Slutrapport från utvärdering av projektet. På lika villkor. Augusti 2019 Eva Skog Stocks Apel AB

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Slutrapport från utvärdering av projektet. På lika villkor. Augusti 2019 Eva Skog Stocks Apel AB"

Transkript

1 Slutrapport från utvärdering av projektet På lika villkor Augusti 2019 Eva Skog Stocks Apel AB

2 Innehåll Inledning... 3 Om projektet... 3 Om utvärderingsuppdraget... 4 Metod... 5 Projektets resultat... 6 Definierade projektmål... 6 Måluppfyllelse... 7 Speciella förutsättningar och försvårande omständigheter... 8 Vad har gått särskilt bra? Vad kunde gjorts annorlunda? Att integrera de horisontella principerna Kommentarer kring projektets olika aktiviteter Avvikelser mot plan Summering av utvärderingens slutsatser Övriga kommentarer och funderingar Rekommendationer Avslutningsvis

3 Inledning Den här rapporten redovisar den externa utvärderingen av projektet På lika villkor som drivits av Vägledningscentrum inom Göteborgs stad under perioden september 2017 augusti Om projektet Projektets syfte har varit att säkerställa att alla elever inom Göteborgs stads skolor får tillgång till studie- och yrkesvägledning genom hela sin skoltid, från tidiga åldrar till gymnasieskolans slut, samt att eleverna kan tillägna sig karriärkompetens och göra väl övervägda val av utbildning, yrke och framtida arbete. Projektet har huvudsakligen verkat för att sätta upp strategiska stadsövergripande mål för att detta ska kunna bli verklighet. Det är viktigt att skilja på vägledning i snäv respektive vid bemärkelse. Studie- och yrkesvägledning i snäv bemärkelse är den som oftast sker i mötet med en studie- och yrkesvägledare, till exempel traditionella informationsträffar om vilka gymnasieutbildningar som finns, hur sökprocesserna går till, hur betyg och poäng räknas etc., samt enskilda samtal om vilka yrken och vilken utbildningsväg som kan vara lämplig för just den eleven. Vägledningen i vid bemärkelse är den som även övrig personal, rektorer och lärare, bedriver och ansvarar för. Här ska exempelvis ingå att ge eleverna tillräckliga kunskaper om olika yrken, vilka roller dessa spelar i samhället, vad som krävs och erhålls inom olika branscher, hur eleverna får kunskaper och verktyg för att själva ta reda på och avgöra vad som kan passa dem nu och i framtiden; vad som är möjligt och vad som är rimligt. Projektet har tillkommit då man sett behov av att ha en enhetlig syn och genomförande av studie- och yrkesvägledning inom Göteborgs stad. Stadens studie- och yrkesvägledare hör organisatoriskt till Vägledningscentrum, och inte till den eller de skolor de arbetar för. Detta har medfört att vägledningen i den snäva bemärkelsen är någorlunda enhetlig. Däremot har vägledningen i den vida bemärkelsen inte alls varit enhetlig, då den bedrivits lokalt på varje skola, eller inte bedrivits alls. Nationella och lokala rapporter har visat att Göteborgs huvudmän i skolfrågor inte tagit ansvar för att skolornas studie och yrkesvägledning fungerat på ett tillfredsställande sätt. Det framkom att det saknades rutiner och strukturer för hur man bedriver en likvärdig vägledning i vid bemärkelse. Den snäva bemärkelsen, som utgörs av studie- och yrkesvägledarens specialistkompetens, visade sig vara en jämförelsevis fungerande del inom skolan i Göteborg. Projektet På lika villkor gäller studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse. I resten av rapporten kommer därför studie- och yrkesvägledning åsyfta den vida bemärkelsen. Ibland används även det kortare vägledning för att inte göra texten för tungläst. Centralt i projektet är att vägledningen ska vara likvärdig; att målet är att alla elever ska ha samma kunskaper och kompetens om yrkeslivet, om olika utbildningsvägar och om de egna möjligheterna. 3

4 En annan viktig del har varit att sprida kunskap om att studie- och yrkesvägledningen ska vara hela skolans ansvar, det vill säga inte bara studie- och yrkesvägledarens utan även rektorns och lärarnas ansvar. Allt för många, även förtroendevalda och skolans tjänstepersoner, tänker främst på studievägledarens arbete. Detta har projektet haft som uppgift att ändra på. Eftersom det huvudsakliga målet med projektet har varit att åstadkomma ett strategiskt stadsgemensamt styrdokument, har de främsta målgrupperna varit stadens politiker och chefstjänstepersoner. De slutliga målgrupperna nås först en tid efter projektavslut, nämligen rektorer och lärare, samt därefter elever och föräldrar. Intressenter blir i förlängningen även arbetsgivare och slutligen hela samhället. Om utvärderingsuppdraget Den externa utvärderingen har haft som mål att belysa om projektet lyckats med sina föresatser. Syftet har varit att ge en bild över vad som gick bra, mindre bra och hur det går att arbeta vidare. Utvärderingsuppdraget påbörjades i april 2018 och avslutades i augusti Detta är en relativt kort period, ett år och fem månader inklusive två semesterperioder, varför det inte funnits utrymme för någon mer djuplodande följeforskning. Utvärderingen har sökt svar på frågor som: Har projektmålen uppnåtts och på vilket sätt? Har projektet gett upphov till oväntade avtryck? Hur följer det systematiska kvalitetsarbetet upp det långsiktiga resultatet? På vilket sätt har projektmålen införlivats i respektive förvaltning? Finns indikatorer för frågorna som tagits fram för det systematiska kvalitetsarbetet? Vad har fungerat: - särskilt bra med projektet? - mindre bra med projektet? Genomförs rätt aktiviteter i förhållande till de mål som projektet vill uppnå? Genomförs aktiviteterna på rätt sätt, d.v.s. håller implementeringen hög kvalitet? De horisontella principerna jämställdhet, tillgänglighet och ickediskriminering har beaktats vid utvärderingens alla frågeställningar. Enligt ursprunglig plan skulle samverkan med utvärderingen av motsvarande projekt hos Göteborgsregionens Kommunalförbund (GR) äga rum. Så blev inte fallet då projektverksamheterna och dess resultat visade sig bli svåra att jämföra och dels för att samarbetet projekten emellan inte blev så tätt som den ursprungliga tanken var. 4

5 Metod Utvärderingen har samlat in och analyserat information enligt följande: Enskilda intervjuer har genomförts med: Ellinor Dyne Projektledare för På lika villkor Utvecklingsledare vid Vägledningscentrum Karin Asplund Projektets styrgrupp och arbetsgrupp Verksamhetschef för Vägledningscentrum Björn Kalin Projektets arbetsgrupp Enhetschef vid Vägledningscentrum, Gymnasieområde Centrum samt Kommunalt aktivitetsansvar Katarina Gunnarsson Strandberg Projektets arbetsgrupp Kommunikatör vid Center för skolutveckling Malin Högstedt Projektets styrgrupp Utbildningschef vid Utbildningsförvaltningen, Område Stadsgemensamt (Center för skolutveckling, Språkcentrum, Vägledningscentrum) Bo Drysén Utbildningschef vid Utbildningsförvaltningen, Gymnasieområde Centrum (Hvitfeldtska gymnasiet, Schillerska gymnasiet, Angeredsgymnasiet samt IHGR (The International High School of the Gothenburg Region) Stefan Gustafsson Projektets styrgrupp Utbildningschef vid Grundskoleförvaltningen, Utbildningsområde 4 (Östra delen av Östra Göteborg samt Örgryte-Härlanda) Deltagande vid: Workshop med chefstjänstepersoner Seminarium med GR och gästföreläsare Seminarium med presidierna

6 Workshop med politiker och chefstjänstepersoner Arbetsmöte med Utbildningsförvaltningen och Grundskoleförvaltningen Studier av dokument kopplade till projektet Löpande samtal med projektledare Ellinor Dyne Projektets resultat Under rubriken Projektets resultat, med underrubriker, vill vi översiktligt ge vår bild av hur projektet fortlöpt samt hur målen har nåtts. Definierade projektmål Projektet har uttryckt tre huvudsakliga mål och uppgifter: Ta fram övergripande strategiska strukturer på kommunledningsnivå för studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse. Stödja respektive förvaltning att kulturanpassa övergripande strukturer för studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse. Utveckla systematiskt kvalitetsarbete i kommunens resultatuppföljning för studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse, d v s skapa bra sätt att mäta kvaliteten i det vägledningsarbete som skolorna bedriver. Definitionsmässigt ska ett mål vara tidsatt och mätbart. I den bemärkelsen är ovanstående inte egentliga mål, eftersom de är för otydligt bestämda. Men detta är vad projektet har strävat att uppfylla, så även fortsättningsvis i rapporten kallar vi det för mål. De horisontella principerna jämställdhet, tillgänglighet och icke-diskriminering har varit centrala i samtliga målområden. De sakfrågor projektet mest fokuserat på är: a) att identifiera könsbrytande insatser för yrkesval b) att identifiera hur flickor och pojkar vägleds beroende på i vilket sociokulturellt område de bor c) nyanlända elever d) hur elever med funktionsvariationer vägleds e) att identifiera hur flickor förbereds för en framtida yrkeskarriär 6

