Anteckningar från Vätterndagen 14 nov 2013, Hjo

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Anteckningar från Vätterndagen 14 nov 2013, Hjo"

Transkript

1 Referat Vätterndagen 2013 Sida 1/10 Datum Måns Lindell Vätternvårdsförbundet Anteckningar från Vätterndagen 14 nov 2013, Hjo Nedan följer korta referat av de föredrag som genomfördes på Vätterndagen den 14 november 2013 på Medborgarhuset Park i Hjo. De gör inte grund för att återge föredragen eller frågor i sin helhet utan endast vad det just är korta refererat. För detaljer hänvisas till kontakta respektive föredragshållare. Sist följer resultat av den enkät som genomfördes. Inledning Kjell Unevik, Länsråd Örebro län, Ordförande Vätternvårdsförbundet Kjell Unevik inledde dagen med att hälsa alla välkomna till den genom åren sjätte sk Vätterndag. Som ordförande i förbundet är det glädjande med att Vätterndagen åter kan locka folk, stadigt över hundra åhörare genom åren och så även i år. En av förbundets uppgifter är att människor inte bara förenas av att vara boende runt Vättern utan även ta del av information och fakta om sjön så vi tillsammans har gemensam grund att stå på när vi betraktar sjön ur olika aspekter och intressen. Senaste tiden har det mesta mediala utrymmet om Vättern skapat en negativ bild och klang runt sjön även om syftena i sig varit godhjärtade. Vätterndagen är en dag som ska bidra positivit till diskussionsklimatet runt sjön genom lyfta fram fakta och mervärden som sjön medför ur olika aspekter. Figur 1. Temat för året var I djupet av Vättern: Kommer från botten, Livet på botten samt Kvar på botten. Ordförande i förbundet, länsrådet i Örebro län Kjell Unevik hälsade alla välkomna.

2 Pierre Rydén, Kommunstyrelsens 1v.ordf Hjo Kommun, och PG Ylander, f d stadsarkitekt Hjo kommun Hjo kommun firar i år 600 år och det är glädjande att Vätterndagen genomförs just här och dagen ingår som del i alla de aktiviteter som genomförts i kommunen för uppmärksamma 600-års jubileumet, inledde Pierre Rydén. Men det var även här den första Vätterndagen genomfördes 2003! PG har under året fungerat som jubileums-general och hållit i en rad av de olika aktiviter som genomförts. Det har varit allt från utställningar, seglingstävlingar till riddarspel som under året har förlagts till Hjo kommun just med anledning av jubiléet. Flera av grannkommunerna har dessutom deltagit med olika moment i Hjo vilket visar på god samverkan mellan grannkommunerna. PG visade ett rikt bildspel på olika moment som genomförts, och året är inte slut än. Bildspelet gav även en känsla för kommunen genom olika årstider. Figur 2. Pierre Rydén, v ordf kommunstyrelsen i Hjo kommun hälsade å Hjo kommuns vägnar besökare välkomna till Vätterndagen, en av alla de aktivitet för uppmärksamma 600-års jubileumet Axplock från det bildspel om Hjo av PG Ylander visade rörande 600-årsjubileumet.

3 Tema : Livet på botten Martin Liungman, Medins Biologi AB MASKAR, MÄRLOR OCH ANDRA GYTTJEDJUR: LIVET PÅ 120 M DJUP Martin Liungman började med att undra hur det egentligen ser ut på 120 m och vilka som överhuvudtaget kan bo där? Det råder i alla fall totalt mörker och man måste gilla gyttja konstaterade han utan att själv varken varit där eller ens sett det på plats. På Vätterns botten är det gott om syre vilket gör att livet kan vara omfattande trots mörkret och djupet. När bottenkrypen undersöks så kan de uppgå till st/m 2, det betyder ca 30 st kryp på en yta som en smart-phone och det blir ca miljarder, eller ton för hela Vättern. Om man lägger dem efter sig blir det 33 gånger fram och tillbaka till månen! Det är med andra ord ganska många kryp! Martin gjorde en exposé genom historien om metoder för få upp bottenkryp från djupen och hur det tidigt i vetenskapens historia utförts just i Vättern. Martin fortsatte med att de små krypen på botten kan tala om saker för oss, hur det står till, vad som påverkar miljön och detta under flera år då många är fleråriga d v s det är möjligt att ställa diagnos på sjön. För några år sedan beskrevs en ny maskart i Vättern och för Sverige (Tasserkidrilus acapillatus) som annars endast finns i Tajmyrsjön (Sibirien) samt Baikalsjön och i Vättern! I Vättern går det flesta av olika mått i taket på så bra som det kan bli. Figur 3. Bilder från föredrag av Martin Liungman, Medins Biologi AB.

4 Malin Setzer, Länsstyrelsen i Jönköping FISK PÅ VÄTTERNS BOTTEN, FRÅN DJUPSIK TILL SNORGÄRS -Är fisken jämnt fördelad i Vättern? frågade sig Malin Setzer när hon inledde föredraget om olika bottnars betydelse för olika fiskarter. Nej, så är det inte utan många arter är knutna till en viss typ av botten, t ex grov sten, sand eller mjuka områden. Vätterns storlek medför att flera olika bottentyper finns och därmed blir fisksamhället rikt, d v s hög biologisk mångfald. Förutom bottentyp och substrat nyttjar olika fiskarter olika djup för dels födosök men även för reproduktion. Eller för hela sin livscykel. Dessutom kan åmynningar och rinnande vatten till Vättern kopplas till botten då fisk varandra mellan sjö och vattendrag. Hur vet man var fisken finns då? Jo genom fångst eller andra direkta observationer, historisk rapportering d v s äldre litteratur och bl a omnämns fisket i den 1700-talsbok som ska berättas om senare under dagen, fisken kan använda vissa områden för lek där den enkelt observeras/fångas, standardiserade provfisken, maganalyser på infångad fisk men även genom att mäta s k stabila isotoper i fiskköttet. Då får man reda på vilka byten fisken ätit och hur näringsvävar hänger ihop: man är vad man äter och det går att visa via en bit fiskkött! Figur 4. Bilder från föredrag av Malin Setzer, Länsstyrelsen i Jönköping.

5 Alfred Sandström, SLU Sötvattenslaboratoriet KRÄFTOR, KRÄFTOR OCH ÄNNU MER KRÄFTOR, ELLER? Signalkräftan i Vättern infördes 1969 och har på senaste tio åren seglat upp och blivit den mest ekonomiskt värdefulla arten för fisket i sjön. Senaste tiden har inneburit mycket datainsamling för öka förståelsen av fisket och kräftans roll i Vätterns ekosystem. Avrapporteringar har gjorts t ex i Vätternvårdsförbundets publikationsserie. Fram till 2008 ökade kräftfisket och toppade 2008 inom yrkesfisket med 146 ton men har därefter minskat till numera runt 100 ton/år. De flesta kräftorna finns på mellan 6-30 m djup och trenden är att man får färre kräftor numera per bur än tidigare och att andel små ökar. Uppemot 50% av signalkräftor bär på pesten och ca sju promille utvecklar pest själva. Ett fenomen i många kräftvatten har varit kollapsande bestånd. Det kan ha olika orsaker var för sig eller tillsammans, t ex: a) varmare vatten, b) täthetsberoende, c) pestutveckling, d) rovfiskar. Och det går att skapa hyfsade progonser för framtida fångster. Även för kräftor går det att mäta s k stabila isotoper för avslöja vad de äter. Figur 5. Bilder från föredrag av Alfred Sandström, SLU.

6 Tina Kyrkander, Kyrkander och Örnskog Biologi och Miljö AB VÄTTERNS REGNSKOG: UNDERVATTENSVEGETATION Tina Kyrkander inledde med att återge ett tillfälle ute på grundet Flisen i samband med inventering av växter då båten tog in vatten i rask takt. Normalt genomförs undervattensväxter i mindre sjöar med land oftast nära. Det hela slutade dock lyckligt. Tina jobbar undersöka undervattensväxter och genomför fältstudier över hela landet, oftast genom att dyka ned och lägga ut rutor enligt ett standardiserat sätt och mäta växter på botten. Undervattensvegetation mäts på olika ställen runt Vättern enligt ett upprättat program och innefattar vilka arter det är, hur många de är, till vilket djup de växer samt bedömning av lokalens allmänna miljötillstånd enligt olika system. Det som oftast påverkar utbredning av vattenväxter är : a) vattendjup, b) bottensubstrat, c) sikt, d) näringshalt. Under åren har totalt ca 20 lokaler undersöks i Vättern och de visar på extrema skillnader i förutsättningar ex vad gäller vindpåverkan, botten mm. Ofta är närvaron av vattenväxter bra för skapa förutsättningar för god vattenkvalité då det binder näringsämnen, minskar uppgrumling av sediment pga fisk som rotar i botten och vågor/vind. Vattenväxter skapar också både mat och rum för småkryp som i sin tur blir föda till större osv, d v s det blir balans i ekosystemet En skillnad mellan s k undervattensväxter från flytbladsväxter är att undervattensväxterna syresätter både vattenmassan och sediment medan flytbladsväxt (t ex näckros) enbart sedimenten (utbyte med luften direkt). Olika arter används ofta vid bedömning av t ex ekologisk status enligt vattenförvaltning men även s k Natura 2000-status i sjöar. I Vättern är sådana bedömningar gjord för undersökta områden och samtliga bedöms ha God ekologisk status medan för Natura 2000 är bedömningen god men i vissa fall osäker. Figur 6. Bilder från föredrag av Tina Kyrkander, Kyrkander & Örnskog Biologi och Miljö AB.

7 Tema: Kommer från botten Beata Losman, Docent OVÄDER I DJUPET: OM VÄTTERNFORSKNING PÅ 1700-TALET Vetenskapen på 1700-talet byggde på tre olika grundstenar: a) Bibeln, b) Samvetet samt c) Naturen. Och det var helt ok att utforska naturen utifrån det religiösa perspektivet. Om Bibeln och experiment visade olika så berodde det på att människans kunskaper i experimentet fortfarande var bristfällig. Daniel Tiselius som var pastor i Hammars och Lerbäcks pastorat i norra Vättern nedtecknade i två skrifter från 1723 respektive 1730 exempel både observationer och religiösa betraktelser om miljötillståndet i Vättern dvs skrifterna innehåller dåtidens vetenskapliga läge. Dessa skrifter tillsammans med ytterligare en skrift av Urban Hiärne är transkriberade och återutgivna som en volym Den märkvärdiga sjön Vättern, genom att Beata Losman har tillgängliggjort och översatt texterna till läsbart skick på uppdrag av Vätternvårdsförbundet. Tiselius hade tillgång till rikt bibliotek, var mycket beläst och bedrev korrespondens med dåtidens lärde män och vistades i miljöer där t ex Olof Rudbeck d ä, ärkebiskop Benzelius, Emanuel Swedenborg m fl fanns. Men främst var han kanske influerad av nestorn inom svensk naturvetenskap Urban Hiärne, som i tiden var något tidigare än Tiselius. Tiselius fullföljde Hiärnes verk. Genom mätningar kunde Tiselius motbevisa flera skrönor, t ex var det för lätta lod på linorna som resulterat att Vättern länge ansetts bottenlös tyngre lod medförde att bottendjupen kunde inmätas. Även för bestämningar om vattenstånd och kontakter till andra sjöar genomfördes experiment och Tiselius konstaterar att det måste finnas andra i jordens inre belägna vattensystem (kanske det vi kallar grundvatten idag?) än t ex förbindelse mellan Vänern och Vättern ty de steg inte samtidigt. Den tidens vetenskap var allsidig, inte specialiserad. Dock var det en tid då vetenskapen som sådan inte hade etablerats på allvar och mycket av det som skrevs är idag också förlegat. Icke desto mindre innehåller texterna beskrivningar om Vätternbygden, om hur fisket bedrivs mm som sätter perspektiv på dagens kunskapsnivå. Och utifrån de förutsättningar som fanns är det verkligen forskning som beskrivs i böckerna! Figur 7. Bilder från föredrag av Beata Losman om 1700-talets skrifter om Vättern som numera är återutgivna av Vätternvårdsförbundet i samverkan med Länsstyrelserna runt sjön och Regionarkivet Västra Götaland.

