Med blicken mot resultatet. Vädermarknad världen över. Konsten att skapa ett känt varumärke HANS WALLEMYR, LEDAMOT I KONCERNSTYRELSEN:

Transkript

1 LEDAREN Affär som väcker många frågor SIDAN 2 EN ÄGARTIDNING FRÅN LANTMÄNNEN LÄS MER PÅ NR Konsten att skapa ett känt varumärke SIDAN 6 7 Vädermarknad världen över SIDAN 23 HANS WALLEMYR, LEDAMOT I KONCERNSTYRELSEN: Med blicken mot resultatet SIDAN 4 5 Skörd med komplikation Havre på modet 12 8

2 2 SIGNERAT REDAKTION Grodden, Lantmännen, Malmö Tel växel: CHEFREDAKTÖR: Anna Carlström Tel: REDAKTÖR: Helena Holmkrantz Tel: LAYOUT: Jan Reinerstam, Pagarango OMSLAGSBILD Wanja och Hans Wallemyr koncentrerar sig på växtodling på sin gård Källeberg, men även vindkraft är en viktig del i verksamheten. Bild: Mikael Ljungström/Scandphoto UPPLAGA Grodden är Lantmännenkoncernens informationstidning till ägarna. Lantmännens medlemmar (ägare) får tidningen som medlemsförmån. Upplagan är cirka exemplar. Tidningen utkommer med 6 nummer per år. TRYCKERI: V-Tab i Västerås Att fokusera på rätt fråga DISTRIBUTION Tidningen distribueras som posttidning B till ägarna. Den distribueras även internt inom Lantmännen. ADRESSÄNDRING Medlemmar: Meddela kundregistret. Tel Kundregister.ssc@lantmannen.com Övriga: Kontakta redaktören ANNONSINFO Annonsmaterial, tekniska upplysningar: Annonser ska levereras som tryckfärdiga pdf-filer, bilder i 300 dpi. Bifoga en färgutskrift för igenkänning av original. Annonsmaterial skickas till helena.holmkrantz@lantmannen.com eller grodden@lantmannen.com Annonsformat (i mm) och priser FORMAT MÅTT (MM) PRIS 1/1 sida (sista sidan) 250x :- +3 mm utfall åt sidorna 1/1 sida (insida) 225x :- 1/2 sida (stående) 106x :- 1/2 sida (liggande) 225x :- 1/4 sida (stående) 106x :- 1/4 sida (liggande) 225x :- 1/8 sida (stående) 49x :- 1/8 sida (liggande) 106x :- Moms tillkommer på samtliga priser. Priserna ovan baseras på färdigt material, enligt tekniska upplysningar. Övrigt arbete debiteras. UTGIVNING GRODDEN 2010 Nr Utgivning Annons Deadline Deadline vecka bokning text/bild annonssenast material /11 5/11 13/11 PRELIMINÄRT /1 10/1 17/1 ANNONSBOKNING Helena Holmkrantz Adress: Grodden, Lantmännen, Malmö Telefon: Bilagor: Möjlighet finns att skicka med bilagor i Grodden. För information om villkor och priser för bilagor i tidningen, kontakta redaktören. Lantmännen är en av Nordens största koncerner inom livsmedel, energi, maskin och lantbruk. Exempel på Lantmännens varumärken är Axa, GoGreen, Gooh, Hatting, Kronfågel och Kungsörnen. Lantmännen ägs av drygt svenska lantbrukare, har fler än anställda, är verksamt i 18 länder och omsätter 35 miljarder kronor. Lantmännen har verksamhet i hela förädlingskedjan från jord till bord. Läs gärna mer på och LANTMÄNNEN AVSLUTAR SUCCESSIVT sina affärer med BM Agri. Sällan har ett meddelande gett så stor genklang i ägarled. Att Lantmännen satsar stora summor på köp av bagerier i Europa brukar inte ge mig många telefonsamtal. När vi avslutar en affärsrelation med en leverantör till vår industri, då skrivs öppna brev och skrivelser, telefonmöten hålls i distrikten och våra förtroendevalda vittnar om att man sällan eller aldrig fått så många telefonsamtal från upprörda medlemmar. Och vad är man upprörd och orolig över jo att konkurrensen på marknaden ska minska och att man tappar en affärspartner som varit ett alternativ och en konkurrent på marknaden till Lantmännen. För mej, som ordförande i Lantmännen, och för oss i styrelsen har affären väckt många frågor. BAKGRUNDEN TILL LANTMÄNNENS beslut är osakliga och helt felaktiga uttalanden som vi bedömer skadar Lantmännen. Droppen som fick bägaren att rinna över var uttalandet om att Lantmännens agerande på gödselmarknaden skulle bygga på olagliga överenskommelser i syfte att begränsa konkurrensen. Att så tydligt misskreditera en affärspartner ligger inte i linje med hur vi ser på affärspartnerskap. Med det sagt vill jag också säga att inga dörrar är stängda för framtiden. När det gäller Lantmännens avtal på gödselområdet vill jag vara tydlig, vi har bara avtal som följer gällande lagstiftning. På gödselområdet har vi avtal med flera av de ledande leverantörern. Men på en rak fråga det finns inget i Lantmännens kontrakt med Yara som hindrar dem att göra affärer med andra aktörer. Marknaden har redan visat att även avtalet på gödsel med ZAK har givit andra aktörer möjlighet att göra affärer med dem. TILLBAKA TILL GRUNDFRÅGAN varför väcker beslutet så mycket känslor? För mej är viljan att värna en konkurrent givetvis bara ett symtom på något annat. Om vi fortsätter på samma tema patienten är Lantmännen Lantbruk, och undersökningen pågår. Monika Lekander har ett tydligt uppdrag att göra Lantmännen Lantbruk mer affärsmässigt och konkurrenskraftigt. Ser man på kort sikt är uppdraget att få till en fungerande vardagsaffär. Nu i skörd och under höstbruket måste verksamheten rulla beställda varor och leveranser komma. Bit för bit kommer sedan olika åtgärder för ökad konkurrenskraft, nedläggningen av foderfabriken i Norrköping är ett exempel. Vi lägger vår fulla kraft på Lantmännen Lantbruk, det är vårt viktigaste uppdrag SOM NI VET LIGGER ANSVARET för Lantmännen Lantbruk efter stämman direkt under koncernstyrelsen. Jag kan ärligt säga att vi lägger vår fulla kraft på Lantmännen Lantbruk, det är vårt viktigaste uppdrag. Du ska kunna lita på att de affärer Du gör med Lantmännen är goda affärer. Och för att kunna mäta oss behövs konkurrens. En skicklig aktör som BM Agri hittar sannolikt nya kunder för sin vara, vilket i sin tur vässar konkurrensen ytterligare. Till sist vill jag pröva en tanke kanske kan nya förutsättningar öka konkurrensen? THOMAS BODÉN Styrelseordförande Lantmännen Grodden Nr

3 3 Affärer med BM Agri avslutas Lantmännen har fattat ett principbeslut om att framöver inte göra affärer med BM Agri. BM Agri är ett handelsföretag som dels sålt spannmål till Lantmännen, men som också köpt spannmål och sålt gödning till lantbrukare. Beslutet har väckt starka känslor bland lantbrukare och förtroendevalda i framför allt Mälardalen. Bakgrunden till beslutet är osakliga uttalanden som vi bedömer skadar Lantmännen. Att så tydligt misskreditera en affärspartner ligger inte i linje med hur vi ser på affärspartnerskap, säger Lantmännens vd Per Strömberg. Lantmännen har tidigare köpt spannmål från BM Agri till främst Lantmännen Agroetanol, Lantmännen Cerealia och Lantmännen Doggy. Information Per Strömberg har skickat två brev till alla förtroendevalda inom Lantmännen, där beslutet att avsluta affärerna med BM Agri förklaras närmare. I breven förklaras bland annat att beslutet fattades under våren, som en logisk följd av en rad händelser. Ett av de tydligaste exemplen är BM Agris uttalande om att Lantmännens agerande på gödselmarknaden skulle bygga på olagliga överenskommelser i syfte att begränsa konkurrensen. I breven berättas även att Lantmännens koncernstyrelse har informerats om hanteringen av frågan och står Vi har bara avtal som följer gällande lagstiftning bakom beslutet. Tidigare ingångna kontrakt med BM Agri kommer att fullföljas inom samtliga delar av koncernen. När det gäller Lantmännens avtal på gödselområdet vill jag vara tydlig, vi har bara avtal som följer gällande lagstiftning, skriver Per Strömberg. På gödselområdet har vi avtal med flera av de ledande leverantörerna. God affärssed innebär att avtalsinnehåll stannar mellan avtalsparterna. Men på en rak fråga det finns inget i Lantmännens kontrakt med Yara som hindrar dem att göra affärer med andra aktörer. Marknaden har redan visat att även avtalet på gödselsidan med ZAK har givit andra aktörer möjlighet att göra affärer med dem, konstaterar Per Strömberg. Vi har en rad större leverantörer till olika delar av våra verksamheter vilka vi givetvis kommer att fortsätta handla med. En fri konkurrens är grundläggande och främjar även vårt arbete att bli allt effektivare. Avslutningsvis vill jag säga att vi lägger vår fulla kraft på att göra Lantmännen Lantbruk mer affärsmässigt och konkurrenskraftigt. Det är vårt uppdrag, avslutar Per Strömberg. Text: ANNA CARLSTRÖM Fotnot. Se även Thomas Bodéns ledare sidan 2 FÖRTROENDEVALDA I LANTMÄNNEN: Nu behövs en bra dialog Kommentarer från några förtroendevalda i spannmålsdistrikten. Lars Ånöstam, distrikt Uppland: Jag har haft mycket funderingar kring det som hänt, tänkt över vilka konsekvenser det kan få. Min första reaktion var att det här inte kan vara bra för vårt varumärke. Men jag har senare tänkt att på ett sätt är det här en sorts utlistning, såsom man ibland kan se att man listar ut en leverantör i exempelvis butikerna. Det är sätt att trycka på. Det är ett nytt språk, ett nytt sätt agera för oss i lantbruket. Men det jag framför allt hoppas på är att vi, när stormen lagt sig, kommer att upptäcka att alla mår bättre och att vi faktiskt får ett bättre Lantmännen. Det är ju trots allt bra att röra om och lätta på trycket ibland. Det här var kanske vad som behövdes. Stefan Josefsson, distrikt Örebro: Det här kommer mycket olägligt mitt i en besvärlig skörd, där många redan har tillräckligt med problem. Då blir känslorna oerhört starka. Stefan Josefsson tycker det är synd att Mats Ericsson, BM Agri, inte har fått veta vad som höll på att hända. Han borde ha fått informationen redan i våras. Nu, menar han, är förtroendet förbrukat mellan företagen och då är det svårt att göra några affärer. Samtidigt understryker han att man måste hålla isär de olika rollerna för VD, koncernstyrelse och medlemmarna. Det här är vd:s område. Det är han som driver detta och vi kan tycka (bra eller illa) om det, men han har fått fullmakten att driva företaget. Styrelsen tillsätter och avsätter VD. Vi kan inte lägga oss i vilka han har förtroende för. Samtidigt finns det ju fler konkurrenter än BM Agri. Lantmännen måste ha ordning på kostnaderna och visa i affärer att man är duktig. Det är enda sättet att komma ur detta och det måste ske i konkurrens med andra. Nu måste vi ta oss igenom detta på ett klokt och konstruktivt sätt och se till att vi får igång en öppen och ärlig dialog med de odlare som känner sig besvikna. Kent Palm, distrikt Österlen: Frågan är inte så infekterad här nere i Skåne, BM Agri har bara några få kunder här. Men även här har en del har ringt och frågat vad som händer. Jag kan känna att parterna kanske borde ha satt sig ner för att diskutera frågan på ett tidigare stadium, man borde inte ha låtit det gå så långt. Men vi måste ju ha förtroende för att den koncernstyrelse vi själva har valt sköter känsliga frågor på ett bra sätt. Det tror jag att de gör. Text: HELENA HOLMKRANTZ och LARS HELGSTRAND Nytt biologiskt betningsmedel för ärtor Nu tar Lantmännen nästa steg i användandet av effektiva och miljövänliga metoder för utsädesbehandling. Det biologiska betningsmedlet BA2892 för ärtor från Lantmännen BioAgri är det senaste tillskottet och har visat mycket goda resultat i fältförsök. Lantmännen BioAgri AB har tagit fram en uppföljare till de biologiska betningsmedlena Cedomon och Cerall. Kemikalieinspektionen har nu godkänt det nya biologiska betningsmedlet som går under namnet BA2892. Preparatet är avsett för betning av ärtutsäde mot fröburna sjukdomar, främst mot bladfläcksjuka i ärt. En skördehöjande effekt har också påvisats i försöksserien. Produkten är baserad på den aktiva bakterien Pseudomonas chlororaphis som även ingår i betningsmedlena Cedomon och Cerall. BA2892 har utvecklats under flera år tillsammans med forskningsprogrammet MASE och industripartnern Findus. Forskningsprogrammet MASE bedrivs av MASE Laboratorierna AB och finansieras av Mistra (Stiftelsen för Miljöstrategisk Forskning) samt genom investeringar från samarbetspartners. Samarbetet har pågått sedan 2004 med fokus på att med hjälp av mikroorganismer kunna ersätta miljöbelastande kemikalier och lösa odlingsproblem, med bibehållen hög kvalitet hos skördade produkter. Vi arbetar ständigt med produktutvecklingen och ser möjligheter att ersätta och komplettera kemiska bekämpningsmedel inom flera olika områden. Framtiden ser lovande ut, säger Kenneth Alness som är VD för Lantmännen BioAgri AB. Vi uppskattar det nära samarbete vi haft med både forskningen och vår första kund Findus vilket gör att vi redan i höst avser att behandla inför nästa års odling. Den svenska introduktionen är starten på en kommande internationell lansering. Vi undersöker även effekten mot ärtrotröta som är ett mycket stort problem både i Sverige och internationellt. Den nya utsädesanläggningen i Eslöv ska användas för behandlingen av ärtutsädet som ska sås kommande vår. Anläggningen är anpassad för att klara många olika sorters utsäde och behandlingar. Detta är ett bra exempel på hur Lantmännen BioAgris innovationsarbete ger positiva effekter i hela kedjan från jord till bord, avslutar Kenneth Alness. Nr Grodden

4 Min åsikt är att om Lantmännen ska bli framgångsrikt som kooperation, då måste de aktiva bönderna ha möjlighet att engagera sig att kombinera engagemanget med sin yrkesverksamhet. Resultatet är drivkraften

5 5 HANS WALLEMYR KONCERNSTYRELSELEDAMOT I LANTMÄNNEN I det böljande västgötska landskapet, inte långt från Skövde, ligger Källeberg. Här bor Hans Wallemyr tillsammans med sin familj. Vi träffas här en varm julidag för att prata Lantmännen. Hans Wallemyr är ledamot av koncernstyrelsen sedan tre år tillbaka. Ett uppskalat familjejordbruk, så betecknar Hans sin egen verksamhet. Han driver den tillsammans med sin hustru Wanja, sin bror och sin pappa. Om något av familjens fyra barn är intresserade att fortsätta i dessa fotspår återstår att se. Allt bygger på familjens arbete och därför har vi också utökat verksamheten successivt. Förr fanns en grisproduktion på gården, i dag finns inga grisar kvar, men däremot ett 20-tal hopp- och dressyrhästar, eftersom gården bedriver avel och träning. I övrigt bygger verksamheten på tre delar växtodling (främst potatis), skog och vindkraft. Vi har just gjort vår största satsning någonsin på vindkraft och investerat i fem vindkraftverk i ett bolag med flera delägare. Vindkraften är ett sätt att bredda vår verksamhet och få fler ben att stå på. Ägare och nyttjare Hans och hans hustru Wanja är båda mycket engagerade, men i olika delar av lantbruksvärlden. Medan Wanja är aktiv inom LRF, har Hans alltid engagerat sig i Lantmännen. Det har bara blivit så och de är båda nöjda med uppdelningen: Att man börjar engagera sig är ju egentligen inget konstigt. Man söker en affärspartner och vill sedan göra sin affär bättre och smidigare. Det är så det börjar för alla som engagerar sig, intresset för affären kommer först, ägandet kommer senare. Hans ser egentligen ingen konflikt mellan ägande och nyttjande utan menar att det bara är två sidor av samma mynt, men att det är viktigt med ett ökat medvetande om de två rollerna: En del problematiserar det här med ägare och nyttjare onödigt mycket. De här två sidorna finns på gott och ont i alla de kooperativa företagen. Största tillgången och största problemet är ägarna. Det finns risken att man bara fokuserar på nyttjarfrågor. Det är klart att det är närmare hjärtat att vara operativ, vi bönder är ju i grunden operativa. Det är lätt att föra över det sättet att tänka i rena farten, det är kanske inte alltid så lyckat Hans menar samtidigt att det är viktigt att man fortsätter ha kvar den naturliga kopplingen till lantbruket även om man sitter i styrelsen: Min åsikt är att om Lantmännen ska bli framgångsrikt som kooperation, då måste de aktiva bönderna ha möjlighet att engagera sig att kombinera engagemanget med sin yrkesverksamhet. Visst kan det uppstå konflikter mellan den egna verksamheten och uppdraget, men vi försöker ju exempelvis anpassa våra mötestider efter skörden, förklarar Hans och fortsätter: Fördelen är att jag som aktiv bonde har aktuell kontakt med lantbruket. Jag driver mitt jordbruk och har samma problem som andra bönder. Många års engagemang Hans har varit engagerad i styrelsearbete i många år, i Lantmännen sedan 80-talet. Han började som så många andra på lägsta nivå, som suppleant i en krets i Falköping, och fortsatte så småningom in i den allt större kooperativa världen som bland annat styrelseordförande i Västgöta syd på MO-tiden och senare ledamot i lantbruksstyrelsen. Sedan tre år tillbaka sitter han i koncernstyrelsen och har numera släppt de flesta andra uppdrag han haft. Det har varit en spännande resa och det känns bra att Lantmännen inte står stilla, inte blir för statiskt utan fortsätter utvecklas. Omvärlden är ju aldrig densamma och ett företag måste alltid anpassa sig efter omvärlden, det är den som bestämmer. Man kan inte föra sitt eget korståg! Inriktad på ekonomi Resultatutvecklingen är det som intresserar honom mest. Han har en ekonomisk utbildning bakom sig och är därför särskilt inriktad på ekonomiska frågor: Resultatutvecklingen är min fokusfråga, den överskuggar allt. Inget företag kan vara starkt och livskraftigt utan en bra ekonomisk utveckling. För Lantmännens del ser det ut att gå åt rätt håll nu och det gläder mig, säger Hans och tar Swecon och Unibake som goda exempel. Intresset går igen i hans specialuppdrag som ledamot i revisionsutskottet. Resultatutvecklingen är min fokusfråga, den överskuggar allt. Inget företag kan vara starkt och livskraftigt utan en bra ekonomisk utveckling. Man tränger så djupt in i företaget, ända in i detalj och blir verkligen insatt i hur saker och ting fungerar. Det är nyttigt för det övriga styrelsearbetet, konstaterar han. Ett annat specialuppdrag är att vara en av Lantmännens representanter i tyska HaGe Kiel. Han menar att Lantmännen har mycket att lära av tyskarna. De kan lära oss att hantera stora volymer effektivt. De är duktiga på att jobba över stor yta och arbetar dessutom med mindre marginaler än vad vi gör. Däremot ligger vi före vad gäller lagerhållningen, så det finns mycket att både lära och lära ut. En sund lantbruksaffär För framtiden menar Hans att det allra viktigaste är att få en bra utveckling av Lantmännen Lantbruk. Han betonar att en sund affär är grundläggande och han tror att förutsättningarna finns: Lantmännen Lantbruk kan vara en effektiv organisation. Vi måste se till att vara konkurrenskraftiga på de förnödenheter bönderna behöver, vara bästa affärspartnern helt enkelt. Hur då? Bästa pris på det man säljer och köper, det är egentligen inte svårare än så. Konstlade medel funkar inte. Lantbruksdivisionen har varit sen med att parera omvärlden och en fluktuerande marknad. Det gäller att hela tiden observera omvärlden, framgång är en färskvara! Vi kan inte vända lantbruksaffären över en natt, men nu måste vi gå i rätt riktning. Inte av lönsamhetsskäl, utan för att Lantmännen ska fortleva. Det är lantbruksverksamheten som kopplar Lantmännen till ägarna. Utan en fungerande lantbruksaffär finns ingen grund för Lantmännen. Baka bullar kan vi göra var som helst, men lantbruk ÄR Lantmännen! Text: HELENA HOLMKRANTZ Foto: MIKAEL LJUNGSTRÖM/Scandphoto Nr Grodden

