Börja först med att få en översikt över de kapitel som ingår i varje studieenhet. Till exempel förekommer kapitel 2 och 3 i flera studieenheter.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Börja först med att få en översikt över de kapitel som ingår i varje studieenhet. Till exempel förekommer kapitel 2 och 3 i flera studieenheter."

Transkript

1

2 Studiehandledning till Social Omsorg Andra upplagan Författare: Anita Kangas Fyhr Bonnier Utbildning Studiehandledningen omfattar tio studieenheter. De utgår från målet för kursen Social Omsorg 150 p. Studiehandledningens varierande uppgifter hjälper den studerande att bearbeta innehållet i boken för att kunna nå målet för kursen Social omsorg. Studiehandledningen kan med fördel användas vid distansstudier och för validering av kursen Social omsorg. I varje studieenhet finns: Nyckelord. Använd nyckelorden när du förhör dig själv inför ett kunskapstest. Läs om. Ger läshandledning till varje kapitel. Instuderingsfrågor. Hjälp till att bearbeta innehållet. Reflektera och diskutera. Ger förslag till reflektioner och diskussioner med studiekamrater eller i studiegruppen. Fördjupningsuppgift. Uppgifterna kan göras som individuella skriftliga arbeten. Börja först med att få en översikt över de kapitel som ingår i varje studieenhet. Till exempel förekommer kapitel 2 och 3 i flera studieenheter. Studiehandledningen består av tio studieenheter: Studieenhet 1. Social omsorg ett perspektiv på socialt arbete s. 4 Studieenhet 2. Förhållningssätt och bemötande s. 6 Studieenhet 3. Sociala omsorgshistoria och lagstiftning s. 8 Studieenhet 4. Social omsorg om personer med utvecklingsstörning s. 11 Studieenhet 5. Social omsorg om personer med sociala problem s. 15 Studieenhet 6. Barns och ungdomars uppväxtvillkor s. 17 Studieenhet 7 Gerontologi s. 20 Studieenhet 8 Social omsorg om personer med demenssjukdom s. 22 Studieenhet 9 Anhörigomsorg och Social dokumentation s. 25 Studieenhet 10. Yrkesrollen s. 26 Studiehandledningen får kopieras till papperskopia. 1

3 För mer information kontakta: Anja Aronsson Tel Barbro Modin - Svensson Tel Bonnier Utbildning Postadress: Box 3159, Stockholm Besöksadress: Sveavägen 56, Stockholm Hemsida: E-post: Order/Läromedelsinformation Telefon Telefax

4 Kursplan för SOMS Social omsorg Inrättad SKOLFS: 2000: poäng Mål Mål för kursen Kursen skall ge fördjupad kunskap om social omsorg. Kursen skall även utveckla kunskap om och erfarenhet av samspel mellan människors olika erfarenheter, deras önskningar och krav på ett meningsfullt liv och samhällets möjlighet till stöd och hjälp. Vidare skall kursen ge en översikt över samband mellan omsorg och samhällsutveckling ur ett historiskt perspektiv. Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs Eleven skall ha kunskap om några väsentliga drag i social omsorgshistoria kunna medverka i grundläggande arbetsuppgifter inom social omsorg ha kunskap om hur mötet mellan människor påverkas av hur socialt omsorgsarbete är organiserat kunna reflektera över innebörden i begreppen självbestämmande och integritet förstå hur olika förhållningssätt påverkar möten mellan den som ger och den som får social omsorg samt kunna reflektera över etiska frågeställningar kunna uppfatta den enskilda människans önskningar och krav på stöd och hjälp för att ge henne möjlighet att leva ett värdigt liv mot bakgrund av de sociala insatser som står till förfogande kunna förstå hur lagstiftning och mål samt riktlinjer påverkar arbetssätt inom social omsorg för barn och ungdomar samt vuxna förstå vikten av social samvaro, vila och näringsriktig kost i människans dagliga liv och verka för att dessa aspekter blir uppmärksammade och tillgodosedda. Betygskriterier Kriterier för betyget Godkänt Eleven beskriver och diskuterar delar av social omsorg ur ett historiskt perspektiv. Eleven beskriver social omsorg och ger exempel på begreppen integritet och självbestämmande. Eleven medverkar med visst stöd i arbetsuppgifter inom social omsorg. Eleven uppfattar och diskuterar etiska frågeställningar. Eleven uppmärksammar människans önskningar om stöd och hjälp samt tillgodoser dessa med hänsyn till omgivande faktorer. Eleven redovisar hur lagstiftning, mål, riktlinjer och miljö kan påverka verksamheten inom social omsorg. Kriterier för betyget Väl godkänt Eleven möter och kommunicerar med människor i behov av stöd och hjälp som utgångspunkt för olika omsorgshandlingar. Eleven planerar och genomför tillsammans med andra omsorgshandlingar och begär vid behov adekvat stöd och hjälp. Eleven rapporterar och dokumenterar med visst stöd omsorg. Kriterier för betyget Mycket väl godkänt Eleven drar egna slutsatser genom att knyta samman och reflektera över kunskap om och egen erfarenhet av omsorg. Eleven föreslår och prövar alternativa omsorgshandlingar med hänsyn tagen till sammanhang, organisation och förhållningssätt. Eleven analyserar utifrån olika omsorgssituationer kommunikation och möten mellan människor i syfte att förbättra omsorgen. 3

5 Studieenhet 1 Social omsorg ett perspektiv på socialt arbete Kurslitteratur: Kangas Fyhr, A. Social Omsorg, Andra upplagan Delmål Efter avslutad kurs ska Du: - kunna medverka i grundläggande arbetsuppgifter inom social omsorg, - förstå hur olika förhållningssätt påverkar möten mellan den som ger och den som får social omsorg samt, - kunna reflektera över etiska frågeställningar, - kunna uppfatta den enskilda människans önskningar och krav på stöd och hjälp för att ge henne möjlighet att leva ett värdigt liv mot bakgrund av de sociala insatser som står till förfogande. Kapitel 1 Nyckelord Interaktion Möten Omsorg Relationer Samhälle Social Socialpedagogiskt arbetssätt Läs om 1. Förklara nyckelorden med egna ord. 2. Social omsorg innebär möten mellan människor. 3. Läs definition av omsorg och dess anknytning till kärlek, ansvar och respekt s Läs Kari Wærness definition av begreppet social omsorg s Läs om socialpedagogiskt arbetssätt s Instuderingsfrågor Gör studieuppgifterna på s

