Litteraturvetenskapliga teorier och metoder I Studiehandledning
|
|
- Klara Mattsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 LINKÖPINGS UNIVERSITET HT 2015 Litteraturvetenskapliga teorier och metoder I Studiehandledning Kursansvarig lärare: Emma Eldelin E-post: emma.eldelin@liu.se Tel
2 Välkommen till introduktionskursen i litteraturvetenskaplig teori och metod! I denna studiehandledning har jag samlat information och uppgifter som kan vara till nytta under kursens gång. För att du ska kunna tillgodogöra dig kursen på bästa sätt är det några saker som är speciellt viktiga att tänka på: Målet för detta kursmoment är att du ska förvärva grundläggande kunskaper om centrala frågor, begrepp och problemområden inom litteraturvetenskaplig teori och metod. På litteraturvetenskap 1 har vi valt att inleda med en kurs i teori och metod som vi tänker oss ska fungera som en grund för såväl det teoretiska som det praktiska och analytiska arbetet med litteraturen under terminens kommande kurser, i vilka du fördjupar dina litteraturhistoriska kunskaper och återkommande arbetar med litteraturvetenskaplig textanalys. Att kursen är inriktad mot teori och metod innebär dock inte att det kommer att saknas litterära exempel i denna kurs litterära texter kommer tvärtom att fungera som en återkommande utgångspunkt för att konkretisera teorierna om litteraturen och för diskussioner om litteraturvetenskapliga metoder och arbetssätt. I denna kurs förekommer tre slags undervisningsformer: föreläsningar, seminarier och textlaborationer. Föreläsningsformen bidrar med mer strukturella och övergripande synsätt och fungerar sammanhangsskapande, seminarierna innebär diskussion i mindre och större grupper, ofta utifrån särskilda instruktioner eller uppgifter. Textlaborationen är en lite mer experimentell form där vi arbetar praktiskt och tillämpande med litterära textexempel och diskuterar dessa utifrån några centrala litteraturvetenskapliga perspektiv och problemområden men utan på förhand styrande frågor. På seminarier och textlaborationer ges du alltså möjlighet att träna din förmåga att analysera, tolka, problematisera, diskutera och reflektera kring litteratur med hjälp av litteraturvetenskapliga perspektiv, begrepp och frågeställningar. I kursen ingår även en obligatorisk övningsuppgift i litterär textanalys (en analys av Sapfos Gudars like ), som ska fungera som en introduktion till textanalysen i terminens kommande kurser. Längre fram i denna kurshandledning finns instruktioner för övningsuppgiften i textanalys samt inför seminarier och textlaborationer. Vid litteraturvetenskapen betonar vi vikten av ett studentaktivt lärande, vilket i grunden innebär att det är du själv som ansvarar för din egen lärprocess. Som jag ser det ger du dig själv de bästa förutsättningarna för ditt lärande om du strävar efter en aktiv närvaro på kursen, vilket innebär att du är förberedd och har läst den aktuella kurslitteraturen vid respektive tillfälle för att kunna ta vara på dina möjligheter att delta i diskussionen om kursens kunskapsinnehåll, t.ex. genom att ställa frågor. Tänk på att ditt bidrag är viktigt även för dina kurskamrater och att samtalet om litteraturen berikas av våra olika perspektiv! Se även till att alltid ha med dig aktuell kurslitteratur till respektive tillfälle. 2
3 I det studentaktiva lärandet blir lärarens roll i sin tur att skapa förutsättningar för och stödja studentens eget lärande, t.ex. genom att ge återkoppling och forma utmanande och utvecklande arbetsuppgifter. Min förhoppning är att kursens pedagogiska upplägg ska kunna fungera som en fortlöpande dialog mellan lärare och studenter. Seminarierna och övningsuppgiften i textanalys är obligatoriska (jfr kursplanen). Frånvaro vid mer än ett seminarietillfälle innebär att du måste göra en skriftlig komplettering. Om detta blir aktuellt för dig kontakta mig för att få uppgiften. Se till att försöka få tag i kurslitteraturen i god tid innan kursstart! Vilken litteratur som ska läsas till respektive tillfälle framgår av momentschemat. Kursen är förhållandevis kort och har ett intensivt tempo, vilket innebär att du behöver planera din läsning för att hinna bearbeta den relativt informationstäta litteraturen. Aktuell kurslitteratur för denna kurs finns tillgänglig i bokhandeln och på biblioteken. Notera att universitetsbiblioteket har referensexemplar av kursböcker som Litteraturhistoriens grundbegrepp resp. Grundbok i litteraturvetenskap. Dessa böcker kan du inte låna hem, men har möjlighet att läsa på plats i biblioteket (de har även några utlåningsexemplar av dessa titlar). Det finns naturligtvis många andra sätt att få tag i kurslitteratur exempelvis kan du leta på de många folkbiblioteken i Linköping med kringkommuner. På och säljs begagnad kurslitteratur, se även Därutöver finns förstås en mängd antikvariat (för en överblick, se t.ex. För äldre svensk skönlitteratur rekommenderas Litteraturbanken där en stor mängd litteratur gjorts tillgänglig digitalt (för länk, se litteraturlistan). I slutet av studiehandledningen finns en lista på grundläggande litteraturvetenskapliga termer och begrepp som du bör bekanta dig med under kursen. Det är viktigt att du kan förklara innebörden i exempelvis begreppen epik eller epok, men också att du kan konkretisera dem genom att lyfta fram illustrativa exempel eller sammanhang där de används. Kursen examineras genom salstentamen. Observera att du måste anmäla dig till salstentor senast 10 dagar innan tentan. Anmälan görs på Studentportalen och du måste ha ett LiU-ID för att kunna logga in där. På tentan examineras kurslitteraturen, men perspektiven och frågorna är till stor del betingade av kursens upplägg och utformning. Det är därför viktigt dels att du läser och gör dig förtrogen med litteraturen, dels att du eftersträvar en aktiv närvaro på kursens undervisningstillfällen med dess olika pedagogiska former. Tentan kommer att bestå av några kortare begreppsfrågor ur listan på termer och begrepp, därefter följer två längre, resonerande frågor med utgångspunkt i historiska och teoretiska perspektiv på centrala litteraturvetenskapliga problemområden. Tentan avslutas med en mindre analysuppgift där det handlar om att diskutera möjliga tolkningar av en litterär text ur olika perspektiv. Tänk på att besvara dina frågor i sammanhängande, 3
