Befria kapitalet! Om Tobinskatten och fria kapitalmarknader. Niclas Berggren, Anders Bornefalk och F Mikael Sandström Eli Heckscher Papers No.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Befria kapitalet! Om Tobinskatten och fria kapitalmarknader. Niclas Berggren, Anders Bornefalk och F Mikael Sandström Eli Heckscher Papers No."

Transkript

1 Befria kapitalet!

2

3 Befria kapitalet! Om Tobinskatten och fria kapitalmarknader Niclas Berggren, Anders Bornefalk och F Mikael Sandström Eli Heckscher Papers No. 3/2002

4 Med skriftserien Eli Heckscher Papers vill Timbro stimulera debatten om samhällets ekonomi. Med solid bas i vetenskapligt tänkande presenteras i serien nya ämnen och djärva perspektiv som ökar förståelsen för ekonomisk frihet, välståndets drivkrafter och människors värde och värdighet. I Eli Heckschers anda ges utrymme inte bara för nationalekonomer. Alla perspektiv som hjälper oss att förstå samhällets skapande processer är viktiga. Författaren och AB Timbro 2002 Telefon: OMSLAG OCH TYPOGRAFI Formgivningsverket SÄTTNING Ateljé Typsnittet L&R AB TRYCKERI Elanders Gotab, Stockholm 2002 ISBN ISSN , NR 3

5 Innehåll 1. Inledning 7 2. Fria kapitalmarknader: en presentation 19 Några distinktioner 19 Kapitalflödenas historia och omfattning 24 Vad beror globaliseringen på? Moderna finansiella kriser 37 Inledning 37 Finansiella krisers förlopp 38 Den svenska bankkrisen 45 Finansiella kriser i utvecklingsländer Bör kapitalet få röra sig fritt? 61 Utgångspunkter 61 Argumenten mot fri kapitalrörlighet 63 Argumenten för fri kapitalrörlighet 102 Sammanvägning Metoder för att minska problemen 119 Inledning 119 Argumenten för en Tobinskatt håller de? 120 Institutionella reformer och övergångslösningar 160

6 6. Sammanfattning och slutsatser 187 Författarna 195 Referenser 197

7 1. Inledning Liberaliseringen av handel och kapitalflöden, i kombination med avreglering, har utsatt utvecklingsländer för ökad instabilitet i handel, kapitalflöden och tillgångspriser, ofta med förödande effekt på arbetare och fattiga.nedskärningar av utbildning och sjukvård och avvecklandet av sociala skyddsnät har skadat de fattiga oproportionerligt. Strukturella reformer har också lett till ökad ojämlikhet, vilket i sin tur minskar tillväxten och ökar ekonomisk och politisk instabilitet. 1 Citatet från den amerikanska fackföreningsrörelsen AFL- CIO andas hård kritik mot den ökade ekonomiska frihet som har införts i världen de senaste decennierna. Denna kritik är i mångt och mycket överdriven och obefogad.varför så är fallet kommer att klargöras i denna bok, utifrån liberala värderingar och kunskaper baserade på teoretisk och empirisk forskning. Kapitalet behöver befrias, inte fjättras och bekämpas. Men leder inte fria kapitalmarknader, vilket AFL-CIO är långt ifrån ensamma att tro, till kraftiga prissvängningar, 1. AFL-CIO (2001) [egen övers.].

8 8 BEFRIA KAPITALET! spekulation och kriser, som särskilt drabbar fattiga länder hårt? Finns det egentligen några stora fördelar med kapitalrörlighet? Kan inte en Tobinskatt dämpa problemet med kriser? Behöver inte marknadskrafterna tämjas? På ett övergripande plan kan konstateras att marknadsekonomin har visat sig vara det enda långsiktigt hållbara, och det tveklöst mest framgångsrika, sättet att organisera en ekonomi. 2 Detta har inte minst blivit tydligt under de senaste decennierna, då fler och fler länder valt en ekonomisk politik som bygger på liberalisering och avreglering. Att så har skett är inte en slump: samhällvetenskaplig forskning visar tydligt att ökad ekonomisk frihet, i synnerhet bättre skydd av privata äganderätter, leder till en bättre fungerande ekonomi med högre ekonomisk tillväxt Med»marknadsekonomi«avses de ekonomiska system som bl a bygger på privata äganderätter, ett effektivt juridiskt skydd av dessa och frihet för varor, tjänster, människor och kapital att röra sig, nationellt och internationellt, på grundval av frivilliga transaktioner. Se vidare nobelpristagaren i ekonomi, F A Hayek (1960: kap 15). Graden av marknadsekonomi kan givetvis variera, alltifrån den»rena«form som nyss beskrevs, till en helt planstyrd och statsägd, med många tänkbara mellanformer. I samtliga dessa former kan åtminstone vissa marknadsmekanismer fungera och bidra till ekonomisk utveckling (i planekonomier t ex i form av svarta marknader), men endast de system som allmänt, öppet och legalt tillämpar marknadsmekanismer kan betecknas som marknadsekonomiska. 3. Se t ex De Long & Shleifer (1993), de Vanssay & Spindler (1994, 1996), Knack & Keefer (1995), Barro (1997, 2000), Goldsmith (1997), Dawson (1998), de Haan & Siermann (1998), Gwartney m fl (1999), de Haan och Sturm (2000, 2001a) och Olson m fl (2000).

9 INLEDNING 9 En central del av marknadsekonomin har varit, och är, rörlighet för människor, varor, tjänster och kapital, både inom och över nationella gränser. Utan rörlighet kan marknader inte etableras och fungera, och resultatet blir en bestående autarki utan möjlighet till de välståndsskapande mekanismer som arbetsdelning, arbetsspecialisering och utnyttjande av komparativa fördelar innefattar. 4 Ju större möjlighet till sådan rörlighet, däremot, desto större potential för välfungerande marknader som kan tillfredsställa människors olika önskemål. Graden av rörlighet har varierat under historiens gång, för olika områden och mellan länder, men klart är att rörligheten i dag i allmänhet är stor. Det beror inte minst på den tekniska utvecklingen, som möjliggjort transporter och olika former av kommunikation på rimliga tider och till låga kostnader, men också på en politik med inriktning på fri rörlighet som bejakar den tekniska utvecklingens möjligheter, och på förbättrad infrastruktur. Den tekniska utvecklingen har varit av största betydelse för det som står i fokus i denna bok, d v s rörlighet för kapital. På senare år har kapitalmarknaderna dels i hög grad inter- 4. Redan den moderna nationalekonomins fader Adam Smith noterade detta: se Smith (1904), bok I, kap 2 3.

10 10 BEFRIA KAPITALET! nationaliserats, blivit snabbare i sitt sätt att fungera och ökat dramatiskt i omfattning, dels kommit att ifrågasättas av en del marknadskritiker som menar att de ger upphov till stora problem. Många av dessa kritiker gör inte skillnad på olika typer av rörlighet, t ex mellan varor och tjänster, å ena sidan, och rörlighet för kapital, å andra sidan.vidare brukar inte heller relevanta distinktioner göras mellan olika typer av kapitalrörelser, såsom utländska direktinvesteringar, portföljinvesteringar samt övriga investeringar. De här olika typerna av internationell rörlighet bör utvärderas separat, utifrån de olika effekter de ger upphov till. Bland de problem som brukar sägas följa av fria kapitalflöden är att de orsakar finansiella kriser genom att oansvariga spekulanter tvingar fram politikförändringar, i många fall i strid med vad inhemska politiker önskar. En relaterad kritik är att kapitalplacerare inte bryr sig om något annat än den egna kapitalavkastningen, och att detta är oförenligt med fattiga personers intressen, t ex i samband med kapitalplaceringar i tredje världen. Den här problemorienterade synen på kapitalmarknader är överdriven, men saknar inte helt relevans. Fria kapitalmarknader är, inom vissa institutionella ramar och i kombination med ett visst slags ekonomisk politik, gynnsamma också för världens fattiga. Men problem kan ändå uppstå.

11 INLEDNING 11 Dessa problem kan dock dämpas, utan att vi allvarligt behöver inskränka kapitalrörligheten. Det är helt klart att fördelarna med fria kapitalmarknader överväger nackdelarna. Tobinskatten har presenterats, nu senast av den s k Attacrörelsen, som en lösning på de upplevda problemen med fria kapitalmarknader. Tanken är att en transaktionsskatt skall hindra kortsiktiga och spekulativa placeringar i andra länder, hindra att kriser uppkommer, ge större ekonomiskpolitisk autonomi för enskilda länder samt ge intäkter som kan fördelas till fattiga länder. Att fokus har hamnat på Tobinskatten är både svårförståeligt och beklagansvärt. Det finns inget stöd för att Tobinskatten skulle lösa några av de problem den syftar till att lösa.tvärtom finns mycket som tyder på att den skulle ställa till skada. I synnerhet skulle den leda till tydligt negativa konsekvenser för fattiga länder, eftersom den skulle leda till en fördyring av kapital som behövs för investeringar. Bortsett från detta är det dessutom svårt att tro att det skulle vara möjligt att införa en Tobinskatt. Incitamenten för vissa länder att inte delta i, eller avvika från, en global uppgörelse kommer att vara stora. Flera politiker, från enskilda svenska riksdagsledamöter till Frankrikes premiärminister Jospin, har uttryckt sig positivt om Tobinskatten. Den finns också på EU:s agenda.

12 12 BEFRIA KAPITALET! Utrikesutskottet i Sveriges riksdag vill att Tobinskatten utreds av FN. I denna bok hävdar vi att Tobinskatten inte behöver utredas. Vi har nämligen redan i dag tillräcklig kunskap för att avfärda den. I stället är det dags att gå vidare till viktigare frågor. Diskussionen om Tobinskatten är en pseudodiskussion som drar uppmärksamhet från realistiska och verksamma metoder för att förbättra tillståndet i världen. Det finns inga genvägar till ekonomisk utveckling: en sådan kräver produktiva institutioner och sund och frihetsinriktad ekonomisk politik i de enskilda länderna. Inga alexanderhugg existerar. Det mest fundamentala, vilket Tobinskattens förespråkare i den svenska debatten tydligt saknar insikt om, är att betona frihandelns betydelse för att gå från fattigdom till välstånd. Som en av världens ledande utvecklingsekonomer, professor Jagdish Bhagwati, konstaterar: [D]et är inte svårt att fastslå att ekonomisk frihet sannolikt har en positiv effekt på ekonomiskt välstånd, av det enkla skälet att under de senaste 50 åren visar internationella erfarenheter mer eller mindre att varhelst regeringar har använt marknader mer och använt sig av en öppnare politik vad gäller frihandel och investeringar, alltså mer ekonomisk frihet av olika slag, desto mer har deras länder förbättrat sitt väl-

13 INLEDNING 13 stånd. Som kontrast har de länder som vänt sig inåt och haft omfattande regleringar av produktion, investeringar och innovationer inte alls utvecklats väl. 5 Men, som nämnts ovan är frågan om frihandel och fria kapitalrörelser distinkta. Givet frihandel är det överlag gynnsamt också med fri kapitalrörlighet. De problem som kan följa därav löses inte med en Tobinskatt. Däremot finns andra sätt att dämpa dem. I synnerhet rör dessa den ekonomiska politik som bedrivs, och den institutionella struktur inom vars ram ekonomisk verksamhet och ekonomiskpolitiskt beslutsfattande äger rum. Om man tittar på de finansiella kriser som har ägt rum på senare år kan först och främst konstateras att de inte varit så allvarliga i sina medel- och långsiktiga negativa verkningar som först befarades, och som en del fortfarande tror. Dessutom kan en del positiva effekter noteras. I vissa fall har kriserna lett till demokratisering och en politikomläggning som gynnar den inhemska välståndsutvecklingen. Icke desto mindre är det givetvis bättre om dessa positiva ting kan åstadkommas utan kriser som utlösande faktor. Det finns ett klart mönster. Länder som har hög demo- 5. Bhagwati (1999: 4) [egen övers.].

14 14 BEFRIA KAPITALET! kratisk utvecklingsnivå och sitt ekonomisk-politiska system i gott skick stabil och marknadsinriktad makroekonomisk politik, förekomsten av en fondbörs, transparens och stabilitet i det finansiella systemet och frihandel etc klarar sig betydligt bättre genom finansiella kriser än andra länder. 6 Utmaningen ligger alltså i att i olika länder hjälpa till att etablera institutioner som gynnar utvecklandet av denna typ av ekonomisk-politiska miljö, inte att försöka hindra kapitalflödena i sig. Därmed inte sagt att det alltid är klokt med automatiska och omedelbara avregleringar av kapitalflödena utan hänsyn till hur den ekonomiska politiken i övrigt ser ut i ett visst land. Om man har ett system med regleringar kan det ofta vara klokt att behålla det tills reformer har etablerat ett allmänt välfungerande inhemskt ekonomisk-politiskt system, enligt ovan. Detta handlar alltså om att liberaliseringar och avregleringar är önskvärda, men att ordningen i vilken de sker spelar roll för hur goda effekterna blir. Men om sådana reformer lyser helt med sin frånvaro och inte bedöms kunna komma till stånd inom ramen för en viss politisk regim, kan däremot en direkt och total avreglering ändå i vissa fall vara 6. En god ekonomisk politik följer i själva verket ofta av graden av demokrati: se t ex en ny studie av de holländska nationalekonomerna de Haan & Sturm (2001b).

15 INLEDNING 15 påkallad. Därigenom kan kapitalmarknadsbaserade kriser uppkomma, som driver fram reformer och en långsiktigt gynnsam politik. Detta resonemang visar att det inte räcker att påstå och konstatera att fria kapitalmarknader präglas av»spekulation«och att»kriser«understundom, låt vara sällan, inträffar på grund av dem. Det må förvisso vara sant, men av det följer inte att dessa marknader uteslutande är dåliga, eller att det går att uppnå bättre resultat med andra system. Det som krävs för en korrekt utvärdering är att förstå företeelser som spekulation och kriser, och inte bara tro att deras blotta existens antyder att det system i vilket de äger rum bör överges eller göras mindre fritt, t ex genom en Tobinskatt. En helhetsutvärdering måste ske, där för- och nackdelar vägs mot varandra, utifrån tillgänglig kunskap. En sådan utvärdering kan inte bara innefatta en bedömning av hur marknader fungerar, utan också av hur politiskt beslutsfattande fungerar. Härvidlag kommer vi att presentera en diskussion grundad på två teoritraditioner inom den politiska ekonomin, nämligen public choice och österrikisk politisk ekonomi. Dessa ekonomiska skolor betonar att det också i demokratier finns politikmisslyckanden, bl a på grund av att politiker kan ha incitament att inte agera för det allmänna bästa, och på grund av att politiker kan vara okun-

16 16 BEFRIA KAPITALET! niga och inkompetenta. Det gäller då att skapa system som minimerar de negativa konsekvenserna av sådana politikmisslyckande. Syftet med denna bok är att försöka ge en sådan utvärdering av helheten. Givetvis kan inte alla aspekter tas med och analyseras, och det som analyseras kan av utrymmesskäl inte heller alltid tas upp på djupet. Men en antydan till hur man kan, och enligt vår uppfattning bör, tänka kring frågan om fria kapitalmarknader finns med.analysansatsen är bred: till skillnad från en hel del nationalekonomer som har uttalat sig i frågan om kapitalmarknadernas organisation och effekter, utgår vi både från forskningsresultat från finansiell ekonomi, institutionell ekonomi, public choice och österrikisk ekonomi. Vi är metodologiskt eklektiska och tror oss därigenom undvika de alltför snäva och förenklade perspektiv som annars dominerar debatten. Vi vänder oss till en intresserad allmänhet, som kanske inte har tid och möjlighet att själv sätta sig in i den aktuella och relevanta forskningen för att utröna hur fria kapitalmarknader fungerar. Specialkunskaper i nationalekonomi krävs inte för att följa med i resonemangen. Boken är disponerad på följande sätt. I kapitel 2 ger vi en överblick av kapitalrörelsernas utveckling och storlek, främst under de senaste decennierna. Detta kapitel kan allt-

17 INLEDNING 17 så ses som en bakgrundsinformation till bokens ämne. I kapitel 3 beskrivs och förklaras de finansiella kriser som har ägt rum på senare år. I kapitel 4 analyseras argumenten emot och för fria kapitalmarknader. Som nämnts ovan finns klara fördelar med kapitalrörlighet mellan länder, men det finns också en del potentiella problem, som dock väger lättare än fördelarna. Här gås de viktigaste konsekvenserna igenom och vägs mot varandra. I kapitel 5 diskuteras olika sätt att minska de potentiella problem som följer av fria kapitalrörelser. Först analyseras förslaget om en Tobinskatt; därefter presenteras vår egen syn på hur problemen kan hanteras. Slutligen presenteras, i kapitel 6, en sammanfattning och slutsatser.

18

19 2. Fria kapitalmarknader: en presentation NÅGRA DISTINKTIONER Kapitalrörelser, som står i fokus för denna bok, är inte ett enhetligt fenomen. Vi kan skilja på åtminstone tre kategorier av kapitalrörelser: 7 utländska direktinvesteringar, d v s reala investeringar i andra länder, anskaffning av eller hopslagning med företag i andra länder och lån mellan företag i samma koncern, där företagen finns i olika länder portföljinvesteringar, d v s investeringar i aktier, obligationer och andra finansiella instrument i andra länder övriga investeringar, d v s i huvudsak lån till låntagare i andra länder och investeringar i form av bankinlåning i andra länder (i hög grad som ett resultat av transaktioner avsedda att finansiera utrikeshandel). 7. Detta avsnitt följer i stort sett delar av Blackhurst & Otten (1996) och de finländska ekonomerna Suvanto m fl (2001: 9 10).

20 20 BEFRIA KAPITALET! Man kan också särskilja de två första investeringstyperna genom att klargöra att utländska direktinvesteringar äger rum när en investerare i ett land anskaffar en tillgång i ett annat land med avsikt att ta del i hur den tillgången sköts och styrs. Ofta handlar det om ett företag som bedriver verksamhet i ett annat land. En annan typ av distinktion som kan göras är den mellan kapitalplaceringar på kort respektive lång sikt. Men det är inte så enkelt att direktinvesteringar i allmänhet kan betraktas som långsiktiga och portföljinvesteringar som kortsiktiga. Lån inom koncerner, som utgör del av direktinvesteringar, har t ex ofta kortsiktig karaktär medan en del portföljinvesteringar, t ex i statsobligationer, är långsiktiga. Även övriga investeringar, d v s vanliga lån, kan vara både långsiktiga och kortsiktiga. Det är viktigt att påpeka att valutahandel i sig inte utgör del av de kapitalflöden som diskuteras här och som registreras i betalningsbalansstatistiken även om dessa kapitalflöden oftast ger upphov till valutahandel (direkt och genom ett behov av riskhantering hos företagen). Men valutahandel behöver inte bero på kapitalrörelser i någon av de tre formerna ovan: den kan också handla om»ren«valutahandel, utan koppling till sådant som handel i varor eller värdepapper, huvudsakligen banker eller valutahandlare emellan. 8

21 FRIA KAPITALMARKNADER: EN PRESENTATION 21 Graden av frihet Orden»frihet«och»fri«kan missuppfattas, då varken handel eller kapitalrörelser i regel är helt fria. Frihet är att betrakta som en kontinuerlig variabel. Handeln mellan länder i dagens värld är i många avseenden långt ifrån fri, särskilt inom vissa områden t ex jordbruksprodukter på grund av tullar, kvoter, statsbidrag, exportsubventioner och regleringar av olika slag, men graden av frihet har generellt sett ökat betydligt på senare år. Vi väljer termen frihandel där få handelshinder är närvarande, trots att»total«frihandel (tyvärr) sällan råder. Samma metod använder vi när vi talar om»fria«kapitalmarknader. Hur stor är den ekonomiska friheten vad gäller kapitaltransaktioner av olika slag mellan länder? I figur 1 illustreras utvecklingen i form av två mått: ett som mäter omfattningen av kapitalrestriktioner och ett som mäter öppenheten för kapitaltransaktioner. 8. Skälet till denna handel är i allmänhet att undvika och sprida risker förknippade med engagemang i andra valutor.

22 22 BEFRIA KAPITALET! FIGUR 1. GRAD AV ÖPPENHET FÖR KAPITALTRANSAKTIONER

23 FRIA KAPITALMARKNADER: EN PRESENTATION 23 FIGUR 1. (FORTS) Källa: IMF (2001b: 150)

24 24 BEFRIA KAPITALET! Därav framgår att kapitalfriheten överlag är långt ifrån total, särskilt inte i u-länder, men att den tydligt ökat de senaste decennierna. 9 KAPITALFLÖDENAS HISTORIA OCH OMFATTNING Den ekonomiska friheten i världen har generellt ökat under senare år, och rörligheten ökat. Även kapitalrörligheten är i allmänhet större i dag än tidigare. Kapitalflödenas globala historia är dock lång och mångfasetterad. Här skall vi bara peka på vissa övergripande drag, med fokus på efterkrigstiden. 10 Under 1950-talet präglades världen av regleringar, med rätt blygsam tillväxt både i handel och kapitalflöden som följd. Därefter inleddes en tid av expansion av kapitalflödena, till följd av införandet av valutakonvertibilitet. 9. Samma bild framkommer i det ekonomiska frihetsindex som Gwartney & Lawson (2001: 53 58, kap 3) presenterar för 58 länder och som kvantifierar graden av frihet för handel och kapitalrörelser. Se också The Economist (1998: 29), som redovisar öppenheten för nya marknader och där mönstret är detsamma. 10. Detta avsnitt följer i hög grad IMF (1998: kap 2, appendix I, II) och Suvanto m fl (2001: 10 12). För en utförlig beskrivning av världens kapital- och finanshistoria, se nationalekonomen vid Berkeley, Eichengreen (1996) och, för tiden sedan 1980, Solomon (1999). Om den 40-åriga period av relativt fria kapitalmarknader som föregick första världskriget och hur den förhåller sig till dagens globalisering, se Bordo, Eichengreen & Irwin (1999). Se också, slutligen, Harvardekonomerna Sachs & Warner (1995).

25 FRIA KAPITALMARKNADER: EN PRESENTATION 25 Denna ordning underlättade handel, som i sin tur gav upphov till ökade kapitalflöden. Under och 60-talen var dock internationella kapitaltransaktioner fortfarande i stor utsträckning reglerade, inom ramen för det s k Bretton Woods-systemet. I princip var valutakurserna fasta, och i Sverige styrde Riksbanken över införsel och utförsel av kapital. Av många olika skäl uppstod dock slitningar inom Bretton Woods-systemet under 1970-talet. Oljekrisen drabbade olika länder olika, och gjorde att de fasta Bretton Woods-kurserna avvek från ekonomiska fundamenta. USA, som fungerade som ett slags ankare, hade dessutom svåra ekonomiska problem, delvis på grund av att Vietnamkriget finansierades via sedelpressarna. Så småningom bröt systemet samman, och ersattes med olika nationella eller regionala system med helt eller delvis rörliga växelkurser. Delvis på grund av Bretton Woods-systemets sammanbrott ökade kapitalflödena i omfattning under 1970-talet. När de stora världsvalutorna inte längre var fast kopplade till varandra gav den större valutakursosäkerheten upphov till större behov för företag att försäkra sig mot kursförluster genom olika typer av kapitalmarknadstransaktioner. En annan faktor som ledde till större kapitalflöden var att många oljeproducerande länder hade bytesbalansöverskott,

26 26 BEFRIA KAPITALET! vilka lånades ut för att finansiera de oljeimporterande ländernas budgetunderskott. Under 1980-talet inleddes en rad avregleringar av kapitalflödena, vilka fortsatte under 1990-talet. 11 Som ett resultat av dessa fortsatte kapitalflödena att växa. Denna expansion möjliggjordes också av den tekniska utvecklingen samt av utvecklingen av nya finansiella instrument vilka också delvis drev fram avregleringarna genom att de gjorde många regleringar obsoleta. Ett avbrott i tillväxten av kapitalflödena ägde rum under på grund av finansiella kriser, men tillväxten beräknas av de flesta bedömare ta fart igen under 2001 och framåt, såvida inte den allmänna konjunkturutvecklingen försämras ytterligare. 12 Från slutet av 1980-talet till slutet av 1990-talet ökade nettokapitalflödena till u-länderna från cirka 50 till cirka 168 miljarder USD per år (1995), men ligger för tillfället runt hälften av denna toppnotering. 13 Tabell 1 illustrerar utvecklingen på senare år. 11. Se IMF (1998: 11). 12. Se World Bank (2001a: kap 2). 13. Allmänt anges i denna skrift nettosiffror. I fråga om portföljinvesteringar och andra i huvudsak kortsiktiga investeringar, räknas en kapitalrörelse som en förändring i utestående tillgångar eller skulder under en viss tidsperiod. Bruttosiffror är i allmänhet betydligt högre för denna typ av investeringar, eftersom transaktioner kan äga rum ett flertal gånger under tidsperioden i fråga.

27 FRIA KAPITALMARKNADER: EN PRESENTATION 27 Som framgår av tabellen håller sig direktinvesteringarna ganska stabila och på en hög nivå (från 1997); portföljinvesteringarna fluktuerar betydligt mer.vi ser också att ett betydande nettoinflöde inom kategorin övriga investeringar har vänts i ett betydande nettoutflöde under de senaste åren. I huvudsak rör sig detta om ett tillbakadragande av bankplaceringar. Detta tillbakadragande utgjorde en central del av krisförloppen i flera länder, som dessförinnan var stora kapitalimportörer, och denna utveckling har fortsatt också efter kriserna. Det är alltså detta som i huvudsak förklarar fallet i de totala nettokapitalflödena. Utvecklingen sedan 1970 visas i figur 2. TABELL 1. TOTALA NETTOKAPITALFLÖDEN TILL U-LÄNDER I MILJARDER USD (prognos) Direktinvesteringar 50,8 185,3 129,6 125,4 119,2 Portföljinvesteringar 67,5 115,8 27,8 1 0,5 14,5 Övriga investeringar 1 8,0 135,3 20,4 84,7 73,4 Summa privata flöden 110,2 136,5 137,0 41,2 60,4 Offentliga flöden 50,5 130,9 19,8 29,2 19,3 Summa totala kapitalflöden 160,2 167,5 156,7 70,4 79,7 Källa: IMF (2001a: tabell 33). Not: Alla siffror är nettosiffror.

28 28 BEFRIA KAPITALET! Kontrasteras dessa siffror, som rör u-länderna, med siffrorna för i-länder framkommer att huvuddelen av världens kapitalflöden sker mellan olika i-länder. 14 Detta gäller samtliga former av privata kapitalflöden, där u-ländernas totala an- FIGUR 2. NETTOKAPITALFLÖDEN TILL U-LÄNDER SOM ANDEL AV BNP. Källa: IMF (2000). 14. Se Suvanto m fl (2001: 16 17) och World Bank (2001b: tabell 2.6).

29 FRIA KAPITALMARKNADER: EN PRESENTATION 29 TABELL 2. OMFATTNINGEN AV GLOBAL INTEGRATION, PROCENT AV KÖPKRAFTSJUSTERAD BNP. VARUHANDEL PRIVATA BRUTTOKAPITALFLÖDEN UTLÄNDSKA BRUTTOINVESTERINGAR procentuell procentuell procentuell förändring förändring förändring Världen 22,5 27, ,5 18, ,0 4, Låginkomstländer 17,2 17, ,8 11, ,2 0,3 +50 Medelinkomstländer 14,1 16, ,9 14, ,4 1, Höginkomstländer 28,5 37, ,7 29, ,9 7, Europa 38,7 52, ,0 37, ,4 7, Källa: World Bank (2001b: tabell 6.1). Not: Täljarna avser bruttoflöden som mäter både in- och utflödet av varor och kapital.

30 30 BEFRIA KAPITALET! del ligger på runt 7,5 procent, vilket delvis framgår av tabell 2. Dessa siffror ger vid handen att den globala integrationen har ökat tydligt på såväl varuhandelsområdet, det privata kapitalflödesområdet som på de utländska direktinvesteringarnas område och minst är ökningen (och omfattningen) för låginkomstländerna. Vi kan jämföra kapitalflödenas storlek med varuhandeln och med valutatransaktionernas omfattning. Den globala handelns omfattning var år 2000 cirka miljarder USD. 15 Enligt tabell 2 motsvarade handeln 27,4 procent av världens BNP år 1999, medan privata kapitalflöden samma år uppgick till 18,3 procent (i båda fall bruttoflöden).varuhandeln omfattar alltså större belopp än kapitaltransaktionerna. Såväl varuhandel som kapitalflöden rör sig dock om småbelopp i jämförelse med storleken på valutatransaktionerna. Valutatransaktionerna uppgick 1998 till drygt miljarder USD per dag (en ökning från cirka 600 miljarder USD 1989). 16 Uppskattningsvis uppgår de nu till runt miljarder USD per dag. 17 På en vecka omsätts alltså mer peng- 15. Se IMF (2001a: tabell 22). 16. Se BIS (1998). I dessa siffror inkluderas ömsesidig handel mellan valutahandlare endast en gång. Se vidare Suvanto m fl (2001: 19 23). 17. Denna siffra baseras på antagandet att den tillväxttakt i valutahandeln som rådde mellan 1989 och 1998, på procent per år, har fortsatt också efter 1998.

31 FRIA KAPITALMARKNADER: EN PRESENTATION 31 ar på världens valutamarknader än värdet av ett helt års världshandel. Det är de astronomiska belopp som omsätts på valutamarknaderna som ofta förekommer i debatten som ett motiv för att vi måste»tämja«dessa marknader. Är det då inte ett problem att valutahandeln omsätter så mycket större belopp än varuhandeln? Innan vi kan besvara den frågan måste vi ha klart för oss varför siffrorna blir så stora. För det första är det inte märkligt att valutatransaktionerna är större än mängden varutransaktioner. Låt oss ta ett enkelt exempel: Kalle skall göra en kortare resa till London och växlar till sig engelska pund för kronor. Dessa använder han för att köpa ett par byxor, en tröja, en flaska whisky och några flaskor vin. Varorna tar han med sig hem. När han kommer hem har han kvar pund motsvarande 500 kronor. Det internationella varuflöde som Kalle har orsakat genom sin shoppingtur är alltså värt kronor. Genom att växla pengarna på sin bank i Sverige orsakar Kalle direkt en valutatransaktion om kronor, samt ytterligare 500 kronor när han växlar tillbaka sina överblivna pund. Redan här är alltså valutatransaktionerna betydligt större än varutransaktionerna. Indirekt orsakar han dock ett stort antal andra transaktioner. För att kunna förse Kalle och andra med resevaluta måste banken hålla en viss mängd utländsk valuta, t ex eng-

32 32 BEFRIA KAPITALET! elska pund. Men då riskerar ju banken att förlora pengar om pundet skulle sjunka i värde. För att försäkra sig mot valutarisker handlar därför banker och andra finansiella institutioner med finansiella instrument som innebär att man kan välja hur exponerad man vill vara för förändringar i växelkurser man kan alltså köpa och sälja risker. Redan en så enkel transaktion som Kalles köp av resevaluta genererar alltså större flöden än själva varutransaktionen. Kritiker av valutamarknadernas funktionssätt brukar inte vara överdrivet upprörda över enskilda personers köp av resevaluta, utan snarare över de stora förmögenhetsförvaltarna, t ex pensionsfonder och försäkringsbolag som hanterar förmögenheter som mäts i många hundratals miljarder. Stora kapitalförvaltare kan generera mycket stora valutaflöden, men inte heller detta är något märkligt. För att förstå det kan vi återvända till Kalle. Han orsakar nämligen valutaflöden även på andra sätt än genom sina resor. Enligt det avtal som gäller på hans arbetsplats betalar nämligen arbetsgivaren en pensionsförsäkring för hans räkning. Förvaltaren av denna pensionsförsäkring försöker få så bra avkastning som möjligt på pengarna. Det är inget konstigt med detta. Det handlar om att Kalle skall få så bra pension som möjligt. För att öka avkastningen, utan att samtidigt öka risken, vill en förmögenhetsförvaltare gärna sprida sina

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

skuldkriser perspektiv

skuldkriser perspektiv Finansiella kriser och skuldkriser Dagens kris i ett historiskt Dagens kris i ett historiskt perspektiv Relativt god ekonomisk utveckling 1995 2007. Finanskris/bankkris bröt ut 2008. Idag hotande skuldkris.

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

I Sverige produceras under ett år varor och tjänster för ca 2 600 000 000 000 kronor Hur går det egentligen till när det bestäms -vilka varor och

I Sverige produceras under ett år varor och tjänster för ca 2 600 000 000 000 kronor Hur går det egentligen till när det bestäms -vilka varor och I Sverige produceras under ett år varor och tjänster för ca 2 600 000 000 000 kronor Hur går det egentligen till när det bestäms -vilka varor och tjänster som produceras -på vilket sätt dessa produceras

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 3 Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan 1 Idag! Kapitalmarknaden " Vad är kapitalmarknaden, vad är dess syfte? " Vad handlas på kapitalmarknaden? " Hur fungerar den?! Utrikeshandel och

Läs mer

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA? Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Bostadspriserna i Sverige

Bostadspriserna i Sverige Bostadspriserna i Sverige 56 Trots att svensk ekonomi befinner sig i en djup lågkonjunktur ökar bostadspriserna. Det finns tecken på att bostadspriserna för närvarande ligger något över den nivå som är

Läs mer

Bedömare som i dag vill fördela "skulden" för krisen mellan olika aktörer bör därför inte glömma bort de utländska långivarnas missbedömningar.

Bedömare som i dag vill fördela skulden för krisen mellan olika aktörer bör därför inte glömma bort de utländska långivarnas missbedömningar. DN DEBATT: "Domedagsprofetiorna kommer för tidigt". Assar Lindbeck och Dan Lindbeck analyserar den asiatiska finanskrisen: Västländernas skuld får inte glömmas bort. Asiatiska företag och banker har underskattat

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Den internationella valutamarknaden är ett nätverk av banker, mäklare och valutahandlare runt om i världen Viktigaste marknaderna finns i London, New York, Zürich, Frankfurt, Tokyo,

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.

Läs mer

Nominell vs real vinst - effekten av inflation -

Nominell vs real vinst - effekten av inflation - 1 Nominell vs real vinst - effekten av inflation - av Richard Johnsson 1 I det som följer ska jag beskriva hur inflationen påverkar de bokföringsmässiga vinsterna i företagen. Det kommer att framgå att

Läs mer

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering ENKÄT 2011 Riksbankens kartläggning av företagens lånebaserade finansiering Flera journalister och finansanalytiker har på senare år hävdat

Läs mer

Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi. Sandra Backlund, Energisystem December 2011

Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi. Sandra Backlund, Energisystem December 2011 Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi Sandra Backlund, Energisystem December 2011 Föreläsning III i) Avvägning inflation, arbetslöshet ii) Penningpolitik i) Samband mellan inflation och arbetslöshet

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

KRISER. Kriser. 90-tals krisen. 90-tals krisen

KRISER. Kriser. 90-tals krisen. 90-tals krisen Kriser KRISER Kris normalt och återkommande! Sverige gått igenom flera oljekrisen, fastighetskrisen och finanskrisen 2008 1990-tals krisen Finanskrisen 2008 90-tals krisen 1990-talets början djup kris

Läs mer

Finanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson

Finanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson Finanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? Seminarium, Almi Företagspartner AB Seminarium, Almi Företagspartner AB 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson The big five (Spanien 1977, Norge

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Försättsblad Tentamen

Försättsblad Tentamen Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR

RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR SAMMANFATTNING Återhämtningen i svensk ekonomi har tappat fart till följd av den mycket tröga utvecklingen på många av landets viktigaste exportmarknader.

Läs mer

Finansiella reformer och finansiell kris svenska erfarenheter

Finansiella reformer och finansiell kris svenska erfarenheter ANFÖRANDE DATUM: 2006-03-28 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Lars Nyberg Central Bank of Sri Lanka SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris Men grunderna till krisen var helt

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Förvaltning av guld- och valutareserven 2011

Förvaltning av guld- och valutareserven 2011 Protokollsbilaga E Direktionens protokoll 101207, 9 PM DATUM: 2010-12-07 AVDELNING: Avdelningen för kapitalförvaltning (KAP) SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) HANDLÄGGARE: HANTERINGSKLASS:

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

EKONOMISK POLITIK, 5 POÄNG

EKONOMISK POLITIK, 5 POÄNG STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen EKONOMISK POLITIK, 5 POÄNG SEMINARIEUPPGIFTER NE2010/2400 Övningsuppgifter utarbetade av Lars Calmfors / John Hassler STOCKHOLMS UNIVERSITET sid

Läs mer

DNR 2015-332. Marknadsaktörers syn på risker och de svenska ränteoch valutamarknadernas funktionssätt

DNR 2015-332. Marknadsaktörers syn på risker och de svenska ränteoch valutamarknadernas funktionssätt DNR 2015-332 Marknadsaktörers syn på risker och de svenska ränteoch valutamarknadernas funktionssätt VÅREN 2015 Marknadsaktörernas syn på risker och de svenska ränteoch valutamarknadernas funktionssätt

Läs mer

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 2/2013 LÅNGSIKTIG FINANSIERING AV EUROPAS EKONOMI

SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 2/2013 LÅNGSIKTIG FINANSIERING AV EUROPAS EKONOMI SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 2/2013 8 APRIL 2013 Utges av Svenska Fondhandlareföreningens Service AB Ansvarig utgivare: Kerstin Hermansson Innehåll LÅNGSIKTIG FINANSIERING AV EUROPAS

Läs mer

Bra, men inte tillräckligt

Bra, men inte tillräckligt Bra, men inte tillräckligt Den kinesiska centralbanken meddelade i juni att den har för avsikt att öka flexibiliteten i landets växelkursregim. Ett positivt men blygsamt och otillräckligt första steg för

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 268 mnkr. Det är en ökning med 6 mnkr sedan förra månaden. Räntan för månaden

Läs mer

Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson

Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson Finanskriser: Bad policy, bad bankers and bad luck 2 The new normal Dopad BNP-tillväxt The great moderation Hög privat skuldsättning Låg offentlig

Läs mer

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan.

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan. Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Provtenta Makroekonomi NA0133 Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Regler Svara på 5 frågor. (Vid svar på fler än 5 frågor räknar jag 5 genomsnittspoäng per fråga.)

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST SAMMANFATTNING De svenska bolåneräntorna förblir låga under de kommande åren och det är fortfarande mest fördelaktigt att

Läs mer

Regeringens proposition 2008/09:73

Regeringens proposition 2008/09:73 Regeringens proposition 2008/09:73 Överlåtelse av aktier i Venantius AB till AB Svensk Exportkredit samt åtgärder för förstärkt utlåning från AB Svensk Exportkredit och Almi Företagspartner AB Prop. 2008/09:73

Läs mer

2. Konsekvenser och problem med nuvarande system

2. Konsekvenser och problem med nuvarande system 2. Konsekvenser och problem med nuvarande system Vad påverkas av penningsystemet? Penningsystemet 2 Vad påverkas av penningsystemet? Brist på pengar Inflation Ökande penningmängd Penningsystemet Överföring

Läs mer

Finansinspektionen och makrotillsynen

Finansinspektionen och makrotillsynen ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar

Läs mer

Dags att köpa aktier? Om aktiesparande på turbulenta finansmarknader Urban Bäckström

Dags att köpa aktier? Om aktiesparande på turbulenta finansmarknader Urban Bäckström Dags att köpa aktier? Om aktiesparande på turbulenta finansmarknader Urban Bäckström Aktiespararnas Summer Campus 2009 22-24 juni i Tällberg, Dalarna 1 Utkommer den 19 augusti 2009 Ekerlids Förlag 2 Turbulenta

Läs mer

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS 23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS Den ekonomiska återhämtningen i Europa fortsätter. Makrosiffror från både USA och Kina har legat på den svaga sidan under en längre tid men böjar nu

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Riksbanken och fastighetsmarknaden

Riksbanken och fastighetsmarknaden ANFÖRANDE DATUM: 2008-05-14 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Barbro Wickman-Parak Fastighetsdagen 2008, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46

Läs mer

Juli/Augusti 2003. Valutawarranter. sverige

Juli/Augusti 2003. Valutawarranter. sverige Juli/Augusti 2003 Valutawarranter sverige in troduktion Valutamarknaden är en av de mest likvida finansiella marknaderna, där många miljarder omsätts i världens olika valutor varje dag. Marknaden drivs

Läs mer

Riksgälden och finansiell stabilitet. Riksgäldsdirektör Hans Lindblad 2015-10-23

Riksgälden och finansiell stabilitet. Riksgäldsdirektör Hans Lindblad 2015-10-23 Riksgälden och finansiell stabilitet Riksgäldsdirektör Hans Lindblad 2015-10-23 Riksgäldens roll och uppdrag Riksgälden spelar en viktig roll i samhällsekonomin och på finansmarknaden. Vår verksamhet bidrar

Läs mer

Angående förslaget daterat den 6 oktober till nytt trafikljussystem

Angående förslaget daterat den 6 oktober till nytt trafikljussystem 27 oktober 2005 Finansinspektionen Box 6750 113 85 STOCKHOLM Skandia Liv 103 50 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 44 Telefon vx 08-788 10 00 Risk Manager hos kapitalförvaltningen Axel Brändström, CFA Telefon

Läs mer

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation ANFÖRANDE DATUM: 2007-10-08 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Irma Rosenberg Swedbank, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31

Läs mer

VALUTAPROGNOS FEBRUARI 2015

VALUTAPROGNOS FEBRUARI 2015 VALUTA FEBRUARI 2015 3.40 3.30 3.20 3.10 3.00 2.90 2.80 2.70 BRASILIANSKA REAL MOT SVENSKA KRONAN BRL/SE K 0.17 0.16 0.15 0.14 0.13 0.12 0.11 0.10 INDISKA RUPIE MOT SVENSKA KRONAN INR/SE + 9,2% K + 16,3%

Läs mer

Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen

Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen Europeiska kommissionen - Pressmeddelande Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen Bryssel, 05 maj 2015 Den ekonomiska tillväxten i Europeiska unionen drar nytta av ekonomisk

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Nationalekonomi. Grunder i modern ekonomisk teori

Nationalekonomi. Grunder i modern ekonomisk teori Nationalekonomi Grunder i modern ekonomisk teori Tomas Guvå Vad är nationalekonomi? Oikonomia = Ekonomi (Oikos Nomos = Regler för hushållning) En första definition: Ekonomi = Att på det mest effektiva

Läs mer

Svensk finanspolitik 2016 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2016 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2016 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. Våra viktigaste

Läs mer

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam Konjunkturläget december 2011 33 FÖRDJUPNING Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam I denna fördjupning beskrivs det euroländerna redan gjort för att hantera skuldkrisen i euroområdet

Läs mer

Månadskommentar oktober 2015

Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Ekonomiska läget Den värsta oron för konjunktur och finansiella marknader lade sig under månaden. Centralbankerna med ECB i spetsen signalerade

Läs mer

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig 7 1 Sammanfattning Sveriges ekonomi har återhämtat det branta fallet i produktionen 8 9. Sysselsättningen ökade med ca 5 personer 1 och väntas öka med ytterligare 16 personer till och med 1. Trots detta

Läs mer

Finansiell ekonomi Föreläsning 1

Finansiell ekonomi Föreläsning 1 Finansiell ekonomi Föreläsning 1 Presentation lärare - Johan Holmgren (kursansvarig) Presentation kursupplägg och examination - Övningsuppgifter med och utan svar - Börssalen - Portföljvalsprojekt 10p

Läs mer

Effekten på svensk BNP-tillväxt av finansiell turbulens

Effekten på svensk BNP-tillväxt av finansiell turbulens Konjunkturläget december 7 FÖRDJUPNING Effekten på svensk BNP-tillväxt av finansiell turbulens Tillgångar bedöms i dagsläget vara högt värderade på många finansiella marknader. Konjunkturinstitutet uppskattar

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Nationalekonomi på högskolan består av: Mikroekonomi producenter och konsumenter Makroekonomi hela landet Internationell ekonomi handel mellan länder Varför

Läs mer

Månadskommentar mars 2016

Månadskommentar mars 2016 Månadskommentar mars 2016 Ekonomiska utsikter Måttligt men dock högre löneökningar Den svenska avtalsrörelsen ser ut att gå mot sitt slut och överenskomna löneökningar ligger kring 2,2 procent vilket är

Läs mer

Gör vi motsvarande övning men fokuserar på relativa arbetskraftskostnader istället för relativ KPI framträder i grunden samma mönster.

Gör vi motsvarande övning men fokuserar på relativa arbetskraftskostnader istället för relativ KPI framträder i grunden samma mönster. Avtalsrörelsen avgörande för konkurrenskraften! Ett vanligt argument som framförs i debatten kring avtalsförhandlingarna är att det egentligen inte spelar någon större roll för industrins konkurrenskraft

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004

FöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004 FöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004 Se upp med hushållens räntekänslighet! Huspriserna fortsätter att stiga i spåren av låg inflation, låga räntor och allt större låneiver bland hushållen. Denna

Läs mer

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Lönebildningsrapporten 211 73 FÖRDJUPNING Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Den svenska kronan har efter 199-talskrisen varit undervärderat i ett långsiktigt perspektiv. Svagheten har avspeglat

Läs mer

Centralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik

Centralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik Centralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik Riksbankschef Stefan Ingves Nationalekonomiska föreningen 6 maj 215 Dagens presentation Historiskt perspektiv på dagens

Läs mer

Beslutsunderlag. Köp av statsobligationer. Förslag till direktionens beslut. Bakgrund. Överväganden

Beslutsunderlag. Köp av statsobligationer. Förslag till direktionens beslut. Bakgrund. Överväganden Beslutsunderlag DATUM: 2015-02-11 AVDELNING: Avdelningen för marknader SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se www.riksbank.se

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

DN DEBATT: "Farligt försvaga riksbanken". Tre ekonomiprofessorer dömer ut valutapolitiska utredningens förslag

DN DEBATT: Farligt försvaga riksbanken. Tre ekonomiprofessorer dömer ut valutapolitiska utredningens förslag DN DEBATT: "Farligt försvaga riksbanken". Tre ekonomiprofessorer dömer ut valutapolitiska utredningens förslag Valutapolitiska utredningen föreslår att regeringen ska ta över ansvaret för valutapolitiken

Läs mer

En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb

En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb Rapport till Bäckströmkommissionen 2006-03-09 Docent Nils Karlson, vd Ratio Näringslivets forskningsinstitut www.ratio.se En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb Sveriges Akilleshäl är

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade. WTO 1994 World Trade Organization. GATS 1994 General Agreement on Trade in Services

GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade. WTO 1994 World Trade Organization. GATS 1994 General Agreement on Trade in Services GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade WTO 1994 World Trade Organization GATS 1994 General Agreement on Trade in Services GATS ingår i ett större mönster Makt och kontroll flyttar utanför landets

Läs mer

LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA, 13-14 ÖVERSIKTLIGT, 15-17 NOGA

LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA, 13-14 ÖVERSIKTLIGT, 15-17 NOGA FRÅN MIKRO TILL MAKRO MIKRO: MARKNADER, INDIVIDUELLT BETEENDE MAKRO: SAMMAN LAGDA RESULTAT, AGGREGERAD NIVÅ, SAMHÄLLET LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA,

Läs mer

RÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID

RÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID RÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID SAMMANFATTNING Vi bedömer att den korta boräntan (tre månader) bottnar på 2,75 procent i slutet av nästa år för att därefter successivt stiga

Läs mer

Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith. Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith. Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström AEplan 45 o 1 0 Idioten i duschen Aggregerad prisnivå

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

Globalisering, obalanser och möjliga vägar framåt

Globalisering, obalanser och möjliga vägar framåt ANFÖRANDE DATUM: 2006-05-03 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Kristina Persson Konferens om social ekonomi, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax

Läs mer

PRODUKTIVITETS- & KOSTNADSUTVECKLING UNDER 2000-TALET

PRODUKTIVITETS- & KOSTNADSUTVECKLING UNDER 2000-TALET PRODUKTIVITETS- & KOSTNADSUTVECKLING UNDER 2000-TALET INNEHÅLL INLEDNING 3 NEDVÄXLAD GLOBAL TILLVÄXTTREND 4 PRODUKTIVITETSLYFTET ÄR ÖVER 5 SVENSK KONKURRENSKRAFT 5 SVAG ÅTERHÄMTNING FÖR INDUSTRIN EFTER

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

7,5 högskolepoäng. Internationell Ekonomi. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 22/11 2013 Tid: 9:00 14:00

7,5 högskolepoäng. Internationell Ekonomi. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 22/11 2013 Tid: 9:00 14:00 Internationell Ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 22/11 2013 Tid: 9:00 14:00 Hjälpmedel: Miniräknare, linjal,

Läs mer

Budgetprognos 2004:4

Budgetprognos 2004:4 Budgetprognos 2004:4 Tema Ökad långsiktighet med hjälp av nytt budgetmål Ökad långsiktighet med hjälp av nytt budgetmål Statsbudgeten beräknas uppvisa stora underskott i år och de närmaste fyra åren. Det

Läs mer

Statens upplåning i en överskottsmiljö

Statens upplåning i en överskottsmiljö Statens upplåning i en överskottsmiljö Sammanfattning av tal av Thomas Olofsson, upplåningschef på Riksgäldskontoret, på Nordeas Fixed Income Seminarium i Köpenhamn torsdagen den 18 maj 2006. Svenska staten

Läs mer

Svarsförslag. Makroekonomi NA0133 29 Maj 2009.

Svarsförslag. Makroekonomi NA0133 29 Maj 2009. Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Svarsförslag Makroekonomi NA0133 29 Maj 2009. Dessa svar är tagna rakt av från era egna tentaskrivningar. Dock har jag inte orkat återge figurerna. Svaren

Läs mer

Campus Sundsvall. F alt. F(x) E D C B. 70% 35p. 80% 40p

Campus Sundsvall. F alt. F(x) E D C B. 70% 35p. 80% 40p Campus Sundsvall EKONOMISK POLITIK I EN ÖPPEN EKONOMI 7,5 hp EKONOMISK POLITIK I EN ÖPPEN EKONOMI 7,5 HP Skriftlig tentamen 2011-01-13 kl. (fem timmar) Tentamen består av sammanlagt 9 uppgifter om sammanlagt

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport SNS 19 januari Finansminister Anders Borg Konjunkturrådets huvudslutsatser Sverige har hittills klarat krisen med bättre offentliga finanser än andra länder Handlingsutrymme

Läs mer

FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2012. Kommentarer Peter Englund

FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2012. Kommentarer Peter Englund FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2012 Kommentarer Peter Englund HÅLLBARA STATSFINANSER Övertygande analys Långsiktig hållbarhet => mål för statens finansiella nettoförmögenhet (på lång sikt) => mål för finansiellt

Läs mer

Månadskommentar januari 2016

Månadskommentar januari 2016 Månadskommentar januari 2016 Ekonomiska utsikter Centralbanker trycker återigen på gasen Året har börjat turbulent med fallande börser och sjunkande räntor. Början på 2016 är den sämsta inledningen på

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER FEBRUARI 2016 SVERIGE- BAROMETERN

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER FEBRUARI 2016 SVERIGE- BAROMETERN FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER FEBRUARI 216 SVERIGE- BAROMETERN Sammanfattning 215 blev ännu ett starkt år för fastighetsbranschen. Stigande fastighetsvärden drev upp totalavkastningen till drygt 14

Läs mer

Hur kan du som lärare dra nytta av konjunkturspelet i din undervisning? Här följer några enkla anvisningar och kommentarer.

Hur kan du som lärare dra nytta av konjunkturspelet i din undervisning? Här följer några enkla anvisningar och kommentarer. Konjunkturspelet Ekonomi är svårt, tycker många elever. På webbplatsen, i kapitel F2, finns ett konjunkturspel som inte bara är kul att spela utan också kan göra en del saker lite lättare att förstå. Hur

Läs mer

Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2011-06-22. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt. Viktor Mejman. Kristin Ekblad. Nabil Mouchi

Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2011-06-22. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt. Viktor Mejman. Kristin Ekblad. Nabil Mouchi Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2011-06-22 Ansvarig lärare: Anders Edfeldt Viktor Mejman Kristin Ekblad Nabil Mouchi Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För

Läs mer

21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT

21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT 21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT En enig FOMC-direktion valde att höja räntan i USA med 25 baspunkter till 0,25-0,50%. Räntehöjningen var till största del väntad eftersom ekonomin

Läs mer

Riktlinjer för kapitalförvaltning inom Prostatacancerförbundet

Riktlinjer för kapitalförvaltning inom Prostatacancerförbundet 2014-08-21 Riktlinjer för kapitalförvaltning inom Prostatacancerförbundet Prostatacancerförbundet har ansvar för att bevara och förränta förbundets medel på ett försiktigt och ansvarsfullt sätt. Centralt

Läs mer

Sveriges bytesbalansöverskott. Martin Flodén Handelshögskolan i Stockholm 7 februari, 2006

Sveriges bytesbalansöverskott. Martin Flodén Handelshögskolan i Stockholm 7 februari, 2006 Sveriges bytesbalansöverskott Martin Flodén Handelshögskolan i Stockholm 7 februari, 2006 Sveriges bytesbalansöverskott Inledning och bakgrund - Data - Global obalans? Orsaker till bytesbalansöverskott

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

Det ekonomiska läget inför budgetpropositionen för 2015

Det ekonomiska läget inför budgetpropositionen för 2015 Det ekonomiska läget inför budgetpropositionen för 2015 Magdalena Andersson 2014-10-13 AGENDA Prognos för svensk ekonomi och offentliga finanser Offentligfinansiella osäkerheter Finanspolitiska ramverket

Läs mer