Kvarlevor från istiden, s k glacialrelikter. Vilka är dom, varifrån kommer dom, var finns dom och vad betyder dom?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvarlevor från istiden, s k glacialrelikter. Vilka är dom, varifrån kommer dom, var finns dom och vad betyder dom?"

Transkript

1 RELIKTER

2 Kvarlevor från istiden, s k glacialrelikter. Vilka är dom, varifrån kommer dom, var finns dom och vad betyder dom?

3 RELIKT - är en kvarleva från en period då miljöförhållandena var annorlunda än i dag - har stora svårigheter att sprida sig

4 Glacialrelikt en relikt från istiden som kvarlämnats i sjöar under en tid med kallt klimat jämfört med dagens betydligt varmare klimat.

5

6 Foto Anna Roos

7 Vikaresälens utbredning vintertid i norra Bottenviken Luleå Piteå Tero Härkönen, Naturhistorisk a Riksmuseet

8

9 Foto Arild Hagen

10 Hornsimpans utbredning i Sverige

11 735 sjöar i Sverige har undersökts med avseende på glacialrelikta kräftdjur Glacialrelikta kräftdjur har påträffats i 551 sjöar i Sverige

12

13 Naturliga bestånd Inplanterade bestånd Nedan HK (blått) Ovan HK (grönt) Sveriges Geologiska Undersökning2010. HK data. Lantmäteriet Gävle Medgivande I 2010/1161.

14 160 Andelen sjöar med glacialrelikta kräftdjur minskar med minskat maxdjup. Utan glacialrelikta kräftdjur Med Inplanterade/Nedströmsspridda bestånd Med Naturliga bestånd Antal sjöar Maxdjup (m)

15 ARTER

16 GLACIALRELIKTA KRÄFTDJUR

17 De glacialrelikta kräftdjurens historia började 1859 i Vättern, då skorv och pungräka upptäcktes.

18 Saduria entomon Foto Magnus Fürst

19 Saduria entomon

20 Utbredning av Saduria entomon 10(10) sjöar Sveriges Geologiska Undersökning2010. HK data. Lantmäteriet Gävle Medgivande I 2010/1161.

21 Gammaracanthus lacustris Foto Magnus Fürst

22 Gammaracanthus lacustris

23 Gammaracanthus lacustris Foto Arild Hagen

24 Utbredning av Gammaracanthus lacustris 38 (34) sjöar Foto Arild Hagen Sveriges Geologiska Undersökning2010. HK data. Lantmäteriet Gävle Medgivande I 2010/1161.

25 Monoporeia affinis Foto Lars Bengtsson

26 Monoporeia affinis

27 Monoporeia affinis Foto Arild Hagen

28 Foto Arild Hagen Utbredning av Monoporeia affinis 132(131) sjöar Sveriges Geologiska Undersökning HK data. Lantmäteriet Gävle Medgivande I 2010/1161.

29 Limnocalanus macrurus

30 Limnocalanus macrurus Foto Elisabeth Lundkvist

31 Limnocalanus macrurus Foto Arild Hagen

32 Foto Arild Hagen Utbredning av Limnocalanus macrurus 183(183) sjöar Sveriges Geologiska Undersökning HK data. Lantmäteriet Gävle Medgivande I 2010/1161.

33 Pallaseopsis quadrispinosa

34 Pallaseopsis quadrispinosa

35 Pallaseopsis quadrispinosa Foto Magnus Fürst

36 Pallaseopsis quadrispinosa Foto Arild Hagen

37 Foto Arild Hagen Utbredning av Pallaseopsis quadrispinosa 312(291) sjöar Sveriges Geologiska Undersökning2010. HK data. Lantmäteriet Gävle Medgivande I 2010/1161.

38 Mysis relicta s.l. Foto Magnus Fürst

39 Mysis relicta s.l.

40 Mysis relicta s.l. Foto Arild Hagen

41 Numera två arter i Sverige M.relicta s.str. M.salemaai

42 Foto Arild Hagen Utbredning av Mysis relicta s.l. 423 (367) sjöar Sveriges Geologiska Undersökning2010. HK data. Lantmäteriet Gävle Medgivande I 2010/1161.

43 M.relicta har en exceptionell förmåga att förflytta sig i vertikal ledd!!! Foto Magnus Fürst

44 M.relicta kan ha den största vertikala vandringsamplituden av alla evertebrater i sötvatten!! NATT - Fullmåne NATT- 1/8 måne DAG ur Morgan et al 1978

45 De glacialrelikta kräftdjurens utbredning i Norge (42 sjöar) enl. Spikkeland et al. xxxx

46 Mycket intressant invandringshistori a

47 I slutet av istiden Foto av Johan Hammar

48 Inlandsisen och sjöförekomst i norra Ryssland under tidig Weichsel för c:a år sedan Ur Mangerud, Jakobsson, Alexanderson, Astakhov, Clarke, Henriksen, Hjort, Krin Lunkka, Möller, Murray, Nikolskaya, Saarnisto, Svendsen

49 Inlandsisen och sjöförekomst i norra Ryssland under tidig Weichsel för c:a år sedan Ur Mangerud, Jakobsson, Alexanderson, Astakhov, Clarke, Henriksen, Hjort, Krinner, Lunkka, Möller, Murray, Nikolskaya, Saarnisto, Svendsen

50

51 Högbom 1917, Segerstråle 1976

52 De glacialrelikta kräftdjurens förflyttning i och ut från Sibirien Bajkalsjön Aralsjön Kaspiska havet (enl. Segerstråle S.G. 1982) (enligt Segerstråle 1982)

53 Den senaste istiden för c:a år sedan (Weichsel, Wisconsin, Würm)

54 år sedan Öland Gotland (enligt Segerstråle 1982)

55 Baltiska issjön år sedan (3 000 år) Yngre Dryas år sedan (1 100 år) Yoldiahavet år sedan (800 år!!) Ancylussjön år sedan (700 år!!) Skuleberget 286 m ö h Litorinahavet år sedan (7 000 år)

56 Foto Johan Hammar

57 Högsta Kustlinjen (HK) och Landhöjning HK (möh) (mm/år) Landhöjning

58 Faktorer som begränsar utbredningen av glaciala relikter Högsta kustlinjen (HK) Maxdjup - Temperatur ph Syretillgång Miljögifter Fiskpredation

59 EKOLOGISK BETYDELSE

60 Glacialrelikta kräftdjur Viktig fiskföda Stor påverkan på tex djurplankton (Mysis) Indikatororganismer

61 Svärdsson m fl (1988): Glacialrelikterna i Vättern är av mycket stor betydelse för fiskfaunan. De olika kräftdjuren utgör inte bara en viktig föda för flertalet fiskar, de påverkar även den övriga botten- och planktonfaunan.