6 Reflektera och diskutera 1. Beskriv sociala omsorgens målgrupper och verksamhetsområden. 2. Beskriv social omsorg utifrån Kari Waerness tre nivåer. 3. Vad innebär socialpedagogiskt arbetssätt inom social omsorg? 4. Vad betyder social omsorg för Dig? Beskriv gärna Dina egna erfarenheter av social omsorg. 5. Vad skiljer begreppen vård, omvårdnad och social omsorg? 6. Vad förenar begreppen vård, omvårdnad och social omsorg? 7. Vilken betydelse har relationen i social omsorg? 8. Läs och reflektera över omsorg som kärlek, ansvar och respekt. 9. Läs och diskutera påståenden s. 14 och gör uppgiften om En vanlig dag utifrån beroende och oberoende. 10. Läs om Virpi, sjuksköterska s. 17. Reflektera över hennes upplevelser och diskutera med dina studiekamrater. 11. Läs om Malin och Maria på s Reflektera över deras relation med brukaren. Fördjupningsuppgift 1 1.Reflektera och diskutera med dina studiekamrater vad det innebär att möta brukaren ur ett Jag Du perspektiv. 2. Kari Wærness skiljer på personliga tjänster och omsorgsarbete. Reflektera över skillnaderna och diskutera med dina studiekamrater. 3. Läs Plikten, profiten och konsten att vara människa av Göran Rosenberg. Bonniers Förlag I boken skriver han bl.a. att Relationerna är grunden för omsorg - en omsorg som inte är en tillfällig räddningsinsats utan en fortgående relation. Skriv en recension av boken eller diskutera ovanstående påståendet med dina studiekamrater. 5

7 Studieenhet 2 Förhållningssätt och bemötande Kurslitteratur: Kangas Fyhr, A. Social Omsorg, Andra upplagan Kapitel 2 Delmål Efter denna studieenhet ska Du: - förstå hur olika förhållningssätt påverkar möten mellan den som ger och den som får social omsorg samt, - kunna reflektera över etiska frågeställningar. Nyckelord Bemötande Distansprofessionalism Empati Empatikors Etik Etisk stress Identitetsbefrämjande omsorg Inflytande Närhetsprofessionalism Positivt bemötande Professionell Reflektionsmöte Värdegrund Läs om 1. Förklara nyckelorden med egna ord. 2. Närhet och distans är viktiga begrepp i social omsorg eftersom arbetet innebär relationer i vardagssituationer. Läs om närhetsprofessionalism och identitetsbefrämjande omsorg s Läs om och svara på Viktiga etiska frågor s Läs om empati s. 27 och redogör för begreppen inlevelse, avskärmning, distansering och subjektivisering. 5. Läs om Lars Westins intervjuer med brukare, vårdpersonal och anhöriga s. 31. Redogör för vad intervjupersonerna anser är viktigt i mötet med andra. Instuderingsfrågor Gör studieuppgifterna s

8 Reflektera och diskutera 1. Läs på s. 30 om enhetschefen Olivia, som menar att personal inom social omsorg dagligen ställs inför praktiska problem men som i själva verket är etiska. a) Vad tror Du hon menar? Motivera Ditt svar gärna utifrån egen erfarenhet. b) Beskriv en modell för reflektionsmöten. 2. Läs om teologistuderande s. 29. Diskutera deras agerande med dina studiekamrater. Hur tror du att du själv skulle ha gjort i en liknande situation? 3. Läs om hur man kan markera distans s. 23. Har du själv erfarenheter av dessa olika sätt? Berätta och utbyt erfarenheter! 4. Hur definierar Jakob Eklund Håkansson och Ulla Holm begreppet empati? 5. Vad innebär det att vara professionell i sin yrkesroll? 6. Vad innebär ett positivt bemötande och vilken betydelse har detta för brukaren? 7. Utgå ifrån frågorna och reflektera över Pias möte med Inga och Ria s Reflektera över Sagas möte med Signe s. 23. Kunde mötet ha blivit på ett annat sätt? Reflektera och motivera ditt svar. 9. Kersti Malmsten s. 25 menar att arbete med människor kräver en särskild etik. Vad tror du hon menar? 10. Läs om undersköterskan Inga s. 32. Beskriv Ingas etiska dilemma och hennes etiska stress. Fundera över vad Inga skulle kunna göra i sin situation. Berätta gärna om dina egna erfarenheter för dina studiekamrater eller i din studiegrupp. Fördjupningsuppgift 2 1. Läs om empatikorset s. 27. Reflektera hur de riskfaktorer, som förekommer i omsorgsarbetet, kan innebära för mycket inlevelse/subjektivisering eller för mycket distans/avskärmning. 2. Beskriv dina egna upplevelser av empatikorsets fyra förhållningssätt. 3. Skriv en recension av Bauby, J-D. Fjärilen i glaskupan. (se litteraturtips s. 266). 7

9 Studieenhet 3 Social omsorgshistoria och lagstiftning Kurslitteratur: Kangas Fyhr, A. Social Omsorg, Andra upplagan Kapitel 3 och 4 Delmål Efter denna ska Du: -ha kunskap om några väsentliga drag i social omsorgshistoria, -kunna förstå hur lagstiftning och mål samt riktlinjer påverkar arbetssätt inom social omsorg för barn och ungdomar samt vuxna. Nyckelord Arbetsstugor Fattigvård Folkhem Insatser för personer med funktionsnedsättning Insatser för äldre Levnadsförhållanden Lex Maria Lex Sarah Livskvalitet LSS, Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade MAS, Medicinskt ansvarig sjuksköterska Psykiatrireformen Småbarnsskolan Socialtjänst Socialtjänstlagen Socialvård Synen på funktionsnedsättning - historisk tillbakablick Välfärd Läs om 1. Förklara nyckelorden med egna ord. 2. Läs om historisk tillbakablick s a) Vad kallades personer med funktionsnedsättning? b) Vad kallas personer med funktionsnedsättning idag? c) Vad innebar rasbiologi? 3. Läs om välfärdens utveckling under talen. a) Vilka olika former av fattigvård fanns det? b) Vad innebar änglamakeri? c) Vad menas med begreppet inkludering? 4. Läs om hur personer med funktionsnedsättning bodde fram till LSS införande

