Anteckningar från Vätterndagen 14 nov 2013, Hjo

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Anteckningar från Vätterndagen 14 nov 2013, Hjo"

Transkript

1 Referat Vätterndagen 2013 Sida 1/10 Datum Måns Lindell Vätternvårdsförbundet Anteckningar från Vätterndagen 14 nov 2013, Hjo Nedan följer korta referat av de föredrag som genomfördes på Vätterndagen den 14 november 2013 på Medborgarhuset Park i Hjo. De gör inte grund för att återge föredragen eller frågor i sin helhet utan endast vad det just är korta refererat. För detaljer hänvisas till kontakta respektive föredragshållare. Sist följer resultat av den enkät som genomfördes. Inledning Kjell Unevik, Länsråd Örebro län, Ordförande Vätternvårdsförbundet Kjell Unevik inledde dagen med att hälsa alla välkomna till den genom åren sjätte sk Vätterndag. Som ordförande i förbundet är det glädjande med att Vätterndagen åter kan locka folk, stadigt över hundra åhörare genom åren och så även i år. En av förbundets uppgifter är att människor inte bara förenas av att vara boende runt Vättern utan även ta del av information och fakta om sjön så vi tillsammans har gemensam grund att stå på när vi betraktar sjön ur olika aspekter och intressen. Senaste tiden har det mesta mediala utrymmet om Vättern skapat en negativ bild och klang runt sjön även om syftena i sig varit godhjärtade. Vätterndagen är en dag som ska bidra positivit till diskussionsklimatet runt sjön genom lyfta fram fakta och mervärden som sjön medför ur olika aspekter. Figur 1. Temat för året var I djupet av Vättern: Kommer från botten, Livet på botten samt Kvar på botten. Ordförande i förbundet, länsrådet i Örebro län Kjell Unevik hälsade alla välkomna.

2 Pierre Rydén, Kommunstyrelsens 1v.ordf Hjo Kommun, och PG Ylander, f d stadsarkitekt Hjo kommun Hjo kommun firar i år 600 år och det är glädjande att Vätterndagen genomförs just här och dagen ingår som del i alla de aktiviteter som genomförts i kommunen för uppmärksamma 600-års jubileumet, inledde Pierre Rydén. Men det var även här den första Vätterndagen genomfördes 2003! PG har under året fungerat som jubileums-general och hållit i en rad av de olika aktiviter som genomförts. Det har varit allt från utställningar, seglingstävlingar till riddarspel som under året har förlagts till Hjo kommun just med anledning av jubiléet. Flera av grannkommunerna har dessutom deltagit med olika moment i Hjo vilket visar på god samverkan mellan grannkommunerna. PG visade ett rikt bildspel på olika moment som genomförts, och året är inte slut än. Bildspelet gav även en känsla för kommunen genom olika årstider. Figur 2. Pierre Rydén, v ordf kommunstyrelsen i Hjo kommun hälsade å Hjo kommuns vägnar besökare välkomna till Vätterndagen, en av alla de aktivitet för uppmärksamma 600-års jubileumet Axplock från det bildspel om Hjo av PG Ylander visade rörande 600-årsjubileumet.

3 Tema : Livet på botten Martin Liungman, Medins Biologi AB MASKAR, MÄRLOR OCH ANDRA GYTTJEDJUR: LIVET PÅ 120 M DJUP Martin Liungman började med att undra hur det egentligen ser ut på 120 m och vilka som överhuvudtaget kan bo där? Det råder i alla fall totalt mörker och man måste gilla gyttja konstaterade han utan att själv varken varit där eller ens sett det på plats. På Vätterns botten är det gott om syre vilket gör att livet kan vara omfattande trots mörkret och djupet. När bottenkrypen undersöks så kan de uppgå till st/m 2, det betyder ca 30 st kryp på en yta som en smart-phone och det blir ca miljarder, eller ton för hela Vättern. Om man lägger dem efter sig blir det 33 gånger fram och tillbaka till månen! Det är med andra ord ganska många kryp! Martin gjorde en exposé genom historien om metoder för få upp bottenkryp från djupen och hur det tidigt i vetenskapens historia utförts just i Vättern. Martin fortsatte med att de små krypen på botten kan tala om saker för oss, hur det står till, vad som påverkar miljön och detta under flera år då många är fleråriga d v s det är möjligt att ställa diagnos på sjön. För några år sedan beskrevs en ny maskart i Vättern och för Sverige (Tasserkidrilus acapillatus) som annars endast finns i Tajmyrsjön (Sibirien) samt Baikalsjön och i Vättern! I Vättern går det flesta av olika mått i taket på så bra som det kan bli. Figur 3. Bilder från föredrag av Martin Liungman, Medins Biologi AB.

4 Malin Setzer, Länsstyrelsen i Jönköping FISK PÅ VÄTTERNS BOTTEN, FRÅN DJUPSIK TILL SNORGÄRS -Är fisken jämnt fördelad i Vättern? frågade sig Malin Setzer när hon inledde föredraget om olika bottnars betydelse för olika fiskarter. Nej, så är det inte utan många arter är knutna till en viss typ av botten, t ex grov sten, sand eller mjuka områden. Vätterns storlek medför att flera olika bottentyper finns och därmed blir fisksamhället rikt, d v s hög biologisk mångfald. Förutom bottentyp och substrat nyttjar olika fiskarter olika djup för dels födosök men även för reproduktion. Eller för hela sin livscykel. Dessutom kan åmynningar och rinnande vatten till Vättern kopplas till botten då fisk varandra mellan sjö och vattendrag. Hur vet man var fisken finns då? Jo genom fångst eller andra direkta observationer, historisk rapportering d v s äldre litteratur och bl a omnämns fisket i den 1700-talsbok som ska berättas om senare under dagen, fisken kan använda vissa områden för lek där den enkelt observeras/fångas, standardiserade provfisken, maganalyser på infångad fisk men även genom att mäta s k stabila isotoper i fiskköttet. Då får man reda på vilka byten fisken ätit och hur näringsvävar hänger ihop: man är vad man äter och det går att visa via en bit fiskkött! Figur 4. Bilder från föredrag av Malin Setzer, Länsstyrelsen i Jönköping.

