Selma Lagerlöfs författarskap i gymnasieskolan

Transkript

1 Estetisk filosofiska fakulteten Ylva Lidman Selma Lagerlöfs författarskap i gymnasieskolan En studie av litteraturvetenskapliga analys- och tolkningsstrategier i ett urval läroböcker i svenska The authorship of Selma Lagerlöf in upper secondary school An investigation of analysis and interpretation strategies based on literary theory found in a selection of text books D-uppsats, tillika examensarbete, i svenska med språk- och litteraturdidaktisk inriktning 15 högskolepoäng Datum/Termin: vt-08 Handledare: Torsten Rönnerstrand Examinator: Sten-Olof Ullström Karlstads universitet Karlstad Tfn Fax Information@kau.se

2 Innehållsförteckning Inledning 1 Forskningsöversikt 2 Textcentrerad litteraturforskning 2 Biografisk litteraturforskning 3 Litteratursociologisk litteraturforskning 4 Intertextualitet och komparation 5 Att tolka texten 5 Kontexter 6 Modeller 7 Metod 8 Palms cirkel 8 Löwendahls modell för lyrikanalys 12 Val av läromedel 14 Analys och resultat 16 Svensk litteraturhistoria 16 Litteraturhistoria för gymnasiet 19 Litteraturorientering 20 Litteraturhistoria för gymnasieskolan 21 Den levande litteraturen 24 Texter & tankar 25 Avslutande diskussion 28 Litteraturförteckning 31 Läroböcker 31 Övrig litteratur 31

3 Sammanfattning Jag har i mitt arbete gjort en studie av litteraturvetenskapliga tolkningsstrategier i läroböcker. Syftet med detta arbete är att klassificera och ta reda på vilka litteraturvetenskapliga infallsvinklar som används av läroboksförfattarna med utgångspunkt i deras framställning av Selma Lagerlöfs författarskap. I min analys utgår jag från Anders Palms texttolkningsmodell med dess olika primärfaktorer, samt Gösta Löwendahls modell för lyrikanalys för att urskilja de tolkningsstrategier som använts i de litterära analyserna av Lagerlöf och hennes verk. I min undersökning framkom, trots mycket aspektrika framställningar, att den dominerande infallsvinkeln i flertalet läroböcker är textcentrerad med tonvikt på handlingen, tankeinnehållet, språket och motiven i Lagerlöfs berättelser. Abstract My work is an investigation of interpretation strategies based on literary theory found in text books. The purpose of this work is to classify and find out which literary approach that is used by the writers of the text books, with their portrayal of Selma Lagerlöf as a starting-point. In my analysis, I use Anders Palm s text interpretation model with its different primary factors, and Gösta Löwendahl s model of analyzing lyric poetry to distinguish which interpretation strategy is being used in the literary analysis of Lagerlöf and her work. The result of my investigation is, despite of very various aspects in the portrayals, that the dominating literary approach in most of the text books is centred on the texts, with main emphasis on the plot, mental content, linguistics and motif in Lagerlöf s stories.

4 Inledning Selma Lagerlöf har tack vare sina klassiska verk fått en självskriven plats i svensk litteraturhistoria och har även på så sätt fått ett etablerat utrymme i skolans litteraturundervisning. Jag är intresserad av hur hennes författarskap och texter förmedlas till eleverna och vill bland annat ta reda på om det är studier av texterna eller Lagerlöf själv som är mest relevant i det litterära skolarbetet. Beroende på vilken litteraturvetenskaplig aspekt som fokuseras kan föreställningen och uppfattningen om Lagerlöfs texter skilja avsevärt. Ett sätt att ta reda på hur litteraturundervisningen ter sig och vilket perspektiv som betonas är att undersöka läromedel, eftersom läromedel kan betraktas som koncentrerade uttryck för den faktiska undervisningskulturen och därför ger en god inblick i klassrumssituationen. Syftet med detta arbete är att klassificera och ta reda på vilka litteraturvetenskapliga infallsvinklar som används av läroboksförfattarna med utgångspunkt i deras framställning av Selma Lagerlöfs författarskap. Mina frågeställningar är följande: Vilka litteraturvetenskapliga tolkningsstrategier nyttjas i läroböckerna med utgångspunkt i Selma Lagerlöfs författarskap? Förändras infallsvinklarna i läroböckerna över tiden? 1

5 Forskningsöversikt Enligt Claes-Göran Holmberg och Anders Ohlsson är litteraturvetenskapens historia full av motsättningar och olika förhållningssätt till litteraturtolkning. Under 1900-talet märks främst konflikten mellan den formalistiska, estetiska inriktningen och den mer historiska inriktningen baserad på kontextualitet. Holmberg och Ohlsson förklarar att litteraturforskare som främjat närläsning av verket som tolkningsmetod är bland annat nykritikerna, strukturalisterna och de ryska formalisterna, medan forskare som anser att kontextualiteten är central för tolkning av text, representeras bland annat av marxisterna, fenomenologerna, feministerna och postkolonialisterna. Den förra inriktningen kom att dominera litteraturvetenskapen i mitten av förra århundradet, under en lång period. 1 Enligt Anders Palm har litteraturvetenskapen aldrig haft sådan mängd, variation och motsättningar av texttolkande metoder som under de senaste femtio åren. Perioden har kallats the age of interpretation och syftar på den stora bredd av tolkningsinriktningar som utvecklats. Palm menar att tolkning av texter utgör kärnan inom litteraturvetenskapen och trots invändningar mot forskningens tolkningsraseri, utgör tolkningsteorierna inte bara en förståelse utan även en avgränsning för litteraturens betydelsemöjligheter. 2 Textcentrerad litteraturforskning Enligt Eva Haettner Aurelius ansåg nykritikerna att texten var autonom och sluten och menade att textens betydelse är oavhängig externa faktorer. De gjorde en kraftig distinktion mellan textinterna och textexterna faktorer och menade att alla historiska orsaker är triviala för texttolkning. Författare, tid, kulturklimat, idéer och samhälleliga förhållanden bedömdes, enligt nykritikerna, vara obetydliga för tolkningen eftersom de inte förekommer i själva texten. Texten var central och tolkningen skulle enbart fokusera på textens form och innehåll. 3 Staffan Bergsten förklarar att man genom närläsning skulle avslöja hela det litterära verkets karaktär. Även strukturalismen fokuserade på det enskilda litterära verket och fick stor uppmärksamhet under sextio- och sjuttiotalet. Bergsten skriver vidare att strukturalisterna dessutom hävdade att texten får betydelse först om den sätts i relation till övergripande språkliga och formella strukturer. 4 1 Claes-Göran Holmberg, Anders Ohlsson, Epikanalys, Lund 1999, s Anders Palm, Att tolka texten i Litteraturvetenskap en inledning, red. Staffan Bergsten, Lund, 2002, s Eva Haettner Aurelius, Litteratur och idéer i Litteraturvetenskap en inledning, s Staffan Bergsten, Från litteraturhistoria till litteraturvetenskap i Litteraturvetenskap en inledning, s. 12 2