10 5. Vilka möjligheter till arbete fanns för personer med funktionsnedsättning. 6. Läs om den sociala omsorgens utveckling s Läs om begreppen fattigvård socialhjälp socialtjänst. 8. Läs om anledningen till att man ville förnya sociallagstiftningen s Läs om levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättningar s och hur synen på utvecklingsstörda har förändrats s Läs om utvecklingen av social hemhjälp s a) vilka hade rätt att få social hemhjälp? b) hur förbättrades arbetsvillkoren för de som arbetade inom social hemhjälp? c) när infördes Omvårdnadsprogrammet som gymnasieprogram? 11. Läs om Folkhemmet välfärden s a) ge exempel på viktiga reformer som infördes, b) hur förändrades familjernas livsstil? c) vad innebar internationaliseringen av Sverige? Instuderingsfrågor Gör studieuppgifterna s. 59. Reflektera och diskutera 1. Läs Wilhelm Ekensteens uttalande i en debattbok från 1968 s. 37. Reflektera över uttalandet och disktera sedan med dina studiekamrater. 2. Läs om Hugo på s 42. Försök att sätta dig in i hans situation. Hur tror du att du gjort i en liknande situation? 3. Läs om fru Häger s. 45. Vad hade det inneburit om familjen hade haft tillgång till dagens sociala omsorgsinsatser? 4. Studera bilderna s. 38, 46, 50 och 57 och reflektera över välfärden och dess betydelse för befolkningen. a) vad betyder folkhem och välfärd för dig? b) hur ser välfärden ut i Sverige idag? 5. Läs om de tre perioderna i svensk socialpolitik s. 56. Diskutera fördelar och nackdelar med förändringar inom välfärdspolitiken. 6. Läs om Gustav Möllers förslag om folkförsäkring s. 51. Diskutera vilka för- och nackdelar det skulle innebära för samhället om en sådan försäkring infördes. 7. Läs om Peter och hans familj. Gör uppgiften s Jämför Peters situation med fru Hägers s. 45. Vilka likheter och skillnader finner du? 9

11 Fördjupningsuppgift 3 1. Begreppen normalisering och integrering har ersatts med begreppen rättighet och inkludering. Beskriv betydelsen av orden och reflektera över skillnaderna. a) Hur långt anser du att inkluderingen av personer med funktionsnedsättning kommit i Sverige? b) Vad kan samhället göra för att förbättra inkludering av personer med funktionsnedsättning på arbetsmarknaden, i skolan, i kollektivtrafiken och i offentliga lokaler? 2. Redan 1946 ansåg man att det inte skulle finnas särlösningar för personer med funktionsnedsättning. a) Vad betyder särlösningar? Ge exempel. b) Hur ska man komma till rätta med ev. särlösningar? Motivera ditt svar. 3. Läs en skönlitterär eller en självbiografisk bok t.ex. en berättelse om barn under efterkrigstiden Kvarteret Radiomottagaren av Ylva Eggehorn Albert Bonnier Förlag eller Liljekonvaljekungen av samma författare Albert Bonniers Förlag, en beskrivning från sent femtiotal och tidigt sextiotal. Andra förslag är Vägen till klockrike och När nässlorna blomma av Harry Martinsson, Albert Bonniers Förlag. Stockholmsskildringarna av Per Anders Fogelströms, Albert Bonniers Förlag, ger en bild av hur Stockholm förändrades från 1700-talet till efterkrigstiden. Svinalängorna av Susanna Alakoski, Albert Bonniers Förlag handlar om invandrarfamiljer i Sverige på 1960-talet. a) Skriv en recension av bokens innehåll. b) Analysera bokens innehåll genom att använda nyckelorden i studieenheten. c) Skriv ned vilka slutsatser du drar om t.ex. olika möten mellan människor, tidstypiska miljöbeskrivningar, händelser, samhällsfenomen, åsikter eller sociokulturella förändringar. Det kan handla om barnens vardagsliv, relationen till vuxna eller händelser som inte går att förverkliga i dagens samhälle. d) Avsluta med egna reflektioner och frågeställningar som boken väckt hos dig. 10

12 Studieenhet 4 Social omsorg om person med utvecklingsstörning Kurslitteratur: Kangas Fyhr, A. Social Omsorg, Andra upplagan Kapitel 5 samt delar ur kapitel 3 (historik) och 4 (lagstiftning). Delmål Efter denna studieenhet ska du: - kunna uppfatta den enskilda människans önskningar och krav på stöd och hjälp för att ge henne möjlighet att leva ett värdigt liv mot bakgrund av de sociala insatser som står till förfogande, - ha kunskap om några väsentliga drag i social omsorgshistoria - kunna reflektera över innebörden i begreppen självbestämmande och integritet. Nyckelord Fattigdom och begåvning Funktionell begåvning Ideologier i olika tider Inkludering Integrering Integritet Kommunikation LSS Omsorgslagen Piaget barnets kognitiva utveckling Självbestämmande Utvecklingsstörning Läs om 1. Förklara nyckelorden med egna ord. 2. Läs om fattigdom och begåvning s. 79 och anstalternas tid s Läs om hur synen på personer med utvecklingsstörning har förändrats från mitten av 1800-talet fram till 1994 då Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, trädde i kraft s Läs om personkretsen och de tio rättigheterna i LSS s Läs om psykologen Jean Piagets beskrivning av barnets kognitiva utveckling s Läs om utvecklingsstörning, funktionell begåvning och verklighetsuppfattning s Läs om Gunnar Kyléns beskrivning av begåvning s Läs om olika grader av utvecklingsstörning s Läs om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar s

