# hösten kr ISSN En annan värld är möjlig! Röster från en global rättviserörelse.

Transkript

1 alt En annan värld är möjlig! Röster från en global rättviserörelse. #18 19 hösten kr ISSN Storbankernas skyltfönster går inte att få rena Riskkapitalister och skatteparadis Attac Europa Island Grekland Den som är satt i skuld är icke fri Sara Granér

2 Innehåll Äntligen en Tobinskatt! 2 Europa motståndet mot nedskärningspolitiken 3 Attac Nordens sommarforum 4 Sommarforumet från ett kök 5 Rapport: Island 6 Skatteparadisen den globala ekonomins svarta hål 7 Vi vill inte bidra till skatteflykten 8 Därför är riskkapitalister registrerade utomlands 9 Vill man undvika skatt hittar man nya kryphål 10 - Hva kan vaskes og vaskes, men blir aldri rent? 11 Befria våra samhällen från de finansiella marknadernas 14 Vårt alternativ till åtstramningspolitiken 15 Grekland 17 Den som är satt i skuld är icke fri saker de inte berättar om kapitalismen 21 Hallå Sara Granér 22 Redaktör: Håkan Sundberg Ansvarig utgivare: Johan Rootzén Layout: Anton Andreasson Omslag: Besök en bank Malmö Material: Vi tar tacksamt emot bidrag i form av exempelvis texter, bilder eller illustrationer. Skicka artikelförslag till redaktion@attac.se så svarar vi så fort vi kan! Redaktionen förbehåller sig rätten att korrigera texter. Som medlem i Attac Sverige får du Alt utan kostnad. För dig som inte är medlem är det möjligt att beställa lösnummer för 30 kr/exemplar. Kontakta oss på redaktion@attac.se. Attac Sverige: Attac Sverige, c/o Rönnblom, Ekholmsvägen 369, Skärholmen För personlig kontakt, ring (Håkan) info@attac.se ATTAC Association pour la Taxation des Transactions financières pour l Aide aux Citoyens ATTAC Föreningen för beskattning av finansiella transaktioner för medborgarnas bästa Äntligen en Tobinskatt! Europas kärnländer har nu bestämt sig för att införa en skatt på finansiella transaktioner (Tobinskatt) och kommissionen har godkänt förslaget. Oavsett var i världen de befinner sig får företag eller personer som gör gränsöverskridande affärer med Tyskland, Frankrike eller något av de andra länderna i gruppen betala en procentuellt mycket låg transaktionsskatt (0,1%). För handeln med varor och tjänster är skatten så låg att den blir försumbar, men för spekulativ handel med aktier, obligationer eller derivat kan den bli kännbar, och speciellt gäller det den s k robothandeln, dvs datorer som köper och säljer värdepapper med svindlande hastighet. Att bromsa den finansiella spekulationen är också ett uttalat skäl för att införa denna skatt, liksom målsättningen att tvinga den bransch, vars ansvarslösa beteende utlöste finanskrisen 2008, att vara med och betala dess kostnader. Hittills har ju både branschen, och de oerhört förmögna som står bakom den, klarat krisen galant, främst tack vare de generösa stödpaket som olika regeringar ställt till förfogande. Införandet av en finansiell transaktionsskatt i Europa måste ses som en seger för de civila och politiska organisationer som argumenterat, lobbat och kampanjat för detta i åratal, inte minst Attac-rörelsen som lanserade förslaget för över 10 år sedan. Förvisso vore det bättre om många fler länder, helst alla, införde denna skatt och förvisso var vår tanke att de genererade skattepengarna skulle användas för internationell fattigdombekämpning och miljöarbete, men ett första steg har tagits. Och samtidigt är det ett litet, men dock nederlag, för de tusentals lobbyister som finanseliten placerat i Bryssel och andra maktcentra, liksom för de politiker som slagits med näbbar och klor för att försvara denna elits intressen (t.ex Gunnar Hökmark). Att den svenska regeringen valt att ställa sig på motståndarsidan är knappast förvånande. Ända sedan regeringstillträdet 2006 han man konsekvent värnat finanssektorns och de riktigt rikas intressen. Slopandet av fastighetsskatten, förmögenhetsskatten och arvsskatten har givetvis gynnat dessa och spätt på den ökande ojämlikheten. I efterdyningarna av finanskra- 2

3 schen hösten 2008 åkte Borg till Baltikum och läste lusen av regeringar och befolkningar för att SEB och Swedbank skulle kunna minimera sina kreditförluster. När det gällde krisens effekter på realekonomin, dvs på småföretag, industri och handel satt man däremot märkligt stilla i båten i Rosenbad. Införandet av en finansiell transaktionsskatt i Europa ställer frågan om var och hur samhället ska få skatteintäkter. Ska vanligt folk betala allt via skatt på arbete, konsumtion och sänkta sociala förmåner, eller ska den finansiella eliten också tvingas ta en del av notan? Var den svenska regeringen står i frågan är tydligt. Men något genomgripande alternativ från oppositionen har vi inte heller sett. Behovet av en bred och vitaliserad Attac-rörelse känns starkare än på länge. Europa motståndet mot nedskärningspolitiken fördjupas och breddas Den 14 november hade fackföreningar i Grekland, Italien, Spanien och Portugal med stöd av ETUC, den europeiska fackföreningsfederationen, proklamerat en generalstrejk för protestera mot den drastiska nedskärningspolitik som beordrats från centralt EU-håll. I Spanien blev aktionerna denna dag en stor framgång både för de fackliga organisationerna och de folkrörelser som deltog. Många stora företag och många offentliga verksamheter stod stilla och närmare 1,8 miljoner människor beräknas ha deltagit i protestdemonstrationerna runt om i landet ( i Madrid, se bild nedan). Vid en större konferens i Florens nyligen beslutades att fackliga organisationer och en lång serie andra rörelser, däribland Attac, ska mobilisera till ett "Alter-Summit"-möte i Aten i början av juni 2013 (se sid 16). Kampen för ett annat Europa än den styrande elitens måste föras på alla nivåer, lokalt, nationellt och i europeisk skala. Som vi påpekat i tidigare nummer av Alt, i längden kan inte Sverige hålla sig utanför denna kris. Vår exportindustri är alltför beroende av sina europeiska marknader. Varslen duggar tätt och snart måste facken, partierna och vi andra börja ta oss ner på planen från åskådarläkaren. Det är inte lite som står på spel: demokratin, välfärdsstaten, framtiden. Håkan Sundberg 3

4 Attac Nordens sommarforum arrangerades 9-12 augusti på Parkudden/ Barnens Ö norr om Stockholm. Ett femtiotal aktivister från Norge, Finland, Sverige och Island deltog. Mycket av materialet i detta nummer av Alt diskuterades intensivt under forumet. Vi hade hyrt ett tält där föredrag och diskussioner hölls, och det fungerade bra mycket tackvara att vi hade fantastisk tur med vädret. Inte en droppe regn under dessa dagar! Cristina Asensi från Attac Spanien var inbjuden och berättade om den politiska utvecklingen i Sydeuropa. Det fanns gott om tid för bad, promenader och informellt umgänge. Einar (längst till höger på bilden) fick tillfälle att presentera den mycket märkliga fotbollsliknande Basse-spelet från Tröndelag. Det blev populärt hos vissa deltagare men en plåga för oss andra. Åsa var ansvarig för kök och mat, och hon har skrivit ett kåseri om sina vedermödor som finns här bredvid. 3Cristina Asensi från Attac Spanien Foton: Lars Forsberg m fl 4

5 Sommarforumet från ett kök När jag fick den här uppgiften protesterade jag. Var jag verkligen rätt person för att skriva en rapport från Attacs nordiska sommarforum? Visst jag var där men jag hade inte varit med på ett enda seminarium från början till slut. Jag kan därför inte skriva något om de intressanta diskussionerna som fördes om krisen i Europa och det nordiska samarbetet. Utan den här rapporten kommer istället att handla om ägg som försvann, norrmän som aldrig hade lagat mat och matens laddning. Om EU är ett sjunkande skepp så var köksarbetet mer ett skepp på ett stormande hav. På detta skepp var jag kaptenen som för att lugna besättningen låtsades kunna segla. Jag kan inte säga att jag hade förstått vad det innebar att vara kökschef. Innan lägret trodde jag att det räckte med att ge varje matlag recept och ingredienser. Men det fungerar inte att till en besättning visa några rep och sedan tro att båten ska segla, särskilt inte när besättningen är ny och vissa aldrig suttit i en båt. Så jag tog istället på mig den förlegade rollen som husmoder och köket blev mitt hem. I äkta husmorsanda bytte jag till och med rum så att jag sov bredvid köket för att alltid vara redo. Mitt hem var ofta lite småputtrigt precis som när världens kändaste husmoder Martha Stewart bjuder in sina gäster. Mer informella diskussionerna blandades med kokande grytor och lökhackande. Som man kan ana fanns det dock en storm under det lugna vattnet. Martha Stewart hamnade i fängelse och mitt skepp var nära att gå under ett antal gånger. Först var det en kamp att försvara mitt skafferi från inkräktare. För mig brukar mat vara konst, något man leker fram under tiden man lagar. Matlagning till många är istället matematik. Det handlar om budgetering, omvandling av måttenheter, tidsplanering och viktigast av allt beräkning av varor. En försvunnen vara kan nämligen rasera en hel dagsplanering. Jag skulle inte ha velat möta mig själv den där morgonen jag vaknade till orden att någon i köket hade tagit de sista äggen. Då får man även ta in att jag inte har världens bästa morgonhumör. Om köket är ett prov på hur könsneutralt Attac är får Attac enligt mig godkänt men inte mer. Att som kapten inte veta sin besättnings kunskaper var lite problematiskt men en tumregel var att de kvinnliga lägerdeltagarna generellt sett hade mer köksvana. Lite för sent kom det fram att en norrman i princip aldrig lagat mat. Jag vet inte riktigt vad han levde på men i mitt kök hamnade han snabbt i disken. När jag tog på mig arbetet som matansvarig hade jag inte insett hur mycket känslor mat framkallar. Mat är något alla har en åsikt om och åsikterna är lika många som individerna. Det finns vissa som inte klarar av kryddor andra som inte klarar av tandlös mat. Jag har ansetts vara kökshjälte men även en väldigt respektlös individ för att jag tvingat på andra min mat. Jag är i alla fall nöjd med att jag lyckades få skeppet i hamn med tanke på alla grund och isberg som var i vägen. Kanske kommer jag att axla rollen som kökschef igen. I så fall har jag fått med mig många erfarenheter från sommarforumet Åsa Ågren 5

6 Rapport: Island Island var som skeppet Titanic som seglade på ett isberg i full fart trots alla varningar från olika håll och trots en uppenbar fara. Att visa försiktighet var detsamma det som att förlora, tänkte de. Den ideologin gick i första hand ut på att se till bankernas intressen och inte alls om allmänhetens intressen. När krisen var ett faktum som ingen kunde förneka, försökte den självgoda eliten få folk att tro att felet låg hos oss dem själva och inte alls hos ekonomisystemets ohållbara påståenden och felaktiga politiska beslut. Därför var det inte konstigt att denna allmänheten stod upp och protesterade. Ett annat skäl var en slags maktkamp. De som stödde oppositionen protesterade med hela sitt hjärta i hopp om att nu var det äntligen dags att byta ut makthavare. Nyliberalismens ideologi hade under lång tid bestämt allt på Island. Man blev medlem i EES år 1994 och antog EU: s förordning om banker, finansväsende och överföring av kapital mellan länderna. Fram till dess hade vi varit skyddade av sträng övervakning och kontroll av allt kapital. De största bankerna privatiserades sedan 2003 och lyckades dra på sig skulder som till slut var tio gånger Islands BNP. Island har inte haft någon möjlighet att betala alla de skulder privata banker hade skapat och hade aldrig någon som helst tanke på att göra det. Ursprungliga idelogin var att låta privata banker misslyckas totalt utan att skada allmänheten. Tanken var att få stöd från vänligt sinnade nationer om ett sånt behov skulle uppstå. Istället hamnade Island i program hos IMF. Det som hindrade att Island skulle kunna undvika IMF var frågan om Icesave. Icesave är den enskilt största tvisten på Island efter krisen, och en av de viktigaste. Icesave var namnet på de online-sparkonton den isländska Landsbanki öppnade, först i London och sedan i Amsterdam. EES-avtalet gjorde detta möjligt. Den utlovade höga sparräntan lockade insättningar på 4,5 miljarder pund i London och 1,7 miljarder euro i Nederländerna. Brittiska och nederländska sparare betalades av sina respektive myndigheter men sen skickade man notan till Island. Island vägrade att betala denna räkning i en folkomröstning. Nu ligger Icesave-fallet hos EFTA-domstolen och resultatet kommer i vinter. Den brittiska regeringen stämplade Island som terroristnation den 8. oktober 2008 på grund av Icesavefrågan. Islänningar blev stämplade som terrorister runt i världen. Alla transaktioner mellan Island och andra länder blev stoppade. Vi fick inte ta emot utländska betalningar till Island och total brist på olja och mat hotade på grund av denna blockad. Läget tvingade islänningarna att ansöka om IMF-stöd och på de sättet förhindrades den ursprungliga tanken att islänningarna skulle kunna göra banksystemet ansvarigt för sig självt. Isländska staten har idag enorma skulder som uppgår till cirka 100% av BNP. Cirka 20% av budgeten går till räntor på lån (den isländska regeringen var skyldig 23% av BNP före kraschen). Inga utländska regeringar försvarde Island vilket gjorde efterspelet lätt för Storbritannien. Sen dess har vi fått enorma lönesänkningar, skattehöjningar och nedskärningar. Statssjukhusen har fått skära ner ca 24% sedan Den isländska kronan som föll med mer än 50% har stött vår export och ökat i stället turismen på Island. Däremot har all kostnad för importerade varor gått rakt uppåt. Vi protesterade mycket kraftigt under hösten 2008 och fram till valet I stället för de gamla nyliberala högermakthavarna fick vi i stället en nyliberal vänsterregering. En regering som har varit helt kontrollerad och styrd av IMF och andra finansiella makthavare på Island, men allmänheten har trots allt fortsatt att kämpa på, allt vad de kan. Det var därför vi kämpade mot Icesave-lagen och inte regeringen. Vi skickade ett brev till IMF-chefen Dominique Strauss-Kahn och påpekade i brevet hur han ensidigt försvarade den brittiska 6

7 positionen i Icesave-fallet. Han kände sig tvungen att svara på IMF:s hemsida och förneka alla påståenden. Vi samlade tusentals signaturer på nätet för att utmana Islands president att icke underteckna denna Icesave-lagstiftning och istället låta den gå till en folkomröstning. En mycket kraftfull grupp isländska gräsrötter har kämpat för skuldsatta hushåll och uppnått en viss framgång. Sen 2009 har det varit ett enormt och konstant tryck på regeringen att stå för de vallöften de gav oss 2009 om den nya konstitutionen och äntligen så är den i hamn men utsätts fortfarande för parlamentariska utfrågningar. På Island finns det fyra olika gamla partier som för det mesta består av enskilda och utvalda intressegrupper och inte minst, finansiella privilegier. Alla dessa partier kommer att finnas i valet i april Flera nya små partier har skapats. Två av dem har inspirerats av gräsrötterna, många var med i folkliga revolten 2009 och nu erbjuder de en helt ny ideologi, politik som står på allmänhetens sida och emot enskilda, utvalda intressegrupper och finansiella privilegier. Frågan är, har islänningarna tillräckligt mod och styrka att resa sig upp? I dagens läge ser Island ut som ett halvt sjunket Titanic. Vi måste betala stora summor i utländsk valuta under de närmaste åren. Vi måste prioritera och välja noggrant vilka betalningar vi ska och kan betala, för faktum är att vi inte alls har tillräckligt mycket utländsk valuta för att klara detta. På konferensen Välfärd och Framtid 2-3 februari ABF-huset i Stockholm (mer info se sista sidan) SKATTEPARADISEN den globala ekonomins svarta hål sön 3 feb kl Alltfler företag och banker utnyttjar skatteparadis för att möjliggöra skatteflykt. Skatteflykten hotar välfärden i både fattiga och rika länder. En aktuell rapport av Tax Justice Network visar att en superrik elit har smusslat undan miljarder kr till världens skatteparadis. I flera kommuner väcks nu krav på att i den offentliga upphandlingen utesluta företag med koppling till skatteparadis. Attac m fl organisationer samverkar i kampanjen Finn skatten nu! ( Medverkande: James Henry, Tax Justice Network, f d chefsekonom på McKinsey, New York. Uppföljande workshop kl Medverkande: Carina Nilsson, kommunalråd (S), Malmö; Annika Lillemets, riksdagsledamot (MP), Linköping; Birgitta Sevefjord, oppositionslandstingsråd (V), Stockholm; Thomas Wallgren, kommunfullmäktigeledamot (S), Helsingfors; Benedikte Pryneid Hansen, Attac Norge, Gunilla Andersson, moderator. Arrangör: Attac Gunnar Skúli Ármannsson Översättning: Sigurlaug Ragnarsdottir Gunnar och Sigurlaug är medlemmar i Attac Islands styrelse 7

8 Vi vill inte bidra till skatteflykten Artikeln publicerad i Svenska Dagbladet Brännpunkt den 18 sept 2012 När kommuner nu på egen hand försöker sätta stopp för skatteflykt, hindras de genom hänvisningar till Lagen om offentlig upphandling. Men problemet är omfattande, och regeringen borde agera mer kraftfullt. Det skriver kommunalråden i Kalmar och Malmö med flera. En aktuell rapport från Tax Justice Network visar att en superrik elit har smusslat undan hisnande miljarder kronor till världens skatteparadis, den globala ekonomins svarta hål. Det är minst sagt provocerande att denna skatteflykt får fortsätta. I synnerhet som vi just nu bevittnar hur skuldsatta länder i Europa pressas att genomföra lönesänkningar och extrema nedskärningar. I Grekland betalar de rikaste nästintill ingen skatt alls. De har fört över cirka 600 miljarder euro till konton i skatteparadis, det vill säga mer än landets totala statssskuld. Skattefusket drabbar alla länder, inklusive Sverige. Därför har Kalmar kommun infört följande formulering i sin uppförandekod för hållbar upphandling: Våra leverantörer får ej ha någon koppling till företag baserade i så kallade skatteparadis. Malmös kommunledning har uttalat samma ambition. Ett rimligt ställningstagande kan man tycka. Kommunens skattebetalare ska inte göda bolag som lever på skattemedel, men som själva gör allt för att undvika att betala skatt. Seriösa företag som betalar skatt ska rimligtvis inte konkurreras ut av skattesmitare som kan lägga ett lägre anbud. 75 procent av landets kommunstyrelseordförande har i en undersökning av Dagens Samhälle sagt att de inte vill att riskkapitalbolag registrerade i skatteparadis ska få bedriva vård, skola och omsorg. Icke desto mindre ifrågasätts kommunernas beslut med hänvisning till Lagen om offentlig upphandling. 8 Finanskrisen, skuldkrisen och skattekrisen är ett resultat av politiska beslut om avreglering av bankernas kreditgivning och de finansiella marknaderna, av kapitalets fria rörlighet på den globala marknaden. Med nya demokratiska beslut kan den destruktiva utveckling vi nu befinner oss i vändas. Internationella initiativ till att stävja denna plundring av våra samhällen har tagits, men urvattnats. Skatteparadis som tidigare fanns på OECD:s svarta lista har blivit vitlistade sedan de skrivit på ett antal bilaterala informationsutbytesavtal. Skattemyndigheterna har på så sätt fått en liten chans att tränga igenom skatteparadisens sekretess, men för att kunna få tillgång till information krävs att man kan bevisa misstanke om brott, vilket kan vara svårt just i brist på information. Därför behövs ett multilateralt avtal om automatiskt informationsutbyte, så att skatteparadisen verkligen tvingas lägga alla papper på bordet och informationen blir tillgänglig för alla. Anders Borg har lovat att skärpa reglerna för räntesnurror. I gengäld vill han sänka bolagsskatten. Problemet med skatteflykt via skatteparadisen är därmed ingalunda löst. En annan populär metod är att via internprissättning manipulera bokföringen vid internhandel inom samma koncern för att på så sätt föra över vinsten obeskattad till skatteparadis. Detta är ingen detaljfråga. Enligt OECD utgörs 60 procent av världshandeln av internhandel inom transnationella koncerner. Genom att sänka bolagsskatten gör Anders Borg en märklig kullerbytta. De skatteintäkter som hittills förlorats via räntesnurrorna, kommer i stället att förloras via den sänkta bolagsskatten. Han förstärker det race to the bottom som pågår idag. Världens länder borde samarbeta i stället för att ägna sig åt skattekonkurrens som bara ytterligare underminerar den ekonomiska basen för vår gemensamma välfärd. I alla länder.

9 Det finns fler anledningar att misstro Anders Borgs ambitioner att sätta stopp för riskkapitalbolagens härjningar. Henrik Borelius, direktör i Attendo som liksom Carema är känd för skandaler inom äldreomsorgen och för att ha sitt säte i skatteparadis, är regeringens rådgivare i välfärdsfrågor. I väntan på globala överenskommelser som kan sätta stopp för skatteparadisen och skatteflykten reagerar nu aktiva medborgare och lokalpolitiker i flera länder. En enhällig kommunstyrelse i Helsingfors beslöt nyligen att motverka skatteparadis och att undvika samarbete med företag med kopplingar till skatteparadis. I Norge är Ulstein kommun först ut med ett beslut om att inte handla med företag som är registrerade i skatteparadis. Efter en kampanj av aktiva medborgare har nu den norske finansministern lovat att införa krav på land-för-land-rapportering i Norge, det vill säga att företagen ska redovisa omsättning, vinst och hur mycket skatt som betalas i varje land där de har verksamhet, i syfte att stävja skattefiffel. Det kan vi såklart göra även i Sverige, Anders Borg! Problemet är att skatteparadis utnyttjas för skatteflykt, inte att kommuner försöker sätta stopp för det. Gunilla Andersson, Attac Malmö Carina Nilsson (S), kommunalråd i Malmö Bertil Dahl (V), kommunalråd i Kalmar Annika Lillemets, (MP) riksdagsledamot Därför är riskkapitalister registrerade utomlands Det finns ett stort behov av att öka kunskapen kring vad riskkapital och riskkapitalbolag är för något och hur det fungerar varför vi vill bringa klarhet i de sakfel och missuppfattningar som förekommer i Gunilla Andersson, Carina Nilsson, Bertil Dahl och Annika Lillemets inlägg på Brännpunkt 18/9. Förenklat innebär riskkapital att professionella investerare, som till exempel pensionsfonder och försäkringsbolag, ger en förvaltare ett långvarigt uppdrag att investera i bolag utanför börsen. Affärsidén är sedan att utveckla det köpta företaget till ett starkare företag genom att vara en tydlig, engagerad och branschkunnig ägare. Det köpta företagets ledning kan i stället fokusera på verksamheten och slipper bland annat att fokusera på att rapportera kvartalsresultat. Riskkapitalägda företag ger ofta inte någon utdelning under innehavstiden. Man satsar helt enkelt alla kort på att utveckla företaget. Att dränera företag eller att agera kortsiktigt är emot själva idén med riskkapital. Tanken är att fonderna i slutändan ska skapa bra avkastning som i sin tur ger högre pensioner och därmed mer pengar till pensionsspararna. Att riskkapitalfonden ofta är registrerad utomlands beror på det svenska skattesystemets struktur som innebär att internationella investerare riskerar att dubbelskattas om fonden skulle finnas i Sverige. Företaget som fonden äger följer gällande regler för bolagsskatt och pensionsfonderna följer de regler som gäller för reavinstbeskattning som finns i respektive land. Företag, oavsett vilken marknad de verkar på och som vill växa och utvecklas behöver inte bara kapital, det krävs också engagerade, kunniga och aktiva ägare som kan bidra med kompetens och erfarenhet av företagsbyggande. En gemensam framgångsfaktor har varit att tillsätta bra chefer i bolagen på alla nivåer. Bra och motiverade chefer är en förutsättning för att kunna leverera bra kvalitet och service och få nöjda kunder. Att företaget utvecklas och växer sker bara om kunderna fortsätter att välja våra alternativ. Vi skulle därför önska att debatten om välfärdsföretag i stället handlade om kvaliteten i vård och omsorg och hur vi skapar bästa möjliga vård och omsorg för äldre, sjuka och funktionshindrande. Marie Reinius, vd Svenska Riskkapitalföreningen 9 Artikeln publicerad i Svenska Dagbladet Brännpunkt den 21 sept 2012

10 Artikeln publicerad i Svenska Dagbladet Brännpunkt den 27 sept 2012 Vill man undvika skatt hittar man nya kryphål Marie Reinius, vd i Svenska Riskkapitalföreningen, vill i en replik på vår debattartikel om skatteflykt och skatteparadis bringa klarhet i de sakfel och missuppfattningar som förekommer (Brännpunkt 21/9). Hon upplyser bland annat om att tanken är att fonderna i slutändan ska skapa bra avkastning. Det känner vi till. Vidare hävdar Reinius att internationella aktörer, som riskkapitalbolag, registrerar sig i skatteparadis för att undvika risk för dubbelbeskattning. Vi tror snarare att det beror på att skatteparadisen lockar med noll eller extremt låg företagsbeskattning. Enligt Skatteverket har 23 av 25 granskade riskkapitalbolag inte betalat någon bolagsskatt alls under flera år. I stället för dubbeltaxering blir resultatet alltså nolltaxering. När Reinius ändå betygar att riskkapitalbolagen följer gällande regler för bolagsskatt är vi benägna att tro henne. Gällande regelverk har nämligen inte hängt med i globaliseringen av ekonomin och därför finns det i dag en mängd kryphål att utnyttja. Det är just det problemet vi fokuserar på i vår debattartikel. Riskkapitalbolagens metod att föra över vinsten obeskattad till skatteparadis genom att fingera koncern-interna lån som man sedan gör ränteavdrag på är ett sådant kryphål i lagen. Anders Borg försöker nu täppa till det kryphålet, men om man har som drivkraft att undvika beskattning för att maximera avkastningen hittar man nya kryphål, till exempel genom att manipulera prissättning vid koncern-intern handel, återigen med skatteflykt som syfte. 14 av de 19 största bolagen som nu driver skattefinansierad vård, skola och omsorg är riskkapitalbolag. Bolag som har som huvudmål att på våra skattepengar skapa högsta möjliga avkastning åt sina ägare. Bolag som uppenbarligen helt saknar skattemoral. Det är minst sagt stötande. Men, påminner Reinius, pensionsfonderna investerar ju i riskkapitalbolag, så därför borde vi alla vara angelägna om att de går med vinst. Vi anser snarare att det är dags att på allvar börja diskutera vad våra pensionspengar och skattepengar ska användas till. Inte till skatteflykt i alla fall. S k a Gunilla Andersson, Attac Malmö Carina Nilsson (S), kommunalråd i Malmö Bertil Dahl (V), kommunalråd i Kalmar Annika Lillemets, (MP) riksdagsledamot t T a x S k a t T a x t e p a r a d i s MALMÖ H a v e n F r e e t e p a r a d i s KALMAR H a v e n F r e e f f r r i C i C s t a d i t y s t a d i t y 10

11 - Hva kan vaskes og vaskes, men blir aldri rent? Engagerade i Attac Sverige, Besök en bank och Attac Norge putsade fönster på storbankerna i Malmö och Oslo den 2 november. Vi menar att bankerna måste ta sin del av ansvaret för krisen, sade Benedikte P. Hansen, ordförande för Attac Norge i ett pressutskick inför aktionen. Nordiska bankkunder ska inte ligga hemma och kallsvettas om natten, med ångest för vad deras pengar gör. Därför tvättar vi bankerna, för att öka insynen, menade August Nilsson från Besök en bank och Attac Sverige. Foton: Besök en bank, Attac Norge 11

12 12 alt #18 19 hösten 2012

13 13

14 4Gruppbild från Attac Europa-nätverkets möte i Barcelona i januari 2012 Attac Europa-nätverket består av representanter för de nationella Attac-organisationerna i Tyskland, Frankrike, Spanien, Portugal, Österrike, Belgien, Norge, Finland, Sverige, Grekland, Island. Syftet är att samordna politiska ståndpunkter och gemensamma aktioner, dock utan att vara formellt överordnad de nationella styrelserna. Arbetet bedrivs via mailinglistor och telefonkonferenser. Ungefär varje halvår träffas man även fysiskt och vi publicerar här ett par texter som antagits på de senaste mötena. Befria våra samhällen från de finansiella marknadernas dominans En global ekonomisk kris skakar världen sedan 2007 och EU befinner sig mitt i den. I stället för att bli en del av krisens lösning är den Europeiska Unionen oförmögen och ovillig att ändra på den nyliberala agendan. Den nuvarande politiken förvärrar den sociala, ekonomiska och ekologiska krisen och utsätter dessutom demokratin för fara. Europeiska centralbanken (ECB) och euron symboliserar denna politik genom att överlåta ekonomin i händerna på privata banker och de finansiella marknaderna med hänvisning till staternas s k skuldkris. Samtidigt slits välfärden sönder och destruktiva nedskärningar påtvingas medborgarna av trojkan; EU-kommissionen, ECB och Internationella Valutafonden (IMF), och EU:s regeringar. På så sätt tvingas medborgarna betala skulder som de inte är ansvariga för. Den nyliberala europeiska modellen har ökat klyftan mellan EU:s kärnländer och länder i periferin. Ojämlikheten såväl inom som utanför Europa har ökat genom att social, miljö- och skattedumpning har uppmuntrats. EU har i praktiken börjat förneka demokratin genom att påtvinga folken och parlamenten teknokratiska lösningar, i vissa fall t o m genom att installera egna representanter (som i Grekland och Italien) för att implementera en destruktiv politik som har som enda syfte att reducera skulderna. Det demokratiska underskottet förstärks ytterligare genom bildandet av en informell styrelse, den s k Frankfurt-gruppen som består av Tyskland kansler, Frankrikes president, ledarna för ECT, the Eurogroup och IMF samt de bägge EU-presidenterna. Gruppen fattar strategiska beslut med hänvisning till den akuta situationen. På så sätt undermineras ytterligare den redan bräckliga legitimiteten för EU och dess beslutsprocess. Attac Europa-nätverket ifrågasätter starkt EU:s nuvarande integrationsprocess och euron så länge medborgarnas behov underordnas finansmarknadernas intressen. Frågan om att lämna euron eller att öka den europeiska integrationen svarar på intet sätt på huvudproblemen i den globala krisen. Den avgörande frågan nu är att bryta upp från de finansiella marknadernas dominans och att införa ett progressivt program för ekonomisk, social och ekologisk politik. För att nå dit krävs att medborgare och sociala rörelser (folkrörelser) kämpar på nationell nivå och på EU-nivå. Då kan reglerna i det nuvarande ekonomiska och institutionella systemet förändras och göra ett annat Europa möjligt! Vad som behövs för att befria våra samhällen från de finansiella marknadernas dominans och få till stånd en progressiv ekonomisk, social och ekologisk politik är följande sju principer: De finansiella marknaderna ska inte få del av offentliga medel. Inför i stället en demokratiskt kontrollerad centralbank som lånar ut direkt till regeringar. Ta itu med skuldfällan. Stoppa nedskärningspolitiken och genomför i stället skuldrevisioner med syfte att inleda skuldavskrivningar. Banker och privata finansiella aktörer ska ta sin del av förlusterna. Upprätta en stabil bas för de offentliga finanserna. Höj förmögenhetsskatten och bolagsskatten. Förbättra samarbetet länder emellan i syfte att förhindra skattedumpning. Sätt stopp för skatteflykt och inför ett finansiellt embargo mot skatteparadisen. Avväpna de finansiella marknaderna och sätt banksektorn under offentlig kontroll. Förbjud skadliga spekulativa mekanismer ( t ex högfrekvent handel, derivat-spekulation, och direkthandel vid sidan av börserna), inför en skatt på alla finansiella transaktioner på minst 0,1% och reglera bankerna hårdare (t ex genom att göra en delning mellan handels- och investmentbanker och stycka upp banker som idag anses för stora för att gå i konkurs). Stimulera offentlig och demokratisk finansiering av ekonomin. Bygg upp en banksektor i offentlig och kooperativ regi under demokratisk kontroll i syfte att garantera sociala rättigheter och finansiera en ekologisk omställning. Även handelspolitiken bör revideras och anpassas till dessa mål i samarbete med utvecklingsländer. 14

15 Folkens Europa, inte profitörernas. Inför ett progressivt ekonomiskt och socialt program samt utveckla välfärdstjänster i syfte att minska ojämlikheten, främja en ekonomi i den ekologiska omställningens tjänst, skapa viktiga jobb med bra villkor, öka jämställdheten, förbättra grundläggande sociala och ekonomiska rättigheter (rätten till hälsa, utbildning, bostad, rörlighet, mat, vatten, energi, information, kultur, välfärd etc). Säkerställ att dessa rättigheter tillhandahålls genom demokratiskt styrda välfärdstjänster i offentlig regi. Verklig demokrati nu. Sätt igång en process med siktet inställt på att demokratisera beslutsfattandet på alla nivåer. Främja en offentlig, transparent och ansvarsfull debatt om visioner för Europa och alternativ till den nuvarande EU-politiken. (Ovanstående text antogs vid Attac Europanätverkets möte i Barcelona i januari 2012) Vårt alternativ till åtstramningspolitiken Europas kris är en konsekvens av en finansdominerad kapitalism i kris, menar Attac Europa-nätverket. Åtstramningspolitiken är i linje med den ekonomiska och finansiella elitens intressen. Men, åtstramningspolitiken kommer inte att lösa krisen, eftersom skulden inte orsakats av slöseri med offentliga medel, trots att det är vad vi hela tiden får höra. Vad som orsakat krisen är avregleringen av de finansiella marknaderna, spekulation, bubblor som spricker, minskande statliga inkomster och strukturella obalanser inom Europa. Genom nedskärningar i den statliga budgeten förvärras i stället krisen, eftersom det leder till en ökad arbetslöshet och därmed minskade skatteinkomster och så småningom till recession. Samtidigt skapas en allvarlig social kris, i synnerhet i södra och östra Europa. Lösningar på den ekologiska härdsmälta som närmar sig försenas, eftersom viktiga investeringar för en ekologisk och social omställning av våra samhällen förhindras. Vad som krävs är ett helt annat sätt att angripa krisens orsaker och därmed befria våra samhällen från den makt som idag bankerna och den finansiella eliten utövar. För att åstadkomma det behöver vi utmana: förmögenhetskoncentrationen i händerna på den rikaste 1 procenten den höga skuldsättningen, både privat och statlig regeringarnas beroende av finansmarknaderna Vi föreslår följande lösningar: Omfördela tillgångar från de rikaste till alla i samhället, från det privata till det allmänna, genom att införa en engångsavgift på den rikaste en procentens förmögenheter. Inför progressiva skattereformer, inklusive höjd skatt på förmögenhet, inkomster, kapital, företagsvinster, finansiella transaktioner - och avskaffa skatteparadisen. För att kunna hantera de orimligt stora statliga och privata skulderna måste skuldavskrivning bli en del av lösningen. Omfattande, transparenta och demokratiskt kontrollerade skuldrevisioner bör genomföras för att ta undersöka vilka skulder som är legitima och alla skulder som bedöms som illegitima ska avskrivas. Bankerna och de finansiella aktörerna måste stå för sin del av förlusterna, eftersom de spelat en huvudroll i finanskrisen. Förutom en ökade statliga inkomster och skuldavskrivningar bör staterna få möjligheten att låna direkt av centralbanken. Därmed skulle de slippa att låna till orimligt hög ränta, vilket leder till skuldslaveri. Problemen med ökad skuldsättning, sänkt kreditrating ökad spekulation och stigande räntor kan bara förhindras genom en progressiv penningpolitik. (Antagen av Attac Europa-nätverket i Oslo juni 2012) Översättning: Gunilla Andersson 15

16 . Press Release A coalition committed to creating a new balance of power in Europe announced six months of mobilization against the EU austeritarian choices. Action at European level to culminate an "Alter Summit" * early June. Our Our democracy against against their their austerity austerity Joining forces for a peaceful, social, ecological and democratic Europe. During the "Florence 10+10" rally, 10 years after the first European Social Forum in Firenze (2002), the "Alter Summit" was launched, with an audience of During the "Florence 10+10" rally, 10 years after the first European Social Forum in Firenze (2002), the "Alter Summit" was of a genuine European social movement without delay. The tions people yet very from important: 20 countries we need in Europe, therefor to build the bases representing more than 100 organizations, including many unions (national or European), social movements, research institutes and environmental, feminist or anti-globalization organizations. launched, with an The audience Alter Summit of 850 project people also from benefits 20 countries from the support project of many is based cultural on the and development political of national or regional in Europe, representing personalities. more than 100 organizations, including many unions (national or European), social movements, the mobilization. coalitions throughout Europe, and on a series of steps within research institutes The and will environmental, to convene this feminist Summit or of anti-globalization organizations. The Alter Summit project also benefits from the peoples and alternatives is based on a call ( ) that identifies the fundamentally Trade political unions of dimension Portugal, of Spain, the EU Italy crisis and : the Greece have initiated austeritarian answers are chosen knowingly although a they day aggravate of strikes and the crisis, actions to on impose November14th. a (list of actions : the support of many failover cultural of the and social political order personalities. to an ultra-liberal model - at the cost of millions of jobs, abrupt Supported social by the ETUC, unions decline and significant threats to democracy itself. The will to convene this Summit of the peoples and alternatives is based on a call ( ) that identifies the viously the first concrete realization of this progressive mobiliza- and social movements in more than 20 countries, this is ob- At the launch of the Alter Summit, Greek unions as well as the Committee of Greek social fundamentally political movements dimension present of the in Firenze, EU crisis did : the express austeritarian answers are chosen Athens early knowingly June although "Greece they was aggravate the European the Laboratory for. This is for an historic the destruction event, the of social first transnational rights strike of the their willingness tion that to organizations host this Alternative s members Summit of the Alter in Summit are calling crisis, to impose a - failover they said of - the but social it can order also be to the an laboratory ultra-liberal of popular European resistance history and! reclaiming democracy. We model - at the cost need of millions the support of jobs, of all abrupt the peoples social of decline Europe, and since each people defending their rights contributes to social rights across Europe " The " Spring Summit" of March 2013, in which the EU will significant threats to democracy itself. define its political priorities for the year - presumably reinforcing of the austerity burden - will of debt be the ; austerity opportunity must for be significant protests, At the launch of the Alternatives Summit, exist! Greek The peoples unions of as Europe well as may the be free replaced by the Tax Justice and the creation of millions Committee of Greek social movements present in Firenze, did whether of jobs in for Brussels the ecological or across transition Europe. ; Many other actions are social rights must be restored, poverty and insecurity hitting mainly children and women - must express their willingness to host this Alternative s Summit in planned (see in particular the final declaration of "Florence 10 be fought ; the freedom of collective bargaining fully respected. A fairer and truly democratic Athens early June society is "Greece possible was now. the European Laboratory 10" ) for the destruction of social rights - they said - but it can also The many organizations involved will take until mid-december be the laboratory of The popular shared resistance belief that and the reclaiming centralization democracy. We need the the support Central of Bank all the and peoples the European of Europe, Council) since denies the real power of national mobilizations - yet of economic and political power (by the Commission, to finalize their important program of mobilizations, converging very important: we need therefor to build the bases towards of a genuine the Alter European Summit social in early movement June. each people defending their rights contributes to social rights without delay. The project is based on the development Contact of national Europe: or info@altersummit.eu regional coalitions across Europe " throughout Europe, and on a series of steps within the mobilization. Alternatives exist! The peoples of Europe may be free of the burden of debt ; austerity must be replaced by the Tax Justice and the creation of millions of jobs for the ecological transition ; social rights must be restored, poverty and insecurity hitting mainly children and women - must be fought ; the freedom of collective bargaining fully respected. A fairer and truly democratic society is possible now. The shared belief is that the centralization of economic and political power (by the Commission, the Central Bank and the European Council) denies the real power of national mobiliza- 16 Contact Belgium: Felipe Van Keirsbilck (CSC) ; Andre Della Vecchia (CG FGTB) ; Franco Carminati (Attac) ; Myriam Bourgy (CADTM) (*) Alter Summit: Summit of peoples and alternatives. Building a social movement for a social, ecological and democratic Europe.

17 Grekland Europa kan överleva denna kris som åtstramningen lett till, men bara om den omformas för och av folket. Denna artikel publicerades ursprungligen i The Guardian 8 oktober och beskriver situationen och stämningarna i landet. /Red När Angela Merkel besöker Aten den 9 oktober kommer hon att finna ett Grekland som befinner sig i recession för femte året i rad. Under 2008 och 2009 berodde recessionen på spridningseffekter från den globala finanskrisen. Sedan dess har den orsakats och fördjupats som en följd av den åtstramningspolitik som ålagts Grekland av trojkan Internationella valutafonden, EU och Europeiska centralbanken samt av den grekiska regeringen. Åtstramningspolitikens principer är förödande för det grekiska folket, särskilt arbetare, pensionärer, småföretagare och kvinnor, och naturligtvis ungdomar. Den grekiska ekonomin har krympt med mer än 22%; arbetare och pensionärer har förlorat 23% av sin inkomst och arbetslösheten har nått ett aldrig skådat 24% med en ungdomsarbetslöshet på 55%. Åtstramningspolitiken har lett till nedskärningar i förmåner, avreglering av arbetsmarknaden och ytterligare försämring av den välfärdsstat som hade överlevt den nyliberala attacken. Regeringen hävdar att endast åtstramningspolitiken kan göra den grekiska statsskulden hållbar igen. Men det förhåller sig tvärtom. Åtstramningspolitiken hindrar ekonomin från att återfå tillväxt. Åtstramningen skapar en ond spiral av lågkonjunktur och ökad skuldsättning som i sin tur leder både Grekland och dess långivare mot en katastrof. Allt detta är känt för de europeiska och grekiska politikerna och eliterna, inklusive Merkel, som planerar att tvinga alla europeiska länder med skuldproblem, som Spanien, Portugal och Italien att genomföra liknande program. Varför insisterar de så dogmatiskt på denna katastrofala politiska och ekonomiska väg? Vi tror att deras syfte inte är att lösa skuldkrisen utan att i hela Europa skapa ett nytt regelverk som bygger på billig arbetskraft, avreglering av arbetsmarknaden, låga offentliga utgifter och skattelättnader för kapital. För att lyckas använder de denna strategi med en form av politisk och ekonomisk utpressning som syftar till att övertyga eller tvinga européerna att acceptera sparpaket utan motstånd. Rädslans politik och utpressning som används i Grekland är den bästa illustrationen av denna strategi. Mitt parti, Syriza-United Social Front, respekterar de vanliga europeiska skattebetalarna som ombeds ge lån till länder i nöd, inklusive Grekland. De europeiska medborgarna bör dock veta att lån till Grekland betalas till ett spärrat konto som enbart används för att återbetala tidigare lån och att återkapitalisera privata banker som är nära konkurs. Pengarna kan inte användas för att betala löner och pensioner, eller köpa livsnödvändig medicin till sjukhus och mjölk till skolor. En förutsättning för dessa lån är ännu mer åtstramning, vilket förlamar den grekiska ekonomin och ökar risken för ekonomisk kollaps. Om det finns någon risk att de europeiska skattebetalarna förlorar sina pengar, så skapas den av åtstramningen. Detta måste få ett slut nu. Europa behöver en ny plan för hur de ska fördjupa den europeiska integrationen. En sådan plan måste utmana nyliberalismen och leda till återhämtning för de europeiska ekonomierna. Den bör prioritera behoven hos arbetstagarna, pensionärerna och de arbetslösa, inte de multinationella företagens och konkursbankirers intressen. Syriza-USF har förbundit sig att gå denna väg. Vi vet att den är svår. Men det är den enda plan som kan återupprätta den europeiska visionen om social rättvisa, fred och solidaritet. Denna plan kommer att lyckas endast om folklig kamp radikalt förändrar styrkeförhållandena. Denna kamp har redan börjat och lett till uppkomsten av vänster- och motståndsrörelser i hela Europa. De håller liv i demokratin, jämlikheten, friheten och solidariteten, de viktigaste värdena i den europeiska politiska traditionen. Dessa värden måste gälla. Annars går Europa tillbaka till ett mörkt förflutet vi trodde var borta för alltid. Text: Alexis Tsirpras Översättning: Kerstin Eldh 17

18 Skuld är ett begrepp som är intimt förknippat med många sidor av våra liv. Vi talar om skuldkänslor, att man är skyldig till ett brott eller skyldig någon en tjänst men också om statsskulden eller skuldsanering. Skuld är definitivt inte ett känslomässigt positivt laddat ord. Den här artikeln handlar om ekonomi och skuld, men det är ändå viktigt att se vilka känslor ordet väcker. Den som är satt i skuld är icke fri Text: Håkan Sundberg Lättbegripligt I årtusenden har skulder uppstått genom att personer med pengar givit mer eller om ekonomin mindre kortfristiga krediter till handel och finansväsendet är en att täcka utgifter i väntan på betalning av och jordbruk. Pengarna har använts för en varuleverans eller till utsäde och kostnader i väntan på skörd. Idag är checkkrediten serie presentationer som en vanlig form av sådan kredit, och den måste betraktas som en grundläggande samhällsfunktion.* vi arbetar med En annan typ av kredit är intimt förknippad och som ska med krig och kriser, och den har också tusenåriga traditioner. Kungen eller den nationella finnas tillgängliga som texter, regeringen lånade upp pengar för att föra krig. Ibland av rika bankirer, ibland under senare tid tips och frågor av den egna befolkningen i form av statsobligationer.** Den statsskuld som härmed uppstår till studiecirklar och PPT- återbetalas bland, ibland inte (d v s man gör en skuldavskrivning). En stat kan också låna av sig presentationer. själv, d v s av den egna riksbanken (om man har en sådan, vilket ju som bekant inte är fallet med de enskilda euro-länderna), den enda institution som kan skapa pengar ur tomma luften. USA har ju finansierat sina krig i Irak och Afghanistan på detta vis. Eftersom stater idag har stora ekonomiska åtaganden (skolor, sjukvård, pensioner, militär, polis, domstolar) i de nationella ekonomierna (i Sverige utgör offentlig sektor ca 40% av BNP) uppstår det ibland budgetunderskott som i princip betalas med upplåning. Statsobligationer säljs till den egna befolkningen (Japan) eller till inhemska eller internationella fonder och banker (Euroländerna) eller den egna riksbanken (USA). I Centraleuropa lanserades i slutet på talet tanken att de finansiella tillgångar som fanns i form av privat sparande eller privata förmögenheter via bankerna skulle lånas ut som risk- eller investeringskapital till den framväxande industrin, för investeringar som utvecklade produktionen eller till staten för infrastrukturinvesteringar. Riskkapitalet skulle genom partnerskap få del av industrins vinster genom den ökade produktiviteten. Detta var ett helt nytt sätt att använda finanskapital som bidrog till att göra Tyskland till en industriell stormakt. I England och USA slog aldrig denna tanke igenom i finansvärlden. Där höll man sig till den gamla principen att låna ut pengar mot säkerheter i form av fastigheter, värdepapper eller inteckningar i befintliga företag med omvittnad förmåga att tjäna pengar. Stora uppfinnare som James Watt och Edison tvingades skaffa fram kapital från familj, släkt och vänner för att utveckla sina idéer. Efter andra världskriget är det den anglosaxiska bankmodellen som helt dominerat i västvärlden. Bankerna roll för investeringar är mycket begränsad, även om man ofta talar om denna funktion när det gäller att göra pr för den egna verksamheten. Bostadslånen spelar idag en avgörande roll för banker och finansinstitut i alla västländer. De svenska hushållen har idag en skuld till de finansiella företagen på ca miljarder kr, och den helt dominerande posten är bostadslån. Genom en ständig tillförsel av nytt kapital, genom skattesubventioner (ränteavdrag, ROT) och avskaf- 18

19 fande av fastighets-, förmögenhets- och arvsskatt, och genom lågräntepolitik har vi fått en konstant inflation på bostadsmarknaden.*** Det var denna typ av bostadsbubbla som sprack i länder som Irland och Spanien 2008, och som fått dessa länders ekonomier på knä. Ren konsumtionskredit är en relativt ny form av kredit/skuld som fått allt större tyngd både som inkomstkälla för banker och som privatekonomiskt problem. Det är krediter med hög ränta som är tänkta att betalas av på kort sikt, men som tenderar att växa till en konstant skuldsättning. Den säljs ofta genom intensiv marknadsföring, t ex de omskrivna SMS-lånen. Låt oss sammanfatta beskrivningen av de olika typerna av kredit/skuld. Siffrorna är svenska. Handels-, export-, jordbrukskrediter (kortfristiga) Krigskrediter statsskuld miljarder kr (stabilt) Utlåning till företag oftast med fastigheter eller värdepapper som säkerhet miljarder kr (stabilt) Bostadslån hushåll Konsumtionslån hushåll Summa hushåll miljarder kr (har ökat med miljarder kr per år det sista decenniet) Låt oss nu gå över och diskutera några frågor som är relaterade till kredit, lån och skuld. Skuldberget i världen Hur har skulderna (både privata och statliga) kunnat bli så gigantiska? I de flesta länder överstiger den kombinerade privata och offentliga skulden BNP med råge (I Sverige med närmare 2000 miljarder kr). Ja, en grundorsak är att kreditgivarna tar ut ränta och sedan återinvesterar denna i form av nya krediter. Med 7% ränta på ränta fördubblas kapitalet på 10 år och 8-dubblas på 30 år. De svenska finansinstitutens ränteoch leasingintäkter var miljarder kr. Det som kan stoppa processen är: kreditreglering (som under efterkrigstiden) kreditförluster/konkurser (som kunde ha skett 2008 men där regeringarna stoppade processen genom att gå in med enorma stödpaket till bankväsendet - bailouts) skuldsanering/avskrivning/nedskrivning inflation Det eländiga sparandet Det finns givetvis en spegelbild av skuldberget ett berg av fordringar eller sparat kapital om man så vill. Framför allt tre faktorer göder uppbyggnaden av detta berg som vi kan kalla finanskapitalet: Först och främst är det de rikas sparande i form av återinvestering av sin avkastning i räntealstrande värdepapper eller aktier. Sedan är det befolkningens institutionella och ständigt pågående sparande i pensionsfonder som idag helt och hållet överlåts till finansmarknaderna. Slutligen handlar det om reavinster på aktier, värdepapper och fastigheter som i aktie- och bostadsbubblornas tid varit mycket stora. Den kapitalbildning i stor skala som vi talar om skulle i princip kunna användas till en mängd olika för samhällsutvecklingen positiva investeringar men idag är det finansmarknad och kortsiktig avkastning som gäller. Vinst, ränta och hyra Vinst (profit) som vi vanligtvis tänker på den, uppkommer genom att företag investerar kapital och köper arbetskraft för att producera varor eller tjänster som säljs på en marknad. Det är ett relativt slitsamt och ibland riskfyllt sätt att tjäna pengar på. Ränta erhåller man genom att låna ut kapital till någon som är beredd att betala denna ränta. Hyra erhåller man genom att först göra en investering och sedan ta ut en hyra från andra som utnyttjar investeringen. Hyresfastigheten är det enklaste exemplet men privata vägtullar, överlåtelse av rättigheter eller friskolor kan Aktiebörserna som ursprungligen skapades för att förse realekonomins företag med kapital, fungerar idag som ett slags utpressningsinstrument gentemot företagen Missa inte Vetenskapens Värld om skuldkrisen som sändes den 19:e november finns på SVT Play t o m januari. 19

20 väl också räknas in här (skolpeng). Det är vanligt att idag finansiera den ursprungliga investeringen med lån, vilket betyder att hyran snabbt omvandlas till ränta. De s k riskkapitalbolag som idag köper företag eller privatiserade verksamheter arbetar mycket med lånade pengar, dvs de växlar upp sin ofta ganska blygsamma insats med lån. Om de sedan lyckas ta ut en avkastning som är högre än låneräntan, ja då kan vinsten på den egna kapitalinsatsen bli enorm i procent räknat. Ränta och hyra är i grunden arbetsfri inkomst för den som äger kapitalet, liksom eventuella reavinster. Idag är det grunden till att de rika blir allt rikare och att de ekonomiska klyftorna ökar runt om i världen. Industrikapital och finanskapital Finanskrisen 2008 utlöstes av en amerikansk bolånebubbla som sprack och att dåliga lån via smarta finansiella produkter spritts ut till banker och fonder över hela världen. Plötsligt stod det klart för de flesta hur stor och betydelsefull finansbranschen i form av banker, fonder och försäkringsbolag var för världsekonomin. Realekonomin d v s företag inom industri, handel och service och dess klassiska sätt att tjäna pengar överskuggas av finanssektorns behov. Aktiebörserna som ursprungligen skapades för att förse realekonomins företag med kapital, fungerar idag som ett slags utpressningsinstrument gentemot företagen. Fonder och spekulanter med goda bankkontakter köper in sig som ägare i företagen med det enda syftet att få snabb avkastning och helst en bra reavinst. Man intresserar sig mer för aktien som sådan än för själva företagets utveckling och vinst. I stora företag kopplas företagsledningarnas bonusar till aktiekursen för att säkra att de ägnar sig åt rätt saker. Diskutera vidare Avslutningsvis här kommer några förslag till ämnen som förhoppningsvis blir lite enklare att diskutera sedan du läst denna text: Eurokrisen vad handlar den egentligen om? Vinst i välfärden. Bostadsbubblan. Finns det två sorters kapitalism, finanskapitalet som lever på räntor och industrikapitalet som lever på produktion? Och i så fall, vad betyder det för samhällsutvecklingen? *) Men vad händer om checkkrediten utnyttjas fullt ut hela tiden? Ja då har plötsligt check- eller kortkrediten mer eller mindre förvandlats till ett lån, och företaget eller personen i fråga är skuldsatt s a s på allvar. **) Obligationer är värdepapper som banker, stater eller stora företag utfärdar och säljer till placerare eller sparare. En obligation har alltid ett lösen- eller förfallodatum och då ska köparen få tillbaka sina pengar + den ränta som angivits just för den obligationen eller obligationslånet om man så vill. Ofta erbjuder då låntagaren en ny obligation med nytt datum som betalning för den förfallna. ***) Ofta säger man ju att fastigheter stigit i värde men egentligen betyder ju det att man får betala mer pengar för samma produkt efter en viss tid, dvs pengarnas värde har sjunkit. Men det låter ju bättre med värdestegring än inflation. Litteratur: Huvudinspiration till denna artikel har varit Michael Hudsons bok The bubble and beyond. En förträfflig introduktion om man vill lära sig mer om ekonomi är Ekonomihandboken av Johan Ehrenberg och Sten Ljunggren. En både underhållande och lärorik artikelsamling av SvD-journalisten Andreas Cervenka är Vad är pengar? allt du velat veta om världsekonomin men inte vågat fråga om. För den som vill veta mer om finansmarknaden i Sverige är det spännande att gå in på scb.se och leta under Hitta statistik Statistikdatabasen: Finansmarknad Synpunkter: Skicka till hakan@sundbergs.net 20