7 Då projektet avslutas ska det finnas likvärdiga planer för studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse på respektive kommunal skolformsnivå. Dessa planer ska vara på strategisk nivå, för att sedan kunna omvandlas till praktiska styrdokument för varje berörd skola. Ytterligare innebär det förväntade resultatet att beslutsfattare i staden följer upp skolans studieoch yrkesvägledning i vid bemärkelse. De långsiktiga effekterna förväntas bli att Göteborgs kommun och förvaltningarna följer upp arbetet med studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse. De innebär också att varje rektor i framtiden har en plan för studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse, en plan som varje skola följer upp. I förlängningen betyder det att alla elever får tillgång till en likvärdig studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse. Denna vägledning ska utrusta eleverna med karriärkompetens, d v s kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som gör att de kan hantera sina val när det gäller arbete och utbildning. Det handlar om att få kunskap och redskap för att förbättra sin självkännedom och lärandekompetens, samt utveckla sin karriärkompetens. Detta finns vidare beskrivet i ELGPN (The European Lifelong Guidance Policy Network) Tools No. 6 Riktlinjer för utveckling, politik, system inom livslång vägledning som de redskap som människor behöver för att kunna fatta beslut om sin framtid och vid olika övergångar i livet. Som utvärderare ser vi två separata utmaningar 1. Att hela skolan ska bidra vid vägledningen, inte bara studie- och yrkesvägledaren 2. Att alla elever ska ha lika möjligheter oberoende av kön och oberoende av var de bor och vad de har för hemförhållanden och utbildningsnivå i hemmet. Samt att alla elever ska få likvärdig vägledning oavsett kön och funktionsvariationer. Måluppfyllelse Det viktigaste målet var att utveckla och färdigställa den strategiska planen för studie och yrkesvägledning i Göteborgs Stad. Den är färdig och finns på plats vid projektslut. Den är dessutom mycket väl genomarbetad och framtagen under en lång process där berörda beslutsfattare och chefstjänstepersoner varit delaktiga. I den strategiska planen finns de horisontella principerna invävda så att de i förlängningen ska tillämpas i praktiken. Nästa mål var att kulturanpassa den strategiska planen d.v.s. utforma planer anpassade för respektive skolstadium och utbildningsprogram. Detta mål har p.g.a. förseningar i projektet inte uppnåtts under projekttiden. Dock har arbetet påbörjats i och med att förvaltningarna varit så pass delaktiga och engagerade i framtagandet av den strategiska planen, så processerna är igång. Det tredje målet var att skapa ett systematiskt kvalitetsarbete för att i praktiken följa upp arbetet med studie- och yrkesvägledningen. Arbetet har påbörjats och förslag till indikatorer har tagits fram vid workshop och arbetsmöten. Processen är inte helt enkel då staden inte är mätstyrd utan tillitsstyrd. Att för en studie- och yrkesvägledning ta fram indikatorer som bygger på tillit är inte helt enkelt. Det finns vid projektslut ingen färdig plan eller struktur för kvalitetsuppföljningen, då detta inte hanns med p.g.a. av de förseningar som drabbade projektet. Men det finns en bra grund att arbeta vidare med och det är möjligt att arbetet blir färdigt under hösten

8 Ett indirekt mål har varit att hos förtroendevalda få upp frågan om studie- och yrkesvägledning på agendan, samt öka kunskaperna kring vad denna vägledning faktiskt ska innebära och vad Skolverket, via de allmänna råden, kräver av landets kommuner. Därmed är förhoppningen att studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse kommer att förstärkas i stadens budget. Att projektet har lyckats få upp frågan på agendan är tydligt. Hur det blir med budgeten återstår att se. Ett annat indirekt mål är att stadens tjänstepersoner ökar sin kunskap inom området, samt att de blir varse att deras kunskap och stöd behövs för att driva både frågorna och det tillhörande systematiska kvalitetsarbetet framåt. Projektet har lyckats bra med att öka kunskapen om studie- och yrkesvägledning, inklusive de krav som nationell politik ställer, hos både politiker och chefstjänstepersoner. Dessutom har engagemanget ökat och frågorna diskuteras nu över både professionsgränser och förvaltningsgränser, vilket är mycket positivt! I projektets ansökan står beskrivet att de skulle samverka med systerprojektet GR Samsyv Allas ansvar. Samarbete inleddes och de båda projektledarna har haft kontinuerliga möten. I oktober 2018 arrangerade de ett gemensamt spridningsseminarium med information om de båda projekten samt en extern gästföreläsare. Den aktiviteten var uppskattad och lyckad, samt höll hög nivå. Därefter började de båda projekten gå i olika takt och det blev svårare att hitta gemensamma aktiviteter. Det var ursprungligen beslutat att de mot slutet skulle genomföra en gemensam spridningskonferens. Dock valde GR:s projekt att arrangera den konferensen på egen hand, utan att informera På lika villkors projektledare, eller bjuda in till någon form av deltagande eller medverkan. Självfallet kan det bli så att ursprungliga planer och överenskommelser inte längre är realistiska, men man bör ändå vara tydlig mot varandra och tala klarspråk om vad som är sagt och vad som kommer att behöva förändras. Projektledningen för På lika villkor anser inte att de, med facit i hand, kunnat agera annorlunda för att den planerade gemensamma konferensen skulle bli av. (Utvärderaren har inte talat med båda projekten, utan endast fått sitt eget projekts syn på det hela, men utgår ifrån att den informationen stämmer) Speciella förutsättningar och försvårande omständigheter Projektet har under resans gång drabbats av allehanda försvårande omständigheter. Vissa av dem har kunnat förutses, men har ändå inte varit så enkla att tampas med, och vissa har kommit som ovälkomna överraskningar. Projektledningen har verkligen ansträngt sig och oförtrutet arbetat vidare trots motgångar. Utan projektledningens lugn, anpassningsförmåga och strukturella angreppssätt hade projektresultaten inte blivit desamma. Omständigheter som gjort projektet försenat 1. Avhopp och turbulens Under våren 2018 fick ordföranden i Utbildningsnämnden sluta p.g.a. oegentligheter i en annan nämnd. Samtidigt slutade vice ordföranden i Utbildningsnämnden. Ny ordförande tillträdde den 9 mars Med andra ord byttes presidiet med ansvar för gymnasieskolan i Göteborg ut precis vid projektstart. 8

9 2. Omorganisation vid bildande av ny Grundskoleförvaltning I början av projektet var Göteborgs Stad, mitt inne i en omorganisation där förskoleverksamhet och grundskoleverksamhet skulle flyttas från de olika stadsförvaltningarna och verksamheten centraliseras till en gemensam Grundskolenämnd. Processen tog längre tid än vad man förutspått; vid starten 1 juli 2018 var ännu inte alla tjänster tillsatta. 3. Kommunalvalet Att det skulle hållas kommunalval i september 2018 var ingen överraskning. Att förhandlingarna och besluten kring hur Göteborg skulle styras, samt vem som skulle hamna på vilken politisk post, skulle dra ut så på tiden hade ingen kunnat förutse. Valutgången blev sådan att förhandlingar och kompromissanden tog flera månader i anspråk. Dessa tre omständigheter har haft stor påverkan på projektet. Den första omständigheten (nr 1) kunde dessutom inte alls ha förutsetts. Den innebar att projektets första seminarium med Utbildningsnämndens presidium inte kunde fylla sitt syfte eller ge förväntat resultat. Flera av deltagarna var nyligen tillträdda och dåligt insatta i dels ämnet och dels vad syftet med workshopen egentligen var. För att rädda stunden kom den istället att handla om delvis andra saker än det som projektledningen hade förberett. Detta försenade projektstarten då man alltså inte kom så långt i processen som man planerat. Omorganisationen (nr 2) var känd i förväg men medförde ändå svårigheter. En anledning var att den tog längre tid än förväntat. Ett stort problem var också osäkerheten hos berörda tjänstepersoner och chefer, huruvida de skulle behålla sitt jobb och vilken tjänst de i så fall skulle få. Några kände till var de skulle hamna men detta var kanske ännu inte officiellt. Detta medförde bland annat att till möten kallade personer inte alltid var så engagerade, och även om de var engagerade visste ibland varken de själva eller projektgruppen ifall de skulle vara kvar och kunna driva frågorna om studievägledning i framtiden. Osäkerheten varade i några månader och medförde, utöver en fördröjning, en viss velighet i projektet. Kommunalvalet (nr 3) var naturligtvis också väl känt i förväg. Vad som dock inte kunde förutses var valutgången som medförde en stor osäkerhet i hur Göteborgs stads styrning skulle se. Det tog flera månader innan politikerna hade förhandlat färdigt och funnit samarbeten för styrning av staden. Detta medförde i sin tur att det tog tid innan de nya förtroendevalda i Utbildningsnämnden och Grundskolenämnden var på plats. Projektet, som redan blivit försenat p.g.a. de tidigare omständigheterna, var inne i en fas då medverkan från styrande politiker skulle ingå. Detta blev svårt eftersom dessa inte fanns på plats. Projektets arbete mot en färdig strategisk plan blev i princip satt på vänt under hösten Det planerade seminariet med Grundskolenämndens och Utbildningsnämndens presidier gick av stapeln först i januari 2019, mot planerade september/oktober Hösten 2018 ägnades istället åt sammanställning av material från workshopar och seminarier, samt studier av forskning om studie- och yrkesvägledning, vilket beskrevs i en delrapport från projektet. Då projektet blev försenat, och inte heller beviljades förlängning hos ESF-rådet, kunde inte alla delar hinnas med, eftersom de logiskt måste följa på varandra. Den s.k. kulturanpassningen, d.v.s. att anpassa det övergripande styrdokumentet till Gymnasieskolans respektive Grundskolans olika verksamheter hanns inte med. Detta kommer dock att utföras efter att projekttiden löpt ur. Det faller sig naturligt och är nödvändigt, då det övergripande dokumentet 9

10 måste bli användbart för respektive förvaltning. Det måste självfallet göras om till konkreta planer och konkret handling. Vi får utgå ifrån att så kommer att ske, annars har hela projektet varit förgäves. Omständigheter som gjort projektet tungrott Utöver de extraordinära omständigheter (nr 1-3) som kraftigt fördröjt projektet, finns ett antal omständigheter som allmänt har försvårat projektledningens och projektgruppens arbete. Detta är omständigheter som inte är extraordinära händelser, utan helt enkelt beror på organisation och struktur hos projektägaren. 4. Stelbent byråkrati Inom Göteborgs Stad råder en hierarki och en organisation med kommunikationsregler som gör den enklaste arbetsuppgift mycket arbetsam. Därtill har utvärderaren känt av en generell försiktighet i hur man vågar uttrycka sig. Den stelbenta organisationen gör att det inte går att vara effektiv och pragmatisk beträffande vem som får vara med i vissa konstellationer och på vilka möten, vem som kan tala med vem etc. Detta har medfört att projektledaren inte fritt kunnat rådgöra om ett projektärende med vem som helst. Särskilt när politiken är inblandad säger regler att man inte får gå vilka kommunikationsvägar som helst. För projekt På lika villkor har stadens organisation haft mycket stor inverkan på möjligheten att driva projektet framåt i rätt hastighet. Det som mest påverkat projektet har varit att projektledaren inte haft tillträde till styrgruppen. Som exempel kunde projektledaren ibland få behövlig information först 2-4 veckor efter att den förmedlats. Projektledaren hade inte tillgång till viss information eller möjlighet till direktkontakt med styrgruppens medlemmar. Projektledaren har alltså inte funnits på rätt hierarkiska nivå i staden för att få tillträde till styrgruppen. Det har däremot en annan av projektgruppens medlemmar, som formellt är projektledarens linjechef. Det blir både frustrerande och svårt för en projektledare att driva projektet effektivt under sådana omständigheter. Stadens organisation gör också att kommunikationen tar onödigt lång tid. Ett exempel är osäkerheten och den långa väntan på besked om vilken dokumenttyp som skulle gälla. Projektgruppen har inte från början vetat vilken typ av styrdokument som projektet skulle resultera i. Att det var ett dokument på strategisk nivå visste de, men skulle det vara en policy, eller en strategisk plan, eller en riktlinje? De olika dokumenttyperna är strikt reglerade inom staden, hur de ska se ut och vara uppställda, vad de ska innehålla, var och av vem de ska beslutas etc. Det övergripande och överordnade styrande dokumentet är Kommunfullmäktiges budget, som dessutom förändras från period till period. Att inte få besked om dokumenttyp har medfört svårigheter och fördröjning i projektet. Om projektet redan från början vetat vilken dokumenttyp och vilken mall som skulle används, har det gått mycket lättare att planera arbetet. (Det är svårt att hitta vägen om man inte vet vart man ska ) Denna typ av svårighet har stundtals bakbundit projektgruppen. Slutligen kom beskedet att projektet skulle skriva en allmän strategisk plan, som sedan i efterhand kan omformas till 10