13 Instuderingsfrågor Gör studieuppgifterna på s Reflektera och diskutera 1. Vad innebär funktionell begåvning? 2. Vad tror du det beror på att personer med ungefär likadan funktionsnedsättning kan uppleva sin situation på olika sätt? 3. Tror du att det fortfarande finns situationer då personer med funktionsnedsättning kan uppleva att deras integritet, och självbestämmande åsidosätts eller t.o.m. kränks? Motivera ditt svar. 4. Beskriv och reflektera över skillnaden mellan integrerad respektive inkluderad omsorg om personer med funktionsnedsättning. 5. Varför tror du att man tidigare rekommenderade föräldrar att lämna ifrån sig ett barn som fötts med en funktionsnedsättning. 6. Diskutera Karl Grunewalds påstående s. 84 med dina studiekamrater. 7. Läs om funktionsnedsättning och tillgänglighet s och reflektera över skillnaderna utifrån din egen situation. 8. Läs om tvångssterilisering s. 36. Vilket synsätt hade man på personer med utvecklingsstörning under denna period? 9. Ta reda på hur din kommun arbetat med tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. 10. Läs om Wille och hans pappa s 107. Reflektera över deras situation. 11. Ta reda på vilka ärenden som nyligen behandlats av DO (Diskrimineringsombudsmannen). Diskutera DO:s beslut med dina studiekamrater. Fördjupningsuppgift 4 Läs berättelsen om Gunnar Karlsson s Beskriv med egna ord Gunnars tid på sinnesslöanstalten Löt. Reflektera över begreppen integritet, normalisering och självbestämmande 2. Läs om Sebastian på s. 92. a) Vad kännetecknar Sebastians utvecklingsnivå? b) Hur kan du tolka och förstå Sebastian? c) Hur kan du använda alternativa kommunikationsmedel i kommunikationen med honom? d) Hur kan du hjälpa Sebastian till ett bra liv? 3. Reflektera över påståendet: "Det är lättare att kommunicera med en person man känner sig förstådd av". 12

14 4. Läs om Ludvig på s a) Vad kännetecknar Ludvigs utvecklingsnivå? b) Ge exempel på Ludvigs konkreta tänkande. c) Hur kan du stödja Ludvig i vardagen? d) Hur kan du hjälpa Ludvig så att hans funktionella begåvning ökar? 5. Läs om Anna på s a) Vad kännetecknar Annas begåvningsnivå? b) Varför tror du att Annas mamma oroar sig för Annas frigörelse? c) Hur kan du stödja Anna och hennes mamma? d) Vad kan Anna behöva för stöd när hon bor i egen lägenhet? 6. Gör ett studiebesök på en dagligverksamhet eller ett gruppboende för personer med utvecklingsstörning. Intervjua någon ur personalen och någon deltagare eller boende om hur det är ett arbeta eller bo där. 13

15 Studieenhet 5 Social omsorg om personer med sociala problem Kurslitteratur: Kangas Fyhr, A. Social Omsorg, Andra upplagan Kapitel 6 och delar ur kapitel 3 (lagstiftning) och 11 (anhöriga). Delmål Efter denna studieenhet ska du: - kunna uppfatta den enskilda människans önskningar och krav på stöd och hjälp för att ge henne möjlighet att leva ett värdigt liv mot bakgrund av de sociala insatser som står till förfogande - kunna förstå hur lagstiftning och mål samt riktlinjer påverkar arbetssätt inom social omsorg för barn och ungdomar samt vuxna. Nyckelord Alkoholrelaterad ohälsa Drogberoende Försörjningsstöd IFO, Individ- och familjeomsorg Interaktion Interaktionsprocess Sociala problem Socialpsykiatri Socialt arbete Socialtjänstens insatser Socialtjänstens olika nivåer Stämplingsteorier Tolerans Våld i hemmet Återhämtning Läs om 1. Förklara nyckelorden och beskriv dem med egna ord. 2. Läs professor Harald Swedners definition av socialt arbete s Socialt arbete innebär olika former av praktiskt arbete med människor, t.ex. att arbeta hemma hos en missbrukare i hemmet, planera ekonomin, arbete i hemmet hos barnfamiljer. Läs om o IFO:s verksamhet och socialtjänstens olika insatser s Läs om alkohol- och drogberoende s Läs om vilka som riskerar att hamna i ett alkohol- och drogberoende s

16 6. Läs om att utveckla tolerans s Läs om Krister på s Läs om förklaringar till sociala problem s Läs om återhämtning s Läs om återhämtningens grundpelare s Läs om Khai Chau s. 132 och s Reflektera och diskutera 1. Hur uppstår sociala problem? 2. Reflektera över hur uppväxtmiljö, utbildning, boendemiljö, ekonomi, arbete och grupptillhörighet påverkar enskilda människors livsvillkor och välfärd. 3. Ta reda på vilka grundläggande värderingar som råder inom skola, vård och omsorg. 4. Läs om försörjningsstöd s. 94. a) Ta reda på samhällets kostnader för försörjningsstöd. b) Ge förslag hur man kan minska kostnaderna för försörjningsstöd. 5. Läs om Wille Wilhelmsson s Reflektera över beslutet och motivet för beslutet. Vilket beslut hade du fattat om du varit Willes socialsekreterare? 6. Vad innebär interaktionism? 7. Reflektera och diskutera med dina studiekamrater om stämplingsteorin som förklaring till sociala problem. 8. Reflektera över massmedias roll i diskussionen om de sociala problemens orsaker. Diskutera med dina studiekamrater om hur samhället ska förebygga att sociala problem uppkommer. 9. Hur kan skolan, polisen och socialtjänsten samverka för att förebygga drogberoende och kriminalitet bland ungdomar? Instuderingsfrågor Gör studieuppgifterna s

17 Fördjupningsuppgift 5 Marika, 17 år, bor tillsammans med sin mamma Boel i ett bostadsområde i utkanten av en medelstor stad. Bostadsområdet är ganska nerslitet med vandaliserade portgångar och asfalterade gårdar. Flera närbutiker är nedlagda och kommunikationerna till centrum fungerar dåligt. I området bor många barnfamiljer där en eller båda föräldrarna har utländsk bakgrund och saknar arbete. Det finns en låg- och mellanstadieskola men för övrigt finns samhällsservicen i stadens centrum. Boel är alkohol- och drogberoende och har sjukersättning. Marika har under sin uppväxt varit omhändertagen i flera perioder, bl.a. när Boel var på behandlingshem. Marika har träffat sin pappa en gång när hon var 11 år. Det blev inte något längre samtal. Hon fick lite pengar och pappan förklarade att han hade så lite tid nu när han hade en ny familj att ta hand om. Marika tycker inte att hon har något riktigt hem att gå till. Mamman har ofta fester så Marika får svårt att sova och ingen ro att läsa sina läxor. Boel har många gånger lovat att de ska ha myskvällar tillsammans och att de ska åka på semester. Hon har aldrig hållit det hon lovat. Marika söker sig ofta till äldre kompisar, hon är ofta ute om kvällarna och sover ibland över hos någon äldre kompis som har egen lägenhet. Den senaste tiden har Marika skolkat mycket. Den senaste helgen blev hon omhändertagen av polisen efter att ha hittats redlöst berusad i centrum. Polisen har kontaktat socialtjänsten och Marika och hennes mamma är nu kallad till ett samtal med en socialsekreterare. a) Vilka sociala problem har Marika och hennes mamma? b) Vad kan orsakerna vara till Marikas beteende? c) Vilka stöd- och hjälpinsatser behöver Marika och hennes mamma från socialtjänsten? d) Hur kan man förklara Marikas situation utifrån interaktions- och stämplingsteorin? 16

