Litteraturvetenskapliga teorier och metoder I Kurshandledning

Transkript

1 LINKÖPINGS UNIVERSITET HT 2014 Litteraturvetenskapliga teorier och metoder I Kurshandledning Seminarie- och analysuppgifter Läsanvisningar och diskussionsfrågor Lista på termer och begrepp Kursansvarig lärare: Emma Eldelin E-post: emma.eldelin@liu.se Tel

2 Inför seminariet 28 augusti Analysuppgift 1 En kort analys av Sapfos Gudars like Läs igenom de tio översättningarna av Gudars like i Texter (s ). Välj en av dem. Motivera ditt val. Redogör för vad du tror att dikten handlar om. Beskriv hur dikten är uppbyggd. Fundera på om det finns någon relation mellan diktens form och innehåll. Uppgiften lämnas in i utskriven version (1-2 sidor, radavstånd 1,5) senast måndagen den 25 augusti. Ange ditt namn längst upp på dokumentet. OBS! Ta med en egen kopia av analysen till det följande seminariet! Som bakgrund till analysuppgift 1 och 2 läser du Horace Engdahls text Att skriva om litteratur från Litteraturvetenskap en inledning. Engdahl visar att det inom litteraturvetenskapen inte bara finns skiftningar i synen på vad litteratur är, utan att det också finns olika sätt att skriva om litteratur. Detta är viktigt att vara medveten om när man själv ska börja arbeta med och skriva litteraturanalyser. Konventionerna är olika i olika skrivgenrer och det gäller att göra sig bekant med dem. Fundera gärna på följande: Vilka tre grundläggande sätt att skriva om litteratur tar Engdahl upp? Vad kännetecknar dessa? Hur skiljer de sig åt? Vilket/vilka av dessa skrivsätt har du tidigare kommit i kontakt med? 2

3 Inför föreläsningarna den 28 augusti, 1 och 2 september: läsanvisningar och diskussionsfrågor Som förberedelse inför dessa föreläsningar rekommenderas att ni träffas i mindre, ickelärarledda grupper någon timme innan föreläsningen för att diskutera igenom grundfrågorna i den aktuella kurslitteraturen. Föreläsningen den 28 augusti ( Texten och författaren ): Frågor till texten av Carina Burman: Vilken typ av frågor ställer man till texten då man använder ett biografiskt perspektiv? Vilka olika typer av biografiska litteraturstudier finns det och hur skiljer de sig åt? Vilka för- resp. nackdelar/risker kan det finnas med ett biografiskt perspektiv? Vad kännetecknar det metodiska tillvägagångssättet i biografisk forskning? Föreläsningen den 1 september ( Texten och kontexten ): Frågor till texten av Anders Olsson: Vilken typ av frågor ställer man till texten i en komparativ studie? Vad menar Olsson när han talar om traditionell komparativ forskning som påverkningsforskning? Vad är skillnaden mellan genetisk resp. illustrativ komparation (starka/svaga samband)? Vad innebär begreppet intertextualitet, och hur förhåller det sig till den komparativa metoden? Föreläsningen den 2 september ( Texten och samhället ): Frågor till texten av Johan Svedjedal: Vilka är de teoretiska utgångspunkterna i litteratursociologin? Ge exempel på metoder/praktiska tillvägagångssätt som kan användas i en litteratursociologisk analys. Vilka olika typer av samspel mellan litteratur och samhälle ägnar sig litteratursociologin åt, enligt Svedjedal? Vad skiljer en litteratursociologisk studie från t.ex. en biografisk studie? 3

4 Inför seminariet 5 september Analysuppgift 2 En tolkning av August Strindbergs Ett halft ark papper (i Texter, s. 1414) Uppgiften går ut på att diskutera hur texten kan tolkas ur några olika perspektiv (textens, författarens, samhällets etc.). Du kan förslagsvis lägga upp ditt arbete på följande vis: En analys av själva texten (vad kännetecknar språk, form/genre och tema). Ett försök till fördjupning av analysen med hjälp av hänvisningar till författaren, hans samtid och/eller det litteraturhistoriska sammanhanget. En sammanfattning. Du bör i din analys ta hjälp av relevant sekundärlitteratur, t.ex. en litteraturhistorisk handbok (t.ex. Litteraturens historia i Sverige eller Den svenska litteraturen) eller Strindbergbiografi. Var noga med att ange dina referenser. Uppgiften lämnas in i utskriven version (2-3 sidor, radavstånd 1,5) senast tisdagen den 2 september. Skriv ditt namn längst upp på dokumentet. OBS! Ta med en egen kopia av analysen till det följande seminariet! 4

5 Seminarium 5 september Seminarieuppgifter Inför seminariet: Under seminariet diskuterar vi dels era inlämnade Strindbergsanalyser, dels olika aspekter av tolkning, med utgångspunkt i Anders Palms text. Vi återvänder också till frågan Vad är litteratur? utifrån ett utdrag ur Jonathan Cullers bok Litteraturteori ( Vad är litteratur och har den någon betydelse? ). Förbered gärna seminariet genom att träffas i mindre grupper någon timme innan lektionen. Frågor till texten av Anders Palm: Hur framställer Palm det specifika för litteraturvetenskapens texttolkning i relation till läsning i gängse mening? Vilka syften har texttolkningen? Palm beskriver bl.a. tolkning som kontextualisering. Vad innebär detta? Vilka av de kontexter som Palm räknar upp (i modellen på s. 197 i Litteraturvetenskap en inledning) aktualiserades i din Strindbergtolkning? Hur menar Palm att vi kan hantera den subjektiva aspekten av tolkningen? Frågor till texten av Jonathan Culler: Hur bär Culler sig åt för att försöka skilja litteratur från icke-litteratur? Vilka litterära aspekter tycks inte vara exklusiva för litteraturen? Vilka ramar i tid och rum sätter Culler för sin diskussion om litteraturbegreppet? Vad säger Culler om språkets betydelse för litteraturbegreppet? Vilken betydelse har å andra sidan konventioner och vanor för att en text ska betraktas som litteratur? Fundera på hur de fem punkter som Culler tar upp om litteraturens natur kan relateras till Strindbergs novell. På vilka sätt är Ett halft ark papper litteratur? 5

6 Seminarium 8 september Seminarieuppgift Inför seminariet: Syftet är att diskutera möjliga tillämpningar av de olika teoretiska perspektiv och metoder som tagits upp under kursen på en litterär text, Franz Kafkas Förvandlingen. Förbered dig genom att vid sidan av Förvandlingen läsa om författaren och verket i en litteraturvetenskaplig handbok (t.ex. Litteraturens historia i världen). Sök gärna även vidare efter litteratur om Kafka med hjälp av bibliotekets resurser. Under seminariet fokuserar olika grupper på olika aspekter av och perspektiv på texten, först med diskussion i mindre grupper och därefter med erfarenhetsutbyte i helgrupp. Frågor att utgå ifrån: Grupp 1: På vilka sätt kan textens språk/stil, komposition och genre bidra till tolkningen av texten? Vilken typ av frågor skulle du ställa till texten? Vilka detaljer och aspekter i texten skulle du fokusera på? Grupp 2: På vilka sätt kan ett biografiskt perspektiv bidra till tolkningen av texten? Hur skulle du gå tillväga vid en biografisk analys? Vilken typ av frågor skulle du ställa? Vilka aspekter i och/eller utanför texten skulle du fokusera på? Grupp 3: På vilka sätt kan ett komparativt perspektiv bidra till tolkningen av texten? Hur skulle du gå tillväga, och vilka frågor skulle du ställa? Vilka aspekter i och/eller utanför texten skulle du fokusera på? Grupp 4: På vilka sätt kan ett litteratursociologiskt perspektiv bidra till tolkningen av texten? Hur skulle du gå tillväga? Vilka frågor skulle du ställa? Vilka aspekter i och/eller utanför texten skulle du fokusera på? Alla: Vilka fördelar/problem kan finnas med att tillämpa respektive perspektiv i dessa fall? Vad skulle du i första hand behöva skaffa dig mer kunskap om för att i realiteten göra en tolkning av någon av dessa texter? 6

7 Lista på termer och begrepp Nedan finns en lista på de termer och begrepp som du bör skaffa dig kännedom om under kursen. Du hittar definitioner och beskrivningar av de flesta begrepp i kurslitteraturen och de kommer att beröras under kursens gång. Du kan även använda dig av Kenneth Åströms Termlexikon i litteraturvetenskap och övrig föreslagen referenslitteratur. Som hjälp kan även litteraturvetenskapliga översiktsverk som Den svenska litteraturen, Litteraturens historia i världen resp. Litteraturens historia i Sverige fungera. Titta också på bibliotekets referenshylla för litteraturvetenskap där det finns fler litteraturvetenskapliga uppslagsverk och handböcker. allitteration anapest bunden vers daktyl dramatik epik epok/period epos fri vers genre intertextualitet jamb kanon lyrik/poesi metrik prosa rim strof troké vers versfot/takt versmått/meter 7