4 resonerande text (inga punktuppställningar!) som är indelad i stycken. En exempeltenta hittar du på kursens hemsida. Jag hoppas att du kommer att tycka att kursen känns angelägen och inspirerande som en första ingång till litteraturen, och ställ gärna frågor om sådant du tycker är otydligt eller saknas i kursen. Återigen varmt välkommen! /Emma Eldelin 4
5 Inför seminariet 27 augusti Analysuppgift En kort analys av Sapfos Gudars like Läs igenom de tio översättningarna av Gudars like i kompendiet. Välj en av dem. Motivera ditt val. Redogör för vad du tror att dikten handlar om. Beskriv hur dikten är uppbyggd. Fundera på om det finns någon relation mellan diktens form och innehåll. Uppgiften lämnas in i utskriven version (1-2 sidor, radavstånd 1,5) senast måndagen den 24 augusti. Ange ditt namn längst upp på dokumentet. OBS! Ta med en egen kopia av analysen till det följande seminariet, då ni kommer att läsa och kommentera varandras analyser i mindre grupper. 5
6 Textlaborationer 27 och 31 augusti samt 1 och 3 september Uppgifter Fyra av kurstillfällena på denna kurs är s.k. textlaborationer. De syftar till att träna det praktiska arbetet med litterära texter utifrån centrala litteraturvetenskapliga perspektiv och problemområden. Inför varje tillfälle läses ett kapitel ur Grundbok i litteraturvetenskap, vilket introducerar ett av de många problemområden eller teman som kan aktualiseras i litteraturvetenskapliga studier. Tillsammans med detta kapitel läses några litterära exempel som ska fungera som utgångspunkt för diskussionen. Till textlaborationerna finns inga specifika frågor för respektive tillfälle, vilket är en indikation på att det finns flera möjliga sätt att ta sig an dessa uppgifter. Syftet är dock att du, med utgångspunkt i det aktuella kapitlet från Grundboken, ska reflektera över möjliga sätt att läsa, diskutera och tolka de litterära exemplen. Vilken typ av frågor blir relevanta att ställa till texten utifrån just detta perspektiv och problemområde? För att göra det lite tydligare beskriver jag ett konkret exempel: Vid den första textlaborationen (27 augusti) handlar det om författaren som ett återkommande tema eller problemområde i litteraturvetenskapliga analyser. Kapitlet om författare i Grundboken är, som alla kapitlen, uppdelat i tre delar: först ges en historisk bakgrund till författarbegreppet, därefter följer ett avsnitt om hur man kan arbeta praktiskt och metodiskt med författaren som ett perspektiv i litterär textanalys, och kapitlet avslutas med en översikt över några moderna teorier om författarens betydelse för litteraturanalysen (se Carin Franzéns inledning för en mer utförlig presentation av bokens och kapitlens upplägg). Som litterära textexempel har jag i det här fallet valt två dikter, en av William Shakespeare och en av Kristina Lugn (se textkompendiet). Tanken är att du ska reflektera över på vilka sätt dessa bägge exempel kan diskuteras utifrån de perspektiv och frågor kapitlet om författaren väcker. Kan t.ex. någon aspekt av författarbegreppets historiska bakgrund kasta ljus över dessa exempel? Kan du dra nytta av resonemangen i praktikavsnittet om hur man konkret kan använda författaren eller någon form av biografisk metod som analysredskap vid textanalys? Vilken typ av frågor kan du ställa till de litterära texterna utifrån de teorier om författaren och litteraturen som presenteras i detta kapitel? Presenteras särskilda begrepp som du kan använda dig av? Etc. Om författarna och texterna är obekanta för dig kan du även behöva ta reda på mer information, exempelvis i litteraturhistoriska handböcker eller uppslagsverk (se förslagen på referenslitteratur i litteraturlistan). Under textlaborationerna diskuterar vi vad ni kommit fram till i mindre och större grupper (här är det alltså viktigt att du kommer förberedd till undervisningen, gärna med en nedskriven sammanfattning av dina tankar och de eventuella frågor som dykt upp under det förberedande arbetet). Laborationerna kommer alltså att ta utgångspunkt i ert förberedda arbete och i ett slags gemensam kunskapsprocess där jag ger respons på era iakttagelser och frågor. Mot slutet av laborationerna kommer jag särskilt kommentera de historiska och teoretiska avsnitten i respektive kapitel, men det finns naturligtvis även utrymme för att ställa ytterligare frågor och för att diskutera de praktikorienterade avsnitten i respektive kapitel och de litterära exempel som dyker upp där, om så önskas. 6