6 Biografisk litteraturforskning Holmberg och Ohlsson beskriver att de textcentrerade inriktningarna kom att ifrågasättas bland annat av fenomenologerna, vilka hävdade att det var av stor vikt att studera författaren för att förstå texten. De påstod att texten inte alls är autonom utan genomsyras i allra högsta grad av författarens intentioner med verket. För att förstå och tolka texten krävdes det att noga studera författaren och hans medvetande. 5 Grundtanken att det finns ett samband mellan författare och verk kallas biografisk litteraturforskning. Carina Burman menar att teorin innebär att litterära texter utgör produkter av författarens person och liv. Eftersom teorin även belyser författarens själsliv talar man om en biografisk-psykologisk metod. 6 Enligt Burman är den biografiska-psykologiska litteraturforskningen uppdelad i tre kategorier. En aspekt är att använda texten för att dra slutsatser om författarens tillvaro. Texten tjänar således som ett slags källmaterial till författarens liv. Burman anser att fördelen med att använda en biografisk-psykolgisk metod med verket som vittne är att det kan belysa författarens undermedvetna strukturer och mönster i liv, verk och tanke, speciellt när det gäller återkommande och regelbundna drag och motiv i texten. Men det är viktigt att ha i åtanke att det författaren skriver är först och främst fiktion, som inte kan betraktas som vare sig verklighet eller ett pålitligt källmaterial. En annan aspekt är att förstå texter med utgångspunkt i författaren, vilken enligt Burman är den mest förekommande metoden. Kunskapen om författaren används för att belysa det litterära verket och används som ett tolkningsredskap för att förstå verket. Verkliga personer kan mycket väl vara antydda eller direkt avporträtterade som fiktiva gestalter i ett verk. Båda dessa tillvägagångssätt förutsätter att texten är central och ses i samband och relation till sin författare. Den tredje aspekten, påpekar Burman, avser däremot att porträttera författarens person snarare än att tolka och förstå verket. Hon menar att detta oftast resulterar i en separat bok, en litteraturhistorisk författarbiografi, där de två andra aspekterna ofta gästspelar. 7 Enligt Burmans uppfattning kan den biografiska kontexten ha stor betydelse eftersom den oftast förmedlar nya tolkningsmöjligheter. Hon menar att genom biografin ges alla faktauppgifter om en författare, som även kan placera författaren i ett historiskt, kulturellt och socialt sammanhang som är behjälpligt i tolkningsprocessen. 5 Holmberg, Ohlsson, s Carina Burman, Biografisk litteraturforskning i Litteraturvetenskap en inledning, s Burman, Biografisk litteraturforskning i Litteraturvetenskap en inledning, s. 73 3

7 Litteratursociologisk forskning Litteratursociologi är en annan metod för att tolka litterära verk. Johan Svedjedal anser att man genom att fokusera på relationen mellan texten och det omgivande samhället betraktar verket som en social företeelse. Hur samhället skildras i litteraturen och vilken roll litteraturen har i samhället är i blickfånget. 8 Svedjedal menar att detta socialhistoriska tillvägagångssätt är behjälpligt för att ta reda på hur texten skildrar verkligheten och om författarnas sociala bakgrund har betydelse. Inom litteraturvetenskapen hör det enligt Svedjedal hemma inom det genetiska tankesättet som nyttjades bland annat av de marxistiska litteraturforskarna. 9 Stefan Jonsson förklarar att enligt det marxistiska synsättet är författaren präglad av litterära traditioner som styr språkbruk, form och genre. Han menar att författarens bakgrund, kultur och omgivning påverkar textens utformning i både innehåll och struktur. Verket är därmed inte författarens eget utan är beroende av givna och nedärvda omständigheter. 10 Svedjedal skriver vidare att den socialhistoriska metoden ofta utgår från tanken att litteraturen återger och gestaltar en historisk verklighet. Skönlitteraturen tjänar som kompletterande källmaterial för att förstå tid och samhälle och kan vittna om olika sorters stämningar och kulturklimat. Litteraturen ger även insikt i människor och deras tankar och känslor under vissa tidsperioder. 11 Förutom att undersöka hur samhället och tiden skildras i litteraturen studerar de socialhistoriska forskarna, enligt Svedjedal, dessutom hur litteraturen fungerar i samhället. Samhälle och tid hjälper således att förstå och förklara litteraturen. Ytterligare en aspekt som beaktas är litteratursamhället som helhet och vilka villkor som berör produktion, distribution och konsumtion av litteratur. 12 Holmberg och Ohlsson betonar att under senare halvan av seklet uppmärksammades även läsarens roll i den litterära tolkningen. Den grundläggande uppfattningen var att texten enbart får betydelse i mottagande-situationen. Läsare tillhör olika tolkningsgemenskaper, vars tolkningsstrategier präglas av gemensamma värderingar, världsbilder och litterära konventioner Johan Svedjedal, Litteratursociologi i Litteraturvetenskap en inledning, s Svedjedal, Litteratursociologi i Litteraturvetenskap en inledning, s Stefan Jonsson, Marxistisk litteraturteori i Litteraturvetenskap en inledning, s Svedjedal, Litteratursociologi i Litteraturvetenskap en inledning, s Svedjedal, Litteratursociologi i Litteraturvetenskap- en inledning, s Holmberg, Ohlsson, s. 39 4

8 Intertextualitet och komparation Enligt Anders Olsson används ofta komparation och intertextualitet som metod inom litteraturforskning. Intertextualiteten avser ett samband eller relation mellan texter och omfattar allt som rör litteraturens inre liv och utveckling. Det omfattar det formella och stilistiska, lån och anspelningar, traditioner och konventioner samt genrebegreppet. 14 Den intertextuella forskningen har en rad olika infallsvinklar. Man kan enligt Olsson komparera texter genetiskt eller illustrativt. Den förra menar han innebär att undersöka om författaren påverkats eller inspirerats av andra författare eller verk medan den senare innebär att andra texter på ett fruktbart sätt belyser den text som ska tolkas och ger perspektiv som skapar nya läsarter. 15 Intertexterna kan följaktligen vara av olika slag. Man kan undersöka samband mellan texter inom samma genre, författare eller tid. Holmberg och Ohlsson anser att man kan kategorisera texter i, dels de tre grundläggande genrerna epik, lyrik och dramatik, med sina tillskrivna egenskaper, och dels i sub-genrer, såsom att skilja på roman och kortprosa och ytterligare skilja på exempelvis äventyrsromanen och bildningsromanen. De menar dessutom att det inte bara är innehållet i en text som kan genrebestämmas utan även formen. Exempel på formgenrer är jagromaner och brevromaner. Inom kortprosan urskiljs bland annat novellen, legenden, sagan och fabeln. Alla dessa genrer har tillskrivits karakteristiska egenskaper. Trots att genrebegreppet anses vara historiskt betingat kan textens genretillhörighet vara behjälpligt i textanalyser. 16 Enligt Holmberg och Ohlsson kan mytiska strukturer även betraktas som intertext, där myten kan användas som en tolkningsingång och analysmetod. Myten kan vara ett redskap för att studera en texts tematik och struktur och kan dessutom agera måttstock för hur författaren använder den gällande metaforer och teman. Exempel på andra intertexter är bland annat allusioner som hänvisar till en annan text, händelse eller person. Texter kan även innehålla direkta citat som etablerar samband med annan text. Travestier och parodier är andra exempel. 17 Att tolka texten Anders Palm anser att oavsett vilken utgångspunkt man använder för att tolka en text innefattar det en hermeneutisk problematik. Från att först ha betraktats som en särskild teori är nu hermeneutik en generell beteckning för texttolkning. Hermeneutiken definieras som en tolkningslära som reflekterar över själva tolkningen av en text hur tolkar man, vilka villkor 14 Anders Olsson, Intertextualitet, komparation och reception i Litteraturvetenskap en inledning, s Olsson, Intertextualitet, komparation och reception i Litteraturvetenskap en inledning, s Holmberg, Ohlsson, s Holmberg, Ohlsson, s. 46 5

9 gäller och hur kommer texten till betydelse genom tolkningen? Genom tolkning växer en ny text fram om den ursprungliga texten. Palm menar att det förmedlas nya samband och sammanhang via förståelseprocessen hos tolkaren som frigör en djupare insikt eller mening i en text. 18 Palm förklarar att tolkning är en förutsättning för att förstå litteratur och för att få grepp om texttolkningens grundprinciper måste textens omvandling i tolkningsprocessen redas ut. Det måste även klargöras vilka faktorer som opererar i tolkningsakten. Innan texten läses och tolkas är texten statisk i sin existensform, en karaktär som Palm väljer att kalla artefakt, från latinets konst som är fullgjord. Texten är som objekt fastställd av sin författare. I läsningen byter texten successivt existensform och blir dynamisk arteakt, från latinets en pågående handling. Texten som artefakt kan enligt Palm analyseras och beskrivas objektivt i både form och innehåll, medan texten som arteakt är beroende av läsaren och dennes förutsättningar och de konventioner och regler som gäller i ett bestämt sociokulturellt sammanhang för tolkning av text. Spännvidden mellan textens statiska respektive dynamiska identitet fastställer ytterligheterna för en objektivistisk respektive en subjektivistisk syn på texten. Textens tolkningsmöjligheter med utgångspunkt från olika positioner på skalan diskuteras inom litteraturvetenskapen. Är verkets mening något som är skrivet av författaren eller något som blir tillskrivet av läsaren? 19 Palm påstår dock att text innehar en dubbel existensform och att man bör beteckna texten som arte(f)akt ett dynamiskt objekt. 20 Palm betonar dessutom att det inte finns någon självklar och given tolkning, utan varje tolkning bör betraktas som ett uppslag till rimlig betydelse. Men trots att den litterära tolkningen är subjektiv och baseras på tolkarens läsning och val av infallsvinkel hålls den samman av en vetenskaplig tradition, vilken styrs av litterära konventioner inom en tolkningsgemenskap. 21 Kontexter När det gäller olika faktorer som aktiverar tolkningen av litterära texter och styr den mot en viss förståelse, menar Palm att man måste betrakta den litterära texten i relation till något annat. Texten är aldrig autonom när den tolkas. Han menar att denna relation eller tillsammans med avser kontextbegreppet. Kontext har två fundamentala och något oförenliga betydelser. Den ena avser kontext med texten som helhet i relation till sina 18 Anders Palm, Att tolka texten i Litteraturvetenskap en inledning, s Palm, Att tolka texten, Litteraturvetenskap en inledning, s Palm, Att tolka texten, Litteraturvetenskap en inledning, s Palm, Att tolka texten, Litteraturvetenskap en inledning, s.194 6

10 beståndsdelar intern kontext. Den andra betydelsen för kontext betecknar kunskaper, erfarenheter, värderingar och den känslobetonade beredskapen som tolkaren använder sig av i mötet med en text externa kontexter. Kontextualisering åsyftar den intellektuella process där mötet mellan text och kontext ger betydelse. Kontextualisering är därmed tolkning. Palm menar att vi med hjälp av kontexter kan utläsa textens olika betydelser, men han betonar även att det ändå är textens samspel med alla sina potentiella kontexter som är tolkningteorins stora problem och har kallats the most difficult and interesting problem in literary theory. 22 Hur skapas kontexter? Vilka olika former av kontexter finns det? Hur avgörs och likaså vem avgör vilka kontextuella relationer som är giltiga och hur behandlar man alla olika tolkningar på samma text? Detta är några exempel på alla frågor som uppstår när man talar om kontextbegreppet. Enligt Palms uppfattning ligger kontextualiseringens eller tolkningsprocessens svårighet i att den inte kan beskrivas som en enhet. Eftersom tolkning är en kognitiv företeelse kan man inte observera förloppet, utan tolkning är liksom alla mentala fenomen osynlig och dessutom ständigt föränderlig. Därför är kombinations- och associationsmöjligheterna gränslösa när texten samspelar och skapar mening i olika kontexter. 23 Modeller För att kunna förstå och strukturera kognitiva företeelser, förklarar Palm att litteraturvetenskapen kan ta utgångspunkt i olika modeller. På så sätt kan det oöverskådliga förloppet göras synligt. Modellens funktion är dels att beskriva komplicerade sammanhang, dels kan den användas som språngbräda för vidare resonemang. Modellen påvisar vilka faktorer som anses vara grundläggande för företeelsen och hur faktorerna kan tänkas samspela och interagera med varandra. Inom litteraturvetenskapen, skriver Palm, har kommunikationsmodellen dominerat sedan femtiotalet. Kommunikationsmodellen bygger på föreställningen att relationen mellan författare, text och läsare är en linjär process, där författaren betraktas som en avsändare och läsaren som en mottagare som ska kunna tyda den överförda litterära betydelsen av texten. Denna modell tar inte hänsyn till textens samspel med dess möjliga kontexter och kan därför ge en mycket snäv litterär förståelse och mycket begränsade tolkningsmöjligheter. Palm menar att det istället krävs en interpretationsmodell 22 Palm, Att tolka texten, Litteraturvetenskap en inledning, s Palm, Att tolka texten, Litteraturvetenskap en inledning, s

