanteckningar förda vid möte med landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för kapitalförsörjning den 24 nov 2011.

Minnesanteckningar förda vid möte med landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för kapitalförsörjning den 24 nov 2011. Minnesanteckningar förda vid möte med landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för kapitalförsörjning den 24 nov 2011. Närvarande: Anders Johansson Rebecca Källberg Thomas Norrby Oscar Kjellberg Ulla Herlitz Nils

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Ungdomsstyrelsens kommentarer

Ungdomsstyrelsens kommentarer Ungdomsstyrelsens kommentarer till Förordning (2011:65) om statsbidrag till barnoch ungdomsorganisationer Förordningen utfärdades av Utbildningsdepartementet den 20 januari år 2011. Regeringen har skrivit

Läs mer

VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN?

VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN? MANUAL VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN? Steget vidare, samverkan för arbete, har som syfte att möta behoven hos personer mellan 25-64 år som behöver ett samordnat stöd för att lyckas med sin arbetslivsinriktade

Läs mer

BRIS Barnens Rätt I Samhället. Org.nr: 80 20 13 3420

BRIS Barnens Rätt I Samhället. Org.nr: 80 20 13 3420 BRIS Barnens Rätt I Samhället Org.nr: 80 20 13 3420 Kodrapport 2009 (gråmarkerade fält avser punkter där inget krav på dokumentation finns eller att dokumentationen ska finnas tillgänglig rnt) 1. Övergripande

Läs mer

Regler och anvisningar för stöd till idrotts och friluftsorganisationernas

Regler och anvisningar för stöd till idrotts och friluftsorganisationernas Juni 2005 Kulturnämnden Reviderad 2008-01-17 Reviderad 2009-01-01 Reviderad 2011-09-20 Regler och anvisningar för stöd till idrotts och friluftsorganisationernas distriktsorganisationer 1 Generella kriterier

Läs mer

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation

Läs mer

Checklista inför del/slutredovisning av projekt

Checklista inför del/slutredovisning av projekt Checklista inför del/slutredovisning av projekt Redovisningen är viktig. För att undvika felaktigheter rekommenderar vi att redan från början skapa rutiner. Det är betydligt svårare att i efterhand begära

Läs mer

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Spira Assistans AB Org.nr 556815 4305 info@spiraassistans.se 040-15 66 85 2 Innehåll Presentation 5 Dina kontaktpersoner 10 Arbetsmiljö

Läs mer

Inga krav utöver ISO 14001

Inga krav utöver ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS utgår från kraven i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

PROJEKTPLAN LEADER. Ankomstdatum / diarienummer (fylls i av leaderkontoret)

PROJEKTPLAN LEADER. Ankomstdatum / diarienummer (fylls i av leaderkontoret) Leader DalÄlvarna PROJEKTPLAN LEADER PROJEKTPLANEN SKA ALLTID BIFOGAS TILL JORDBRUKSVERKETS ANSÖKNINGS- BLANKETT OM PROJEKTSTÖD INOM LEADER Ankomstdatum / diarienummer (fylls i av leaderkontoret) ANVÄND

Läs mer

Riktlinjer för internrevisionen vid Sida

Riktlinjer för internrevisionen vid Sida Riktlinjer för internrevisionen vid Sida Sekretariatet för utvärdering och intern revision Riktlinjer för internrevisionen vid Sida Beslutade av Sidas styrelse 2007-06-01. Sekretariatet för utvärdering

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av projektredovisning

Revisionsrapport Granskning av projektredovisning Revisionsrapport Granskning av projektredovisning Anna Hilmarsson, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Kristianstads kommun Januari 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

Riktlinjer för arbetsgrupper. Fastställda av styrgruppen den 4 februari 2015

Riktlinjer för arbetsgrupper. Fastställda av styrgruppen den 4 februari 2015 Riktlinjer för arbetsgrupper Fastställda av styrgruppen den 4 februari 2015 Varför arbetsgrupper? Deltagare i arbetsgrupper ska bidra till nätverkets mål om att stärka aktörers förmåga till landsbygdsutveckling

Läs mer

www.pwc.com/se Revision av externt finansierade projekt 2014-04-02

www.pwc.com/se Revision av externt finansierade projekt 2014-04-02 www.pwc.com/se Revision av externt finansierade projekt Agenda Vad gör en revisor God revisionssed - ISA (International Standard on Auditing) Vad gör en auktoriserad/godkänd revisor? Finansiella rapporter