18 Studieenhet 6 Barns och ungdomars uppväxtvillkor Kurslitteratur: Kangas Fyhr, A. Social Omsorg, Andra upplagan 2009 Kapitel 7 Delmål Efter denna studieenhet ska du: - kunna uppfatta den enskilda människans önskningar och krav på stöd och hjälp för att ge henne möjlighet att leva ett värdigt liv mot bakgrund av de sociala insatser som står till förfogande, - kunna förstå hur lagstiftning och mål samt riktlinjer påverkar arbetssätt inom social omsorg för barn och ungdomar samt vuxna. Nyckelord Anmälningsskyldighet Barn med utländsk bakgrund Barn som upplever våld i hemmet Barnets bästa Barnperspektivet Barns grundläggande behov Barn till alkoholberoende föräldrar Det sociala arvet Dysfunktionella familjer Ensamkommande barn Familj Funktionella familjer Föräldrabalken Klasskillnader Omsorgssvikt Social grupp Socialisation Socioekonomisk indelning Ungas psykiska hälsa 17

19 Läs om 1. Förklara nyckelorden med egna ord. 2. Läs om barns grundläggande behov s Läs om socialisation s Läs om det sociala arvet s Läs om den sociala miljön i hemmet s Läs om levnadsförhållanden för barn i Sverige s Läs om ungas psykiska hälsa s Läs om funktionella och dysfunktionella familjer s Läs om barn med utländsk bakgrund s Läs om barn med särskilda behov s. 155 och barn som far illa s Läs om barn som upplever våld i hemmet s. 158 och barn och ungdomar till alkohol- och drogberoende föräldrar s Läs om verksamheter och insatser för barn och ungdomar tillföräldrar med alkohol- och drogberoende. 13. Läs om anmälningsskyldighet s Reflektera och diskutera 1. Hur kommer det sig att många barn är stabila och harmoniska trots trauman under spädbarnstiden? 2. Vad innebär begreppet hardiness? 3. Reflektera över begreppen dysfunktionella familjer och omsorgssvikt. 4. Hur påverkas barn av fattigdom? 5. Ta reda på hur många familjer lever under fattigdomsgränsen i Sverige. 6. Vilka insatser anser du behövs för att avskaffa fattigdomen i Sverige? 7. Reflektera över de outtalade regler som finns i familjer där någon av föräldrarna är alkohol- eller drogberoende. 8. Reflektera över barnens olika roller och anpassningsstrategier för att klara sig i en familj där någon av föräldrarna är alkohol- eller drogberoende. Instuderingsfrågor Gör studieuppgifterna s

20 Fördjupningsarbete 6 1. Diskutera med dina studiekamrater om det sociala arvet fortfarande är ett sätt att se på sociala problem i samhället. 2. I alla samhällen finns sociala och ekonomiska skillnader. Hur påverkas människors möjligheter till goda levnadsmiljöer av den sociala miljö de växer upp i? 3. Familjen Larsson består av Lars, Lillemor och barnen Lisen, 14 år och Linus, 7 år. De bor i förorten Valla, utanför en större stad. Lars arbetar som ingenjör på ett mindre företag och Lillemor är chef för en större avdelning på Försäkringskassan. Lisen går på högstadiet. Linus har börjat i en mindre skola i närheten av hemmet. Sedan ett par månader har Lillemor haft besvär med svår ångest. Hon känner sig orolig och kan inte sova på nätterna. Hon oroar sig för hur hon ska klara sitt arbete. Känslan av att aldrig riktigt hinna med blir dominerande. Oron, hjärtklappningarna och den tryckande känslan över bröstet minskar när hon dricker alkohol. Lillemor har länge hållit sig till ett par glas vin men numera blir det en hel flaska per kväll. Lillemor känner att hon börjat tappa kontakten med barnen. Lisen är alltmer ute med sina kompisar och Linus har blivit tyst och vägrar att gå till skolan. Han gråter och säger att han får ont i magen och huvudvärk när han är i skolan. Linus vill stanna hemma och vara tillsammans med sin mamma. Linus lärare ringer och säger att hon är orolig över honom. Personalen på skolan är överens om att han är förändrad och verkar ofta ledsen. Linus som tidigare var en social och glad kille. Skolan vill kalla till ett möte, där Linus föräldrar tillsammans med elevvårdspersonal ( Linus lärare, skolsköterska, kurator, skolpsykolog och rektor) kan diskutera hur de ska kunna hjälpa honom. Lillemor får en obehaglig känsla i maggropen och tänker inte berätta något om mötet till Lars. Han märker ändå ingenting, tänker Lillemor. Han arbetar nästan jämt. Sitter ofta kvar på arbetet till sent på kvällen. Följande dag hämtar Lillemor Linus vid skolan. Hon är berusad och gör bort sig inför Linus lärare. a) Beskriv Linus situation. b) Beskriv föräldrarnas omsorgssvikt. c) Diskutera familjens situation ur ett helhetsperspektiv. d) Diskutera familjens situation utifrån ett barnperspektiv. e) Vad kan Linus lärare gör för att hjälpa honom? f) Vad står i Socialtjänstlagen om hur de som arbetar med barn och ungdomar ska agera när de misstänker att barn och ungdomar far illa? 19

21 Studieenhet 7 Gerontologi Kurslitteratur: Kangas Fyhr, A. Social Omsorg, Andra upplagan Kapitel 8 Delmål Efter denna studieenhet ska Du: - kunna uppfatta den enskilda människans önskningar och krav på stöd och hjälp för att ge henne möjlighet att leva ett värdigt liv mot bakgrund av de sociala insatser som står till förfogande, - förstå vikten av social samvaro, vila och näringsriktig kost i människans dagliga liv och verka för att dessa aspekter blir uppmärksammade och tillgodosedda. Nyckelord Bemötande Fyra åldrar Gerotranscendens Kognitiva funktioner Kognitivt stöd Konfusionstillstånd Maskerad depression Självuppfyllande profetia Sociala nedbrytningssyndromet Understimulering Ålderism Åldrande och minne Läs om 1. Förklara nyckelorden med egna ord. 2. Läs om livsförloppet s Läs om begreppet ålderism s Läs om minne, intelligens och inlärning s Läs om gerotranscendens s Läs om psykisk ohälsa s Läs om depression hos äldre s Instuderingsfrågor Gör studieuppgifterna s

22 Reflektera och diskutera 1. Vad menas med att Vi föds som kopior och dör som original? 2. Vilka faktorer påverkar äldres inlärningsförmåga? Vilken praktisk betydelse kan detta få för den äldre? 3. Reflektera över negativa och positiva faktorer som påverkar den intellektuella förmågan hos äldre. 4. Läs Julias berättelse s Diskutera sedan med dina studiekamrater. 5. Vad innebär begreppet gerotranscendens? 6. Vad innebär begreppet den självuppfyllande profetian? 7. Vilka orsaker kan leda till förvirringstillstånd hos äldre? 21

Studiehandledningen består av följande sex (6) studieenheter: 1. Begrepp inom rehabilitering och habilitering

Studiehandledningen består av följande sex (6) studieenheter: 1. Begrepp inom rehabilitering och habilitering Studiehandledning till Rehabilitering och habilitering av Stefan Caplan och Hannu Sparre, Andra upplagan, andra tryckningen, Bonnier Utbildning 2010. Best.nr. 622-7996-7 Denna studiehandledning omfattar

Läs mer

Studiehandledning till Utvecklingsstörning och andra funktionshinder av Lars-Erik Gotthard, Bonnier Utbildning Andra upplagan, andra tryckningen 2010

Studiehandledning till Utvecklingsstörning och andra funktionshinder av Lars-Erik Gotthard, Bonnier Utbildning Andra upplagan, andra tryckningen 2010 Studiehandledning till Utvecklingsstörning och andra funktionshinder av Lars-Erik Gotthard, Bonnier Utbildning Andra upplagan, andra tryckningen 2010 Studiehandledningen omfattar åtta studieenheter. Dessa

Läs mer

Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning.

Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning. Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning. Studieenheter utgår från målen för kursen. Studiehandledningen hjälper den studerande att nå målen

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström.

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström. Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Studiehandledningen utgår från boken Samhällsbaserad psykiatri 2012 Studiehandledningen får kopieras. För mer information kontakta: Anja

Läs mer

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund OMVÅRDNAD GÄVLE Lättläst Värdighetsgarantin vårt kvalitetslöfte till dig som kund Värdighetsgaranti Omvårdnadsnämnden i Gävle kommun beslutade om värdighetsgarantin den 19 december år 2012. Värdighetsgarantin

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

Kvalitet och värdegrund i vården.

Kvalitet och värdegrund i vården. 1 Kvalitet och värdegrund i vården. Inledning Vi är måna om att personerna som får vård och omsorg av oss har det så bra som möjligt. Du som arbetar inom omsorgen är viktig i det arbetet. I den här broschyren

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg

Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg Det är morgon på ett demensboende. Undersköterskan Maria kommer in till Gustaf som just har vaknat. I den här situationen och i många andra situationer under sin

Läs mer

Charlotte Roos ÄLDREASSISTENT. Om människosyn, värdegrund och bemötande. Vårdförlaget

Charlotte Roos ÄLDREASSISTENT. Om människosyn, värdegrund och bemötande. Vårdförlaget ÄLDREASSISTENT Charlotte Roos ÄLDREASSISTENT Om människosyn, värdegrund och bemötande Vårdförlaget I samma serie: Ola Polmé & Marie Hultén: Vanvård eller vård av gammal vana Charlotte Roos: Delaktighet

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING BOSTAD MED SA RSKILD SERVICE ENLIGT LSS 2015

UPPDRAGSBESKRIVNING BOSTAD MED SA RSKILD SERVICE ENLIGT LSS 2015 Eskilstuna kommun Vård- och omsorgsnämnden 2015-03-01 UPPDRAGSBESKRIVNING BOSTAD MED SA RSKILD SERVICE ENLIGT LSS 2015 Bostad med särskild service enligt LSS Innehåll 1. Beskrivning av uppdragen... 3 Enheten

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- och diskussionsmaterial till webbutbildningen i BPSD-registret Materialet kan användas som underlag för gruppdiskussioner vid till exempel arbetsplatsträffar

Läs mer

SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd. Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd. Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Kursmodulens titel: Yrkesrollen - Rollen/Uppdraget Nivå: 1 OCN-poäng: 1. Läranderesultat Deltagaren ska kunna:

Kursmodulens titel: Yrkesrollen - Rollen/Uppdraget Nivå: 1 OCN-poäng: 1. Läranderesultat Deltagaren ska kunna: Kursmodulens titel: Yrkesrollen - Rollen/Uppdraget Nivå: 1 1. Förstå uppdraget utifrån beslut. 1.1 Känna till basala behov. 1.2 Identifiera brukarens behov utifrån givna förutsättningar. 1.3 Identifiera

Läs mer

Geriatriska kliniken. Kurser vid Geriatriska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Malmö

Geriatriska kliniken. Kurser vid Geriatriska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Malmö Geriatriska kliniken Kurser vid Geriatriska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Malmö Höstterminen 2014 Höstterminen 2015 Hej! I din hand har du ett nytt och utökat kursprogram från Geriatriska kliniken,

Läs mer

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Åstorps Kommun

Läs mer

Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning

Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning SOSFS (S) Allmänna råd Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - daglig verksamhet är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Omvårdnadsförvaltningen

Omvårdnadsförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline

Läs mer

Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter

Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter 15:e forskardagen 18 mars 2014 Gun-Britt Trydegård Bygger på kapitel i kommande antologi

Läs mer

Värdigt liv och välbefinnande

Värdigt liv och välbefinnande Värdigt liv och välbefinnande Om värdegrunden för äldreomsorgen Erik Blennberger Institutet för organisations- och arbetslivsetik Ersta Sköndal högskola Något om värdegrundens kulturella sammanhang Värderingsförändringar

Läs mer

Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden

Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Den 1 oktober 2013 inför omsorgsnämnden i Karlshamns kommun

Läs mer

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd Enköpings kommun Träffar du i ditt arbete personer som är anhöriga? Den 1 juli 2009 gjordes en ändring i Socialtjänstlagen: Socialnämnden ska erbjuda stöd

Läs mer

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen i Åstorps kommun Mottagningssekreterare kontaktuppgiter Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den

Läs mer

Vå rd och omsorgsutbildning

Vå rd och omsorgsutbildning Vå rd och omsorgsutbildning Undervisningen i vård- och omsorgsutbildningen syftar till att du utvecklar kunskaper för arbete nära patienter och brukare inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst. I undervisningen

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal 1 ( 7) Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal Innehåll Sida Om dokumentation 2 Individuell planering 2 Därför är dokumentation viktigt 2 Vi kan ta del av dokumentationen 2 Förberedelser

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Socialförvaltningen Äldreomsorgen Våra lokala värdighetsgarantier Delaktighet och inflytande Klippans Kommuns Äldreomsorg garanterar dig regelbundna samtal med

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

HÄLSOVÅRD. Ämnets syfte

HÄLSOVÅRD. Ämnets syfte HÄLSOVÅRD Ämnet hälsovård är tvärvetenskapligt och har sin grund i hälsovetenskap, medicin, vårdvetenskap och pedagogik. I ämnet behandlas hälsa, förebyggande och hälsovårdande arbete samt vanligt förekommande

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD)

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD) Vi får klara oss själva Hemtjänstens arbete med äldre som har missbruksproblem Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning

Läs mer

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Nordmalings kommun 914 81 NORDMALING Tfn 0930-140 00 www.nordmaling.se Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Lagen börjar med personkretsen. Det är de personer som har rätt till hjälp.

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens författningssamling 1 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord 2013 05 06 SOSFS 2013:X (S) Utkom från trycket den 2013 Socialstyrelsens allmänna råd om grundläggande kunskaper

Läs mer

Hemtjänst Demensdagverksamhet Avlösning i hemmet Växelvård/Korttidsvård Särskilt boende med demensinriktning

Hemtjänst Demensdagverksamhet Avlösning i hemmet Växelvård/Korttidsvård Särskilt boende med demensinriktning Bilaga 1 Demensvårdens organisation i Trosa kommun Initiativ till minnesutredning kan tas av den enskilde, anhörig, personal inom kommun, primärvård eller annan person. Den medicinska utredningen utförs

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Verksamhetschef Bistånd och avgifter Områdeschef SoL Socialpsykiatri Områdeschef LSS Boende/ Sysselsättning Områdeschef LSS Boende/ Pers ass

Läs mer

Kvalitetsdeklaration för utförande verksamheter inom missbruk och socialpsykiatri

Kvalitetsdeklaration för utförande verksamheter inom missbruk och socialpsykiatri TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-11-11 SN-2013/4615.710 1 (2) missbruk och socialpsykiatri Förslag till beslut antar förvaltningens förslag till kvalitetsdeklaration för utförande verksamheter inom missbruk och socialpsykiatri.

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning HÄRNÖSANDS KOMMUN Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning RÄTTIGHETSFÖRKLARING Socialtjänstlagen Socialtjänstlagen anger att socialnämnden skall verka för att äldre

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Tips och råd inför val av äldreboende. En guide för dig som ska välja äldreboende

Tips och råd inför val av äldreboende. En guide för dig som ska välja äldreboende Tips och råd inför val av äldreboende En guide för dig som ska välja äldreboende Inledning SPF arbetar med ett långsiktigt program kring ålderism, d.v.s. diskriminering på grund av ålder. Inom detta program

Läs mer

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Omsorgsnämnd Förebyggande insatser samt insatser till personer med psykosocial problemtik samt psykisk eller fysisk funktionsnedsättning. Ungefär 7 500

Läs mer

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun Rätt till privatliv och kroppslig integritet 1. Vi garanterar att vi respekterar att bostaden tillhör Ditt privatliv Vi knackar eller ringer

Läs mer

Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun!

Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun! Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun! Information till uppdragstagare i Funktionshinderomsorgen 2011-05-25 Innehållsförteckning Organisationsbeskrivning... 1 Målgrupp...1 Rättigheter för personer

Läs mer

Handledningsmaterial för skolpersonal

Handledningsmaterial för skolpersonal Handledningsmaterial för skolpersonal Du är en sådan där viktig vuxen, som kan finnas för barn runt omkring dig. Vi på Maskrosbarn möter dagligen barn som lever i mycket utsatta hemsituationer. Genom detta

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

Elevhälsan. Manual. Social bedömning. inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Elevhälsan. Manual. Social bedömning. inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Elevhälsan Manual Social bedömning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Elevhälsan, För- och grundskolan Umeå kommun Telefon 090-16 12 20 sep 2013 Innehållsförteckning Social bedömning...

Läs mer

Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun

Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun Värdigt liv och välbefinnande Enligt socialtjänstlagen ska all personal i äldreomsorgen arbeta för att du får ett värdigt liv och känna välbefinnande.

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell Utdrag ur: Det pågår psykiskt och fysiskt våld mot mammor och barn i många hem. Våldet är ett allvarligt hot mot mammors och barns liv och välbefinnande. Den här skriften ger inblick i hur mammor och barn

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning

Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning pehr.granqvist@psychology.su.se Presenterat vid Forum FUB: Aktuellt i FUB-världen, Luleå, 150508 Huvudpoänger att ta med sig hem Barn till mammor

Läs mer

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Hot och kränkningar Stöd och hjälp Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Du kan vara utsatt för våld i nära relation om du...... får höra att du är ful, värdelös, korkad eller äcklig....