6 6 BILDEN AV LANTMÄNNEN ETT LIVSMEDELSFÖRETAG med rötterna i jorden Lantmännen möter oss överallt. Till morgonkaffet ser vi annonsen i tidningen, under dagen möter vi Lantmännen på affischtavlor utomhus och på kvällen i TV-soffan ser vi Lantmännen i rutan. Budskapet är: Bra Mat från Lantmännen, vi tar ansvar från jord till bord. Vilka tankar och överväganden ligger bakom den bild av Lantmännen som visas upp? Varför kopplas Lantmännensymbolen samman med produktvarumärken som Axa, Kronfågel och Kungsörnen? Varför Bra Mat? Madelaine Hellqvist Kongstad är chef för marknadskommunikation och varumärke på Lantmännen och en av dem som sedan ett par år tillbaka jobbar intensivt med att formulera budskapet och hitta former för hur det ska nå allmänheten. Hon tecknar bakgrunden i några snabba drag: De senaste åren har omvärlden förändrats. Konsumenterna har blivit allt mer oroliga för innehållet i maten, sam- tidigt som livsmedelsaktörerna blivit färre, större och mer internationella. De flesta livsmedelskedjor satsar dessutom på egna varumärken. Allt detta har gjort det svårare för konsumenterna att välja. I den konkurrensen måste Lantmännen hitta sin väg för att nå fram till konsumenterna. Främsta skälet är så klart att vi vill sälja mer och stärka vår konkurrenskraft. Vi har velat sätta ner foten och tydligt tala om vad vi står för. Som marknaden har utvecklats konkurrerar vi inte bara med enskilda varumärken utan också med alla de värden som livsmedelskedjor som Ica och Coop och globala företag som Nestlé för med sig, förklarar Madelaine. Det Lantmännen vill föra fram och konkurrera med är budskapet runt den trygghet och ärlighet som våra ägare personifierar, arbetet med hållbar utveckling och att vi har verksamheter i hela kedjan från jord till bord. Viljan att ta ansvar När vi jobbade med att förnya Lantmännens varumärke såg vi ganska snabbt att vi har något unikt att bygga på. Ett djup som andra inte har och som har sin grund i att vi ägs av svenska lantbrukare. Det handlar om tradition, kompetens och både viljan Vi måste trycka på att vi är ett livsmedelsföretag med djup, som verkligen omfattar hela kedjan. Vi är på sätt och vis ett nytt slags livsmedelsföretag med rötterna i jorden. Det är där vi skiljer oss från våra konkurrenter. och förmågan att ta ansvar från jord till bord. När vi ville översätta det till något, som kan vara till nytta för konsumenterna, när de ska välja livsmedelsprodukt, föddes konceptet runt Bra Mat och Lantmännen, fortsätter Madelaine. Lantmännen är i dag ett företag med medarbetare av vilka 70 procent arbetar med livsmedel. Livsmedel står för 40 procent av omsättningen och merparten av rörelseresultatet, vilket visar att lönsamheten ökar ju högre förädlingsvärdet är och ju närmare slutkonsumenten produkten befinner sig. Genom att göra Lantmännen känt för Bra mat och sätta Lantmännensymbolen som garant på produktförpackningarna är tanken att stödja produkterna. Bra Mat innebär inte bara att vi kan stärka våra produktvarumärken utan också på sikt göra våra marknadsföringskostnader mer effektiva. Dessutom kan vi, om vi säljer mer, öka ägarnas avkastning, både genom att öka efterfrågan på spannmål och genom att kunna ge högre avkastning på insatt kapital. Garant för trovärdighet Madelaine konstaterar att Lantmännens väletablerade varumärken, som till exempel Kungsörnen och Axa, även i fortsättningen kommer att vara viktigast i marknadsföringen. Men företagsvarumärket Lantmännen kommer att bli allt viktigare, i takt med att konsumenterna blir mer och mer medvetna. Företagsvarumärket står som garant för kvalitet, trovärdighet, ett gott rykte. Lantmännen betyder trygghet, säkerhet och någon att lita på när man ska göra sitt val. Att Lantmännen ägs av svenska bönder förstärker den positiva bilden. Vårt varumärke är en möjlighet vi kan utnyttja ännu bättre, hävdar Madelaine. Lantmännens egna undersökningar visar att konsumenterna blir mer positiva när groddensymbolen är synlig på produkterna. Detta ställer förstås samtidigt krav på oss. Vi måste vara tydliga i hur vi tar vårt ansvar för de livsmedelsprodukter vi erbjuder våra konsumenter. Ta glasbitarna i Kronfågels kyckling som exempel. Vi valde att gå ut med återkallelser på ett tidigt stadium och tydlig konsumentinformation. Varumärket gick stärkt ur krisen med ännu högre förtroende hos konsumenterna trots all publicitet! Att försöka mörka är farligt. Dolda fakta kommer fram förr eller senare, och då riskerar man ett hårdare fall. Med rötterna i jorden Madelaine återkommer flera gånger Madelaine Hellqvist Kongstad, chef för marknadskommunikation och varumärke på Lantmännen. under intervjun till den viktiga kopplingen mellan lantbruket och livsmedlen. Vi måste trycka på att vi är ett livsmedelsföretag med djup, som verkligen omfattar hela kedjan. Vi är på sätt och vis ett nytt slags livsmedelsföretag med rötterna i jorden. Det är där vi skiljer oss från våra konkurrenter. Jag tror att vi utan att överdriva kan säga att vi har något unikt att erbjuda konsumenterna, säger Madelaine och fortsätter: Vi märker ett ökat intresse för vår verksamhet, både från våra konsumenter och kunder, men också från andra viktiga grupper som opinionsbildare, media och arbetssökande. Vi hoppas att det ökade intresset och stoltheten även återfinns hos våra ägare, som är hela grunden i Bra Mat. Vad skulle du vilja se från Lantmännen i framtiden? Utan tvekan fler förädlade och lönsamma produkter där hela kedjan och hela styrkan verkligen utnyttjas som vår konkurrensfördel. Och så hoppas jag förstås på att konsumenterna helt naturligt ska koppla ihop Bra Mat med Lantmännen och svenska lantbrukare. Det kommer att ta sin tid att nå dit, men dit ska vi. Text: HELENA HOLMKRANTZ FOTO: STAFFAN ERLANDSSON Grodden Nr

7 7 3STEG SOM SKA LYFTA FRAM LANTMÄNNEN I HÖST 1 Bra Mat när du läser tidningar och rör dig ute Den senaste tiden har Lantmännen synts extra mycket runtom i Sverige. Under sensommaren pågår en större annons- och affischeringskampanj i dags- och fackpress och på utomhustavlor. Huvudbudskapet gäller Lantmännens ansvar från jord till bord, kopplat till produkter och varumärken. Bland produkterna som lyfts fram finns havregryn från Axa. De har en hållbarhetskoppling genom att havreskal används för uppvärmning till både fabrik och bostäder. Kyckling från Kronfågel är spårbar tillbaka till den enskilde uppfödaren och bröd från Korvbrödsbagarn kan tack vare smart teknik produceras helt utan konserveringsmedel. Skördefest i butikerna, närmare konsumenterna och inköpen I butikerna har just aktiviteten Skördefest dragit i gång. Den genomförs för andra året i rad och syftet är att få konsumenterna att komma i kontakt med alla Lantmännens produkter. Genom en kampanj som denna vill man skapa synlighet i butik genom att få framträdande exponeringsplats som hjälper till att skapa merförsäljning. Skördefesten pågår i sex veckor och mer än 600 butiker i hela Sverige deltar. I butikerna finns bland annat en receptfolder och möjlighet att provsmaka produkter. Den som köper fem valfria produkter från Lantmännen och skickar in sina kvitton eller streckkoder får en bra matlåda med posten. Den är framtagen på hållbart sätt, har grönt lock och tre sektioner. 2 I TV4 med Lantmännens produkter närvarande i hemmen 3 Fyra dagar i veckan under tolv höstveckor syns Lantmännen som presentatör av matprogrammet Halv åtta hos mig på TV4. Programmet har ungefär en miljon tittare per avsnitt. Varje vecka kommer det också att vara en tittartävling med anknytning till Lantmännen och Bra mat. Några av de produkter som syns i programmet är Axas ekologiska müsli, Kronfågels kycklingfilé och Hattings kanelbullar.

8 8 Havre är hett Havregryn ligger i tiden. Jämfört med år 2000 har konsumtionen ökat med otroliga 50 procent i Danmark, Norge och Sverige totalt sett. Ökad efterfrågan ställer krav på ökad produktion. Under våren och sommaren har 25 miljoner SEK investerats i havreproduktionen på anläggningen i Järna. Den 2 augusti kunde man, helt enligt tidsplanen, trycka på startknappen för de nya maskinerna. År 2008 gjorde vi en toppnotering med ton producerad havre på anläggningen i Järna. Därmed slog vi också i kapacitetstaket och behovet av en utökad kapacitet var stort, säger Slobodan Carapic, chef för frukost- och havreprocessen i Järna. Investeringen, som nu genomförts, har inneburit att de drygt 30 år gamla maskinerna i renseriet och skalverket bytts ut mot nya effektivare. Med de nya maskinerna kan kapaciteten öka med 30 procent. Förutom en ökad kapacitet så innebär de nya maskinerna en bättre arbetsmiljö i och med att de är både tystare och mer lättarbetade, fortsätter Slobodan. I månadsskiftet mars/april i år installerades maskinerna för det nya renseriet och i slutet av juli var det dags för andra etappen, det nya skalverket. Totalt omfattade investeringen 40 nya maskiner i renseriet och skalningen. Trendigt med gröt Allt talar för att konsumtionen av havregryn och havrebaserade produkter fortsätter att öka. En allmän hälsotrend Utan investeringen i Järna hade vi aldrig att möta den ökade efterfrågan. klarat och ett intresse för naturliga produkter är två bidragande orsaker. Utan investeringen i Järna hade vi aldrig klarat att möta den ökade efterfrågan, säger Marcus Larsson, Nordic Marketing Manager för AXA. Med varumärkena Kornkammeret, AXA, Sju Morgen och Gyllenhammars så är Lantmännen Cerealia marknadsledande på de stora havregrynsmarknaderna Norge, Danmark och Sverige. I Norge är marknadsandelen hela 98 procent. Nu går en gröttrend över västvärlden. Den startade i USA och har nu också nått Europa. Under första halvåret 2009 ökade antalet lanseringar av snabb-gröt-mix med nästan ofattbara 64 procent. Den nya gröttrenden innebär nya möjligheter. Vi kommer att vara med och driva marknaden för de nya grötprodukterna i Norden, säger Marcus Larsson och ser fram emot en spännande höst och vinter. Text: LENA JASSLIN Dansk bakbok rena succén Hembakt är trendigare än någonsin. Det märks inte minst för Amo, Lantmännen Cerealias danska varumärke. Nu kommer Amos tredje bakbok ut och man räknar med att Den Store Bagebog 3 Året Rundt precis som de tidigare bakböckerna ska bli en stor succé. Bakbok nummer två kom förra året och togs emot med stora famnen av danskarna, som köpte hela exemplar under året som gick. Därför tar man till ordentligt och låter första upplagan av bakbok 3 uppgå till exemplar. Bakboken innehåller recept för hela året och gör det enkelt både för nybörjare och mer avancerade hemmabagare att baka med årstidens råvaror. Danskarna bakar hemma eftersom de prioriterar samvaron med familjen högt och dessutom föredrar sunda och naturliga råvaror i köket. Fördelen med Amos bakböcker är att de är lätta att använda. Det egna bakresultatet ser faktiskt ut som på bilderna i boken. Dessutom är bakböckerna billiga att köpa, förklarar Amos projektledare Helle B Ågren succén. Grodden Nr

9 9 Gänget bakom Lantmännen Cerealias bageriskola, fr v Lars Pålsson och Yngve Persson, Jan Boris- Möller, Kristina Persson, Lars-Åke Rosenqvist och Gösta Ekblad. Jan Boris-Möller är matkreatör, övriga kommer från Teknisk Support. Att vara helkund hos Cerealia ska vara en lönande affär Med produktvarumärket Nord Mills i spetsen, arbetar Lantmännen Cerealias svenska Business-to-Business (B2B) verksamhet med bagerier och industrier som kunder. I en tuff konkurrens och med en marknadsledande roll ställs höga krav på verksamheten och med all rätt. Företaget måste ligga i framkant och vara den bästa samarbetsparten för kunderna. B2B-verksamheten inom Lantmännen Cerealia Sverige har tagit fram ett så kallat helkundskoncept. Det är en av företagets strategier för att öka lojaliteten och därmed behålla eller öka intjäningsförmågan. Genom ett antal mervärden förpackar Cerealia B2B det totala erbjudandet och säljer därmed mer än bara mjöl. Hittills i år (juli) har volymförsäljningen ökat med 6 procent jämfört med fjolåret, i en för övrigt stillastående marknad. Helkundskonceptet innebär att den kund som använder Nord Mills mjöl till mer än 80 procent av det totala behovet bedöms vara en riktigt lojal kund och genom detta kan utnyttja flera fördelar som utbildningar, Teknisk Support och receptbank. Skola för bageripersonal BageriSkolan har olika populära utbildningar för bagare i Lantmännen Cerealias utvecklingsbagerier på kvarnarna i Malmö och Uppsala. Exempel på utbildningar som erbjuds är mjöl-, trågar- och stenugns/surdegsutbildning. Genom utbildningarna bidrar företaget med att höja bageripersonalens kompetens, kvalitetsmedvetenhet och kunskap om råvaror. Problemlösningar Teknisk Support håller i utbildningarna och arbetar med sortimentsutveckling samt problemlösning hos våra helkunder. Här får både stora och små kunder hjälp, allt ifrån Polarbröd och Fazer till det lokala bageriet på orten. Helkunderna får genom Bakeit tillgång till ett webbaserat receptsystem med en stor receptbank att inspireras ifrån. Fördelen är att de snabbt och enkelt kan få kalkyler, näringsdeklarationer och innehållsdeklarationer på sina produkter. Resor och inköpsfördelar Cerealia B2B anordnar populära studie- och mässresor till intressanta och givande resmål tillsammans med kunderna. Genom detta kan företaget som leverantör och kunden tillsammans se vad som händer i branschen, fånga nya trender, tekniker med mera. Vid köp av bagerimaskiner kan Cerealia B2B hjälpa till med finansiering och inköpsrabatter i samarbete med leverantörer och ett annat koncernföretag, Lantmännen Finans. Nyhetsbrev och BakaNytt Varannan månad får kunderna ett nyhetsbrev med spännande idéer, nya recept och fördelaktiga erbjudanden. I BakaNytt välkomnas såväl kunder som ickekunder (förhoppningsvis blivande kunder) på en kreativ heldag där man bakar tillsammans och använder Nord Mills produkter. På hemsidan finns all information som kunderna kan tänkas vilja ha. Här uppdateras information om utbildningar, resor, spannmålsläget med priser, aktuella kampanjer och mycket mer. SM för Unga Bagare MER ÄN BARA MJÖL! Varje år på våren anordnas SM för unga Bagare(under 23 år) i Göteborg. Lantmännen Cerealia är genom produktvarumärket Nord Mills en av sponsorerna. Det är ett folkligt och populärt arrangemang, tävlingsdeltagarnas bakverk ställs ut i köpcentret NordStan för beskådning och bedömning innan årets vinnare koras. Under veckan finns även ett bageri uppbyggt på plats där Lantmännen Cerealia bakar bröd och säljer till förmån för ett välgörande ändamål. Detta är ett sätt att bidra till inspiration för yngre förmågor att stanna och utvecklas i branschen. Dessutom får dessa på ett tidigt stadium kännedom om vad Lantmännen Cerealia och Nord Mills står för och vad som kan skapas tillsammans. Text: MARTIN THILANDER Nr Grodden

10 10 Eco Operate på Swecon pris & mix i praktiken Swecons nya utbildning Eco Operate innebär både miljö- och lönsamhetsförtjänster för kunderna. Ett av de områden Lantmännen satsar på för att skapa lönsam tillväxt kallas pris & mix, och bygger på att öka försäljningen av de produkter och tjänster som har ett mervärde för kunden. Precis det har Swecon, med sin nya utbildning Eco Operate, gjort. Utbildningen går ut på att minska miljöpåverkan från användandet av maskiner, samtidigt som lönsamheten för företaget förbättras. Genom att använda maskinen på ett så effektivt sätt som möjligt kan man minska bränsleåtgången och slitaget, öka säkerheten och effektivisera produktionen allt på en och samma gång. Att köra energisnålt är så mycket mer än att bara lätta på gasen. Det mest energisnåla sättet är att aldrig starta motorn, men då kommer man inte heller att producera något. Därför är det viktigt att koppla bränsleförbrukningen till produktionen, för att få den verkliga sanningen. Samspelet på arbetsplatsen lägger vi också stort fokus på, där finns en hel del att hämta på de flesta arbetsplatser, säger Urban Gustafsson, ansvarig för Eco Operate på Swecon. Samarbetsprojekt för hållbara transporter Lantmännen och Scania-Bilar Sverige inleder tillsammans med bränsletillverkaren EcoBränsle (numera en del av Energigårdarna) och regionala transportörer ett unikt samarbete när Lantmännens transportörer i Åhus, Helsingborg och Falkenberg byter från diesel till biodieseln RME (Rapsmetylester). Projektet berör initialt 12 lastbilar. Fordonen, som transporterar foder, har tillsammans en årlig körsträcka på cirka mil. Besparingen beräknas bli mer än ton koldioxid per år, vilket är en minskning av Lantmännens totala utsläpp från transporter med tre procent. Lantmännen hanterar stora varuflöden och står för en procent av alla lastbilstransporter i Sverige. Man driver sedan 2008 konceptet GreenLine för att skapa ett hållbart varuflöde och hittills har utsläpp motsvarande ton koldioxid sparats. Tankning av RME kan i dag ske i Kristianstad, Kävlinge, Lund, Trelleborg och Karlshamn Första spadtaget för framtidens wienerbröd Nu har första spadtaget tagits för Lantmännen Unibake UK:s nya bageri i Bedford. Från nästa vår ska det nya bageriet kunna leverera danska wienerbröd, till den växande engelska marknaden. Redan i maj nästa år räknar man med att kunna vara igång med verksamheten och fullt utbyggt kommer bageriet att ha två toppmoderna produktionslinjer och omkring 200 anställda. Bageriet är tänkt att enbart framställa deg för bake-off av olika typer av wienerbröd i engelska butiker och cateringfirmor. Alla produkter kommer att distribueras genom systerföretaget Bakehouse, som för närvarande tar sina Lantmännen Unibake fortsätter sin globala expansion. Sedan 2008 har fyra större förvärv genomförts och under sommaren har ytterligare ett viktigt steg tagits i och med köpet av ett nytt snabbmatsbageri från den ungerska mjöl- och bagerikoncernen Elsö Pesti. Investeringen i ny produktionskapacitet i Ungern är ett led i Lantmännen Unibakes internationella expansionsstrategi och kommer att stärka företaget position på den centraleuropeiska marknaden. Förvärvet av ett nytt bageri i Ungern är ett mycket viktigt steg i vår expansion i Centraleuropa. Vi vill följa våra internationella kunder in på den central- och östeuropeiska marknaden. Med produktion i Ryssland, Polen och nu även Ungern har vi bästa möjliga produkter från ett Unibakebageri i Danmark. Storbritannien är i dag Lantmännen Unibakes största enskilda marknad. Det första spadtaget är det första steget på en mycket spännande resa för Unibake här i Storbritannien, konstaterade Sören Landtved, divisionschef för Lantmännen Unibake UK. Bakehouse är Storbritanniens ledande leverantör av bakverk och specialbröd. Sedan juli månad är det helägt av Lantmännen Unibake efter det att nya aktieförvärv gjorts under sommaren. När vi i maj 2009 övertog aktiemajoriteten i Bakehouse var visionen att, som ett naturligt nästa, steg öka innehavet till hundra procent. Företagen passar perfekt ihop och framtidsutsikterna är ytterst lovande. Nu har vi allt som krävs för att kunna erbjuda våra kunder marknadens bästa service, det vill säga förutsättning att uppfylla våra kunders framtida behov och önskemål, säger Bent Pultz Larsen, vd för Lantmännen Unibake. Enligt Bent Pultz Larsen är det nya ungerska bageriet en idealisk plattform för Lantmännen Unibake som därmed får omedelbar tillgång till ett väletablerat försäljnings- och distributionsnätverk i hela regionen. Med sitt läge mitt i Centraleuropa har den ungerska marknaden mycket goda förutsättningar för framtida tillväxt, både vad gäller existerande och nya, obearbetade försäljningskanaler, säger Bent Pultz Larsen. världens bästa soritment kombinerat med försäljnings- och marknadskoncept, kommenterade Lantmännen Unibakes vd Bent Pultz Larsen i samband med förvärvet. Text: HELENA HOLMKRANTZ Första spadtaget till Lantmännen Unibakes nya bageri i engelska Bedford togs gemensamt av fr v Graham Wright, produktionschef i Milton Keynes, Bent Pultz Larsen, vd Lantmännen Unibake, Dave Hodgson, borgmästare i Bedford and Søren Landtved, divisionschef för Lantmännen Unibake UK. Lantmännen Unibake satsar i Ungern Fem stora investeringar på två år I och med förvärvet av det nya ungerska bageriet har Lantmännen Unibake genomfört sin femte större investering sedan Med det ungerska bageriet har nu Lantmännen Unibake 86 bagerilinjer i 26 bagerier i 11 länder. Det nya ungerska bageriet i Lantmännen Unibake producerar bakverk för snabbmat. Grodden Nr

11 11 Loyal till tusen Det är levande material vi jobbar med och utmaningen är att få en sort att bli riktigt stor, Det är Kranich axanlag som kommit längst på bilden. För bästa avkastning är det viktigt att prioritera denna tidiga sort med tidig kvävegiva. Kvävet måste vara tillgängligt i plantan när den behöver det. Nu tas besluten i Svalöv. Under september gäller det att få ordning på det skördade förädlingsmaterialet inför sådden och besluta vad som ska gå vidare. Ingen tid går förlorad när nya höstvetesorter utvecklas. Målet är att nå ut på marknaden med anpassade sorter på kortast möjliga tid. Höstveteförädlaren Tina Henriksson vid Lantmännen SW Seed har följt sitt material genom ytterligare en säsong. Ett odlingsår som bjudit på många olika förutsättningar och pressat materialet på de olika odlingsplatserna där det testas. De färdiga sorterna ligger i större avkastningsförsök på olika ställen i landet och i Europa. Detta sker parallellt med att de uppförökas och närmar sig introduktion på marknaden. Samtidigt har årets nya korsningar precis skördats i första generationen och har många år av urval att klara sig igenom. Det är ett imponerande material som ingår i ett förädlingsprogram. Därtill kommer tidsaspekten. Växtförädling är en långsiktig verksamhet eftersom det vanligtvis tar ungefär tolv år innan sorten kan marknadsföras. Växtförädling går ut på att först skapa variation för att sedan göra strategiska urval som leder till en eftertraktad och homogen sort, konstaterar Tina med glimten i ögat. Det låter hur enkelt som helst, men ser man alla påsar och etiketter inför årets sådd inser man att det krävs metodiskt arbete år efter år för att lyckas hitta den rätta sorten. Två program Variationen i materialet skapas genom korsningar och Tina Henriksson gör cirka 400 nya varje säsong. Lantmännen SW Seed har två höstveteprogram. Det ena leds alltså av Tina Henriksson, som arbetar i Svalöv och det andra av Ebrahim Kazman från förädlingsstationen utanför Magdeburg i Tyskland. Mitt fokus är på högavkastande sorter som presterar i topp i Sverige, Norden och Baltikum, förklarar Tina Henriksson. Medan Ebrahim Kazman framför allt siktar på sorter för den Europeiska marknaden. Men visst utbyter vi material och testar hos varandra, fortsätter Tina Henriksson. Exempelvis kommer vår tidigaste brödvetesort Kranich från vårt tyska program. Dessutom samarbetar Lantmännen SW Seed med flera europeiska förädlare genom att testa material och matcha det mot sitt egna. Uppdraget är att erbjuda Lantmännens kunder bästa tänkbara sortmaterial. I år introduceras stärkelse- och fodervetesorten Hereford som kommer från en dansk förädlare. Det är en riktigt högavkastande sort som ger mycket bra resultat i gynnade lägen. Loyal nykomling Nästa säsong kommer sorten Loyal att introduceras i stor skala. Loyal är ett högavkastande vinterhärdigt stärkelsevete som passar mycket bra i stora områden av Sverige. Den kommer från växtförädlingen i Svalöv och har testats under många skilda förhållanden genom åren. Generellt står kampen ständigt mellan en snabb marknadsintroduktion och att sorten testas i verkligheten under flera årsmåner. I dagarna håller utsädesodlarna på att så sina partier av Loyal som ska bli bruksutsäde till introduktionen nästa säsong. Det planeras också ett par större demonstrationsodlingar av Loyal i Norrköpingstrakten. Passar som etanolsort Loyal har både avkastningen och stärkelsehalten med sig för att passa som etanolsort. Framöver kommer mycket vete att behövas som råvara till Agroetanol och då är Loyal ett av alternativen, poängterar Tina Henriksson. Vinterhärdigheten finns i sorten och förra årets vinter bjöd både på långliggande snötäcke i vissa områden och rejäla köldpåfrestningar längre söderut. Det Tina Henriksson är höstveteförädlare vid Lantmännen SW Seed. Hennes fokus är sorter som presterar i topp i Sverige, Norden och Baltikum. känns bra att Loyal var med om denna säsong på lite större arealer än i försöken. Och kom ut som en vinnare. Det är levande material vi jobbar med och utmaningen är att få en sort att bli riktigt stor, menar Tina Henriksson. Loyal har visat goda siffror i hela provningsområdet och det är grunden för att sorten ska lyckas ta arealer. En intressant slutsats från fältförsöken är också att Loyal verkar utnyttja kvävet bättre än flera andra sorter. Den avkastar alltså betydligt bättre även vid låg kvävegiva, vilket är en mycket intressant egenskap. Text och bild: DESIRÉE BÖRJESDOTTER Nr Grodden

12 12 TEMA SKÖRDEN 2010 Regn i augusti påverkade skörden När cirka hälften av skörden var bärgad höll de flesta grödorna ganska bra kvalitet trots stora regnmängder i delar av Sverige. Skörden försenades en två veckor och kvalitetsmässigt ser många grödor acceptabla ut även om rymdvikterna är låga för det som kommit in hittills. Avkastningen och kvaliteten varierar mer än normalt, säger Thord Persson på Lantmännen Lantbruk. Text: KARIN LARSSON Han är processutvecklare av spannmål med ansvar för produktionsprocessen i spannmålsanläggningarna. Prognosen för årets skördeperiod är att Lantmännen ska få in ton mindre spannmål inklusive oljeväxter jämfört med Tuffa förhållanden Kring den 25 augusti visade en avstämning av skörden att regnet ställde till problem på vissa håll i landet. Halvvägs in i skörden hade stora regnmängder fallit och prognoserna talade för mer regn, vilket ökade risken för kvalitetsförsämring och tuffa förhållanden i skördearbetet. Sådant här varannandags-väder med sol och regn om vartannat och hög luftfuktighet är sämsta tänkbara. Vi ser tendenser till att spannmålen börjar gro på fälten, säger Thord Persson. Höga vattenhalter Vattenhalten i spannmålen höll kring procent, mot procent i normalfall, vilket ökar torkkostnaderna. Överlag är regn under skördeperioden inte bra för grödorna men tre grödor är extra känsliga. Grynhavre där färgen blir mörkare vilket inte accepteras i havregryn, maltkorn där grobarheten påverkas negativt och blir labil samt brödvete som tappar bakningskvaliteten. Mottagning och hämtning Mottagningen på Lantmännens anläggningar hade fungerat trots att många sorter kom in samtidigt (se graf). Vad gäller hämtningstiderna har de generellt hållits. Några undantag finns i Mälardalen vecka 33 och Västsverige vecka 34 då det blev en-två extra hämtningsdagar, säger Thord Persson. Under 2010 gjordes en kalibrering av analysutrustningen på terminallaben. Känsligheten uppgraderades och tillförlitligheten ökade. Detta är positivt för lantbrukarna. De får ett klart besked direkt på den vara de levererar, säger Thord Persson. Geografiska ögonblicksbilder SYD Södra Sverige klarade sig bra från utvintring. Skörden av oljeväxter startade inte i mitten av juli som den brukar i normala fall, utan drog i gång sista veckan i juli. Sedan rullade det på och 25 augusti var 90 procent skördat. Övrig skörd startade upp i augusti men plötsligt blev det stopp och Mellansverige gick förbi augusti var dock en bra helg för södra Sverige och då kom det in ton, säger Thord Persson. Rågskörden var avklarad 25 augusti, med goda falltal. ÖST Öst påverkades starkt av utvintring procent av höstvetet utvintrade och så mycket som 80 procent av rågen. Skörden inleddes andra veckan i augusti. Kvarnvetet visade höga proteinhalter och bra falltal, något låga rymdvikter, hög vattenhalt och medelavkastning. Rågskörden var avklarad 25 augusti. Vid denna tidpunkt såg man tyvärr tecken på att färgen på grynhavre kunde påverkas negativt. VÄST Utvintringen var inte lika stor som i Öst. Det var framförallt råg och rågvete som utvintrade (cirka procent). Cirka 10 procent av höstvetet utvintrade. Skörden påbörjades inte förrän i mitten av augusti. Inleveranserna ökade kraftigt i vecka 33 med upp till cirka ton per dag. Höstvetet visade relativt låga falltal. Västsverige har haft störst problem med falltalen. GOTLAND 25 augusti Skördemässigt brukar Gotland följa södra Sverige och de startade upp samtidigt som syd även i år. På Gotland var sommaren strålande och 25 augusti hade mer än hälften av grödorna levererats. Allt kan inte lagras utan oljeväxter skickas till Karlshamn och kvarnvete till Djurön. Undanförselbehovet är ton för att lagringen ska klaras av, säger Thord Persson är första året då eko-spannmål har tagits emot på anläggningen i Visby. Delar av eko-spannmålen kommer att användas i foderfabriken i Klintehamn. FOTNOT: Summeringen av skörden i denna artikel gjordes kring 25 augusti. Mycket kan hända under perioden fram till oktober då skördeperioden avslutas. Skördeperioden räknas från juli till 17 oktober. Grodden Nr

13 13 Skörden 2010 FOTO: KRISTOFER VAMLING/HK BILD&TEXT Gröda för gröda fram till den 25 augusti Höstvete, kvarn Stora volymer har kommit in till mottagningarna från framför allt Mellansverige. Bra falltal, något låga rymdvikter och överlag god kvalitet. Maltkorn Bra proteinhalter. Något lågt utbyte på grund av varm, torr sommar. Risken för tappad grobarhet under lagringsperioden är uppenbar med tanke på väderleken. Råg Relativt låg förekomst av mjöldryga. Det förekommer en del låga falltal i råg, även om det mesta klarat sig. Skörden av råg är markant låg i Mellansverige. Invägningen ligger ändå på normal nivå på grund av inleverans av överlagrad råg från skörd Oljeväxter Oljeväxterna ligger något under normalavkastning. Leveranserna till och med augusti visar bra oljehalt, 43 procent. Havre När 40 procent av skörden var invägd såg vi att det fanns en risk att en stor del av havren skulle bli gråfärgad på grund av det myckna regnandet. Ton Mottagning på Lantmännen Lantbruks anläggningar i Sverige (36 stycken) Invägningen ökade i mitten/slutet av augusti. Öppettiderna anpassades efter inkommande volymer. Mottagningen gick bra fram till avstämningen i augusti, trots att många sorter kom in samtidigt med anledning av den komprimerade skördeperioden. Till följd av blöt spannmål torkades varan i två steg vilket gjorde att grödan tog mer utrymme i anläggningarna Nr Grodden