62 Viktig fiskföd a

63 Glacialrelikta kräftdjur som fiskföda i Vänern Nors: Mysis (mkt), Pallaseopsis, Gammaracanthus Sik: Pallaseopsis, Monoporeia Gärs: Monoporeia, Pallaseopsis, men även Mysis Lake: Mysis (mkt), Monoporeia, Pallaseopsis, Gammaracanthus Braxen: bl a Pallaseopsis I Mälaren (Ekoln) Abborre (15-17 cm): Mkt Mysis på hösten

64 Effekt av låg syrgashalt och hög temperatu Smal refug i en finsk eutrof sjö Ökad predation av nors ledde till en kollaps av Mysis-populationen! Syrgasbrist Horppila (2003)

65 Inplanteringar

66 Stornorrfors. Foto Tage Olsin.

67 Foto Johan Hammar

68 Naturliga bestånd Inplanterade bestånd Nedan HK (blått) Ovan HK (grönt) Sveriges Geologiska Undersökning2010. HK data. Lantmäteriet Gävle Medgivande I 2010/1161.

69 Antalet svenska sjöar med olika arter Inplanterade/nedströmsspridda bestånd Naturliga bestånd Antal sjöar Art

70 År Rödingens födoval i Blåsjön, norra Jämtland Vår Somma r Mysis Mysi s Höst Mysis Ur Fürst et al. 1984

71 Cladocerer har i många fall MINSKAT DRASTISKT i sjöar där M.relicta inplanterats. Ur Kinsten & Olsén 1981

72 Mysis invandrade från en uppströms liggande sjö c:a 1978

73 Enligt Johan Hammar:

74 METODER

75

76

77

78 Vänern och Vättern

79 Provpunkter i Vänern och Vättern 2011

80 Provpunkter i Vänern och Vättern

81 Endast i Vänern och Vättern har alla sex (eg. sju) glacialrelikta kräftdjursarterna påträffats

82 Lurö 2011, Täthet av Mysis relicta s.l. 160,0 140,0 120,0 100,0 Ind/m 2 80,0 60,0 40,0 20,0 0, aug sept aug aug aug 2016

83 Hästholmen 2011, Täthet av Mysis relicta s.l. 160,0 140,0 120,0 Ind./m 2 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0, aug sept aug aug sept aug 2016

84 Lurö 2011, Täthet av P. quadrispinosa. 12,0 10,0 8,0 Ind./m 2 6,0 4,0 2,0 0, aug sept aug aug aug 2016

85 Hästholmen 2011, Täthet av P. quadrispinosa Ind./m aug sept aug aug sept aug 2016

86 Täthet av L. macrurus vid Lurö i Vänern 2011, Ind./m c:a aug sept aug aug aug 2016

87 Täthet av L. macrurus vid Hästholmen i Vättern 2011, Ind./m c:a c:a c:a aug sept aug aug sept ug 2016

88 HOT

89 Miljöfaktorer som har satt fokus på glacialrelikta kräftdjur: Regleringar för vattenkraftsändamål Försurning Eutrofiering syrgasbrist i hypolimnion Miljögifter metaller (Tjursbosjön) Utrotningshot - sällsynta arter Global uppvärmning

90 Syd- Toppen (2102 m) Nordtoppen torglaciären i Kebnekaise har förlorat 30% av sin volym sedan 1910 och blivit 20 meter tunnare och flera hundra meter kortare. Foto Per Holmlund aug

91 De glacialrelikta kräftdjuren överlever inte vid höga temperaturer Ungefärlig övre temperaturgräns: G. lacustris: mkt låg temp.? 6-8 C (Lomakina 1952!!) L. macrurus, M. affinis, M. relicta : C P. quadrispinosa: C S.entomon: tål 15->20 C (enl. Haahtela 1990)

92 Rapporten finns att söka på: sök på glacialrelikter

93 Rapporten finns att söka på: det.se under fliken publikationer

94 Rapporterna för 2013, 2014, 2015 och 2016 finns att söka på Vänerns Vattenvårdsförbunds hemsida spx

Glacialrelikter och makrozooplankton i Vänern och Vättern 2011

Glacialrelikter och makrozooplankton i Vänern och Vättern 2011 Glacialrelikter och makrozooplankton i Vänern och Vättern 2011 Rapport nr 115 från Vätternvårdsförbundet Rapport nr 70 från Vänerns Vattenvårdsförbund Rapport nr 115 från Vätternvårdsförbundet Rapport

Läs mer

2: Glacialrelikta kräftdjur i Vänern, Vättern och Mälaren, 2017

2: Glacialrelikta kräftdjur i Vänern, Vättern och Mälaren, 2017 ebfakta Nr 2: 218 Glacialrelikta kräftdjur i Vänern, Vättern och Mälaren, 217 VÄTTERNFAKTA utgörs av en digital publikationsserie innehållande fakta som berör Vättern 1 GLACIALRELIKTA KRÄFTDJUR I VÄNERN,

Läs mer

Glacialrelikta kräftdjur i Vänern, Vättern och Mälaren 2016

Glacialrelikta kräftdjur i Vänern, Vättern och Mälaren 2016 Glacialrelikta kräftdjur i Vänern, Vättern och Mälaren 2016 - Resultat av håvning Rapport nr 98 Titel: Glacialrelikta kräftdjur i Vänern, Vättern och Mälaren 2016. Resultat av håvning. Tryckår: 2017 ISSN:

Läs mer

2: Glacialrelikta kräftdjur i Vänern, Vättern och Mälaren, 2016

2: Glacialrelikta kräftdjur i Vänern, Vättern och Mälaren, 2016 ebfakta Nr 2: 2017 Glacialrelikta kräftdjur i Vänern, Vättern och Mälaren, 2016 VÄTTERNFAKTA utgörs av en digital publikationsserie innehållande fakta som berör Vättern 1 GLACIALRELIKTA KRÄFTDJUR I VÄNERN,

Läs mer

Inventering av glacialrelikta kräftdjur i Blekinge 2008

Inventering av glacialrelikta kräftdjur i Blekinge 2008 2008:26 Inventering av glacialrelikta kräftdjur i Blekinge 2008 www.k.lst.se Rapport: Rapportnamn: Dnr: Författare och utförare: Kontaktperson: Omslagsbild: Foto glacialrelikter: Layout: Utgivare: Länsstyrelsens

Läs mer

De glacialrelikta kräftdjurens utbredning i norra Sverige (Norrland)

De glacialrelikta kräftdjurens utbredning i norra Sverige (Norrland) 2011: 3 De glacialrelikta kräftdjurens utbredning i norra Sverige (Norrland) www.lansstyrelsen.se/blekinge Rapport, år och nr: 2011:3 Rapportnamn: De glacialrelikta kräftdjurens utbredning i norra Sverige

Läs mer

Nr 4: Glacialrelikta kräftdjur i Vänern och Vättern 2014

Nr 4: Glacialrelikta kräftdjur i Vänern och Vättern 2014 Nr 4: 215 Glacialrelikta kräftdjur i Vänern och Vättern 214 VÄTTERNFAKTA utgörs av en digital publikations-serie innehållande fakta som berör Vättern FAKTA från Vätternvårdsförbundet Fakta-serien från

Läs mer

2018:20. Glacialrelikta kräftdjur i Stora Kroksjön Blekinge 2018

2018:20. Glacialrelikta kräftdjur i Stora Kroksjön Blekinge 2018 2018:20 Glacialrelikta kräftdjur i Stora Kroksjön Blekinge 2018 Länsstyrelsen 2018 Rapport: 2018:20 Rapportnamn: Glacialrelikta kräftdjur i Stora Kroksjön, Blekinge 2018 Utgåva: Endast publicerad på hemsida

Läs mer

De glacialrelikta kräftdjurens utbredning i Sverige

De glacialrelikta kräftdjurens utbredning i Sverige De glacialrelikta kräftdjurens utbredning i Sverige Havs- och vattenmyndighetens rapport 2012:1 De glacialrelikta kräftdjurens utbredning i Sverige Björn Kinsten Havs- och vattenmyndighetens rapport 2012:1

Läs mer

Maren. Berggrunden i området består av äldre granit med betydliga inslag av basiska bergarter. Jordarter runt sjön är morän och kalt berg.

Maren. Berggrunden i området består av äldre granit med betydliga inslag av basiska bergarter. Jordarter runt sjön är morän och kalt berg. Maren Maren tillhör Törnerumsbäckens delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 22 km S om Hultsfred på en höjd av 92,3 m.ö.h. Det är en näringsfattig till måttligt näringsrik, något

Läs mer

Inventering av glacialrelikta kräftdjur i Mälaren 2007

Inventering av glacialrelikta kräftdjur i Mälaren 2007 MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Inventering av glacialrelikta kräftdjur i Mälaren 2007 Provtagning i Mälaren i september 2007. Medins Biologi AB Mölnlycke 2007-11-28 Anna Henricsson Robert Andersson Medins

Läs mer

Glacialrelikta kräftdjur i Vänern och Vättern 2014

Glacialrelikta kräftdjur i Vänern och Vättern 2014 Glacialrelikta kräftdjur i Vänern och Vättern 2014 Rapport nr 86 Titel: Glacialrelikta kräftdjur i Vänern och Vättern 2014 Tryckår: 2015 ISSN: 1403-6134 Författare: Björn Kinsten Foton: står i rapporten

Läs mer

Sötvatten 2013. Om miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag. Rapport 2012 1

Sötvatten 2013. Om miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag. Rapport 2012 1 Sötvatten 2013 Om miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag Rapport 2012 1 Sötvatten 2013 redovisar resultaten från den nationella miljöövervakningen av sötvatten. Ansvarig utgivare: Björn Risinger

Läs mer

Glacialrelikta kräftdjur vid Lurö, Vänern och Hästholmen, Vättern resultat av håvning

Glacialrelikta kräftdjur vid Lurö, Vänern och Hästholmen, Vättern resultat av håvning Glacialrelikta kräftdjur vid Lurö, Vänern och Hästholmen, Vättern 2015 - resultat av håvning Rapport nr 92 Titel: Glacialrelikta kräftdjur vid Lurö, Vänern och Hästholmen, Vättern 2015 resultat av håvmning.

Läs mer

Glacialrelikta kräftdjur i Vänern och Vättern 2013

Glacialrelikta kräftdjur i Vänern och Vättern 2013 Glacialrelikta kräftdjur i Vänern och Vättern 2013 Rapport nr 78 Titel: Glacialrelikta kräftdjur i Vänern och Vättern 2013 Tryckår: 2014 ISSN: 1403-6134 Författare: Björn Kinsten Foton: står i rapporten

Läs mer

Saltvattenavsatta leror i Sverige med potential för att bilda kvicklera

Saltvattenavsatta leror i Sverige med potential för att bilda kvicklera Saltvattenavsatta leror i Sverige med potential för att bilda kvicklera Kristian Schoning SGU-rapport 2016:08 juni 2016 Omslagsbild: Varvig glaciallera avsatt under Yoldiahavets brackvattenfas. Fotograf:

Läs mer

Bedömningar inom vattenplan (fastställda )

Bedömningar inom vattenplan (fastställda ) Lilla Ullfjärden Lilla Ullfjärden med avrinningsområde Upplands-Bro kommun Namn Lilla Ullfjärden EU_CD (VISS) SE661075-159692 SjöID 661075-159692 Vattenförekomst ja ARO namn Mynnar i Lilla Ullfjärden ARO_ID

Läs mer

Decimering av gädda i Logärden till nytta för rödingen?

Decimering av gädda i Logärden till nytta för rödingen? Decimering av gädda i Logärden till nytta för rödingen? Bakgrund Logärden är belägen ca 20 km öster om Falun och utgör källsjö i Gavleån. Sjön avvattnas via Hinsen och Hyn till Gavleån och dess utlopp

Läs mer

Provfiske i. Kalvfjärden, Tyresö. Text, tabeller och diagram: Nils-Olof Ahlén

Provfiske i. Kalvfjärden, Tyresö. Text, tabeller och diagram: Nils-Olof Ahlén -9- Provfiske i Kalvfjärden, Tyresö Text, tabeller och diagram: ils-olof Ahlén Provfisket genomfört i samarbete med Länsstyrelsen i Stockholms län som medfinansierat projektet via det statliga fiskevårdsbidraget.

Läs mer

Röding. Röding. Vättern Yrkesfiske och fritidsfiske

Röding. Röding. Vättern Yrkesfiske och fritidsfiske Röding Salvelinus umbla och S. alpinus Bild: Wilhelm Von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Storrödingen (Salvelinus umbla) betraktas som en egen art med östlig invandring. Den förekommer bland annat i Vättern,

Läs mer

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Röding. Röding. Vättern. Resursöversikt 2013

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Röding. Röding. Vättern. Resursöversikt 2013 Institutionen för akvatiska resurser Röding Salvelinus salvelinus och S. alpinus Fiskbestånd i hav och sötvatten Resursöversikt 213 Röding UTBREDNINGSOMRÅDE Storrödingen (S. salvelinus) betraktas som en

Läs mer

Storröding i Vättern

Storröding i Vättern Storröding i Vättern Sydsvensk storröding I Vättern lever Sveriges största bestånd av sydsvensk storröding (Salvelinus umbla). Storrödingen isolerades i Vättern när inlandsisen smälte bort. Man kallar

Läs mer

Vegetationsrika sjöar

Vegetationsrika sjöar Hur viktiga är undervattensväxterna för fisk och småkryp? Tina Kyrkander Vegetationsrika sjöar Hornborgasjön Krankesjön Tåkern Mkt vegetation Mkt fågel 1 Inventering i Vänern många typer av sjöar i en

Läs mer

Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag 2008-2012, Motala ström (67) Bilaga 7

Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag 2008-2012, Motala ström (67) Bilaga 7 Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag 2008-2012, Motala ström (67) Bilaga 7 Bilaga 7 67 Motala ström (67 Norra Vättern, 67/0 Forsviksåns, 67/5 Skyllbergsåns, 67/10 Finspångsåns och

Läs mer

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland Sura sulfatjordar har ett lågt ph ofta under 4. Jorden blir sur när sulfidmineral som består av järn och svavel exponerats för luftens syre.

Läs mer

Försjön. Försjön, södra delen

Försjön. Försjön, södra delen Försjön Försjön, södra delen Försjön tillhör Virserums-Gårdvedaåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 16 km SV om Hultsfred på en höjd av 107 m.ö.h. Det är en näringsfattig klarvattensjö

Läs mer

Uppföljning av utplantering av glacialrelikta kräftdjur längs Umeälven Litteratursammanställning samt spridningsundersökning

Uppföljning av utplantering av glacialrelikta kräftdjur längs Umeälven Litteratursammanställning samt spridningsundersökning 2016 02 29 Rapport Uppföljning av utplantering av glacialrelikta kräftdjur längs Umeälven Litteratursammanställning samt spridningsundersökning Laisälven Umeälven Vindelälven Juktån Umeälven Vindelälven

Läs mer

Gös en presentation?... Lars Ljunggren

Gös en presentation?... Lars Ljunggren Gös en presentation?... Lars Ljunggren Foto Alfred Sandström Gösen är en värdefull fisk som omsätter en mängd värdelös ogräsfisk till välsmakande kött (Muus & Dahlström 1968) Rivermonster på dicovery?

Läs mer

Ivösjökommittén syfte

Ivösjökommittén syfte Ivösjökommittén syfte Initiera och samordna åtgärder för att bevara och utveckla Ivösjöns ekologiska värden Främja ett långsiktigt och hållbart nyttjande av sjön Utveckla samarbetet mellan berörda myndigheter,

Läs mer

Sälens matvanor kartläggs

Sälens matvanor kartläggs Sälens matvanor kartläggs Karl Lundström, SLU / Olle Karlsson, Naturhistoriska riksmuseet Antalet sälar i Östersjön har ökat stadigt sedan början av 1970-talet, då de var kraftigt påverkade av jakt och

Läs mer

De geologiska tidsåldrarna, deras spår i Östersjölandskapet och människans förutsättningar

De geologiska tidsåldrarna, deras spår i Östersjölandskapet och människans förutsättningar De geologiska tidsåldrarna, deras spår i Östersjölandskapet och människans förutsättningar Jan Risberg, Stockholms universitet, Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi Östersjöns dräneringsområde

Läs mer

Sicket elände kollapsande kräftbestånd. Per Nyström

Sicket elände kollapsande kräftbestånd. Per Nyström Sicket elände kollapsande kräftbestånd Per Nyström Minskar signalkräftbestånd i sjöar, och finns det någon förklaring till detta? Det började med telefonsamtal... Svar: Dr X, Fiskeriverket... Vad gäller

Läs mer

Vandrarmusslan, invasiv, rakbladsvass och på väg in i Vättern. Jakob Bergengren Vattendagarna, 21 november 2018

Vandrarmusslan, invasiv, rakbladsvass och på väg in i Vättern. Jakob Bergengren Vattendagarna, 21 november 2018 Vandrarmusslan, invasiv, rakbladsvass och på väg in i Vättern Jakob Bergengren Vattendagarna, 21 november 2018 Sveriges stormusslor I Sverige finns 37 arter musslor som lever i sötvatten. De flesta

Läs mer

Åldersbestämning Övre Boksjön

Åldersbestämning Övre Boksjön 217-4-19 Rapport Åldersbestämning Övre Boksjön Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund och syfte Genom åren har Aquanord AB, Sötvattenslaboratoriet på Drottningholm och Micael Hedlund åldersbestämt ett stort

Läs mer

Hesjön. Björk. Betula verrucosa

Hesjön. Björk. Betula verrucosa Hesjön Hesjön tillhör Hesjöbäckens delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 10 km S om Hultsfred på en höjd av ca 106 m.ö.h. Det är en näringsfattig klarvattensjö, 0,35 km 2 stor, med

Läs mer

Västra Solsjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Västra Solsjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället Koordinater (X / Y): 686 / 978 Höjd över havet (m): 7 Län: Västra Götaland () Sjöyta (ha): 8 Kommun: Bengtsfors Maxdjup (m): Vattensystem (SMHI): Göta älv (8) Medeldjup (m):, Sjöbeskrivning är en näringsfattig

Läs mer

Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Sjöbeskrivning. Fisksamhället Koordinater (X / Y): 698918 / 1866 Höjd över havet (m): 99 Län: Västernorrland () Sjöyta (ha): 178 Kommun: Kramfors Maxdjup (m): 6 Vattensystem (SMHI): Kustområde (mellan Ångermanälven (38) och Gådeån

Läs mer

Fiskutsättningar Put & take Nya arter Återintroduktion Kompensation & Förstärkning

Fiskutsättningar Put & take Nya arter Återintroduktion Kompensation & Förstärkning Fiskutsättningar Put & take Nya arter Återintroduktion Kompensation & Förstärkning Erik Degerman & Ingemar Näslund Sveriges fiskevattenägareförbunds nationella konferens Norrköping 22-23 november 2017

Läs mer

Stor-Arasjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Stor-Arasjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället Sötvattenslaboratoriets nätprovfiske i Sjöuppgifter Koordinater (X / Y): 7677 / 896 Höjd över havet (m): Län: Västerbotten () Sjöyta (ha): 7 Kommun: Lycksele och Vilhelmina Maxdjup (m): Vattensystem (SMHI):

Läs mer

Område: FISKAR. Arbetsuppgifter och instuderingshjälp:

Område: FISKAR. Arbetsuppgifter och instuderingshjälp: Område: FISKAR Arbetsuppgifter och instuderingshjälp: A. Häftet om fiskar Gör uppgifterna 1-12 med hjälp av häftet om fiskar från boken Runt i Naturen Uppgift 13 är en gemensam uppgift. Du ska sedan kunna

Läs mer

Sura sulfatjordar vad är det?

Sura sulfatjordar vad är det? Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland vatten och människan i landskapet vesi ja ihminen maisemassa Sura sulfatjordar har ett lågt ph ofta under 4. Jorden blir sur när sulfidmineral

Läs mer

Säl och havsörn i miljöövervakningen. Charlotta Moraeus, Björn Helander, Olle Karlsson, Tero Härkönen, och Britt-Marie Bäcklin

Säl och havsörn i miljöövervakningen. Charlotta Moraeus, Björn Helander, Olle Karlsson, Tero Härkönen, och Britt-Marie Bäcklin Säl och havsörn i miljöövervakningen Charlotta Moraeus, Björn Helander, Olle Karlsson, Tero Härkönen, och Britt-Marie Bäcklin Övervakning av effekter på populationer Studier av beståndsutveckling för gråsäl,

Läs mer

Anteckningar från Vätterndagen 14 nov 2013, Hjo

Anteckningar från Vätterndagen 14 nov 2013, Hjo Referat Vätterndagen 2013 Sida 1/10 Datum 2013-12-01 Måns Lindell Vätternvårdsförbundet 036-39 50 53 Anteckningar från Vätterndagen 14 nov 2013, Hjo Nedan följer korta referat av de föredrag som genomfördes

Läs mer

Projektarbete. Utfört av: Fredrik Lindstein Matias Machakaire Lisa Petersson Petra Eriksson Sebastian Tegnér Thomas Falk. Handledare: Björn Nelehag

Projektarbete. Utfört av: Fredrik Lindstein Matias Machakaire Lisa Petersson Petra Eriksson Sebastian Tegnér Thomas Falk. Handledare: Björn Nelehag Projektarbete Utfört av: Fredrik Lindstein Matias Machakaire Lisa Petersson Petra Eriksson Sebastian Tegnér Thomas Falk Handledare: Björn Nelehag 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund och syfte sida 3 Beskrivning:

Läs mer

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp. Moren Moren tillhör Lillåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 28 km SSV om Hultsfred på en höjd av 166,1 m.ö.h. Det är en näringsfattig, försurningskänslig klarvattensjö, 1,44

Läs mer

Fiskundersökningar i Säbyholmsbäcken 2010

Fiskundersökningar i Säbyholmsbäcken 2010 Fiskundersökningar i Säbybäckens vänner Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 E-post: eklov@fiskevard.se Hemsida: www.fiskevard.se

Läs mer

Redovisning av Sötvattenslaboratoriets nätprovfisken i sjöar år 2005

Redovisning av Sötvattenslaboratoriets nätprovfisken i sjöar år 2005 Redovisning av Sötvattenslaboratoriets nätprovfisken i sjöar år 2 Foto: Magnus Dahlberg MAGNUS DAHLBERG Fiskeriverkets sötvattenslaboratorium 26-4-12 Sötvattenslaboratoriets nätprovfisken i sjöar år 2

Läs mer

- Mölndalsåns stora källsjö

- Mölndalsåns stora källsjö Östra Nedsjön 2015 Mölndalsåns Östra Nedsjön stora källsjö - Mölndalsåns stora källsjö Östra Nedsjön Näringsfattig rödingsjö Fiskejournalen 1976 Vattenkemi Sedimentkemi Kvicksilver i fisk Nätfisken Växtplankton

Läs mer

Ivösjökommittén. Förslag till verksamhetsplan för 2015

Ivösjökommittén. Förslag till verksamhetsplan för 2015 Ivösjökommittén Förslag till verksamhetsplan för 2015 Ivösjökommittén syfte Initiera och samordna åtgärder för att bevara och utveckla Ivösjöns ekologiska värden Främja ett långsiktigt och hållbart nyttjande

Läs mer

Ivösjökommittén Verksamhetsberättelse Humletorkan Arbetsutskottet

Ivösjökommittén Verksamhetsberättelse Humletorkan Arbetsutskottet Ivösjökommittén Verksamhetsberättelse 2013 Humletorkan 2013-12-03 Arbetsutskottet Initiera och samordna åtgärder för att bevara och utveckla Ivösjöns ekologiska värden Främja ett långsiktigt och hållbart

Läs mer

Limnologi i Rådasjön och Landvettersjön 2011

Limnologi i Rådasjön och Landvettersjön 2011 Limnologi i Rådasjön och Landvettersjön 2011 Håkan Sandsten Limnologi i Rådasjön och Landvettersjön 2011 Makrofyter i Rådasjön Vattenkemi Växtplankton Sediment Fisk i Landvettersjön Kvicksilver i fisk

Läs mer

Verksamhetsberättelse för 2016

Verksamhetsberättelse för 2016 Bilaga 4 Verksamhetsberättelse för 2016 Styrelsen Styrelsen har under verksamhetsåret haft fyra sammanträden varav ett konstituerande. Protokoll från mötena finns tillgängliga på förbundets kansli och

Läs mer

Provfiske i. Vissvassfjärden och Åvaviken Jämförelse mellan 2004, 2007, 2010 & Sammanställt av Nils-Olof Ahlén

Provfiske i. Vissvassfjärden och Åvaviken Jämförelse mellan 2004, 2007, 2010 & Sammanställt av Nils-Olof Ahlén Provfiske i Vissvassfjärden och Åvaviken Jämförelse mellan,, &. Sammanställt av Nils-Olof Ahlén V-A.xlsx Sida () Innehållsförteckning Beskrivning: Allmän beskrivning. sida Diagram: Vattentemperatur, syrehalt

Läs mer

övrigt Fångsten av gädda, abborre, lake och gös i Larsmo-Öjasjön under perioden 1997-2007 (statistik uppsamlad av fiskelagen runt sjön)

övrigt Fångsten av gädda, abborre, lake och gös i Larsmo-Öjasjön under perioden 1997-2007 (statistik uppsamlad av fiskelagen runt sjön) Larsmo-Öjasjön Uppgifterna om fiskfångsterna i Larsmo-Öjasjön presenteras nedan och baserar sig på fiskeområdets insamlade statistik från medlemsorganisationerna samt på utförda fiskeriundersökningar.

Läs mer

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman Fem distrikt i Sverige med olika karaktäristik Sverige är uppdelat i fem olika vattendistrikt baserat på de fem större havsbassängerna vilket innebär

Läs mer

Beslut om skyddsjakt efter vikare i Norrbottens och Västerbottens län

Beslut om skyddsjakt efter vikare i Norrbottens och Västerbottens län 1(6) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Mahrs, Petter Tel: 010-698 1241 Petter.mahrs @naturvardsverket.se BESLUT 2015-10-23 Ärendenr: NV-06952-15 Beslut om skyddsjakt efter

Läs mer

Tumlaren (Phocoena phocoena) är den enda arten bland valarna som regelbundet förekommer i svenska vatten. På 1950-talet var tumlaren fortfarande en

Tumlaren (Phocoena phocoena) är den enda arten bland valarna som regelbundet förekommer i svenska vatten. På 1950-talet var tumlaren fortfarande en Tumlare i sikte? Tumlaren (Phocoena phocoena) är den enda arten bland valarna som regelbundet förekommer i svenska vatten. På 1950-talet var tumlaren fortfarande en vanlig syn längs västkusten och vattnen

Läs mer

Siklöja. Siklöja. Vänern, Vättern och Mälaren Yrkesfiske

Siklöja. Siklöja. Vänern, Vättern och Mälaren Yrkesfiske Siklöja Coregonus albula Bild: Wilhelm Von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE I sötvatten omfattar siklöjans utbredningsområde knappt 2/3 av Sveriges yta och förmodas ha styrts av högsta kustlinjen och en svag vilja

Läs mer

Kräftseminarium 7 mars 2013

Kräftseminarium 7 mars 2013 Kräftseminarium 7 mars 2013 Carl-Johan Månsson, fiskerikonsulent Kräftfisket är viktigt för landsbygden Troligen ett konsumtionsvärde på över 300 miljoner Traditionen, upplevelsen, vattennyttjandet Flodkräftan

Läs mer

Erik Engström. Global uppvärmning och framtidens klimat i Lomma

Erik Engström. Global uppvärmning och framtidens klimat i Lomma Erik Engström Global uppvärmning och framtidens klimat i Lomma Är den globala uppvärmningen över nu? Foto: Erik Engström 2 Nej, globalt sett fortsätter uppvärmningen! Avvikelse i globala medelyttemperaturen

Läs mer

Anteckningar från Vätterndagen 14 nov 2013, Hjo

Anteckningar från Vätterndagen 14 nov 2013, Hjo Referat Vätterndagen 2013 Sida 1/13 Datum 2013-12-01 Måns Lindell Vätternvårdsförbundet 036-39 50 53 Anteckningar från Vätterndagen 14 nov 2013, Hjo Nedan följer korta referat av de föredrag som genomfördes

Läs mer

Beslut Naturvårdsverket beslutar att ge dig tillstånd till skyddsjakt efter fem (5) vikare inom Norrbottens län.

Beslut Naturvårdsverket beslutar att ge dig tillstånd till skyddsjakt efter fem (5) vikare inom Norrbottens län. 1(5) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Skog, Mimmi Tel: 010-698 1771 mimmi.skog @naturvardsverket.se BESLUT 2015-04-28 Ärendenr: NV-02507-15 Roland Boström Björkholmen 1 952

Läs mer

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk längs Bottniska vikens kust. vatten och människan i landskapet. vesi ja ihminen maisemassa

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk längs Bottniska vikens kust. vatten och människan i landskapet. vesi ja ihminen maisemassa Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk längs Bottniska vikens kust vatten och människan i landskapet vesi ja ihminen maisemassa Sura sulfatjordar har ett lågt ph ofta under 4. Jorden blir sur när sulfidmineral

Läs mer

MÄLARENS BASPROGRAM Dr. Towe Holmborn, vattenmiljökonsult Västerås

MÄLARENS BASPROGRAM Dr. Towe Holmborn, vattenmiljökonsult Västerås MÄLARENS BASPROGRAM 2014 Dr. Towe Holmborn, vattenmiljökonsult Västerås 2016-02-03 Nationell miljöövervakning Firade 50 år i och med år 2014! (start 1965, varierad omfattning) 2014 (Calluna Eurofins Pelagia)

Läs mer

Svenska Björn SE0110124

Svenska Björn SE0110124 1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-12-12 Beteckning 511-2006-060144 Svenska Björn SE0110124 Bevarandeplan för Natura 2000-område (Enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Norrgrund

Läs mer

Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014. En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22

Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014. En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22 Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014 En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22 Sportfiskarna Tel: 08-410 80 680 E-post: tobias@sportfiskarna.se Postadress: Svartviksslingan 28, 167 39

Läs mer

Vätterns pelagiska fiskbestånd

Vätterns pelagiska fiskbestånd Vätterns pelagiska fiskbestånd Författare: Thomas Axenrot och Eva Bergstrand, Institutionen för Akvatiska resurser, Sveriges Lantbruksuniversitet. Sammanfattning För 21 noterades i stort sett samma fisktätheter

Läs mer

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Inventering Innehåll: 1 Sammanfattning 2-6 Bilder och korta beskrivningar 7 Rekommendationer och åtgärder Observerat djurliv 2008 (Per Nyström & Marika Stenberg,

Läs mer

Fiskundersökningar i Rydebäcken 2014

Fiskundersökningar i Rydebäcken 2014 Fiskundersökningar i Helsingborgs kommun Lund 2015-01-28 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 E-post eklov@fiskevard.se www.fiskevard.se

Läs mer

Karin Beronius Erkenlaboratoriet. Öppet vatten, fisk

Karin Beronius Erkenlaboratoriet. Öppet vatten, fisk Öppet vatten, fisk Vem har inte suttit i en eka en ljummen sommarkväll och metat eller fiskat med kastspö? Några har kanske till och med testat att pimpla på vintern? Men att lägga nät för att studera

Läs mer

Aqua reports 2013:18

Aqua reports 2013:18 Jämförvärden från provfisken Ett komplement till EQR8 Anders Kinnerbäck Jämförvärden från provfisken Ett komplement till EQR8 Anders Kinnerbäck Adress SLU, Institutionen för akvatiska resurser, Sötvattenslaboratoriet,

Läs mer

Beslut om skyddsjakt efter vikare i Norrbottens län. Detta beslut gäller även om det överklagas.

Beslut om skyddsjakt efter vikare i Norrbottens län. Detta beslut gäller även om det överklagas. 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Mahrs, Petter Tel: 010-698 12 41 petter.mahrs@naturvardsverket.se BESLUT 2015-05-04 Ärendenr: NV-03147-15 Beslut om skyddsjakt efter vikare i Norrbottens län

Läs mer

Instruktion för att söka elfiskeresultat i Elfiskeregistret (SERS, Svenskt ElfiskeRegiSter)

Instruktion för att söka elfiskeresultat i Elfiskeregistret (SERS, Svenskt ElfiskeRegiSter) Instruktion för att söka elfiskeresultat i Elfiskeregistret (SERS, Svenskt ElfiskeRegiSter) I Svenskt ElfiskeRegiSter finns elfiskeresultat såsom fångade arter och tätheter vid olika elfisketillfällen,

Läs mer

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Miljötillståndet i Bottniska viken Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Hur mår havet? BSEP 122 EU Vattendirektivet Havsmiljödirektivet Sveriges 16 miljömål - Begränsad klimatpåverkan

Läs mer

Höga Kusten WORLD HERITAGE

Höga Kusten WORLD HERITAGE VÄRLDSARV Höga Kusten WORLD HERITAGE Högakustenbron. januari Sund, Nordingrå. februari Skagsudde. mars Fågelskäret, Nordingrå. april Häggvik, Nordingrå. maj Trysunda. juni Rotsidan, Nordingrå. juli Högakustenbron.

Läs mer

Uppföljning av oljeutsläpp till sjöss. Utredning av alternativ matris till blåmussla

Uppföljning av oljeutsläpp till sjöss. Utredning av alternativ matris till blåmussla Uppföljning av oljeutsläpp till sjöss Utredning av alternativ matris till blåmussla Nicklas Gustavsson Överenskommelse Nr 212 0957 Dnr 235-6902-09Mm Report nr 3:2010 Swedish Museum of Natural History Department

Läs mer

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringsbeslut I:5 2015-02-05 M2015/684/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringens beslut Regeringen

Läs mer

Fiskguiden 2014. Frågor & svar

Fiskguiden 2014. Frågor & svar Fiskguiden 2014 Frågor & svar 1 Vilka är de största nyheterna i årets Fiskguide? Nordhavsräkan blir rödlistad överallt utom i Barents hav vilket innebär att vår svenska västkusträka får rött ljus. Orsakerna

Läs mer

Vi kommer inte acceptera en jakt som syftar till att minska sälpopulationen

Vi kommer inte acceptera en jakt som syftar till att minska sälpopulationen Konkurrens om Östersjöns fisk mellan fiske, säl och fågel Sture Hansson (professor emeritus) Institutionen för ekologi, miljö och botanik Stockholms universitet Vi kommer inte acceptera en jakt som syftar

Läs mer

Flodkräfta (Astacus astacus) & Signalkräfta (Pacifastacus leniusculus)

Flodkräfta (Astacus astacus) & Signalkräfta (Pacifastacus leniusculus) Det är främst Badebodaån och Kiasjön som erbjuder bättre förhållanden för kräftor. Här skulle kräftbeståndet kunna öka. En viktig åtgärd är att kommande år provfiska dessa vatten. Artbeskrivning Flod-

Läs mer

Kräftskötselområdet Askesjö

Kräftskötselområdet Askesjö Kräftskötselområdet Askesjö Förslag till åtgärdsprogram 2011-2014 Tomas Jansson, Hushållningssällskapet i Värmland www.hush.se/s Finansierat av Länsstyrelsen i V:a Götaland i samarbete med Askesjöns fvof.

Läs mer

Sjöprovfisken Planering och utförande i korthet

Sjöprovfisken Planering och utförande i korthet Sjöprovfisken Planering och utförande i korthet Uppdaterad 2016-02-10 Metodik för provfiske i sjöar finns beskriven i Undersökningstyp: Provfiske i sjöar, version 1:3, 2013-04-11. (https://www.havochvatten.se/download/18.2a9b232013c3e8ee03e828c/1369232502309/

Läs mer

Tillgänglig föda: sjön har relativt bra förutsättningar enligt undersökning.

Tillgänglig föda: sjön har relativt bra förutsättningar enligt undersökning. FISKEPLAN MARSLIDENS FVO 1. Bakgrund Under de senaste åren har behovet ökat av en Fiskeplan för Marslidens fvo i och med att medlemmarna i föreningen mer aktivt deltar i fiskevårdsarbetet. Planen skall

Läs mer

Hur står det till med matfisken i Norrbotten?

Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Giftigt eller nyttigt? Vad är ett miljögift? Vilka ämnen? Hur påverkas fisken? Hur påverkas vi människor? Kostråd Vad är ett miljögift? - Tas upp av organismer

Läs mer

Embryonalutveckling hos vitmärla

Embryonalutveckling hos vitmärla Embryonalutveckling hos vitmärla Martin Reutgard, Brita Sundelin, Marie Löf, Matias Ledesma ITM. Institutionen för tillämpad miljövetenskap Översikt Bakgrund Östersjöns vitmärlor Embryonalutveckling hos

Läs mer

Tel. 073-633 83 51 E-post: elisabet.hilding@alcontrol.se

Tel. 073-633 83 51 E-post: elisabet.hilding@alcontrol.se MÄLAREN 212 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Mälarens vattenvårdsförbund Susanna Vesterberg Tel: 21-19 51 68 E-post: susanna.vesterberg@lansstyrelsen.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:

Läs mer

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2014

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2014 Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2014 Bakgrund Provfisket inleddes år 2003 med Nordic-nät. Utförs årligen i augusti. 45 stationer undersöks, indelade i olika djupintervall, se karta. Fisket görs på

Läs mer

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö Munksjön-Rocksjön Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö Rocksjön och Munksjön är två centralt belägna sjöar med goda fiskemöjligheter. Sjöarna tillhör de artrikaste i Jönköpings län och är kända för

Läs mer

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Siklöja. Siklöja. Vänern, Vättern och Mälaren. Resursöversikt 2013

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Siklöja. Siklöja. Vänern, Vättern och Mälaren. Resursöversikt 2013 Institutionen för akvatiska resurser Siklöja Coregonus albula Fiskbestånd i hav och sötvatten Resursöversikt 213 Siklöja Vänern, Vättern och Mälaren UTBREDNINGSOMRÅDE Utbredningen omfattar knappt 2/3 av

Läs mer

Rapport från undersökningar av makroskopisk mjukbottenfauna i Östergötlands skärgård år Hans Cederwall och Görel Fornander

Rapport från undersökningar av makroskopisk mjukbottenfauna i Östergötlands skärgård år Hans Cederwall och Görel Fornander Rapport från undersökningar av makroskopisk mjukbottenfauna i Östergötlands skärgård år 2007 Hans Cederwall och Görel Fornander Inledning På Naturvårdsverkets initiativ påbörjades år 2007 ett nationellt-regionalt

Läs mer

Göran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU

Göran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU Göran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU Bäver som en resurs i vattenförvaltningen Bäverns försvinnande ur landskapet, och dess återkomst En ekologisk ingenjörsart Vattendirektivet god ekologisk status

Läs mer

Behålla och förbättra ett gäddfiskevatten? Effekter av olika fiskeregleringar på gäddpopulationer resultat och rekommendationer

Behålla och förbättra ett gäddfiskevatten? Effekter av olika fiskeregleringar på gäddpopulationer resultat och rekommendationer Behålla och förbättra ett gäddfiskevatten? Effekter av olika fiskeregleringar på gäddpopulationer resultat och rekommendationer Effekter av utfiske i enartsbestånd (hobbyexperiment i två sjöar) Effekter

Läs mer

Kvicksilver i matfisk

Kvicksilver i matfisk Kvicksilver i matfisk Mätkampanj i samarbete med Vattenråden i Norrbotten 2011 Resultatblad 2012-03-20 Det här är ett resultatblad som visar delar av uppföljningen av miljömål och regional miljöövervakning

Läs mer

Gåpen. Gåpen har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på sjötyp.

Gåpen. Gåpen har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på sjötyp. Gåpen Gåpen tillhör Lillåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 30 km SSV om Hultsfred på en höjd av 179 m.ö.h. Det är en försurningskänslig, näringsfattig sjö, 0,65 km 2 stor

Läs mer

Lilla Åkebosjön. Ek, Quercus robur L.

Lilla Åkebosjön. Ek, Quercus robur L. Lilla Åkebosjön Lilla Åkebosjön tillhör delavrinningsområdet Stensjöbäcken i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 6,5 km V om Hultsfred på en höjd av 165 m.ö.h. Det är en näringsfattig sjö med måttligt

Läs mer

Stensjön. Berggrunden i området utgörs av grovkornig granit av Växjötyp. Jordarterna domineras av morän men även kalt berg och torv finns.

Stensjön. Berggrunden i området utgörs av grovkornig granit av Växjötyp. Jordarterna domineras av morän men även kalt berg och torv finns. Stensjön Stensjön tillhör Stensjöbäckens delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 9 km SSV om Hultsfred på en höjd av 146 m.ö.h. Det är en näringsfattig, svagt humös sjö, 0,40 km 2

Läs mer

EVIGHETSGRANAR - på gränsen mellan skog och fjäll

EVIGHETSGRANAR - på gränsen mellan skog och fjäll EVIGHETSGRANAR - på gränsen mellan skog och fjäll Old Tjikko 9550 år BP Fulufjället 905 m ö.h. Lisa Öberg Trädgräns de översta minst 2 m höga träden av en viss art i en viss fjällsluttning Trädgräns Kalfjäll

Läs mer

2. Järnoxid, vätgas och förångad saltsyra.

2. Järnoxid, vätgas och förångad saltsyra. 1. Jorden värms delvis upp av växthuseffekten, dvs. mycket av den strålning som kommer in från solen stannar kvar kring jorden och i atmosfären. Vilka av följande brukar klassas som de vanligaste växthusgaserna

Läs mer

Fiskbeståndet i Skansnässjön 2014

Fiskbeståndet i Skansnässjön 2014 215-4-7 Rapport Fiskbeståndet i Skansnässjön 214 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund Skansnässjön är en lågfjällsjö som ligger på 5 m.ö.h. på gränsen mellan Storumans och Vilhelmina kommun. Utloppet rinner

Läs mer

Ivösjökommittén Verksamhetsberättelse Humletorkan Lars Collvin

Ivösjökommittén Verksamhetsberättelse Humletorkan Lars Collvin Ivösjökommittén Verksamhetsberättelse 2010 Humletorkan 2010-11-24 Lars Collvin Ivösjökommittén syfte Initiera och samordna åtgärder för att bevara och utveckla Ivösjöns ekologiska värden Främja ett långsiktigt

Läs mer