Läs mer

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Information om LSS Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Om LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som garanterar personer med omfattande varaktiga funktionshinder

Läs mer

att jobba på socialförvaltningen

att jobba på socialförvaltningen att jobba på socialförvaltningen Socialförvaltningen Socialförvaltningen ansvarar för insatser till barn, ungdomar, familjer samt personer med funktionsnedsättning eller någon form av beroende. Socialförvaltningen

Läs mer

Adekvat utbildning Kompetensförsörjning Anställningspolicyn Utbildningskrav vid upphandling Behov av att höja kvalitén i verksamheterna

Adekvat utbildning Kompetensförsörjning Anställningspolicyn Utbildningskrav vid upphandling Behov av att höja kvalitén i verksamheterna Adekvat utbildning Kompetensförsörjning Anställningspolicyn Utbildningskrav vid upphandling Behov av att höja kvalitén i verksamheterna Forshaga kommun samverkar med Karlstad universitet och arbetslivet

Läs mer

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn RIKTLINJE Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn Dokumentets syfte Syftet med riktlinjerna är att säkerställa att ensamkommande barn som placerats i Nacka kommun får en rättssäker handläggning.

Läs mer

OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE. Utbildning socialnämnden 2015-01-22

OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE. Utbildning socialnämnden 2015-01-22 OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE Utbildning socialnämnden 2015-01-22 Administrativa enheten Administration Bemanningspool Biståndshandläggare LSS, SoL o färdtjänst, 5,0 tjänst OoF Avd chef Utvecklingsenhet

Läs mer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2010-01-19 Socialförvaltningen Handikappomsorgen LÄTT-LÄST LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS finns för att: Göra det lättare för dig med funktionshinder att göra saker som

Läs mer

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen Kontaktmannaskap LSS Vård- och omsorgsförvaltningen Vad är kontaktmannaskap? Att vara kontaktansvarig är inte bara ett uppdrag utan också en förtroendefull relation som bara du har med kunden. Förtroendet

Läs mer

Sundsvalls kommun Maria Holknekt, Verksamhetsutvecklare, Stöd och Omsorg

Sundsvalls kommun Maria Holknekt, Verksamhetsutvecklare, Stöd och Omsorg * Sundsvalls kommun Maria Holknekt, Verksamhetsutvecklare, Stöd och Omsorg *Utbildning Kognitiva funktionsnedsättningar och Tydliggörande pedagogik *Skattning av självständighet *Genomförandeplan *Brukarenkäter

Läs mer

KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012

KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012 1 Vård och omsorg 2011-04-12 Beställarenheten Dnr VON 95/11 KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012 Utförare = Driftansvarig,

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Sollefteå kommun Individ- och omsorgsförvaltningen Information om vad lagen innebär och hur det går till vid ansökan om insats Vart vänder man

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; 1 2014-11-11 SOSFS 2015:XX (S) Utkom från trycket den 2015 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; beslutade den XX XX 2015. Socialstyrelsen

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling PSYKIATRI 2 Innehåll 1 Människans psyke Teorier om människans psykiska utveckling Sigmund Freuds teori om utveckling Erik H. Eriksons teori om utveckling Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Läs mer

Social dokumentation

Social dokumentation Sid. 1 (6) Programområde eller övergripande: Äldreomsorgen Framtagen av: Ingrid Fagerström Utbildnings- och kvalitetssamordnare Gäller from: 100218 Verksamhet: Beslutad av: Socialnämnden 100218 13 Reviderad:

Läs mer

Uppdragsutbildningsenheten anordnar uppdragsutbildning i

Uppdragsutbildningsenheten anordnar uppdragsutbildning i Uppdragsutbildningsenheten anordnar uppdragsutbildning i Socialrätt för arbetsledare - rättssäkerhet och kvalitet inom äldreomsorg, individ- och familjeomsorg och omsorger om personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Stöd till personer med funktionsnedsättning Stöd till personer med funktionsnedsättning i Lessebo kommun Stöd till personer med funktionsnedsättning Omsorgen om personer med funktionsnedsättning (OF) erbjuder en rad olika stöd till personer med

Läs mer

Kurs för personliga assistenter Studiehandledning. Kursansvarig: Maria Klamas

Kurs för personliga assistenter Studiehandledning. Kursansvarig: Maria Klamas Kurs för personliga assistenter Studiehandledning 2015 Kursansvarig: Maria Klamas 1 Välkommen Du är varmt välkommen till kursen för personliga assistenter vid Högskolan Väst. Kursen är utformad i samarbete

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; 1 SOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; beslutade den 26 juni 2012.

Läs mer

Det försummade barnet

Det försummade barnet Barn som far illa Barn som far illa Fysisk misshandel och försummelse Psykisk misshandel och försummelse Medicinsk försummelse Pedagogisk försummelse Non organic failure to thrive Sexuellt övergrepp Missbruk

Läs mer

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

stöd och hjälp i det egna boendet.

stöd och hjälp i det egna boendet. Hemtjänst Trygghetslarm Dagverksamhet Anhörigstöd/Växelvård Korttidsplats Övriga insatser stöd och hjälp i det egna boendet. Välkommen! Vi Vill ge äldre i Åtvidaberg förutsättningar att leva under goda

Läs mer

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan

Läs mer

Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder.

Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder. Föräldra KRAFT Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder. P E R S O N A L F O L D E R Barn behöver föräldrar.

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2014-11-12 Dnr: 2014/123-NF-702 Cecilia Tollbom Lindh - ay340 E-post: cecilia.tollbom.lindh@vasteras.

Sociala nämndernas förvaltning 2014-11-12 Dnr: 2014/123-NF-702 Cecilia Tollbom Lindh - ay340 E-post: cecilia.tollbom.lindh@vasteras. TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Sociala nämndernas förvaltning 2014-11-12 Dnr: 2014/123-NF-702 Cecilia Tollbom Lindh - ay340 E-post: cecilia.tollbom.lindh@vasteras.se Kopia till Inger Andresson, proaros Helene

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

Dialog Självbestämmande

Dialog Självbestämmande Självbestämmande Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors och integritet. 35 1699:- KÖP 36 ens innehåll en översikt Temat för dialogen

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

Vård- och omsorgsprogrammet (VO)

Vård- och omsorgsprogrammet (VO) 204 gymnasieskola 2011 (VO) Examensmål för vård- och omsorgsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet är ett yrkesprogram. Efter examen från programmet ska eleverna ha de kunskaper som behövs för att arbeta

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46

Läs mer