5 Alfred Sandström, SLU Sötvattenslaboratoriet KRÄFTOR, KRÄFTOR OCH ÄNNU MER KRÄFTOR, ELLER? Signalkräftan i Vättern infördes 1969 och har på senaste tio åren seglat upp och blivit den mest ekonomiskt värdefulla arten för fisket i sjön. Senaste tiden har inneburit mycket datainsamling för öka förståelsen av fisket och kräftans roll i Vätterns ekosystem. Avrapporteringar har gjorts t ex i Vätternvårdsförbundets publikationsserie. Fram till 2008 ökade kräftfisket och toppade 2008 inom yrkesfisket med 146 ton men har därefter minskat till numera runt 100 ton/år. De flesta kräftorna finns på mellan 6-30 m djup och trenden är att man får färre kräftor numera per bur än tidigare och att andel små ökar. Uppemot 50% av signalkräftor bär på pesten och ca sju promille utvecklar pest själva. Ett fenomen i många kräftvatten har varit kollapsande bestånd. Det kan ha olika orsaker var för sig eller tillsammans, t ex: a) varmare vatten, b) täthetsberoende, c) pestutveckling, d) rovfiskar. Och det går att skapa hyfsade progonser för framtida fångster. Även för kräftor går det att mäta s k stabila isotoper för avslöja vad de äter. Figur 5. Bilder från föredrag av Alfred Sandström, SLU.

6 Tina Kyrkander, Kyrkander och Örnskog Biologi och Miljö AB VÄTTERNS REGNSKOG: UNDERVATTENSVEGETATION Tina Kyrkander inledde med att återge ett tillfälle ute på grundet Flisen i samband med inventering av växter då båten tog in vatten i rask takt. Normalt genomförs undervattensväxter i mindre sjöar med land oftast nära. Det hela slutade dock lyckligt. Tina jobbar undersöka undervattensväxter och genomför fältstudier över hela landet, oftast genom att dyka ned och lägga ut rutor enligt ett standardiserat sätt och mäta växter på botten. Undervattensvegetation mäts på olika ställen runt Vättern enligt ett upprättat program och innefattar vilka arter det är, hur många de är, till vilket djup de växer samt bedömning av lokalens allmänna miljötillstånd enligt olika system. Det som oftast påverkar utbredning av vattenväxter är : a) vattendjup, b) bottensubstrat, c) sikt, d) näringshalt. Under åren har totalt ca 20 lokaler undersöks i Vättern och de visar på extrema skillnader i förutsättningar ex vad gäller vindpåverkan, botten mm. Ofta är närvaron av vattenväxter bra för skapa förutsättningar för god vattenkvalité då det binder näringsämnen, minskar uppgrumling av sediment pga fisk som rotar i botten och vågor/vind. Vattenväxter skapar också både mat och rum för småkryp som i sin tur blir föda till större osv, d v s det blir balans i ekosystemet En skillnad mellan s k undervattensväxter från flytbladsväxter är att undervattensväxterna syresätter både vattenmassan och sediment medan flytbladsväxt (t ex näckros) enbart sedimenten (utbyte med luften direkt). Olika arter används ofta vid bedömning av t ex ekologisk status enligt vattenförvaltning men även s k Natura 2000-status i sjöar. I Vättern är sådana bedömningar gjord för undersökta områden och samtliga bedöms ha God ekologisk status medan för Natura 2000 är bedömningen god men i vissa fall osäker. Figur 6. Bilder från föredrag av Tina Kyrkander, Kyrkander & Örnskog Biologi och Miljö AB.

7 Tema: Kommer från botten Beata Losman, Docent OVÄDER I DJUPET: OM VÄTTERNFORSKNING PÅ 1700-TALET Vetenskapen på 1700-talet byggde på tre olika grundstenar: a) Bibeln, b) Samvetet samt c) Naturen. Och det var helt ok att utforska naturen utifrån det religiösa perspektivet. Om Bibeln och experiment visade olika så berodde det på att människans kunskaper i experimentet fortfarande var bristfällig. Daniel Tiselius som var pastor i Hammars och Lerbäcks pastorat i norra Vättern nedtecknade i två skrifter från 1723 respektive 1730 exempel både observationer och religiösa betraktelser om miljötillståndet i Vättern dvs skrifterna innehåller dåtidens vetenskapliga läge. Dessa skrifter tillsammans med ytterligare en skrift av Urban Hiärne är transkriberade och återutgivna som en volym Den märkvärdiga sjön Vättern, genom att Beata Losman har tillgängliggjort och översatt texterna till läsbart skick på uppdrag av Vätternvårdsförbundet. Tiselius hade tillgång till rikt bibliotek, var mycket beläst och bedrev korrespondens med dåtidens lärde män och vistades i miljöer där t ex Olof Rudbeck d ä, ärkebiskop Benzelius, Emanuel Swedenborg m fl fanns. Men främst var han kanske influerad av nestorn inom svensk naturvetenskap Urban Hiärne, som i tiden var något tidigare än Tiselius. Tiselius fullföljde Hiärnes verk. Genom mätningar kunde Tiselius motbevisa flera skrönor, t ex var det för lätta lod på linorna som resulterat att Vättern länge ansetts bottenlös tyngre lod medförde att bottendjupen kunde inmätas. Även för bestämningar om vattenstånd och kontakter till andra sjöar genomfördes experiment och Tiselius konstaterar att det måste finnas andra i jordens inre belägna vattensystem (kanske det vi kallar grundvatten idag?) än t ex förbindelse mellan Vänern och Vättern ty de steg inte samtidigt. Den tidens vetenskap var allsidig, inte specialiserad. Dock var det en tid då vetenskapen som sådan inte hade etablerats på allvar och mycket av det som skrevs är idag också förlegat. Icke desto mindre innehåller texterna beskrivningar om Vätternbygden, om hur fisket bedrivs mm som sätter perspektiv på dagens kunskapsnivå. Och utifrån de förutsättningar som fanns är det verkligen forskning som beskrivs i böckerna! Figur 7. Bilder från föredrag av Beata Losman om 1700-talets skrifter om Vättern som numera är återutgivna av Vätternvårdsförbundet i samverkan med Länsstyrelserna runt sjön och Regionarkivet Västra Götaland.

