GrönaBladet. Hjulsjö lockar mountainbikare från hela Mellansverige s.6-7. Utbetalning av ekologisk ersättning s.2 s. 3

Transkript

1 Utbetalning av ekologisk ersättning s.2 s. 3 Värt att veta om tvärvillkorskontroller s.5 Hjulsjö lockar mountainbikare från hela Mellansverige s.6-7 s. 8-9 Strukturkalkning s.8 s. 3 GrönaBladet FÖR LANDSBYGDSFÖRETAGARE I ÖREBRO LÄN # En samlande kra!

2 Gröna Bladet Välkomna till årets fjärde nummer av Gröna Bladet! När ni läser det här har det hunnit bli november, och mycket vatten har runnit under broarna de senaste månaderna. I skrivande stund är det dock bara slutet av september och jag kan konstatera att det är mycket som händer runt omkring i Sverige och världen. Vi lämnar världen därhän ett ögonblick och vänder i stället blicken mot vad som händer för svensk lantbruksnäring. Regeringens budget har precis presenterats och för mindre än en vecka sedan uppvaktade mjölkbönderna Landsbygdsministern med påskrivna namnlistor och uppmaning om stöd. Det arbetas med handlingsplaner för att stärka både mjölk- och grisnäringen. Regeringen ska efter fyra års klurande lägga fram ett förslag på ny djurskyddslag efter Eva Erikssons utredning. Förhoppningsvis med enklare regelverk utan att ge avkall på den svenska djurskyddsstandard som är vårt signum. När det gäller stöden kämpar Länsstyrelsen med systemen och de nya regelverken för att få ut pengarna i tid. Vi jobbar hårt, jag lovar. Men vad ska vi göra konkret? Det finns mycket som behöver hända politiskt, men det bästa steget tas av konsumenten. Facebooksidor uppmanar konsumenter att köpa svenskt och stödja den svenska näringen, men inte som ett bistånd utan för att man ser ett värde i den svenska produktionen. Svensken köper idag mer ost än någonsin men den är inte svensk. Förädlingsindustrin ställs inför det faktum att det behöver tas fram svenska alternativ till Parmesan, Pecocrino, Gorgonzola, Morbiér och Gruyére. I Örebro län är vi lyckligt lottade och har flera goda lokalproducerade ostar att välja mellan. I Saluhallen i Örebro finns bland annat Evert, Rosa och Bredjö Blå. Alla är fantastiska smakupplevelser själv har jag smakat mig igenom de flesta och varför inte höja smaken ytterligare genom att lägga till en tomatmarmelad från Karintorp? När det händer mycket är det kanske just det man behöver göra, stanna upp och ta en paus och njuta av det vi har. Ett land i fred, mycket goda krafter, initiativ och lite god, svensk ost. Delutbetalning av ekologisk ersättning i februari Du som har gått in i ett nytt åtagande för ekologisk produktion i år får din första delutbetalning av stödet i februari. Tidigare har vi gått ut med information om att delutbetalningen skulle ske redan i december. Det stämmer alltså inte. Pernilla Rydberg Förseningen gäller både femåriga åtaganden för ekologisk produktion samt tvååriga åtaganden för omställning till ekologisk produktion. Håll koll på vår webbplats där lägger vi upp nyheter om utbetalningarna så fort vi vet något. Ann-Sofie Hagberg Redaktion Ann-Sofie Hedberg ann-sofie.hedberg@lansstyrelsen.se Helena Högberg Åkerhielm helena.h.akerhielm@lansstyrelsen.se Stefan Triumf stefan.triumf@lansstyrelsen.se Therese Erneskog therese.erneskog@lansstyrelsen.se Åsa Lindin asa.lindin@lansstyrelsen.se Innehåll Kontrollera kontonummer Rapportera till CDB Åtagandeplan Växelkurs utbetalning Stödrätters värde Tvärvillkorskontrollen Stallperioden är här Mountainbike i Hjulsjö Strukturkalkning Flyghavre 9 Greppa Näringen Utbildning Kurser 10 Rapportering i Skandobs Stöd för rovdjursstängsel Miljöersättningar 2016 Hallå-där, Maria Larsson! Skydda träden vid arbete Pernilla Rydberg Gröna Bladet ges ut av Länsstyrelsen i Örebro län, Örebro Telefon: E-post: grona-bladet.orebro@lansstyrelsen.se Ansvarig utgivare: Anita Norén Omslagsbild stor: Ann-Sofie Hedberg Omslagsbild liten: Klaas Brouwer

3 Viktigt att kontrollera kontonummer för utbetalningar! I år är det extra viktigt att du har rätt kontonummer registrerat hos Jordbruksverket för utbetalning av stöden. Fel kontonummer kan i år leda till att det dröjer länge innan utbetalning kan göras. Varje år är det några lantbrukare som har glömt att anmäla ändrat kontonummer för utbetalning av stöden. I år är det extra viktigt att kontrollera att det är rätt kontonummer eftersom det annars riskerar leda till långa förseningar i utbetalningarna. Kontrollera och ändra På Mina sidor kan du kontrollera vilket kontonummer som är inlagt för utbetalning. Där kan du också ändra kontonummer om det behövs. Det går även att anmäla kontonummer på blankett Anmälan kontonummer som du hittar i Jordbruksverkets webbutik, Blanketten skickar du till Registerenheten, Jordbruksverket, Jönköping. Helena Högberg Åkerhielm Kontrollera att du har rätt kontonummer registrerat för utbetalning av stöden! Har du sena rapporteringar till CDB? För att du ska få det nya nötkreatursstödet, kompensationsstödet samt ersättning för ekologisk produktion utbetalt för dina nötkreatur måste djuren vara rapporterade till CDB i tid. F underar du över hur det ser ut i din besättning? Har du rapporterat dina djur i tid? Med hjälp av CDB-internet kan du lätt se hur det ser ut i din besättning. Gå in i CDB-internet, klicka på sök, klicka sedan på djurinnehav inklusive händelser. Nu kan du välja vilket tidsintervall du vill titta på, när du valt det så klickar du på sök. Nu får du upp en lista över djuren i din besättning under den tidsperiod som du valt. I kolumnen längst ut till höger kan du se om djuret är rapporterat i tid eller inte. Observera dock att du endast kan se om dina egna rapporteringar på en djuridentitet är i tid. Ann-Sofie Hedberg Foto: Ann-Sofie Hedberg 3

4 Se din åtagandeplan i SAM Internet Från och med 1 oktober kan du se förslag till åtagandeplan för dina betesmarker och slåtterängar genom att logga in i SAM Internet. Möjligheten gäller dig som har haft besök från Länsstyrelsen där vi har fastställt vad marken har för värden. Du som inte har fått någon åtagandeplan 1 oktober kan fortlöpande under vintern gå in i SAM Internet och söka efter din åtagandeplan. Har du sökt allmän skötsel gäller de generella skötselvillkoren för betesmarken oavsett om marken har allmänna eller särskilda värden. Om du däremot har betesmarker med särskilda värden och har sökt ersättning för särskild skötsel innebär det även särskilda skötselvillkor. Skötselvillkoren syftar till att bevara och förstärka natur-och kulturmiljövärdena. I SAM Internet kan du läsa skötselvillkoren som gäller för marken. Du kan även se inritade åtgärdsytor på en karta. En åtgärdsyta är ett område där vi vill att du ska göra någon särskild åtgärd, till exempel friställa ett träd eller röja bort buskar. Har du synpunkter på förslaget till åtagandeplanen eller vill du göra ändringar i ditt åtagande kontakta enheten Jordbruksstöd på Länsstyrelsen via telefonnummer Frida Jonsson Foto: Helena Högberg Åkerhielm Växelkurs för utbetalning av stöd 2015 Växelkursen för utbetalningen av några av 2015 års jordbrukarstöd är fastställd till att 1 euro är 9,4083 kr. Växelkursen för 2015 gäller för utbetalning av: gårdsstödet förgröningsstödet nötkreatursstödet stödet till unga jordbrukare över snittet sedan Växelkursen för 2014 var något lägre, 1 euro var då värd 9,1465 kronor. Foto: Anna Nordbladh Stödrätternas värde Värdet på dina stödrätter får du veta i samband med att du får gårdsstödet utbetalt. De flesta får sitt gårdsstöd i december. I beslutet om stödrätterna får du förutom värdet också veta vilka stödrätter du får behålla. I år får du bara behålla så många stödrätter som du redovisar mark för i SAM-ansökan och som du får gårdsstöd för. När det gäller miljöersättningarna och kompensationsstödet bestäms stödbeloppet i svenska kronor vilket gör att dessa inte berörs av växelkursen. Växelkursen baseras på den kurs som Europeiska centralbanken fastställer vardagen närmast före den 1 oktober. Årets växelkurs ligger något Helena Högberg Åkerhielm Foto: Mostphotos Ta reda på det preliminära värdet Du kan själv ta reda på det preliminära värdet på dina stödrätter. På Jordbruksverkets webbplats finns en beräkningshjälp där du kan skriva in värdet på dina stödrätter och få reda på det preliminära värdet varje år fram till och med år Skriv beräkning stödrätt i sökrutan så hamnar du rätt. Ann-Sofie Hedberg 4

5 Värt att veta om tvärvillkorskontroller Vid en tvärvillkorskontroll kontrolleras om din verksamhet uppfyller de krav som ställs inom miljö-, hälso- och djurskyddsbestämmelser. En hjälp att själv kontrollera om du uppfyller kraven kan vara Miljöhusesynen. Tvärvillkoren är regler som du måste följa för att få full utbetalning av dina jordbrukarstöd. De flesta tvärvillkoren är inga nya regler, utan de finns redan i svensk lagstiftning eller EU:s lagstiftning. Vid en tvärvillkorskontroll kontrolleras foder- och livsmedelssäkerhet, djurskydd, växtnäring, växtskydd, anmälan och förebyggande av TSE-sjukdomar (BSE, Scrapie, Nor98) hos djur. Kontroll av din areal och märkning av djur ingår också. Vilka djur omfattas av tvärvillkoren? Samtliga djur som används för animalieproduktion det vill säga livsmedel, avel, skinn eller päls och betesdjur omfattas. Animalieproducerande djur för livsmedelsproduktion för egen konsumtion samt betesdjur som ägs av en annan person omfattas inte av tvärvillkoren. Observera dock att om du har en annan persons betesdjur på din mark så ansvarar du för att djuren ska vara märkta. Hästar omfattas av tvärvillkoren om de ingår i jordbruksverksamheten, till exempel arbetshästar och stuteriverksamhet. Undantagna är hästar där det noterats i hästpasset att de inte ska gå till livsmedelsproduktion. Lagring och spridning Inom tvärvillkoren finns krav på dokumentation om beräkning av lagringskapacitet och behov av spridningsareal inom nitratkänsligt område. Ett enkelt beräkningsverktyg i form av en Excel-mall kan du hitta på Jordbruksverkets webbplats sök på beräkning av lagrings-behov och spridningsareal v2. Föranmälan Kontrollen får med vissa undantag föranmälas av Länsstyrelsen. De flesta kontroller kan föranmälas 24 timmar innan. Lär dig mer Om du vill tvärvillkorssäkra din verksamhet och lära dig mer om vilka tvärvillkor som finns och hur de kan uppfyllas så är det bra att ta hjälp av Miljöhusesynen. På webbsidan kan du fylla i uppgifter om din verksamhet och få fram checklistor med de regler som gäller för din verksamhet. Även här finns beräkningsverktyg för spridningsareal och lagringsvolym för stallgödsel. Charlotte Fredriksson Nu är det stallperiod Hösten är här och med den startar stallperioden, då ska alla djur ha tillgång till stall eller ligghall. Man brukar säga att stallperioden sträcker sig ungefär från den 15 oktober till den 15 april. Djur ska ha tillgång till stall under den kalla årstiden när betestillväxt inte sker, det vill säga när dygnsmedeltemperaturen är under fyra grader. I Örebro län sträcker sig stallsäsongen ungefär från den 15 oktober till den 15 april. Om dina djur ska hållas som utegångsdjur, vilket innebär att de är ute tolv timmar eller mer per dygn, krävs det att de har tillgång till en ligghall. Hästar ska ha tillgång till en ligghall om de hålls ute mer än 16 timmar per dygn. hindrar djur med lägre rang att gå in eller ut ur ligghallen. Ligghallen ska ha en bädd av strö och kunna erbjuda djuren en ren och torr liggplats. Bestämmelser för hur stor en ligghall behöver vara finns på jordbruksverkets webbplats, Har du frågor är du välkommen att kontakta våra djurskyddsinspektörer. Du når dem via telefon Foto:Anna Nordblad En ligghall bör bestå av tre dragfria väggar och tak. Den öppna långsidan bör helst ha söderläge. Om ligghallen saknar en öppen sida är det bra om den har flera öppningar. Det minskar risken för att ranghöga djur blockerar öppningen och Ann-Sofie Hedberg Foto: Mostphotos Foto: Mostphotos 5

6 Cykel och löpning sätter fart i Hjulsjö Lilla Hjulsjö lockar cyklister från hela Mellansverige med sina fina mountainbikeleder. Antalet leder utökas hela tiden och nu har klubben planer på att bygga en teknikbana. Initiativtagare till detta är Hjulsjö löparklubb med Thord Lindberg i spetsen. ÖREBRO ÄR STÖRST PÅ MOUNTAINBIKE I Örebro län har vi Sveriges största sammanhängande mountainbikeområde med 95 mil mountainbikeleder fördelat på sex områden. Hjulsjö är ett av dessa sex områden. Antalet leder ökar hela tiden och ytterligare tre områden är på gång. Lederna är skyltade på samma sätt i hela länet. Svårighetsgraden är graderad som i en slalombacke, grön är lättast och svart är svårast. Svårigheten ligger oftast i den tekniska utmaningen längs leden. Foto: Ann-Sofie Hedberg Cyklister från hela Sverige kommer till vårt län för att cykla. Vill du veta mer om de andra områdena, gå in på webbsidan för Bergslagen cycling. Där kan du även få tips om leder anpassade för vanlig cykel och landsvägscykling. Delar av mountain-bikelederna har kommit till med hjälp från landsbygdsprogrammet i form av Leaderprojekt, dock inte det i Hjulsjö. Läs mer om Bergslagen cycling på deras webbsida: Föreningen började skylta upp mountainbikeleder i omgivningarna runt Hjulsjö under Thord hade då varit runt i andra delar av Sverige och cyklat och insett att den vackra naturen runt Hjulsjö lämpade sig väl för mountainbike. Idag finns det 20 mil mountainbikeleder i Hjulsjö fördelat på åtta leder med olika svårighetsgrad. De lockar cyklister från hela Mellansverige. Motionscentret Mountainbikelederna startar vid motionscentret i Hjulsjö. Det är delar av den nedlagda skolan som föreningen köpt av kommunen. Det som tidigare var skolans matsal och gymnastiksal med tillhörande dusch och bastu köpte löparklubben av kommunen 2006 för två kronor. Klubben har sedan gjort en del investeringar i lokalen bland annat då de installerade bergvärme. I motionscentret får besökare tillgång till cykeltvätt, omklädningsrum, dusch och bastu. Under sommaren drev föreningen ett café i lokalen. Här finns även ett gym som föreningen har fått en del utrustning till från olika håll. - Omgivningarna runt Hjulsjö är fina för löpning så ibland är det löparklubbar som hyr hela lokalen och har läger här, berättar Thord. Framtidsplaner Löparklubben i Hjulsjö fortsätter att satsa framåt. Det är fler leder för mountainbike på gång. Planer finns att bygga en teknikbana och på sikt vill man bygga små enkla stugor som besökare ska kunna hyra. Mark finns redan avsatt till teknikbanan, nu hoppas man på att kunna få hjälp med finansieringen från Landsbygdsprogrammet eller Regionen. Det behövs material och grävarbete som är kostsamt för en liten förening. Man har även planer på att förnya det gamla elljusspåret och byta ut de gamla lamporna mot lampor som drivs av solceller. Vad betyder det för bygden? Det finns flera privata stugor för uthyrning i Hjulsjö, för de som vill stanna och cykla flera dagar. Det utnyttjas dock inte så mycket i dagsläget. Många av de som stannar övernattar i egna husbilar. Det har föreningen tagit fasta på och erbjuder uppställningsplatser med tillgång till el. Kommer du till Hjulsjö och blir sugen på att testa och cykla mountainbike är det inga problem, klubben har ett antal cyklar för uthyrning. Det är också lokala företag som har glädje av turister som kommer till cykellederna. Ellen Mulderij som driver företaget Lantliv sköter till exempel uthyrning av cyklar och försäljning av cykelkartor. Det är ett bra sätt för henne att locka kunder till gårdsbutiken och de som besöker butiken passar förhoppningsvis på att köpa med sig andra varor eller kanske ta en fika. En av lederna går förbi Bredsjö Ostcafé och många cyklister stannar till där också. Thord har fått många positiva reaktioner från de boende i Hjulsjö. De är förvånade att det kommer så mycket folk till oss för att cykla, utbrister Thord. Ann-Sofie Hedberg 6

7 Hjulsjö löparklubb, en aktiv förening Föreningen har regelbundna träningar för ungdomar, både för mountainbike, löpning och skidor vintertid. De ordnar även andra sociala aktiviteter som dartkvällar, midsommarfirande och bingo. Läs mer om vad som händer i Hjulsjö på deras webbplats: 7 Foto: Klaas Brouwer

8 Förbättra markstrukturen vid kalkning Rätt utförd strukturkalkning på rätt jord har stor potential både när det gäller fosforförluster och odlingsförutsättningar. Dan Englund har sökt stöd och strukturkalkat två år i rad och han planerar att fortsätta kommande år. U nder några år har det funnits möjligheter att söka stöd för att genomföra strukturkalkning, inom de så kallade LOVA-stöden. En som har utnyttjad den möjligheten är Dan Englund, som har strukturkalkat totalt 26 hektar lerjordar de senaste två åren med bra resultat. På trädan jag strukturkalkade förra året la vi ut en nollruta och det märktes tydligt att det gick tyngre för kultivatorn där, berättar han. När jag plöjer nästa år får jag se om det fortfarande är skillnad. Bytte ut kalk mot strukturkalk Dan kalkar sina jordar regelbundet men för två år sedan valde alltså han att byta till strukturkalk i stället. Anledningen är bland annat att han är intresserad av markstrukturen och har funderat en del på hur ensidiga växtföljder och tunga maskiner påverkar odlingen i längden. Strukturkalken är dyrare men jag tycker inte att det går att stirra sig blind på kronor och ören i det här. Jag hoppas på en bättre struktur och en effekt som finns kvar under flera år. Förhoppningsvis växer det bättre och på sikt kan det kanske ge en bättre mullhalt också. En annan aspekt som Dan väger in är minskat fosforläckage. Det är ju också skälet till att det finns stöd till strukturkalkning. Det går inte att mäta i pengar direkt för mig på min gård men vi måste alla hjälpas åt och bidra och jag vet att jag gör vad jag kan. Förhoppningsvis kommer det, om vi alla hjälps åt, att märkas i Hjälmaren så småningom. Hjälp att söka Ansökningsprocessen för LOVA-stöd tycker Dan gick bra. Han fick hjälp med den av bland andra Lotta Carlström på Hjälmarens vattenvårdsförbund. Jag tycker det är konstigt att inte fler nappar på det här. Jag hoppas att fler hänger på och tar vara på möjligheten som finns att söka stöd för strukturkalkning. För dig som är intresserad av att strukturkalka finns möjlighet att söka stöd. Hittills har det funnits stöd inom LOVA. Har du frågor om strukturkalkning kan du höra av dig till Ernst Witter på Länsstyrelsen ernst.witter@lansstyrelsen.se Helena Högberg Åkerhielm 8 Foto: Ernst Witter Foto: Yvonne Haglund

9 Foto: Helena Högberg Åkerhielm Flyghavre och transport av spannmål Bakgrunden till att flyghavre sedan länge regleras i svensk lag är att det kan vara ett besvärligt ogräs. Det sprider sig lätt, överlever länge i jorden och ger skördesänkningar. En del av lagen (1970:299) om skydd mot flyghavre berör transport av spannmål. När det gäller flyghavre är det generell totalbekämpning som gäller, vilket innebär att all mark ska hållas fri från axade plantor. Utöver det finns det också regler för transporter. De säger att spannmål ska transporteras och hanteras på ett sätt som förhindrar att flyghavre sprids. Eftersom flyghavrekärnan är lättare än spannmålskärnorna kan de skruvas upp mot ytan under transport, där de riskerar att blåsa av. Därför är huvudregeln i Jordbruksverkets föreskrifter att spannmålstransporter ska vara täckta. Det finns några undantag från kravet om täckning. Ett av dem är om transporten sker inom en sammanhängande del av en brukningsenhet. Försäkran från odlaren Lagen gäller inte för växtodlingsprodukter som kommer från en brukningsenhet som inte har haft axade plantor av flyghavre under vegetationsperioden ( 2). Den odlare som menar sig uppfylla villkoren att brukningsenheten är helt fri från flyghavre kan därmed transportera utan täckning. Ett krav för en sådan transport är dock att det finns en underskriven försäkran från odlaren om att spannmålen kommer från en brukningsenhet som enligt noggranna kontroller varit fri från axade plantor av flyghavre under vegetationsperioden år.. Hur en försäkran ska se ut regleras i Jordbruksverkets föreskrift. Syftet är flyghavrefritt Länsstyrelsen har fått samtal om att det förekommer en del transporter av spannmål som inte är täckta. Det finns som sagt utrymme för en del transporter utan täckning. Det viktiga är att komma ihåg syftet med lagstiftningen, vilket är att undvika ökande problem med flyghavre på odlingsmarken. Helena Högberg Åkerhielm Goda resultat av rådgivning inom Greppa Näringen Överskotten av kväve och fosfor har minskat på gårdar som är med i Greppa Näringen. Bättre skördar, effektivare utfodring och bättre stallgödselhantering är några av förklaringarna. En viktig del i att följa upp resultatet på gårdarna är att göra växtnäringsbalanser. I balansen beräknas hur mycket växtnäring som kommer in till gården i form av exempelvis foder och mineralgödsel och hur mycket som lämnar gården i form av till exempel mjölk och kött. I en nyligen genomförd utvärdering av resultat på gårdar som fått regelbunden rådgivning inom Greppa Näringen är det tydligt att det har skett förbättringar. Överskotten av både fosfor och kväve har minskat vilket visar att effektiviteten på gårdarna har ökat. Förändring tar tid I rapporten konstateras att det kan ta tid innan överskotten på gårdarna minskar men efter fem till sex år syns påtagliga resultat. Till exempel har fosforöverskottet halverats på de mjölkgårdar som utvärderats. Resultaten visar att det tar tid att genomföra stora förändringar och att långsiktiga lösningar behövs för att åstadkomma riktigt bra resultat, så det gäller att vara uthållig i arbetet mot miljömålen, säger projektledaren Stina Olofsson i ett meddelande från Greppa Näringen. Helena Högberg Åkerhielm Fakta om Greppa Näringen Greppa Näringen är ett samarbete mellan Lantbrukarnas Riksförbund, Jordbruksverket och länsstyrelserna. Arbetet har pågått sedan 2001 och det har genomförts mer än rådgivningsbesök. Överskotten av fosfor och kväve har minskat på gårdarna. Enligt beräkningar har rådgivningen hittills lett till en årlig minskning av läckaget med 790 ton kväve och ton fosfor per år. Läs mer på och på Länsstyrelsens webbplats: under Lantbruk & landsbygd/ Landsbygdsutveckling/ Utbildning och rådgivning Källa: Greppa Näringen Foto: Janne Andersson 9

10 KURSER Nya aktiviteter kan ha tillkommit sedan Gröna Bladets pressläggning. Den senaste kursinformationen hittar du på Länsstyrelsens webbplats Behörighetskurser 2016 Grundkurs för användning av växtskyddsmedel (ej betningsmedel) Klass 1 L och 2 L (4 dagar) Tisdag 1 mars, onsdag 2 mars, måndag 7 mars, tisdag 8 mars 2016 Anmälan senast 16 februari 2016 Scandic Örebro Väst, Västhagagatan 1B, Örebro Den som yrkesmässigt använder kemiska växtskyddsmedel måste gå en behörighetsutbildning. Det krävs olika tillstånd för användning utomhus och användning i och omkring växthus. Denna kurs har inriktning användning utomhus. Information: Tobias Kindvall, Länsstyrelsen, , tobias.kindvall@lansstyrelsen.se Therese Erneskog, , therese.erneskog@lansstyrelsen.se Kursavgift: kr (exklusive moms). Mat, kaffe och kurslitteratur ingår i kursavgiften. Anmälan via kalendern på Länsstyrelsens webbplats: (startsidan längst ned till höger) Historiska kartor Finansierad genom Landsbygdsprogrammet Torsdag 26 november Anmälan senast 20 november, Lantmäteriet, Klostergatan 35, Örebro Under kursen får vi en genomgång av Lantmäteriets internetbaserade databas. Vi kommer att titta på äldre lantmäteriakter över just din gård. När du anmäler dig till kursen uppge vilken gård eller by som du vill titta på samt i vilken socken den ligger. Medverkande: Bo Bergström, Lantmäteriet och Torgny Frembäck, Länsstyrelsen Information: Torgny Frembäck Kursen är kostnadsfri Anmälan via kalendern på Länsstyrelsens webbplats: (startsidan längst ned till höger) Behörighetskurser 2016 Fortbildningskurs för användning av växtskyddsmedel Torsdag 8 oktober, (fika från 09.30) För Gårdsmejeri användning Ostbiten, av växtskyddsmedel: Granhammar, Vintrosa torsdag 4 februari och tisdag 16 februari 2016 För användning av betningsmedel: torsdag 21 januari 2016 Anmälan senast 14 januari 2016 Scandic Örebro Väst, Västhagagatan 1B, Örebro För att förnya sina kunskaper och behålla sin behörighet måste man efter grundkursen gå en fortbildningsdag vart femte år. Obs! Du får en personlig kallelse med posten till fortbildningskurserna. Information: Tobias Kindvall, Länsstyrelsen, , tobias.kindvall@lansstyrelsen.se Therese Erneskog, , therese.erneskog@lansstyrelsen.se Kursavgift: kr (exklusive moms). Mat, kaffe och kurslitteratur ingår i kursavgiften. Anmälan via kalendern på Länsstyrelsens webbplats (startsidan längst ned till höger) Passar inte datumet - sök kurser i angränsande län på

11 Spår av rovdjur rapporteras i Skandobs Örebro län är ett av de vargtätaste länen i landet. Här finns även lodjur, björn, järv och kungsörn, något som Länsstyrelsen har i uppdrag att förvalta. Om du jobbar eller ofta rör dig i skog och mark lär du dig kanske att känna igen spår eller spillning efter rovdjur. Det här är information som vi gärna vill ta del av. Länsstyrelsens arbete med att förvalta rovdjur bygger på att ta reda på ungefär hur stora rovdjurspopulationer vi har i länet. Länsstyrelsen gör årliga inventeringar där allmänhetens rapporter ligger till stor grund för arbetet. Familjegrupper av varg och lodjur dokumenteras, för varg även revirmarkerande par. För kungsörn registreras antal häckningar, lyckade och misslyckade. Vad gäller järv och björn har man hittills inte kunnat dokumentera föryngring inom länet. Rovdjursobservationer registreras på Skandobs som är en rapporteringstjänst för stora rovdjur. Här kan du rapportera dina observationer och se var andra har sett rovdjur. Den finns även som mobilapp: Skandobs Touch. Länsstyrelsen kvalitetssäkrar inte alla rapporter utan måste prioritera. Det är främst under inventeringssäsongen från oktober till mars som resurser läggs på att kvalitetssäkra rapporter. Rapportera på eller läs mer om vårt arbete med rovdjurs-förvaltning på se/orebro/rovdjur Karin Stenström Stöd för stängsel mot rovdjur Du kan ansöka om stöd för att sätta upp stängsel mot rovdjur. Stödet är 50 kronor per meter och det kan du få om du stängslar in betesmark eller betesvall där du har betande får eller getter. Kontakta Länsstyrelsen för information om hur du ansöker om stödet: Tobias Kindvall, , tobias.kindvall@lansstyrelsen.se Foto: Kjell Johansson Järvspår i snö, februari 2014 i Ljusnarsbergs kommun Nya miljöersättningar 2016 De här miljöersättningarna kommer att öppnas för nya åtaganden 2016: minskat kväveläckage skyddszoner hotade husdjursraser Reglerna för ersättningarna är inte klara och i dagsläget vet vi inte i vilka delar av länet som man kan söka ersättning för skyddszoner och minskat kväveläckage. Foto: Ingrid Johnsson Ann-Sofie Hedberg 11

12 Avsändare: Länsstyrelsen i Örebro län Örebro GRUPPFÖRSÄNDELSE TILL JORDBRUK Hallå-där Landshövding Maria Larsson! Under hösten arrangerade Lantbrukarnas Riksförbund en studieresa för Landshövding Maria Larsson. Tre gårdar med olika produktionsinriktningar i Snavlunda, Hidinge och Tysslinge besöktes under dagen. Vi undrar vad Maria fick med sig från dagen. Vilka frågor diskuterades? Under dagen pratade vi om hur det är att bedriva lantbruk idag med aktuella utmaningar och svårigheter, men också ljusglimtar och framtidstro. Hur trenden ser ut nu med större gårdar och färre lantbrukare. Vi diskuterade även vilken ny teknik och vilka investeringar som har behövts och kommer att behövas framöver. En del av utmaningarna för lantbruket som kom upp under dagen var det nya vattendirektivet, och vad det innebär för problem och möjligheter. En annan viktig fråga var problematiken kring perioden mellan det gamla och det nya landsbygdsprogrammet. Den försenade starten av det nya programmet som gjorde att en del lantbrukare hamnade i kläm och miste stora belopp i investeringsstöd. Är det något Länsstyrelsen kan göra för att skapa bra förutsättningar för länets lantbrukare? Fortsätta ha en nära kontakt med länets lantbrukare och uppmuntra till tidig dialog vid frågor och eventuella oklarheter gällande investeringar, stöd, förprövning, djurskydd, med mera för att undvika utdragna processer och oklarheter. Therese Erneskog Främsta intrycket från dagen? Den otroliga kämparglöden som finns bland länets lantbrukare, som trots ibland väldigt tuffa förutsättningar vågar satsa både kapital och tid i sina verksamheter. Foto: Länsstyrelsen Maria Larsson hos Urban och Ulf Persson på gården Rya i Vretstorp. Skydda träden vid arbeten På landsbygden såväl som i staden är träden värda att skyddas. När grävning och arbeten ska göras i närheten av träd är det viktigt att tänka på mer än det som är synligt. Trädens rotsystem sträcker sig långt utanför trädkronan, cirka 15 gånger stammens diameter. Ett skadat rotsystem påverkar inte bara trädets vitalitet utan även dess stabilitet. Grövre rötter, tjockare än 5 cm, är extra känsliga. Skador på rotsystemet kan uppkomma på flera sätt som till exempel grävning och schaktning men även kompakterad mark skadar trädens rotsystem. Länsstyrelsernas informationsfolder om arbeten vid träd hittar du på: > Publikationer > Broschyrer/foldrar 12