14 14 TEMA SKÖRDEN 2010 Skörden 2010 Väntan på att tröska ÖSTERGÖTLAND Höstrapsen och rågen är inne på Mårtorp i Östergötland. Men kornet står otröskat och potatisen måste snart plockas upp. Spannmålsskörden blir lägre än normalt. Men blir det nu uppehåll några dagar kan det ordna sig. Regnet öser ner när vi kör igenom den vackra björkallén mot Mårtorps gård, Lönsås, söder om Borensberg i Östergötland. Lars Karlsson hittar vi i potatislagret där han passar på att sortera potatis medans det regnar och sonen, Robert Forsberg, sitter på traktorn och plöjer. Sedan mitten av juli har det regnat nästan varje dag. Nu (26 augusti) behöver vi åtminstone två dagar med sol och rejäl blåst för att det ska gå att komma ut och tröska det sista, säger Lars. Försommaren brukar vara torr och så var det även i år. Men det finns möjlighet till bevattning eftersom företaget är delägare i ett handelsbolag, Lönsåsvatten, som pumpar från sjön Boren. Vattnet räcker väl till så att vi kan vattna potatisen i början av säsongen. Men just nu behöver vi inte mer vatten, säger Lars. 35 hektar korn kvar att tröska Till Mårtorp hör 100 hektar åker och 80 hektar skog. Dessutom arrenderas ytterligare lite mark för potatis. Förutom potatis odlas spannmål, främst korn och råg. All spannmål är Sigillodlat. Fyra hektar potatis har plockats upp men det är cirka 15 hektar kvar att ta upp. De första hektaren potatis har varit bra skörd men dock har det varit lite problem med skorv. Men för potatisen har vi ju lite mer tid på oss, så det ska nog ordna sig. I slutet av juli tröskades rapsen och i början av augusti rågen. Utvintringen var tuff för rågen med en del snömögel. Vi brukar normalt få cirka 5,5 ton råg per hektar men i år var det ungefär 70 procent av den normala skörden. För höstrapsen skrevs avtal i mars på 2,79 kronor. Grodden Nr Senare steg priset, men så är det en del år, konstaterar Lars. För rågen har ett poolavtal skrivits med Lantmännen. Det verkar bli ont om råg så förhoppningsvis får vi ett litet bättre pris där. Ungefär 35 hektar korn står otröskat. Normalt tas ungefär fem ton per hektar för kornet. Kornet är moget nu, kärnorna verkar vara lite mindre än normalt. Men vi hoppas att vi snart kommer ut med tröskan. Rågen går bra på våra lätta jordar. Vi har Amilorågen i år, den håller falltalet bra och tål lite regn. Hybridrågen tycker jag är känsligare. Höstrapsen är en bra omväxlingsgröda. Kornet odlas främst till foderkorn och säljs till en granne som har grisar. I år odlas inget vete De samarbetar med lite olika grannar om maskiner. Tröskan hyrs till exempel in från en granne. Potatissättaren ägs gemensamt med en annan granne och de har även sprutan ihop. Vi har råd till att ha bättre maskiner om vi samarbetar och vi får en större kapacitet, säger Robert. Lars far och farbror köpte gården tog Lars och en kusin över gården och för fem år sedan löste Lars ut sin kusin. Även om jag hoppas på att ha många aktiva år kvar så är det dags att planera för nästa generation. Robert är intresserad av att ta över och därför ska vi nu fasa in honom i företaget, berättar Lars. Robert arbetar deltid på Nordfarm Blir det nu bara lite uppehåll så ska vi nog få in kornet. men arbetar ungefär två dagar i veckan hemma på gården. Det är viktigt att planera för framtiden och ha tydliga mål framför sig. Potatisen är motorn i företaget och därför satsar vi på att bygga ett nytt potatislager. Nästa vecka ska lagret vara klart. Där ryms cirka 650 ton potatis och tillsammans med det gamla lagret som rymde cirka 400 ton, kan då all potatis lagras på gården. Vi tror att det är lönsamt för oss att satsa på potatisen och för att få ett bra pris bör vi kunna lagra den själv. Och nu kan vi också få en rationellare hantering vid sorteringen. Även om regnet vräker ner nu måste man ju ändå vara lite optimistisk och tänka framåt. Det har gått bra de senaste tio åren. Blir det nu bara lite uppehåll så ska vi nog få in kornet, även om skörden blir lägre än normalt, och potatisen har vi ju lite mer tid på oss för, säger Lars. Text och bild: BRITT-MARIE JAFNER

15 15 Spannmålsskörden blir lägre än normalt men Lars Karlsson (t h) med sonen Robert Forsberg hoppas på att potatisskörden ska bli bra. Kommentar från Hushållningssällskapet: Lägre skörd än normalt Höstrapsen och det mesta av rågen är tröskad i stora delar av Östergötland. Men uppskattningsvis är hälften till en tredjedel av spannmålen fortfarande inte skördad, säger Hans Augustinsson, rådgivare vid Hushållningssällskapet i Östergötland, om läget i månadsskiftet augusti-september. Mycket av vetet är otröskat och risken är att kvaliteten blir sämre ifall inte det blir uppehållsväder och tröskväder. På vissa håll har det varit mycket kraftigt regnväder de senaste dagarna och det börjar bli svårt att ta sig ut även på de lättare jordarna. Än så länge är det dock ingen liggsäd. På sina håll har flera odlare haft problem med bladmögel på potatisen, konstaterar Hans Augustinsson. Sammanfattningsvis är skördenivåerna lägre än normalt, men om det blir uppehållsväder kan nog många rädda hem stora delar av den otröskade arealen. NYTT SÄTT ATT BEDÖMA HAVREKVALITET SOM GER ETT PRECIST OCH SNABBT RESULTAT Marlene Gutierrez, operatör på Lantmännen i Lidköping, använder den nya NIT-utrustningen för att analysera havrekvalitet. Havrefärg med NIT Ett nytt instrument gör bedömningen av havrens kvalitet både säkrare och snabbare. Lagom till årets skörd har Lantmännen Lantbruk infört det nya systemet på alla terminallab. Mörkfärgad havre är mer svårsåld och indikerar att havren utsatts för svampangrepp och därmed är av sämre hygienisk kvalitet. Man vet att havren blir mörkare ju längre den står otröskad då den mognat, särskilt vid regnig väderlek. Ofta väljer man att tröska andra grödor först och därmed blir det, särskilt sådana år som i år, problem med havrefärgen. Ett problem som vi brottats med tidigare år har varit att det inte är så lätt att få fram färgbedömningarna tillräckligt snabbt eftersom de gjorts av ett fåtal utvalda bedömare. Med start från och med årets skörd görs nu avräkningsanalysen för havrefärg med NIT i stället för genom okulär färgbedömning. Man använder FOSS Infratec NIT-instrument som finns på alla Lantmännen Lantbruks terminallab och även på ett antal andra mottagningsplatser dit havre till Lantmännen levereras. Snabbheten och säkerheten i metoden är jätteviktig eftersom resultatet ofta har stor ekonomisk betydelse för lantbrukaren. Detta är en jättebra och säker metod som ger ett snabbt resultat med hög precision. Det känns extra bra att vi infört detta just i år då det är en del problem med havrefärgen. Den nya tekniken gör att omprovtagningarna minskar, det är helt enkelt en säkrare metod för våra lantbrukare, säger Charlotte Elander produktchef spannmål Lantmännen Lantbruk. Metoden har utvecklats av Lantmännen Lantbruk i samarbete med FOSS. Metoden har varit att samla in prover med olika färg som flera personer okulärt bedömt färgen på. Sedan har medelvärdet av de okulära bedömningarna använts för att kalibrera instrumenten mot. Arbetet har pågått under flera år för att få med eventuella årsmånsvariationer. Fördelarna med att använda en instrumentell metod är flera: Det går snabbare eftersom man använder samma instrument som används för exempelvis vattenhaltsanalys av havre. Tidigare har man behövt skicka prover till den som gör de okulära bedömningarna. Man sparar pengar på att prov- och resultathanteringen minskar. I det nya systemet kan man bedöma färgen med en decimals noggrannhet. Det är lättare att säkerställa att alla leveranser bedöms på samma sätt. Snabbare svar leder också till att man kan vara mer snabbfotad när det gäller att följa upp var man har problem med missfärgning och hur man bäst bör sortera för att möta marknadens krav. NIT-analysen har även jämförts med en färgmätare, en kolorimeter, som är en slags standardiserad kamera, som används inom färgindustrin och metoderna stämmer väl överens. Kolorimetern kan komma att användas även framöver för att kalibrera och jämföra både mot NIT och okulära bedömningar. Text: THOMAS BÖRJESSON och MARIE ANDREASSON BILD: THOMAS BÖRJESSON Nr Grodden

16 16 TEMA SKÖRDEN 2010 Skörden 2010 Några fina dagar räddade vetet ENKÖPING Några intensiva dagar med riktigt fint skördeväder i mitten av augusti räddade en hel del av vetet i Enköpingstrakten. Sedan kom regnet med spridda skurar, en del kraftiga. Under helgen augusti kom äntligen sol och blåst igen. Det blev ett par fina dagar, då ytterligare en del grödor kunde räddas innan regnet fortsatte veckan efter. I slutet av augusti står ändå mogna grödor otröskade kring Enköping och väderprognoserna ser inte lovande ut. Ivar Insulander med 490 hektar växtodling på Haga-Spelbo i Enköping är en av de lantbrukare som lyckades bärga både höstvetet och vårvetet med bra kvalitet. Höstvetet tröskades med falltal på över 300 och protein kring 12,7 procent. Det var ett jättebra skördeväder under fyra dagar kring den fjortonde augusti med värme och blåst. Vi kunde tröska till klockan ett på natten, säger Ivar Insulander, när Grodden besöker honom på Haga gård den 18 augusti. Det är en mulen dag med duggregn. Vi träffar Ivar högst upp i den gamla torkbyggnaden murad med tegel från det gamla tegelbruket på Haga. Intill står nya silotorkar som han fyller med nytröskat vete. Fyrtio procent av skörden är bärgad med låga vattenhalter men avkastning något under normalt. De krångliga grödorna som timotejfrö, höstraps och ärtor liksom nästan allt höstvete är tröskade. Nu känns det lite oroligt med vårvetet som ligger, säger han. Men efter regn kommer sol. Den 26 augusti ringer vi Ivar för att höra hur det gick med vårvetet. Vi fick fint väder i helgen, säger han. I söndags tröskade vi från klockan elva på förmiddagen till klockan två på natten, när det började regna. Då hade vi fått av allt vårvete, tvåhundra ton. Det är rekord för oss. Jag har just fått analyssvaren. Det har falltal på mellan 234 och 262 och protein mellan 13,1 och 13,3 procent. Så det blir ju brödsäd och det får man vara nöjd med, tillägger han. Jag var lite orolig för proteinhalten, eftersom vårvetet fick kväve tre gånger. Den sista gången kan upptagningen ha varit för dålig med torkan i juli. Men det gick ju bra och nu utnyttjar jag kvävet i marken och plöjer till höstvetesådd. I våras fick han harva upp 90 av totalt 220 hektar höstvete. Det var främst vetet som hade såtts på stubbearbetat efter korn som inte hade klarat sig. Med lagringsutrymme för hela skörden skulle Ivar kunna spekulera i prishöjningar, men det mesta är redan sålt. Det lätt att vara efterklok, men när jag prissäkrade vetet i vintras till 1,30 så var det betydligt högre än mina produktionskostnader. Nu skulle jag kunna få betydligt mer för vetet. Jag försöker nu köpa gödsel innan det går upp i pris, när spannmålspriserna stiger. Nu får det sluta regna, så att maltkornet inte gror och så att vi kan höstså, säger Ivar Insulander och fortsätter arbetet i torken. Nu får det sluta regna, så att maltkornet inte gror och så att vi kan höstså IVAR INSULANDER, Enköping Grodden Nr

17 17 Skördeläget i Mellansverige varierar väldigt mycket. En del har tröskat färdigt medan andra knappt har skördat hälften. Kommentar från Växtråd: Problem med höstvetet Skördeläget i Mellansverige varierar väldigt mycket. En del har tröskat färdigt medan andra knappt har skördat hälften. Det säger Camilla Persson på VäxtRåd, Lantmännens rådgivningsgrupp för oberoende växtodlingsrådgivning i östra Mellansverige. En samlad bedömning är att cirka 30 procent är otröskat i Mälardalen i slutet av augusti. Avkastningen är i medeltal något under normal. Höstvetet börjar i slutet av augusti gå ner i falltal och vårvetet har i många fall inte klarat kvalitetskraven för brödsäd. Maltkornet har hittills klarat sig och har en proteinhalt på mellan 9,5 och 11,5 procent. Nästan all havre har hittills klarat sig från missfärgning trots regnskurarna, enligt Camilla Persson som också säger att skörden av ärtor ligger betydligt lägre än normalt. Mycket höstvete såg dåligt ut i våras och vi rekommenderade att det skulle köras upp. Det som ändå fick stå kvar har endast gett halv skörd, kommenterar hon. Den som prissäkrade i början av året kan ju bli besviken, när nu priserna har gått upp. Strategin bör ändå vara att sprida riskerna och prissäkra i omgångar, enligt VäxtRåd. Det viktigaste är att man lär känna sina produktionskostnader för att kunna räkna ut när odlingen ger ett positivt TB2 (TB2 = intäkter minskat med särkostnader inklusive maskin- och arbetskostnader) och använda detta som utgångsläge vid prissäkring. Särskilt maskinkostnaderna kan variera jättemycket mellan odlare, något som de flesta inte alls har koll på. Har man det, ligger man mycket bättre till, menar Camilla Persson och framhåller att man ska sprida riskerna i sitt företag. Man ska sprida riskerna och prissäkra i omgångar men spara en del. Är det ett bra TB2, prissäkra då en del för att ta hem vinsten. Om sedan priset fortsätter uppåt, prissäkra då ytterligare en del. Den strategin kan ge det bästa priset över flera år, säger Camilla Persson. Om man spekulerar och försöker ta topparna blir risken att man förlorar i stället. Det är mer tur än skicklighet om man prickar rätt, understryker hon. När det gäller strategin i växtodlingen rekommenderar hon sina rådgivningsgrupper i östra Mellansverige att odla så mycket höstvete som möjligt. Höstvete är ändå den säkraste grödan, säger Camilla Persson. Text: LARS HELGSTRAND

18 18 TEMA SKÖRDEN 2010 Skörden 2010 Vädret har ställt till det för många spannmålsodlare i Skåne. Många har kört fast och tvingats avbryta skörden i väntan på att markerna ska torka upp. Variationerna i regnmängd var stora i Skåne under augusti månad, från 208 mm i Malmö till 59 mm i Kristianstad. Det gör också att skördefallet skiftar från område till område. Stora lokala variatio SKÅNE Det går bra med skörden, inga problem. Den blir nog en normalskörd, visserligen sämre än de två senaste åren men de har å andra sidan varit bra. Grodden mötte Per Mårtensson i mitten av augusti på Österlen i Skåne. Per och sonen Kristian hade inlett spannmålsskörden några dagar tidigare och det mesta av de drygt 125 hektar odlingarna av vete och maltkorn återstod att tröska. Det är ungefär hälften av deras åkerareal. På resterande del har de odlat höstraps, betor, ärtor och kärnmajs. Vattenhalten på det vi hittills levererat låg på 17 procent, vilket är ganska normalt. Torkan under juli månad gör att skörden blir lägre än vi hoppats. Det såg väldigt lovande ut fram till midsommar men sedan dess har det knappt inte regnat någonting, inte förrän nu. Dagen före föll 40 mm regn i Ystadstrakten ett par mil bort men här i Borrbytrakten kom knappt tio mm. Mårtenssons lantbruk torkar inte på gården utan levererar den skördade spannmålen direkt till Lantmännens anläggningar i Sydöstskåne. Maltkornet Grodden Nr körs till Ystad och höstvetet till närliggande Hammenhög. Om allt går bra så ska vi vara klara med spannmålsskörden i slutet av augusti, påpekade Kristian Mårtensson som tagit en kort paus och klivit ned från tröskan. Molnen hopade sig över Skåne Några dagar efter Groddens besök hos Mårtenssons började lågtrycken på allvar att dra in över Skåne och lokalt föll stora regnmängder. Rapporter från Söderslätt i väster talade om katastrof för vissa spannmålsodlare. Åkrarna hade blivit så blöta att det inte ens gick att skörda när det var uppehåll på grund av att marken inte bar tröskorna. Grodden kontaktade Kristian Mårtensson den 25 augusti för att än en gång höra hur det gick med skörden. Han svarade i mobilen i tröskan. Vi blir färdiga med spannmålen i dag och det ser ut att bli en skörd något under det normala. Egentligen är allt bara positivt. Vattenhalten har varierat ganska mycket, procent, men medel ligger på procent. Eftersom vi odlar stärkelsevete är lägre falltal Vi har haft tur och kunnat skörda i stort sett varje dag. nog inget problem, det klarar troligtvis kraven. Men har inte allt regnande ställt till det? Vi har haft tur och kunnat skörda i stort sett varje dag. På andra sidan Ystad har de fått dubbelt så mycket regn och längre västerut har det varit än värre. Kanske spannmålsskörden totalt sett blivit något under det normala men det kompenseras till viss del av de stigande priserna. Vi får räkna på det sen, säger Kristian Mårtensson och avslutar samtalet. Tröskan ska tömmas på sin last. Text och bild: LEIF BERGLUND

19 19 Skörd 2011 i glaskulan produktchefen ser framåt ner FOTO: KRISTOFER VAMLING/HK BILD&TEXT Per och Kristian Mårtensson driver gemensamt Mårtenssons Jordbruks AB på Österlen i Skåne. Företaget äger ca 100 ha och arrenderar ytterligare 150 ha. Grunden för verksamheten är Pers föräldragård och nu stundar ytterligare ett generationsskifte då Kristian ska ta över. I slutet av augusti kunde vi konstatera att sommaren 2010 bjöd på ett prisrally på spannmål med stora prisuppgångar. Uppgången berodde framför allt på det torra vädret i Europa i allmänhet och Ryssland i synnerhet, vilket skapade stor osäkerhet kring storleken på skörden. Situationen förstärktes ytterligare av försvårat skördeväder och att Ryssland införde exportförbud fram till årsskiftet. Charlotte Elander, produktchef spannmål på Lantmännen Lantbruk, menar att trots att spannmålsprognoserna visar på relativt stora utgående lager så har osäkerheten varit stor vilket lyfte priserna. Borde öka intresset Hon ombeds att se framåt, in i 2011, och hon tror att med de höga priserna som vi har i dag kommer intresset att öka och arealerna bli större. Det är svårt att sia redan nu om vad som kommer att hända, men vi borde se ett ökat intresse för att öka odlingen inför skörd 2011, säger Charlotte Elander. Säkra skörden Detta kan i sin tur leda till en högre produktion. Om utbudet ökar resulterar detta vanligtvis i lägre priser och det kombineras Charlotte Elander. Risken finns för lägre priser och därför borde lantbrukare fundera på att säkra delar av skörden med att utgående spannmålslager tenderar att stiga. Risken finns för lägre priser och därför borde lantbrukare fundera på att säkra delar av skörden Samtidigt ökar konsumtionen varje år, vilket i sin tur kräver högre produktion, säger hon. Text: KARIN LARSSON Fotnot: Artikeln baseras på den information som fanns tillgänglig 25 augusti. Nr Grodden

20 20 Allt fler hundägare väljer svenskt Huvudmarknaden för Lantmännen Doggy är Norden och i synnerhet Sverige. Men exporten får allt större betydelse. I Tyskland, Ryssland, England, Polen, England och till med i Japan serveras allt fler fyrfota vänner mat från Doggy. Exporten står i dag för 30 procent av den totala omsättningen. Vi är marknadsledande i Sverige. Men att öka andelarna på en marknad där man redan har en stark ställning är kostsamt. Då är det lättare att ta andelar på nya marknader. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att det är tack vare den starka ställningen på vår hemmamarknad, Sverige, som gör satsningen på exportmarknaderna möjlig, säger August Engel-Wolff, vd för det tyska bolaget Lantmännen Bozita GmbH och affärsområdeschef för fackhandeln på Lantmännen Doggy AB, som namnet till trots är svensk. I Tyskland, med sina 82 miljoner invånare, finns en stor potential. Därför blev Tyskland den första marknaden utanför Norden som Doggy valde att satsa på. År 2001 bildades det tyska dotterbolaget, idag Lantmännen Bozita GmbH och tyska säljare anställdes. Parallellt arbetade man också upp ett nätverk av distributörer på andra marknader i Europa. Samma år köpte också Lantmännen koncernen företaget Doggy. I dag är Tyskland (100 miljoner SEK) och Ryssland (30 miljoner SEK) de största exportmarknaderna. Vår strategi är att skapa efterfrågan underifrån. Vi deltar på mässor och utställningar och möter hussar och mattar, för att på så vis skapa ett sug hos grossister och ute i butiker. Röda stugor och dalahästar Den allra viktigaste framgångsfaktorn för exportsatsningen är människorna i organisationen. När man som vi jobbar genom fackhandel så handlar det mycket om att bygga relationer. Då är det i mötet mellan människorna som framgången skapas, betonar August. I Tyskland och, sedan i juli i år, även Polen har Lantmännen Doggy egen säljpersonal. På övriga marknader jobbar man via distributörer. Doggys svenska ursprung är också en del av framgångarna. Grodden Nr I dag är vi den enda djurmatstillverkaren i världen som packar djurmat i den här typen av förpackning. Vi har förfrågningar från flera håll i världen. I all marknadsföring och kommunikation trycker vi på svenskheten med svensk natur, svensk lagstiftning för fodertillverkning och djurhållning samt svensk kvalité. Men också att våra leverantörer finns inom samma koncern, som till exempel Kronfågel. Det är budskap som alla förstår och som betyder trygghet för konsumenterna. Förpackningen ger draghjälp Ytterligare en framgångsfaktor är faktiskt förpackningen Tetra Recart, som är en miljövänlig pappförpackning. Under året har det gjorts en viktig investering i fabriken i Vårgårda i Sverige, som innebär att produktionen av hundoch kattmat förpackat i Tetra Recart förpackningar går att tredubbla. Nu är det upp till oss att sälja, så att vi fyller upp produktionsvolymerna! I dag är vi den enda djurmatstillverkaren i världen som packar djurmat i den här typen av förpackning. Vi har förfrågningar från flera håll i världen. Visst kan det kännas lockande att ge sig in på än fler marknader, men allt är en avvägning och en fråga om resurser. Först ska vi stärka positionerna på de marknader där vi redan är etablerade. Vi kommer bland annat att utöka vår ryska försäljning även till Ukraina och bredda sortimentet i Ryssland, berättar August och ser fram emot en spännande höst och vinter. Text: LENA JASSLIN Tyska hundar och katter gillar mat från Doggy. Tyskland är i dag Doggys största exportmarknad.

21 NYTT FRÅN DISTRIKTEN 21 Följ med Lantmännen in i framtiden På Lantmännenfestival 2010, som arrangeras den november på Aros Congress Center i Västerås, kommer framtidsfrågorna att vara i fokus. Festivalen bjuder på en blandning av spännande föredrag och utställning med Lantmännens olika verksamheter där deltagarna får möjlighet att träffa och ställa frågor till affärsledning och övrig personal. Förtroendevalda med koncernstyrelsens ordförande Thomas Bodén i spetsen är givetvis också på plats. Här ges förstås också möjligheten för alla till trevlig samvaro med kollegor, att äta gott och roa sig hela kvällen. Efter middagen spelar Highlights, kända från bl.a. Dansbandskampen och Melodifestivalen, upp till dans. Här är några höjdpunkter ur programmet: Invigning av koncernchef Per Strömberg Tina Thörner, bondtösen från Värmland som blev kartläsare åt några av rallyvärldens bästa förare och som nu är delaktig i ett nytt svenskt rallyteam som laddar inför Dakar Tina jobbar även med föreläsningar, coaching och som författare. Just nu är hon även delaktig i ett projekt på Fjärdhundra skola tillsammans med Enköpings kommun, där man vill skapa en skola i världsklass. Läs mer på Tinas hemsida: Kost och hälsa vad är Bra Mat för dig och för Lantmännen? GMO och växtförädling vilka möjligheter ger gentekniken oss och vilka är riskerna? Framtidens grödor och sorter presentation av kommande sorter med inriktning på odling, hållbar animalieproduktion och framtidens konsumenter Energi på åkermarken hur ser möjligheterna ut för åkerbaserade bränslen i framtiden? Hur utnyttjar vi svensk åkermark bäst? Anmälningsformulär och mer information finns på hemsidan Framtidens teknik så utvecklar vi våra gårdsföretag med kommande teknik I mån av anmälningar så bjuder arrangörerna på bussresa från distrikten till festivalen. För de mer långväga resenärerna finns det möjlighet att ansluta redan på fredagskvällen. Intresseanmälan till bussresa sker till respektive distriktsansvarig. Festivalen arrangeras på initiativ av distrikten Värmland, Örebro, Västmanland, Enköping, Uppland, Gästrikland, Hälsingland och Dalarna. Medlemmar från övriga distrikt är givetvis också välkomna. Tina Thörner, en av föreläsarna på Lantmännenfestival Sommarträff med kött på menyn Familjedag på Volvo i Braås och Drettinge DISTRIKT DALARNA När Dalarnas distriktsstyrelse ordnar sommarträff för sina medlemmar försöker vi vara på en gård där man gjort något extra och som kan vara inspirerande att se. Därför var vi i år hos Jan Forsell i Bjursås. Jan föder upp tjurar i en rationell lösdrift. Det kändes också extra roligt att vi, tack vare Siljans Chark, kunde bjuda på förkokt högrevskärna som sedan grillades. Ella Nilsson från Svensk Köttinformation stod för utformningen av menyn och hon basade också över köket under kvällen. Köttet var en riktig delikatess och det visar att man kan använda framdelskött på många olika sätt. Givetvis kom köttet från Jans gård. Föreningar, försäkringsbolag och banker var inbjudna och besökarantalet var ungefär 250 personer. Glädjande nog kom många barn och kanske lockades de av möjligheten att vinna en tramptraktor av senaste modell. Förhoppningsvis knöts några nya kontakter. I vilket fall är det alltid trevligt att träffa kollegor och dryfta gemensamma farhågor, förhoppningar och tankar. Text: MARTIN MORAEUS DISTRIKT VÄXJÖ Ett 80-tal kom till ett intressant studiebesök på Volvo. Här fick alla en genomgång av företaget Volvo Construction Equipment i Braås som ingår i Volvo koncernen och berättelsen om hur det en gång startade som Lihnell Vagn AB. Lihnell Vagn AB flyttade 1957 sin verksamhet från Östergötland till Braås. De tillverkade då drivkärror för civilt och militärt bruk som kopplades till traktorer. Den midjestyrda dumpern utvecklades sedan i Braås omkring 1965 och har allt sedan dess gett fabriken en världsledande position. Lihnells vagnsfabrik lanserade den ramstyrda dumpern kom den första 6-hjuliga dumpern köpte Volvo BM AB bolaget. I dag har Volvo Construction Equipment sin produktion, marknadsföring och tillverkning av dumprar för världsmarknaden förlagd till Braås. Swecon Anläggningsmaskiner AB är återförsäljare av Volvo anläggningsmaskiner i Sverige. Efter detta studiebesök åkte alla till Drettinge gård där det serverades lunch och Adolf Fredrik Rappe berättade om gårdens historia. Gården har varit i släkten sedan 1770-talet. I dag bedrivs skogbruk i stor skala, köttdjur och tillverkning av golvbrädor i företaget Rappgo som Adolf Fredrik Rappe grundade på 1970-talet. Text: GUNILLA STENEMO Nr Grodden

22 22 RÅVARUMARKNADEN AUGUSTI 2010 Jämförtal råvarupris MIX kr/dt Marknad Jordbruksminister Eskil Erlandsson (t h) studerade Valtras framtidstraktor som drivs på biogas tillsammans med Lantmännens vd Per Strömberg (t v) och Lantmännen Maskins säljare Thor Andersson. Nordens största lantbruksmässa Borgeby fältdagar i början av juli slog än en gång rekord och med besökare (2 800 fler än förra året) är det inte längre någon som ifrågasätter epitetet Nordens största lantbruksmässa i fält. Lantmännen hade i år samlat det mesta av sin verksamhet i en gemensam del av mässan. Med en banderoll som tydligt markerade området bidrog detta till en betydligt mer sammanhållen bild jämfört med tidigare år. De tre största delarna av utställningen stod Lantmännen Maskin, Lantmännen Lantbruk och SW Seed för, men även Lantmännen Unibake fanns på plats och i koncernens stora samlingstält fanns avdelningen för Ägarrelationer på plats tillsammans med förtroendevalda för att svara på frågor. Invigningen av mässan förrättades av jordbruksminister Eskil Erlandsson. I sitt invigningstal betonade han vikten av koppla samman maten vi äter, med bonden som producerat den. En ung praoelev frågade mig varför bönder behövs egentligen. Jag frågade honom om han visste vad maten han åt kom ifrån. Han hade aldrig tänkt på detta. Det visar hur viktigt Datum för orderperiod Transaktionspris procent av nominellt värde Kommande orderperioder 27 september 1 oktober Omsättning SEK Per Strömberg, Lantmännens vd och koncernchef, fick chansen att både provsitta och provköra traktorer hos Lantmännen Maskin på Borgeby fältdagar. det är att föra fram att det är bönderna som producerar vår mat och att de ska ha förtjänsten för detta arbete! En av de nyheter som tilldrog sig störst uppmärksamhet var världens första biogastraktor från Valtra. Traktorn fanns att studera hos Lantmännen Maskin och man ordnade en specialvisning för jordbruksministern. Traktorn är en koncepttraktor och ett inlägg i debatten, eftersom det än så länge saknas regelverk för traktorer med gasdrift i EU. Även Monika Lekander, chef för division Lantbruk och vd Per Strömberg fanns på plats för att informera sig om biogastraktorn. Text och bilder: HELENA HOLMKRANTZ Handel med emissionsinsatser Antal köpordrar som ledde till affär styck Antal säljordrar som ledde till affär styck febr 102 % SEK 8 st 24 st 31maj 4 juni 93 % SEK 8 st 7 st aug 95 % SEK 8 st 17 st dec 95 % SEK 2 st 6 st Orderblankett för köp eller sälj finns på eller kan beställas på Lantmännens avdelning för Ägarrelationer, tel Jan 06 Jan 07 Jan 08 Jan 09 Jan 10 Juli 10 Grafen beskriver marknadspriset på en mix av betydande råvaror för foder. Priserna motsvarar endast råvarukostnader fritt Sverige. Råvarorna som ingår i mixen är; spannmål, proteinråvaror, fett och aminosyror. Priserna baseras på dagliga börsnoteringar och leverantörsnoteringar och hänsyn är tagen till aktuell valutakurs. Skördeproblem skapar osäker marknad CHRISTER ERICSSON Hösten är här och en skördetid som inneburit bekymmer på flera håll. Detta har påverkat vår marknad som präglats av nervositet, osäkerhet, spekulationer och mindre fundamenta hos aktörer. Finansläget är däremot stabilare även om valutan är ganska varierande. Om vi tittar på valutan under augusti så Foderspannmål: Ett prisrally av modell större har varit ett faktum från slutet juli-början augusti. Detta faktum var mycket styrt av en allmän osäkerhet. Vi såg prisuppgångar på drygt 50 öre per kilo. Vi konstaterar bra skörd i Frankrike, men problem i norra Europa. I skrivande stund är prisläget svagt ner och min bedömning (osäker) är ändå en lägre nivå när all skörd är klar. Vi kan få en större volym av foderspannmål på grund av dåliga skördeförhållanden. Lagersituationen runt omkring är ändå ganska god. Priserna är i nuläget fasta till svagt neråt i marknaden. Men det är samtidigt ganska stilla på marknaden vad gäller fysisk handel. Det finns i dag inte några tecken som säger att marknaden kommer att rusa, vara sig upp eller ner. Det är gott om spannmål i lager, överlagring kan bli ett faktum. Frågan är vad som händer när aktiviteten ökar med sälj- och köpintressenter. Summeringen blir ett avvaktande läge. Betfiber: Marknaden har stigit kraftigt med draghjälp från spannmålen. Prognoser visar nu även att väderlek och annat ser ut att ge en betydligt lägre skörd än väntat, minus cirka procent. Detta driver givetvis upp marknadspriserna och vi får räkna med en prisnivå på cirka öre högre än den prognos vi tidigare haft. FODERMARKNADEN AUGUSTI 2010 ser vi en variation på USD mellan 7,00 7,50 och på Euro mellan 9,30 9,50. På en proteinråvara kan den variationen betyda 20 öre per kilo! Problem i bland annat Ryssland med bränder och torka skapar oro. Kinas importbehov är osäkert vilket också skapar ovisshet. Fraktmarknaden vände neråt innan sommaren, men tar nu åter steget upp i pris. Trots alla teorier och verifierade händelser är min bedömning fortsatt att vi bör få en vikande pristrend. Aminosyror: Samtliga aminosyror (lysin, metionin och treonin) är fortsatt på en hög prisnivå. Men i nuläget ser vi inte en fortsatt uppgång utan en svagt vikande trend. Det är en bra balans mellan produktion och efterfrågan. Soja: I dag är bilden av soja/raps proteinmarknaden fortsatt ganska knepig. Det är fortsatt bra prognoser och rapporter från odlingsländerna. Börsen måste anses som stark och hög i prisnivå just nu. En del beroende på effekten av vår Europabörs vad gäller spannmål. Men långsiktigt (kanske närmaste halvåret) ska priserna ner. Börspositioner ska omsättas och det bör få effekter på prisnivån. Palmexpeller: Priserna på denna råvara är och har den senaste tiden varit i en stigande fas, och självklart följer de den övriga marknaden och då vilken efterfrågan palmen får. Fett: Marknadsläget är fortsatt stabilt just nu och ligger på en hög nivå. Rörelser på börser ses mest sidledes. Inte mycket nytt att rapportera om. Grodden Nr