8 Martin Jakobsson, Stockholms Universitet SENASTE OM VÄTTERNS GEOLOGISKA BOTTNAR: ENORMA JORDSKALV, SKRED OCH TSUNAMIS Just nu bedrivs det internationellt uppmärksammad geologisk forskning i Vättern, som desssutom förväntas ökas i framtiden. Genom att använda sig av olika former av ekolod och ljudpulser med lägre frekvens som går längre ner i marken än ekolod (s.k. reflektionsseismik), sedimentproppar och borrkärnor kan Vätterns geologi avslöjas. Under Vätterns botten framgår sedimentlager på lager och även skred på de branta kanterna syns tydligt i mätdata. T ex framgår tydliga s.k. de Geer-ryggar i botten. Det är små sedimentryggar som inlandsisen lämnat efter sig då den drog sig tillbaka norrut från Vättern efter den senaste nedisningen. Men mest tydligt är det vertikala hack som finns i lerlagren längs sjöns utsträckning, som visar att det rört sig kraftig i berggrunden under Vätterns botten längs den zon där sjön ursprungligen bildats genom att jordskorpan dragits isär. Då rörelsen ägde rum i berggrunden sjönk lerlagren ovanför helt enkelt ned. Som mest har lerlager åkt ned 13 m i höjd. Rörelsen i jordskorpan under Vätterns botten skedde då den sviktade tillbaka efter att isen tyngt ned den. Resultatet blev en mycket kraftig jordbävning som kan uppskattas till en seismisk momentmagnitud av 7,5. Det är dagens moderna skala att mäta jordbävningar på, som är ganska nära den gamla Richterskalan. Likaså går det att tidsbestämma tillfället till omkring sedan. Det innebär att jordbävningen skulle ha ägt rum ett kort tag efter tappningen av Baltiska issjön norr om Billingen till Västerhavet. Vattennivån i Östersjön sjönk då med 25 m på bara några år. Det kan vara så att tappningen och isens tillsammans lättade på trycket på Vätterns bottnen att den flexade tillbaka och orsakade jordbävningen. Rörelsen kan geologerna spåra i lerlagren längs en 80 km lång sträcka. Forskning kring Vätterns bottnar fortsätter med stort internationellt intresse och bl a kommer det att undersökas om de uppkomna skredens kraft och jordbävningen kunde ha orsakat en sk inlandstsunami, vilket är en våg motsvarande en tsunami som sker i världshaven. Figur 8. Bilder från föredrag av Martin Jakobsson, Stockholms Universitet.

9 Tema: Kvar på botten Björn Kinsten, Limnologisk konsult KVAR FRÅN ISTIDEN: GLACIALRELIKTERNA: VILKA ÄR DE OCH VAR FINNS DE? En typ av glacialrelikt som är känd för många är dels vikaresäl i Bottniska viken och dels hornsimpa som finns i ett 20-tal sjöar i Mellansverige. Men betydligt mer okända är de små kräftdjuren som för en undanskymd tillvara i landets sjöar ofta nere på botten, däribland Vättern. En relikt är en kvarleva från en period då miljöförhållanden var annorlunda än idag och har svårighet att själv sprida sig till nya miljöer. Glacialrelikt innebär att en art har ett ursprung från en kallare tidsperiod än nu och trivs bäst i kallt vatten och undviker varmare vatten i sjöns övre delar. I Vätterns fall blev de kvar i sjön efter inlandsisens tillbakadragande och Baltiska issjöns tappning till Västerhavet med påföljande landhöjning. Det innebär att de trivs i Vätterns kalla bottenvatten beskrevs relikta kräftdjur i Vättern för första gången men har med undantag av vitmärlan inte följts inom miljöövervakning särskilt noga sedan dess. De senaste fem åren har Björn Kinsten sammanställt material för hela Sverige där det framgår att relikta kräftdjuren har påträffats i mer än 500 sjöar, men vissa arter finns bara i en handfull sjöar. Det är endast i Vättern och Vänern som alla de sex kräftdjuren: pungräka, sjösyrsa, taggmärla, skorv, vitmärla och Limnocalanus (saknar svenskt namn) noterats. Björn Kinsten har genomfört undersökningar i Vättern på uppdrag av Vätternvårdsförbundet för att studera hur många de är under olika tider på dygnet och vilka metoder som är lämpliga att använda. Samtliga glacialrelikta kräftdjur utgör viktig föda åt olika fiskarter. Taggmärlan och framför allt pungräkan har t ex inplanterats i många regleringsmagasin i Norrland som just fiskföda. Pungräkan kan röra sig snabbt i vattenpelaren och 100 meter upp och ned varje dygn är inga problem. Glacialrelikter kan indikera flera miljöproblem t ex försurning, övergödning, reglering, miljögifter men inte minst klimatförändringar. Figur 9. Bilder från föredrag av Björn Kinsten.

10 Erik Rådström, Projektledare Dykpark Vättern DJUPDYKNING I VÄTTERN, VRAKET ERIC NORDEVALL OCH DYKPARK VÄTTERN? Syftet med projekt Dykpark Vättern är att tillgängliggöra Vättern för dykare och upplevelsen att visas i Vätternvattnet. Flera delprojekt har inneburit t ex anläggningar för ombyten, bänkar och ramper såsom t ex vid Stora Lund, Hästholmen så att det ska bli enklare att komma till sjön för dykning. Bland dykrariteterna i Vättern är vraket Eric Nordevall som ligger på dryga 40 m djup utanför ön Jungfrun. Båten byggdes 1836 men gick på grund vid Jungfrun och sjönk vid lossdragningen den 6 juni Vraket står nu på botten rakt upp. Vraket hittades 1980 av två bröder från Motala. Sedan 1999 har platsen varit försedd med dykförbud och det har varit flera byråkratiska turer för att få tillstånd att dyka på det för att dokumentera vraket. I projektet med dokumentation har även tekniska möjligheter nyttjats för att åskådliggöra vraket även för icke-dykande. Genom speciell fotografering, artificiell ljussättning kan betraktaren via ett särskilt dataprogram själv dyka ned till vraket och simma runt för att därigenom få en känsla av att vara där. Hela produkten finns på internet (här) och tekniken att tillgängliggöra vrak har rönt stort intresse både inom och utom Sverige. Figur 10. Bilder från föredrag av Erik Rådström Bilder från utställningen

Referat från 50-årsjubileum i Vätternvårdsförbundet 2007-05-09

Referat från 50-årsjubileum i Vätternvårdsförbundet 2007-05-09 Referat från 50-årsjubileum i Vätternvårdsförbundet 2007-05-09 Vätternvårdsförbundet genom 50 års vattenvård Vätternvårdsförbundet firar 50 årsjubileum 2007. Landshövdingarna runt Vättern beslutade att

Läs mer

Decimering av gädda i Logärden till nytta för rödingen?