7 Till textlaborationen to 27 augusti läses alltså kapitlet Författare i Grundbok i litteraturvetenskap, tillsammans med dikterna av William Shakespeare och Kristina Lugn i kompendiet. Förbered dina tankar om de litterära exemplen med hjälp av de perspektiv och frågor som aktualiseras av kapitlet Författare. Till textlaborationen må 31 augusti läses kapitlet Språk i Grundbok i litteraturvetenskap, tillsammans med litterära exempel från Charles Baudelaire och Malte Persson i kompendiet samt August Strindbergs Ett halft ark papper (digitalt tillgänglig i Litteraturbanken, länk i litteraturlistan). Förbered dig på samma sätt som vid föregående textlaboration. Till textlaborationen ti 1 september läses kapitlet Medier i Grundbok i litteraturvetenskap, tillsammans med litterära exempel från Lina Ekdahl och Teju Cole. Ekdahls dikt Den svenska modellen finns tillgänglig i kompendiet men även i författarens egen uppläsning som ljudfil på nätet (se länk i litteraturlistan) se till att ta del av båda versionerna för att kunna fundera över förhållandet mellan dem! Teju Coles Twitterprojekt Small Fates finns tillgängligt digitalt på länk i litteraturlistan. Där finns även en länk till en text där Cole berättar om bakgrunden till projektet. Förbered dina reflektioner på samma sätt som vid föregående tillfällen. Till textlaborationen to 3 september läses kapitlet Läsare i Grundbok i litteraturvetenskap, samt de litterära exemplen från Virginia Woolf och Jonas Hassen Khemiri i kompendiet. Förbered dina reflektioner på samma sätt som tidigare här med hjälp av de perspektiv och frågor som aktualiseras av kapitlet Läsare. 7
8 Seminarium 7 september, Tillämpning och repetition Seminarieuppgift Inför seminariet: Syftet är att diskutera möjliga tillämpningar av de olika teoretiska perspektiv och metoder som tagits upp under kursen på en litterär text, Franz Kafkas Förvandlingen. Inför seminariet arbetar ni förberedande i mindre grupper utifrån de olika perspektiv och problemområden som introducerats under kursen (författare, språk, medier, läsare). Under seminariet inleder vi med diskussion i s.k. tvärgrupper, där ni i nya konstellationer får redogöra för varandra vad ni kommit fram till. Därefter sammanställer vi gemensamt slutsatser och tar upp eventuella frågor i helgrupp. Förbered er genom att vid sidan av att läsa Förvandlingen orientera er om författaren och verket i litteraturvetenskaplig handbokslitteratur eller genom att söka vidare efter litteratur om Kafka med hjälp av bibliotekets resurser. Repetera dessutom gärna relevanta delar av den litteratur som lästs till tidigare tillfällen i kursen. Observera att alla även bör ha lyssnat på Förvandlingen som radioteater för att kunna tillgodogöra sig diskussionen om de mediala aspekterna (se länk i litteraturlistan). Se till att föra anteckningar över ert arbete i respektive grupp för att ha ett underlag att utgå från i tvärgruppsdiskussionen. Förslag på frågor: Grupp 1: På vilka sätt kan författaren som perspektiv bidra till tolkningen av Förvandlingen? Hur skulle du gå tillväga vid en biografisk analys? Vilken typ av frågor skulle du ställa? Vilka aspekter i och/eller utanför texten skulle du fokusera på? Grupp 1: På vilka sätt kan språk/stil, komposition, berättarteknik och genre bidra till tolkningen av Förvandlingen? Vilken typ av frågor skulle du ställa till texten? Vilka detaljer och aspekter i texten skulle du fokusera på? Grupp 3: På vilka sätt kan ett medialt perspektiv bidra till tolkningen av Förvandlingen? Hur skulle du gå tillväga, och vilka frågor skulle du ställa? Vilka aspekter i och/eller utanför texten skulle du fokusera på? Hur förhåller sig Förvandlingen i bokform till radioteaterversionen? Grupp 4: På vilka sätt kan läsaren som perspektiv bidra till tolkningen av Förvandlingen? Hur skulle du gå tillväga? Vilka frågor blir intressanta att ställa? Vilka aspekter i och/eller utanför texten skulle du fokusera på? Alla: Vilka fördelar/problem kan finnas med respektive perspektiv i analysen av Förvandlingen? Vad skulle du behöva skaffa dig mer kunskap om för att göra en fördjupad tolkning? 8
9 Lista på termer och begrepp Nedan finns en lista på de termer och begrepp som du bör skaffa dig kännedom om under kursen. Du hittar definitioner och beskrivningar av de flesta begrepp i kurslitteraturen och de kommer att beröras under kursens gång. Du kan även använda dig av Kenneth Åströms Termlexikon i litteraturvetenskap och övrig föreslagen referenslitteratur, samt Nationalencyklopedin. Som hjälp kan även litteraturvetenskapliga handböcker som Den svenska litteraturen, Litteraturens historia i världen resp. Litteraturens historia i Sverige fungera. Titta också på bibliotekets referenshylla för litteraturvetenskap där det finns fler litteraturvetenskapliga uppslagsverk och handböcker, liksom i litteraturvetenskapens ämnesguide på universitetsbibliotekets hemsida: Där kan du exempelvis söka dig vidare till olika elektroniskt tillgängliga uppslagsverk under fliken Databaser, e-böcker m.m. allitteration anapest bunden vers codex daktyl dramatik epik epok/period epos fabel/historia fri vers främmandegöring förväntningshorisont genre intentionellt felslut intertextualitet intrig jamb kanon lyrik/poesi mimesis prosa rim strof tomrum troké verk vers versfot/takt versmått/meter 9
Litteraturvetenskapliga teorier och metoder I Studiehandledning
LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för kultur och kommunikation Litteraturvetenskap 1 (716G10) VT 2016 Litteraturvetenskapliga teorier och metoder I Studiehandledning Kursansvarig lärare: Elin Käck E-post:
Läs merLitteraturvetenskapliga teorier och metoder 1 Studiehandledning
Institutionen för kultur och kommunikation 716G10, Litteraturvetenskap 1 Delkurs 1, vt 2017 Kursansvarig: Emma Eldelin (emma.eldelin@liu.se) Litteraturvetenskapliga teorier och metoder 1 Studiehandledning
Läs merLitteraturvetenskapliga teorier och metoder I Kurshandledning
LINKÖPINGS UNIVERSITET HT 2014 Litteraturvetenskapliga teorier och metoder I Kurshandledning Seminarie- och analysuppgifter Läsanvisningar och diskussionsfrågor Lista på termer och begrepp Kursansvarig
Läs merSvenska som andraspråk, 1000 verksamhetspoäng
Svenska som andraspråk, 1000 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur svenska språket är uppbyggt och fungerar samt om hur det kan användas. Ämnet ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att
Läs merKurs: Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000
Kurs: Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger
Läs merUpplägg och genomförande - kurs D
Upplägg och genomförande - kurs D Provet består av fyra delprov: Läsa A och B Höra Skriva Tala Läsförståelse Hörförståelse Skriftlig produktion Muntlig produktion och interaktion Tid på respektive provdel
Läs merUtveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan
DEL 1: Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan Modulen inleds med det övergripande målet för modul 6 och en innehållsförteckning över utbildningens olika delar. Börja med att sätta ramarna
Läs merSamtals- och dokumentationsunderlag Språk och erfarenheter
Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Samtals- och dokumentationsunderlag Språk och erfarenheter Steg 1 2 3 Samtals- och dokumentationsunderlag Steg 1 Information till elev och vårdnadshavare före
Läs merArbetsbeskrivning, att förbereda för studenternas registrering kommande termin. 1. Studenter antagna på fristående kurs 2
Ladok Arbetsbeskrivning, att förbereda för studenternas registrering kommande termin 1. Studenter antagna på fristående kurs 2 2. Antagning till valfria kurser inom program 2 3. Valfria kurser inom program
Läs merLATIN SPRÅK OCH KULTUR
LATIN SPRÅK OCH KULTUR Ämnet latin språk och kultur är till sin karaktär ett humanistiskt ämne som förenar språk- och kulturstudier. Latinet har varit modersmål och kommunikationsspråk för en stor del
Läs merDISKUTERA. Kursplanen i samhällskunskap KOMMUNAL VUXENUTBILDNING PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
2013-10-24 KOMMUNAL VUXENUTBILDNING PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ DISKUTERA Kursplanen i samhällskunskap Det här diskussionsunderlaget riktar sig till dig som undervisar i kursen samhällskunskap inom kommunal
Läs merKonsekvenser sv/sva åk 8 vt 13
Konsekvenser sv/sva åk 8 vt 13 1 av 10 Konsekvenser sv/sva åk 8 vt 13 för 2 av 10 Planeringen gäller Pedagog: Mobina Chohan Dzankovic Ämne: sv/sva Aktivitet under perioden: Februari-Mars Tema: Konsekvenser
Läs merSyftet är att öka medvetenheten dels om vilka språkliga handlingar som krävs i ämnet, dels om vilka som utförs.
I detta bildspel reflekterar kollegor i olika ämnen tillsammans över språkliga handlingar i klassrummet. Underlag till diskussionen är den uppgift som följde på första mötet, och inspirationsmaterial i
Läs merDEMOKRATI 3 DEMOKRATINS VILLKOR
SIDA 1/8 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: DEMOKRATI LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och
Läs merMer än bara fotboll VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS
ANN-CHARLOTTE EKENSTEN Sidan 1 Mer än bara fotboll Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Erik är avundsjuk på sin bästa kompis Love. Love är populär, duktig på allt och framförallt vågar han prata med tjejer.
Läs merSVENSKA ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR ÅR 6, 7, 8, 9: LYSSNA
SVENSKA ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR ÅR 6, 7, 8, 9: Att DU kan LYSSNA, och förstå vad du hör. Att DU kan TALA, så man förstår vad du säger. Att DU kan LÄSA, och förstå vad du läser. Att DU kan SKRIVA, så man förstår
Läs merVi skall skriva uppsats
Vi skall skriva uppsats E n vacker dag får du höra att du skall skriva uppsats. I den här texten får du veta vad en uppsats är, vad den skall innehålla och hur den bör se ut. En uppsats är en text som
Läs merÄT RÄTT NÄR DU TRÄNAR
ÄT RÄTT NÄR DU TRÄNAR Lärgruppsplan Lärgruppsplan Hur mycket, och vad, du äter spelar en stor roll för förmågan att prestera, såväl fysiskt som psykiskt. Vill du optimera din prestation kan det till och
Läs merSpecialpedagogisk kompetensutveckling för all pedagogisk personal inom Barn- och Utbildningsförvaltningen i Östersunds kommun.
Resurscentrum 2006-04-05 Barn- och utbildningsförvaltningen Östersunds kommun Specialpedagogisk kompetensutveckling för all pedagogisk personal inom Barn- och Utbildningsförvaltningen i Östersunds kommun.
Läs merI några frågor som följer ska du ringa in ditt svar utifrån hur väl påståendet stämmer överens med din uppfattning på skalan 1-6
Litteraturvetenskap kandidatkursen HT 15 Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, SU. 18 studenter deltog i utvärderingen Din medverkan i utvärderingen är viktig för utvecklingen av kursinnehåll
Läs merErfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare
Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare I boken får vi följa hur barn tillsammans med sina lärare gör spännande matematikupptäckter - i rutinsituationer - i leken
Läs merLåt din berättelse bli en värdefull del av våra samlingar!
Låt din berättelse bli en värdefull del av våra samlingar! Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg (DAG) ingår i den statliga myndigheten Institutet för språk och folkminnen. Arkivet har till
Läs merAtt visa kunskap genom argumentation Muntlig examination inom etik
Att visa kunskap genom argumentation Muntlig examination inom etik Kristina von Hausswolff senior universitetsadjunkt i datavetenskap, fil kand. datalogi, ämneslärare i filosofi och matematik, fil. mag.
Läs merLathund för pedagoger Grundskola med:
Att skriva omdo men Lathund för pedagoger Grundskola med: Utdrag ur Skolverkets allmänna råden Exempel på olika sätt att skriva omdömen Steg för steg instruktioner om hur du gör i Unikum Sida 1 av 12 Allma
Läs merKarriärportfölj Studie- och yrkesvägledarprogrammet
Umeå universitet, 901 87 Umeå Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap Telefon: 090-786 96 86 E-post: Cecilia.stenberg.umu.se www.umu.se HT 2014 Karriärportfölj Studie- och yrkesvägledarprogrammet
Läs merKiwiböckerna metod och begrepp
Kiwiböckerna metod och begrepp kiwiböckerna nyckeln till livslångt lärande Läsa för, tillsammans med och självständigt. Grunden för läsinlärning är att läsa för barnet, tillsammans med barnet och vara
Läs merSammanställning kursutvärdering
Sammanställning kursutvärdering Kurs: Destinationer, 15 hp Termin: ht 2015 Kursansvarig lärare: Erika Sörensson Övriga lärare: Kajsa Åberg, Ulrika Åkerlund Totalt 19 studenter har regelbundet deltagit
Läs merPRÖVNING I SVENSKA 2
PRÖVNING I SVENSKA 2 Följande färdigheter ska du uppvisa under prövningen för att få ett godkänt betyg på kursen: SKRIVANDE: Du ska kunna producera olika typer av texter som är anpassade till läsaren och
Läs merMomentschema 910G01 92SA31 92SA37 93SA37 VT 2015 V. 4-13
Momentschema 910G01 92SA31 92SA37 93SA37 VT 2015 V. 4-13 Vecka 4 On 21/1 10-12 A26 Introduktion: Genomgång av litteratur, momentschema, obligatoriska uppgifter osv. (Intervju med Monica Axelsson) (Sexfältare
Läs merHur du arbetar med VFU-portfölj i Mondo. en lathund för student
Hur du arbetar med VFU-portfölj i Mondo en lathund för student Du skapar din VFU-portfölj På ingångssidan mondo.su.se ligger i högerspalten, innan du loggar in, en länk till en manual för hur du skapar
Läs merDet är bra om även distriktsstyrelsen gör en presentation av sig själva på samma sätt som de andra.
Modul: Föreningspresentation Ett stort blädderblocksblad delas upp i fyra rutor. Deltagarna, som under detta pass är indelade föreningsvis, får i uppgift att rita följande saker i de fyra rutorna: Föreningsstyrelsen
Läs merEnkätresultat. Enkät: Utvärdering moment 2. Datum: 2011-04-26 16:28:20 Aktiverade deltagare (Klinisk psykologi 1 (22,5hp)) Besvarad av: 27(47) (57%)
Enkätresultat Enkät: Utvärdering moment 2 Status: öppen Datum: 2011-04-26 16:28:20 Grupp: Aktiverade deltagare (Klinisk psykologi 1 (22,5hp)) Besvarad av: 27(47) (57%) 1. I vilken utsträckning anser du
Läs merDetta kan du förvänta dig av kommunens service. Lokala värdighetsgarantier inom socialtjänstens omsorg om äldre
Detta kan du förvänta dig av kommunens service Lokala värdighetsgarantier inom socialtjänstens omsorg om äldre ANTAGEN AV SOCIALNÄMNDEN JANUARI 2014 NATIONELL VÄRDEGRUND Socialtjänstens omsorg om äldre
Läs merVad är Skrivrummet? *Se även sid. 38 39
Vad är Skrivrummet? Skrivrummet är utarbetat för att hjälpa elever i åk 4, 5 och 6 att utveckla sitt skrivande så att de kan nå kunskapskraven för skrivande. I kursplanerna för ämnet svenska och svenska
Läs merSammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.
Guide till arbetsblad för utvecklingsarbete Arbetsbladet är ett verktyg för dig och dina medarbetare/kollegor när ni analyserar resultatet från medarbetarundersökningen. Längst bak finns en bilaga med
Läs merMedieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde. 2014-02-24 Reviderad 2016-02-29
Medieplan för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24 Reviderad 2016-02-29 Innehåll BIBLIOTEKETS ANSVAR FÖR HÖGSKOLANS INFORMATIONSFÖRSÖRJNING... 1 BIBLIOTEKETS MEDIEPLAN... 1 FÖRVÄRVSPRINCIPER... 1 VAD
Läs mer912 Läsförståelse och matematik behöver man lära sig läsa matematik?
912 Läsförståelse och matematik behöver man lära sig läsa matematik? Med utgångspunkt från min egen forskning kring läsförståelse av matematiska texter kommer jag att diskutera olika aspekter av läsning
Läs merVÄRDERINGSÖVNINGAR. Vad är Svenskt?
VÄRDERINGSÖVNINGAR Vad är Svenskt? Typ av övning: Avstamp till diskussion. Övningen belyser hur svårt det är att säga vad som är svenskt och att normen vad som anses vara svenskt ändras med tiden och utifrån
Läs merBoken om Teknik. Boken om Teknik är en grundbok i Teknik för åk 4 6.
Boken om Teknik Boken om Teknik är en grundbok i Teknik för åk 4 6. PROVLEKTION: Teknikens arbetssätt att göra på riktigt Följande provlektion är ett utdrag ur Boken om Teknik. Uppslaget som är hämtat
Läs merSödervångskolans mål i svenska
Södervångskolans mål i svenska Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det första skolåret känna till och kunna ljuda alla bokstäver kunna läsa enkla ord, ordbilder och enkel text samt förstå
Läs merELEV- HANDLEDNING (Ansökan via webben) www.orebro.se/gymnasieantagningen
ELEV- HANDLEDNING (Ansökan via webben) www.orebro.se/gymnasieantagningen Gymnasieantagningen i Örebro län På Gymnasieantagningens hemsida www.orebro.se/gymnasieantagningen hittar du information om vad
Läs merRapport uppdrag. Advisory board
1 Rapport uppdrag Advisory board 2 Advisory board AB är en dialogmodell som på ett stukturerat sätt ger möjlighet till samråd och dialog med unga i utvecklingsarbeten/verksamhetsutveckling inom kommunen,
Läs merSkriva B gammalt nationellt prov
Skriva B gammalt nationellt prov Skriva B.wma Då fortsätter vi skrivträningen. Detta avsnitt handlar om att anpassa sin text till en särskild situation, en speciell texttyp och särskilda läsare. Nu ska
Läs merFörskollärarprogrammet
Översikt, kompetenser Relationell/ Visa intresse att etablera kontakt med barn, skapa relationer med barn, skapa förtroendefulla relationer med barn, Ledarskap Didaktisk Visa ett respektfullt bemötande
Läs merMR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)
SIDA 1/7 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder
Läs merCentral Barnhälsovård Västra Götalandsregionen i samarbete med Folkhälsokommittén
Central Barnhälsovård Bamse må bra tidning Handledning hälsosamtal vid 4 år Handledning hälsosamtal vid 4 år Central Barnhälsovård Västra Götalandsregionen i samarbete med Folkhälsokommittén Central Barnhälsovård
Läs merStatsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016
Statsbidragsenheten 1 (5) Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016 Skolverket lämnar statsbidrag enligt förordning (2014:144) om statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete utanför ordinarie
Läs merWebb-bidrag. Sök bidrag på webben www.solvesborg.se. Gäller från 2015-01-01
Sök bidrag på webben www.solvesborg.se Gäller från 2015-01-01 Innehåll Kontaktperson Fritids- och turismkontoret Sölvesborg kommun Inledning Följande bidrag går att söka på webben Logga in Dokumenthantering
Läs merIntroduktion till Open 2012
Introduktion till Open 2012 av Lisbeth Rydén Funktionen med OPEN som jag ser den Alla har sin egen idé med att åka till OPEN. Någon framförallt för att lära sig något om de ämnen som ska avhandlas (kurs),
Läs merAnvändarmanual - Digitalt utbildningsprotokoll (DUP)
Användarmanual - Digitalt utbildningsprotokoll (DUP) Transportstyrelsen, STR och VTI har gemensamt tagit fram ett digitalt utbildningsprotokoll (DUP) för trafikskolor och privata handledare till körkortselever.
Läs merLäroplanen i Gy 2011. - Ett arbete för att öka förståelsen av det som står i läroplanen och hur det ska tolkas i klassrumsarbetet
Läroplanen i Gy 2011 - Ett arbete för att öka förståelsen av det som står i läroplanen och hur det ska tolkas i klassrumsarbetet Planering gymnasiet 24/11 Filmen visas 8/12 Genomgång av kunskapssyn + diskussionsfråga
Läs merNalle Puh`s verksamhetsplan VT 2010 HT 2011
Nalle Puh`s verksamhetsplan VT 2010 HT 2011 Normer och värden: Vår pedagogiska miljö: Vi har hörnor, tillgängligt material, hörnorna är anpassade efter denna grupps intressen. Vi får in turtagning då varje
Läs merJÄMFÖRA LÄNDER TEMA LÄRARHANDLEDNING FRÅN UTRIKESPOLITISKA INSTITUTET
LÄRARHANDLEDNING FRÅN UTRIKESPOLITISKA INSTITUTET TEMA JÄMFÖRA LÄNDER Beställ mer material på vår hemsida eller via info@ui.se, Telefon: 08-511 768 05, Fax: 08-511 768 99 JÄMFÖRA LÄNDER Målgrupp: Årskurs
Läs merSag Mal 1 Woche DET HÄR SKA DU ARBETA MED: DU KOMMER LÄRA DIG: LÄXA: 36-39 Kapitel 1 och 2 *Berätta om dig själv *Siffror *Böja verb i jag- och duform
Vi kommer arbeta med kap 1-5 i Sag Mal 1. Kommunikationens innehåll Ämnesområden som är välbekanta för eleverna. Vardagliga situationer, intressen, personer, platser, aktiviteter och händelser. Vardagsliv
Läs merMenys webbaserade kurser manual för kursdeltagare. Utbildningsplattform: Fronter
Menys webbaserade kurser manual för kursdeltagare Utbildningsplattform: Fronter Innehållsförteckning Introduktion 3 Inloggning & Lösenordsbyte 4 Idagsidan 6 Kursens rum (startsida) 7 Webblektion 8 Inlämning
Läs merLathund för överföring av rapporter och ljudfiler
Lathund för överföring av rapporter och ljudfiler För handledare I den här lathunden finns detaljerade instruktioner om hur du gör för att ladda ner rapporter och ljudfiler från dina studenter. Först kommer
Läs merKommunikationspolicy i korthet för Lidingö stad
Kommunikationspolicy i korthet för Lidingö stad En policy ger stöd Att kommunicera är en del av vardagen för oss som arbetar i Lidingö stad. Att kommunikationen fungerar är viktigt för att vi ska kunna
Läs merEnkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten 2012. Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9
Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten 2012 Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till
Läs merSyftet är att fördjupa diskussionen om vem som ansvarar för vad.
ÖVNING: Roller och ansvar Syftet är att fördjupa diskussionen om vem som ansvarar för vad. Deltagarna får med utgångspunkt från olika arbetsmiljöutmaningar diskutera vilket ansvar rollen som chef och skyddsombud
Läs merFör unga vuxna Vuxenutbildning. Den svenska skolan för nyanlända
För unga vuxna Vuxenutbildning Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Vuxenutbildning Från 16, 18 eller 20 år (frivillig) Gymnasieskola Ålder 16 20 år (frivillig) Grundskola Ålder
Läs merKampanj kommer från det franska ordet campagne och innebär att man under en tidsbegränsad period bedriver en viss verksamhet.
EN LITEN KAMPANJSKOLA Kampanj kommer från det franska ordet campagne och innebär att man under en tidsbegränsad period bedriver en viss verksamhet. Finns det något man kan tänka på när man ska sprida ett
Läs merAdministratör Rollbeskrivning och stödjande instruktion. e-tjänst för ansökan om statsbidrag Senast uppdaterad: 2016-06-03
Administratör Rollbeskrivning och stödjande instruktion. e-tjänst för ansökan om statsbidrag Senast uppdaterad: 2016-06-03 2 Innehåll 1. Inledande information... 3 2. Rollen som administratör... 3 2.1
Läs merStudiehandledning för kurs:
Kopparberg IT 2012-06-18 Studiehandledning för kurs: Kurs i Dokumenthantering. Studieform: Självstudier med handledning. Studieperiod: Kontinuerlig kursstart halvtidsstudier en halvdag. Studietid: Halvdag.
Läs merUPPGIFT: SKRIV EN DEBATTARTIKEL
Åk 9 Historia & Svenska Namn: UPPGIFT: SKRIV EN DEBATTARTIKEL Du ska skriva en debattartikel på 1-2 sidor (Times new roman 12). Den ska ta upp exempel på hur mänskliga rättigheter försvagas i dagsläget.
Läs merPedagogiska tips Boksamtal
Pedagogiska tips Boksamtal 1 Vi är medvetna om att det skulle behövas lärarhandledningar till många fler böcker än vad vi mäktar med att göra. Därför har vi sammanställt en del bokfrågor som vi själva
Läs merAnvisningar för ansökan om bedömning av reell kompetens för grundläggande och/eller särskild behörighet
Malmö högskola / Gemensamt verksamhetsstöd Studentcentrum 1(5) September 2014 Anvisningar för ansökan om bedömning av reell kompetens för grundläggande och/eller särskild behörighet Reell kompetens vad
Läs merVad är det att vara en bra brandman? Vad kan man då?
Vad är det att vara en bra brandman? Vad kan man då? Vad säger omvärlden? Youtube? Bra brandman? Google? Bra brandman? Varför bedömning som lärande? Många föreställningar och erfarenheter Inget är så dåligt
Läs merKursplan i svenska. Därför tränar vi följande färdigheter under elevens skoltid i ämnet svenska: Tala, lyssna och samtala. År 1
Kursplan i svenska Språket är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket kan människor utveckla sin identitet, uttrycka känslor och tankar och förstå hur andra känner
Läs merHandledning för digitala verktyg Talsyntes och rättstavningsprogram. Vital, StavaRex och SpellRight
Handledning för digitala verktyg Talsyntes och rättstavningsprogram Vital, StavaRex och SpellRight Elevens namn:.. Skola: Datum:.. Varför behövs en handledning? Denna handledning är tänkt att användas
Läs merRiktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism.
REKRYTERINGSPOLICY Upprättad 2016-06-27 Bakgrund och Syfte Föreningen Ekonomernas verksamhet bygger på ideellt engagemang och innehar flertalet projekt där såväl projektledare som projektgrupp tillsätts
Läs merSvenska som andraspråk, år 8
1 (6) 2006-03-09 Svenska som andraspråk, år 8 Mål för betyget Godkänd Läser och förstår böcker på ca. 100 sidor eller mer. Läser och förstår svårare böcker. Kan läsa och följa instruktioner Förstår innehållet
Läs merVälkommen till Arbetsförmedlingen! Information till dig som är arbetssökande
Välkommen till Arbetsförmedlingen! Information till dig som är arbetssökande 1 2 Det här är Arbetsförmedlingen Söker du jobb? Vill du veta mer om arbetsmarknaden? Behöver du tips och råd om hur du hittar
Läs merFörskollärarprogrammet
Förskollärarprogrammet Förskolepedagogik: Verksamhetsförlagd utbildning, 7,5hp Studiehandledning (Preliminär) Kurskod 970G31 HT 2016 1 Välkommen till kursen! Innehållet i denna studiehandledning har utarbetats
Läs merÄmnesdidaktik Ht-12 (3 hp + 3 hp)
Ämnesdidaktik Ht-12 (3 hp + 3 hp) Välfärdsbegrepp i samhällsvetenskapen och Välfärdsstatens utveckling Upplägg, uppgifter & examination 27/8 kl 13-15 Introduktion/planering Vi diskuterar upplägget i didaktik
Läs merPartnerskapsförord. giftorättsgods görs till enskild egendom 1, 2. Parter 3. Partnerskapsförordets innehåll: 4
Partnerskapsförord giftorättsgods görs till enskild egendom 1, 2 Parter 3 Namn Telefon Adress Namn Telefon Adress Partnerskapsförordets innehåll: 4 Vi skall ingå registrerat partnerskap har ingått registrerat
Läs merIntyg om erfarenhet och lämplighet att undervisa som lärare i gymnasieskolan
Intyg om erfarenhet och lämplighet att undervisa som lärare i gymnasieskolan Läs detta innan du fyller i intyget: Det här formuläret ska fyllas i av rektorn eller huvudmannen och bifogas till ansökan om
Läs merInformation till elever och föräldrar i skolår 5
Information till elever och föräldrar i skolår 5 Att börja skolår 6 innebär en del förändringar jämfört med tidigare skolgång. När det gäller vilka olika ämnen ni skall läsa och hur mycket tid per vecka
Läs merLÄSFÖRSTÅELSE PROVKAPITEL. Katarina Neiman Hedensjö
LÄSFÖRSTÅELSE PROVKAPITEL Katarina Neiman Hedensjö Hej! Cirkus Ungefär och Cirkus Exakt Det är första veckan på sommarlovet och Julia ska gå i cirkusskola. Julia älskar allt som har med cirkus att göra.
Läs merRutin för lönegrundande medarbetarsamtal
Rutin för lönegrundande medarbetarsamtal Det lönegrundande medarbetarsamtalet syftar till att: vara ett instrument för planering, styrning och utvärdering, vara ett medel för att föra ut verksamhetens
Läs merGruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej- / killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,
Läs merBoll-lek om normer. Nyckelord: likabehandling, hbt, normer/stereotyper, skolmiljö. Innehåll
1 Boll-lek om normer Nyckelord: likabehandling, hbt, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet bygger på en övning där eleverna, genom en lek med bollar, får utmana sin förmåga att kommunicera
Läs merLokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 8
Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 8 Arbetsområde 2. Algebra Syfte formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder. reflektera över matematikens
Läs mere-cm Elektronisk Cash Management dygnet runt, världen över.
e-cm Elektronisk Cash Management dygnet runt, världen över. Välkommen till gränslösa affärsmöjligheter. Goda affärer kräver rätt förutsättningar. Rätt information när du behöver det och möjligheten att
Läs merDet flippade klassrummet hur uppfattas det av eleverna?
Det flippade klassrummet hur uppfattas det av eleverna? Vi och vår skola Undervisningslyftet Samarbete Karlskrona kommun och Högskolan i Jönköping Föreläsningar, seminarier, handledning Möjlighet att ta
Läs merStudiehandledning. Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt HT-11
Enheten för onkologi Institutionen för radiologi, onkologi och strålningsvetenskap Studiehandledning Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt Omvårdnad och onkologi vid onkologiska sjukdomar
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport År: 2016 Organisationsenhet: NYEFSK/FSK Nye Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Normer och värden Deluppgift: Klassens kvalitetsrapport
Läs merStockholm stad Förskoleundersökning 2014. 023387 Förskolan Pärlan
Stockholm stad Förskoleundersökning 2 27 Förskolan Pärlan Presentation Om undersökningen Frågorna i enkäten Inför läsning av rapporten Svarsfrekvens Resultat Övergripande resultat Förskola per år Förskola
Läs merKulturmöten. Det var vi som gjorde det.
Fröknegårdskolan Kristianstad Projektarbete inom ITiS Cederfjäll Tonny, Hedin Håkan, Sandgren Bo, Svensson Fredrik Kulturmöten Det var vi som gjorde det. Inledning Hösten 1999 började 54 nya årskurs 6-
Läs merSKOLFS 2012:18. Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000
Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka
Läs merEnkätresultat för elever i år 2 i Nösnäsgymnasiet 2 i Stenungsund våren 2014
Enkätresultat för elever i år 2 i Nösnäsgymnasiet 2 i Stenungsund våren 2014 Antal elever: 47 Antal svarande: 40 Svarsfrekvens: 85% Klasser: 12BAa, 12BAb, 12LL Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per
Läs merStrukturen i en naturvetenskaplig rapport
Strukturen i en naturvetenskaplig rapport I detta dokument beskrivs delarna i en rapport av naturvetenskaplig karaktär. På skolor, universitet och högskolor kan den naturvetenskapliga rapportens rubriker
Läs merBild Engelska Idrott
Bild skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material, kommunicera med bilder för att uttrycka budskap, undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder,
Läs merSKOLMATEN OCH ELEVINFLYTANDE
Ämne: Samhällskunskap, Svenska, Hem- och konsumentkunskap Årskurs: 4-6 SYFTE Elevdemokrati innebär en möjlighet att vara med och påverka och det innebär också ett ansvar. GENOMFÖRANDE Övningen inleds med
Läs merEnkätresultat för elever i år 2 i Mega Musik gymnasium hösten 2014. Antal elever: 47 Antal svarande: 46 Svarsfrekvens: 98% Klasser: MM13
Enkätresultat för elever i år 2 i Mega Musik gymnasium hösten 2014 Antal elever: 47 Antal svarande: 46 Svarsfrekvens: 98% Klasser: MM13 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor
Läs merYrkesintroduktion för socialtjänstens barnoch ungdomsvård
Yrkesintroduktion för socialtjänstens barnoch ungdomsvård Guide till webbaserat stöd YRKESINTRODUKTION FÖR SOCIALTJÄNSTENS BARN- OCH UNGDOMSVÅRD 1 Guide till webbaserat stöd Socialnämnden ansvarar för
Läs merTvå konstiga klockor
strävorna C Två konstiga klockor resonemang geometri Avsikt och matematikinnehåll Det som kan göra det svårt för barn att avläsa en analog klocka är att förstå att den består av två skalor som är beroende
Läs merEnkätresultat för elever i år 2 i Praktiska Skövde i Praktiska Sverige AB hösten 2014
Enkätresultat för elever i år 2 i Praktiska Skövde i Praktiska Sverige AB hösten 2014 Antal elever: 18 Antal svarande: 13 Svarsfrekvens: 72% Klasser: År 2 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin
Läs merSammanfattning på lättläst svenska
Sammanfattning på lättläst svenska Utredningen skulle utreda och lämna förslag i vissa frågor som handlar om svenskt medborgarskap. Svenskt medborgarskap i dag Vissa personer blir svenska medborgare när
Läs merNS3042, Språkkonsultprogrammet, Kurs 3, 30 hp
NS3042, Språkkonsultprogrammet, Kurs 3, 30 hp Fastställda av institutionsstyrelsen 2014-05-07. Gäller fr.o.m. ht 2014. Delkurs 1. Översättningens grunder, 3 hp 1. färdighet och förmåga att utföra enklare
Läs merPlanering - LPP Fjällen år 5 ht-16
Planering - LPP Fjällen år 5 ht-16 Under en månads tid kommer du att få lära dig mer om livet i de svenska fjällen, vilka djur och växter som trivs där samt vilka ekosystemstjänster som är tillgängliga.
Läs mer