Läs mer

Bilaga 1 Projektplan för avtal kring projekt Sign IN

Bilaga 1 Projektplan för avtal kring projekt Sign IN Bilaga 1 Projektplan för avtal kring projekt Sign IN Alla uppdragstagare av projekt finansierade av samordningsförbundet i Trelleborg skall teckna avtal med förbundet och en bilaga till detta avtal skall

Läs mer

Ansökan om verksamhetsbidrag till organisationer

Ansökan om verksamhetsbidrag till organisationer Utvecklingsavdelningen 2015-02-04 Dnr 8.1.1_2015:183 1 (5) Entreprenörskap i skolan 2015 Ansökan om verksamhetsbidrag till organisationer Skolverket har i uppdrag av regeringen att stimulera arbetet med

Läs mer

Mall för slutrapport förprojektering

Mall för slutrapport förprojektering 1(9) Mall för slutrapport förprojektering Syftet med enhetliga mallar för slutrapportering är att underlätta spridningen av resultat och metoder från Socialfondsprojekten i Sverige. I slutrapporten för

Läs mer

Riktlinjer för redovisning av projektbidrag för 2013

Riktlinjer för redovisning av projektbidrag för 2013 Riktlinjer för redovisning av projektbidrag för 2013 Rutiner och datum för avrapportering och slututbetalning - Ange alltid projektets namn och NFHs diarienummer vid avrapportering eller frågor gällande

Läs mer

Vägledning - för dig som söker projektmedel till insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck

Vägledning - för dig som söker projektmedel till insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck Vägledning - för dig som söker projektmedel till insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck 2 FÖRORD 3 1. ANSÖKAN 4 1.1 LÄNSSTYRELSENS DIREKTIV FÖR ATT ANSÖKA OM PROJEKTMEDEL 4 1.2 PROJEKT SOM BÖR

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

OFFERTFÖRFRÅGAN - DIREKTUPPHANDLING. Följeutvärdering av Mentorskapsprogram. Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF Malmö)

OFFERTFÖRFRÅGAN - DIREKTUPPHANDLING. Följeutvärdering av Mentorskapsprogram. Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF Malmö) OFFERTFÖRFRÅGAN - DIREKTUPPHANDLING Följeutvärdering av Mentorskapsprogram Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF Malmö) 1 ALLMÄN ORIENTERING Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö)

Läs mer

Regler och riktlinjer för Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens stöd till föreningar/ organisationer som främjar integration

Regler och riktlinjer för Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens stöd till föreningar/ organisationer som främjar integration UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSNÄMNDEN Regler och riktlinjer för Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens stöd till föreningar/ organisationer som främjar integration Fastställt av UAN 2005-12-15 278 Nämndens

Läs mer

Revisionsinstruktion

Revisionsinstruktion Revisionsinstruktion För revisors granskning av FRIIs Kvalitetskod /Giltig från XX XX XX Detta är ett första utkast till revisionsinstruktion kopplad till FRIIs Kvalitetskod. Det är möjligt att det blir

Läs mer

stadgar för Göteborgsdistriktet

stadgar för Göteborgsdistriktet stadgar för Göteborgsdistriktet Stadgar för Göteborgsdistriktet av Amnesty International Detta dokument består av nationella standardstadgar för distrikt inom amnesty international, samt de lokala tillägg

Läs mer

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014 Resultatrapport Sammanställd den 12 oktober, 2014 Framtagen till: Exempel Framtagen av: IOL TOOL Kopieringsförbud Denna rapport är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som anges

Läs mer

Så här färdigställer ni er strategi

Så här färdigställer ni er strategi Bilaga 1 Sida 1 av 8 2015-04-21 Så här färdigställer ni er strategi Nu har ni fått veta vilka fonder som ni får finansiering ifrån. Först ska ni plocka bort den eller de fonder som ni har sökt, men inte

Läs mer

Anvisningar för ifyllande av ansökningar till Radiohjälpen för internationella ändamål (ver 1.04 oktober 2014)

Anvisningar för ifyllande av ansökningar till Radiohjälpen för internationella ändamål (ver 1.04 oktober 2014) Anvisningar för ifyllande av ansökningar till Radiohjälpen för internationella ändamål (ver 1.04 oktober 2014) Radiohjälpen har i oktober 2012 beslutat att avveckla det tidigare digitala ansökningssystemet

Läs mer

Anvisningar till ansökan om regionala projektmedel

Anvisningar till ansökan om regionala projektmedel Sida 1 av 6 Anvisningar till ansökan om regionala projektmedel Ansökan ska skickas per brev med underskrift av behörig firmatecknare. Den ska också skickas in via mail till naringsliv.vasternorrland@lansstyrelsen.se

Läs mer

Förtroendevald revisor i regionens stiftelser

Förtroendevald revisor i regionens stiftelser Förtroendevald revisor i regionens stiftelser Förtroendevald revisors uppgifter i regionens stiftelser Några särskilda arbetsuppgifter för den förtroendevalde revisorn vid granskningen av stiftelser är

Läs mer

Projektansökan ESF. Kompetens och delaktighet (Denna version är avsedd för utskrift för att fyllas i för hand)

Projektansökan ESF. Kompetens och delaktighet (Denna version är avsedd för utskrift för att fyllas i för hand) Diarienr (Ifylles av myndigheterna) Europeiska socialfonden Del A A 1 Projektansökan ESF Kompetens och delaktighet (Denna version är avsedd för utskrift för att fyllas i för hand) Uppgifter om sökande

Läs mer

FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER

FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER 1 (5) FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER Bilaga Revisionen 9/12 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument

Läs mer

Ny revisionsberättelse Från och med 2011 tillämpas ISA. Berättelsen du inte får missa...

Ny revisionsberättelse Från och med 2011 tillämpas ISA. Berättelsen du inte får missa... Ny revisionsberättelse Från och med 2011 tillämpas ISA Berättelsen du inte får missa... Ny utformning av revisionsberättelsen Från och med 2011 tillämpas ISA Känner du inte riktigt igen revisionsberättelsen

Läs mer

Bildandet av en förening.

Bildandet av en förening. Bildandet av en förening. Konstituerande möte är när föreningen bildas och ett första möte hålls. När en förening söker bidrag, hyr lokal, skaffar telefonabonnemang eller liknande frågas det oftast efter

Läs mer

Umeåregionens strategiska plan Umeåregionens Regionråd fattade 2006-11-23 beslut om strategisk plan för Umeåregionens kommunsamverkan:

Umeåregionens strategiska plan Umeåregionens Regionråd fattade 2006-11-23 beslut om strategisk plan för Umeåregionens kommunsamverkan: Umeåregionens strategiska plan Umeåregionens Regionråd fattade 2006-11-23 beslut om strategisk plan för Umeåregionens kommunsamverkan: Umeåregionen har tre övergripande målsättningar 1. utveckla regionen

Läs mer

Allmänna villkor. för myndigheter. Anslag 2:4 Krisberedskap. Föredragande. Samråd. Godkänd av enhetschef. Charlott Thyrén. Helena Bunner.

Allmänna villkor. för myndigheter. Anslag 2:4 Krisberedskap. Föredragande. Samråd. Godkänd av enhetschef. Charlott Thyrén. Helena Bunner. Föredragande Samråd Godkänd av enhetschef Charlott Thyrén Helena Bunner Mona Matsson Allmänna villkor för myndigheter Anslag 2:4 Krisberedskap Villkor för användning av anslagsmedel Följande villkor gäller

Läs mer

Reglemente Internkontrollplan Lindesberg 2014-04-11. Arbetsrutiner Projektansökan. 1. Idé om aktivitet/projekt finns. Medlem i förbundet

Reglemente Internkontrollplan Lindesberg 2014-04-11. Arbetsrutiner Projektansökan. 1. Idé om aktivitet/projekt finns. Medlem i förbundet Reglemente Internkontrollplan Lindesberg 2014-04-11 Arbetsrutiner Projektansökan 1. Idé om aktivitet/projekt finns. Medlem i förbundet 2. Idé diskuteras och bereds Beredningsgrupp 3. Beredningsgruppen

Läs mer

Ansökan om medel från förbundet till finansiering av samverkansprojekt med Samspelet

Ansökan om medel från förbundet till finansiering av samverkansprojekt med Samspelet Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2014-02-10 1(5) Meta Fredriksson - Monfelt Förbundschef 054-540 50 44, 070-690 90 83 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Ansökan om medel från förbundet till

Läs mer

Slutrapport genomförande

Slutrapport genomförande Sid 1 (6) Projektnamn Öka andelen långtidsfriska Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Fiskeby Board AB har under tiden 2011-03-01

Läs mer

Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2011, anvisningar för projekt- /grupparbete

Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2011, anvisningar för projekt- /grupparbete Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2011 Anvisningar för projekt- /grupparbete Kursens projektuppgift består av att genomföra ett projektarbete i grupper om 3-4 personer. Uppgiften ska sedan presenteras

Läs mer

Ett barn är varje människa under 18 år

Ett barn är varje människa under 18 år barns rätt åstorp Ett barn är varje människa under 18 år Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se barns rätt åstorp är en policy med syftet att stärka barns och ungas

Läs mer

Verksamhetsplan för 2012

Verksamhetsplan för 2012 Verksamhetsplan för 2012 Nduguföreningens syftesparagraf Nduguföreningen vill tillsammans med invånare och lokala aktörer i byn Kizaga och omgivande byar i Tanzania, verka för att ge enskilda människor

Läs mer

Information om förtydliganden i föreskrifterna för 90-konto och kommentarerna till dessa m.m.

Information om förtydliganden i föreskrifterna för 90-konto och kommentarerna till dessa m.m. Qo SVENSK INSAMLINGS KONTO KONTROLL Stockholm i april 2013 Till 90-kontoinnehavare och kontorevisorer Information om förtydliganden i föreskrifterna för 90-konto och kommentarerna till dessa m.m. Kontaktperson

Läs mer

Rubrik: Lag (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m.

Rubrik: Lag (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. Rubrik: Lag (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. SFS nr: 2005:590 Departement/myndighet: Näringsdepartementet Utfärdad: 2005-06-22 Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna.

Läs mer

Att bilda förening för en sällsynt diagnosgrupp

Att bilda förening för en sällsynt diagnosgrupp Att bilda förening för en sällsynt diagnosgrupp - Tips och anvisningar för dig som vill starta en diagnosförening Innehåll - Stadgar och annat grundläggande - Att bilda en förening - När föreningen har

Läs mer

Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga. Stadga för Ungdomsrådet i (Kommun/Stadsdel)

Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga. Stadga för Ungdomsrådet i (Kommun/Stadsdel) Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga Detta är guiden till Sveriges ungdomsråds exempelstadga. Som du kan se så är texten skriven i två färger. Detta är för att den turkosa färgen är den förklarande

Läs mer

Anvisningar ansökansformuläret

Anvisningar ansökansformuläret Anvisningar ansökansformuläret Ansökansformuläret är uppdelat i nio flikar. I varje flik finns en klickbar informationsruta (i) som tar dig till anvisningarna. Allmänna uppgifter Fliken Allmänna uppgifter

Läs mer

Ekonomisk ansvarig (verksamhetschef eller motsvarande som har ekonomiskt ansvar för projektet) Förnamn och efternamn

Ekonomisk ansvarig (verksamhetschef eller motsvarande som har ekonomiskt ansvar för projektet) Förnamn och efternamn Ansökningsblankett för Social investeringsfond. Signerad ansökan skickas per post till Region Skåne, Diariet, Regionkansliet, 291 89 Kristianstad. Digital kopia skickas, ej signerad, i PDF format till

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Begäran om samverkan och bidrag till Garnisons- och luftvärnsmuseet i Halmstad

Begäran om samverkan och bidrag till Garnisons- och luftvärnsmuseet i Halmstad TJÄNSTESKRIVELSE 1(3) Kultur i Halland Ingemar Andréasson Utvecklingsledare Datum Diarienummer 20150427 RS140512 Driftnämnden för Kultur och skola Begäran om samverkan och bidrag till Garnisons- och luftvärnsmuseet

Läs mer

Verket för näringslivsutvecklings författningssamling

Verket för näringslivsutvecklings författningssamling Verket för näringslivsutvecklings författningssamling Utgivare: Kristina Lindskog, verksjurist ISSN 1401-2065 Rådets för Europeiska socialfonden i Sverige föreskrifter om stöd från Europeiska socialfonden

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

Resultatstrategi för Sveriges samarbete med Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria (GFATM) 2014-2016

Resultatstrategi för Sveriges samarbete med Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria (GFATM) 2014-2016 Promemoria Bilaga till regeringsbeslut 2014-08-21 UF2014/52305/UD/MU 2014-08-21 Resultatstrategi för Sveriges samarbete med Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria (GFATM) 2014-2016 1. Förväntade

Läs mer

Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010.

Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010. Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010. 1. Bakgrund Under våren 2010 samtalade personal på Teckenspråksutbildningen

Läs mer

ALLMÄNNA VILLKOR FÖR BIDRAG 1 (5) TILL FORSKNINGSSAMARBETE (villkorsnummer 2)

ALLMÄNNA VILLKOR FÖR BIDRAG 1 (5) TILL FORSKNINGSSAMARBETE (villkorsnummer 2) ALLMÄNNA VILLKOR FÖR BIDRAG 1 (5) Allmänna villkor (omfattande 1-22) för bidrag till samarbeten gällande forskning, utveckling och demonstrationsprojekt (fastställda genom VINNOVA-beslut nr 130-2007) 1

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Dokument för Intern kontroll av löpande rutiner

Dokument för Intern kontroll av löpande rutiner Dokument för Intern kontroll av löpande rutiner Antagen av styrelsen 2015-03-06 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1 Ansökan om medel... 2 2 Genomförande av aktivitet... 2 3 Redovisning av medel beviljade av styrelsen...

Läs mer

Ansökan till främjande av kvinnors företagande Södermanlands län 2011-2012

Ansökan till främjande av kvinnors företagande Södermanlands län 2011-2012 Ansökan till främjande av kvinnors företagande Södermanlands län 2011-2012 Steg (se utlysningen) 1. Allmänna uppgifter Projektets namn: Projektperiod (ÅÅÅÅ-MM-DD ÅÅÅÅ-MM-DD) : - Sökt belopp: Projektets

Läs mer

Integration, demokrati, jämställdhet och samförstånd i det svenska samhället genom:

Integration, demokrati, jämställdhet och samförstånd i det svenska samhället genom: STADGAR FÖR SYRISKA RIKSFÖRBUNDET I SVERIGE 1 NAMN & SÄTE Namnet är Syriska Riksförbundet i Sverige förkortas till SYRF. SYRF har sitt säte i Stockholm. 2 MÅLSÄTTNING SYRF s målsättning är följande: Integration,

Läs mer

Definition av ideell förening

Definition av ideell förening 1 Att bilda förening Definition av ideell förening Alla ord som är i fet och kursiv stil hittar du vår Det finns ingen specifik lag som bestämmer hur en ideell förening ska ordlista. Ordlistan finns i

Läs mer

Med detta som bakgrund utlyser vi nu ett finansieringsstöd för socialt företagande.

Med detta som bakgrund utlyser vi nu ett finansieringsstöd för socialt företagande. ANSÖKNINGSGUIDE Finansieringsstöd för socialt företagande i Göteborgs Stad Bakgrund (BRG) ansvarar för näringslivsutveckling i Göteborgs Stad och representerar 13 kommuner i regionen. BRG bidrar till att

Läs mer

1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer

1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer Mall inklusive anvisningar 1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer 2. Godkännande Undertecknad av GD, datum Namnförtydligande 3. Bakgrund och nulägesbeskrivning

Läs mer

Förtydligande Innehåll

Förtydligande Innehåll Förtydligande Innehåll På kommande sidor förtydligas Vad Ansökan om utbetalning ska innehålla Hur kostnader redovisas Vad som ska bifogas Hur verifieringen ska ske Rapportering Viktigt! Redovisning av

Läs mer

52 MSEK Årligt allokerat 75 MSEK. 54 Strategiperiod 2009 2013. Bedömning av strategigenomförande och resultat

52 MSEK Årligt allokerat 75 MSEK. 54 Strategiperiod 2009 2013. Bedömning av strategigenomförande och resultat September 2012 september 2013 Del 1: Rapportering av strategigenomförande och resultat Vietnam Utbetalt belopp 2013 Antal avtalade insatser 52 MSEK Årligt allokerat 75 MSEK belopp 54 Strategiperiod 2009

Läs mer