Decimering av gädda i Logärden till nytta för rödingen? Decimering av gädda i Logärden till nytta för rödingen? Bakgrund Logärden är belägen ca 20 km öster om Falun och utgör källsjö i Gavleån. Sjön avvattnas via Hinsen och Hyn till Gavleån och dess utlopp

Läs mer

Vätterninfo nr 2:2015 april

Vätterninfo nr 2:2015 april Vätterninfo nr 2:2015 april Harr från Hjoån ska hjälpa till att stärka Vätterns harrbestånd Den 16:e april fångades harr i Hjoån för kramning på rom och mjölke. Romen kläcks nu fram på Källefalls fiskodling

Läs mer

Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag?

Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag? 2012-09-17 1 Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag? Björn Risinger Vattenorganisationernas riksmöte 17 sept 2012 2012-09-17 2 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten

Läs mer

Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014. En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22

Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014. En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22 Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014 En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22 Sportfiskarna Tel: 08-410 80 680 E-post: tobias@sportfiskarna.se Postadress: Svartviksslingan 28, 167 39

Läs mer

Östersjöpusslet. Det är inte så svårt att förstå hur fisket, klimatet. Sillgrisslornas bit i

Östersjöpusslet. Det är inte så svårt att förstå hur fisket, klimatet. Sillgrisslornas bit i Sillgrisslornas bit i Östersjöpusslet Foto: Eva Kylberg/Azoteimages Genom att studera hur sillgrisslan via födan påverkas av förändringar i ekosystemet har forskarna i Stora Karlsöprojektet kunnat lägga

Läs mer

Angående Havs- och vattenmyndighetens bedömning av Vätterns rödingbestånd i Vättern i rapporten Resurs- och Miljööversikt 2012

Angående Havs- och vattenmyndighetens bedömning av Vätterns rödingbestånd i Vättern i rapporten Resurs- och Miljööversikt 2012 Sida 1/5 2013-09-25 Malin Setzer 036-39 51 85 Havs- och Vattenmyndigheten Jordbruksverket Landsbygdsdepartementet Angående Havs- och vattenmyndighetens bedömning av Vätterns rödingbestånd i Vättern i rapporten

Läs mer

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. HUR MÅR VÅRA HAV? Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. I HAVET-rapporten sammanfattar Havsmiljöinstitutets miljöanalytiker det aktuella tillståndet i havet och jämför

Läs mer

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till

Läs mer

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1 Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Björn Risingeri KSLA 30 nov 2011 2011-12-01 1 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten Förkortas HaV På webben: www.havochvatten.se

Läs mer

Protokoll VU-möte 2010-06-07 på Zinkgruvan Mining, Zinkgruvan

Protokoll VU-möte 2010-06-07 på Zinkgruvan Mining, Zinkgruvan PROTOKOLL Nr 2/2010 Sida 1/7 Linda Englund Vätternvårdsförbundet lin- c/o Länsstyrelsen Postadress 551 86 Jönköping Besöksadress Hamngatan 4 Tel 036-39 50 00 Fax 036-16 71 83 E-post da.englund@lansstyrelsen.se

Läs mer

Projektarbete. Utfört av: Fredrik Lindstein Matias Machakaire Lisa Petersson Petra Eriksson Sebastian Tegnér Thomas Falk. Handledare: Björn Nelehag

Projektarbete. Utfört av: Fredrik Lindstein Matias Machakaire Lisa Petersson Petra Eriksson Sebastian Tegnér Thomas Falk. Handledare: Björn Nelehag Projektarbete Utfört av: Fredrik Lindstein Matias Machakaire Lisa Petersson Petra Eriksson Sebastian Tegnér Thomas Falk Handledare: Björn Nelehag 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund och syfte sida 3 Beskrivning:

Läs mer

Skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan.

Skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan. Guidningar utomhus Solsystemet till fots Hur stort är vårt solsystem? Upplev de enorma proportionerna i solsystemet, både i avstånd och storlek på planeter. Turen går genom Mariebergsskogens gammelskog.

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Året runt i naturen skolår 2-3 (läsår som startar med jämn HT)

Året runt i naturen skolår 2-3 (läsår som startar med jämn HT) Året runt i naturen skolår 2-3 (läsår som startar med jämn HT) Naturen och rymden är spännande och fantastisk att utforska och lära sig om. Varför har vi olika årstider och hur klarar vi av alla förändringar?

Läs mer

Vätterninfo nr 1:2016 februari

Vätterninfo nr 1:2016 februari Info Motala Södra Båtklubb Från: vatternvardsforbundet-at-lansstyrelsen.se@plma.se för Vätternvårdsförbundet Skickat: den 24 februari 2016 12:20 Till: info@msbk.se

Läs mer

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Gå ut och upptäck mångfalden i en sjö, bäck eller å. Eleverna får dokumentera vilka djurgrupper som hittas och sedan göra näringskedjor och fundera kring hur arterna

Läs mer

Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen

Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen www.webap.ivl.se Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump Bild: WEBAP pilotanläggning som testades i Hanöbukten Rapport C4 SYREPUMPAR Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen Kortversion av

Läs mer

Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag 2008-2012, Motala ström (67) Bilaga 7

Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag 2008-2012, Motala ström (67) Bilaga 7 Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag 2008-2012, Motala ström (67) Bilaga 7 Bilaga 7 67 Motala ström (67 Norra Vättern, 67/0 Forsviksåns, 67/5 Skyllbergsåns, 67/10 Finspångsåns och

Läs mer

Projektarbete Ekologi Merkurius HT-2014

Projektarbete Ekologi Merkurius HT-2014 Projektarbete Ekologi Merkurius HT-2014 Tid: 3 Helklasslektioner 2,3,10 oktober samt, 1 labbtimme under v.42 / 43 samt eventuellt hemarbete. Redovisningar av valt område sker v 42/43 Inlämning: Fredag

Läs mer

Protokoll vid Vätternvårdsförbundets Samförvaltning Fiske 2011-05-18 på Hotell Nostalgi, Motala

Protokoll vid Vätternvårdsförbundets Samförvaltning Fiske 2011-05-18 på Hotell Nostalgi, Motala Nr 2/2011 Sida 1/8 Linda Englund Vätternvårdsförbundet Tel 036-39 52 60 Protokoll vid Vätternvårdsförbundets Samförvaltning Fiske 2011-05-18 på Hotell Nostalgi, Motala 14. Mötets öppnande Ordförande öppnade

Läs mer

Fiskundersökningar i Rönne å 2012

Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Länsstyrelsen i Skåne län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post:

Läs mer

Statusklassning Bohuskusten. Anna Dimming Ragnar Lagergren

Statusklassning Bohuskusten. Anna Dimming Ragnar Lagergren Statusklassning Bohuskusten Anna Dimming Ragnar Lagergren Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

Läs mer

Kävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14)

Kävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14) Provfiske Kävlingeån Höje å Sid 1 (14) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 4 3.1 Karta elfiskelokaler 4 3.2 Lista elfiskelokaler 4 3.3 Datablad provfiske 5 3.4 Fiskarter 12 4 Referenser 14 Sid

Läs mer

Protokoll vid Vätternvårdsförbundets Samförvaltning Fiske 2012-02-09 på Hökensås Semesterby

Protokoll vid Vätternvårdsförbundets Samförvaltning Fiske 2012-02-09 på Hökensås Semesterby Nr 1/2012 Sida 1/8 Linda Griffiths Vätternvårdsförbundet Tel 036-39 52 60 Protokoll vid Vätternvårdsförbundets Samförvaltning Fiske 2012-02-09 på Hökensås Semesterby 1. Mötets öppnande Mötet inleddes med

Läs mer

Vätterninfo nr 2:2016 april

Vätterninfo nr 2:2016 april Vätterninfo nr 2:2016 april Leader Vättern - LAG möte Foto: Malin Setzer Den 12 april hade Leader Vätterns styrelse (LAG) möte och beslutade om den första inkomna ansökan - ansökan om Samförvaltning Fiske

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Erik Degerman, Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för akvatiska resurser Sötvattenslaboratoriet, Örebro 92 000 sjöar 450 000

Läs mer

Bevara Sommens nedströmslekande öring

Bevara Sommens nedströmslekande öring 1 Bevara Sommens nedströmslekande öring Projektbeskrivning Laxberg Version 2012-09-19 Mål med projektet Att återskapa fria vandringsvägar för fisk för att öka reproduktionen hos Sommens nedströmslekande

Läs mer

Vattenkraftens påverkan på miljön och Miljöundersökningar för egenkontroll vattenkraft

Vattenkraftens påverkan på miljön och Miljöundersökningar för egenkontroll vattenkraft Vattenkraftens påverkan på miljön och Miljöundersökningar för egenkontroll vattenkraft Foto: Medins biologi Ragnar Lagergren lst Västra Götaland Grete Algesten lst Värmland Jakob Bergengren lst Jönköping/HaV

Läs mer

Vätterninfo nr 1:2015 januari

Vätterninfo nr 1:2015 januari Vätterninfo nr 1:2015 januari 2014 varmaste året i Vättern på 70 år Kalenderåret 2014 blev det varmaste året i Vättern sedan 1955. 2014 var medeltemperaruren i ytvatten +10,6 C vilket är +2,8 grader över

Läs mer

Skriv ditt namn här

Skriv ditt namn här Skriv ditt namn här 2012-03-29 1 Björn Risinger Generaldirektör Havs- och vattenmyndigheten 2012-03-29 2 En ny myndighet för havs- och vattenmiljö En tillbakablick 2012-03-29 3 HaV ansvarar för att genomföra

Läs mer

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman Fem distrikt i Sverige med olika karaktäristik Sverige är uppdelat i fem olika vattendistrikt baserat på de fem större havsbassängerna vilket innebär

Läs mer

BEVILJADE ANSÖKNINGAR FISKEOMRÅDE VÄTTERN

BEVILJADE ANSÖKNINGAR FISKEOMRÅDE VÄTTERN BEVILJADE ANSÖKNINGAR FISKEOMRÅDE VÄTTERN Uppdaterad 2011-12-14 Sökande/huvudman Projektnamn Totalt Beviljat Start Slut belopp belopp Hästholmens Hamn och Magasin AB Hästholmen - Vätterns pärla 104 000

Läs mer

Åtgärdsområde 004 Västerån

Åtgärdsområde 004 Västerån Bilaga Åtgärder och resultat i Västerån Utskriven: 3-9-3 Åtgärdsområde Västerån Gislaved Nissan Sokvag: Målpunkt $+ [_ #* %, ") MÅRDAKLEV G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\_.emf

Läs mer

Maren. Berggrunden i området består av äldre granit med betydliga inslag av basiska bergarter. Jordarter runt sjön är morän och kalt berg.

Maren. Berggrunden i området består av äldre granit med betydliga inslag av basiska bergarter. Jordarter runt sjön är morän och kalt berg. Maren Maren tillhör Törnerumsbäckens delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 22 km S om Hultsfred på en höjd av 92,3 m.ö.h. Det är en näringsfattig till måttligt näringsrik, något

Läs mer

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Miljötillståndet i Bottniska viken Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Hur mår havet? BSEP 122 EU Vattendirektivet Havsmiljödirektivet Sveriges 16 miljömål - Begränsad klimatpåverkan

Läs mer

Sälens matvanor kartläggs

Sälens matvanor kartläggs Sälens matvanor kartläggs Karl Lundström, SLU / Olle Karlsson, Naturhistoriska riksmuseet Antalet sälar i Östersjön har ökat stadigt sedan början av 1970-talet, då de var kraftigt påverkade av jakt och

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE ! till arbetsformer med material Syftet med det rikliga olika kunskapskrav, och elevaktiv undervisning. tudiematerialet passar din undervisning och dina elever.. D material till interaktiva skrivtavlor

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE ! till arbetsformer med material Syftet med det rikliga olika kunskapskrav, och elevaktiv undervisning. tudiematerialet passar din undervisning och dina elever.. D material till interaktiva skrivtavlor

Läs mer

Prov namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp.

Prov namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp. Prov Arbetsområdet sjön namn: Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp. Organism = 1. växter och vissa bakterier som förser sig själva med energi från solen Population = 2. levande faktorer som

Läs mer

LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND ! till arbetsformer med material Syftet med det rikliga olika kunskapskrav, och elevaktiv undervisning. tudiematerialet passar din undervisning och

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten

Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten Miljökvalitetsnormer: De kraftigt modifierade och konstgjorda vattnen ska uppnå god ekologisk potential och god kemisk

Läs mer

Anteckningar från Vätterndagen 28 okt 2015, Motala

Anteckningar från Vätterndagen 28 okt 2015, Motala Referat Vätterndagen 2015 Sida 1/12 Datum 2015-12-01 Måns Lindell Vätternvårdsförbundet 010-2236408 Anteckningar från Vätterndagen 28 okt 2015, Motala Nedan följer referat av de föredrag som genomfördes

Läs mer

Förberedande arbete för att tillämpa lågflödesmuddring i Vansjön Heby

Förberedande arbete för att tillämpa lågflödesmuddring i Vansjön Heby Förberedande arbete för att tillämpa lågflödesmuddring i Vansjön Heby Lägesrapport: Teknikmarknads kartering och sedimentprov Vansjön 2013 och 2014 Camilla Winqvist, Per Möller och Börje Åstrand 2014-10-30

Läs mer

Vattenförvaltingen samråd 2014-2015

Vattenförvaltingen samråd 2014-2015 Vattenförvaltingen samråd 2014-2015 Vattenutmaningar i närtid Vattenverksamhetsutredningen Avgiftssystem för vattenprovtagning Samråd vattenförvaltningen 2015-2021 Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Sid 3

Läs mer

Skydd av hav, exempel Hanöbukten

Skydd av hav, exempel Hanöbukten Skydd av hav, exempel Hanöbukten Mats Svensson Enheten för Forskning och miljömål Mats.svensson@havochvatten.se Skydd av Hav Vad är det vi ska skydda? Miljötillstånd? Arter&Ekosystem? Nyckelbiotoper? Yrkesfisket?

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF KRÄFTBESTÅNDET Kräftor i Kiasjöns m.fl. sjöars FVO Bild 21-22. Flodkräfta från Halland (t.v.) 2009 och signalkräfta från Uvasjön (Alsterån, Fröseke) 2011 (t.h.). Observera skillnaderna i färg och klornas

Läs mer

Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån

Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån Johan Kling Vattenmyndigheten, Västerhavet johan.kling@lansstyrelsen.se, 070-600 99 03 Syfte Analys av Smedjeåns hydrologi och geomorfologi för

Läs mer

Signalkräfta I sydöstra delen av landet, främst Vättern, Hjälmaren och Vänern Yrkes- och fritidsfiske

Signalkräfta I sydöstra delen av landet, främst Vättern, Hjälmaren och Vänern Yrkes- och fritidsfiske Signalkräfta Pacifastacus leniusculus Bild: Lennart Molin UTBREDNINGSOMRÅDE Signalkräftan är en introducerad art från Nordamerika och finns huvudsakligen i Götaland och sydöstra Svealand men genom illegala

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Vi behöver alla bra vattenkvalitet, och alla kan hjälpa till! Alseda Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning

Läs mer

Sjön saneras från kvicksilver

Sjön saneras från kvicksilver Sjön saneras från kvicksilver 2 Arbeten vid åmynningen Området vid åmynningen innehåller en stor del av det kvicksilver som finns i Turingens sediment. När vattnet virvlas upp av åns vågrörelser och strömmar

Läs mer

Miljömålen och vattendirektivet. Jens Mentzer Miljömålssekretariatet Länsstyrelsen i Västra Götaland

Miljömålen och vattendirektivet. Jens Mentzer Miljömålssekretariatet Länsstyrelsen i Västra Götaland Miljömålen och vattendirektivet Jens Mentzer Miljömålssekretariatet Länsstyrelsen i Västra Götaland Likheter/skillnader miljöproblem Vattendirektivet Försurning Övergödning Fysisk påverkan Miljögifter

Läs mer

FISKETURISTISK UTVECKLINGSPLAN

FISKETURISTISK UTVECKLINGSPLAN Pm FISKETURISTISK UTVECKLINGSPLAN 2005-06-08 Mats Andersson Bakgrund Eriksbergs säteri som förvaltas av Skogssällskapet utgör en unik anläggning ur många aspekter. Ett stort hägnat område med varierande

Läs mer

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för 1 Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för Projektets namn: Fiska med alla Sökande kommun: Timrå Kontaktperson på kommunen: Stefan Grundström Förvaltning/avdelning:

Läs mer

Naturskolans program är en upplevelsebaserad undervisning där eleverna får lära med hela kroppen och alla sinnen ute i naturen.

Naturskolans program är en upplevelsebaserad undervisning där eleverna får lära med hela kroppen och alla sinnen ute i naturen. VÅRBREV 1 Naturskolans program är en upplevelsebaserad undervisning där eleverna får lära med hela kroppen och alla sinnen ute i naturen. Genom systematiska undersökningar och naturvetenskapliga arbetsmetoder

Läs mer

Protokoll VU-möte 2010-08-31 hos Carléns Fisk, Habo kommun

Protokoll VU-möte 2010-08-31 hos Carléns Fisk, Habo kommun PROTOKOLL Nr 3/2010 Sida 1/8 Måns Lindell Vätternvårdsförbundet c/o Länsstyrelsen Postadress 551 86 Jönköping Besöksadress Hamngatan 4 Tel 036-39 50 00 Fax 036-16 71 83 E-post: fornamn.efternamn@lansstyrelsen.se

Läs mer

EKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i.

EKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i. Ekologi EKOLOGI HUS LÄRAN OM Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i. Biosfären Där det finns liv. Jorden plus en del av atmosfären. Ekosystem

Läs mer

Röding. Röding. Vättern Yrkesfiske och fritidsfiske

Röding. Röding. Vättern Yrkesfiske och fritidsfiske Röding Salvelinus umbla och S. alpinus Bild: Wilhelm Von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Storrödingen (Salvelinus umbla) betraktas som en egen art med östlig invandring. Den förekommer bland annat i Vättern,

Läs mer

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete Klimatanpassning Vad är klimatanpassning? Klimatanpassning innebär åtgärder för att anpassa samhället till nutidens och framtidens klimat.

Läs mer

Tema vatten hösten 2012

Tema vatten hösten 2012 Tema vatten hösten 2012 Vi märkte redan under våren ett stort intresse för vatten hos barnen. Detta intresse ville vi spinna vidare på. Ämnet naturkunskap finns med i vår läroplan och att utforska vatten

Läs mer

Beslut: Ola Broberg och Måns Lindell utreder frågan i samverkan med beredningssekretariatet i Jönköping.

Beslut: Ola Broberg och Måns Lindell utreder frågan i samverkan med beredningssekretariatet i Jönköping. Protokoll vid VU-sammanträde 2007-01-23 på Hotell Wettern i Karlsborg nr 1/07 Närvarande: Kjell Aldsten, Peder Eriksson, Ola Broberg, Agneta Christensen, Jan-Anders Johansson, Måns Lindell, Ann-Sofie Weimarsson

Läs mer

Förundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009

Förundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009 Förundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009 Tullstorpsån Ekonomiska förening Lund 2009-06-15 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Sid 1 (9) INNEHÅLL 1 SAMMANFATTNING 3 2 INLEDNING 4 3 FÖRUNDERSÖKNINGAR

Läs mer

Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling

Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling Information För att odla fisk krävs tillstånd av länsstyrelsen enligt förordningen (SFS 1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen. Anmälan ska

Läs mer

ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN

ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN Samrådsunderlag enl 6 kap 4 MB 2014-05-09 2 (12) 1 INLEDNING... 4 2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 4 3 LOKALISERING... 5 4 HYDROLOGISKA DATA...

Läs mer

Dokumentation av gemensam studieresa i Västerås med omnejd med vattenvårdsförbunden för Vänern, Vättern och Mälaren 18-19 september 2013

Dokumentation av gemensam studieresa i Västerås med omnejd med vattenvårdsförbunden för Vänern, Vättern och Mälaren 18-19 september 2013 Dokumentation av gemensam studieresa i Västerås med omnejd med vattenvårdsförbunden för Vänern, Vättern och Mälaren 18-19 september 2013 Idén till en gemensam studieresa kläcktes av Mats Rydgård och Agneta

Läs mer

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån 2015. Kävlingeåns Löddeåns fvo. Sid 1 (12)

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån 2015. Kävlingeåns Löddeåns fvo. Sid 1 (12) Provfiske Kävlingeån - Bråån 2015 Kävlingeåns Löddeåns fvo Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Karta elfiskelokaler 5 4.2 Lista elfiskelokaler 5 4.3 Datablad

Läs mer

Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 5 artiklar. Nyhetsklipp

Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 5 artiklar. Nyhetsklipp Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 5 artiklar Nyhetsklipp Havet 1888: Vad historien kan lära oss om tillståndet i havet MyNewsdesk 2015-03-17 13:37 2 Havet 1888 Sveriges lantbruksuniversitet

Läs mer

Stenprojekt. Rosenvägens förskola avd. Kotten, Ilknur, Ingrid, Madde och Wille. HT13-VT14

Stenprojekt. Rosenvägens förskola avd. Kotten, Ilknur, Ingrid, Madde och Wille. HT13-VT14 Stenprojekt Rosenvägens förskola avd. Kotten, Ilknur, Ingrid, Madde och Wille. HT13-VT14 Då ett flertal av oss pedagoger tidigare deltagit i en matematikkurs som kommunen anordnat, bidrog detta till att

Läs mer

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner. Miljöförstöring levnadsmiljöer försvinner. Vi befinner oss i en period av massutdöende av arter. Det finns beräkningar som visar att om trenden håller i sig kan nästan hälften av alla arter vara utdöda

Läs mer

Protokoll VU-sammanträde

Protokoll VU-sammanträde Nr 5/09 Protokoll VU-sammanträde Tisdag den 15 december 2009 i Bankeryd, Sjöåkragården Närvarande: Kjell Aldsten, Måns Lindell, Agneta Christensen, Jan-Anders Johansson, Linda Englund 60. Mötets öppnande

Läs mer

Rämshyttans fiskevårdsområdesförening. Kräftprovfiske i sjön Sången år 2010 Ronnie Hermansson

Rämshyttans fiskevårdsområdesförening. Kräftprovfiske i sjön Sången år 2010 Ronnie Hermansson Kräftprovfiske i sjön Sången år 2010 Ronnie Hermansson 1. Inledning Rämshyttans fiskevårdsområde ligger på gränsen mellan kommunerna Borlänge, Ludvika och Säter i Dalarna (se figur 1). De tre kommunerna

Läs mer

RESULTAT FRÅN ÖVERSIKTSINVENTERING AV VEGETATION

RESULTAT FRÅN ÖVERSIKTSINVENTERING AV VEGETATION RESULTAT FRÅN ÖVERSIKTSINVENTERING AV VEGETATION OCH FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR FISK I FISKSÄTRA, NACKA KOMMUN Bakgrund och syfte I Fisksätra marina planeras en ca 100 m lång pir anläggas. Enligt planen kommer

Läs mer

Även kallvattenarterna behöver övervakas längs kusterna

Även kallvattenarterna behöver övervakas längs kusterna Även kallvattenarterna behöver övervakas längs kusterna Jens Olsson & Jan Andersson, SLU Kustfiskövervakningen i Östersjön är nästan uteslutande inriktad mot att övervaka arter som gynnas av högre vatten

Läs mer

Instruktion för att söka elfiskeresultat i Elfiskeregistret (SERS, Svenskt ElfiskeRegiSter) Kontaktperson: Berit Sers

Instruktion för att söka elfiskeresultat i Elfiskeregistret (SERS, Svenskt ElfiskeRegiSter) Kontaktperson: Berit Sers Instruktion för att söka elfiskeresultat i Elfiskeregistret (SERS, Svenskt ElfiskeRegiSter) Kontaktperson: Berit Sers (berit.sers@slu.se) I Svenskt ElfiskeRegiSter finns elfiskeresultat från hela landet.

Läs mer

Södra Hallands geologi

Södra Hallands geologi Södra Hallands geologi Om man reser genom Halland lägger man märke till att landskapet skiftar karaktär från norr till söder och från väst till öst. Norra Halland är mer bergigt med dalar mellan bergknallarna,

Läs mer

Göran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU

Göran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU Göran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU Bäver som en resurs i vattenförvaltningen Bäverns försvinnande ur landskapet, och dess återkomst En ekologisk ingenjörsart Vattendirektivet god ekologisk status

Läs mer

I det här temat kommer vi bl. a att arbeta med djur och växter i vår närmiljö med fokus på naturtyper ekosystem och något om fotosyntesen.

I det här temat kommer vi bl. a att arbeta med djur och växter i vår närmiljö med fokus på naturtyper ekosystem och något om fotosyntesen. Pedagogisk planering Året runt i skogen/växter och djur år 3 I det här temat kommer vi bl. a att arbeta med djur och växter i vår närmiljö med fokus på naturtyper ekosystem och något om fotosyntesen. Förmågor

Läs mer

Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å

Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å Länsstyrelsen i Skåne Höje å fvo Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432

Läs mer

rapport 2009/15 årummet i fyrisån Djupfördelning, bottensubstrat och undervattensvegetation

rapport 2009/15 årummet i fyrisån Djupfördelning, bottensubstrat och undervattensvegetation rapport / årummet i fyrisån Djupfördelning, bottensubstrat och undervattensvegetation Johan Persson, Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Johan Persson,

Läs mer

AQUABEST långsiktigt hållbar fiskodling i Östersjöregionen. Erik Olofsson Torsta AB

AQUABEST långsiktigt hållbar fiskodling i Östersjöregionen. Erik Olofsson Torsta AB AQUABEST långsiktigt hållbar fiskodling i Östersjöregionen. Erik Olofsson Torsta AB AQUABEST är ett EU-finansierat projekt för att: AQUABEST är ett EU-finansierat projekt för att: 1) visa att vattenbruk

Läs mer

Rädsjön. Bakgrund. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Rädsjön. Bakgrund. Sjöbeskrivning. Fisksamhället Senast uppdaterad 9--1 Sjöuppgifter Koordinater (X / Y): 677 / 11911 Höjd över havet (m): 36 Län: Dalarna () Sjöyta (ha): 8 Kommun: Mora Maxdjup (m): 9 Vattensystem (SMHI): Dalälven (3) Medeldjup (m):,

Läs mer

Stor-Arasjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Stor-Arasjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället Sötvattenslaboratoriets nätprovfiske i Sjöuppgifter Koordinater (X / Y): 7677 / 896 Höjd över havet (m): Län: Västerbotten () Sjöyta (ha): 7 Kommun: Lycksele och Vilhelmina Maxdjup (m): Vattensystem (SMHI):

Läs mer

Planering för va-enbruk

Planering för va-enbruk Planering för va-enbruk 22 september 2015 Carl Dahlberg Dahlberg.cmo@gmail.com Per.bergstrom@bioenv.gu.se Projektgruppen Carl Dahlberg Tillväxt Norra Bohuslän/Konsult Ulla Olsson Lysekil Kommun/Fiskekommunerna

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter

NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter Uppdaterad 2012-03-02 OBSERVERA! Vid publicering av data och resultat refereras till NORS Nationellt

Läs mer

Jordens inre krafter

Jordens inre krafter 1 Jordens inre krafter Jorden bildades för cirka 4.6 miljarder år sedan. Till en början var den ett gasmoln, och när gasmolnet förtätades bildades ett glödande klot. Klotet stelnade och fick en fast yta.

Läs mer

Naturorienterande ämnen

Naturorienterande ämnen OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen

Läs mer

rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010

rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 Johan Persson och Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen, Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult, Ylva Lönnerholm, Uppsala universitet Författare Johan Persson

Läs mer

Kinnekulle och Sunnanå 2010

Kinnekulle och Sunnanå 2010 Trollingtävlingarna Kinnekulle och Sunnanå 21 Samt en skattning av trollingfisket i Vänern perioden 1997 29 Mikael Johansson & Magnus Andersson Dnr 26-211 Kort resumé av 21 års resultat Data från trollingträffarna

Läs mer

Salems kommun 2014-01-31

Salems kommun 2014-01-31 Undersökningar som utförs i Uttran, Flaten och Flatenån Salems kommun 2014-01-31 Innehåll Uttran och Flaten... 2 Provtagningar har utförts sen 1997... 2 UTTRAN... 3 FLATEN... 3 FLATENÅN... 3 EU:s ramdirektiv...

Läs mer

Hållbar utveckling. Ana s Khan 9C. Dör toffeldjuren i försurade sjöar? Handledare: Olle och Pernilla

Hållbar utveckling. Ana s Khan 9C. Dör toffeldjuren i försurade sjöar? Handledare: Olle och Pernilla Hållbar utveckling Ana s Khan 9C Dör toffeldjuren i försurade sjöar? Handledare: Olle och Pernilla 21/5-2010 Innehållsförtec kning Inledning...sid. 3 Bakgrund...sid. 3 Hypotes...sid. 3 Syfte...sid.4 Metod...sid.

Läs mer

havsvik- erfarenhet från Örserumsviken, Kalmar länl

havsvik- erfarenhet från Örserumsviken, Kalmar länl Hur svarar biologin på p åtgärder i en havsvik- erfarenhet från Örserumsviken, Kalmar länl Vattendagarna 2012 Jönköping Susanna Andersson Stefan Tobiasson Jonas Nilsson Plan Projektets bakgrund Utgångsl

Läs mer

Sicket elände kollapsande kräftbestånd. Per Nyström

Sicket elände kollapsande kräftbestånd. Per Nyström Sicket elände kollapsande kräftbestånd Per Nyström Minskar signalkräftbestånd i sjöar, och finns det någon förklaring till detta? Det började med telefonsamtal... Svar: Dr X, Fiskeriverket... Vad gäller

Läs mer

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp. Moren Moren tillhör Lillåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 28 km SSV om Hultsfred på en höjd av 166,1 m.ö.h. Det är en näringsfattig, försurningskänslig klarvattensjö, 1,44

Läs mer

Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999

Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999 Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999 - Lägesrapport januari 2000 Stefan Tobiasson, Högskolan i Kalmar Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken

Läs mer