11 den typ av dokument som de styrande tycker är mest lämplig. Men innan beskedet kom stod projektgruppen och stampade utan att kunna gå vidare. 5. Chefer går in och styr projektverksamheten från sidan. Ett projekt ska vara just ett projekt och ligga utanför linjen. I princip kan det bli lite förvirrat och irriterat då en chef lägger sig i mitt i rådande projektgång, men här har det ibland varit nödvändigt. Detta beror på stadens hierarkiska struktur som gör att projektet självt inte har tillgång till behövlig information eller har möjligheter att kontakta rätt personer, t.ex. politikerna eller en specifik chef på högre nivå. De organisatoriska omständigheterna gör alltså att projektet blir beroende av linjechefer under resans gång. Det har många gånger varit nödvändigt, till exempel att gå in och ändra datum för en aktivitet så att den hamnar rätt i förhållande till linjeorganisationens aktiviteter. Men det finns en uppenbar risk att projektet bara blir en förlängning av linjeverksamheten, eller att någon högre upp rör till det p.g.a. dålig framförhållning eller en allmän vilja att påverka. En annan risk är att linjechefer helt enkelt glömmer bort att det handlar om ett projekt och glömmer att meddela eventuella svårigheter och förändringar till projektgruppen, utan endast diskuterar frågorna den vanliga linjevägen. Då når inte informationen rätt personer. Det är viktigt att tydligöra rollerna och att en projektledare har möjlighet att faktiskt leda projektet. 6. Sena kommentarer Berörda personer som egentligen har haft gott om tid och möjligheter att vara med i processen, reagerar ibland inte förrän i sista stund och kontentan blir gå tillbaka och gör om. Extremt frustrerande för en projektledning! 7. Allmän tidsbrist Personer prioriterar inte att läsa in sig i förväg eller att komma på möten över huvudtaget. Detta gör projektet trögarbetat. Ovan nämnda omständigheter har varit organisatoriska. Utöver detta kommer: 8. Förhålla sig till andra styrdokument Det finns svårigheter med komplexiteten i att förhålla sig till alla andra styrdokument, t.ex. stadens egna styrdokument, nationella lagtexter m.m. Projektet måste samverka med dessa dokument utan att tappa innehåll i sitt eget. En delikat uppgift. Vad har gått särskilt bra? Här följer en rad punkter som utvärderaren särskilt vill lyfta fram: Projektledningens strukturella angreppsätt, genomsyrat av god ordning och reda, har varit en styrka och behövlig tillgång. Att lugnt och metodiskt arbeta sig igenom och förbi alla de svårigheter som projektet ställts inför har varit ovärderligt. Utan projektledarens engagemang och ihärdighet hade det inte gått vägen. Även övriga i projektgruppen har bidragit med engagemang och hårt arbete. 11

12 Följande är ett citat från en av intervjuerna: Projektgruppen har varit flexibla, ödmjuka och mottagliga för synpunkter. De är prestigelösa. Deras sätt att verka och agera har genomgående varit en framgångsfaktor. Ytterligare ett citat: Kommunikationen har fungerat bra! Och ett tredje citat: Projektet har skapat ett bra forum för dialog. De flesta workshopar och seminarier har gett värdefull information och användbara resultat. Upprepningen av vad studievägledning i vid bemärkelse är har varit ett lyckat drag. Det har möjligen känts tjatigt för oss som sedan länge tagit det till oss, men med denna upprepning går budskapet in hos alla berörda. Den ursprungliga styrgruppen bestod av områdeschefen, en representant från utbildningsförvaltningen, tre stadsdelsrepresentanter och tre verksamhetschefer. Efter omorganisationen till en central Grundskoleförvaltning, sommaren 2018, bildades en ny stor styrgrupp. Även den avhandlade flera områden och projekt vid samma möten, så den var inte sammansatt enbart för projektet. Med tanke på att de två första styrgrupperna fungerade dåligt som just styrgrupper för projektet, var det mycket bra, för att inte säga nödvändigt, att ombilda till en mindre styrgrupp med större engagemang och betydligt snabbare beslutsförmåga. Den sista och mindre styrgruppen kommunicerade främst via e-post kring olika frågor som i första hand projektledaren tog upp. Nu kunde projektledaren få tillgång till styrgruppens öra. Detta i kombination med en betydligt mer engagerad och fungerande styrgrupp kunde projektet ta ett tydligt steg framåt. Den nya mindre styrgruppen bildades den 18 januari 2019 och bestod av: Thomas Berndtsson, utbildningsdirektör, utbildningsförvaltningen Stefan Gustafsson, utbildningschef, grundskoleförvaltningen Malin Högstedt, utbildningschef, utbildningsförvaltningen område stadsgemensamt Projektets dokument: Nyhetsbreven (6 st), Delrapporten (januari 2019) samt den Strategiska planen (augusti 2019) är mycket väl genomarbetade och håller hög nivå. Projektgruppens egna formuleringar om positiva erfarenheter är bland annat: - Nationellt fokus på studie och yrkesvägledningen lyfter också frågan i Göteborg - Engagerade deltagare på workshop - Projektet bidrar till samtal om elevers lika möjligheter Utvärderaren skriver helt under på dessa! Vad kunde gjorts annorlunda? Styrgruppen borde ha ombildats tidigare. En styrgrupp ska ha som uppgift att styra ett projekt, inte bara sitta och bli informerad om det vid en av en lång rad andra mötespunkter. Även om det finns möjlighet att ifrågasätta eller komma med 12

13 förbättringsfärslag, är engagemanget troligen inte vad det borde vara, och kanske inte heller möjligheten att vara påläst och insatt i alla frågor som avhandlas vid ett sådant större möte. Projektet kunde ha varit ännu tydligare med att redovisa att det handlar om två parallella utmaningar: 1) Att hela skolan ska bidra vid vägledningen, inte bara studie- och yrkesvägledaren 2) Att alla elever ska ha lika möjligheter oberoende av kön och oberoende av var de bor och vad de har för hemförhållanden och utbildningsnivå i hemmet. Samt att alla elever ska få likvärdig vägledning oavsett kön och funktionsvariationer. Projektet kunde oftare ha medvetandegjort att dessa utmaningar går att jobba med var för sig, att de inte är beroende av varandra, men att det är viktigt att regelbundet stanna upp och belysa dem båda. Det blir så lätt att den ena glöms bort eller faller i skugga. Projektledningen har kanske varit lite för optimistisk och trott att det skulle gå enklare att få igenom en strategisk plan som alla skulle stå bakom och acceptera. Det har varit svårt. Vissa möten borde ha varit ännu grundligare förberedda för att de skulle fylla sitt syfte. Eftersom projektet hela tiden varit tvungen att förhålla sig till den övriga ledningsstrukturen har det varit svårt att kommunicera och informera olika personer inför de olika aktiviteterna. Det mesta av informationen fick ske vid mötesstarten och då kanske inte alla hunnit landa i rummet ännu. Syftet med varje aktivitet har förvisso förklarats vid inledningen, men det kan alltid vara ännu tydligare, t.ex. genom att använda praktiska exempel. Förvirringen kring begreppet strategisk nivå är ett sådant fall. Att tydliggöra skillnaden mellan strategi och plan (vad och hur) är ett annat exempel. Sett i backspegeln så borde varje workshop och seminarium ha inletts med ännu tydligare beskrivning av projektets syfte, mål och utmaningar samt workshopens syfte. Även de begrepp och delar som mötet ska avhandla borde inledningsvis ha förklarats och exemplifierats. Ett sådant begrepp är indikator. Vet till exempel alla i rummet vad är det för skillnad på ett mål, ett mätvärde och en indikator? En gemensam plattform hade behövt skapas vid varje mötesstart. Att integrera de horisontella principerna Begreppet horisontella principer har myntats av de myndigheter som arbetar med de Europeiska strukturfonderna. Det är ett samlingsnamn för främjande och utveckling av jämställdhet, tillgänglighet, icke-diskriminering samt ekologisk hållbar utveckling. Det ska ses som förhållningssätt som ska gå horisontellt tvärsigenom all projektverksamhet. Arbetet med horisontella principerna har lång historik vid Vägledningscentrum i Göteborg. Här används dock oftare begreppen normkritik, normkreativitet och likabehandling, men det är i princip är samma sak. Göteborgs stad utbildning har en likabehandlingsplan vilken ligger till grund för Vägledningscentrums arbete med frågorna. Här identifieras att alla som arbetar vid Vägledningscentrum ska visa respekt för den enskilda individen, utgå från ett demokratiskt 13

