Litteraturvetenskapliga teorier och metoder I Studiehandledning

Transkript

1 LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för kultur och kommunikation Litteraturvetenskap 1 (716G10) VT 2016 Litteraturvetenskapliga teorier och metoder I Studiehandledning Kursansvarig lärare: Elin Käck E-post: elin.kack@liu.se 1

2 Välkommen till introduktionskursen i litteraturvetenskaplig teori och metod! Denna studiehandledning förklarar kursens upplägg och undervisningsformer, samt ger er information som kan vara till nytta under kursens gång. Läs igenom denna för att orientera er i kursen och förbereda er inför våra träffar. Följande är viktigt att tänka på: Målet för kursen är att du som student ska förvärva grundläggande kunskaper om centrala frågor, begrepp och problemområden inom litteraturvetenskaplig teori och metod. På litteraturvetenskap 1 har vi valt att inleda med denna kurs därför att den kan fungera som en grund för både det teoretiska och det praktiska, analytiska, arbetet med litteraturen under terminens kommande kurser. Just därför ingår självklart litterära exempel genomgående i denna delkurs, även om den skönlitterära delen av litteraturlistan är längre i kommande periodöversiktliga kurser. Genom analyser och diskussioner av litterära exempel konkretiserar vi tillsammans teorierna om litteraturen och för diskussioner om litteraturvetenskapliga metoder och arbetssätt. I denna kurs förekommer tre olika undervisningsformer: föreläsningar, seminarier och textlaborationer. Föreläsningarna bidrar med strukturella och övergripande synsätt och skapar sammanhang. Seminarierna innebär diskussion i mindre och större grupper, ofta utifrån särskilda instruktioner eller uppgifter. Textlaborationerna utgör en mer experimentell form där vi arbetar praktiskt och tillämpande med litterära textexempel och diskuterar dessa utifrån olika litteraturvetenskapliga perspektiv och problemområden. Seminarier och textlaborationer ger dig som student möjlighet att träna din förmåga att tolka, analysera, problematisera, diskutera och reflektera kring litteratur med hjälp av litteraturvetenskapliga perspektiv, begrepp och frågeställningar. I kursen ingår en obligatorisk övningsuppgift i litterär textanalys (en analys av Sapfos Gudars like ). Den uppgiften ska ses som en introduktion till textanalysen i terminens kommande kurser. Instruktioner för denna finns i kurshandledningen. Vid litteraturvetenskapen betonar vi vikten av studentaktivt lärande. Det innebär att du som student ansvarar för din egen lärprocess. För att den här kursen ska vara så givande och lärorik som möjligt för dig, rekommenderar jag följande: Sträva efter aktiv närvaro på kursen. Aktiv närvaro innebär att man har läst den aktuella kurslitteraturen och därmed kan ta vara på tillfället att ställa frågor och delta i diskussionen. Sträva efter att ta med kurslitteraturen till undervisningstillfället. Det är mycket enklare att hänga med och vara en aktiv deltagare om man har texten framför sig. Kom ihåg att ett givande samtal om litteratur innehåller olika perspektiv och många röster. Det är alltid roligare om många deltar i samtalet, och mitt mål är alltid att skapa en miljö där studenter känner sig bekväma med att delta i diskussioner. 2

3 Några andra saker som är viktiga att ha i åtanke: Seminarierna och övningsuppgiften i textanalys är obligatoriska (jfr kursplanen). Frånvaro vid mer än ett seminarietillfälle innebär att du måste göra en skriftlig komplettering. Om detta blir aktuellt för dig kontakta mig via e-post för att få uppgiften. Om du inte redan har kurslitteraturen är det viktigt att snabbt skaffa den. Eftersom kursen har ett intensivt tempo behöver du dessutom planera din läsning. Om det krisar med kurslitteraturen är det viktigt att känna till att universitetsbiblioteket har referensexemplar av kursböcker som Litteraturhistoriens grundbegrepp och Grundbok i litteraturvetenskap. Sådana referensexemplar får man inte låna hem, men man kan sitta på biblioteket och läsa dem. De har dessutom utlåningsexemplar. För övrigt finns folkbiblioteken runt om i länet samt både stora internetbokhandlar och sådana som säljer begagnad kurslitteratur, t.ex. och samt Antikvariat finns förtecknade på t.ex. För äldre svensk skönlitteratur rekommenderas Litteraturbanken där en mängd verk gjorts tillgängliga digitalt (se litteraturlistan). Bekanta dig med den lista på litteraturvetenskapliga termer och begrepp som finns i denna studiehandledning. Du förväntas kunna förklara innebörden i begrepp som epik och epok, men också konkretisera dem genom att lyfta fram några illustrativa exempel eller sammanhang där de används. Kursen examineras genom salstentamen. Se exempeltenta på hemsidan. Tentamen måste man anmäla sig till senast 10 dagar innan. Anmälan sker på studentportalen och man behöver LiU-id för att kunna logga in där. På tentan examineras kurslitteraturen, men perspektiven och frågorna är till stor del betingade av kursens upplägg och utformning. Därför är det bra att både läsa och göra sig förtrogen med kurslitteraturen och att eftersträva en aktiv närvaro vid undervisningstillfällena. Tentans utformning framgår av exempeltentan, men kan sammanfattas såhär: några kortare begreppsfrågor ur listan på termer och begrepp, sedan två längre, resonerande frågor med utgångspunkt i historiska och teoretiska perspektiv på centrala litteraturvetenskapliga problemområden. Tentan avslutas med en mindre analysuppgift som innebär att diskutera möjliga tolkningar av en litterär text ur olika perspektiv. Frågorna ska besvaras i sammanhängande, resonerande text och inte i punktuppställningar. Jag hoppas att kursen ska upplevas som givande och angelägen. Tveka inte att fråga om det är något som är oklart i kursen eller i kursmaterialet! Elin 3

4 Inför seminariet onsdagen 3/2: Genomgång av textanalyser; verslära Analysuppgift En kort analys av Sapfos Gudars like Läs igenom de tio översättningarna av Gudars like i kompendiet. Välj en av dem. Motivera ditt val. Redogör för vad du tror att dikten handlar om. Beskriv hur dikten är uppbyggd. Fundera på om det finns någon relation mellan diktens form och innehåll. Uppgifterna lämnas in i utskriven version (1 2 sidor, 12 pt med 1,5 radavstånd) senast måndagen 1 februari. Ange ditt namn längst upp på dokumentet. OBS! Ta med en egen kopia av analysen till det följande seminariet, då ni kommer att läsa och kommentera varandras analyser i mindre grupper. 4

5 Textlaborationer 4/2, 9/2, 10/2 och 12/2 Uppgifter Fyra av kurstillfällena är så kallade textlaborationer. De syftar till att träna er i det praktiska arbetet med litterära texter utifrån centrala litteraturvetenskapliga perspektiv och problemområden. Inför varje tillfälle läses ett kapitel ur Grundbok i litteraturvetenskap, vilket introducerar temat eller problemområdet. Tillsammans med detta kapitel läses några litterära exempel som ska fungera som utgångspunkt i diskussionen. Till textlaborationerna finns inga på förhand givna frågor. Istället är tanken att utforska den mängd av möjliga sätt att ta sig an dessa uppgifter. Poängen är att utifrån det lästa kapitlet i Grundbok reflektera över möjliga sätt att läsa, diskutera och tolka de litterära exemplen. I mötet med varje textexempel blir således den huvudsakliga frågan: vilken typ av frågor blir relevanta att ställa till texten utifrån just detta perspektiv och problemområde? Under textlaborationerna diskuterar vi vad ni kommit fram till i mindre och större grupper. Därför är det viktigt att komma förberedd, gärna med nedskrivna idéer och tankar samt de frågor som dykt upp under läsningen. Denna undervisningsform utgår alltså från ert förberedda arbete och är tänkt som en gemensam kunskapsprocess. Min roll är att lyssna, ge respons och kommentera och sammanfatta på slutet. Exempel: Vid första textlaborationen handlar det om författaren som återkommande tema eller problemområde för litteraturvetenskaplig analys. Här läser vi kapitlet om författare i Grundboken samt textexempel från Kristina Lugn och William Shakespeare. Tanken här är att du ska reflektera kring hur dessa båda exempel kan diskuteras utifrån de perspektiv och frågor som kapitlet om författaren väcker. Kan någon aspekt av författarnas bakgrund kasta ljus över dessa exempel? Kan du dra nytta av resonemangen i praktikavsnittet om hur man konkret kan använda författaren eller någon form av biografisk metod som analysredskap vid textanalys? Vilken typ av frågor kan du ställa till de litterära texterna utifrån de teorier om författaren och litteraturen som presenteras i detta kapitel? Presenteras särskilda begrepp som du kan använda dig av? Om författarna och texterna är obekanta för dig kan du även behöva ta reda på mer om den, t.ex. genom litteraturhistoriska handböcker eller uppslagsverk (se förslag i litteraturlistan). 5

6 Seminarium 15 februari: Tillämpning och repetition Seminarieuppgift Inför seminariet: Syftet är att diskutera möjliga tillämpningar av teoretiska perspektiv och metoder som tagits upp på kursen på en litterär text. Den valda texten är Kafkas Förvandlingen. Inför seminariet arbetar ni i mindre grupper. Varje grupp har en uppgift att förbereda, enligt nedan. När ni kommer till seminariet delas ni in i tvärgrupper där ni får redogöra för varandra vad ni kommit fram till. Därefter sammanställer vi gemensamt slutsatser och tar upp eventuella frågor i helgrupp. Förbered er genom att: Läsa Förvandlingen Orientera er om författaren och verket i litteraturvetenskaplig handbokslitteratur eller genom att söka vidare efter litteratur om Kafka och verket med hjälp av bibliotekets resurser. Repetera relevanta delar av kurslitteratur som lästs till tidigare tillfällen. Lyssna på radioteaterversionen av Förvandlingen för att få ut det mesta av diskussionen om de mediala aspekterna (se litteraturlista för länk). Föra anteckningar över ert arbete i gruppen för att ha som underlag i tvärgruppsdiskussionen. Förslag på frågor: Grupp 1: På vilka sätt kan författaren som perspektiv bidra till tolkningen av Förvandlingen? Hur skulle du gå tillväga vid en biografisk analys? Vilken typ av frågor skulle du ställa? Vilka aspekter i och/eller utanför texten skulle du fokusera på? Grupp 2: På vilka sätt kan språk/stil, komposition, berättarteknik och genre bidra till tolkningen av Förvandlingen? Vilken typ av frågor skulle du ställa till texten? Vilka detaljer och aspekter i texten skulle du fokusera på? Grupp 3: På vilka sätt kan ett medialt perspektiv bidra till tolkningen av Förvandlingen? Hur skulle du gå tillväga, och vilka frågor skulle du ställa? Vilka aspekter i och/eller utanför texten skulle du fokusera på? Hur förhåller sig Förvandlingen i bokform till radioteaterversionen? Grupp 4: På vilka sätt kan läsaren som perspektiv bidra till tolkningen av Förvandlingen? Hur skulle du gå tillväga? Vilka frågor blir intressanta att ställa? Vilka aspekter i och/eller utanför texten skulle du fokusera på? Alla: Vilka fördelar och/eller problem kan finnas med respektive perspektiv i analysen av Förvandlingen? Vad skulle du behöva skaffa dig mer kunskap om för att göra en fördjupad tolkning? 6

7 Lista på termer och begrepp Nedan finns en lista på de termer och begrepp som du bör skaffa dig kännedom om under kursen. Du hittar definitioner och beskrivningar av de flesta begrepp i kurslitteraturen och de berörs också i sammanhang där de aktualiseras i undervisningstillfällena. Du kan även använda dig av Kenneth Åströms Termlexikon i litteraturvetenskap och övrig referenslitteratur, samt Nationalencyklopedin och litteraturvetenskapliga handböcker i referenslistan. Bibliotekets referenshylla för litteraturvetenskap har ett antal litteraturvetenskapliga uppslagsverk och handböcker och en ämnesguide på nätet: Utöver detta finns det en rik flora av engelskspråkiga uppslagsverk för litteraturvetenskapliga termer för den som gärna läser på engelska. Sådana kan hittas på bibliotekets hyllor och som e-böcker via biblioteket (genom en sökning på t.ex. literary terms ). allitteration anapest bunden vers codex daktyl dramatik epik epok/period epos fabel/historia fri vers främmandegöring förväntningshorisont genre intentionellt felslut intertextualitet intrig jamb kanon lyrik/poesi mimesis prosa rim strof tomrum troké verk vers versfot/takt versmått/meter Till sist: Tack till Emma Eldelin för kursstruktur och material som här omarbetats något av mig! 7