Genomlysning av Film i Uppland

Transkript

1 Genomlysning av Film i Uppland Eva Olsson, Kultur i länet 2006

2 1 INLEDNING Syfte Tillvägagångssätt Upplägg 4 2 FILM I UPPLAND Historik Film i Upplands verksamhet Aktuellt 10 3 FILM I UPPLAND I LÄNET Länet och kommunerna Filmens förutsättningar i länet Film i Upplands roll och funktion gentemot kommunerna Behov och önskemål kring film och Film i Uppland Enstaka synpunkter kring film och Film i Uppland Återknytning till uppdraget 19 4 ANALYS Film i Uppland och landstingets nya kulturpolitiska mål och strategier Film i Uppland och Dans i Uppland Andra regionala resurscentrum för film och video SWOT-analys 26 5 FORTSATT UTVECKLING AV FILM I UPPLAND Sammanfattning och diskussion Vision för Film i Uppland år Förslag på mål och strategier för Film i Uppland 30 6 BAKGRUNDSMATERIAL 33 7 BILAGA 34 2

3 1 INLEDNING Det är nu snart tio år sedan staten via ekonomiskt stöd gav möjlighet för regionala resurscentrum för film och video att startas upp och utvecklas på många olika håll i landet. Film i Uppland inrättades Filmlandskapet i Sverige har på många olika sätt förändrats sedan dess. Exempelvis har den tekniska utvecklingen gett nya möjligheter på filmskapandets område för såväl små som stora aktörer. Det har även skett något av en regionalisering av filmproduktionen, med framväxten av flera filmproduktionscentrum ute i landet, från att det mesta av filmskapandet på professionell nivå koncentrerats till Stockholmsregionen. Förändringar av filmlandskapet rör naturligtvis även Film i Uppland. Vidare har Landstinget i Uppsala län nyligen antagit nya kulturpolitiska mål och strategier, vilket gör att de olika kulturverksamheter som landstinget ansvarar för kan ses i ett nytt ljus. Det är därför dags för en genomlysning av Film i Uppland, med blickar såväl inåt på verksamheten, som utåt på förutsättningarna och olika filmaktörers behov, samt framåt på möjliga utvecklingsvägar. 1.1 Syfte Syftet med denna genomlysning är att få en överblick över hur Film i Uppland har utvecklats sedan dess inrättande, att få en bild av hur verksamheten fungerar i länet idag och hur den ter sig utifrån landstingets nya kulturpolitiska mål och strategier, samt att ge förslag på hur Film i Uppland kan utvecklas i framtiden. 1.2 Tillvägagångssätt Genomlysningen har utförts parallellt med en genomlysning av den regionala danskonsulentverksamheten Dans i Uppland, under sammanlagt drygt tre månader mellan slutet av mars och slutet av september Beskrivningen av Film i Upplands historik, utveckling och verksamhet är baserad på verksamhetsberättelser och samtal med filmkonsulenten, samt rapporter, utredningar och annat material relaterat till regionala resurscentrum för film och video eller till filmområdet i stort. Likaså är beskrivningen av aktuella omvärldshändelser på filmområdet samt av andra regionala resurscentrum baserade på rapporter, verksamhetsberättelser och dylikt material. För att få en bild av hur Film i Uppland fungerar i länet idag har en stor del tid avsatts till att inhämta information, synpunkter och önskemål ifrån olika nyttjare av verksamheten samt andra centrala aktörer på filmområdet i stort i länet. Strävan har varit att uppnå en bredd i källorna, både geografiskt i länet och vad gäller spridning över olika grupper av intressenter. Metoderna för informationsinsamling har varit möten med flera personer i grupp eller med enskilda personer, telefonintervjuer samt enkäter via e-post. Sammanlagt har jag på olika sätt haft kontakt med omkring trettio personer angående Film i Uppland. - Jag har mött centrala personer på kulturförvaltningar eller motsvarande i länets alla kommuner. Detta då man dels kan anta att de har kunskaper om och inblick i kulturlivet i stort i sin kommun, och dels utgör flera av dem samarbetspartners till Film i Uppland såsom en länk vidare till skolor och andra aktörer i kommunerna. - Jag har pratat med personal inom skolan som jag hänvisats till av kultursekreterare eller liknande, eller av filmkonsulenten. Jag har även skickat ut enkäter via e-post till 3

4 kulturombud i skolorna i tre kommuner, men fått liten respons på dessa. Barn och ungdom samt personal inom skolan är viktiga målgrupper för Film i Upplands mediepedagogiska verksamhet och fortbildningsinsatser. - Vidare har jag pratat med professionella filmare. Detta för att få ett inifrånperspektiv över länets förutsättningar för det professionella konstnärliga filmskapandet. - Jag har haft kontakt med representanter för en etablerad filmfestival samt enskilda biografer ute i länet, för att få inblick i deras förutsättningar och behov samt samarbeten med Film i Uppland. Kring urvalet av källor för informationsinsamlingen har ett antal tankar eller faktorer spelat in. Främst har naturligtvis tidsramarna inneburit att insamlingen fått begränsas; vidare har olika personers tillgänglighet både rumsligt och tidsligt varit en faktor, samt möjligheter eller svårigheter för samordning av möten. Till sist har såklart även intresset för medverkan hos de tillfrågade personerna styrt vilka perspektiv och synpunkter som kommer till tals i denna genomlysning. Kort sagt har informationsinsamlingen tvunget anpassats till den varierande och komplexa verkligheten. Det ska därför påpekas att denna genomlysning inte kan ge en fullständigt heltäckande bild av perspektiven hos alla som kommer eller kommit i kontakt med Film i Uppland, men dock en värdefull och viktig fingervisning. I kontakter med nyttjare av Film i Upplands verksamhet samt andra aktörer på filmområdet har anonymitet utlovats för att möjliggöra en trygg och öppen samtalsmiljö. Därför nämns inga namn i genomlysningen. De personer som har delat med sig av information, synpunkter och önskemål har även fått chans att läsa och korrigera minnesanteckningarna från möten och telefonsamtal, för att eventuellt förtydliga och undvika missförstånd. Underlaget som använts vid möten och telefonsamtal samt e-postenkäten, med frågor och kort information om Film i Uppland, står att finna i en bilaga. Det insamlade materialet har sedan bearbetats för att få fram huvudlinjer i synpunkterna, behoven och önskemålen. Nedan görs en presentation av genomlysningens alla delar. 1.3 Upplägg I del två, Film i Uppland, presenteras till att börja med historiken för regionala resurscentrum och specifikt för Film i Uppland, sedan beskrivs Film i Upplands uppdrag och verksamhet, utveckling och ekonomi. Det görs även en beskrivning av aktuella omvärldshändelser på filmområdet, direkt eller indirekt relaterade till Film i Uppland. I del tre, Film i Uppland i länet, görs en inledande översikt över kommunernas organisation och förutsättningar på kulturområdet, med fokus på kultur för barn och unga i skolan. Sedan beskrivs huvudlinjerna i synpunkterna, behoven och önskemålen som samlats in vid kontakter med nyttjare av Film i Upplands verksamhet samt andra aktörer på filmområdet i länet. Det görs även en återknytning till Film i Upplands uppdrag. I del fyra, Analys, görs så en analys av Film i Upplands verksamhet utifrån landstingets nya kulturpolitiska mål och strategier. Det görs även jämförelser dels med danskonsulentverksamheten i länet, Dans i Uppland, samt med andra regionala resurscentrum. En SWOT-analys där styrkor, svagheter, möjligheter och hot för Film i Uppland och på filmområdet i länet beskrivs, avslutar analysdelen. Slutligen i del fem, Fortsatt utveckling av Film i Uppland, sammanfattas och diskuteras vad som kommit fram, och en framtida vision för Film i Uppland samt förslag på mål och strategier för att nå dit formuleras. 4

5 2 FILM I UPPLAND 2.1 Historik Statligt stöd till regionala resurscentrum för film och video År 1997 började staten genom Svenska Filminstitutet ge stöd till uppbyggandet eller utvecklandet av regionala resurscentrum för film och video. På flera håll i landet hade sådana centrum redan varit verksamma under varierande tid och nu gjordes en samlad satsning för att utveckla verksamheterna samt möjliggöra för fler att startas. Syftet var främst att öka möjligheterna för barns och ungas eget skapande inom film och andra medier, samt att främja utvecklingen av filmverksamhet på lokal och regional nivå i hela landet. Av huvudmännen för resurscentrumen lokala eller regionala organisationer, främst landsting krävdes en ekonomisk satsning på minst samma summa som från statligt håll, som motprestation för att få ta del av stödet. Inrättandet av Film i Uppland För att utreda möjligheterna till att starta ett regionalt resurscentrum för film och video i Uppsala län, gjordes år 1997 en kartläggning av länets förutsättningar på film- och medieområdet. Kartläggningen gjordes av Peter Oscarsson på uppdrag av Kultur i länet/ Landstinget i Uppsala län och utmynnade i rapporten Regionalt resurscentrum för Film och Video i Uppsala län. Förslag till hur ett regionalt resurscentrum för film och video i Uppsala län skall kunna organiseras och finansieras. Rapporten pekade på behovet av film- och mediepedagogisk verksamhet för barn och unga i länet. Det konstaterades bland annat att 1997 fanns skolbio endast i två av länets kommuner samt att medieverkstad endast fanns i en kommun. Samtidigt fanns det i alla länets kommuner biografer av varierande storlek och kvalitet samt med olika frekvens och form för verksamheten. Utifrån dessa förutsättningar föreslog rapporten att ett regionalt resurscentrum för film och video skulle inrättas i Uppsala län, med tyngdpunkt på barn och unga som målgrupp för insatserna. Enligt verksamhetsplanen som rapporten lade fram skulle de huvudsakliga arbetsuppgifterna vara att: Stödja kommunerna i sitt arbete med skolbio. Ge stöd och rådgivning till biografägare och biografdrivande föreningar i länet. Anordna utbildningsdagar för lärare, skolpersonal och andra som arbetar med barn och ungdom i länet. Stödja Uppsala Filmfestival (numera Uppsala Internationella Kortfilmfestival) och verka för dess regionala betydelse. Samordna verksamheter i länet på det mediepolitiska området. Ansvara för information till länets olika medieinstitutioner och hjälpa till att knyta kontakter mellan dem. Främja yttrandefriheten genom att underlätta för eget skapande på film och video. Särskild tonvikt bör läggas på barn och ungdom. Verka för ett bredare filmutbud på biograf i regionen och verka för att varje kommun tar fram ett filmpolitiskt handlingsprogram. Hjälpa kommunerna och biografägare med information om ansökningsförfarande vad gäller stöd för skolbio, biografstöd m.m. Utveckla ett system för uthyrning av utrustning till skolor, länskulturinstitutioner och det regionala kulturlivet. 5

6 Det regionala resurscentrumet för film och video i Uppsala län startades upp 1998 då en filmkonsulent anställdes på halvtid; 1999 utökades verksamheten till en heltidstjänst och resurscentrumet fick namnet Film i Uppland (med Uppsala län som arbetsfält även om namnet antyder ett större område). Film i Uppland är placerat vid Kulturenheten inom Landstinget i Uppsala län. Finansieringen av Film i Uppland delades från starten mellan landstinget i Uppsala län och Svenska Filminstitutet. Stödet från statligt håll för verksamheten låg för 1999 på 200 tkr och motprestationen från landstingets håll var lika stor, vilket gav en budget på 400 tkr för Film i Uppland, det första året som verksamheten bedrevs på heltid. Utvärdering av statligt stöd till regionala resurscentrum för film och video 2003 gjordes en utvärdering av det regionala filmstödet, inför att det var dags att omförhandla filmavtalet från 2000 som skulle löpa fram till Utvärderingen gjordes av Kim Forss på uppdrag av Svenska Filminstitutet och resulterade i rapporten Utvärdering av stöd till regionala resurscentrum för film och video. En rapport till Svenska Filminstitutet. I rapporten konstateras främst att regionala resurscentrum på relativt kort tid har byggt upp verksamheter i hela landet och skapat en struktur på filmområdet som inte funnits tidigare. Denna utveckling har framför allt byggt på lokala initiativ och drivits fram av engagerade eldsjälar, men det statliga stödet har varit en underlättande faktor. Det statliga stödet har ökat betydligt sedan starten 1997, men motprestationen av de regionala och lokala huvudmännen har överlag varit avsevärt större. Vidare pekar rapporten på att målen för det statliga stödet till regionala resurscentrum har varit öppna, vilket tillåtit olika prioriteringar och utveckling för verksamheterna beroende på lokala förutsättningar och målsättningar. Detta har lett till att verksamheten vid de olika regionala resurscentrumen varierar något, men ändå kan delas in i tre huvudsakliga dimensioner mediepedagogik och skolbio, visning och biografstruktur, samt filmproduktion. Det poängteras att områdena överlappar varandra och att projekt och verksamheter ofta skär över flera områden. Vid de mindre regionala resurscentrumen tenderar dock främst det mediepedagogiska arbetet och skolbio att prioriteras, medan de större regionala resurscentrumen, som i vissa fall även är regionala filmproduktionscentrum, också till stor del satsar på produktion. Det menas i rapporten att det överlag satsas mindre resurser på visning och biografstruktur, troligtvis bland annat på grund av att andra organisationer gör insatser på området. Rapporten belyser att den regionala satsningen inom film har varit en starkt bidragande faktor i att utvecklingsmöjligheterna för filmare har ökat i hela landet, att mediepedagogik har blivit ett välkänt begrepp och att filmkulturella insatser har nått ut till barn och unga, att det svenska filmlandskapet har mångfaldigats med fler olika berättelser och miljöer, samt att filmindustrin inte längre är koncentrerad enbart till Stockholm. Den svenska filmen har berikats både resursmässigt och innehållsmässigt av den regionala dimensionen, betonar rapporten. Slutligen pekar rapporten på att det regionala filmstödet behöver ökas för att de mål man arbetar mot ska kunna uppnås. En modell med en minimi- och maximinivå för det statliga stödet föreslås, där resurstilldelningen bygger på omfattningen av och prioriteringarna i resurscentrumens verksamhet samt på de regionala huvudmännens motprestationer. 6

7 2.2 Film i Upplands verksamhet Uppdrag Film i Upplands uppdrag är tydligast formulerat i riktlinjerna för det statliga stödet till regionala resurscentrum för film och video, som tillsammans med landstingets insats finansierar verksamheten. De riktlinjerna fastslår att stödet syftar till att främja regional och lokal filmverksamhet med tyngdpunkt på insatser riktade till barn och ungdom samt att det avser de tre huvudområdena pedagogik, visning/spridning, samt produktion. Vidare preciseras ytterligare att stödet ska främja utveckling av filmkulturell verksamhet för barn och ungdom såsom skolbio, mediepedagogik och eget skapande med rörlig bild bevara och förstärka biografstrukturen främja visning och spridning av värdefull film främja kompetensutveckling på filmområdet utveckla kort- och dokumentärfilmsproduktion i länet bidra till regional samordning med befintliga aktörer såsom skolor, visningsorganisationer, biografägare och filmare Uppdraget för Film i Uppland från landstingets håll kan ses som de uppgifter som föreslogs i den ovan nämnda kartläggningen från Dessa uppgifter sammanfaller i stort med riktlinjerna för det statliga stödet, även om några uppgifter utifrån kartläggningen är mer detaljerade och har sin utgångspunkt i de regionala förutsättningarna i Uppsala län. På en mer övergripande nivå är landstingets kulturstrategier en ledstjärna för alla landstingets kulturverksamheter. Längre fram i denna genomlysning analyseras Film i Upplands verksamhet utifrån de nya kulturstrategier för landstinget som antogs i slutet av De tidigare kulturstrategierna från 1998 baserades på de nationella kulturpolitiska målen och lyfte bland annat fram att barn och ungdomar ska vara en prioriterad målgrupp samt att satsningar på dittills eftersatta konstområden, till exempel film, ska prioriteras. Detta stämmer väl överens med Film i Upplands verksamhet och riktlinjerna för det statliga stödet, vilka alltså i praktiken fungerar som uppdrag. Verksamhet Film i Upplands verksamhet består till största delen av filmkulturell verksamhet för barn och ungdom samt fortbildningar och kurser för lärare, men även av andra insatser, med utgångspunkt i det breda uppdraget. Verksamheten beskrivs nedan, utifrån Film i Upplands verksamhetsberättelser de senaste fyra åren, med tyngdpunkt på år 2005: Filmkulturell verksamhet för barn och ungdom - stödjande av skolbioverksamhet, genom tips och råd samt förmedling, hjälp och stöd i lärarfortbildningar kring skolbio - förmedlande eller genomförande av filmverkstäder och andra workshops främst riktade mot skolan, såsom animationsverkstad, verkstad i mangateckning, projekten Digitala historier och DOX där elever i flera steg får göra kort- respektive dokumentärfilm - Film i Upplands egen regionala videofilmtävling Focus 7

8 - regional noo-festival, där vinnarna sedan går vidare till en större final som inbegriper flera län - anordnande av den regionala turnén av några filmer från Kortfilmfestivalen UNG - växthusprojektet UngFilmFramåt, som drivs i samarbete med Film i Sörmland, Film i Västmanland och Film i Örebro län och som innebär en utbildning i filmskapande för två ungdomar från varje län Insatser för att bevara och förstärka biografstrukturen i länet - biografträffar med information och initiering av samarbeten - användandet av landsortsbiografer i den regionala turnén med filmer från Kortfilmfestivalen UNG - visst stöd till landsortsbiograf för filmvisningar för barn och ungdom i skolan Insatser för visning och spridning av värdefull film - den regionala turnén av några filmer från Kortfilmfestivalen UNG, samt under 2005 även en mindre turné med kortfilmer för vuxna - mindre bidrag till ett fåtal föreningar för anordnandet av filmfestival - medverkan i urvalet av filmer till sektionen Kortfilmfestivalen UNG inom Uppsala Internationella Kortfilmfestival Fortbildning - animationsverkstäder och andra praktiska verkstäder för lärare - viss undervisning inom kursen Film och media A, på Institutionen för lärarutbildning vid Uppsala universitet - ett omfattande filmfortbildningsprogram för lärare i Håbo kommun (10 tillfällen, höstoch vårterminen under 2005) med både praktiskt och analytiskt arbete - förmedling, subventionering eller anordnande av olika former av studiedagar, kurser och föredrag kring film och media främst för lärare Utbudsdagar - förhandsvisning av filmer för lärare - medverkan i anordningen av den årliga Utbudsdagen för barn- och ungdomskultur, i samarbete med de barn- och ungdomsansvariga länskonsulenterna inom andra konstområden (nätverket Kulturkraft) Regional samordning och festivaler - samarbete inom nätverket Kulturkraft, med barn- och ungdomsansvariga länskonsulenter inom olika konstområden 8

9 - samordning och samarbete med Film i Sörmland, Film i Västmanland och Film i Örebro län kring växthusprojektet UngFilmFramåt samt kring filmtävlingen noofestivalen - samordning kring den regionala turnén av några filmer ur Kortfilmfestivalen UNG Filmarbetarträffar och teknikstöd - årlig filmarbetarträff i samarbete med Media Desk - teknikstöd i form av subventionering av teknik som hyrs främst via Nordens Folkhögskola Biskops-Arnö, till ett fåtal kort- och dokumentärfilmsproduktioner - mindre resesponsring till filmare från länet för representation vid festivaler och andra evenemang utanför länet Utveckling Tyngdpunkten i Film i Upplands arbete är och har sedan starten varit filmkulturell verksamhet för barn och ungdom, samt fortbildning och kurser för personal inom skolan. De första åren fokuserades mycket på att stödja och stimulera till startandet av skolbioverksamhet i länets kommuner. Vid en blick på de senaste fyra årens verksamhetsberättelser kan vidare skönjas en utveckling. Verksamheten riktad mot barn och ungdom har utökats, nya projekt har prövats och stabiliserats på området, likaså har insatserna på fortbildningsområdet ökats. Även en ökning av olika former av stöd till produktion av kort- och dokumentärfilm är märkbar, speciellt under Området gällande förstärkande av biografstrukturen i länet har överlag inte varit lika prioriterat. Film i Upplands verksamhet har dock i stort expanderat. Ekonomi Film i Upplands sammanlagda anslag från stat och landsting det första året verksamheten bedrevs på heltid var som tidigare nämnts 400 tkr. Nedan följer en uppställning över hur det statliga stödet och landstingsanslaget förändrats över de senaste fyra åren. År Landstingsanslag Statligt stöd Sammanlagt tkr 200 tkr 550 tkr tkr 200 tkr 550 tkr tkr 300 tkr 662 tkr tkr 290 tkr 660 tkr (2006) (580 tkr) (400 tkr) (980 tkr) Stödet från staten har skiftat en del, delvis på grund av att stödet varit en del av filmavtalet och därför berott på den sammanlagda ekonomin däri, medan stödet från och med 2006 har lyfts ur filmavtalet och höjts. Landstingsanslaget har ökat försiktigt men mer kraftigt till detta år. Till Film i Upplands intäkter hör också eventuella bidrag till projekt samt avgifter för kurser och verkstäder, bland annat. Den totala omsättningen har ökats från omkring 700 tkr 2002 till omkring 800 tkr Efter filmkonsulentens lön, arvoden till föreläsare och animatörer, kostnader för teknik, resor, egen fortbildning med mera, kvarstår vanligtvis verksamhetsmedel på omkring 100 tkr. Några större utgiftsposter däri är den regionala turnén med filmer ur Kortfilmfestivalen UNG samt anordnandet av den egna videofilmfestivalen Focus och den regionala noo-festivalen. Det rör sig exempelvis om utgifter för filmhyra, lokalhyra, 9

10 marknadsföring, priser, jury, med mera. Förutom verksamhetsmedel går också en del av budgeten till utdelandet av olika bidrag såsom teknikstöd, resesponsring och bidrag till anordnandet av filmfestivaler. Denna utgiftspost har ökat från drygt 20 tkr 2002 till drygt 40 tkr Aktuellt Nytt filmavtal I regeringens proposition Fokus på film en ny svensk filmpolitik redovisas bland annat det nya filmavtalet samt föreslås i och med det ett delat ansvar för filmpolitiken. Filmavtalet som gäller för perioden träffades i september 2005 och finansieras gemensamt av staten och ett antal större aktörer inom film- och TV-branschen. Målen med avtalet är bland annat att stödja förnyelse och utveckling av svensk filmproduktion samt verka för att den ska utgöra en dynamisk tillväxtbransch, att förbättra villkoren för kvinnliga filmskapare, att verka för att svensk film speglar hela landet samt når en större publik. Koncentrationen i filmavtalet ligger på produktionsstöd samt vissa distributions- och visningsstöd. En viktig förändring gentemot det tidigare filmavtalet är att staten övertar finansieringen av övriga uppdrag för Svenska Filminstitutet, främst inom det filmkulturella området. Dit hör exempelvis stöd till regionala resurscentrum för film och video, vars finansiering alltså hamnar utanför filmavtalet. För de huvudsakligen filmkulturella åtgärderna utanför filmavtalet avsätter staten under 2006 cirka 115 mkr, vilket är tänkt att öka med 5 mkr per år för att från och med 2008 ligga på cirka 125 mkr årligen. Digital bio I och med den starka utvecklingen av digital teknik på olika områden finns det numera flera sätt och platser än via biografen att uppleva film. Men den digitala tekniken är inte enbart ett hot utan också en möjlighet för biografen. Inom fem år kommer troligtvis all filmproduktion, filmdistribution och filmvisning vara digitalt baserad, och uppladdningen inför en omställning till digital visningsteknik för biografer i Sverige och internationellt har påbörjats. Digitaliseringen av biograftekniken innebär dock en risk för att många små biografer, som inte har resurser till nödvändiga investeringar, går omkull då distributörerna så småningom går över till enbart digitala kopior. En arbetsgrupp tillsatt av Svenska Filminstitutet, Arbetsgruppen Digital Bio, fick vid årsskiftet 2005/2006 i uppdrag att följa den digitala biografutvecklingen och ta fram förslag inriktade på att stödja och främja utvecklingen i hela landet. Med särskilt fokus på de små biografernas situation men samtidigt utifrån ett helhetsperspektiv, lade arbetsgruppen i augusti 2006 fram en Rapport och förslag till utvecklingsplan för digital bio. I rapporten föreslås bland annat att en fond för stöd till investering i digital teknik inrättas, där medel kan sökas av biografer på små till medelstora orter. Men arbetsgruppen föreslår även att samtliga biografer i landet bör kunna få räntefria lån för omställningen till digital teknik, då små och stora biografers välmående hänger ihop och en samordnad utveckling är önskvärd. I rapporten föreslås även att ett särskilt distributionsnätverk för kort- och dokumentärfilm upprättas, för att öka den digitala spridningen av filmer ur dessa genrer. Sammanlagt ser man framför sig att en kraftfull offentlig insats för utvecklingen av digital bio skulle förhindra en hotande 10

11 biografdöd samt stärka och öppna nya möjligheter för den kulturella infrastrukturen, och därigenom vara av stort kulturpolitiskt värde. Ett fjärde regionalt filmproduktionscentrum i Stockholm-Mälardalen Tre av de regionala resurscentrum för film och video som finns i landet, har utsetts av regeringen till filmproduktionscentrum. Det gäller Film i Väst, Filmpool Nord och Film i Skåne, och innebär att de får statligt stöd för att producera långfilm i sina respektive regioner. De fungerar som samproducenter för filmer samt ställer krav på viss lokal anknytning vad gäller var produktionen sker och vilka produktionsmedel som används. För mindre än tio år sedan skedde fortfarande den absoluta merparten av filmproduktionen i Stockholmsregionen. Där fanns infrastrukturen och kompetensen koncentrerad, och även närheten till Svenska Filminstitutet var en betydande faktor. Det var bland annat för att råda bot på denna koncentration av filmproduktionen som initiativ till en regionalisering av filmlandskapet togs. Idag finns flera framgångsrika filmverksamheter ute i landet, och exempelvis Västra Götaland är omtalat som en filmregion även ute i Europa, med Film i Väst som en betydande aktör. Merparten av alla filmproduktioner sker idag utanför Stockholm och Mälardalsregionen. Tillgången till regionalt stöd har blivit en viktig faktor för var i landet en filmproduktion förläggs. Därför har det tagits initiativ till att inrätta ett fjärde regionalt filmproduktionscentrum i Stockholm-Mälardalen. Stockholms läns landsting har beviljats ett stöd på 1 mnkr från Svenska Filminstitutet för att utveckla långfilmsproduktion i området, och under sommaren har intensivt utredningsarbete pågått. I mitten av augusti lades ett förslag fram, där en plan för organisation, finansiering och verksamhet för Filmpool Stockholm-Mälardalen presenterades. Huvudverksamheten för filmpoolen ska bestå i en filmfond för toppfinansiering av för regionen intressanta filmprojekt, främst långfilm och tv-drama, men även kort- och dokumentärfilm. En filmkommissionär verksamhet ska även etableras, för att marknadsföra regionen internationellt som produktionsplats. Målet fram till 2010 är produktionen av ett tiotal svenska långfilmer per år, en ökad andel internationell filmproduktion i regionen, samt produktionen av professionella kort- och dokumentärfilmer per år. Kostnaderna beräknas till omkring 14 mnkr 2007 vilket ökar till omkring 32 mnkr kronor Filmpoolen föreslås bli aktiebolag, med säte i Storstockholm men även med lokala noder kring spetsverksamheter i hela Mälarregionen. Inblandade i filmpoolen hittills är förutom Stockholms läns landsting även Stockholms stad, Botkyrka kommun, Solna kommun, Regionförbundet Örebro län samt branschföreningen Stockholm Film Commission. Nya intressenter ska erbjudas möjlighet att ansluta sig som samarbetspartners kring den eller de delar av filmpoolen som ses som intressanta, ifall helt delägarskap inte är aktuellt, och bidra till poolen utefter vilka delar som brukas och efter den egna skattekraften. Nya kulturpolitiska mål och strategier för landstinget I november 2005 antog landstingsfullmäktige dokumentet Konstpolitik, kulturpolitik, kulturplanering. Övergripande mål och strategier för landstingets kulturinsatser. Dokumentet började gälla den 1 januari 2006, och är en vidareutveckling och förnyelse av de tidigare kulturstrategierna från I Konstpolitik, kulturpolitik, kulturplanering har de övergripande målen och strategierna formulerats utifrån ett analysverktyg (fritt skapat efter Göteborgs stads kulturpolitiska strategi, 11

12 version 1.0, 1998) där den samlade kulturpolitiken ses som en cirkel, indelad i tre delar, vilka står för olika områden och perspektiv. I det konstpolitiska perspektivet är den professionella konsten i centrum och utgångspunkt för politiska beslut. I det kulturpolitiska perspektivet, här i en mer avgränsad betydelse, är människan och hennes delaktighet i kulturlivet i centrum. På kulturplaneringens område är regionen, både centrum och periferi samt bland annat förbindelserna där emellan, utgångspunkten. Målen och strategierna är i korthet dessa: Länet har ett rikt konstliv av hög kvalitet (Konstpolitik) För att nå målet ska landstinget - Underlätta för professionella konstnärer att verka i länet. - Stimulera till ökad bredd och mångfald i länets konstliv. - Visa öppenhet för ny teknik och nya konstformer. - Främja gränsöverskridande möten. Länets invånare är kulturellt delaktiga (Kulturpolitik) För att nå målet ska landstinget - Ge länets invånare möjlighet att vara skapande, kreativa och aktiva. - Ge länets invånare ökad tillgänglighet till konstupplevelser. - Underlätta för människors möten. - Stödja länsinvånarnas kunskapssökande. Regionen erbjuder en attraktiv livsmiljö (Kulturplanering) För att nå målet ska landstinget - Bidra till att kulturen blir mer tillgänglig i hela länet. - Integrera konst och kultur i det offentliga rummet. - Öka intresset och förståelsen för kultur som utvecklingsfaktor. - Verka för ett rikt kulturliv som kan medverka till att utveckla länets profil. 12

13 Isärhållandet av de olika perspektiven och områdena underlättar för analys och ger förutsättningar för en mer nyanserad debatt, samt synliggör andra politiska områdens beröringspunkter med den samlade kulturpolitikens. Samtidigt är de olika perspektiven delar av en helhet och samverkar och påverkar varandra. Insatser inom konstpolitikens område kan ge återverkningar på kulturpolitikens område och vice versa, insatser på kulturplaneringens område kan bidra till positiva effekter på både konstpolitikens och kulturpolitikens område, och så vidare. Delarna och helheten måste ses och förstås i ljuset av varandra. I Konstpolitik, kulturpolitik, kulturplanering beskrivs även landstingets roll på kulturområdet. Det framhålls att landstingets insatser ska vara till nytta för hela länet. Vidare ska den regionala nivån av kulturpolitiken kommunicera med, samarbeta med och förmedla mellan de lokala, nationella och internationella nivåerna. Landstinget har en stödjande, samordnande och kompletterande funktion gentemot det lokala kulturarbetet, men ska inte ersätta det kommunala ansvaret. Den egna regionala kulturverksamheten och de konsultativa, kompetensutvecklande och nätverksbyggande insatserna är viktiga verktyg i arbetet för att uppnå de övergripande målen ett län med en attraktiv livsmiljö, präglat av ett rikt konstliv och av kulturellt delaktiga invånare. Uppsala län utökas med Heby kommun Från och med årsskiftet blir Heby kommun en del av Uppsala län. Heby kommun har drygt invånare och en areal på omkring 1172 kvadratkilometer, samt består av flera mindre orter förutom Heby. I och med Heby kommuns länsbyte blir Film i Upplands arbetsfält utökat. Förberedelser för detta påbörjas under hösten FILM I UPPLAND I LÄNET I detta avsnitt beskrivs och resoneras kring huvudlinjerna i informationen, behoven och önskemålen kring film och media generellt och Film i Upplands verksamhet specifikt som framkommit vid kontakter med olika aktörer i länet. Först följer en kort beskrivning av kommunerna och deras förutsättningar och organisation på kulturområdet i nuläget, med fokus på kultur för barn och unga i skolan eftersom det är en viktig målgrupp för Film i Uppland. Beskrivningen ska alltså inte ses som en fullständig kartläggning av kommunernas verksamhet på kulturområdet. Informationen är hämtad från samtal med representanter från kommunerna samt andra aktörer på filmområdet i länet. Uppgifter kring länets och kommunernas landareal och befolkning är hämtade från SCB:s webbplats och gäller för år Länet och kommunerna Uppsala län består av sju kommuner i dagsläget Enköpings kommun, Håbo kommun, Knivsta kommun, Tierps kommun, Uppsala kommun, Älvkarleby kommun och Östhammars kommun. Kommunerna varierar relativt mycket i storlek och befolkningsmängd, och även något vad gäller kommunal organisation på kulturområdet. Trots att Uppsala län inte är ett av Sveriges större län till ytan är avstånden mellan orter och städer ofta långa, och det är vanligt att kommunerna har flera kärnorter, vilket ibland gör kommunikationerna tidsödande. Uppsala län har en landareal på drygt 7000 kvadratkilometer och en sammanlagd befolkning 13

14 på drygt invånare. Befolkningsmässigt är Uppsala län det sjätte största av rikets 21 län. Ungefär två tredjedelar av länets befolkning bor i Uppsala kommun. Enköpings kommun Enköpings kommun ligger i den sydvästra delen av Uppsala län, har en landareal på omkring 1180 kvadratkilometer och en befolkningsmängd på drygt invånare. Kommunens organisation på kulturområdet består av en kulturförvaltning som styrs av kulturnämnden. Inom kulturförvaltningen ryms verksamheter såsom bibliotek, museum, Musik- och dansskola och allmänkultur. Till allmänkulturen hör bland annat kultur riktad mot barn och ungdom via skolan, vilket en kultursekreterare har speciellt ansvar för. Skolorna lägger en viss summa per elev eller avdelning till budgeten för kulturverksamheten. Det finns ett system med kulturombud i skolorna för förmedling av information och önskemål om kulturutbudet. Evenemang ordnas med jämna mellanrum i Medborgarhuset Joar Blå, men även på filialbibliotek eller i skolornas gymnastiksalar. Man har även skolbioverksamhet på Joar Blå, med regelbundna visningar efter ett program som sätts av kultursekreteraren i samråd med kulturombuden. Håbo kommun Håbo kommun ligger bredvid Enköpings kommun i den södra delen av Uppsala län och har en landareal på drygt 140 kvadratkilometer samt en befolkning på drygt invånare. Kommunen har ingen särskild kulturförvaltning längre, utan all kulturverksamhet ryms under bildningsförvaltningen som styrs av bildningsutskottet, ett utskott ifrån kommunstyrelsen. Bildningsförvaltningen sköter även för-, grund- och gymnasieskola, kommunala musikskolan, biblioteks- och fritidsverksamhet, med mera. Centralt inom förvaltningen är skolverksamheten med Håboskolan som ett eget koncept. Det finns ingen kultursekreterare, men en grupp av styrande inom olika verksamheter inom bildningsförvaltningen samarbetar kring kultur för barn och unga, samt håller i en pott kulturpengar som delas ut till skolor för föreställningar, kulturprojekt och liknande. På skolorna finns kulturråd, grupper med skolledning, lärare och elever representerade, som ska syfta till att hitta kulturprojekt med pedagogiska tankar bakom. Kommunen har skolbioverksamhet som nyttjas regelbundet av ett antal skolor, om än inte alla. Knivsta kommun Knivsta kommun ligger i den södra delen av Uppsala län och var till och med 2002 en del av Uppsala kommun. Kommunen har en landareal på omkring 283 kvadratkilometer och en befolkning på drygt invånare. Kommunen har en gemensam förvaltningsorganisation för alla verksamheter, med sakkunniga tjänstemän inom olika områden som ger stöd till nämnderna. Kultur- och fritidsverksamheten styrs av Skol-, kultur- och socialnämnden som även ansvarar för skola, vård och omsorg. Biblioteket utgör en stor del av kulturverksamheten. I övrigt finns ingen kultursekreterare på heltid, men en blygsam budget för bidrag till kulturarrangemang inom skolan eller föreningslivet som fördelas av handläggare på kulturområdet. Man har gjort ansatser till att starta upp skolbioverksamhet i kommunen och det finns positiva framtidsutsikter, men det har inte satts igång i nuläget. Tierps kommun Tierps kommun ligger i den norra delen av Uppsala län, har en landareal på 1550 kvadratkilometer och en befolkning på omkring invånare. Kommunen har en kulturoch fritidsenhet som styrs av Kultur- och fritidsnämnden och som sköter bibliotek, bidrag till föreningar och organisationer, barnkulturverksamhet, idrotts- och fritidsverksamhet, med mera. En kultursekreterare för barn och ungdom har bland annat hand om kultur i skolan, 14

15 olika kulturarrangemang anordnas varje år för elever i grundskolan. Skolorna lägger en viss summa per elev till budgeten för kulturverksamheten. I skolorna finns ett system med kulturombud som tar emot och förmedlar information och önskemål om utbud samt ansvarar för samordning av kulturfrågor i skolorna. Det finns ingen skolbioverksamhet i kommunen, men hos kultursekreteraren finns ett antal filmer som kan lånas ut till skolor. Uppsala kommun Uppsala kommun är den största kommunen i Uppsala län, både till yta och till befolkning, och ligger i mitten av länet. Kommunen har en landareal på omkring 2190 kvadratkilometer och befolkningsmängden är drygt invånare. Organisationen på kulturområdet är uppdelad mellan uppdragsnämnd och uppdragskontor å ena sidan samt produktionsnämnd och produktionsförvaltning å andra sidan. Exempelvis ger Kulturkontoret som styrs av Kulturnämnden uppdrag åt förvaltningen Uppsala produktion vård och bildning (UVB) som styrs av Produktionsnämnden för vård och bildning. Kultur för barn och unga i skolan är Barn- och ungdomsnämndens (BUN) ansvar som även de ger uppdrag åt UVB. Vidare ansvarar BUN för skolverksamhet, fritidsverksamhet, musikskola, föreningsstöd, socialtjänst, med flera områden som gäller åldersgruppen 0-20 år. Det finns ingen särskild kultursekreterare inom UVB, men det finns en barnkulturkonsulent med uppgift att samordna och förmedla information och kontakter gällande kultur till förskola och skola. Barnkulturkonsulenten arrangerar dock inga kulturprogram för barn i skolan. Det finns ett system med kulturombud på skolorna för mottagande och förmedling av information gällande kultur. Kommunen har skolbioverksamhet, med regelbundna visningar på biograf Spegeln, efter ett program som sätts av kommunens skolbioansvarige i samråd bland annat med lärare i skolorna. Älvkarleby kommun Älvkarleby kommun ligger längst norrut i Uppsala län och har en landareal på drygt 210 kvadratkilometer samt en befolkning på ungefär 9000 invånare. Kommunen har en kultur- och fritidsförvaltning som lyder under kultur- och fritidsnämnden. Till förvaltningen hör bibliotek, kulturmiljövård, fritidsverksamhet, allmänkultur, med mera. Det finns inte längre någon egentlig kultursekreterare och heller inte någon regelbunden programverksamhet för barn och ungdom i skolan, men i samarbete med Älvkarleby Riksteaterförening anordnas ibland teater för skolelever. En kulturassistent på förvaltningen förmedlar information kring kultur till skolorna via skolassistenter och egna kontakter. Förut fanns i kommunen en regelbunden skolbioverksamhet, men nu ligger verksamheten i praktiken vilande och visningar sker sporadiskt. Östhammars kommun Östhammars kommun ligger i den nordöstra delen av Uppsala län, har en landareal på omkring 1470 kvadratkilometer och en folkmängd på drygt invånare. Kommunen har en kulturförvaltning som styrs av kulturnämnden och som ansvarar för bibliotek, kulturmiljövård, Östhammars Musikvecka, allmänkultur och kultur för barn och ungdom, med mera. Kultursekreteraren med särskilt ansvar för barn- och ungdomskultur håller bland annat i ett arrangörsstöd som kan sökas för kultur i skolorna samt har en rådgivande och sporrande roll gentemot skolorna i deras kultursatsningar. På skolorna finns ett system med kulturombud vilka fungerar som informationskanaler gällande kulturfrågor. Kommunen har regelbunden skolbioverksamhet, men den nyttjas inte av alla skolområden på grund av praktiska omständigheter såsom långa avstånd och tillgång till biografer. 15

16 3.2 Filmens förutsättningar i länet Film är en väl etablerad konstform i dagens samhälle, och konsumeras på en vardaglig eller regelbunden basis av många. Utbudet är stort, inte minst via tv, video och DVD. I Uppsala län finns dessutom ett antal enskilda biografer såväl som större biografkedjor, men landsortsbiograferna kan ha svårt att locka publik bland annat beroende på geografiskt läge och filmrepertoar. Ett antal aktiva filmkonstnärer, både unga och mer etablerade, har sin bas i länet. Mycket av filmskapandet dras dock till Stockholm på grund av möjligheterna där och de begränsade resurserna på filmområdet i Uppsala län. Vid kontakter med representanter för kommunerna i länet förmedlas det vidare att det inte råder brist på film och medier i barns och ungas liv, utan att det snarare är ett överflöd men av mycket varierande kvalitet. Chanser till eget skapande inom film är heller inte lika tillgängliga som utbudet av film att konsumera. Filmen kan sägas ha en grundstruktur i Uppsala län i och med konstformens etablerade status samt biografer och annan teknik som möjliggör konsumerandet av film, men det finns i nuläget inte så många andra större aktörer på filmområdet att samarbeta med för Film i Uppland. Det rör sig främst om Uppsala Internationella Kortfilmfestival, skolbioverksamheten i Uppsala kommun samt övriga skolbioansvariga i länet, dokumentärfilmsskolan vid Nordens Folkhögskola Biskops-Arnö, samt i någon mån AVcentralen i Uppsala kommun. 3.3 Film i Upplands roll och funktion gentemot kommunerna Genom en blick på Film i Upplands verksamhetsberättelser de senaste fyra åren kan man se att verksamheten främst har nått ut i Uppsala kommun, Enköpings kommun och Östhammars kommun, medan det varierat en del över åren vad gäller Håbo kommun och Knivsta kommun. I Älvkarleby kommun har Film i Upplands verksamhet nyttjats mer förut än i nuläget, medan i Tierps kommun har den nått ut i liten utsträckning generellt över åren. Detta hänger sannolikt en del samman med kommunernas olika organisation och förutsättningar på kulturområdet. I de kommuner där det finns en kultursekreterare med kontaktkanaler ut till skolorna och andra aktörer samt en fungerande samordning kring kultur i skolan, finns också en naturlig och tydlig samarbetspartner för Film i Uppland. Likaså fungerar skolbioansvariga som självklara kontakter i kommunerna, och ibland är det just kultursekreterarna som har den rollen. Finns inga av dessa funktioner i en kommun, blir det dock genast mer godtyckligt vilka kontakter som kan fångas upp samt vilken överblick och position de personerna har, vilket påverkar möjligheterna att nå ut med information. Samtidigt beror självklart kontakterna med och nyttjandet av Film i Upplands verksamhet till stor del på prioriteringar i kommunerna samt intresse hos enskilda kontaktpersoner. I de kommuner där Film i Upplands verksamhet har nyttjats flitigt tas det upp hur filmkonsulenten är ett viktigt stöd i skolbioverksamheten, som bollplank och rådgivande instans i filmfrågor samt som anordnande och förmedlande resurs i fortbildningsinsatser. Film i Upplands roll som konsult med spetskompetens på filmområdet samt som kontakt- och informationsförmedlare ses som värdefull. Vidare ses konsulenterna inom olika konstområden överlag som viktiga för att kulturen ska nå ut i länet och in i skolorna, och inte koncentreras enbart till Uppsala som ju är länets kulturcentrum. Film i Uppland tycks alltså i flera kommuner ses som en viktig resurs på olika sätt, vilket ju är positivt. En aspekt att lyfta fram i sammanhanget är dock balansgången för Film i Uppland att fungera som en sporrande, stödjande och kompletterande resurs, utan att helt ta över 16

17 kommunernas eget ansvar för att bedriva verksamhet och tillgodose de olika behoven som finns på filmområdet. Det är rimligt att tänka sig att förväntningarna på Film i Upplands roll och funktion i de olika kommunerna varierar något beroende på vilken beredskap och vilka resurser som finns tillgängliga lokalt på film- och medieområdet, vilka möjligheter det finns för att fånga upp intresset som Film i Upplands nedslag kan ge upphov till och för att skapa egna bestående verksamheter. 3.4 Behov och önskemål kring film och Film i Uppland Mediepedagogik och fortbildning uppskattat och efterfrågat Vid kontakt med aktörer inom de olika kommunerna förmedlas det att Film i Upplands mediepedagogiska verksamhet med olika projekt och verkstäder för barn och ungdom är mycket uppskattad. Det påpekas att film och media finns utbrett i vardagen och att det behövs mediepedagogiska insatser inriktade mot analys för att lära sig att hantera flödet, samt att eget filmskapande för barn och ungdom är positivt och behövligt. I det sammanhanget pekas på behovet av en resurs med film- och redigeringsutrustning tillgänglig för utlån, eftersom medieverkstäder oftast saknas i kommunerna. Projekt såsom Digitala historier lyfts fram som fungerande koncept, med en grundstruktur som fylls av ett innehåll byggt på elevers och lärares idéer och ett genomförande i flera steg. Det förmedlas önskemål om fortsättning med sådan verksamhet, samt ett utökande med nya grepp och idéer. Exempelvis tas det upp att dataanimering kunde vara intressant att få pröva på, samt att resonemang kring tv- och dataspel kunde tas in i analytiska mediepedagogiska sammanhang. Även fortbildning för lärare inom film och media ses som positivt, behövligt och efterfrågat. Lärarfortbildningarna som Film i Uppland anordnat omnämns av några som generellt uppskattade och lärorika. Kompetensutveckling riktad mot skolan kring användandet av kultur överlag i pedagogiska syften pekas på som viktigt. På flera håll lyfts Film i Upplands stöd och hjälp fram som avgörande för att kunna få till stånd lärarfortbildning inom film och media. Ökade insatser för den professionella filmkonsten Vid kontakter främst med olika aktörer inom det professionella filmlivet efterfrågas ökade insatser för att förbättra förutsättningarna i länet för den professionella filmkonsten. Det lyfts fram att projekt såsom UngFilmFramåt samt olika filmfestivaler och tävlingar som anordnas av Film i Uppland är positivt för stimulerandet och utvecklandet av filmlivet, men att det skulle behövas mer stöd även på nästa nivå i filmskapandet. Seminarier och kurser på filmområdet på en mer avancerad nivå än i nuläget önskas, samt samlade insatser för att stödja unga filmskapare med exempelvis kontaktförmedling, distribution, manusstöd, med mera. Vidare efterfrågas skapandet av någon slags plattform eller samlingspunkt för filmkonsten i Uppsala län, för att synliggöra resurserna som finns på området i länet samt möjliggöra samarbeten mellan olika slags aktörer. Någon form av resurspool med mer avancerad teknik som filmskapare kunde hyra eller låna, lyfts även fram som behövligt. Från olika håll förmedlas önskemål om mer ekonomiska resurser för Film i Uppland till att stödja olika filmprojekt. Det efterfrågas att Film i Uppland blir en tydligare aktör på fältet för kort- och dokumentärfilm, såsom regionala resurscentrum i flera andra regioner fungerar, med utbyggda former av produktions- och teknikstöd. 17

18 Ökade insatser för främjandet av biografstrukturen Från biografsfärens håll efterfrågas mer stöd och hjälp av Film i Uppland till de mindre biograferna som finns utspridda i länet. Film i Upplands funktion som nätverksbyggande och initierande till samarbeten ses som positiv, och man ser gärna fler liknande insatser. Men i tider där exempelvis ny digital visningsteknik är aktuellt önskas mer kontaktförmedling och råd och tips kring stöd som finns att söka, samt information kring exempel från andra delar av landet. Film i Upplands hemsida ses som en resurs som kunde utvecklas mer med samlad information om och för de enskilda mindre biograferna i länet. Ökade insatser på en strategisk nivå Från kommunhåll efterfrågas ökade insatser som kan sägas ligga på en strategisk nivå. Det rör sig om önskemål om speciella satsningar på filmområdet anpassade efter kommunernas skilda behov och förutsättningar. Det tas exempelvis upp att kommunernas olika organisation gör att strategierna för att nå ut och få fäste för verksamheter antagligen också behöver vara olika. Vidare lyfts önskemål om kurser och seminarier på en tjänstemannanivå fram, för att ge kunskaper om filmläget i länet, i Sverige och internationellt, vilket skulle ge mer på fötterna i argumentation kring egna satsningar inom film i de olika kommunerna. Även önskemålen och behoven inom andra områden som belyses ovan, pekar något i riktning mot att mer tid till lobbyarbete för filmsatsningar av också andra aktörer kunde vara värdefullt för filmområdet i länet i stort. Vidare önskas även från olika håll mer informationsinsatser kring Film i Uppland och dess verksamhet, i form av material såsom foldrar och informationsblad men också via en utveckling av hemsidan. Insatser för en ökad synlighet och information utåt kan även det ses som strategiskt arbete. Samarbete mellan konsulenterna Det tas upp från flera kommuner att projekt i samarbete mellan konsulenter för olika konstområden uppskattas. Särskilt ett projekt i samarbete mellan Film i Uppland och Dans i Uppland nämns som ett lyckat koncept, där filmen Billy Elliott om en pojkes väg till dansen visades för skolbarn och -ungdomar som efteråt erbjöds att prova på att dansa. Man tänker sig att det finns intressanta möjligheter till nyskapande projekt i samverkan mellan olika konstområden. Vidare förmedlas även önskemål om att konsulenterna inom olika konstområden hade en gemensam organisation för kommunerna att kommunicera med. Detta gäller främst för kommuner utan någon egen kultursekreterarfunktion, som tänker sig att en sådan organisation kunde underlätta samordning och överblick. Möjligtvis kunde nätverket Kulturkraft, med Uppsala läns barn- och ungdomsansvariga regionala konsulenter inom olika konstområden, få en ökad betydelse utifrån den aspekten. 3.5 Enstaka synpunkter kring film och Film i Uppland Här följer ett axplock av inhämtade tankar och synpunkter, kring filmläget i länet samt kring Film i Upplands verksamhet, från olika aktörer. - Filmkonsulenten är bra på att snappa upp nya trender och tendenser vad gäller film och medier bland unga, och Film i Uppland är en viktig resurs i att vara uppdaterad på området och informera kultursekreterare om nyheter. 18

19 - Det är inte brist på film i barns och ungdomars liv, men mediepedagogik behövs för att hantera och analysera medieflödet. Det behövs även tillgång till bra ungdomsfilmer som kanske inte når ut via de vanliga biografkedjorna. - Närheten till Stockholm gör att satsningarna på film regionalt är små, eftersom man antagligen tänker att filmkonst är nära tillgänglig ändå. Men det finns fantastiska miljöer och möjligheter samt aktiva filmare i länet dilemmat är bara att eftersom pengarna till film finns utanför länet dras filmandet ditåt. Detta gör i sin tur att filmkonsten i länet inte uppmärksammas här och genererar inte heller mer resurser till länet för filmkonst. - Film i Upplands erbjudanden och insatser vad gäller mediepedagogik är överlag väldigt uppskattade av lärarna. Det är verksamhet som är användbar och ligger på rätt nivå, det finns även teknik tillgänglig att låna ut. - Film i Upplands verksamhet är imponerande och produktiv, med fokus på barn och ungdom. Det som saknas är material som exempelvis broschyrer och infoblad om verksamheten att sprida. - Filmkonsulenten är drivande och ett viktigt stöd i skolbioverksamheten. Film i Uppland har stor betydelse vad gäller lärarfortbildning inom film och media, man skulle aldrig ha tid och kraft att ordna det själva. 3.6 Återknytning till uppdraget Här är det på sin plats med en återknytning till Film i Upplands uppdrag att främja utveckling av filmkulturell verksamhet för barn och ungdom, bevara och förstärka biografstrukturen, främja visning och spridning av värdefull film, främja kompetensutveckling på filmområdet, utveckla kort- och dokumentärfilmsproduktion i länet, samt bidra till regional samordning med befintliga aktörer på filmområdet. Vid en blick på Film i Upplands verksamhet kan det konstateras att insatser görs inom alla dessa områden. Tyngdpunkten ligger dock på filmkulturell verksamhet för barn och ungdom samt kompetensutveckling riktad till personal inom skolan. I den tidigare omnämnda utvärderingen av det statliga stödet till resurscentrum för film och video pekas just på att mindre resurscentrum generellt tenderar att prioritera det mediepedagogiska området. Verksamheten omnämns även som uppskattad och välbehövlig av flera kommuner, och Film i Uppland ses som en viktig resurs i att föra ut filmkultur och kompetens i länet och till barn och ungdom. I ett större perspektiv kan det sägas att Film i Upplands verksamhet alltså tycks fungera bra utifrån förutsättningarna, som varierar något i länet, samt svara mot ett reellt intresse och behov. De kommuner som haft och/eller har stadig kontakt med Film i Uppland verkar överlag se fram emot mer verksamhet av samma sort eller med nya idéer men i samma anda. Däremot verkar det finnas en del behov exempelvis på den professionella filmkonstens område, vad gäller förbättrandet av förutsättningarna för såväl nya förmågor som för redan etablerade. Likaså efterfrågas olika insatser för att förstärka biografstrukturen, och ökade insatser överlag på en strategisk nivå tycks behövas. För ett litet resurscentrum som Film i Uppland med begränsningar i budget och personella resurser krävs naturligtvis att prioriteringar görs kring verksamheter och målgrupper. Men det 19

20 ska här påpekas att nya insatser inom olika områden, t.ex. på biografområdet, har börjat göras under detta år i och med en utökad budget vilket har gett nya möjligheter för Film i Uppland. Verkan av sådan ny verksamhet har av naturliga skäl ännu inte blivit riktigt tydlig och kommer därför inte fram i nyttjarnas synpunkter och önskemål i detta läge. Behoven som kunnat urskiljas pekar dock mot att ökade insatser skulle behöva göras på olika nivåer och inom olika områden, främst vad gäller den professionella filmkonsten, men utan att nedprioritera den behövliga och väl fungerande filmkulturella verksamheten riktad till barn och ungdom. 4 ANALYS 4.1 Film i Uppland och landstingets nya kulturpolitiska mål och strategier Nedan följer en analys av Film i Upplands verksamhet utifrån landstingets nya kulturpolitiska mål och strategier, Konstpolitik, Kulturpolitik, Kulturplanering. De olika delarna i verksamheten sorteras efter vilket perspektiv i den samlade kulturpolitiken de främst kan hänföras till. Länet har ett rikt konstliv av hög kvalitet (Konstpolitik) För att nå målet ska landstinget - Underlätta för professionella konstnärer att verka i länet. - Stimulera till ökad bredd och mångfald i länets konstliv. - Visa öppenhet för ny teknik och nya konstformer. - Främja gränsöverskridande möten. Delar av Film i Upplands verksamhet som kan hänföras till målet och strategierna är - mindre bidrag till ett fåtal föreningar för anordnandet av filmfestival - medverkan i urvalet av filmer till sektionen Kortfilmfestivalen UNG inom Uppsala Internationella Kortfilmfestival - årlig filmarbetarträff i samarbete med Media Desk - teknikstöd till ett fåtal kort- och dokumentärfilmsproduktioner - mindre resesponsring till filmare från länet för representation vid festivaler och andra evenemang utanför länet Länets invånare är kulturellt delaktiga (Kulturpolitik) För att nå målet ska landstinget - Ge länets invånare möjlighet att vara skapande, kreativa och aktiva. - Ge länets invånare ökad tillgänglighet till konstupplevelser. - Underlätta för människors möten. - Stödja länsinvånarnas kunskapssökande. Delar av Film i Upplands verksamhet som kan hänföras till målet och strategierna är 20