11 som omfattar vad han kallar texttolkningens primärfaktorer eller kontextualitetsmöjligheter för att åskådliggöra den vetenskapliga litteraturforskningens kärna. 24 Metod För att på ett systematiskt sätt undersöka och strukturera de litteraturanalyser som förekommer i mina valda läromedel ska jag använda mig av Anders Palms texttolkningsmodell samt Gösta Löwendahls lyrikanalysmodell. Jag har valt Palms modell för att jag anser att modellens schematiska och lättöverskådliga upplägg av en texts olika kontextmöjligheter är lätt att applicera på min läromedelsanalys. Att jag väljer Löwendahls modell, kan uppfattas som märkligt eftersom det finns mer moderna narratologiska texter, som är ämnade för epikanalyser. Jag anser dock att den Löwendahlska modellen är en schematisering av en tankemodell som fortfarande har full aktualitet. Den är en förenklad variant av ett tänkande som ligger till grund för mycket av den nykomna litteraturen. Löwendahls modell är dessutom enligt min uppfattning mycket överskådlig och hanterlig och lika tillämplig på epik som lyrik. Modellen verkar även som ett gott komplement till Palms modell i min analys, eftersom Löwendahl fokuserar på de interna kontexterna i texten. Jag ska i min läromedelsanalys utgå från hur Selma Lagerlöf presenteras och analysera vilka kontextfaktorer eller infallsvinklar som är primära i framställningen. Palms cirkel Palms texttolkningsmodell är främst avsedd för att vara behjälplig i tolkning av epik, men jag kommer att använda modellen på ett nytt sätt och istället tillämpa den på läromedelstext, med syftet att klassificera andras litterära analyser. Palms modell utgår från, vad han kallar, de primära faktorerna inom tolkning: Författare läsare språk verklighet tid encyklopedi ideologi intertexter. Dessa tolkningsfaktorer framställs för det första i relation till den text som ska tolkas, i mitt fall litteraturanalyser i läromedel, och för det andra deras inbördes samband. Modellen är formad som en cirkel med texten som dess kärna och de åtta faktorerna är grupperade runt cirkelns ytterkant, där alla är sammankopplade både med texten och med varandra. På modellens horisontalaxel betonar Palm textens kommunikativa perspektiv i form av författare text läsare, och därmed indikeras att de har en något överordnad roll i tolkningsprocessen. 24 Palm, Att tolka texten, Litteraturvetenskap en inledning, s

12 Det är inte helt okomplicerat att namnge de olika primärfaktorerna eftersom det är så pass omfattande begrepp som är svåra att precisera. Palm ser helst att man behandlar beteckningarna som paraplybegrepp än exakta termer. Beteckningarna bildar kontextuella fält som kombineras med varandra på olika sätt. Palm förklarar att modellen utgörs av en kontextuell sfär, som inom sig förmedlar mening och öppnar för en mängd tolkningsmöjligheter i en litterär text. Den enskilde forskaren bedömer själv vilka kontexter som anses vara mest relevanta för tolkningsuppdraget och visar vid tolkningen ett specifikt rörelsemönster inom sfären av möjliga kontextkombinationer. 25 Jag ska nu presentera de åtta olika primärfaktorerna i den palmska cirkeln, med utgångspunkt i den grafiska modellen startar jag högst upp för att sedan fortsätta presentationen medsols. Den första primära faktorn man kommer i kontakt med vid tolkning av en text är språk. För att överhuvudtaget ge en text ny mening krävs språkförståelse både i grundläggande och i kvalificerad litterär bemärkelse. Den betydelse texten tillskrivs är i allra högsta grad beroende av textens och tolkarens språkliga konventioner och normer, såväl som brott mot dessa. Denna fokusering på textens språk, retorik, form och struktur är mer eller mindre synlig i olika tolkningsteorier. Det är främst den lingvistiskt baserade tolkningstraditionen, exempelvis nykritiken och strukturalismen, som tydligast koncentrerar sig på närläsning av 25 Palm, Att tolka texten, Litteraturvetenskap en inledning, s

13 26 texten och dess språk. För att ta reda på om läroboksförfattarna har en textcentrerad litteraturvetenskaplig infallsvinkel kommer jag att studera hur starkt de betonar Lagerlöfs litterära språk och berättarteknik. Nästa kontextfaktor är intertexter. Palm hävdar att all tolkning har en komparativ aspekt. Inom litteraturvetenskaplig texttolkning är det grundläggande att en text förstås som litteratur bara om den relateras till annan litteratur. Det kan vara samband i form av genre, stoff, motiv, ideologi eller berättarteknik. Så snart det är anspelningar eller direkta hänvisningar till andra texter än den som tolkas, oavsett om det är på författarens eller läsarens villkor, är det fråga om intertextbegreppet. Inget litterärt verk är isolerat, utan är under ständig påverkan av andra texter och får därför först sin betydelse i relation till andra texter. Tolkning av en text baseras därför på komparationer med andra verk. 27 I min granskning av läroböckerna kommer jag uppmärksamma om eller hur Lagerlöf och hennes verk förknippas med andra författare eller verk. Jag kommer dessutom att undersöka om textförfattarna diskuterar genrebegreppet när de behandlar hennes texter. Följande kontextfaktor som Palm behandlar är textens relation med läsaren. Läsarebegreppet har en särställning bland primärfaktorerna på grund av att det är just läsaren som regisserar tolkningen av texten. Det är läsaren som ställer frågor till texten och finner deras svar. Genom att koncentrera sig på olika utvalda kontextkombinationer i samspel med texten växer en individuell tolkning fram. Läsaren är förutom tolkare även ett tolkningsteoretiskt begrepp eftersom tolkningen av den litterära texten är beroende av vilken roll läsaren intar: läsaren i texten, i författarens föreställning eller i könsperspektiv. Läsaren kan också vara del av textens historia eller vara en idealläsare. Läsarebegreppet betecknar dels subjektet som tolkar, dels de faktorer i tolkningen som iscensätter olika läsarroller och lässtrategier. 28 Eftersom jag i läromedelsanalysen är tolkaren och därmed läsaren, kommer jag att använda läsarekontexten på ett annorlunda sätt. Jag kommer att undersöka om läroböckerna går in på hur Lagerlöfs texter uppfattas av läsare. Beskrivs upplevelser läsaren får av hennes texter, samt hur blev texterna mottagna? Primärfaktorn tid, anser Palm, är den kontextfaktor som mest uppenbart föreskriver tolkningens förutsättningar av litterära verk. Palm menar att varje text existerar i tre olika tidsperspektiv. Först och främst existerar texten i författarens tid, men man kan även betrakta texten som ett fullbordat verk en artefakt som bevaras genom tiden. Slutligen existerar 26 Palm, Att tolka texten, Litteraturvetenskap en inledning, s Palm, Att tolka texten, Litteraturvetenskap en inledning, s Palm, Att tolka texten, Litteraturvetenskap en inledning, s

14 texten dessutom som litterär läsning och tolkning, vilket innebär att den existerar föränderligt under en oförutsägbar tid. De olika tidsperspektiven ger texten dess historicitet, vilken syftar på den statiska texten i rörelse mellan tiden när den kom till och tiden när den tolkas. När man tolkar en text är det ett möte mellan textens då-mening och nu-mening, vilket innebär att tolkningens olika förståelsehorisonter smälter samman. Med förståelsehorisont menas textens växlande aspekter i fråga om historia och tid när den tolkas. Texten medverkar såväl med sin förflutenhet som med sin närvaro i tolkningens nu. 29 Framhävs det i läroböckerna att Lagerlöf skrev runt sekelskiftet? Har tidpunkten för verkens uppkomst någon betydelse? Sätter man texten i relation till tolkningsfaktorn med beteckningen ideologi undersöker man enligt Palm mönster av värderingar, idéer och tankesätt kopplat till bland annat politiska, religiösa, genusrelaterade eller moraliska frågor. Dessa ideologiska värderingar finns i dubbel bemärkelse i en litterär text. Först och främst är texten genomsyrad av författarens världsbild, samtidigt som läsaren tillskriver texten sina egna föreställningar och ideologier. Inom litteraturvetenskapen är det främst marxisterna och feministerna som gör ideologikritiska tolkningar. 30 Jag kommer i min analys titta närmare på om läroboksförfattarna tillskriver Lagerlöf någon ideologi i form av världsbild, moral eller andra åsikter. Palm förklarar att beteckningen encyklopedi i modellen representerar den bildning och kunskap som krävs för att göra en godtagbar tolkning. Det gäller för tolkaren att erövra den kunskap som texten kräver för att förstås. Kunskapen omfattar textens biografiska och historiska kontexter och inkluderar en förförståelse och en referensram av fakta som är relevant för texten. 31 I min analys kommer jag inte att uppehålla mig vid den här punkten eftersom jag inte räknar med att hitta någon encyklopedikontext i läromedlen. Författaren är enligt Palm en texts första kontext och anses som en viktig tolkningsfaktor, speciellt inom den biografiska forskningen som är en författarorienterad metod. Genom att återföra texten till sitt ursprungliga sammanhang närmar tolkaren sig den betydelse som författaren ämnat. Eftersom författaren är textens upphov kan därför läsaren bilda sig en uppfattning om författarens liv, värderingar och förutsättningar och på så sätt i samspel med den litterära texten ge texten en djupare betydelse. Läsaren behöver inte för den skull fastslå textens mening utifrån författarens intentioner, utan kan istället använda författaren som ett redskap för en rimlig och välgrundad texttolkning och ett ökat 29 Palm, Att tolka texten, Litteraturvetenskap en inledning, s Palm, Att tolka texten, Litteraturvetenskap en inledning s Palm, Att tolka texten, Litteraturvetenskap en inledning s

15 32 betydelseperspektiv. Jag ska i min läromedelsanalys studera hur stor vikt textförfattarna lägger på Lagerlöfs liv och biografi i framställningen av hennes författarskap. Den åttonde och sista kontexten Palm beskriver är textens interaktion med verkligheten. Förhållandet mellan text och verklighet är i tolkningen en kontextuell relation som kan ge texten en djupare mening. Palm menar att texten inte bara är fiktion utan även en återskapad verklighet. Författaren bygger upp en fiktionsvärld som sedan läsaren eller tolkaren utifrån sina egna erfarenheter och sin omvärld ger betydelse. Författaren kan också avsiktligt ha avbildat verkligheten i form av miljö, personskildringar eller historiska händelser. Detta kallas för en genetisk eller kausal tolkningsmetod eftersom texten betraktas som en produkt av externa faktorer, därmed blir verklighetskontexten en förutsättning för att förstå texten. 33 Relationen mellan text och verklighet kan med fördel delas upp i olika aspekter, såsom samhälle, miljö och personskildringar. Drar läroboksförfattarna slutsatser om Lagerlöfs verk ur ett socialhistoriskt perspektiv och anser de att hennes texter överensstämmer med den yttre verkligheten samhälle, miljö och personer? Enligt Palms uppfattning åskådliggör modellen interaktionen mellan textens meningsproducerande krafter och den konstnärliga energin som utvecklas i processen. Palm förklarar att mönstret inom cirkeln ger en tydlig form för de tre elementära rörelserna mellan de olika primärfaktorerna i tolkningsprocessen. Den första är den centrifugala rörelsen från texten till kontexterna. Den andra visar den centripetala från kontexter till text, den tredje visar slutligen samspelet mellan olika kontexter i olika kombinationer. Det är med utgångspunkt i dessa tre rörelser som samma text låter sig tolkas på varierade sätt. 34 De olika tolkningsstrategier som verkar inom dagens litteraturvetenskap skriver in sig i cirkelns olika kontextuella fält och jag kan därför med hjälp av Palms cirkel urskilja vilken litteraturvetenskaplig infallsvinkel som dominerar i läroböckerna. Löwendahls modell för lyrikanalys Löwendahls lyrikanalysmodell är avsedd för tolkning av lyrik men som var och en kommer att se är den lika tillämplig på epik. Det är påtagligt i formavsnittet där bland annat begreppet berättarteknik behandlas, eftersom berättartekniker i allra högsta grad förekommer i epik. Eftersom jag uppfattar att Palms modell har större koncentration på de externa kontexterna i en text kommer jag att använda Löwendahls modell som ett komplement i min 32 Palm, Att tolka texten, Litteraturvetenskap en inledning, s Palm, Att tolka texten, Litteraturvetenskap en inledning, s Palm, Att tolka texten, Litteraturvetenskap en inledning, s

16 läromedelsanalys. Därmed kan jag även analysera de avsnitt i lärobokstexterna som fokuserar på de interna kontexterna, såsom språk, tanke och handling i Lagerlöfs texter på ett mer djupgående och schematiskt sätt. I min presentation av modellen kommer jag att byta ut ordet dikt mot text för enkelhetens skull. Jag ger till en del avsnitt även en kort förklaring till hur jag har valt att använda de olika begreppen i min analys. I Löwendahls modell är texten i centrum och modellen är uppbyggd i punktform. Under rubriken Vad handlar texten om? återfinns fyra punkter: Situation Handling och miljö. Vad händer i texten? Vad framgår av textens rum, tid och personer? Finns det många uppgifter om detta? Är uppgifterna implicita eller explicita? Jag kommer att titta närmare på hur de har behandlat Lagerlöfs personskildringar i läroböckerna. Beskriver de bara de litterära gestalterna eller skriver de även förklaringar till gestalternas handlande? Motiv Typsituationer i texter. Nämns Lagerlöfs motiv i läromedlen? Jag kommer även att undersöka om textförfattarna nämner texternas tema. Jag kommer i så fall att ta upp det som en abstraktion ur motivet. Tanke textens intellektuella innehåll. Domineras texten av ett tankeinnehåll? Hur formulerar läroboksförfattarna Lagerlöfs tankegång och tillskriver de henne någon ideologi? Känsla och stämning textens emotionella innehåll. Uttrycks det genom handlingen, motivet, tanken eller språket? 35 Nästa rubrik i Löwendahls modell är Hur är texten formad? med följande sex punkter: Genre ansluter sig texterna till någon traditionell genre och hur karakteriseras texterna? Berättare vem berättar, hur berättar och för vem berättar berättaren? Uppehåller sig läroböckerna vid Lagerlöfs berättarteknik? Språk och stil Vad har texten för stilkaraktär och hur är textens struktur och ordval. Anknyts de språkliga faktorerna till texternas tanke och känsla och i så fall hur? Bildspråk liknelser och metaforer. Diskuteras Lagerlöfs bildliga uttryck i läroböckerna? Symboler Vad har de för innebörd? Är de konventionella eller individuella? 35 Gösta Löwendahl, En modell för lyrikanalys, Lund, 1972, s.7 13

17 Komposition Textens uppbyggnad. Finns det något element i texten som binder samman innehållet? 36 Sista rubriken benämner Löwendahl: Vilken är diktens bakgrund? Han påpekar att det är tre olika aspekter som bör beaktas i en analys. Tillkomstsituationen den biografisk- psykologiska bakgrunden. Är det några omständigheter kring publiceringen eller tillkomsten som påverkat texten? Stoffkällor hur används stoff-, motiv-, och idétraditionerna? Är samhället och omvärlden avspeglat i texten? Formförebilder - Textens intertextualitet. Förebilderna avser relationen till traditioner gällande genre, stil, språk eller komposition. 37 Löwendahl skriver i sin inledande kommentar att en modell i första hand är en förenkling och en schematisering och är därför inte heltäckande. Modellen kan vid tillämpning även uppfattas som alltför detaljerad, men det är inte heller meningen att man vid en textanalys ska tvinga ur texten uppgifter till varje punkt som tas upp. Vid en textanalys ser man oftast snabbt vilka utgångspunkter som lönar sig att applicera på texten. Löwendahl förklarar vidare att alla frågor i modellen inte lämpar sig för alla texter och analyssituationer. 38 Val av läromedel Jag har valt att analysera läroböcker för gymnasieskolan i ämnet svenska. Läroböckerna spänner sig över tidsperioden femtiotalet fram till nutid. Jag har valt en lärobok från varje decennium för att få en inblick i hur de litteraturvetenskapliga infallsvinklarna eventuellt har utvecklat sig. Min fokus ligger på läroböckernas avsnitt om Selma Lagerlöf. Att hitta läroböcker från de olika decennierna var svårare än jag hade trott, och då speciellt de äldre upplagorna. Det visade sig att de gymnasieskolor jag hade kontakt med bara hade aktuellt material kvar. Äldre läromedel hade tyvärr rensats bort under åren. På universitetsbiblioteket lyckades jag slutligen hitta två läroböcker från respektive femtio- och sextiotalet. Att Gudmar Hasselberg är medverkande författare till två av mina valda läroböcker är således inget medvetet val utan beror på tillgängligheten. Dessa läroböcker har jag, i samråd med min handledare, valt att analysera: 36 Löwendahl, s Löwendahl, s Löwendahl, s. 5 14

18 Svensk Litteraturhistoria är den första läroboken jag kommer att granska. Den är från 1957 och är författad av Hjalmar Alving och Gudmar Hasselberg. Läroboken är en översikt över den svenska litteraturhistorien med en starkare koncentration på de svenska klassiska diktarna, dit Selma Lagerlöf hör. Litteraturhistoria för gymnasiet från 1966 är skriven av Gudmar Hasselberg, Carl Reinhold Smedmark och Rune Waldekrantz och får i min analys representera lärobok från sextiotalet. Tonvikten i boken är lagd på den svenska och talslitteraturen. Läroboken Dialog Litteraturorientering är från 1977 och är skriven av Hugo Rydén, Gunnar Stenhag, Dick Widing, Lennart Husén, Runo Lindskog och Lars Melin. Litteraturorientering är en relativt omfattande bok som behandlar epik, lyrik och dramatik kronologiskt och epokindelat från antiken fram till 1970-talet. Denna lärobok valde jag på grund av personligt intresse, eftersom jag själv hade den när jag gick i gymnasieskolan. Inga Söderblom och Sven-Gustaf Edqvist har skrivit Litteraturhistoria från De har valt att ge fylliga presentationer av ett representativt författarurval. Författarporträtten avser att ge eleverna allmänbildning, samt ge insikt i olika epoker, kulturströmningar och texter. Jag valde Litteraturhistoria främst med anledning av att avsnittet om Selma Lagerlöf var mer omfattande än i de andra läroböckerna från åttiotalet jag hade som urval. Den Levande Litteraturen av Ulf Jansson från 1995 är en kronologisk allmän och svensk litteraturhistoria för gymnasieskolan. Tonvikten ligger på och talslitteraturen. Jag valde denna lärobok som representant för nittiotalet, efter rekommendation av min handledare. Texter & Tankar, Litteraturen, Antiken av Svante Skoglund är en lärobok från 2005 som jag valt därför den i dagsläget används på många gymnasieskolor runt om i Sverige. Boken innehåller epoköversikter, författarporträtt, litterära texter och uppgifter som drar linjer mellan då och nu. Jag vill betona att min analys av läroböcker har alltför snävt urval för att jag skall kunna dra slutsatser som är generaliserande och universella för alla förekommande läroböcker under 15

19 sextio år. Mitt resultat och mina slutsatser baseras därför på de litteraturvetenskapliga analys- och tolkningsstrategier som förekommer i mina valda läroböcker. Analys och resultat Svensk litteraturhistoria Hjalmar Alving och Gudmar Hasselberg har ägnat Selma Lagerlöf knappt elva sidor i Svensk Litteraturhistoria. Författarporträttet och presentationen av hennes verk redovisas i kronologisk ordning. Texterna som omnämns och behandlas är Lagerlöfs stora debut Gösta Berlings Saga, Antikrists mirakel, En herrgårdssägen, Kejsarn av Portugallien, Jerusalem, Herr Arnes penningar, Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige, Troll och människor, Bannlyst, Charlotte Löwensköld, Ett Barns Memoarer samt novellsamlingarna Osynliga länkar och Drottningar i Kungahälla. De mest framträdande aspekterna i Svensk litteraturhistoria kan jämföras med punkterna tanke och situation i Löwendahls modell. Med utgångspunkt i Palms cirkel är den dominerande kontextfaktorn dels relationen text och språk, dels text och intertextualitet. Tankeinnehållet i Gösta Berlings saga kännetecknas av att gestalterna mot slutet av berättelsen, med Gösta Berling i spetsen, bättrar sig och inordnar sig i plikten och arbetets värld. 39 Läroboksskribenterna nöjer sig inte med att enbart beskriva karaktärerna utan ger även en förklaring till deras handlande. Sagans djupaste innehåll är dock den sanningen, att människor handlar icke efter åsikter och program utan drivna av inre makter, irrationella och oberäkneliga. 40 Lagerlöfs språk och berättarstil i Gösta Berlings saga karakteriseras som en lyrisk prosa med utrop och interjektioner. Romanen är för övrigt uppbyggd av kapitel, vilka ofta fungerar som små fristående berättelser som knyts samman av Gösta Berling och hans upplevelser. 41 Senare i Lagerlöfs novelldiktning övergår hon från den blommande, lyriska prosan till en mer fast och korthuggen berättarstil. 42 Vidare diskuteras Lagerlöfs språkstil i romanen Jerusalem. Första delen bygger på intuition, vilket läroboksskribenterna menar för Lagerlöf är en naturlig metod, medan andra delen bygger på observationer. Karaktärernas samvetskonflikter skildras med förståelse, fast de gestalterna som förblir trofasta mot hembygden står Lagerlöfs hjärta närmast. Personerna som skildras genomgår en inre strid mellan pliktkänslan och de religiösa 39 Hjalmar Alving, Gudmar Hasselberg, Svensk litteraturhistoria, Stockholm, s Alving, Hasselberg, s Alving, Hasselberg, s Alving, Hasselberg, s

20 kraven. Likt förklarandet av karaktärernas handlande i Gösta Berlings saga, ges även en förklaring till skollärardottern Gertruds agerande och gudshängivelse i Jerusalem. Det är Ingemars svek och den brustna kärleksdrömmen, som driver henne in i den religiösa föreställningskretsen. 43 I Svensk litteraturhistoria diskuteras motiven i Lagerlöfs texter frekvent. Flertalet av Lagerlöfs texter, såsom bland annat Gösta Berlings saga, Mårbacka och Kejsaren av Portugallien har värmländska motiv. 44 I Kejsarn av Portugallien urskiljs ytterligare ett motiv: Ingrids osjälviska offergärning och dess slutliga belöning är ett för Selma Lagerlöf karakteristiskt motiv, som skulle återkomma flera gånger i hennes senare diktning (t. ex. i Körkarlen). 45 I Lagerlöfs noveller som hör till samma fornnordiska motivkrets som den isländska sagan framträder legendmotivet: De skildrar alla konflikter mellan det onda och goda i människors hjärtan, och det godas seger beror ofta på ingripanden från en högre makt, en uppenbarelse eller ett underverk. 46 Lagerlöfs texter förknippas allt som oftast med hennes omvärld och omgivning. Relationen text och verklighet är påtaglig i Svensk litteraturhistoria och flertalet av Lagerlöfs verk innehåller verklighetsskildringar. Hennes barndomshem Mårbacka och dess herrgårdsmiljö förekommer i Mårbacka, Nils Holgerssons underbara resa och Gösta Berlings saga. Svensk litteraturhistoria uppehåller sig dessutom vid verklighetsstoffet anknutet till Gösta Berlings saga i form av landskapsskildringen såväl som skildringen av bruks- och herrgårdsmiljöer. De svenska miljöer hon skildrar, vilka förutom Värmland även omfattar Dalarna och Bohuslän, anses av textförfattarna vara trovärdigt återgivna. Lagerlöfs stora roman Jerusalem hävdas ha verklighetsbakgrund och gestaltar en bondesläkt i Dalarna som uppnår en religiös väckelse och utvandrar till Jerusalem. Textförfattarna menar att Lagerlöf har utnyttjat de iakttagelser hon gjort under en resa till Palestina i Jerusalems andra del. Nils Holgerssons underbara resa blev utgiven som läsebok för folkskolan och är en verklighetstrogen avbild av Sverige: [---] har författarinnan givit de mest friska och omväxlande bilder från svenska landskap. Natur- och djurlivet spelar en stor roll, likaså historiska minnen och traditioner, men framför allt är det folkets liv i kulturbygd och vildmark Selma Lagerlöf lyckats levandegöra. 47 Förhållandet tid och text uppmärksammas i beskrivningen av hennes avvikelse från åttiotalets problemdiktning och naturalistiska samhällsskildringar. I Nils Holgerssons 43 Alving, Hasselberg, s Alving, Hasselberg, s Alving, Hasselberg, s Alving, Hasselberg, s Alving, Hasselberg, s

21 underbara resa genom Sverige menar textförfattarna att hon däremot ligger helt rätt i tiden, med de nationella strömningar som utmärkte nittiotalets kulturklimat: Boken har i viss mån präglats av den nationella framstegstro, som framträdde särskilt efter unionsupplösningen 1905 [---] Selma Lagerlöf skildrar entusiastiskt industriens utveckling liksom jordbrukets framsteg och den förbättrade skogsvården; överallt ser hon trevnad och arbetsglädje. 48 I skuggan av kriget inspirerades Lagerlöf att skriva Bannlyst, en roman där hon ville föra humanitetens talan i en förvildad tid. 49 Svensk litteraturhistoria tenderar att regelbundet betona Lagerlöfs intertextualitet med andra författare och texter, i form av genetisk komparation. Denna intertextualitet yttrar sig på olika sätt men är övergripande kapitlet igenom. I omnämnandet av En saga om en saga berättar hon om mödorna att författa en annan av sina texter Gösta Berlings saga. Vidare hittar hon sin stil under inflytande av den engelske författaren Carlyle när hon författar Gösta Berlings saga. Kiplings berättelser inspirerade Lagerlöf till ramberättelsen i Nils Holgerssons underbara resa: Uppslaget att låta en pojke leva bland djuren och därunder uppfostras till redbarhet och ansvarskänsla har hon fått från Kiplings berättelser om Mowgli i Djungelboken. 50 I Lagerlöfs novelldiktning inspireras hon av H.C Andersen och Björnson och deras muntliga berättarkonst, där handlingen är central. Novellerna har dessutom drag av den isländska sagan, med dess mönster av fast och korthuggen berättarstil. Början av Reors saga upplevs å det närmaste som en avsiktlig efterbildning. Läroboksskribenterna behandlar även genrebegreppet. Lagerlöfs noveller tillskrivs egenskaper som karakteriserar både sago- och legenddiktning. I Herr Arnes penningar anknyter Lagerlöf till en annan muntlig berättarform folksägnen. Hennes personskildringar av de utsvävande kavaljererna på Ekeby i Gösta Berlings saga menar textförfattarna har sin motsvarighet i Fredmanskretsen. 51 I Svensk litteraturhistoria jämförs Lagerlöf med andra 1800-talsförfattare, bland andra August Strindberg. Lagerlöf får finna sig slagen av Strindberg när det gäller den litterära bildkonsten: Men Strindbergs gåva att sammansmälta dylika iakttagelser till ett levande helt har hon icke. Bilderna röjer ofta ansträngning och saknar liv. 52 Men Lagerlöf får upprättelse när ytterligare en skillnad mellan henne och Strindberg påpekas gällande människoskildringen i romanen Jerusalem: I motsats till Strindberg i Hemsöborna intresserar hon sig främst för människornas inre liv och tar deras tankar och själsstrider på fullaste allvar Alving, Hasselberg, s Alving, Hasselberg, s Alving, Hasselberg, s Alving, Hasselberg, s Alving, Hasselberg, s

22 Även Jerusalem anses ha stildrag av den isländska sagan. Detta på grund av att ingående beskrivningar saknas. Läsaren får istället lära känna människorna i deras samtal och inre monologer. 54 Alving och Hasselberg skriver dessutom att Lagerlöfs nyktra och kritiska syn på mänskliga svagheter i Charlotte Löwensköld påminner om Lenngrens diktning. 55 Kontextfaktorn ideologi är märkbar i Svensk litteraturhistoria när Lagerlöf, med Gösta Berlings saga som utgångspunkt, tillskrivs vara en moralist med åttiotalets respekt för det samhällsnyttiga arbetet. 56 Svensk litteraturhistoria låter texten vittna om författarinnans åsikter; genom majorskans ånger och det rörande avsnittet om kapten Lennart dras slutsatser om Lagerlöfs moral. 57 Romanen Antikrists mirakel anses vara ett försök av Lagerlöf att skriva en idéroman. Lagerlöf påstås uppskatta socialismen och dess strävan att förbättra människornas livsvillkor, samtidigt som hon tar avstånd från dess teoretiska materialism. 58 Med utgångspunkt i Palms primärfaktor som avser relationen författare text ska jag titta närmare på den biografiska infallsvinkeln i framställningen. Kapitlet inleds med en kort biografisk presentation av Lagerlöf och hennes inspiration av barndomshemmet Mårbacka i Värmland. Av betydelse för hennes stora författarskap var den sagovärld hon fick ta del av under sin uppväxt i form av historier, minnen och bygdesägner, såväl som hennes påtvingade stillhet under barndomen. Vidare beskrivs senare Lagerlöfs utbildning och sysselsättning vid sidan av författandet, samt hennes olika resor till bland annat Italien och Jerusalem som gav inspiration och idéer till hennes berättelser. I avsnittet om hennes resa till Italien indikeras även hennes sexuella läggning genom att hennes medresenär tituleras som en intim väninna. Inslagen av spöksyner och underverk i hennes texter är produkter av hennes egen fantasi präglade av barndomens historieberättande. Att Lagerlöf med tiden blev en världsberömd litterär storhet, vann nobelpriset, blev hedersdoktor, samt blev medlem av Svenska Akademin och att hon offentligt arbetade för fred och andra humanitära strävanden avslutar kapitlet. 59 Litteraturhistoria för gymnasiet Framställningen av Selma Lagerlöfs författarskap i Litteraturhistoria för gymnasiet har i de flesta avseenden påtagliga likheter med hur hon presenteras i Svensk litteraturhistoria, fast är 53 Alving, Hasselberg, s Alving, Hasselberg, s Alving, Hasselberg, s Alving, Hasselberg, s Alving, Hasselberg, s Alving, Hasselberg, s Alving, Hasselberg, s