8 Martin Jakobsson, Stockholms Universitet SENASTE OM VÄTTERNS GEOLOGISKA BOTTNAR: ENORMA JORDSKALV, SKRED OCH TSUNAMIS Just nu bedrivs det internationellt uppmärksammad geologisk forskning i Vättern, som desssutom förväntas ökas i framtiden. Genom att använda sig av olika former av ekolod och ljudpulser med lägre frekvens som går längre ner i marken än ekolod (s.k. reflektionsseismik), sedimentproppar och borrkärnor kan Vätterns geologi avslöjas. Under Vätterns botten framgår sedimentlager på lager och även skred på de branta kanterna syns tydligt i mätdata. T ex framgår tydliga s.k. de Geer-ryggar i botten. Det är små sedimentryggar som inlandsisen lämnat efter sig då den drog sig tillbaka norrut från Vättern efter den senaste nedisningen. Men mest tydligt är det vertikala hack som finns i lerlagren längs sjöns utsträckning, som visar att det rört sig kraftig i berggrunden under Vätterns botten längs den zon där sjön ursprungligen bildats genom att jordskorpan dragits isär. Då rörelsen ägde rum i berggrunden sjönk lerlagren ovanför helt enkelt ned. Som mest har lerlager åkt ned 13 m i höjd. Rörelsen i jordskorpan under Vätterns botten skedde då den sviktade tillbaka efter att isen tyngt ned den. Resultatet blev en mycket kraftig jordbävning som kan uppskattas till en seismisk momentmagnitud av 7,5. Det är dagens moderna skala att mäta jordbävningar på, som är ganska nära den gamla Richterskalan. Likaså går det att tidsbestämma tillfället till omkring sedan. Det innebär att jordbävningen skulle ha ägt rum ett kort tag efter tappningen av Baltiska issjön norr om Billingen till Västerhavet. Vattennivån i Östersjön sjönk då med 25 m på bara några år. Det kan vara så att tappningen och isens tillsammans lättade på trycket på Vätterns bottnen att den flexade tillbaka och orsakade jordbävningen. Rörelsen kan geologerna spåra i lerlagren längs en 80 km lång sträcka. Forskning kring Vätterns bottnar fortsätter med stort internationellt intresse och bl a kommer det att undersökas om de uppkomna skredens kraft och jordbävningen kunde ha orsakat en sk inlandstsunami, vilket är en våg motsvarande en tsunami som sker i världshaven. Figur 8. Bilder från föredrag av Martin Jakobsson, Stockholms Universitet.

9 Tema: Kvar på botten Björn Kinsten, Limnologisk konsult KVAR FRÅN ISTIDEN: GLACIALRELIKTERNA: VILKA ÄR DE OCH VAR FINNS DE? En typ av glacialrelikt som är känd för många är dels vikaresäl i Bottniska viken och dels hornsimpa som finns i ett 20-tal sjöar i Mellansverige. Men betydligt mer okända är de små kräftdjuren som för en undanskymd tillvara i landets sjöar ofta nere på botten, däribland Vättern. En relikt är en kvarleva från en period då miljöförhållanden var annorlunda än idag och har svårighet att själv sprida sig till nya miljöer. Glacialrelikt innebär att en art har ett ursprung från en kallare tidsperiod än nu och trivs bäst i kallt vatten och undviker varmare vatten i sjöns övre delar. I Vätterns fall blev de kvar i sjön efter inlandsisens tillbakadragande och Baltiska issjöns tappning till Västerhavet med påföljande landhöjning. Det innebär att de trivs i Vätterns kalla bottenvatten beskrevs relikta kräftdjur i Vättern för första gången men har med undantag av vitmärlan inte följts inom miljöövervakning särskilt noga sedan dess. De senaste fem åren har Björn Kinsten sammanställt material för hela Sverige där det framgår att relikta kräftdjuren har påträffats i mer än 500 sjöar, men vissa arter finns bara i en handfull sjöar. Det är endast i Vättern och Vänern som alla de sex kräftdjuren: pungräka, sjösyrsa, taggmärla, skorv, vitmärla och Limnocalanus (saknar svenskt namn) noterats. Björn Kinsten har genomfört undersökningar i Vättern på uppdrag av Vätternvårdsförbundet för att studera hur många de är under olika tider på dygnet och vilka metoder som är lämpliga att använda. Samtliga glacialrelikta kräftdjur utgör viktig föda åt olika fiskarter. Taggmärlan och framför allt pungräkan har t ex inplanterats i många regleringsmagasin i Norrland som just fiskföda. Pungräkan kan röra sig snabbt i vattenpelaren och 100 meter upp och ned varje dygn är inga problem. Glacialrelikter kan indikera flera miljöproblem t ex försurning, övergödning, reglering, miljögifter men inte minst klimatförändringar. Figur 9. Bilder från föredrag av Björn Kinsten.

10 Erik Rådström, Projektledare Dykpark Vättern DJUPDYKNING I VÄTTERN, VRAKET ERIC NORDEVALL OCH DYKPARK VÄTTERN? Syftet med projekt Dykpark Vättern är att tillgängliggöra Vättern för dykare och upplevelsen att visas i Vätternvattnet. Flera delprojekt har inneburit t ex anläggningar för ombyten, bänkar och ramper såsom t ex vid Stora Lund, Hästholmen så att det ska bli enklare att komma till sjön för dykning. Bland dykrariteterna i Vättern är vraket Eric Nordevall som ligger på dryga 40 m djup utanför ön Jungfrun. Båten byggdes 1836 men gick på grund vid Jungfrun och sjönk vid lossdragningen den 6 juni Vraket står nu på botten rakt upp. Vraket hittades 1980 av två bröder från Motala. Sedan 1999 har platsen varit försedd med dykförbud och det har varit flera byråkratiska turer för att få tillstånd att dyka på det för att dokumentera vraket. I projektet med dokumentation har även tekniska möjligheter nyttjats för att åskådliggöra vraket även för icke-dykande. Genom speciell fotografering, artificiell ljussättning kan betraktaren via ett särskilt dataprogram själv dyka ned till vraket och simma runt för att därigenom få en känsla av att vara där. Hela produkten finns på internet (här) och tekniken att tillgängliggöra vrak har rönt stort intresse både inom och utom Sverige. Figur 10. Bilder från föredrag av Erik Rådström Bilder från utställningen

Vätterninfo nr 2:2015 april

Vätterninfo nr 2:2015 april Vätterninfo nr 2:2015 april Harr från Hjoån ska hjälpa till att stärka Vätterns harrbestånd Den 16:e april fångades harr i Hjoån för kramning på rom och mjölke. Romen kläcks nu fram på Källefalls fiskodling

Läs mer

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Gå ut och upptäck mångfalden i en sjö, bäck eller å. Eleverna får dokumentera vilka djurgrupper som hittas och sedan göra näringskedjor och fundera kring hur arterna

Läs mer

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1 Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Björn Risingeri KSLA 30 nov 2011 2011-12-01 1 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten Förkortas HaV På webben: www.havochvatten.se

Läs mer

Protokoll vid Vätternvårdsförbundets Samförvaltning Fiske 2011-05-18 på Hotell Nostalgi, Motala

Protokoll vid Vätternvårdsförbundets Samförvaltning Fiske 2011-05-18 på Hotell Nostalgi, Motala Nr 2/2011 Sida 1/8 Linda Englund Vätternvårdsförbundet Tel 036-39 52 60 Protokoll vid Vätternvårdsförbundets Samförvaltning Fiske 2011-05-18 på Hotell Nostalgi, Motala 14. Mötets öppnande Ordförande öppnade

Läs mer

Vätterninfo nr 1:2015 januari

Vätterninfo nr 1:2015 januari Vätterninfo nr 1:2015 januari 2014 varmaste året i Vättern på 70 år Kalenderåret 2014 blev det varmaste året i Vättern sedan 1955. 2014 var medeltemperaruren i ytvatten +10,6 C vilket är +2,8 grader över

Läs mer

BEVILJADE ANSÖKNINGAR FISKEOMRÅDE VÄTTERN

BEVILJADE ANSÖKNINGAR FISKEOMRÅDE VÄTTERN BEVILJADE ANSÖKNINGAR FISKEOMRÅDE VÄTTERN Uppdaterad 2011-12-14 Sökande/huvudman Projektnamn Totalt Beviljat Start Slut belopp belopp Hästholmens Hamn och Magasin AB Hästholmen - Vätterns pärla 104 000

Läs mer

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Bevara Sommens nedströmslekande öring

Bevara Sommens nedströmslekande öring 1 Bevara Sommens nedströmslekande öring Projektbeskrivning Laxberg Version 2012-09-19 Mål med projektet Att återskapa fria vandringsvägar för fisk för att öka reproduktionen hos Sommens nedströmslekande

Läs mer

Vattenkraftens påverkan på miljön och Miljöundersökningar för egenkontroll vattenkraft

Vattenkraftens påverkan på miljön och Miljöundersökningar för egenkontroll vattenkraft Vattenkraftens påverkan på miljön och Miljöundersökningar för egenkontroll vattenkraft Foto: Medins biologi Ragnar Lagergren lst Västra Götaland Grete Algesten lst Värmland Jakob Bergengren lst Jönköping/HaV

Läs mer

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Miljötillståndet i Bottniska viken Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Hur mår havet? BSEP 122 EU Vattendirektivet Havsmiljödirektivet Sveriges 16 miljömål - Begränsad klimatpåverkan

Läs mer

Skydd av hav, exempel Hanöbukten

Skydd av hav, exempel Hanöbukten Skydd av hav, exempel Hanöbukten Mats Svensson Enheten för Forskning och miljömål Mats.svensson@havochvatten.se Skydd av Hav Vad är det vi ska skydda? Miljötillstånd? Arter&Ekosystem? Nyckelbiotoper? Yrkesfisket?

Läs mer

Protokoll VU-möte 2010-08-31 hos Carléns Fisk, Habo kommun

Protokoll VU-möte 2010-08-31 hos Carléns Fisk, Habo kommun PROTOKOLL Nr 3/2010 Sida 1/8 Måns Lindell Vätternvårdsförbundet c/o Länsstyrelsen Postadress 551 86 Jönköping Besöksadress Hamngatan 4 Tel 036-39 50 00 Fax 036-16 71 83 E-post: fornamn.efternamn@lansstyrelsen.se

Läs mer

Naturskolans program är en upplevelsebaserad undervisning där eleverna får lära med hela kroppen och alla sinnen ute i naturen.

Naturskolans program är en upplevelsebaserad undervisning där eleverna får lära med hela kroppen och alla sinnen ute i naturen. VÅRBREV 1 Naturskolans program är en upplevelsebaserad undervisning där eleverna får lära med hela kroppen och alla sinnen ute i naturen. Genom systematiska undersökningar och naturvetenskapliga arbetsmetoder

Läs mer

Dokumentation av gemensam studieresa i Västerås med omnejd med vattenvårdsförbunden för Vänern, Vättern och Mälaren 18-19 september 2013

Dokumentation av gemensam studieresa i Västerås med omnejd med vattenvårdsförbunden för Vänern, Vättern och Mälaren 18-19 september 2013 Dokumentation av gemensam studieresa i Västerås med omnejd med vattenvårdsförbunden för Vänern, Vättern och Mälaren 18-19 september 2013 Idén till en gemensam studieresa kläcktes av Mats Rydgård och Agneta

Läs mer

Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling

Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling Information För att odla fisk krävs tillstånd av länsstyrelsen enligt förordningen (SFS 1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen. Anmälan ska

Läs mer

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning FISKE2020 På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning FISKE 2020 Fiskeriverkets framtidsvision Hav i balans och levande kust och skärgård samt Levande sjöar och vattendrag är två av de nationella

Läs mer

Beslut: Ola Broberg och Måns Lindell utreder frågan i samverkan med beredningssekretariatet i Jönköping.

Beslut: Ola Broberg och Måns Lindell utreder frågan i samverkan med beredningssekretariatet i Jönköping. Protokoll vid VU-sammanträde 2007-01-23 på Hotell Wettern i Karlsborg nr 1/07 Närvarande: Kjell Aldsten, Peder Eriksson, Ola Broberg, Agneta Christensen, Jan-Anders Johansson, Måns Lindell, Ann-Sofie Weimarsson

Läs mer

Protokoll VU-sammanträde

Protokoll VU-sammanträde Nr 5/09 Protokoll VU-sammanträde Tisdag den 15 december 2009 i Bankeryd, Sjöåkragården Närvarande: Kjell Aldsten, Måns Lindell, Agneta Christensen, Jan-Anders Johansson, Linda Englund 60. Mötets öppnande

Läs mer

Rämshyttans fiskevårdsområdesförening. Kräftprovfiske i sjön Sången år 2010 Ronnie Hermansson

Rämshyttans fiskevårdsområdesförening. Kräftprovfiske i sjön Sången år 2010 Ronnie Hermansson Kräftprovfiske i sjön Sången år 2010 Ronnie Hermansson 1. Inledning Rämshyttans fiskevårdsområde ligger på gränsen mellan kommunerna Borlänge, Ludvika och Säter i Dalarna (se figur 1). De tre kommunerna

Läs mer

rapport 2009/15 årummet i fyrisån Djupfördelning, bottensubstrat och undervattensvegetation

rapport 2009/15 årummet i fyrisån Djupfördelning, bottensubstrat och undervattensvegetation rapport / årummet i fyrisån Djupfördelning, bottensubstrat och undervattensvegetation Johan Persson, Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Johan Persson,

Läs mer

Inbjudan och program

Inbjudan och program Till länsstyrelserna i Södra Östersjöns vattendistrikt och i Västerhavets vattendistrikt (m.fl.) Inbjudan och program Inom ramen för projekten Kulturmiljö och vattenförvaltning i Södra Östersjöns vattendistrikt

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för 1 Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för Projektets namn: Fiska med alla Sökande kommun: Timrå Kontaktperson på kommunen: Stefan Grundström Förvaltning/avdelning:

Läs mer

Jordens inre krafter

Jordens inre krafter 1 Jordens inre krafter Jorden bildades för cirka 4.6 miljarder år sedan. Till en början var den ett gasmoln, och när gasmolnet förtätades bildades ett glödande klot. Klotet stelnade och fick en fast yta.

Läs mer

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Siklöja. Siklöja. Vänern, Vättern och Mälaren. Resursöversikt 2013

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Siklöja. Siklöja. Vänern, Vättern och Mälaren. Resursöversikt 2013 Institutionen för akvatiska resurser Siklöja Coregonus albula Fiskbestånd i hav och sötvatten Resursöversikt 213 Siklöja Vänern, Vättern och Mälaren UTBREDNINGSOMRÅDE Utbredningen omfattar knappt 2/3 av

Läs mer

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck

Läs mer

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet

Läs mer

Utredning av MKN i berörda vattenförekomster. Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun

Utredning av MKN i berörda vattenförekomster. Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun Utredning av MKN i berörda vattenförekomster Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun 2014 Ann Bertilsson, Tina Kyrkander, Jonas Örnborg Rapport 2015:08 www.biologiochmiljo.se Ansvarig handläggare:

Läs mer

Kinnekulle och Sunnanå 2010

Kinnekulle och Sunnanå 2010 Trollingtävlingarna Kinnekulle och Sunnanå 21 Samt en skattning av trollingfisket i Vänern perioden 1997 29 Mikael Johansson & Magnus Andersson Dnr 26-211 Kort resumé av 21 års resultat Data från trollingträffarna

Läs mer

Umeälven. Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess. Åsa Widén Projektledare Umeälven. 2014-05-09 Åsa Widén

Umeälven. Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess. Åsa Widén Projektledare Umeälven. 2014-05-09 Åsa Widén Umeälven Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess Åsa Widén Projektledare Umeälven Kartläggning av Maximal Ekologisk Potential i Umeälven www.umealven.se Arbetet sker

Läs mer

Läxa till torsdag v. 48

Läxa till torsdag v. 48 Läxa till torsdag v. 48 Du ska repetera det vi arbetat med på lektionerna. Till din hjälp har du ett antal frågor och fakta som jag gått igenom i skolan. Det blir ett skriftligt läxförhör på torsdag. Lycka

Läs mer

NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter

NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter Uppdaterad 2012-03-02 OBSERVERA! Vid publicering av data och resultat refereras till NORS Nationellt

Läs mer

Stor-Arasjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Stor-Arasjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället Sötvattenslaboratoriets nätprovfiske i Sjöuppgifter Koordinater (X / Y): 7677 / 896 Höjd över havet (m): Län: Västerbotten () Sjöyta (ha): 7 Kommun: Lycksele och Vilhelmina Maxdjup (m): Vattensystem (SMHI):

Läs mer

Redovisning av delprojekt: Trolling

Redovisning av delprojekt: Trolling ALLMÄNT Redovisning av delprojekt: Trolling Trollingfiske Trollingfiske handlar om att dra beten efter en båt på olika djup och med varierande hastighet. Trolling handlar om att hitta fisk. Presentera

Läs mer

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Remissens 3 huvudsakliga delar Förvaltningsplanen Tillsammans med ÅP ger planen inriktningen för fortsatta

Läs mer

INBJUDAN TILL NATIONELL KRÄFTKONFERENS. Jönköping den 27-28 november 2013

INBJUDAN TILL NATIONELL KRÄFTKONFERENS. Jönköping den 27-28 november 2013 INBJUDAN TILL NATIONELL KRÄFTKONFERENS Jönköping den 27-28 november 2013 Sveriges Fiskevattenägareförbund, Havs- och vattenmyndigheten, SLU-Aqua och Länsstyrelsen i Jönköping bjuder in till en kräftkonferens.

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING INTRODUKTION: HÅLLBAR UTVECKLING Vad innebär hållbar utveckling? Begreppet hållbar utveckling blev känt i och med att FN startade den så kallade Brundtlandskommissionen

Läs mer

Sida 1/5. Förbundsstämma i Vätternvårdsförbundet 2015-05-06

Sida 1/5. Förbundsstämma i Vätternvårdsförbundet 2015-05-06 KALLELSE Sida 1/5 Datum 2015-04-02 Måns Lindell Vätternvårdsförbundet 010-2236408 Till Medlemmar i Vätternvårdsförbundet samt Intressenter i Vätterns Vattenråd Förbundsstämma i Vätternvårdsförbundet 2015-05-06

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Kraft och rörelse Balans, tyngdpunkt och jämvikt som kan observeras i lek och rörelse, till exempel vid balansgång och på gungbrädor.

Kraft och rörelse Balans, tyngdpunkt och jämvikt som kan observeras i lek och rörelse, till exempel vid balansgång och på gungbrädor. Det centrala innehållet i Lgr 11 som klasserna arbetar med när de har en naturskoledag (inklusive förarbete och efterarbete) med Nynäshamns Naturskola. Tema: ekorren åk F Vad säger läroplanen Lgr 11 om

Läs mer

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp. Moren Moren tillhör Lillåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 28 km SSV om Hultsfred på en höjd av 166,1 m.ö.h. Det är en näringsfattig, försurningskänslig klarvattensjö, 1,44

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

Anti Vasemägi, PhD Forskare vid Åbo Universitet, Finland: "What do we know and don t know about population genetics of Baltic whitefish?

Anti Vasemägi, PhD Forskare vid Åbo Universitet, Finland: What do we know and don t know about population genetics of Baltic whitefish? Välkommen till ett informativt Sikseminarium på Högskolan i Gävle 7-8 juni -2010 Vart tar siken vägen? Sikbeståndet vid vår kust går ner - vad händer? Vad vet forskarna om siken idag? Kan vi göra något

Läs mer

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Inventering Innehåll: 1 Sammanfattning 2-6 Bilder och korta beskrivningar 7 Rekommendationer och åtgärder Observerat djurliv 2008 (Per Nyström & Marika Stenberg,

Läs mer

Protokoll vid VU-sammanträde 2008-12-16 Kanalhotellet, Karlsborg

Protokoll vid VU-sammanträde 2008-12-16 Kanalhotellet, Karlsborg Protokoll vid VU-sammanträde 2008-12-16 Kanalhotellet, Karlsborg Nr 4/08 Närvarande: Kjell Aldsten, Måns Lindell, Peder Eriksson, Agneta Christensen, Jan-Anders Johansson, Niclas Bäckman, Per Nyberg; inbjuden

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Maria Schultz Utredare Lars Berg - Huvudsekreterare Louise Hård af Segerstad & Thomas Hahn -

Läs mer

Protokoll vid Vätterns FOG möte 2011-05-18 på Hotell Nostalgi, Motala

Protokoll vid Vätterns FOG möte 2011-05-18 på Hotell Nostalgi, Motala Nr 2/2011 Sida 1/5 Linda Englund Vätternvårdsförbundet Tel 036-39 52 60 Protokoll vid Vätterns FOG möte 2011-05-18 på Hotell Nostalgi, Motala 13. Mötets öppnande Ordförande öppnade mötet. Beslut: Mötet

Läs mer

God vattenstatus en kommunal angelägenhet

God vattenstatus en kommunal angelägenhet God vattenstatus en kommunal angelägenhet 2015-04-08 Miljöförvaltningen Juha Salonsaari Stockholms vattenområden viktiga för vår livskvalitet! Stockholm är en stad på vatten Ekosystemtjänster är nyckelfaktorer

Läs mer

Projektplan. Projektnamn: Projektägare: Dokumenthistorik 1(7) PA 1. Pike-reg Munksjön. Länsstyrelsen i Jönköpings län

Projektplan. Projektnamn: Projektägare: Dokumenthistorik 1(7) PA 1. Pike-reg Munksjön. Länsstyrelsen i Jönköpings län 1(7) Projektplan Projektnamn: Pike-reg Munksjön Projektägare: Länsstyrelsen i Jönköpings län Dokumenthistorik Datum Ändringar & kommentarer 2011-10-14 Dokumentet upprättades PROJEKTiL LstIT ver 1.4 (källa

Läs mer

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12) Nätprovfiske 2015 Löddeån- Kävlingeån Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 3 3.1 Lokaler 3 3.2 Fångst 4 3.3 Jämförelse med tidigare fisken 7 3.4 Fiskarter 9 4 Referenser 12 Sid 2 (12)

Läs mer

- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten

- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten - Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten Siken och sikfiskets status i Bottniska viken Stefan Larsson,

Läs mer

Miljökvalitetsnormerna -var kommer dom ifrån, varför ser dom ut som dom gör och vad innebär dom?

Miljökvalitetsnormerna -var kommer dom ifrån, varför ser dom ut som dom gör och vad innebär dom? Miljökvalitetsnormerna -var kommer dom ifrån, varför ser dom ut som dom gör och vad innebär dom? Mats Lindegarth Havsmiljöinstitutet, Göteborgs Universitet Innehåll Miljökvalitetsnormer föreskrifter EU-direktiv

Läs mer

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7 1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå som motsvarar den utbildning som ges inom grundsärskolan Biologi Kurskod: SGRBIO7 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Sjöfåglar och havsbaserade vindkraftverk

Sjöfåglar och havsbaserade vindkraftverk Sjöfåglar och havsbaserade vindkraftverk Sammanfattning av en studie utförd i södra Kalmarsund under vår- och höstflyttningen 1999-03 Jan Pettersson Havsbaserade vindkraftverk i ejderns flyttningsväg Vindförutsättningarna

Läs mer

på Bohusläns sockertopp

på Bohusläns sockertopp på Bohusläns sockertopp Martin Fahlén Jimmy Stigh Hans Årebäck 2 Innehåll Förord... 3 Karta över Älgön-Brattön... 4 Linné kryssar nära... 6 Målaren ställer en fråga... 10 Bortom armlängds avstånd... 14

Läs mer

Konsekvensanalys för biomanipulation av Vallentunasjön

Konsekvensanalys för biomanipulation av Vallentunasjön 2010-01-22 Version 1.3 Konsekvensanalys för biomanipulation av Vallentunasjön Denna sammanställning avser att tydliggöra både mer sannolika och mindre sannolika effekterna av den planerade biomanipuleringen

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Figur 1. Vätterns vyer under lugna dagar utgör en fantastisk upplevelse.

Figur 1. Vätterns vyer under lugna dagar utgör en fantastisk upplevelse. Vättern och vätternbäckars ändringar under de senaste hundra åren Måns Lindell, Vätternvårdsförbundet, & Daniel Melin, Länsstyrelsen i Jönköping 551 86 Jönköping, 036-395000, e-post: fornamn.efternamn@lansstyrelsen.se

Läs mer

Protokoll vid Vätterns FOG-möte 2011-11-24 på Bygdegården, Hästholmen

Protokoll vid Vätterns FOG-möte 2011-11-24 på Bygdegården, Hästholmen Sida 1/8 2011-11-29 Linda Englund Vätternvårdsförbundet 036-39 52 60 linda.englund@lansstyrelsen.se Protokoll vid Vätterns FOG-möte 2011-11-24 på Bygdegården, Hästholmen 33. Mötets öppnande Ordförande

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

Fodring av sälar för att minska skador i närliggande fiskeredskap

Fodring av sälar för att minska skador i närliggande fiskeredskap Fodring av sälar för att minska skador i närliggande fiskeredskap Projekt Säl, skarv och redskapsutveckling, Kustlaboratoriet i samarbete med Hälsingefiskarnas fiskeförening Sara Königson och Sven-Gunnar

Läs mer

Avrapportering - Uppföljningsplan för projektet. Grönskan roll i en klimatsmart stad

Avrapportering - Uppföljningsplan för projektet. Grönskan roll i en klimatsmart stad Avrapportering Uppföljningsplan för projektet Grönskan roll i en klimatsmart stad Som underlag för avrapportering mars 2013 används tidigare insänd uppföljningsplan, uppdaterad. Uppföljningsplanen visas

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Miljögifter i odlingslandskapet

Miljögifter i odlingslandskapet Miljögifter i odlingslandskapet Miljöövervakning av växtskyddsmedel Jenny Kreuger, Bodil Lindström, Therese Nanos, Martin K. Larsson & Ove Jonsson SLU Miljöövervakningsdagarna 2013 Tällberg 2013-10-02

Läs mer

Preliminärt Program Restaurering i marin miljö 3 4 februari 2015

Preliminärt Program Restaurering i marin miljö 3 4 februari 2015 Preliminärt Program Restaurering i marin miljö 3 4 februari 2015 Havsmiljön mår inte bra. Olika EU direktiv betonar betydelsen av att uppnå eller upprätthålla en god miljöstatus i den marina miljön, att

Läs mer

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010)

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Lokala miljömål för Simrishamns kommun Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Inledning Lokala miljömål för Simrishamns kommun Simrishamns kommuns stora tillgång är dess kust

Läs mer

Matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan

Matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan Matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan Avd Mästerkatten Matematik På Mästerkatten arbetar vi mycket med matematik, naturvetenskap och teknik. Matematik kommer in i alla våra vardagssituationer.

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR MALPROVFISKE EMÅN 2006. Meddelande 2006:16

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR MALPROVFISKE EMÅN 2006. Meddelande 2006:16 LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR MALPROVFISKE EMÅN 26 Meddelande 26:16 MALPROVFISKE EMÅN 26 Utgiven av: Ansvarig enhet: Projektansvarig: Författare: Omslagsbilder: Tryckt hos: Upplaga: 15 Meddelande

Läs mer

Minnesanteckningar från Täkthandläggarträffen i Vetlanda den 15 maj

Minnesanteckningar från Täkthandläggarträffen i Vetlanda den 15 maj Minnesanteckningar från Täkthandläggarträffen i Vetlanda den 15 maj Närvarande: Susanne Johansson, Alvesta kommun, Torbjörn Adolfsson, Aneby kommun, Ingemar Bergbom, Habo kommun, Magnus Nilsson, Jönköpings

Läs mer

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Workshop InnoVatten Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Sedan en tid pågår ett länsövergripande arbete för att utveckla nya arbetssätt för att skapa en bättre havs- och vattenmiljö och

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Årsmöte 2013. Välkommen!

Årsmöte 2013. Välkommen! Årsmöte 2013 Välkommen! Förslag om att samförvaltning av fisket ska ligga under förbundet har växt fram i arbetet med fisk och fiskevårdsplanen Vänerdagen i Grästorp, Camilla Finsberg berättade om inventeringen

Läs mer

Av de ca 30 främmande växter som är knutna

Av de ca 30 främmande växter som är knutna Sjögull i svenska vatten förslag på åtgärder för att bekämpa denna invasiva växt Sjögull är en invasiv växt som kan ställa till stora problem i den svenska naturen. En del menar att det är lönlöst att

Läs mer

24 25 september 2008. Kulturhuset i Hässleholm

24 25 september 2008. Kulturhuset i Hässleholm Inventering av lavar. Foto Johan Johnmark Miljöövervakningsdagarna 2008 24 25 september 2008 Kulturhuset i Hässleholm Vid årets miljöövervakningsdagar presenteras nyheter inom miljöövervakningen av nationella

Läs mer

Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand

Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand Vattenrening i naturliga ekosystem Kajsa Mellbrand Naturen tillhandahåller en mängd resurser som vi drar nytta av. Ekosystemtjänster är de naturliga processer som producerar sådana resurser. Till ekosystemtjänster

Läs mer

Justering av vattenförekomster 2011-2015

Justering av vattenförekomster 2011-2015 Justering av 2011-2015 I december 2009 beslutade vattendelegationerna i Sveriges fem vattenmyndigheter om kvalitetskrav (miljökvalitetsnormer) för alla fastställda i landet. En kombination av att det material

Läs mer

SOMMARTEMPERATURENS BETYDELSE FÖR MALENS REPRODUKTION OCH ÅRSKLASSERNAS STORLEK I MÖCKELNOMRÅDET, KRONOBERGS LÄN

SOMMARTEMPERATURENS BETYDELSE FÖR MALENS REPRODUKTION OCH ÅRSKLASSERNAS STORLEK I MÖCKELNOMRÅDET, KRONOBERGS LÄN LÄNSSTYRELSENS RAPPORTSERIE ISSN 113-829, Meddelande 214:6 Text: Olof Lessmark SOMMARTEMPERATURENS BETYDELSE FÖR MALENS REPRODUKTION OCH ÅRSKLASSERNAS STORLEK I MÖCKELNOMRÅDET, KRONOBERGS LÄN SOMMARTEMPERATURENS

Läs mer

Bruna vatten. Andreas Hedrén och Carl-Philip Jönsson Länsstyrelsen i Kronobergs Län

Bruna vatten. Andreas Hedrén och Carl-Philip Jönsson Länsstyrelsen i Kronobergs Län Bruna vatten Andreas Hedrén och Carl-Philip Jönsson Länsstyrelsen i Kronobergs Län Varför är vattnet brunt? Vattenfärgen bestäms framför allt av humushalten men även järnhalten. Humus består av lösta organiska

Läs mer

Protokoll vid Vätternvårdsförbundets ordinarie förbundsstämma 2014-05- 09 på Kråks skjutfält P4, Karlsborg

Protokoll vid Vätternvårdsförbundets ordinarie förbundsstämma 2014-05- 09 på Kråks skjutfält P4, Karlsborg 2014-05-09 Sida 1/9 Karl-Magnus Johansson Vätternvårdsförbundet 010-2236404 Protokoll vid Vätternvårdsförbundets ordinarie förbundsstämma 2014-05- 09 på Kråks skjutfält P4, Karlsborg 1. Stämmans öppnande

Läs mer

INNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT. Susanne Lindegarth. Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö

INNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT. Susanne Lindegarth. Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö INNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT Susanne Lindegarth Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö Vem är jag? Forskare och marinbiolog med placering på Lovénccentret

Läs mer

Hur länge kan du hålla andan?

Hur länge kan du hålla andan? Inledning Hur länge kan du hålla andan? Varför går det inte att hålla andan så länge som man skulle vilja? Varför går det inte att simma längre stunder under vatten utan snorkel? Vad är det som gör att

Läs mer

vattnets väg med VICKE VATTENDROPPE

vattnets väg med VICKE VATTENDROPPE Guida dig själv! 1 km vattnets väg med VICKE VATTENDROPPE Kontakta oss telefon: 0435-44 21 20 e-post: naturum.soderasen@lansstyrelsen.se Mer info på vår hemsida: www.soderasensnationalpark.se Bra att veta

Läs mer

Våra sötvattenkräftor

Våra sötvattenkräftor F I N A N S I E R A T A V M I L J Ö M I L J A R D E N Våra sötvattenkräftor - spelar de någon roll? Per Nyström och Marika Stenberg, Ekoll HB på uppdrag av Stockholm Vatten, 2008 2 Innehållsförteckning

Läs mer

Arkeologisk schaktningsövervakning. Kvarteret Rosenberg. RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland. Bent Syse 2003:13

Arkeologisk schaktningsövervakning. Kvarteret Rosenberg. RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland. Bent Syse 2003:13 Arkeologisk schaktningsövervakning Kvarteret Rosenberg RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland Bent Syse 2003:13 Arkeologisk schaktningsövervakning Kvarteret Rosenberg RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala

Läs mer

Fritidsfisket i Vättern 2010

Fritidsfisket i Vättern 2010 Fritidsfisket i Vättern 2010 Sammanställning av enkätsvar och fältobservationer Rapport nr 114 från Vätternvårdsförbundet - i samverkan med länsstyrelsernas fiskefunktioner Rapport nr 114 från Vätternvårdsförbundet

Läs mer

MÄT OCH MÅTTA. Lärarhandledning

MÄT OCH MÅTTA. Lärarhandledning MÄT OCH MÅTTA Lärarhandledning 1 Mätväskan innehåller all tänkbar utrustning för att göra olika matematiska undersökningar på Universeum. Räkna till exempel ut volymer i vår regnskog eller mät längder,

Läs mer

Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt

Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt Nr. 2009/022 2009-08-05 Agneta Christensen 0501-60 53 85 till Vattenmyndigheten för Västerhavets distrikt via webbenkät Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt

Läs mer

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten 2009-04-03 Tillsynssamverkan i Halland MILJÖ Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten Bilaga 3 Kommun Laholm Halmstad Hylte Falkenberg Varberg Kungsbacka Riktlinjer/policy Nej - på grund av

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

Värmepumpar av. Joakim Isaksson, Tomas Svensson. Beta-verision, det kommer att se betydligt trevligare ut på hemsidan...

Värmepumpar av. Joakim Isaksson, Tomas Svensson. Beta-verision, det kommer att se betydligt trevligare ut på hemsidan... Värmepumpar av Joakim Isaksson, Tomas Svensson Beta-verision, det kommer att se betydligt trevligare ut på hemsidan... I denna avhandling om värmepumpar har vi tänkt att besvara följande frågor: Hur fungerar

Läs mer

Därför är vissa träd mer värdefulla än andra

Därför är vissa träd mer värdefulla än andra Därför är vissa träd mer värdefulla än andra Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur träden är en del

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer