Utvecklingsmetodik. Patent

Transkript

1 Utvecklingsmetodik Patent

2 I patentavsnittet ingår förutom föreläsningsunderlaget följande broschyrer i form av PDF-dokument från Patent- och Registreringsverket: Söka patent. Det låter svårt Så söker du patent (endast sidorna 4-9 och 24-26, eventuella hänvisningar i texten till andra avsitt ingår inte) Skydda din design Hur viktigt är ditt varumärke? Broschyrerna kan fås från kursens hemsida eller direkt från patentverkets hemsida ( Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum

3 Immaterialrätt Benämning på ett rättsområde som behandlar rättsskyddet för intellektuella prestationer och kännetecken.

4 Immaterialrätt Upphovsrätt Industriellt rättsskydd

5 Upphovsrätten

6 Industriellt rättsskydd innefattar Patenträtten Mönsterrätten Varumärkesrätten Kretsmönsterrätten,halvledarprodukter Firmarätten Hantering av företagshemligheter Växtförädlingsrätten

7 Industriellt rättsskydd Varumärkesrätt Mönsterrätt (Designskydd) Patenträtt Immaterialrätt (Upphovsrätt)

8 Intrång När någon medvetet eller omedvetet olovandes använder sig av någon annans rättighet. Källa Ahlbins lathund, Stockholm, 2005

9 Varumärke Kännetecken som en näringsidkare använder för att identifiera sina egna varor och tjänster och skilja dem från andras varor och tjänster.

10

11 Varumärke forts. Ordmärke: Ex. JAPP, MARCO POLO Figurmärke/Logotyp: Ex. Snäckan för SHELL (Innefattar även ord och figur i kombination) Formen eller utstyrseln på en vara eller dess förpackning: Ex. COCA-COLA flaskan

12 Kollektivmärken Exempel: Slogans Varumärke, forts. Exempel: ELECTROLUX-At home every day Ljudmärke Exempel:Signalljudslingan som Hemglassbilarna spelar Personnamn Exempel: Carolina Klüft (bl annat registrerat i klasserna undervisning och kläder)

13 Varumärke forts. Gäller i 10 år. Skyddstid Kan förnyas under obegränsad tid.

14 Varumärke forts. Nationell varumärkesregistrering Gemenskapsvarumärke (EU-varumärket) Internationell varumärkesregistrering

15 Designskydd (Mönsterskydd) Designskydd avser form eller utsendeskydd (yttre utseende) för en produkt. En produkt definieras som industriellt eller hantverksmässigt framställda föremål, förpackningar, utstyrslar, grafiska symboler eller typsnitt. Grafiska symboler kan till exempel vara designen av en webbplats eller en dataikon.

16 Designskydd forts. För registering gäller att designen skall vara absolut ny och väsentligen skilja sig från vad som är känt förut. Helhetsintrycket är avgörande och inte eventuella olikheter eller avvikelser i detaljen.

17 Särprägel? Enligt mönsterskyddslagen: Ett mönster anses ha särprägel om en kunnig användares helhetsintryck av mönstret skiljer sig från helhetsintrycket av varje annat mönster som har gjorts allmänt tillgängligt före den dag som anges i andra stycket. Vid bedömningen av om mönstret har särprägel skall hänsyn tas till det variationsutrymme som funnits för formgivaren vid framtagandet av mönstret. Lag (2002:570). Enligt Mönsterskyddslag (1970:485), 2

18 Designskydd i olika länder Nationell ansökan (Sverige och varje enskilt land) Gemenskapsformgivning (Gäller för hela EU-området) Registrerat Oregistrerat Designen måste offentliggöras inom hela EU för att få verkan. Giltigt i tre år räknat från den dag då formgivningen för första gången gjordes tillgänglig för allmänheten inom gemenskapen. Internationell registrering (WIPO)

19 Nyhetsfrist för designskyddsansökan Om du har offentliggjort din design innan du ansöker om ett designskydd har du 12 månader på dig att lämna in en ansökan inom EU. Det kan därför vara viktigt att du säkerställer bevisning för tidpunkten när din design offentliggjordes. Observera att det inte är alla länder utanför EU som tillämpar denna nyhetsfrist. Källa:

20 Designskydd forts. Designskyddet omfattar endast de produktklasser för vilka mönstret registrerats och därmed likartade produkter.

21 Designskydd forts. Skyddstid 5 år Kan normalt förlängas i ytterligare fyra 5-årsperioder, d v s totalt 25 år. (För s.k. reservdelar gäller maximalt 15 år)

22 Exempel på ornament

23 Exempel på ornament

24 Exempel på designskydd

25 Exempel på designskydd Samregistrering (en enda ansökan)

26 Exempel på designskydd Variantregistrering (separat ansökan görs för varje variant samma dag)

27 Exempel på design

30 Exempel på mobiltelefondesignskydd

31 Exempel på designskyddad mobiltelefon

32 Exempel på designskyddad mobiltelefonskärmbild

33 Exempel på designskyddat läkemedel

34 Sydsvenska Dagbladet Lördag 11 december 2010 sidan C6

35 Patent Vad är det? Patent kan betraktas som ett avtal där staten ger monopol under viss tid till patentinnehavaren, som utbyte ger teknisk information till allmänheten.

36 Varför patent? Ger patentinnehavaren ensamrätt att tillverka, sälja och importera den patenterade uppfinningen i de länder patentet är giltigt. Skydda sin egen utveckling mot eventuella konkurrenters produktkopior. Hindra konkurrenter. Som marknadsföringsinstrument. Som underlag och stöd vid licensförhandlingar. Som bytesobjekt vid patentintrång mot konkurrent.

37 Patent som informations och kunskapskälla Ca 70% av det som publiceras i patentlitteraturen publiceras ingen annanstans. Ger värdefull information om teknikläget inom området. Medger kontinuerlig uppföljning av patentläget för att förhindra intrång hos konkurrent. Möjliggör uppföljning av konkurrenters patentaktiviteter.

38 Vad kan patentskyddas? Patent ges på tekniska nyskapelser. Det är själva idéns praktiska utformning och användning som skyddas. En uppfinning kan gälla: Anordning Förfarande Användning

39 Patent ger patentinnehavaren ensamrätt att Tillverka Införa Sälja Använda den uppfinning som finns angivet i patentet. Ensamrätten gäller inte för privat bruk.

40 Ej patentbart avses En upptäckt En vetenskaplig teori En matematisk modell En konstnärlig skapelse forts

41 Ej patentbart avses vidare En plan, regel eller metod för - Intellektuell verksamhet - Spel - Affärsverksamhet - (Datorprogram) - Framläggande av information

42 Vilka datorprogram kan patenteras? När det gäller datorprogram får man inte patent på programmet i sig utan på kopplingen till den tekniska lösningen, alltså den funktion, metod eller process som blir resultatet av programmets körning i datorn. Man kan även få patent på program som styr fysiska processer eller som behandlar fysiska signaler, eller program som styr kommunikation. Datorprogram som styr operativsystem kan patenteras. Källa:

43 Vilka ytterligare skydd finns för datorprogram? Upphovsrätten (SFS 1960:72) fungerar automatiskt när man offentliggjort sitt verk. Här kan bland annat programkoder, skärmbilder och tillhörande dokumentation skyddas. Upphovsrätten skyddar den form verket kommit till uttryck i. Kretsmönsterskydd (SFS 1992:1685) är ett särskilt skydd för kretsmönster i halvledarprodukter. Civilrättsligt avtal kan man använda när man licensierar vidare ett datorprogram. Det kan bland annat reglera användarrätten och ägarförhållandet. Skydd av företagshemligheter (SFS 1990:409) gör att man kan reglera sekretess och anlitande av konsult. Källa:

44 Skillnaden mellan USA och Europa I USA kan en datorkod eller en affärsmetod patenteras, det beror på att USA har ett helt annat patentsystem än Europa. I USA utgår man från konstitutionen som säger att allt som är nytt och användbart är patenterbart. Man har inga krav på att en uppfinning ska ha teknisk karaktär och lösa ett teknisk problem. Detta innebär att ett svenskt företag kan göra patentintrång i USA på områden som man inte kan göra patentintrång på i Europa. Källa:

45 Villkor för att en uppfinning skall vara patentbar Nyhet Industriellt tillämpar Uppvisa uppfinningshöjd

46 Nyhet Uppfinningen får inte vara känd innan patentansökan inlämnas.

47 Industriellt tillämpar Uppfinningen skall ha teknisk karaktär, uppvisa teknisk effekt och vara reproducerbar. Med teknisk effekt avses att uppfinningen skall utgöra lösningen på ett tekniskt problem. Med reproducerbar menas att den tekniska effekten skall erhållas vid upprepat utövande av uppfinningen.

48 Uppfinningshöjd Uppfinningen skall väsentligen skilja sig från allt som blivit känt före patentansökans inlämnande. Uppfinningen får inte ligga nära till hands för genomsnittsfackmannen inom teknikområdet ifråga.

49 Arbetstagaruppfinningar Uppdelning i kategorier enligt kollektivavtalet: A - uppfinning som faller inom ramen för den anställdes tjänst eller särskilda uppdrag. B - uppfinning som fallar inom arbetsgivarens verksamhetsområde men inte är A-uppfinning. C - uppfinning som varken är A- eller B-uppfinning, d v s faller utanför verksamhetsområdet och saknar samband med tjänsten.

50

51 Patentskydd i olika länder Nationell patentansökan Europeisk patentansökan (EPC European Patent Convention) Internationell patentansökan (PCT Patent Cooperation Treaty)

52 Internationell nyhetsgranskning (ITS) (International Type Search) ITS kan begäras redan vid inlämnande av den svenska patentansökan, eller senast tre månader därefter. ITS-rapporten ger en bredare information än det tekniska föreläggandet och skickas ut tillsammans med det.

53 Internationell nyhetsgranskning (ITS) forts. (International Type Search) Den internationella nyhetsgranskningen utgör en kartläggning av vad som är känt inom området för uppfinningen. I denna ingår framförallt patentdokumentation från de stora västliga industriländerna men också engelskspråkiga sammandrag från Japan, Sydkorea och Ryssland med flera. ITS-rapporten innehåller förutom hänvisningar till patentdokument som hindrar det ansökta patentet, också information om teknikens ståndpunkt och patentfamiljer.

54 Exempel på Internationell nyhetsgranskningsrapport (ITS-rapport)

55 Exempel på Internationell nyhetsgranskningsrapport (ITS-rapport) forts.

56 Prioritet Den som har lämnat in en patentansökan i ett land och lämnar in en motsvarande ansökan i ett annat land kan begära prioritet från den tidigare ansökan inom 12 månader. Prioritet innebär att den senare ansökan i nyhetshänseende anses vara gjord samtidigt som den första ansökan.

57 Nationell patentansökan (Sverige) En ansökan om patent i Sverige lämnas in till Patent- och Registreringsverket och ska innehålla: Ansökningshandling Sammandrag Beskrivning av uppfinningen Patentkrav Eventuella ritningar (figurer)

58 Nationell patentansökan (Sverige) forts. Patentansökan är en begränsad offentlig handling. Från den dag ansökan inlämnats är ansökningsnummer samt i regel sökandens namn och uppfinningens benämning offentlig. 18 månader därefter blir hela ansökan offentlig.

59 Exempel på svenskt patentdokuments (SE535805C2) första sida

60 Exempel på svenskt patentdokuments (SE535805C2) första sidas övre del

61 Exempel på svenskt patentdokuments första sida

62 Exempel på svenskt patentdokuments SE526683C2 första sidas övre del

63 Exempel på svenskt patentdokuments SE526683C2 första sidas nedre del

64 Exempel på svenskt patentdokument, forts. (Utdrag ur SE526683C2)

65 Exempel på svenskt patentdokument, forts. (Utdrag ur SE526683C2).

73 Svenska patentansökans behandling hos Patent och Registreringsverket (PRV) Patentansökan Formell prövning Formellt föreläggande Teknisk prövning Föreläggande Svar på föreläggande Avslag Slutföreläggande

74 Svenska patentansökans behandling hos Patent och Registreringsverket (PRV) forts. Svar på föreläggande Avslag Slutföreläggande Underrättelse om meddelandeavgift Invändning Patent erhålls Upphävande av patent Avslag på invändning Överklagande till Patentbesvärsrätten

75 Kravuppbyggnad Exempel: Intravenös vätskemätning Figuren visar den kända tekniken tillbaka

76 Figuren visar den nya tekniken tillbaka

77 Intravenös vätskemätning Patentkrav 1. Förfarande för styrning av ett vätskeflöde i samband med intravenös vätskematning, varvid man reglerar vätskeflödet genom strypning därav i varierande grad, Tidigare anordning

78 Intravenös vätskemätning Patentkrav 1. Förfarande för styrning av ett vätskeflöde i samband med intravenös vätskematning, varvid man reglerar vätskeflödet genom strypning därav i varierande grad, kännetecknat av Nya anordningen

79 Intravenös vätskemätning Patentkrav 1. Förfarande för styrning av ett vätskeflöde i samband med intravenös vätskematning, varvid man reglerar vätskeflödet genom strypning därav i varierande grad, kännetecknat av att man omvandlar vätskeflödet till en följd av företrädesvis väsentligen lika, nedfallande vätskedroppar (7), att man detekterar varje nedfallande vätskedroppe, att man uppsamlar nedfallna vätskedroppar för återbildande av vätskeflödet samt att man varierar graden av strypning av vätskeflödet i beroende av detekteringen av nedfallande vätskedroppar.

80 2. Förfarandet enligt krav 1, kännetecknat av att man varierar graden av strypning av vätskeflödet i beroende av frekvensen för den nedfallande dropparna (7).

81 Anordningskrav 1. Anordning för styrning av flödet av en genom en ledning (3) strömmande vätska (2) i samband med intravenös vätskematning, vilken anordning innefattar ett ventilorgan (4) anordnat att samverka med ledningen (3) för reglering av vätskeflödet däri,

82 Anordningskrav 1. Anordning för styrning av flödet av en genom en ledning (3) strömmande vätska (2) i samband med intravenös vätskematning, vilken anordning innefattar ett ventilorgan (4) anordnat att samverka med ledningen (3) för reglering av vätskeflödet däri, kännetecknad av

83 Anordningskrav 1. Anordning för styrning av flödet av en genom en ledning (3) strömmande vätska (2) i samband med intravenös vätskematning, vilken anordning innefattar ett ventilorgan (4) anordnat att samverka med ledningen (3) för reglering av vätskeflödet däri, kännetecknad av att den innefattar organ (5) anslutna till ledningen (3) för att omvandla vätskeflödet däri till en följd av nedfallande vätskedroppar (7) och, för att uppsamla nedfallna vätskedroppar för återbildande av vätskeflödet, detekteringsorgan (9, 10, 11) för detektering av varje nedfallen vätskedroppe samt en styrenhet (13) ansluten till nämnda ventilorgan (4) och nämnda detekteringsorgan (11) för styrning av nämnd ventilorgans flödesreglering i beroende av detekteringen av nedfallna vätskedroppar (7).

84 2. Anordning enligt krav 3, kännetecknad av att ledningen är en flexibel slang (3) och att nämnda ventilorgan innefattar ett klämventilorgan (4) för åtklämning av den flexibla slangen (3).

85 Europeisk Patentansökan (EPC) EPC-ansökan antas här utgå från en svensk (nationell) prioritetsgrundande patentansökan med eventuell ITSgranskning som omvandlas till en EPCansökan. (Alternativt kan den en första patentansökan utgöras av en EPC-ansökan som senare fullföljs som svensk patentansökan)

86 EPC- ansökan utgående från den svenska nationella ansökan Den svenska fasen Månad 0 Svensk prioritetsgrundande patentansökan ges in. 3 (Sista dag att begära eventuell ITS-granskning). ca 7 (Eventuell ITS-rapport ges). 1:a nyhetsutlåtandet i den svenska ansökan ges.

87 EPC- ansökan forts. Den europeiska fasen Nyhetsgranskningsfasen Månad senast 12 EP-patentansökan med prioritet från den svenska ansökan ges in samt vilka länder ansökan skall omfatta anges. (Eventuell ITS-granskning ger viss avgiftsnedsättning). Nyhetsgranskningsrapport utfärdas någon gång före EPO:s publicering av ansökan. ca 18 EP-ansökan och nyhetsgranskningsrapport publiceras av EPO.

88 Månad EPC- ansökan forts. Den europeiska fasen - Patentbarhetsfasen ca 24 Patentbarhetsprövning begärs senast 6 mån. från mottagande av nyhetsgranskningsrapporten. Patentbarhetsfasen varar fram till det att patent beviljas/(avslås). Dess längd är beroende av behandlingstiden hosepo. Patent meddelas för de designerade länderna.(invändningstid 9 mån. fr. o. m. patent meddelats).

89 EPC- ansökan forts. Nationell fas patent i nationella stater Översättning av ansökan ska inom 3 5 mån. efter EPO:s besked om att patent meddelats ges in till respektive nationell patentmyndighet. (I Sverige ska patentkraven vara översatta till svenska och om patentet har meddelats på tyska eller franska ska dessutom en översättning bifogas av beskrivningen till svenska eller engelska). Patentet gäller därefter i respektive land.

90 EPC- ansökan forts. Särskilda fördelar med EPC-ansökan: Slipper kommunicera med flera länders patentmyndigheter. Kostnader för översättning av ansökan för respektive land skjuts upp. Kan avvakta med att besluta om, och i så fall i vilka länder ansökan ska fullföljas.

91 Exempel på europeiskt patentdokuments första sida

92 Exempel på europeiskt patentdokuments första sidas övre del

93 Exempel på europeiskt patentdokuments första sidas nedre del

94 Internationell Patentansökan (PCT) PCT-ansökan antas här utgå från en svensk (nationell) prioritetsgrundande patentansökan med ITS-granskning som omvandlas till en PTC-ansökan. (Alternativt kan den första patentansökan utgöras av en PCT-ansökan som senare fullföljs som svensk patentansökan)

95 PCT- ansökan utgående från den svenska nationella ansökan Den svenska nationella fasen Månad 0 Svensk prioritetsgrundande patentansökan ges in. 3 (Sista dag att begära ITSgranskning). ca 7 (ITS-rapport ges). 1:a nyhetsutlåtandet i den svenska ansökan ges.

96 PCT- ansökan forts. Den internationella fasen Fas 1 Nyhetsgranskningsfasen Månad senast 12 PCT-patentansökan med prioritet från den svenska ansökan ges in samt vilka länder ansökan skall omfatta anges. (ITS-granskningen får tillgodoräknas). ca 16 ca 18 Nyhetsgranskningsrapport sänds till sökanden och designerade länder. PCT-ansökans rapport publiceras. (20 Eventuell fortsatt nationell fas)

97 PCT- ansökan forts. Den internationella fasen forts. Fas 2- Patentbarhetsfasen Månad senast 19 Patentbarhetsprövning begärs. ca 27 senast 30 Patentbarhetsrapport över uppfinningens nyhet, uppfinningshöjd och industriella tillämpbarhet sänds till sökanden och utvalda stater. PCT-ansökan fullföjs i de stater där sökanden önskar patentskydd.

98 Fortsatt nationell fas PCT- ansökan forts. PCT-ansökan fullföljs (översättning och nationell avgift) i de stater patentskydd önskas senast vid 30 månader efter inlämnandet av den svenska patentansökan om fas 2 begärts, annars vid 20 månader.

99 PCT- ansökan forts. En PCT-ansökan kan givetvis inlämnas utan att prioritet från svensk ansökan åberopas. Nyhetsgranskningsrapport avges då ca 7 månader efter ansökningsdagen, därefter fortlöper ansökan som tidigare för fas 1 och 2.

100 PCT-ansökan forts. Särskilda fördelar med PCT-ansökan: Slipper kommunicera med flera länders patentmyndigheter. Kostnader för översättning av ansökan för respektive land skjuts upp. Kan avvakta med att besluta om, och i så fall, i vilka länder ansökan ska fullföljas.

101 Exempel på internationell patentansökningsdokuments första sida

102 Exempel på internationell patentansökningsdokuments första sidas övre del

103 Exempel på internationell patentansökningsdokuments första sidas mellersta del

104 Exempel på internationell patentansökningsdokuments första sidas nedre del

105 Exempel på internationell patentansökningsdokuments Search Report

106 Exempel på internationell patentansökningsdokuments Search Report:s nedre del

107 Skyddstid 20 år från ansökningsdagen.

108 Patentintrång Att göra intrång på någon annans patent är ett brott som man kan bli åtalad för. Som patenthavare kan du väcka talan mot någon som du anser gör intrång i patentet och i en civilrättslig process yrka att intrånget ska upphöra. I patentlagen finns regler om ansvar och ersättningsskyldighet vid intrång. Om du planerar att tillverka en produkt eller använda en viss teknik bör du först kontrollera att du inte hindras av någon annans patent. Att inte vara medveten om att man begår intrång i någon annans patenträttigheter är ingen ursäkt. Källa:

109 Patentsökning

110 Patent som informations och kunskapskälla Ca 70% av det som publiceras i patentlitteraturen publiceras ingen annanstans. 60 miljoner patentdokument åtkomliga via PRV. Kringgå konkurrenternas patent. Kombinera olika patent. Ger värdefull information om teknikläget inom området. Medger kontinuerlig uppföljning av patentläget för att förhindra intrång hos konkurrent. Möjliggör uppföljning av konkurrenters patentaktiviteter.

111 Några exempel på kostnadsfria patentdatabaser Svenska patentverkets patentdatabas, se via svenska patentverket: Google: US Patent Office: