Kvarlevor från istiden, s k glacialrelikter. Vilka är dom, varifrån kommer dom, var finns dom och vad betyder dom?
|
|
- Maria Lundberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 RELIKTER
2 Kvarlevor från istiden, s k glacialrelikter. Vilka är dom, varifrån kommer dom, var finns dom och vad betyder dom?
3 RELIKT - är en kvarleva från en period då miljöförhållandena var annorlunda än i dag - har stora svårigheter att sprida sig
4 Glacialrelikt en relikt från istiden som kvarlämnats i sjöar under en tid med kallt klimat jämfört med dagens betydligt varmare klimat.
5
6 Foto Anna Roos
7 Vikaresälens utbredning vintertid i norra Bottenviken Luleå Piteå Tero Härkönen, Naturhistorisk a Riksmuseet
8
9 Foto Arild Hagen
10 Hornsimpans utbredning i Sverige
11 735 sjöar i Sverige har undersökts med avseende på glacialrelikta kräftdjur Glacialrelikta kräftdjur har påträffats i 551 sjöar i Sverige
12
13 Naturliga bestånd Inplanterade bestånd Nedan HK (blått) Ovan HK (grönt) Sveriges Geologiska Undersökning2010. HK data. Lantmäteriet Gävle Medgivande I 2010/1161.
14 160 Andelen sjöar med glacialrelikta kräftdjur minskar med minskat maxdjup. Utan glacialrelikta kräftdjur Med Inplanterade/Nedströmsspridda bestånd Med Naturliga bestånd Antal sjöar Maxdjup (m)
15 ARTER
16 GLACIALRELIKTA KRÄFTDJUR
17 De glacialrelikta kräftdjurens historia började 1859 i Vättern, då skorv och pungräka upptäcktes.
18 Saduria entomon Foto Magnus Fürst
19 Saduria entomon
20 Utbredning av Saduria entomon 10(10) sjöar Sveriges Geologiska Undersökning2010. HK data. Lantmäteriet Gävle Medgivande I 2010/1161.
21 Gammaracanthus lacustris Foto Magnus Fürst
22 Gammaracanthus lacustris
23 Gammaracanthus lacustris Foto Arild Hagen
24 Utbredning av Gammaracanthus lacustris 38 (34) sjöar Foto Arild Hagen Sveriges Geologiska Undersökning2010. HK data. Lantmäteriet Gävle Medgivande I 2010/1161.
25 Monoporeia affinis Foto Lars Bengtsson
26 Monoporeia affinis
27 Monoporeia affinis Foto Arild Hagen
28 Foto Arild Hagen Utbredning av Monoporeia affinis 132(131) sjöar Sveriges Geologiska Undersökning HK data. Lantmäteriet Gävle Medgivande I 2010/1161.
29 Limnocalanus macrurus
30 Limnocalanus macrurus Foto Elisabeth Lundkvist
31 Limnocalanus macrurus Foto Arild Hagen
32 Foto Arild Hagen Utbredning av Limnocalanus macrurus 183(183) sjöar Sveriges Geologiska Undersökning HK data. Lantmäteriet Gävle Medgivande I 2010/1161.
33 Pallaseopsis quadrispinosa
34 Pallaseopsis quadrispinosa
35 Pallaseopsis quadrispinosa Foto Magnus Fürst
36 Pallaseopsis quadrispinosa Foto Arild Hagen
37 Foto Arild Hagen Utbredning av Pallaseopsis quadrispinosa 312(291) sjöar Sveriges Geologiska Undersökning2010. HK data. Lantmäteriet Gävle Medgivande I 2010/1161.
38 Mysis relicta s.l. Foto Magnus Fürst
39 Mysis relicta s.l.
40 Mysis relicta s.l. Foto Arild Hagen
41 Numera två arter i Sverige M.relicta s.str. M.salemaai
42 Foto Arild Hagen Utbredning av Mysis relicta s.l. 423 (367) sjöar Sveriges Geologiska Undersökning2010. HK data. Lantmäteriet Gävle Medgivande I 2010/1161.
43 M.relicta har en exceptionell förmåga att förflytta sig i vertikal ledd!!! Foto Magnus Fürst
44 M.relicta kan ha den största vertikala vandringsamplituden av alla evertebrater i sötvatten!! NATT - Fullmåne NATT- 1/8 måne DAG ur Morgan et al 1978
45 De glacialrelikta kräftdjurens utbredning i Norge (42 sjöar) enl. Spikkeland et al. xxxx
46 Mycket intressant invandringshistori a
47 I slutet av istiden Foto av Johan Hammar
48 Inlandsisen och sjöförekomst i norra Ryssland under tidig Weichsel för c:a år sedan Ur Mangerud, Jakobsson, Alexanderson, Astakhov, Clarke, Henriksen, Hjort, Krin Lunkka, Möller, Murray, Nikolskaya, Saarnisto, Svendsen
49 Inlandsisen och sjöförekomst i norra Ryssland under tidig Weichsel för c:a år sedan Ur Mangerud, Jakobsson, Alexanderson, Astakhov, Clarke, Henriksen, Hjort, Krinner, Lunkka, Möller, Murray, Nikolskaya, Saarnisto, Svendsen
50
51 Högbom 1917, Segerstråle 1976
52 De glacialrelikta kräftdjurens förflyttning i och ut från Sibirien Bajkalsjön Aralsjön Kaspiska havet (enl. Segerstråle S.G. 1982) (enligt Segerstråle 1982)
53 Den senaste istiden för c:a år sedan (Weichsel, Wisconsin, Würm)
54 år sedan Öland Gotland (enligt Segerstråle 1982)
55 Baltiska issjön år sedan (3 000 år) Yngre Dryas år sedan (1 100 år) Yoldiahavet år sedan (800 år!!) Ancylussjön år sedan (700 år!!) Skuleberget 286 m ö h Litorinahavet år sedan (7 000 år)
56 Foto Johan Hammar
57 Högsta Kustlinjen (HK) och Landhöjning HK (möh) (mm/år) Landhöjning
58 Faktorer som begränsar utbredningen av glaciala relikter Högsta kustlinjen (HK) Maxdjup - Temperatur ph Syretillgång Miljögifter Fiskpredation
59 EKOLOGISK BETYDELSE
60 Glacialrelikta kräftdjur Viktig fiskföda Stor påverkan på tex djurplankton (Mysis) Indikatororganismer
61 Svärdsson m fl (1988): Glacialrelikterna i Vättern är av mycket stor betydelse för fiskfaunan. De olika kräftdjuren utgör inte bara en viktig föda för flertalet fiskar, de påverkar även den övriga botten- och planktonfaunan.
62 Viktig fiskföd a
63 Glacialrelikta kräftdjur som fiskföda i Vänern Nors: Mysis (mkt), Pallaseopsis, Gammaracanthus Sik: Pallaseopsis, Monoporeia Gärs: Monoporeia, Pallaseopsis, men även Mysis Lake: Mysis (mkt), Monoporeia, Pallaseopsis, Gammaracanthus Braxen: bl a Pallaseopsis I Mälaren (Ekoln) Abborre (15-17 cm): Mkt Mysis på hösten
64 Effekt av låg syrgashalt och hög temperatu Smal refug i en finsk eutrof sjö Ökad predation av nors ledde till en kollaps av Mysis-populationen! Syrgasbrist Horppila (2003)
65 Inplanteringar
66 Stornorrfors. Foto Tage Olsin.
67 Foto Johan Hammar
68 Naturliga bestånd Inplanterade bestånd Nedan HK (blått) Ovan HK (grönt) Sveriges Geologiska Undersökning2010. HK data. Lantmäteriet Gävle Medgivande I 2010/1161.
69 Antalet svenska sjöar med olika arter Inplanterade/nedströmsspridda bestånd Naturliga bestånd Antal sjöar Art
70 År Rödingens födoval i Blåsjön, norra Jämtland Vår Somma r Mysis Mysi s Höst Mysis Ur Fürst et al. 1984
71 Cladocerer har i många fall MINSKAT DRASTISKT i sjöar där M.relicta inplanterats. Ur Kinsten & Olsén 1981
72 Mysis invandrade från en uppströms liggande sjö c:a 1978
73 Enligt Johan Hammar:
74 METODER
75
76
77
78 Vänern och Vättern
79 Provpunkter i Vänern och Vättern 2011
80 Provpunkter i Vänern och Vättern
81 Endast i Vänern och Vättern har alla sex (eg. sju) glacialrelikta kräftdjursarterna påträffats
82 Lurö 2011, Täthet av Mysis relicta s.l. 160,0 140,0 120,0 100,0 Ind/m 2 80,0 60,0 40,0 20,0 0, aug sept aug aug aug 2016
83 Hästholmen 2011, Täthet av Mysis relicta s.l. 160,0 140,0 120,0 Ind./m 2 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0, aug sept aug aug sept aug 2016
84 Lurö 2011, Täthet av P. quadrispinosa. 12,0 10,0 8,0 Ind./m 2 6,0 4,0 2,0 0, aug sept aug aug aug 2016
85 Hästholmen 2011, Täthet av P. quadrispinosa Ind./m aug sept aug aug sept aug 2016
86 Täthet av L. macrurus vid Lurö i Vänern 2011, Ind./m c:a aug sept aug aug aug 2016
87 Täthet av L. macrurus vid Hästholmen i Vättern 2011, Ind./m c:a c:a c:a aug sept aug aug sept ug 2016
88 HOT
89 Miljöfaktorer som har satt fokus på glacialrelikta kräftdjur: Regleringar för vattenkraftsändamål Försurning Eutrofiering syrgasbrist i hypolimnion Miljögifter metaller (Tjursbosjön) Utrotningshot - sällsynta arter Global uppvärmning
90 Syd- Toppen (2102 m) Nordtoppen torglaciären i Kebnekaise har förlorat 30% av sin volym sedan 1910 och blivit 20 meter tunnare och flera hundra meter kortare. Foto Per Holmlund aug
91 De glacialrelikta kräftdjuren överlever inte vid höga temperaturer Ungefärlig övre temperaturgräns: G. lacustris: mkt låg temp.? 6-8 C (Lomakina 1952!!) L. macrurus, M. affinis, M. relicta : C P. quadrispinosa: C S.entomon: tål 15->20 C (enl. Haahtela 1990)
92 Rapporten finns att söka på: sök på glacialrelikter
93 Rapporten finns att söka på: det.se under fliken publikationer
94 Rapporterna för 2013, 2014, 2015 och 2016 finns att söka på Vänerns Vattenvårdsförbunds hemsida spx
Glacialrelikter och makrozooplankton i Vänern och Vättern 2011
Glacialrelikter och makrozooplankton i Vänern och Vättern 2011 Rapport nr 115 från Vätternvårdsförbundet Rapport nr 70 från Vänerns Vattenvårdsförbund Rapport nr 115 från Vätternvårdsförbundet Rapport
Läs mer2: Glacialrelikta kräftdjur i Vänern, Vättern och Mälaren, 2017
ebfakta Nr 2: 218 Glacialrelikta kräftdjur i Vänern, Vättern och Mälaren, 217 VÄTTERNFAKTA utgörs av en digital publikationsserie innehållande fakta som berör Vättern 1 GLACIALRELIKTA KRÄFTDJUR I VÄNERN,
Läs merGlacialrelikta kräftdjur i Vänern, Vättern och Mälaren 2016
Glacialrelikta kräftdjur i Vänern, Vättern och Mälaren 2016 - Resultat av håvning Rapport nr 98 Titel: Glacialrelikta kräftdjur i Vänern, Vättern och Mälaren 2016. Resultat av håvning. Tryckår: 2017 ISSN:
Läs mer2: Glacialrelikta kräftdjur i Vänern, Vättern och Mälaren, 2016
ebfakta Nr 2: 2017 Glacialrelikta kräftdjur i Vänern, Vättern och Mälaren, 2016 VÄTTERNFAKTA utgörs av en digital publikationsserie innehållande fakta som berör Vättern 1 GLACIALRELIKTA KRÄFTDJUR I VÄNERN,
Läs merInventering av glacialrelikta kräftdjur i Blekinge 2008
2008:26 Inventering av glacialrelikta kräftdjur i Blekinge 2008 www.k.lst.se Rapport: Rapportnamn: Dnr: Författare och utförare: Kontaktperson: Omslagsbild: Foto glacialrelikter: Layout: Utgivare: Länsstyrelsens
Läs merDe glacialrelikta kräftdjurens utbredning i norra Sverige (Norrland)
2011: 3 De glacialrelikta kräftdjurens utbredning i norra Sverige (Norrland) www.lansstyrelsen.se/blekinge Rapport, år och nr: 2011:3 Rapportnamn: De glacialrelikta kräftdjurens utbredning i norra Sverige
Läs merNr 4: Glacialrelikta kräftdjur i Vänern och Vättern 2014
Nr 4: 215 Glacialrelikta kräftdjur i Vänern och Vättern 214 VÄTTERNFAKTA utgörs av en digital publikations-serie innehållande fakta som berör Vättern FAKTA från Vätternvårdsförbundet Fakta-serien från
Läs mer2018:20. Glacialrelikta kräftdjur i Stora Kroksjön Blekinge 2018
2018:20 Glacialrelikta kräftdjur i Stora Kroksjön Blekinge 2018 Länsstyrelsen 2018 Rapport: 2018:20 Rapportnamn: Glacialrelikta kräftdjur i Stora Kroksjön, Blekinge 2018 Utgåva: Endast publicerad på hemsida
Läs merDe glacialrelikta kräftdjurens utbredning i Sverige
De glacialrelikta kräftdjurens utbredning i Sverige Havs- och vattenmyndighetens rapport 2012:1 De glacialrelikta kräftdjurens utbredning i Sverige Björn Kinsten Havs- och vattenmyndighetens rapport 2012:1
Läs merMaren. Berggrunden i området består av äldre granit med betydliga inslag av basiska bergarter. Jordarter runt sjön är morän och kalt berg.
Maren Maren tillhör Törnerumsbäckens delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 22 km S om Hultsfred på en höjd av 92,3 m.ö.h. Det är en näringsfattig till måttligt näringsrik, något
Läs merInventering av glacialrelikta kräftdjur i Mälaren 2007
MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Inventering av glacialrelikta kräftdjur i Mälaren 2007 Provtagning i Mälaren i september 2007. Medins Biologi AB Mölnlycke 2007-11-28 Anna Henricsson Robert Andersson Medins
Läs merGlacialrelikta kräftdjur i Vänern och Vättern 2014
Glacialrelikta kräftdjur i Vänern och Vättern 2014 Rapport nr 86 Titel: Glacialrelikta kräftdjur i Vänern och Vättern 2014 Tryckår: 2015 ISSN: 1403-6134 Författare: Björn Kinsten Foton: står i rapporten
Läs merSötvatten 2013. Om miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag. Rapport 2012 1
Sötvatten 2013 Om miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag Rapport 2012 1 Sötvatten 2013 redovisar resultaten från den nationella miljöövervakningen av sötvatten. Ansvarig utgivare: Björn Risinger
Läs merGlacialrelikta kräftdjur vid Lurö, Vänern och Hästholmen, Vättern resultat av håvning
Glacialrelikta kräftdjur vid Lurö, Vänern och Hästholmen, Vättern 2015 - resultat av håvning Rapport nr 92 Titel: Glacialrelikta kräftdjur vid Lurö, Vänern och Hästholmen, Vättern 2015 resultat av håvmning.
Läs merGlacialrelikta kräftdjur i Vänern och Vättern 2013
Glacialrelikta kräftdjur i Vänern och Vättern 2013 Rapport nr 78 Titel: Glacialrelikta kräftdjur i Vänern och Vättern 2013 Tryckår: 2014 ISSN: 1403-6134 Författare: Björn Kinsten Foton: står i rapporten
Läs merSaltvattenavsatta leror i Sverige med potential för att bilda kvicklera
Saltvattenavsatta leror i Sverige med potential för att bilda kvicklera Kristian Schoning SGU-rapport 2016:08 juni 2016 Omslagsbild: Varvig glaciallera avsatt under Yoldiahavets brackvattenfas. Fotograf:
Läs merBedömningar inom vattenplan (fastställda )
Lilla Ullfjärden Lilla Ullfjärden med avrinningsområde Upplands-Bro kommun Namn Lilla Ullfjärden EU_CD (VISS) SE661075-159692 SjöID 661075-159692 Vattenförekomst ja ARO namn Mynnar i Lilla Ullfjärden ARO_ID
Läs merDecimering av gädda i Logärden till nytta för rödingen?
Decimering av gädda i Logärden till nytta för rödingen? Bakgrund Logärden är belägen ca 20 km öster om Falun och utgör källsjö i Gavleån. Sjön avvattnas via Hinsen och Hyn till Gavleån och dess utlopp
Läs merProvfiske i. Kalvfjärden, Tyresö. Text, tabeller och diagram: Nils-Olof Ahlén
-9- Provfiske i Kalvfjärden, Tyresö Text, tabeller och diagram: ils-olof Ahlén Provfisket genomfört i samarbete med Länsstyrelsen i Stockholms län som medfinansierat projektet via det statliga fiskevårdsbidraget.
Läs merRöding. Röding. Vättern Yrkesfiske och fritidsfiske
Röding Salvelinus umbla och S. alpinus Bild: Wilhelm Von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Storrödingen (Salvelinus umbla) betraktas som en egen art med östlig invandring. Den förekommer bland annat i Vättern,
Läs merFiskbestånd i hav och sötvatten. Röding. Röding. Vättern. Resursöversikt 2013
Institutionen för akvatiska resurser Röding Salvelinus salvelinus och S. alpinus Fiskbestånd i hav och sötvatten Resursöversikt 213 Röding UTBREDNINGSOMRÅDE Storrödingen (S. salvelinus) betraktas som en
Läs merStorröding i Vättern
Storröding i Vättern Sydsvensk storröding I Vättern lever Sveriges största bestånd av sydsvensk storröding (Salvelinus umbla). Storrödingen isolerades i Vättern när inlandsisen smälte bort. Man kallar
Läs merVegetationsrika sjöar
Hur viktiga är undervattensväxterna för fisk och småkryp? Tina Kyrkander Vegetationsrika sjöar Hornborgasjön Krankesjön Tåkern Mkt vegetation Mkt fågel 1 Inventering i Vänern många typer av sjöar i en
Läs merÅtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag 2008-2012, Motala ström (67) Bilaga 7
Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag 2008-2012, Motala ström (67) Bilaga 7 Bilaga 7 67 Motala ström (67 Norra Vättern, 67/0 Forsviksåns, 67/5 Skyllbergsåns, 67/10 Finspångsåns och
Läs merSura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland
Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland Sura sulfatjordar har ett lågt ph ofta under 4. Jorden blir sur när sulfidmineral som består av järn och svavel exponerats för luftens syre.
Läs merFörsjön. Försjön, södra delen
Försjön Försjön, södra delen Försjön tillhör Virserums-Gårdvedaåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 16 km SV om Hultsfred på en höjd av 107 m.ö.h. Det är en näringsfattig klarvattensjö
Läs merUppföljning av utplantering av glacialrelikta kräftdjur längs Umeälven Litteratursammanställning samt spridningsundersökning
2016 02 29 Rapport Uppföljning av utplantering av glacialrelikta kräftdjur längs Umeälven Litteratursammanställning samt spridningsundersökning Laisälven Umeälven Vindelälven Juktån Umeälven Vindelälven
Läs merGös en presentation?... Lars Ljunggren
Gös en presentation?... Lars Ljunggren Foto Alfred Sandström Gösen är en värdefull fisk som omsätter en mängd värdelös ogräsfisk till välsmakande kött (Muus & Dahlström 1968) Rivermonster på dicovery?
Läs merIvösjökommittén syfte
Ivösjökommittén syfte Initiera och samordna åtgärder för att bevara och utveckla Ivösjöns ekologiska värden Främja ett långsiktigt och hållbart nyttjande av sjön Utveckla samarbetet mellan berörda myndigheter,
Läs merSälens matvanor kartläggs
Sälens matvanor kartläggs Karl Lundström, SLU / Olle Karlsson, Naturhistoriska riksmuseet Antalet sälar i Östersjön har ökat stadigt sedan början av 1970-talet, då de var kraftigt påverkade av jakt och
Läs merDe geologiska tidsåldrarna, deras spår i Östersjölandskapet och människans förutsättningar
De geologiska tidsåldrarna, deras spår i Östersjölandskapet och människans förutsättningar Jan Risberg, Stockholms universitet, Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi Östersjöns dräneringsområde
Läs merSicket elände kollapsande kräftbestånd. Per Nyström
Sicket elände kollapsande kräftbestånd Per Nyström Minskar signalkräftbestånd i sjöar, och finns det någon förklaring till detta? Det började med telefonsamtal... Svar: Dr X, Fiskeriverket... Vad gäller
Läs merVandrarmusslan, invasiv, rakbladsvass och på väg in i Vättern. Jakob Bergengren Vattendagarna, 21 november 2018
Vandrarmusslan, invasiv, rakbladsvass och på väg in i Vättern Jakob Bergengren Vattendagarna, 21 november 2018 Sveriges stormusslor I Sverige finns 37 arter musslor som lever i sötvatten. De flesta
Läs merÅldersbestämning Övre Boksjön
217-4-19 Rapport Åldersbestämning Övre Boksjön Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund och syfte Genom åren har Aquanord AB, Sötvattenslaboratoriet på Drottningholm och Micael Hedlund åldersbestämt ett stort
Läs merHesjön. Björk. Betula verrucosa
Hesjön Hesjön tillhör Hesjöbäckens delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 10 km S om Hultsfred på en höjd av ca 106 m.ö.h. Det är en näringsfattig klarvattensjö, 0,35 km 2 stor, med
Läs merVästra Solsjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället
Koordinater (X / Y): 686 / 978 Höjd över havet (m): 7 Län: Västra Götaland () Sjöyta (ha): 8 Kommun: Bengtsfors Maxdjup (m): Vattensystem (SMHI): Göta älv (8) Medeldjup (m):, Sjöbeskrivning är en näringsfattig
Läs merSjöbeskrivning. Fisksamhället
Koordinater (X / Y): 698918 / 1866 Höjd över havet (m): 99 Län: Västernorrland () Sjöyta (ha): 178 Kommun: Kramfors Maxdjup (m): 6 Vattensystem (SMHI): Kustområde (mellan Ångermanälven (38) och Gådeån
Läs merFiskutsättningar Put & take Nya arter Återintroduktion Kompensation & Förstärkning
Fiskutsättningar Put & take Nya arter Återintroduktion Kompensation & Förstärkning Erik Degerman & Ingemar Näslund Sveriges fiskevattenägareförbunds nationella konferens Norrköping 22-23 november 2017
Läs merStor-Arasjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället
Sötvattenslaboratoriets nätprovfiske i Sjöuppgifter Koordinater (X / Y): 7677 / 896 Höjd över havet (m): Län: Västerbotten () Sjöyta (ha): 7 Kommun: Lycksele och Vilhelmina Maxdjup (m): Vattensystem (SMHI):
Läs merOmråde: FISKAR. Arbetsuppgifter och instuderingshjälp:
Område: FISKAR Arbetsuppgifter och instuderingshjälp: A. Häftet om fiskar Gör uppgifterna 1-12 med hjälp av häftet om fiskar från boken Runt i Naturen Uppgift 13 är en gemensam uppgift. Du ska sedan kunna
Läs merSura sulfatjordar vad är det?
Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland vatten och människan i landskapet vesi ja ihminen maisemassa Sura sulfatjordar har ett lågt ph ofta under 4. Jorden blir sur när sulfidmineral
Läs merSäl och havsörn i miljöövervakningen. Charlotta Moraeus, Björn Helander, Olle Karlsson, Tero Härkönen, och Britt-Marie Bäcklin
Säl och havsörn i miljöövervakningen Charlotta Moraeus, Björn Helander, Olle Karlsson, Tero Härkönen, och Britt-Marie Bäcklin Övervakning av effekter på populationer Studier av beståndsutveckling för gråsäl,
Läs merAnteckningar från Vätterndagen 14 nov 2013, Hjo
Referat Vätterndagen 2013 Sida 1/10 Datum 2013-12-01 Måns Lindell Vätternvårdsförbundet 036-39 50 53 Anteckningar från Vätterndagen 14 nov 2013, Hjo Nedan följer korta referat av de föredrag som genomfördes
Läs merProjektarbete. Utfört av: Fredrik Lindstein Matias Machakaire Lisa Petersson Petra Eriksson Sebastian Tegnér Thomas Falk. Handledare: Björn Nelehag
Projektarbete Utfört av: Fredrik Lindstein Matias Machakaire Lisa Petersson Petra Eriksson Sebastian Tegnér Thomas Falk Handledare: Björn Nelehag 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund och syfte sida 3 Beskrivning:
Läs merMoren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.
Moren Moren tillhör Lillåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 28 km SSV om Hultsfred på en höjd av 166,1 m.ö.h. Det är en näringsfattig, försurningskänslig klarvattensjö, 1,44
Läs merFiskundersökningar i Säbyholmsbäcken 2010
Fiskundersökningar i Säbybäckens vänner Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 E-post: eklov@fiskevard.se Hemsida: www.fiskevard.se
Läs merRedovisning av Sötvattenslaboratoriets nätprovfisken i sjöar år 2005
Redovisning av Sötvattenslaboratoriets nätprovfisken i sjöar år 2 Foto: Magnus Dahlberg MAGNUS DAHLBERG Fiskeriverkets sötvattenslaboratorium 26-4-12 Sötvattenslaboratoriets nätprovfisken i sjöar år 2
Läs mer- Mölndalsåns stora källsjö
Östra Nedsjön 2015 Mölndalsåns Östra Nedsjön stora källsjö - Mölndalsåns stora källsjö Östra Nedsjön Näringsfattig rödingsjö Fiskejournalen 1976 Vattenkemi Sedimentkemi Kvicksilver i fisk Nätfisken Växtplankton
Läs merIvösjökommittén. Förslag till verksamhetsplan för 2015
Ivösjökommittén Förslag till verksamhetsplan för 2015 Ivösjökommittén syfte Initiera och samordna åtgärder för att bevara och utveckla Ivösjöns ekologiska värden Främja ett långsiktigt och hållbart nyttjande
Läs merIvösjökommittén Verksamhetsberättelse Humletorkan Arbetsutskottet
Ivösjökommittén Verksamhetsberättelse 2013 Humletorkan 2013-12-03 Arbetsutskottet Initiera och samordna åtgärder för att bevara och utveckla Ivösjöns ekologiska värden Främja ett långsiktigt och hållbart
Läs merLimnologi i Rådasjön och Landvettersjön 2011
Limnologi i Rådasjön och Landvettersjön 2011 Håkan Sandsten Limnologi i Rådasjön och Landvettersjön 2011 Makrofyter i Rådasjön Vattenkemi Växtplankton Sediment Fisk i Landvettersjön Kvicksilver i fisk
Läs merVerksamhetsberättelse för 2016
Bilaga 4 Verksamhetsberättelse för 2016 Styrelsen Styrelsen har under verksamhetsåret haft fyra sammanträden varav ett konstituerande. Protokoll från mötena finns tillgängliga på förbundets kansli och
Läs merProvfiske i. Vissvassfjärden och Åvaviken Jämförelse mellan 2004, 2007, 2010 & Sammanställt av Nils-Olof Ahlén
Provfiske i Vissvassfjärden och Åvaviken Jämförelse mellan,, &. Sammanställt av Nils-Olof Ahlén V-A.xlsx Sida () Innehållsförteckning Beskrivning: Allmän beskrivning. sida Diagram: Vattentemperatur, syrehalt
Läs merövrigt Fångsten av gädda, abborre, lake och gös i Larsmo-Öjasjön under perioden 1997-2007 (statistik uppsamlad av fiskelagen runt sjön)
Larsmo-Öjasjön Uppgifterna om fiskfångsterna i Larsmo-Öjasjön presenteras nedan och baserar sig på fiskeområdets insamlade statistik från medlemsorganisationerna samt på utförda fiskeriundersökningar.
Läs merVad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman
Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman Fem distrikt i Sverige med olika karaktäristik Sverige är uppdelat i fem olika vattendistrikt baserat på de fem större havsbassängerna vilket innebär
Läs merBeslut om skyddsjakt efter vikare i Norrbottens och Västerbottens län
1(6) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Mahrs, Petter Tel: 010-698 1241 Petter.mahrs @naturvardsverket.se BESLUT 2015-10-23 Ärendenr: NV-06952-15 Beslut om skyddsjakt efter
Läs merTumlaren (Phocoena phocoena) är den enda arten bland valarna som regelbundet förekommer i svenska vatten. På 1950-talet var tumlaren fortfarande en
Tumlare i sikte? Tumlaren (Phocoena phocoena) är den enda arten bland valarna som regelbundet förekommer i svenska vatten. På 1950-talet var tumlaren fortfarande en vanlig syn längs västkusten och vattnen
Läs merSiklöja. Siklöja. Vänern, Vättern och Mälaren Yrkesfiske
Siklöja Coregonus albula Bild: Wilhelm Von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE I sötvatten omfattar siklöjans utbredningsområde knappt 2/3 av Sveriges yta och förmodas ha styrts av högsta kustlinjen och en svag vilja
Läs merKräftseminarium 7 mars 2013
Kräftseminarium 7 mars 2013 Carl-Johan Månsson, fiskerikonsulent Kräftfisket är viktigt för landsbygden Troligen ett konsumtionsvärde på över 300 miljoner Traditionen, upplevelsen, vattennyttjandet Flodkräftan
Läs merErik Engström. Global uppvärmning och framtidens klimat i Lomma
Erik Engström Global uppvärmning och framtidens klimat i Lomma Är den globala uppvärmningen över nu? Foto: Erik Engström 2 Nej, globalt sett fortsätter uppvärmningen! Avvikelse i globala medelyttemperaturen
Läs merAnteckningar från Vätterndagen 14 nov 2013, Hjo
Referat Vätterndagen 2013 Sida 1/13 Datum 2013-12-01 Måns Lindell Vätternvårdsförbundet 036-39 50 53 Anteckningar från Vätterndagen 14 nov 2013, Hjo Nedan följer korta referat av de föredrag som genomfördes
Läs merBeslut Naturvårdsverket beslutar att ge dig tillstånd till skyddsjakt efter fem (5) vikare inom Norrbottens län.
1(5) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Skog, Mimmi Tel: 010-698 1771 mimmi.skog @naturvardsverket.se BESLUT 2015-04-28 Ärendenr: NV-02507-15 Roland Boström Björkholmen 1 952
Läs merSura sulfatjordar vad är det? En miljörisk längs Bottniska vikens kust. vatten och människan i landskapet. vesi ja ihminen maisemassa
Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk längs Bottniska vikens kust vatten och människan i landskapet vesi ja ihminen maisemassa Sura sulfatjordar har ett lågt ph ofta under 4. Jorden blir sur när sulfidmineral
Läs merMÄLARENS BASPROGRAM Dr. Towe Holmborn, vattenmiljökonsult Västerås
MÄLARENS BASPROGRAM 2014 Dr. Towe Holmborn, vattenmiljökonsult Västerås 2016-02-03 Nationell miljöövervakning Firade 50 år i och med år 2014! (start 1965, varierad omfattning) 2014 (Calluna Eurofins Pelagia)
Läs merSvenska Björn SE0110124
1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-12-12 Beteckning 511-2006-060144 Svenska Björn SE0110124 Bevarandeplan för Natura 2000-område (Enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Norrgrund
Läs merStandardiserat nätprovfiske i Insjön 2014. En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22
Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014 En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22 Sportfiskarna Tel: 08-410 80 680 E-post: tobias@sportfiskarna.se Postadress: Svartviksslingan 28, 167 39
Läs merVätterns pelagiska fiskbestånd
Vätterns pelagiska fiskbestånd Författare: Thomas Axenrot och Eva Bergstrand, Institutionen för Akvatiska resurser, Sveriges Lantbruksuniversitet. Sammanfattning För 21 noterades i stort sett samma fisktätheter
Läs merDjurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb
Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Inventering Innehåll: 1 Sammanfattning 2-6 Bilder och korta beskrivningar 7 Rekommendationer och åtgärder Observerat djurliv 2008 (Per Nyström & Marika Stenberg,
Läs merFiskundersökningar i Rydebäcken 2014
Fiskundersökningar i Helsingborgs kommun Lund 2015-01-28 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 E-post eklov@fiskevard.se www.fiskevard.se
Läs merKarin Beronius Erkenlaboratoriet. Öppet vatten, fisk
Öppet vatten, fisk Vem har inte suttit i en eka en ljummen sommarkväll och metat eller fiskat med kastspö? Några har kanske till och med testat att pimpla på vintern? Men att lägga nät för att studera
Läs merAqua reports 2013:18
Jämförvärden från provfisken Ett komplement till EQR8 Anders Kinnerbäck Jämförvärden från provfisken Ett komplement till EQR8 Anders Kinnerbäck Adress SLU, Institutionen för akvatiska resurser, Sötvattenslaboratoriet,
Läs merBeslut om skyddsjakt efter vikare i Norrbottens län. Detta beslut gäller även om det överklagas.
1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Mahrs, Petter Tel: 010-698 12 41 petter.mahrs@naturvardsverket.se BESLUT 2015-05-04 Ärendenr: NV-03147-15 Beslut om skyddsjakt efter vikare i Norrbottens län
Läs merInstruktion för att söka elfiskeresultat i Elfiskeregistret (SERS, Svenskt ElfiskeRegiSter)
Instruktion för att söka elfiskeresultat i Elfiskeregistret (SERS, Svenskt ElfiskeRegiSter) I Svenskt ElfiskeRegiSter finns elfiskeresultat såsom fångade arter och tätheter vid olika elfisketillfällen,
Läs merMiljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum
Miljötillståndet i Bottniska viken Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Hur mår havet? BSEP 122 EU Vattendirektivet Havsmiljödirektivet Sveriges 16 miljömål - Begränsad klimatpåverkan
Läs merHöga Kusten WORLD HERITAGE
VÄRLDSARV Höga Kusten WORLD HERITAGE Högakustenbron. januari Sund, Nordingrå. februari Skagsudde. mars Fågelskäret, Nordingrå. april Häggvik, Nordingrå. maj Trysunda. juni Rotsidan, Nordingrå. juli Högakustenbron.
Läs merUppföljning av oljeutsläpp till sjöss. Utredning av alternativ matris till blåmussla
Uppföljning av oljeutsläpp till sjöss Utredning av alternativ matris till blåmussla Nicklas Gustavsson Överenskommelse Nr 212 0957 Dnr 235-6902-09Mm Report nr 3:2010 Swedish Museum of Natural History Department
Läs merUppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige
Regeringsbeslut I:5 2015-02-05 M2015/684/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringens beslut Regeringen
Läs merFiskguiden 2014. Frågor & svar
Fiskguiden 2014 Frågor & svar 1 Vilka är de största nyheterna i årets Fiskguide? Nordhavsräkan blir rödlistad överallt utom i Barents hav vilket innebär att vår svenska västkusträka får rött ljus. Orsakerna
Läs merVi kommer inte acceptera en jakt som syftar till att minska sälpopulationen
Konkurrens om Östersjöns fisk mellan fiske, säl och fågel Sture Hansson (professor emeritus) Institutionen för ekologi, miljö och botanik Stockholms universitet Vi kommer inte acceptera en jakt som syftar
Läs merFlodkräfta (Astacus astacus) & Signalkräfta (Pacifastacus leniusculus)
Det är främst Badebodaån och Kiasjön som erbjuder bättre förhållanden för kräftor. Här skulle kräftbeståndet kunna öka. En viktig åtgärd är att kommande år provfiska dessa vatten. Artbeskrivning Flod-
Läs merKräftskötselområdet Askesjö
Kräftskötselområdet Askesjö Förslag till åtgärdsprogram 2011-2014 Tomas Jansson, Hushållningssällskapet i Värmland www.hush.se/s Finansierat av Länsstyrelsen i V:a Götaland i samarbete med Askesjöns fvof.
Läs merSjöprovfisken Planering och utförande i korthet
Sjöprovfisken Planering och utförande i korthet Uppdaterad 2016-02-10 Metodik för provfiske i sjöar finns beskriven i Undersökningstyp: Provfiske i sjöar, version 1:3, 2013-04-11. (https://www.havochvatten.se/download/18.2a9b232013c3e8ee03e828c/1369232502309/
Läs merTillgänglig föda: sjön har relativt bra förutsättningar enligt undersökning.
FISKEPLAN MARSLIDENS FVO 1. Bakgrund Under de senaste åren har behovet ökat av en Fiskeplan för Marslidens fvo i och med att medlemmarna i föreningen mer aktivt deltar i fiskevårdsarbetet. Planen skall
Läs merHur står det till med matfisken i Norrbotten?
Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Giftigt eller nyttigt? Vad är ett miljögift? Vilka ämnen? Hur påverkas fisken? Hur påverkas vi människor? Kostråd Vad är ett miljögift? - Tas upp av organismer
Läs merEmbryonalutveckling hos vitmärla
Embryonalutveckling hos vitmärla Martin Reutgard, Brita Sundelin, Marie Löf, Matias Ledesma ITM. Institutionen för tillämpad miljövetenskap Översikt Bakgrund Östersjöns vitmärlor Embryonalutveckling hos
Läs merTel. 073-633 83 51 E-post: elisabet.hilding@alcontrol.se
MÄLAREN 212 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Mälarens vattenvårdsförbund Susanna Vesterberg Tel: 21-19 51 68 E-post: susanna.vesterberg@lansstyrelsen.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:
Läs merFaktablad om provfisket vid Kumlinge 2014
Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2014 Bakgrund Provfisket inleddes år 2003 med Nordic-nät. Utförs årligen i augusti. 45 stationer undersöks, indelade i olika djupintervall, se karta. Fisket görs på
Läs merMunksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö
Munksjön-Rocksjön Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö Rocksjön och Munksjön är två centralt belägna sjöar med goda fiskemöjligheter. Sjöarna tillhör de artrikaste i Jönköpings län och är kända för
Läs merFiskbestånd i hav och sötvatten. Siklöja. Siklöja. Vänern, Vättern och Mälaren. Resursöversikt 2013
Institutionen för akvatiska resurser Siklöja Coregonus albula Fiskbestånd i hav och sötvatten Resursöversikt 213 Siklöja Vänern, Vättern och Mälaren UTBREDNINGSOMRÅDE Utbredningen omfattar knappt 2/3 av
Läs merRapport från undersökningar av makroskopisk mjukbottenfauna i Östergötlands skärgård år Hans Cederwall och Görel Fornander
Rapport från undersökningar av makroskopisk mjukbottenfauna i Östergötlands skärgård år 2007 Hans Cederwall och Görel Fornander Inledning På Naturvårdsverkets initiativ påbörjades år 2007 ett nationellt-regionalt
Läs merGöran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU
Göran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU Bäver som en resurs i vattenförvaltningen Bäverns försvinnande ur landskapet, och dess återkomst En ekologisk ingenjörsart Vattendirektivet god ekologisk status
Läs merBehålla och förbättra ett gäddfiskevatten? Effekter av olika fiskeregleringar på gäddpopulationer resultat och rekommendationer
Behålla och förbättra ett gäddfiskevatten? Effekter av olika fiskeregleringar på gäddpopulationer resultat och rekommendationer Effekter av utfiske i enartsbestånd (hobbyexperiment i två sjöar) Effekter
Läs merKvicksilver i matfisk
Kvicksilver i matfisk Mätkampanj i samarbete med Vattenråden i Norrbotten 2011 Resultatblad 2012-03-20 Det här är ett resultatblad som visar delar av uppföljningen av miljömål och regional miljöövervakning
Läs merGåpen. Gåpen har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på sjötyp.
Gåpen Gåpen tillhör Lillåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 30 km SSV om Hultsfred på en höjd av 179 m.ö.h. Det är en försurningskänslig, näringsfattig sjö, 0,65 km 2 stor
Läs merLilla Åkebosjön. Ek, Quercus robur L.
Lilla Åkebosjön Lilla Åkebosjön tillhör delavrinningsområdet Stensjöbäcken i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 6,5 km V om Hultsfred på en höjd av 165 m.ö.h. Det är en näringsfattig sjö med måttligt
Läs merStensjön. Berggrunden i området utgörs av grovkornig granit av Växjötyp. Jordarterna domineras av morän men även kalt berg och torv finns.
Stensjön Stensjön tillhör Stensjöbäckens delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 9 km SSV om Hultsfred på en höjd av 146 m.ö.h. Det är en näringsfattig, svagt humös sjö, 0,40 km 2
Läs merEVIGHETSGRANAR - på gränsen mellan skog och fjäll
EVIGHETSGRANAR - på gränsen mellan skog och fjäll Old Tjikko 9550 år BP Fulufjället 905 m ö.h. Lisa Öberg Trädgräns de översta minst 2 m höga träden av en viss art i en viss fjällsluttning Trädgräns Kalfjäll
Läs mer2. Järnoxid, vätgas och förångad saltsyra.
1. Jorden värms delvis upp av växthuseffekten, dvs. mycket av den strålning som kommer in från solen stannar kvar kring jorden och i atmosfären. Vilka av följande brukar klassas som de vanligaste växthusgaserna
Läs merFiskbeståndet i Skansnässjön 2014
215-4-7 Rapport Fiskbeståndet i Skansnässjön 214 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund Skansnässjön är en lågfjällsjö som ligger på 5 m.ö.h. på gränsen mellan Storumans och Vilhelmina kommun. Utloppet rinner
Läs merIvösjökommittén Verksamhetsberättelse Humletorkan Lars Collvin
Ivösjökommittén Verksamhetsberättelse 2010 Humletorkan 2010-11-24 Lars Collvin Ivösjökommittén syfte Initiera och samordna åtgärder för att bevara och utveckla Ivösjöns ekologiska värden Främja ett långsiktigt
Läs mer