14 förhållningssätt, aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer och grupper samt motverka kränkningar. Personal från Vägledningscentrum har tidigare medverkat i olika ESFprojekt och har därigenom dels gått utbildningar i genus kunskap och jämställdhet. Utbildningsförvaltningen (dit Vägledningscentrum hör) har en handlingsplan gällande HBTQfrågor. En grupp, med ledning av enhetschef, arbetar aktivt med olika områden tillhörande normkritik, så att all personal inklusive cheferna ska bli kunnigare och handla i enlighet. Gruppens utvecklingsarbete medför att Vägledningscentrums personal successivt ökar medvetenheten om hur de påverkas av samhällets normer och sina egna normer. Varje större möte inleds med en normkreativ kvart. Allt detta sammantaget gör att kunskapen och beredskapen att arbeta med de horisontella principerna har varit mycket goda. Trots detta görs ändå små klavertramp ibland. De horisontella principerna ska genomsyra allt vad projektet gör och leder till. Det ska genomsyra inte bara projektets slutliga produkter och leveranser, utan även själva projektarbetet och vägen fram. I projekt På lika villkor utgörs slutprodukten av strategiska dokument och planer, och dess effekter blir praktisk studie- och yrkesvägledning för alla grundskole- och gymnasieelever vid skolor i Göteborgs stads regi. I projektets uppgift har hela tiden kärnan varit att den strategiska planen ska medverka till likabehandling samt lika villkor och möjligheter oavsett kön, var eleven bor, eventuella funktionsvariationer etc. Syftet är att säkerställa att alla elever ska få lika villkor precis som projektet heter. Det finns ändå en risk att detta glöms bort när det tampas med dokumentstrukturer, möjligheten att nå rätt personer med information och sprida att det handlar om hela skolans ansvar. Projektgruppen har insett att frågorna om de horisontella principerna måste tas upp om och om igen, för att inte falla bort. Detta har de lyckats med men kommer även att behöva fortsätta göra tydliga medskick efter projektet avslutats. Även om horisontella principerna varit centrala i projektet har det förekommit små missar när det handlar om själva projektgenomförandet. Det är så lätt att bara fokusera på målgruppen men att glömma att detta även ska gälla projektmedarbetare och deltagare vid projektaktivteter. Några exempel på detta är: Svårt att höra när några föreläsare talar. Det finns alltid några som börjar få sämre hörsel även om det inte är ett uttalat funktionshinder. En mikrofon behövs. Långsmal avlång lokal gör att de längst bak får svårt att se. Samma sak här; det behöver inte handla om ett uttalat funktionshinder. Det ska vara möjligt för all ai lokalen att läsa texten på presentationsbilder och dylikt. Kommentarer kring projektets olika aktiviteter Workshop med Utbildningsnämndens presidium april 2018 Utvärderingen var ej på plats vid detta tillfälle, men har fått det berättat för sig. Hela mötet blev ganska misslyckat. Syftet var att projektet skulle få politikernas syn på framtidens studie- och yrkesvägledning, men istället blev det politikerna som fick information om var studievägledningen befinner sig idag, vilka krav som ställs från nationellt håll och vad projektet hade för syfte. Några deltagare visste knappt ens vad de var på för möte. I stället för en dialog 14

15 blev det ett informationsmöte. Projektgruppen hade förberett mötet väl, men när de insåg att kunskapsnivån var så pass låg hos deltagarna, fick de på stående fot ändra på både syfte och innehåll. Vi detta tillfälle fick heller inte projektledaren tala, p.g.a. rådande organisationsstruktur, så hon hade ingen möjlighet att inflika något av det ursprungligen tänka innehållet. Projektet hade en ordentlig utvärdering efter den här workshopen, där de var mycket tydliga med vad som gjorde att det blev så fel. Projektgruppen var här självkritisk och insåg att de alldeles nytillträdda politikerna hade behövt mer underlag före mötet. Situationen var, som ovan nämnts, svår p.g.a. avhopp och viss turbulens, men att deltagarna var nya på sina tjänster och därmed inte hunnit sätta sig in sakfrågorna eller syftet med workshopen borde kunnat förutses av projektgruppen. Workshop med chefstjänstepersoner Denna workshop vände sig till chefstjänstepersoner tillhörande grundskola och gymnasieskola. I början märktes en viss besvikelse då det endast var 13 personer av 21 inbjudna som närvarade. En avgörande anledning till detta var säkerligen att många av de inbjudna var berörda av den kommande omorganisationen mot en ny central Grundskoleförvaltning. Några visste inte vilken tjänst de skulle ha efter sommaren; några kanske redan var på väg bort, därför prioriterade de inte att medverka. Men detta är bara gissningar från utvärderarens sida, då vi inte har intervjuat personerna i fråga. Av de 13 personer som medverkade på workshopen var i gengäld de flesta mycket engagerade (även om utvärderaren noterade en del mobiltelefoner igång under borden ). Syftet var att tillsammans diskutera vad Skolverkets allmänna råd för studievägledning kan betyda och innebära för Göteborgs stad. Workshopen innehöll ett moment med gruppindelning och därefter rundvandring mellan 6 olika stationer. Vid varje station diskuterade gruppen ett specifikt område, t.ex. Normkritik eller Lärares kompetensutveckling inom SYV-området. De skulle försöka besvara frågan Hur bör detta formuleras på strategisk nivå. Svaren och idéerna skrevs på post-it-lappar som klistrades upp. Därefter fick alla gå runt och sätta pluppar på de förslag som de ansåg viktigast och nyttigast. Fem pluppar/person och station var tilldelningen. Upplägget var bra och skapade ett engagemang! Mobiltelefonerna lyste med sin frånvaro under dessa övningar. Det som kunde gjorts annorlunda här var mera tid vid varje station blev kanske lite stressigt. Men de medverkande erbjöds möjligheten att komplettera med ytterligare idéer efter workshopen. En sak som orsakade förvirring var begreppet strategisk nivå. De förstod inte heller hur de skulle tänka kring strategisk plan och på huvudmannanivå. Projektgruppen hade behövt beskriva, och gärna exemplifiera, detta ordentligt både i inbjudan och vid workshopens inledning. Kan det finnas en rädsla hos tjänstepersonerna att komma med för bra förslag? Det trodde några av de intervjuade. Risken är att de håller igen p.g.a. risken att själva sedan bli tvungna att driva igenom det föreslagna och att få en till sak att göra. Många är idag stressade och har för 15

16 ont om tid för sina komplexa arbetsuppgifter. Detta kan motverka att de bästa förslagen läggs fram. Rädsla att köra slut på sig helt enkelt. Seminarium med GR och gästföreläsare Detta var ett spridningsseminarium i samarbete med projekt GR Samsyv allas ansvar, med syfte att sprida information samt blicka utanför Sverige. Det var ca 40 personer i lokalen, varav ca 10 personer från projekten och föreläsare, d.v.s. runt 30 inbjudna politiker och tjänstepersoner. Seminariet var mycket bra och kändes uppskattat. Två korta föredrag om projekten samt ett lite längre föredrag med gästföreläsaren Fil dr Raimo Vuorinen från Finland. Raimo Vuorinen jobbar internationellt och berättade bland annat om ett europeiskt nätverk för studie- och yrkesvägledningsfrågor. Han berättade även om viss forskning, hur det ser ut i olika länder m.m. Informationen var både intressant och relevant. Seminariets moderator var Björn Kalin från projektgruppen. Han gjorde ett strålande jobb, kändes förtroendeingivande, tiderna hölls exakt och hela seminariet gav ett proffsigt intryck. Seminarium med presidierna Syftet med detta seminarium var att informera om projektets status, visa ett första utkast till styrdokument samt få accept för att frågorna behöver drivas vidare. Närvarande var Utbildningsnämndens och Grundskolenämndens presidier. Det blev ett bra möte med positiva, engagerade och jordnära deltagare som gärna ville fortsätta att bidra till ett bra styrdokument. Workshop med politiker och chefstjänstepersoner Denna workshop hade som syfte att få fram förslag till indikatorer och vidare arbete med det systematiska kvalitetsarbetet. Deltagare var förtroendevalda i Grundskolenämndens och Utbildningsnämndens presidier samt chefer i Grundskoleförvaltningen och Utbildningsförvaltningen. Workshopen innehöll inledande dragningar om dagen och dess upplägg samt därefter grupparbeten för att diskutera fram möjliga indikatorer för att mäta kvaliteten på skolorna studie- och yrkesvägledning. Grupparbetena och diskussionerna genomfördes över både professionsgränser och förvaltnings- och nämndgränser. Det var en positiv stämning i rummet och engagerade deltagare. Kommentarer och idéer skrevs in online i padlet så att alla kunde följa varandras arbete på skärmen. Efteråt sammanställdes de inkomna förslagen för vidare bearbetning. Upplägget var bra och kändes uppskattat. Dock kom några kommentarer om att målen var för högt ställda; att dessa frågor måste borras i lite djupare, för att indikatorer ska vara användbara och nå sitt syfte måste de vara ordentligt genomarbetade. Utvärderaren håller med om dessa synpunkter; detta blir svårt att utveckla under några enstaka workshopar. Arbetsmöte med Utbildningsförvaltningen och Grundskoleförvaltningen Det här arbetsmötet blev inte som tänkt. Planerat var att diskutera det framtagna utkastet till strategisk plan. Följande frågor hade skickats ut någon vecka i förväg: 1. Behöver något förtydligas i mål och indikatorer? 2. Hur kan planen kulturanpassas till respektive förvaltnings behov och organisation t.ex. indikatorer för prao? 3. På vilket sätt kan planen bli en del i det systematiska kvalitetsarbetet? Årshjul? 4. Annat som ni funderar över? I god tid före mötet var dess syfte känt. Men åter igen hade stadens organisationsstruktur gjort sig påmind och detaljer hade diskuterats vid sidan av, utan projektgruppens vetskap. Olika synpunkter på den strategiska planens innehåll samt synpunkter på den föregående 16

17 workshopens upplägg hade diskuterats utanför projektet. Detta medförde att mötet inte kunde få det innehåll som var avsikten utan det beslutades att ta de uppkomna synpunkterna ett varv till vid ett senare tillfälle. De personer som närvarade vid mötet var dessutom endast budbärare, då ordinarie kallade hade inte möjlighet att komma. Det blev tydligt att det var något i processen som inte hade fungerat; något som låg utanför utvärderarens uppdrag att undersöka. Avvikelser mot plan Den största avvikelsen var att projektet blev kraftigt försenat, vilket beskrivits tidigare i rapporten. Detta har medfört att inte hela projektplanen har hunnits med innan projekttiden har gått ut. De sista momenten, som färdigställande av indikatorer, utarbetande av kulturanpassningen samt ett spridningsseminarium, kommer att genomföras av linjeorganisationen efter projektslut. Enligt ursprungliga planer skulle samarbete med GR Samsyv bedrivas. Så skedde till en början, men mot slutet av projekten fick man mindre av gemensamma nämnare då projekten dels arbetade olika dels var i otakt fasmässigt, varför samverkan klingade av. Även viss samverkan med andra projekt, som GPS och Vägledning för livet, inleddes vid projektstart men drevs inte vidare, vilket inte heller var uttryckt i projektansökan. Summering av utvärderingens slutsatser De flesta av de specificerade utvärderingsfrågorna har löpande besvarats ovan i denna rapport, men här följer en kort summering, samt ett par ytterligare kommentarer: Har projektmålen uppnåtts och på vilket sätt? Mål nr 1: Ta fram övergripande strategiska strukturer på kommunledningsnivå för studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse. Mål nr 1 har uppnåtts. En strategisk plan finns utarbetad och dokumenterad Mål nr 2: Stödja respektive förvaltning att kulturanpassa övergripande strukturer för studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse. Mål nr 2 har inte uppnåtts inom projekttiden. Detta beror på ett antal försenande omständigheter vilka beskrivits ovan. Projektledningen har arbetat hårt och anledningen till att målet inte uppnåtts ligger utanför deras kontroll. Med största sannolikhet kommer målet att uppnås efter projekttidens slut. Mål nr 3: Utveckla systematiskt kvalitetsarbete i kommunens resultatuppföljning för studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse, d v s hitta bra sätt att mäta kvaliteten i det vägledningsarbete som skolorna bedriver. Mål nr 3 är delvis uppnått. Arbetet är påbörjat och förslag till indikatorer finns. Med största sannolikhet kommer målet att uppnås efter projekttidens slut. 17

18 Har projektet gett upphov till oväntade avtryck? De viktigaste avtrycken, som inte var specificerade som särskilda mål i projektbeskrivningen, är: - Frågan om studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse har kommit upp på agendan hos beslutsfattare och tjänstepersoner. - Kunskaperna om studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse har ökat bland beslutsfattare och tjänstepersoner. - Beslutsfattare och chefstjänstepersoner diskuterar frågan gemensamt dels över professionsgränserna och dels över förvaltningsgränserna. En dialog har skapats! Hur följer det systematiska kvalitetsarbetet upp det långsiktiga resultatet? Det är ännu inte fastsällt hur det systematiska kvalitetsarbetet ska se ut. På vilket sätt har projektmålen införlivats i respektive förvaltning? Respektive förvaltning (Grundskole- och Utbildningsförvaltningarna) har engagerats i framtagande av den övergripande strategiska planen samt framtagande av indikatorer. De har god kännedom om och engagemang i frågorna, och kommer med stor sannolikhet att driva arbetet vidare med att utveckla konkreta planer och kvalitetskontroll för de egna verksamheterna. Finns indikatorer för frågorna som tagits fram för det systematiska kvalitetsarbetet? Förslag till både kvalitetsfrågor och indikatorer finns framtagna. Dessa behöver dock kompletteras och vidareutvecklas innan de går att använda. Indikatorerna måste vara praktisk mätbara samt verkligen indikera det som ska mätas och uppnås, på ett rättvist och rättssäkert sätt. Dessutom måste berörda beslutsfattare vara överens. En hel del arbete kvarstår här. Vad har fungerat särskilt bra, samt mindre bra, med projektet? Detta finns beskrivet tidigare i rapporten, under i egen rubrik, och är för omfattande för att enkelt summeras här. Genomförs rätt aktiviteter i förhållande till de mål som projektet vill uppnå? I princip har rätt aktiviteter genomförts. Möjligen kunde projektet ha haft några mindre förmöten med deltagare i olika grupper, för att dessa skulle vara bättre förberedda inför en workshop eller ett seminarium. Då kunde resultatet och produkterna ur respektive workshop hållit högre kvalitet och bli mera matnyttiga. En fundering från utvärderarens sida genom hela projektet, har varit om inte rektorer och skolledare borde varit med i någon form. Exempelvis kunde de medverkat i någon referensgrupp där de kunnat komma med inspel från sidan. Det är trots allt de som arbetar i verkligheten och vet vad som fungerar och inte fungerar, och skulle kunna bidra med viktiga erfarenheter och kunskap. Det är dessutom psykologiskt och strategiskt fiffigt att ha med de berörda redan från början, då risken för motstånd ute i verksamheterna minskar. Självklart är detta en budget- och resursfråga, men om det hade varit möjligt borde projektet haft en lite 18

19 större kostym så att detta hade kunnat rymmas. Genomförs aktiviteterna på rätt sätt, d.v.s. håller implementeringen hög kvalitet? Samtliga aktiviteter har varit väl genomtänkta och förberedda. Ibland kunde dock informationen om sakinnehållet inför respektive workshop varit tydligare (se ovan). Några små missar beträffande de horisontella principerna har också förekommit (se ovan) men överlag har aktiviteterna hållit hög nivå. De horisontella principerna har varit närvarande och centrala genom hela projektet. Att skapa en strategisk plan som ger lika villkor för alla elever harvarit den centrala uppgiften. Några småmissar i genomförandet av projektets aktiviteter har förekommit, men detta har diskuterats och därigenom kommer troligen inte samma missar göras igen. Övriga kommentarer och funderingar Här följer några blandade kommentarer och funderingar som utvärderaren passar på att skicka med: Det är tydligt att närvaron och engagemanget från Utbildningsförvaltningens direktör samt utbildningschefen för Område Stadsgemensamt har haft stor betydelse för projektets framgång. Det hade inte varit möjligt att genomföra utan deras insatser och möjligheter att bjuda in rätt personer och att få upp det på agendan hos berörda politiker och chefstjänstepersoner. Det finns en del praktiska frågor som kan spela in, men som inte tas upp på strategisk nivå. Dessa kan ändå spela stor roll för vad som faktiskt händer i verkligheten ute på skolorna och med eleverna. En sådan fråga är tidsbrist och resursbrist. Om man för in något nytt, måste man ta bort något annat! Även om vägledningen i den vida bemärkelsen ska ingå i den ordinarie undervisningen och vävas in bland andra skolämnen, tar det ändå tid för rektorer och lärare att diskutera frågan, att analysera frågan, att kompetensutveckla sig enligt planen, att omforma och planera lektioner så att även vägledningsfrågorna vävs in, att i efterhand kunna svara på vad som gjorts och vad som fungerat i praktiken, att bättre ha koll på och analysera varje elevs behov etc. Detta tar tid, särskilt det planeringsarbete som krävs innan de nya rutinerna har satt sig. Varifrån ska denna tid tas? Detta måste tydligt framgå samt var ansvaret ligger. Det är helt omöjligt att bara trycka in mer och mer hos lärarna, utan att ta bort något annat. Om det inte tydligt talas om vad som ska tas bort, blir det upp till varje rektor, eller till varje lärare, att godtyckligt bestämma. Eller så blir andra arbetsuppgifter helt enkelt glömda, borttappade eller snabbt överslarvade med dålig kvalitet som följd. Hur hanteras detta i ett strategiskt dokument? En annan svårighet är att lärare och rektorer ibland inte har någon egen arbetslivserfarenhet utanför skolans värld. Eller så var det mycket länge sedan de jobbade ute i t.ex. privat industri, i vården, i serviceyrken eller hantverkaryrken. Världen kan dessutom ha förändrat sig mycket sedan dess. Detta är praktiska frågor som kanske 19

20 borde åtminstone diskuteras på strategisk nivå, så att ett strategiskt dokument tar höjd för detta. Varför klarar inte Göteborgs stad att se till att följa Skolverkets allmänna råd och verka för de i skollagen nationellt uppsatta målen utan extra medel från EU? Någon svarade att det nog hade gått ändå utan ett projekt men hade tagit (ännu) längre tid och resultatet inte hållit så hög kvalitet. Projektgruppen har ibland haft lite för bråttom i förhållande till vad som inom staden, med rådande organisationsstruktur, är möjligt. Till exempel måste tydliga delmål för vägledningen formuleras först, innan indikatorer kan tas fram. Dessa måste också knådas mer närmare verksamheterna och jobbas med hos förvaltningarna. Det räcker inte att göra detta vid några enstaka workshopar, då frågorna är mer komplexa än så och måste hänga samman med andra mål och riktlinjer. Det krävs en längre och ihärdigare process. Det som har varit den stora svårigheten är den rigida och komplexa struktur som projektet har verkat inom. En eloge till projektgruppen och projektledaren som orkat driva arbetet vidare trots dessa förutsättningar! Rekommendationer Slutligen några rekommendationer för framtiden: Det är viktigt att det påbörjade arbetet kring sakfrågorna som hör till kulturanpassningens, d.v.s. skapandet av praktiska handlingsplaner, inte faller bort i samband med projektavslut. Dessa sakfrågor finns inte beskrivna detaljerat i den strategiska planen, endast i övergripande ordalag, varför det finns en risk att det faller i glömska. Exempel på dessa viktiga sakfrågor är: - att identifiera könsbrytande insatser för yrkesval - att identifiera hur flickor och pojkar vägleds beroende på i vilket sociokulturellt område de bor - nyanlända elever - hur elever med funktionsvariationer vägleds - att identifiera hur flickor förbereds för en framtida yrkeskarriär. Under projektets workshopar och seminarier har tagits fram och fångats upp en hel del kloka synpunkter och förslag. Dessutom har kunskap från forskning och andra instanser och aktörer samlats in och sammanställt. Det är av största vikt att nu, vid projektavslut, dessa sammanställs och förvaltas samt väl tas tillvara när det blir fråga om att utforma dels skolornas praktiska planer och dels utforma den kvalitetsgranskning som måste till från huvudmännen. Avslutningsvis När projektet har tvingats lösa allehanda problem och oklarheter längs vägen, har olika tjänstepersoner och beslutsfattare involverats och engagerats på ett sätt som inte hänt annars. På gott och ont; projektet har stundtals gått trögt men frågan om studie- och yrkesvägledning har tydligare kommit upp på agendan! 20

Handläggare Datum Diarienummer Thomson Giggi UBN Genomlysning av studie- och yrkesvägledning

Handläggare Datum Diarienummer Thomson Giggi UBN Genomlysning av studie- och yrkesvägledning uppnluf UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Thomson Giggi 2016-03-21 UBN-2016-0861 Utbildningsnämnden Genomlysning av studie- och yrkesvägledning Förslag till beslut Utbildningsnämnden

Läs mer

PLAN MED RIKTLINJER FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING FÖR SAMTLIGA AV UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAMHETER I

PLAN MED RIKTLINJER FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING FÖR SAMTLIGA AV UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAMHETER I 2016-12-20 1 (5) PLAN MED RIKTLINJER FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING FÖR SAMTLIGA AV UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAMHETER I INLEDNING SKOLLAG Elever i alla skolformer utom förskolan och förskoleklassen ska

Läs mer

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning Planen fastställd av bildningsnämnden 20 maj 2015 Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning Entreprenörskap från förskola till vuxenutbildning 2 Vägledning från förskola till vuxenutbildning

Läs mer

Systematiskt Kvalitetsarbete

Systematiskt Kvalitetsarbete Systematiskt Kvalitetsarbete RIKTLINJE FÖR UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAMHETER Ska antas av Utbildningsnämnden Innehållsförteckning INLEDNING 3 STYRKEDJAN 4 RUTIN 5 KVALITETSARBETE PÅ HUVUDMANNANIVÅ 5-6 FYRA

Läs mer

STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING

STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING Barn- och utbildningsförvaltningen, Simrishamns kommun Varför studie- och? Vilka inkluderas? Att göra val inför framtiden är en ständigt pågående process. Elevens studie- och

Läs mer

Återremiss gällande motion av Kristdemokraternas fullmäktigegrupp Mobbning i skolan

Återremiss gällande motion av Kristdemokraternas fullmäktigegrupp Mobbning i skolan 1 (3) TJÄNSTESKRIVELSE 2016-12-21 Utbildningskontoret Utbildningsnämnden Kommundelsnämnderna Återremiss gällande motion av Kristdemokraternas fullmäktigegrupp Mobbning i skolan Dnr: UN 16/100 Sammanfattning

Läs mer

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Betyg och bedömning Lokala kursplaner Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Johan Dahlberg 2010 Att arbeta med bedömning och betygssättning så att en rättssäker och likvärdig

Läs mer

Beslut. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av huvudmannens styrning och ledning av förskolans kvalitet i Älvdalens.

Beslut. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av huvudmannens styrning och ledning av förskolans kvalitet i Älvdalens. Älvdalens kommun kommunaalvdalen.se efter kvalitetsgranskning av huvudmannens styrning och ledning av förskolans kvalitet i Älvdalens kommun Skolinspektionen. Box 156, 221 00 Lund. www.skolinspektionen.se

Läs mer

Lokal SYO-plan för Fornängsskolan och Västerbyskolan Götene maj 2009

Lokal SYO-plan för Fornängsskolan och Västerbyskolan Götene maj 2009 Lokal SYO-plan för Fornängsskolan och Västerbyskolan Götene maj 2009 Inledning 2009 bestämde sig Fornängsskolan och Västerbyskolan för att ta fram en gemensam plan för hur vi vill jobba med studie- och

Läs mer

Projekthandbok. administrativa utvecklingsprojekt

Projekthandbok. administrativa utvecklingsprojekt administrativa utvecklingsprojekt Dokumentet uppdaterat oktober 2018 Innehållsförteckning 1. Syfte och bakgrund 3 2. Projekt som arbetsform 3 3. Projektportföljen kriterier och funktion 3 Projekt som inte

Läs mer

Lokal Aktivitetsplan för. Studie- och Yrkesorientering vid. Björknäsgymnasiet

Lokal Aktivitetsplan för. Studie- och Yrkesorientering vid. Björknäsgymnasiet Utbildningsförvaltningen Datum 2018-12-07 Lokal Aktivitetsplan för Studie- och Yrkesorientering vid 2018-2019 Postadress 961 86 Boden Telefon 0921-620 00 vx. med direktval Telefax E-post kommunen@boden.se

Läs mer

SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården

SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården Delrapport 1 31 januari 2012 Utvärdering av kompetenslyftet ehälsa i primärvården Projekt: Kompetenslyftet ehälsa Period: December 2011- januari

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av målstyrning.

Revisionsrapport Granskning av målstyrning. Revisionsrapport Granskning av målstyrning. Nämnden för Bildning, Fritid och Kultur Härjedalens Kommun 23 januari 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Granskningsresultat... 3 3. Bedömning

Läs mer

SYV I VID BEMÄRKELSE SE MÖJLIGHETER!

SYV I VID BEMÄRKELSE SE MÖJLIGHETER! SKOLSAMVERKAN SYV = Hela skolans ansvar SKOLSAMVERKAN SYV I VID BEMÄRKELSE SE MÖJLIGHETER! Välkomna Studie- och yrkesvägledare, lärare, skolledare, utvecklingsledare och övriga intresserade på grundskolan

Läs mer

Arbetet med studie- och yrkesvägledning ska ingå som en naturlig del i förskolornas verksamhet och i den ordinarie undervisningen i kommunens skolor.

Arbetet med studie- och yrkesvägledning ska ingå som en naturlig del i förskolornas verksamhet och i den ordinarie undervisningen i kommunens skolor. Studie- och yrkesvägledningen i Staffanstorp skall fortsätta utvecklas så att den har fokus på det livslånga lärandet. Såväl den enskilde individen som samhället tjänar på att barn, ungdomar och vuxna

Läs mer

Fullföljda studier fördjupad samverkan och nya möjligheter resultat och lärdomar från Plug In i GR. Utbildningschefsnätverket

Fullföljda studier fördjupad samverkan och nya möjligheter resultat och lärdomar från Plug In i GR. Utbildningschefsnätverket Fullföljda studier fördjupad samverkan och nya möjligheter resultat och lärdomar från Plug In i GR Utbildningschefsnätverket 2017-12-01 Vad har vi gjort, vad gör vi? Skolk & goda exempel GR Drop Outs Studie-

Läs mer

Verksamhet som ska bedrivas i samverkan (bilaga 3)

Verksamhet som ska bedrivas i samverkan (bilaga 3) Verksamhet som ska bedrivas i samverkan (bilaga 3) Samverkan mellan Älmhults kommun och Arbetsförmedlingen i Älmhult Målgruppen unga i åldern 16-24 år som står utanför arbetsmarknaden är varierad med en

Läs mer

Grundsärskolan i Sjöbo. Arbetsplan för studie- och yrkesvägledningen vid Grundsärskolan i Sjöbo.

Grundsärskolan i Sjöbo. Arbetsplan för studie- och yrkesvägledningen vid Grundsärskolan i Sjöbo. Grundsärskolan i Sjöbo Arbetsplan för studie- och yrkesvägledningen vid Grundsärskolan i Sjöbo. Upprättad: 20160614 av rektor, syv och mentorer Revideras juni 2017 Inledning Bestämmelserna i Läroplan för

Läs mer

Handlingsplan för studie- och yrkesvägledning i Hofors kommun

Handlingsplan för studie- och yrkesvägledning i Hofors kommun Handlingsplan för studie- och yrkesvägledning i Hofors kommun Vad är studie- och yrkesvägledning? Studie- och yrkesvägledning är en viktig del i det livslånga lärandet och ett stöd i en individs ständigt

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 43-2017:5988 Östersunds kommun för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Östersunds kommun Skolinspektionen Box 3177, 903 04 Umeå, Besöksadress Nygatan 18-20 2(7) Skolinspektionens beslut Föreläggande

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

SKOLSAMVERKAN SYV REGIONALA REKOMMENDATIONER & HUVUDMANNAPLANER SE MÖJLIGHETER!

SKOLSAMVERKAN SYV REGIONALA REKOMMENDATIONER & HUVUDMANNAPLANER SE MÖJLIGHETER! SYV REGIONALA REKOMMENDATIONER & HUVUDMANNAPLANER SE MÖJLIGHETER! Se möjligheter! Huvudmannaplan SKOLSAMVERKAN SYV REGIONALA REKOMMENDATIONER & HUVUDMANNAPLANER SE MÖJLIGHETER! Välkomna Förvaltningschefer/skolchefer,

Läs mer

Välkommen till SYVBarometern TM

Välkommen till SYVBarometern TM Välkommen till SYVBarometern TM 2013 Finns det något du anser kan göras lokalt i din region/kommun för att stärka studie- och yrkesvägledningen? 28% Ja Nej 3% Osäker/vet inte 69% 2 Finns det något du anser

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Ån %.10 Skolinspektionen Dnr 43-2017:5420 Sotenäs kommun registrator.kommun@sotenas.se för gymnasieskola efter tillsyn i Sotenäs kommun Skolinspektionen Box 2320, 403 15 Göteborg, Besöksadress Kungsgatan

Läs mer

Innan man startar en insats för lärare med fokus på kollegialt lärande, kan det finnas många frågor som behöver diskuteras och beslutas.

Innan man startar en insats för lärare med fokus på kollegialt lärande, kan det finnas många frågor som behöver diskuteras och beslutas. Innan man startar en insats för lärare med fokus på kollegialt lärande, kan det finnas många frågor som behöver diskuteras och beslutas. I det här diskussionsunderlaget finns det dels information om Lärportalens

Läs mer

Riktlinjer för arbetet med Studie- och yrkesvägledning vid Edenskolan

Riktlinjer för arbetet med Studie- och yrkesvägledning vid Edenskolan Riktlinjer för arbetet med Studie- och yrkesvägledning vid Edenskolan En konkretisering av vad de nationella målen för studie- och yrkesvägledning innebär för Edenskolan Enligt skollagen ska elever i alla

Läs mer

Riktlinjer för övergångar. - mellan förskola och skola 2013

Riktlinjer för övergångar. - mellan förskola och skola 2013 Sida 1 (8) 2013-12-17 Riktlinjer för övergångar - mellan förskola och skola 2013 Riktlinjer för övergångar mellan förskola och skola i Stockholms stad från 2013 Bakgrund I Stockholm är det vanligt att

Läs mer

Riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 1 (8) 2013-08-15 Lärande Lärande Centralt Christian Jerhov Verksamhetsutvecklare 0302 52 12 04 Riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier

Läs mer

Huvudmannabeslut för grundsärskola

Huvudmannabeslut för grundsärskola Dnr 43-2016:10989 Uppsala kommun Huvudmannabeslut för grundsärskola efter tillsyn i Uppsala kommun Skolinspektionen Box 3177, 903 04 Umeå, Besöksadress Nygatan 18-20 2 (6) Skolinspektionens beslut Föreläggande

Läs mer

Beslut efter uppföljning för grundsärskola

Beslut efter uppföljning för grundsärskola Byängsskolan AB Org.nr. 556756-3316 Beslut efter uppföljning för grundsärskola efter tillsyn i Byängsskolan belägen i Täby kommun 2 (10) Uppföljning av tillsyn i Byängsskolan genomförde tillsyn av Byängsskolan

Läs mer

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 I detta dokument beskrivs aktiviteter där vi ska kunna följa processer med arbetet med de horisontella skallkraven från ESF inom Plug

Läs mer

Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera

Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera SOU 2016:94 Saknad! Utredningens uppdrag: Kartlägga långvarig och ofta förekommande frånvaro, ogiltig+giltig Analysera orsakerna Föreslå förbättrat arbete

Läs mer

Gör jämlikt gör skillnad i Karlskoga och Degerfors 2017

Gör jämlikt gör skillnad i Karlskoga och Degerfors 2017 Gör jämlikt gör skillnad i Karlskoga och Degerfors 2017 Projektplan Uppdragsgivare Folkhälsonämnden Godkänd Ulrika Lundgren Ansvarig för dokumentet Cecilia Ljung Diarienummer 2017.0092 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

studie-och yrkesvägledning i Östersunds kommun

studie-och yrkesvägledning i Östersunds kommun Riktlinjer för studie-och yrkesvägledning i Östersunds kommun Antagen av: Förvaltningsledningen för Barn- och utbildningsförvaltningen i Östersunds kommun 2015-06-04 Dnr 1231-2015 1. Bakgrund Sveriges,

Läs mer

Ubn 2014/1 Förslag att utveckla och förstärka studie- och yrkesvägledningen i Järfälla för gymnasieungdomar m.m.

Ubn 2014/1 Förslag att utveckla och förstärka studie- och yrkesvägledningen i Järfälla för gymnasieungdomar m.m. TJÄNSTESKRIVELSE 1 (9) 2014-11-19 Ubn 2014/1 Förslag att utveckla och förstärka studie- och yrkesvägledningen i Järfälla för gymnasieungdomar m.m. Redovisning av uppdrag från utbildningsnämnden till förvaltningen

Läs mer

Plan för studie- och yrkesvägledning

Plan för studie- och yrkesvägledning Plan för studie- och yrkesvägledning Döderhults skolområde 1 Inledning Studie- och yrkesvägledning är en angelägenhet för hela skolan och för samhället i stort. Att göra val inför framtiden är en ständigt

Läs mer

Styrning, uppföljning och kontroll av att eleverna i grundskolan når kunskapskraven. Oxelösunds kommun

Styrning, uppföljning och kontroll av att eleverna i grundskolan når kunskapskraven. Oxelösunds kommun www.pwc.se Revisionsrapport JohanCöster Eleonor Duvander Styrning, uppföljning och kontroll av att eleverna i grundskolan når kunskapskraven Oxelösunds kommun Innehållsförteckning Sammanfattning och bedömning...

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2018-2019 Vision Östra skolan skall inrikta sin utveckling mot nästa generations behov av kunskap

Läs mer

Huvudmannabeslut för fritidshem

Huvudmannabeslut för fritidshem Dnr 43-2016:10985 Uppsala kommun Huvudmannabeslut för fritidshem efter tillsyn i Uppsala kommun Skolinspektionen Box 3177, 903 04 Umeå, Besöksadress Nygatan 18-20 2 (6) Skolinspektionens beslut Föreläggande

Läs mer

Likabehandlingsplan Vuxenutbildningen/ Karlsborgs Gymnasieskola

Likabehandlingsplan Vuxenutbildningen/ Karlsborgs Gymnasieskola Likabehandlingsplan Vuxenutbildningen/ Karlsborgs Gymnasieskola För alla elevers trygghet, trivsel, lika rättigheter och möjligheter Inom Vuxenutbildningen/Karlsborgs Gymnasieskola ska vi förebygga och

Läs mer

Samverkan med närsamhället/studieoch yrkesvägledning

Samverkan med närsamhället/studieoch yrkesvägledning Samverkan med närsamhället/studieoch yrkesvägledning Anette Christoffersson Utvecklingsledare Utbildningsförvaltningen 0911-69 60 00 www.pitea.se www.facebook.com/pitea.se Innehåll... 1 Inledning... 3

Läs mer

L J U S p å k v a l i t e t

L J U S p å k v a l i t e t L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna Mälargymnasiet Rapport November 2014 Innehållsförteckning Inledning 3 1. Utvärderingens genomförande 3 1.1 Utvärderingsgrupp

Läs mer

Huvudmannabeslut för förskoleklass och grundskola

Huvudmannabeslut för förskoleklass och grundskola Dnr 43-2016:10987 Uppsala kommun Huvudmannabeslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Uppsala kommun Box 3177, 903 04 Umeå, Besöksadress Nygatan 18-20 Dnr 43 2016:10987 2(5) s beslut Föreläggande

Läs mer

Studie-och yrkesvägledning i Östersunds kommun.

Studie-och yrkesvägledning i Östersunds kommun. Riktlinjer för Studie-och yrkesvägledning i Östersunds kommun. Antagen av: Förvaltningsledningen för Barn- och utbildningsförvaltningen i Östersunds kommun 2015-06-04 Reviderad 2019-04-23 1 1. Bakgrund

Läs mer

Likvärdig studie- och yrkesvägledning för barn, ungdomar och vuxna

Likvärdig studie- och yrkesvägledning för barn, ungdomar och vuxna Regionala rekommendationer för Östergötland och Tranås Kontaktuppgifter: Helene Sjöberg Utbildningsstrateg, Regionförbundet Östsam 013-26 27 40 072-539 91 83 helenesjoberg@ostsamse Dokumentinformation:

Läs mer

TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR /2008 SID 2 (5)

TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR /2008 SID 2 (5) SPÅNGA-TENSTA STADSDELSFÖRVALTNING BARN- OCH UNGDOMSAVDELNINGEN SID 1 (5) 2008-11-18 Handläggare: Göta Sandin Telefon: 08-508 03 294 Till Spånga-Tensta stadsdelsnämnd Stockholms stads förskoleplan - en

Läs mer

SYV SKOLPLANER SE MÖJLIGHETER!

SYV SKOLPLANER SE MÖJLIGHETER! SKOLSAMVERKAN SYV = Hela skolans ansvar SKOLSAMVERKAN SYV SKOLPLANER SE MÖJLIGHETER! Välkomna Skolledare, studie- och yrkesvägledare, syvsamordnare, utvecklingsledare/förvaltning, arbetslagsledare, lärare,

Läs mer

Fokus Yrkesutbildning VO

Fokus Yrkesutbildning VO Fokus Yrkesutbildning VO Genomförandeprojekt i den nationella utlysningen "Effektivare strukturer för en bättre Yrkesutbildning Mer information finns på: www.vo-college.se/esf Fokus Yrkesutbildning VO

Läs mer

Likabehandlingsplan 2018 Komvux Bjurholm

Likabehandlingsplan 2018 Komvux Bjurholm Likabehandlingsplan 2018 Komvux Bjurholm Plan mot kränkande behandling För allas lika värde och jämställdhet, mot diskriminering och kränkande behandling på Komvux i Bjurholm. Likabehandlingsplanen gäller

Läs mer

Plan för studie- och yrkesvägledning. Stockholms stads grundskolor

Plan för studie- och yrkesvägledning. Stockholms stads grundskolor Plan för studie- och yrkesvägledning i Stockholms stads grundskolor 2014 2014 2015 Utgiven av utbildningsförvaltningen, Stockholms stad, 2014 Adress: Box 22049, 104 22 Stockholm Tel: 08-508 33 000 (vx)

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola IL j^ Skolinspektionen Dnr 43-2017:5419 Sotenäs kommun registrator.kommun@sotenas.se för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Sotenäs kommun Skolinspektionen Box 2320, 403 15 Göteborg, Besöksadress

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Arboga kommun

Regelbunden tillsyn i Arboga kommun Regelbunden tillsyn i Arboga kommun Program för dagen Vad Skolinspektionen granskar Vad vi har sett i Arboga kommun - styrkor - utvecklingsområden Uppföljning Syfte och mål med tillsynen Bidra till alla

Läs mer

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer

Beslut för fritidshem

Beslut för fritidshem Älvdalens kommun Beslut för fritidshem efter tillsyn i Älvdalens kommun 2 (7) Tillsyn i Älvdalens kommun har genomfört tillsyn av Älvdalens kommun 2015. Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

Samverkan gällande unga som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta

Samverkan gällande unga som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta Bilaga 1 Samverkan gällande unga 16-24 som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta Inledning Det finns sedan tidigare, och inom ramen för DUA, en överenskommelse mellan Arbetsförmedlingen

Läs mer

Se möjligheterna med SSA!

Se möjligheterna med SSA! TEMA Se möjligheterna med samverkan mellan skola och arbetsliv Gabriella Holm, Pia Raflund, Lotten Johansson. Minnesanteckningar ENTRIS-expressen 2013-03-21 PPT från dagen finns på www.kfsk.se/entris Se

Läs mer

Offert avseende studie- och yrkesvägledning för elever på skolor i Göteborg utförd av Vägledningscentrum, Göteborgs Stad, läsåret 07/08

Offert avseende studie- och yrkesvägledning för elever på skolor i Göteborg utförd av Vägledningscentrum, Göteborgs Stad, läsåret 07/08 0517/07 Till fristående grundskolor och gymnasieskolor i Göteborg Offert avseende studie- och yrkesvägledning för elever på skolor i Göteborg utförd av Vägledningscentrum, Göteborgs Stad, läsåret 07/08

Läs mer

SYV 2019/2020. Plan för att tillgodose elevens behov av studie- och yrkesvägledning

SYV 2019/2020. Plan för att tillgodose elevens behov av studie- och yrkesvägledning SYV 2019/2020 Plan för att tillgodose elevens behov av studie- och yrkesvägledning Syfte och mål Planen för studie- och yrkesvägledning 2019/2020 omfattar all utbildning från förskoleklass till grundskolans

Läs mer

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro?

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Jonas Beilert och Karin Reschke 2008-02-22 Sammanfattning Haninge kommuns vision har ett uttalat fokus på kunskap, ökad måluppfyllelse och lärarens

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2013:5. Studie- och yrkesvägledning i grundskolan

Sammanfattning Rapport 2013:5. Studie- och yrkesvägledning i grundskolan Sammanfattning Rapport 2013:5 Studie- och yrkesvägledning i grundskolan Sammanfattning Skolinspektionen har granskat studie- och yrkesvägledningen i totalt 34 grundskolor i hela landet. På varje skola

Läs mer

Konsekvensutredning avseende förslag till allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling

Konsekvensutredning avseende förslag till allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling 1 (5) Konsekvensutredning avseende förslag till allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Bakgrund Med anledning av den nya skollagen (2010:800) har Skolverket beslutat att ta

Läs mer

Utlysning ESF Nationellt. Genomförandeprojekt med inriktning "Effektivare strukturer för en bättre Yrkesutbildning

Utlysning ESF Nationellt. Genomförandeprojekt med inriktning Effektivare strukturer för en bättre Yrkesutbildning Utlysning ESF Nationellt Genomförandeprojekt med inriktning "Effektivare strukturer för en bättre Yrkesutbildning Övergripande för det nationella programmet Bidra till en väl fungerande arbetsmarknad och

Läs mer

Förändrad organisation för studie- och yrkesvägledning

Förändrad organisation för studie- och yrkesvägledning UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Giggi Thomson Datum 2016-05-23 Diarienummer UBN-2016-0861 Utbildningsnämnden Förändrad organisation för studie- och yrkesvägledning Förslag till beslut Utbildningsnämnden

Läs mer

Skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete vägledning och struktur

Skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete vägledning och struktur Skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete vägledning och struktur på Lidingö har vi en kvalitetskultur som genomsyrar hela verksamheten En droppe droppad i livets älv, har ingen kraft att flyta

Läs mer

Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola

Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola Stockholms kommun Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Mariaskolan belägen i Stockholms kommun 2 (8) Uppföljning av tillsyn i Mariaskolan genomförde tillsyn av Stockholms

Läs mer

NATURVETENSKAP OCH TEKNIK. Planera och organisera för kollegialt lärande

NATURVETENSKAP OCH TEKNIK. Planera och organisera för kollegialt lärande NATURVETENSKAP OCH TEKNIK Planera och organisera för kollegialt lärande ISBN: 978-91-7559-230-5 Grafisk form: Typisk form och AB Typoform Foto: Elke Welzbacher och Lena Katarina Johansson Tryck: Elanders

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2017:5365 Karlsborgs kommun kommun@karlsborg.se för gymnasieskola efter tillsyn i Karlsborgs kommun Skolinspektionen Box 2320, 403 15 Göteborg, Besöksadress Kungsgatan 20 Dnr 43-2017:5365 2 (7)

Läs mer

Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor

Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor Bidragsmottagare Håll Sverige Rent Box 4155, 102 64 Stockholm Tel: 08-505 263 00 Diarienr: LS 1210-1347 Projektredovisning

Läs mer

Plan för att motverka sexuellt ofredande i skolan - yttrande

Plan för att motverka sexuellt ofredande i skolan - yttrande 2018-08-15 Dnr 2017/708-109 Barn- och utbildningsnämnden Plan för att motverka sexuellt ofredande i skolan - yttrande Bakgrund och beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade 2018-03-26 att ge barn-

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Undervisningen i ämnet företagsekonomi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

FÖRETAGSEKONOMI. Undervisningen i ämnet företagsekonomi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

1 Nyckeltal. 2 Bakgrundsfrågor. 3 Rollen som studie-och yrkesvägledare. 4 Måluppfyllelse och kvalitet. 5 Kunskaper och kompetens.

1 Nyckeltal. 2 Bakgrundsfrågor. 3 Rollen som studie-och yrkesvägledare. 4 Måluppfyllelse och kvalitet. 5 Kunskaper och kompetens. 1 Nyckeltal 2 Bakgrundsfrågor 3 Rollen som studie-och yrkesvägledare 4 Måluppfyllelse och kvalitet 5 Kunskaper och kompetens 6 Vägledning 7 Samverkan 8 Företagande, entreprenörskap och eget företagande

Läs mer

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun BOU2015/393 nr 2015.2996 Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun 2015/2016 Innehållsförteckning Inledning... 3 Studie- och yrkesvägledning... 4 Ansvar... 5 Huvudmannens ansvar... 5

Läs mer

SKOLA & ARBETSLIV SYFTE OCH MÅLSÄTTNING

SKOLA & ARBETSLIV SYFTE OCH MÅLSÄTTNING SKOLA & ARBETSLIV BAKGRUND I skolans uppdrag ingår att eleverna ska vara aktiva och deltagande och känna/inse att de har ansvaret och makten över sitt eget lärande. SYFTE OCH MÅLSÄTTNING Samverkan mellan

Läs mer

Utlysning: Digitala möten i offentlig verksamhet

Utlysning: Digitala möten i offentlig verksamhet UTLYSNING 1 (6) Dnr 2018-000907 Avdelningen för energieffektivisering Enheten för resurseffektivt samhälle Utlysning: Digitala möten i offentlig verksamhet Energimyndigheten utlyser medel för att upprätta

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Tallidsskolan

Regelbunden tillsyn i Tallidsskolan Regelbunden tillsyn i Botkyrka kommun Tallidsskolan Dnr 43-SV2008:214 Regelbunden tillsyn i Tallidsskolan Förskoleklass, årskurs 1-6 Särskola årskurs 1-6 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 43-2016:10888 Härnösands kommun för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i grundskolan i Härnösands kommun Skolinspektionen Box 3177, 903 04 Umeå, Besöksadress Nygatan 18-20 2 (6) Skolinspektionens

Läs mer

Arbetsplan tillsammans når vi målen -

Arbetsplan tillsammans når vi målen - 1 Arbetsplan 0910 Gribbylunds kommunala F-9 skola - tillsammans når vi målen - Vår gemensamma värdegrund handlar om Jämlikhet, Trygghet, Ansvar och Hänsyn. Dessa ord har mångskiftande betydelse beroende

Läs mer

En jämställdhetsintegrerad skola i världsklass

En jämställdhetsintegrerad skola i världsklass En jämställdhetsintegrerad skola i världsklass Projektet En jämställdhetsintegrerad skola i världsklass har ökat kunskaperna kring jämställdhetsintegrering på alla nivåer inom Stockholms kommunala skolor.

Läs mer

Projekthandbok. Riktlinjer och förhållningssätt

Projekthandbok. Riktlinjer och förhållningssätt Riktlinjer och förhållningssätt 1 Innehållsförteckning 1. Syfte och bakgrund 3 2. Ramar - administrativa projekt 3 Vad är ett projekt och vad kan projektformen bidra med 3 3. Projektportföljen kriterier

Läs mer

Systematiskt Kvalitetsarbete

Systematiskt Kvalitetsarbete Systematiskt Kvalitetsarbete RIKTLINJE FÖR UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAMHETER Antagen av Utbildningsnämnden 2015-11-03 87 reviderad år-mån-dag xx Innehållsförteckning INLEDNING... 3 STYRKEDJAN... 4 RUTIN...

Läs mer

Projekthandbok. för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet

Projekthandbok. för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet Innehållsförteckning 1. Syfte och bakgrund 3 2. Projekt som arbetsform 3 3. Projektportföljen kriterier och funktion 3 Projekt som inte är

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS? STEG 2 VEM TESTAR? STEG 3 VEM GÖR? STEG 4 VEM PÅVERKAR?

Läs mer

Riktlinjer för styrdokument

Riktlinjer för styrdokument Sida 1/10 Riktlinjer för styrdokument Verksamheten i Kungsbacka kommun styrs, förutom av sitt eget självstyre, av många olika omvärldsfaktorer som, lagar och förordningar, staten och andra myndigheter.

Läs mer

Enhetsplan för Fridhemsskolan

Enhetsplan för Fridhemsskolan Dokumenttyp 1(6) Diarienr XXXXXXX Publicerad 205-06-10 Enhetsplan för Fridhemsskolan 2015/2016 Peter Långberg 25/8-2015 program policy handlingsplan riktlinje Dokumenttyp 2(6) 1. Enhetsplanens roll i styrkedjan

Läs mer

Prioriterade nyckeltal

Prioriterade nyckeltal Dnr: MAHR 61-2014/600 1 (av 7) Projektplan Beslutsdatum: Beslutande: Dokumentansvarig: 2015-05-04 Styrgruppen Madeleine Hulting Revisionsinformation Version Datum Kommentar 1.1 2015-04-23 Utkast till projektgrupp

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

Beslut. efter kvalitetsgranskning av Prolympia Jönköpings arbete vid elevers övergångar till årskurs 7 i Jönköpings kommun. Beslut

Beslut. efter kvalitetsgranskning av Prolympia Jönköpings arbete vid elevers övergångar till årskurs 7 i Jönköpings kommun. Beslut Beslut Prolympia AB info@prolympia.se 2018-03-01 Dnr 400-2016:11437 Beslut efter kvalitetsgranskning av Prolympia Jönköpings arbete vid elevers övergångar till årskurs 7 i Jönköpings kommun Inledning Skolinspektionen

Läs mer

November 2010 Karina Ruderfors. Plan för studie- och yrkesorienteringen Prästängsskolan läsåret 10/11

November 2010 Karina Ruderfors. Plan för studie- och yrkesorienteringen Prästängsskolan läsåret 10/11 November 2010 Karina Ruderfors Plan för studie- och yrkesorienteringen Prästängsskolan läsåret 10/11 Bakgrund Frågan om studie- och yrkesorienteringen har aktualiserats på nationell nivå de senaste åren.

Läs mer

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ 1(6) Projektnamn: Resultatuppföljning på alla nivåer (delprojekt inom Ett lärande Väsby) Projektledare: Daniel Santesson, Strategisk Controller Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ Projektorganisationen

Läs mer

Full fart mot Framtiden

Full fart mot Framtiden Strategidokument gäller from hösten 2013 Studie- och arbetsmarknadsfrågor Grundskola / Gymnasieskola Full fart mot Framtiden Strategi för Studie- och arbetsmarknadsfrågor - för utveckling i Södertäljes

Läs mer

Resultater fra Skolverkets vurdering av metoder mot mobbning

Resultater fra Skolverkets vurdering av metoder mot mobbning Resultater fra Skolverkets vurdering av metoder mot mobbning Hamar 2011-11-09 Annika Hjelm undervisningsråd Sverige: 89% ej under året (minst 26%) 12% någon gång (max 64%) 1.2% en gång i veckan (max 10%)

Läs mer

Framtida organisation för studie- och yrkesvägledning

Framtida organisation för studie- och yrkesvägledning Utbildningsförvaltningen Datum: 2014-03-20 Utbildningsförvaltningen Handläggare: Anna Gullberg Direktnr: Beteckning: 2014.048 UN Framtida organisation för studie- och yrkesvägledning 1. Bakgrund Utbildningsförvaltningen

Läs mer

Riktlinjer för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Riktlinjer för arbete mot diskriminering och kränkande behandling Riktlinjer för arbete mot diskriminering och kränkande behandling Inledning Varje kommun har enligt skollagen 1 och diskrimineringslagen 2 en skyldighet att skydda barn och elever mot kränkningar. I framtagna

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola in Neir Skolinspektionen Dnr 43-2017:5353 Härryda kommun utbildning@harryda.se för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Hällingsjöskolan i Härryda kommun Skolinspektionen Box 2320, 403 15 Göteborg,

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Beslut. Skolinspektionen. Beslut. efter kvalitetsgranskning av Dammfriskolans arbete vid elevers övergångar till årskurs 7 i Malmö kommun

Beslut. Skolinspektionen. Beslut. efter kvalitetsgranskning av Dammfriskolans arbete vid elevers övergångar till årskurs 7 i Malmö kommun Skolinspektionen Beslut Malmö kommun 2018-02-05 malmostad@malmo.se Dnr 400-2016:11437 Beslut efter kvalitetsgranskning av Dammfriskolans arbete vid elevers övergångar till årskurs 7 i Malmö kommun Inledning

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola f in Skolinspektionen Dnr 44-2017:5471 Montenova montessoriskola ekonomisk förening Org.nr. 769602-2248 susanne.palmgren@montenova.se för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Nova Montessoriskola

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer