MÅNDAGEN DEN 23 APRIL 2007

Transkript

1 1-001 MÅNDAGEN DEN 23 APRIL ORDFÖRANDESKAP: PÖTTERING Talman (Sammanträdet öppnades kl ) Återupptagande av sessionen Talmannen. Jag förklarar Europaparlamentets session återupptagen efter avbrottet torsdagen den 29 mars Justering av protokollet från föregående sammanträde: se protokollet Uttalanden av talmannen Talmannen. Förra veckan mördades tre personer som arbetade för ett kristet bokförlag på ett mycket grymt sätt i den turkiska staden Malatya. Det var ett avskyvärt dåd som jag fördömer mycket kraftfullt, och jag vill uppmuntra de turkiska myndigheterna att fortsätta sitt arbete för att reda ut alla omständigheter kring detta brott. Den turkiska regeringen har starkt kritiserat attackerna och jag uppmanar dem bestämt att se till att de ansvariga straffas för sina handlingar. Skyddet av religiösa minoriteter och deras rättigheter är en viktig del av rättsskipningen i alla demokratiska stater, och Europaparlamentet fördömer alla brott som begås av politiska eller religiösa extremister mot personer som har andra åsikter och övertygelser än dem själva. Jag måste informera parlamentet om att vi just har nåtts av nyheten att Boris Jeltsin, Rysslands före detta och första president, har avlidit. Vi uttrycker vårt deltagande med det ryska folket Inkomna dokument: se protokollet Avtalstexter översända av rådet: se protokollet Parlamentets sammansättning: se protokollet Utskottens och delegationernas sammansättning: se protokollet Undertecknande av rättsakter som antagits genom medbeslutandeförfarandet: se protokollet Arbetsplan Talmannen. Det slutgiltiga förslaget till föredragningslista som upprättades av talmanskonferensen vid sammanträdet torsdagen den torsdagen den 19 april 2007 har delats ut (artiklarna 130 och 131 i arbetsordningen). Följande ändringar har föreslagits: Måndagen: Socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet har begärt att omröstningen om Antolín Sánchez Presedos betänkande (A6-0133/2007) om grönboken om skadeståndstalan vid brott mot EG:s antitrustregler ska flyttas till onsdag kl Antolín Sánchez Presedo (PSE), föredragande. (ES) Detta betänkande är resultatet av det ökade samarbetet mellan utskottet för ekonomi och valutafrågor och utskottet för rättsliga frågor. Det kommer att debatteras sent i kväll och det finns vissa ändringsförslag som vi vill överväga för att försöka uppnå största möjliga samförstånd om betänkandet. Jag begär därför att omröstningen om betänkandet skjuts upp till på onsdag (Parlamentet samtyckte till detta förslag.) Onsdagen: Beslut om vissa dokument: se protokollet Muntliga frågor och skriftliga förklaringar (ingivande): se protokollet (DE) Gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa har föreslagit att omröstningen om Sharon Bowles betänkande om fastställande av gemensamma regler för rapporteringen av grunduppgifter om köpkraftspariteter (A6-077/2007) ska flyttas till torsdag kl Skriftliga förklaringar (artikel 116 i arbetsordningen): se protokollet Kommissionens åtgärder till följd av parlamentets resolutioner: se protokollet Sharon Bowles (ALDE), föredragande. (EN) Herr talman! Jag ska fatta mig mycket kort. Detta beror bara på att vi mycket sent i fredags mottog ett juridiskt yttrande från parlamentets rättstjänst och måste göra ett antal jämförelser med den text som vi har enats med rådet om.

2 (Parlamentet samtyckte till detta förslag.) (DE) Socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet har föreslagit att det ska vara möjligt att lägga fram förslag till en resolution om kommissionens yttrande om förstärkning av gemenskapens lagstiftning på området för information och samråd med arbetstagare, med avsikten att texterna ska tas upp till omröstning under nästa sammanträdesperiod Stephen Hughes (PSE). (EN) Herr talman! Vi är mycket glada över att kommissionsledamot Vladimír Špidla kommer att göra ett uttalande om information och samråd på onsdag kväll. Vi vill väldigt gärna få en möjlighet att lägga fram ett resolutionsförslag för att påminna om parlamentets ofta upprepade ståndpunkt: vi anser att det behövs en översyn av direktivet om ett europeiskt företagsråd. Vi förstår dock våra liberala kollegers ståndpunkt. De skulle föredra att höra vad kommissionsledamoten har att säga innan de binder sig för en resolution. Därför anhåller vi om att resolutionsförslaget ska behandlas i anslutning till uttalandet, men att omröstningen om det inte ska genomföras förrän vid nästa sammanträdesperiod i Bryssel Gunnar Hökmark (PPE-DE). (EN) Herr talman! Vi är emot resolutionsförslaget och vi är tveksamma till att det ska behandlas under sammanträdesperioden i Bryssel eftersom vi anser att viktiga frågor bör behandlas i utskotten. Vi har utskott för att parlamentet ska kunna fatta kraftfulla, viktiga och tillförlitliga beslut och därför håller vi fast vid detta. Viktiga frågor bör behandlas i utskotten. Det är därför vi har utskott här i Europaparlamentet (Parlamentet samtyckte till detta förslag.) (Arbetsplanen fastställdes.) Uppgifter om ekonomiska intressen: se protokollet Anföranden på en minut om frågor av politisk vikt Talmannen. Nästa punkt är anföranden på en minut om frågor av politisk vikt Erna Hennicot-Schoepges (PPE-DE). (DE) Herr talman! Posten som generaldirektör för parlamentets avdelningar i Luxemburg har nu varit vakant i sju månader. Jag ställde en fråga om detta i december 2006, vilken ni besvarade i februari i år, och ni sa att en intern finkamning hade visat sig vara resultatlös och att posten skulle utlysas genom ett externt uttagningsförfarande. Er avdelnings svar till Claude Turmes två månader senare var exakt detsamma. Enligt parlamentets personalförteckning finns det nu en tjänsteman från kommissionen som är tillfälligt anställd, som om den kvinna som för närvarande innehar posten och som har många års erfarenhet behöver någon som övervakar henne. Jag skulle nu vilja veta om någon kanske budgetutskottet eller kvestorerna har invändningar mot att denna post tillsätts snarast på korrekt sätt eller om det finns någon annan förklaring till det försenade rekryteringsförfarandet Talmannen. Tack så mycket. Vi ska undersöka detta Yannick Vaugrenard (PSE). (FR) Herr talman! EU:s stöd till Darfur sedan 2004 uppgår totalt till 304 miljoner euro, och det är positivt. Men vad hindrar oss från att vidta effektivare åtgärder på politisk nivå, från att äntligen få se ett slut på de brott mot mänskligheten som begås i denna region i världen? Tvåhundratusen döda, två miljoner personer som fördrivits vad mer krävs för att vi verkligen ska vidta åtgärder och inte längre nöja oss med slutsatser där vi bara förklarar att vi är oroade? Hur många fler människor måste dö innan vi slutligen bestämmer oss för att omsätta våra ord i handling? Åklagaren vid Internationella brottmålsdomstolen har lagt fram omfattande bevis mot personer som anklagas för krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten, och en av dem är minister i Sudans regering. Vi har utfärdat en lång rad sanktioner mot moldaviska separatister, upprorsmakare i Kongo, Liberia och Elfenbenskusten samt mot de vitryska ledarna. Låt oss tillämpa dessa sanktioner viseringsförbud, frysning av tillgångar på alla personer som finns med i rapporterna från Förenta nationernas undersökningskommission och expertgrupp. Låt oss sluta med att göra uttalanden för att lätta vårt samvete och låt oss slutligen gå till mer praktisk handling, utan att oroa oss för geopolitiska förutsättningar Graham Watson (ALDE). (EN) Herr talman! Några av Europaparlamentets ledamöter som skulle ha talat vid en multinationell konferens i Singapore den 13 april förbjöds av Singapores regering att tala vid konferensen. De fick i själva verket höra att de omedelbart skulle gripas om de talade. Denna konferens handlade inte specifikt om Singapore. Det var en konferens för liberala och demokratiska parlamentsledamöter från Asien och Europa om demokratins utveckling på de båda kontinenterna. Samarbetet mellan europeiska och asiatiska parlamentsledamöter har lett till att många sådana konferenser har anordnats i många olika asiatiska och europeiska länder, och vid dessa konferenser har ingen förhindrats att tala. Detta samarbete har vuxit fram som ett resultat av Asien Europa-stiftelsens arbete. Detta samarbete är ett mycket viktigt inslag i unionens strategi för Asien. Av en tillfällighet utfärdades förbudet på 10- årsdagen av Asien Europa-stiftelsens arbete grundande.

3 Jag ber er skriva till kommissionens ordförande och rådets generalsekreterare och kräva att de i strängaste ordalag ska framföra en protest till Singapores regering och be den överväga om Singapore är ett lämpligt land som värd för Asien Europa-stiftelsens arbete om den agerar på detta sätt Talmannen. Tack så mycket, herr Watson, här kan parlamentets talman verkligen göra något, och jag kan bara instämma i vad ni har sagt. Skrivelsen kommer att formuleras i så starka ordalag som möjligt Zdzisław Zbigniew Podkański (UEN). (PL) Herr talman! Polska äppleodlare och producenter av bär som jordgubbar, svarta vinbär, körsbär och krusbär står inför en katastrof. Jag vidarebefordrar därför ett dokument till er, som har undertecknats av flera tusentals personer och som innehåller en protest och en lång rad förslag. Denna protest är ett uttryck för missnöje med den nuvarande situationen på bärmarknaden, och är en vädjan från tusentals jordbrukare som befinner sig i en kritisk situation på grund av misstagen i den gemensamma jordbrukspolitiken. De framför en offentlig vädjan om hjälp, eftersom de anser sig ha blivit försummade och svikna av Europeiska unionen och att unionen har förnekat dem rättvisa. Europaparlamentet är skyldigt att lyssna till denna vädjan och besvara den på lämpligt sätt. Jag uppmanar därför talmannen och hela parlamentet att stödja de lösningar som de polska jordbrukarna förespråkar Milan Horáček (Verts/ALE). (DE) Herr talman! I sina försök att avvärja kraven på ökad demokrati tar Vladimir Putins auktoritära regim till allt våldsammare medel. Demonstrationer som oppositionen har anordnat de senaste månaderna har slagits ned hårt. I ett försök att skrämmas arresteras och utfrågas allt fler människor och polisens brutalitet nådde sin höjdpunkt förrförra helgen när de till och med grep förbipasserande som inte deltog däribland journalister från de tyska tv-stationerna ARD och ZDF. Rysslands ledare använder alltså inte längre bara domstolarna som de gjorde då de behandlade ärendena Michail Chodorkovskij och Platon Lebedev utan använder nu också hela säkerhetsapparaten för att skrämma och tysta sina politiska motståndare. EU får inte låta sig styras av sitt energiberoende gentemot Ryssland i de kommande förhandlingarna om ett nytt partnerskapsavtal med landet. Om det ska bli något ytterligare samarbete är det mycket viktigt att de mänskliga rättigheterna särskilt yttrandefriheten och tryckfriheten garanteras och att det fastställs vem som ligger bakom det som sker och de planerade kontraktmord som har utförts Talmannen. Herr Horáček, jag kan berätta något för er som jag omgående kommer att informera presidiet om, men som jag även kan berätta för er och parlamentet, nämligen att en av mina anställda besökte Moskva förra veckan visserligen av andra skäl det handlade om frågor som rör Andrej Sacharov. När jag fick höra talas om demonstrationerna i Moskva och St. Petersburg bad jag en av mina anställda att ta kontakt med Garry Kasparov, och de hade ett samtal. Jag bad denna person att säga till Garry Kasparov att om han skulle besöka Strasbourg eller Bryssel var han mycket välkommen att besöka oss i Europaparlamentet och att vi skulle ge honom en ordentlig möjlighet att berätta om vad som pågår. Det är mycket sannolikt att han kommer till Strasbourg i maj, och det kommer att ge oss en möjlighet att tala med honom. Jag vill också informera er om att vi kommer att vidta åtgärder i den riktning som ni har beskrivit Adamos Adamou (GUE/NGL). (EL) Herr talman! Jag vill fördöma gripandet av Europaparlamentets ledamot Marios Matsakis, vilket genomfördes av personal från de brittiska baserna på Cypern under det officiella besök som utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet gjorde där. Gripandet skedde faktiskt på en buss och denna handling är ett angrepp på Europaparlamentet som institution. Detta koloniala beteende på en medlemsstats vägnar måste upphöra och jag uppmanar er att begära att den del av avtalet som undantar de brittiska baserna på Cypern från Europeiska unionen ska ses över. Det är oacceptabelt att en medlemsstat ockuperar territorium i en annan medlemsstat och att gemenskapens regelverk inte gäller där. Är de medborgare som bor i dessa områden inte unionsmedborgare? Denna situation är oacceptabel Urszula Krupa (IND/DEM). (PL) Herr talman! En viss polsk författare har föreslaget att miljöskyddsprogrammet Natura 2000 ska ändras och att det ska omfatta ofödda barns liv. Ofödda barn skulle då vara trygga, på samma sätt som växter, maskar och amfibier. Deras liv skulle vara skyddade både före och efter födseln. Domen mot Polen som EG-domstolen i Strasbourg har tillkännagett eftersom mitt land vägrar att döda barn är ett exempel på den djupa moraliska kris som EU befinner sig i. Att fastslå att det är olagligt att vägra att döda ett barn kan vara ett första steg mot att erkänna abort som en mänsklig rättighet. Jag vill påminna om vad den polske påven Johannes Paulus II har sagt. Han varnade för att en demokrati som saknar värderingar förr eller senare kommer att bli en öppen eller förtäckt totalitär regim. Hur kan man beskriva ett system där en grupp människor som redan har fötts anser sig ha monopol över rätten till liv, medan de förnekar samma rättigheter för de ofödda och dem som de vill ge dödshjälp på grund av att de anses vara oanvändbara? Talmannen. Tack, fru Krupa. Jag anser att detta är en sak för det polska parlamentet. Vi är alla överens om att det ligger i er grupps intresse att subsidiaritetsprincipen

4 upprätthålls, och då är det, om jag får säga så, ett ärende för det polska parlamentet Ashley Mote (ITS). (EN) Herr talman! Jag måste fästa Europaparlamentets uppmärksamhet på ett hot mot parlamentets integritet. I ett brittiskt domstolsutslag i förra veckan hävdades det att Europaparlamentet, efter att ha godkänt en ansökan om upphävande av immuniteten för en ledamot som det riktats specifika anklagelser mot, samtidigt och underförstått även kan antas ha upphävt immuniteten när det gäller vilka andra anklagelser som helst utan ytterligare granskning av fakta. Ett sådant domstolsutslag är ett uttryck för påtagligt förakt för parlamentet. Det banar väg för generella ansökningar från medlemsstaterna och innebär en möjlighet för vilken framtida regering som helst att efter eget gottfinnande lämna in ansökningar riktade mot vem som helst av parlamentets ledamöter. Om utslaget inte ifrågasattes skulle det allvarligt undergräva Europaparlamentets regler och förfaranden. Jag uppskattar att denna fråga tas upp av en ledamot vars skeptiska inställning till denna institution är välkänd, men jag vill hövligt påminna er om att även jag är anhängare av rättssäkerhet varhelst den finns. I dag, herr talman, har jag skickat uppgifter om situationen till er, till parlamentets generalsekreterare och till ordföranden för utskottet för rättsliga frågor och uppmanat till en undersökning av vilka följder detta domstolsutslag kan få András Gyürk (PPE-DE). (HU) Vid EUmedlemsstaternas toppmöte i mars var uppslutningen kring en gemensam energipolitik enhällig. Detta ger äntligen Europa möjligheten att i betydande utsträckning minska sitt beroende av råmaterialkällor och länder som är i en mer lyckosam situation. En av grundpelarna i den gemensamma energipolitik som nu håller på att utarbetas kan bli byggandet av gasledningen Nabucco, ett projekt som medlemsstaterna har sagt ja till och som även stöds av Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD). Mot bakgrund av ovanstående är det något oroande att höra den ungerske premiärministern Ferenc Gyurcsány säga att Nabucco är en dröm och att det inte är drömmar vi behöver. Detta slags uttalanden tjänar intressena hos dem som på grund av maktbegär som går längre än ekonomiska intressen vill splittra EU:s samarbete om energipolitiken. En gemensam energipolitik måste grundas på gemensam handling och särskilda uppgörelser måste undvikas, eftersom frågan om en trygg energiförsörjning för EU inte får ges upp för kortsiktiga mål. När det gäller energifrågan måste EU agera samfällt och solidariskt för att kunna försvara sina egna intressen Pervenche Berès (PSE). (FR) Herr talman! Europaparlamentet måste vidta åtgärder för att begära och se till att Paul Wolfowitz avgår från sin post som ordförande för Världsbanken. Alla i parlamentet minns omständigheterna kring hur Paul Wolfowitz utsågs till chef för Världsbanken efter en intern amerikansk politisk manöver, och Världsbanken är den viktigaste institutionen i vårt finanssystem. Av metodiska skäl kan vi inte använda artikel 115 för att hävda att de rättsliga bestämmelserna för Världsbanken överträds om Paul Wolfowitz får sitta kvar som chef. Jag uppmanar dock alla politiska grupper att använda den resolution som vi ska anta om de transatlantiska förbindelserna för att visa att vi kraftfullt står fast vid att han bör avgå, och om detta inte har skett senast före vår minisession i Bryssel måste vi be kommissionen att göra ett uttalande inför Europaparlamentet om att Världsbanken måste ha en chef som inte undergräver trovärdigheten hos en institution som måste fungera väl i en tid då världen så väl behöver det Árpád Duka-Zólyomi (PPE-DE). (HU) Det är femtio år sedan martyren greve János Esterházy dog, ledaren för ungrarna i Slovakien och deras parlamentsledamot mellan de två världskrigen och under andra världskriget. Han var den ende i parlamentet från den så kallade slovakiska staten som 1942 inte röstade för lagen om att öka deporteringen av judar och han räddade många tjecker, slovaker och judar. År 1945 förde Sovjetunionen bort Esterházy och dömde honom till 10 år i arbetsläger. År 1947 dömdes han till döden i sin frånvaro av den slovakiska folkdomstolen. År 1949 transporterades Esterházy, som led av en allvarlig lungsjukdom, till Tjeckoslovakien, där han först dömdes till livstid och sedan till 25 års fängelse. Han dog 1957 i Mirovfängelset i Moravia. János Esterházy var oskyldig. Ryssarna har gett honom upprättelse, men de slovakiska myndigheterna har fortfarande inte gjort det. Han dog martyrdöden, eftersom han kämpade för europeiska kristna värderingar, för mänskliga rättigheter och minoriteters rättigheter, och för verklig tolerans mellan folken. Vi har mycket att tacka János Esterházy för och vördar hans minne Csaba Sándor Tabajdi (PSE). (HU) Vi har ingen gemensam energipolitik ännu, även om många önskade att så var fallet. Det finns två grundläggande villkor för en sådan politik. För det första måste den ha en rättslig grund och för det andra måste den finansieras av gemenskapen. Vi måste klargöra att vår önskan att diversifiera försörjningskällorna och minska beroendet av Ryssland är mycket positiva målsättningar, men de döljer en hel del politisk manipulation, många vilseledande argument och hårda ekonomiska, transkontinentala och europeiska geopolitiska intressen och känslor. En ohelig teologisk debatt tycks blossa upp i samband med gasledningen Nabucco och Blue Stream. Många stöder byggandet av Nabucco, och den ungerska regeringen stöder det enhälligt.

5 Låt oss göra allt vi kan för att se till att det slutligen finns privat kapital för att finansiera Nabucco, att tillräckligt med gas från Centralasien och Iran blir tillgänglig och att stabilitet i regionen uppnås. Låt oss sätta stopp för det falska och skadliga motståndet. Gasledningen Nabucco innebär att gasförsörjningen diversifieras och Blue Stream bidrar till att diversifiera transitvägen för den ryska gasen. Allt annat är politisk manipulation och lögner, och är en skam för vår egen regering Eduard Raul Hellvig (ALDE). De la 1 ianuarie 2007 România a dobândit statutul de graniţă externă a Uniunii Europene, pe lângă cel de graniţă externă a NATO. Este o poziţie geopolitică importantă, deopotrivă o provocare şi o responsabilitate care oferă României oportunitatea de a juca un rol activ în procesul de stabilizare regională. Unul dintre obiectivele principale de politică externă al României îl constituie crearea unui spaţiu de stabilitate, securitate, prosperitate şi democraţie în regiunea Mării Negre. Conectarea acestei zone geografice la structurile europene şi euro-atlantice reprezintă o modalitate de prevenire şi combatere a noilor riscuri şi ameninţări la adresa securităţii regionale. Pentru a se realiza însă acest obiectiv foarte important al politicii de vecinătate a Uniunii Europene şi, totodată, al României este adevărat că este nevoie de timp şi, când spun timp, mă refer la faptul că atunci când analizăm raporturile comunităţii euro-atlantice cu zona Mării Negre supunem de fapt cercetării un proces profund şi complex, un proces care în acest moment se bazează pe principii sau reguli de conduită mai mult sau mai puţin împărtăşite de unii actori individuali. Din aceste considerente cred că acest proces are nevoie de comunicare, determinare, acţiune şi eficienţă din partea tuturor actorilor de la toate nivelurile József Szájer (PPE-DE). (HU) Yttrandefrihet och föreningsfrihet är grundläggande medborgerliga rättigheter. Vi kan inte kalla ett land en sann demokrati om myndigheterna tillåter polisen att använda våld, förbjuda demonstrationer mot myndigheterna och försöker upplösa folksamlingar med fredliga demonstranter för att tysta åsikter som de inte tycker om. Att kalla fredliga demonstranter extremister och låta polisen använda våld mot demonstranter är oacceptabelt i ett land som kallar sig en demokrati. Jag protesterar mot händelserna i Ryssland förra veckan. Det är ännu viktigare att minnas polisens brutalitet i Moskva och St. Petersburg eftersom dessa händelser inträffade i ett land där den kommunistiska diktaturen försvann för bara femton år sedan. Vi måste påminna Ryssland och landets nuvarande ledare om att vi endast kan se Ryssland som en verklig partner till EU och som en stat som styrs av rättsstatsprincipen om de respekterar de medborgerliga friheterna. Ryssland får inte bli en diktatur igen. Men vi måste också tänka på att Europeiska unionens kritik endast är trovärdig om vi systematiskt kräver att även våra egna länder alltid respekterar de medborgerliga friheterna. Vi får inte använda oss av två måttstockar: en för oss själva och en för andra Teresa Riera Madurell (PSE). (ES) Herr talman! Vetenskapen är en avgörande del i våra liv och därför för vår kultur. För att sprida den vetenskapliga kulturen måste vi kunna föra informationen om vetenskap och teknik närmare människorna, stimulera ungdomarnas nyfikenhet och förse de vuxna med nära och tillgängliga mekanismer som hjälper dem att komma in på dessa områden. Det krävs också mer stöd till offentlig spridning av forskningsresultat och vetenskapspolitik. Det är dessa mål som har inspirerat regeringen i mitt land, Spanien, att utse 2007 till vetenskapsåret, och att låta det sammanfalla med hundraårsfirandet av inrättandet av den spanska tillsynsnämnden för naturvetenskaplig forskning (CSIC), som leds av nobelpristagaren Santiago Ramón y Cajal och som har beskrivits som mitt lands största experiment för att modernisera vetenskapen. Tyvärr avbröts detta experiment av fyrtio års diktatur. I detta syfte anordnas kongresser, utställningar och många typer av aktiviteter för att sprida vetenskapen genom samarbete mellan både offentliga och privata organ. Detta är ett mycket positivt experiment, som vi måste stödja och som jag ville ta upp för att uppmuntra andra medlemsstater att göra samma sak Georgios Papastamkos (PPE-DE). (EL) Herr talman, herr rådsordförande! Förbundskansler Angela Merkel sa nyligen: (DE) Jag citerar: Det finns mycket vi kan göra för att förbättra villkoren för små och medelstora företag och om vi gjorde det skulle vi få en eller två procents högre tillväxt i Europa. Slut på citatet (EL) Herr talman, mina damer och herrar! Trots de muntliga uttalandena vill jag påpeka att resultaten av strategin för att förbättra lagstiftningen för små och medelstora företag är blygsamma. Därför vill jag för parlamentets räkning fråga den nuvarande kommissionsledamoten Charlie McCreevy om han stöder ökat tillträde för europeiska små och medelstora företag till kontrakt om offentlig upphandling inom ramen för förhandlingarna med Världshandelsorganisationen Willy Meyer Pleite (GUE/NGL). (ES) Herr talman! Förra veckan genomfördes en generalstrejk i Cadizbukten i Spanien, som stöddes av alla människor där och fick dem att demonstrera mot den planerade

6 stängningen av Delphifabriken, då arbetstagare förväntas bli arbetslösa. Företaget Delphi är en del av General Motors, det har mottagit statliga subventioner och har därför åtagit sig att behålla produktionen fram till Samtidigt också i förra veckan tillkännagav General Motors att arbetstillfällen skulle försvinna vid fabriken i Amberes i Belgien. Detta är symboliskt, eftersom det visar på att EU och EU-institutionerna inte har den politiska förmågan att reglera bilsektorn och tydligt ta ställning för en social modell som förhindrar multinationella företag från att hänge sig åt rövarmetoder och handla med europeiska arbetstagare. De är offentliga företag som mottar offentliga subventioner, och ändå omlokaliserar de verksamheter och skadar oåterkalleligen arbetstagarna. Vi anser därför att Europaparlamentet tillsammans med kommissionen och respektive regeringar bör sätta stopp för denna situation och försvara våra arbetstagares arbeten Tunne Kelam (PPE-DE). (EN) Herr talman! Jag instämmer med József Szájer som uttryckte oro över de trakasserier och den misshandel som fredliga demonstranter utsattes för i Moskva och S:t Petersburg för åtta eller nio dagar sedan. Detta blev en maktdemonstration av de ryska myndigheterna riktad mot deras egna medborgare eftersom de tusentals männen i säkerhetsstyrkorna var mer än fyra gånger så många som demonstranterna för Ett annat Ryssland. Tyvärr bekräftar ett sådant uppträdande helt enkelt den bedömning av Ryssland som ett ofritt land som den internationella organisationen Freedom House har gjort. Oppositionsledarna Garri Kasparov och Andrej Illarionov har båda antytt att den nuvarande händelseutvecklingen i Ryssland börjar likna situationen i Vitryssland eller Zimbabwe. Ryssland är angeläget om att uppfattas som en mäktig stat. Det är fullständigt kontraproduktivt att demonstrera statens makt på medborgarnas bekostnad på samma sätt som tsarerna eller Brezjnev brukade göra. Herr talman! Jag är mycket tacksam mot er för att ni på Europaparlamentets vägnar delar denna oro och för att ni har tagit initiativ till kontakter med Garri Kasparov och andra Marios Matsakis (ALDE). (EN) Herr talman! De barbariska morden på tre kristna arbetare i Turkiet i förra veckan ingår i en kedja av barbariska handlingar som under den senaste tiden har drabbat den kristna minoriteten i detta land. Det finns en gemensam politisk orsak till sådana handlingar: att hindra Turkiets väg mot EU. De som ligger bakom dessa provocerande handlingar är alla välkända både i Turkiet och utomlands. De ingår i den dunkla stat som premiärminister Recep Tayyip Erdogan så tappert har kämpat för i så många år nu. Dessa mörka krafter är inga andra än de turkiska armécheferna. De avskyr tanken på Turkiets anslutning till EU, eftersom en EU-anslutning innebär slutet för arméns strupgrepp på Turkiets politiska liv. Turkiet befinner sig vid en känslig vändpunkt i sin historia, och parlamentet måste sända ett kraftfullt budskap till armégeneralerna i Turkiet om att varken vi eller det turkiska folket låter oss luras av deras provocerande handlingar. Vi stöder kraftfullt Turkiets demokratiska traditioner och vi stöder det turkiska folket i deras kamp för en mer demokratisk, fredlig och lyckosam europeisk framtid László Surján (PPE-DE). (HU) Vi är medborgare i och ledamöter för länder där det är en grundläggande rättighet att använda sitt modersmål. Vi vet faktiskt inte hur vi ska tolka nyheten om att ett kandidatland vill upplösa en lokal myndighet för att dess företrädare har beslutat att medborgarna ska kunna klara av sina myndighetsärenden på det lokala minoritetsspråket. Det är också obegripligt för oss att en borgmästare ställs inför rätta på grund av att han har skrivit tackkort på ett minoritetsspråk till de medborgare som röstade på honom. Herr talman! Jag talar om Turkiet. Jag anser att vi måste kontrollera dessa uppgifter för att göra klart för våra turkiska parter att Köpenhamnskriterierna är bindande för oss alla. Jag hoppas att vi ska kunna vidta effektiva åtgärder Mieczysław Edmund Janowski (UEN). (PL) Herr talman! Det finns en lång tradition att bjuda in personer från olika håll i världen som är aktuella av en eller annan orsak till Europaparlamentet. Jag tar mig därför friheten att uppmana er att bjuda in den helige fadern Benedictus XVI till Europaparlamentet. Jag är säker på att många andra i parlamentet i dag stöder min uppmaning. Påven har nyligen bjudits in till FN. Benedictus XVI är både ledare för katolska kyrkan och statschef för Vatikanen. Hans budskap till Europa och världen är inte bara religiöst. Det handlar också om de huvudfrågor som upptar våra tankar i dagens samhälle. Att bjuda in påven skulle inte bara visa att vi är gästvänliga, utan också ge människorna en chans att lära känna personen bakom prästrocken. Påven har inte befäl över några arméer, men han varmt engagerad i Europas framtid, ett Europa som inte får skämmas för sina kristna rötter Pál Schmitt (PPE-DE). (HU) Flera talare har tagit upp Turkiet i dag. Låt mig som vice ordförande för utskottet för kultur och utbildning säga några ord om våra förbindelser med Turkiet. I den norra delen av Cypern, den del av territoriet som ockuperas av Turkiet, har många konstverk nyligen försvunnit. Skyddade konstverk, ikoner, målningar, mosaiker och andra verk som har skapats av konstnärer,

7 huvudsakligen från kyrkor och som är en viktig del av Europas kulturarv har helt enkelt sålts på marknaden. Vi har blivit informerade om att dessa konstverk till största delen har påträffats i Amerika och Tyskland. Juridiska processer pågår dessutom. Jag skulle vilja att vi på något sätt ordnar så att ministerrådet kan vidta effektiva åtgärder antingen via sina kulturministrar eller på något annat sätt, jag vet inte vad som är bäst för att se till att dessa konstverk återlämnas till de ursprungliga ägarna: de vackra och mer än tusen år gamla cypriotiska kyrkorna Panayiotis Demetriou (PPE-DE). (EL) Herr talman! Det finns bara en stad i hela världen som är en obeboelig spökstad som ligger i ruiner. Det är staden Famagusta. Staden ligger i republiken Cypern. Republiken Cypern är medlem i EU och staden, som alltså är en del av Cypern, är ockuperad av Turkiet. Famagusta hålls som gisslan av den turkiska ockupationen. Alla invånare har kämpat i trettio år för drömmen om att få åka hem. Förra söndagen avslutades kampanjen för undertecknandet av en petition för att dessa personer ska kunna återvända. Det är dags att EU upphör med sin likgiltiga inställning inför detta problem. Det är dags att upphöra med den politik som Olli Rehn ger uttryck för: att detta är en fråga för Förenta nationerna. Det är en fråga för Europa, och EU måste förstå att Famagusta handlar om unionens konsekvens, trovärdighet och värde Danutė Budreikaitė (ALDE). (LT) De som ska bygga gasledningen Nord Stream har planerat att arbetet ska sinledas 2008, men de har inte gjort någon undersökning av Östersjöns botten och vet inte vilken ammunition som dumpades på havsbotten under krigstiden. Nu har de emellertid insett att det skulle vara lämpligare att lägga gasledningen närmare den estländska kusten och inom Estlands ekonomiska område. Som om detta inte var tillräckligt förbereder nu Kremlin för att ge Gazprom tillstånd att bilda en egen välbeväpnad armé som tillsammans med Östersjöländernas flottor ska skydda gasledningen som ska läggas på Östersjöns botten mot Tyskland. Enligt vissa nyhetskällor kommer sådana beväpnade enheter att ha rätt att gripa personer och beslagta deras transportmedel samt även använda vapen för att skydda egendom och territorier. I detta sammanhang kan vi se att Ryssland har för avsikt att öka sin marina styrka i Östersjön och även dra nytta av ökade möjligheter till spionage i närheten av gasledningen. Samordnar Ryssland sina aktiviteter med Tyskland? Ser vi början på en upprepning av vad som skedde 1939 (pakten mellan Hitler och Stalin)? Kan vi som nationer i en demokratisk europeisk union tillåta oss att vara så eftergivna? John Attard-Montalto (PSE). (MT) Nyligen röstade vi om jakt och utsättning av fällor på Malta. De maltesiska ledamöterna i socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet valde att lägga ned sina röster, och jag tror att beslutet kritiserades på grund av att man inte förstod skälet till varför rösterna lades ned. Vi lade fram ändringsförslag som gav den resolution som lades fram för parlamentet en helt annan vinkling. När dessa ändringsförslag väl hade antagits ledde de dock till att förordningen, som enligt vår mening tidigare var alltför sträng, i stället blev urvattnad. Vi kunde därför inte rösta emot de ändringsförslag som vi själva hade lagt fram, eftersom det hade varit ologiskt. Tack för ordet, herr talman Alojz Peterle (PPE-DE). (SL) Jag anser att jag måste låta parlamentet få veta att Anton Berisha, chefen för Kosovos telekommunikationsmyndighet, överlevde det andra försöket i år att mörda honom. Det första mordförsöket utfördes den 28 februari i år. Vid det andra försöket användes granatsprutor från stridsvagnar och det var bara ren tur att Anton Berisha överlevde detta andra mordförsök. Tyvärr blev en av de polismän som försökte skydda honom allvarligt skadad under attacken. Parlamentet har konsekvent fördömt våldsdåd och brott mot de mest grundläggande mänskliga rättigheterna, som inte leder till något gott. Parlamentet bör uppmana Kosovos myndigheter att göra allt de kan för att spåra de personer som ligger bakom sådana terroristhandlingar och ställa dem inför rätta. Fred och förtroende för offentliga myndigheter kommer endast att upprättas i Kosovo om de offentliga säkerhetsorganen arbetar konsekvent för att spåra de skyldiga och inleda rättsliga förfaranden mot dem Ryszard Czarnecki (UEN). (PL) Herr talman! Tack för att ni är så liberal mot de ledamöter som vill tala, trots att ni inte tillhör liberalerna i parlamentet. Kommissionsledamot Markos Kyprianou träffade Rysslands utrikesminister i går på Cypern. Mötet ägnades till stor del åt exportembargot mot polskt kött till Ryska federationen. Alla är medvetna om att det faktiskt handlar om politiska frågor och inte polskt kött. Det handlar om Rysslands strategi mot Europeiska unionen. Ryssland vill följa sin egen dagordning när det gäller unionen och använder detta som ett förhandlingstrick för framtida förhandlingar om helt andra frågor. Detta är en gammal rysk taktik som Ryssland har använt under hela sin historia. När ryssarna talar om kött tänker de egentligen på något helt annat. Jag har förtroende för att EU kommer att visa solidaritet när denna och andra frågor tas upp, och att EU i framtiden inte bara agerar på hela unionens vägnar utan

8 också för en enskild medlemsstat som har svårigheter i handeln med Ryssland Marie Panayotopoulos-Cassiotou (PPE-DE). (EL) Herr talman! År 2007 är året för lika möjligheter för alla, men många av våra funktionshindrade medborgare åtnjuter inte lika möjligheter när det gäller rätten att teckna försäkringar, som t.ex. olycksfalls- och arbetslöshetsförsäkringar. Till följd av detta kan de t.ex. inte heller ta banklån, eftersom de är oförsäkrade. Vid en olycka kan deras familjer hamna i fattigdom, eftersom de inte får några pengar utbetalda. Jag uppmanar alla gemenskapsinstitutioner att stödja de funktionshindrade, så att de kan teckna försäkringar och att hänsyn tas till deras funktionshinder eller sjukdom på samma sätt som för alla medborgare Péter Olajos (PPE-DE). (HU) Det jag håller i handen är inte en flaska vin från Alsace, utan en total brist på respekt för europeiska beslutsfattare, en besvikelse för europeiska konsumenter, en parodi på ojämlikheten mellan medlemsstaterna och ett bevis på att den verkställande makten har kollapsat. Här, där EU:s verkställande makt har sitt säte, Europaparlamentet, i den stad där EG-domstolen har utfärdat en dom i detta ärende, kan man än i dag köpa falskt Tokajervin. Herr talman, 13 år av tillfälliga undantag, så länge har vi väntat på att de som producerar produkter med samma namn som världens bästa dessertvin, ungersk tokajer, ska ta bort sina produkter från marknaden. Från och med den 31 mars 2007 får detta vin inte längre marknadsföras med denna beteckning. Det verkar dock som vissa inte omfattas av gemenskapslagstiftningen. Enligt vilka principer fungerar unionen? Enligt den uråldriga principen Quod licet Iovi, non licet bovi, dvs. att det som är tillåtet för de styrande inte är tillåtet för vanligt folk, eller enligt principen om likhet inför lagen? Jag hoppas att man i Strasbourg kommer att föregå med gott exempel i denna skandalösa affär och införa böter för dem som bryter mot lagen. Tack Kyriacos Triantaphyllides (GUE/NGL). (EL) Herr talman! I Belgien i förra veckan beslutade General Motors styrelse att säga upp av deras anställda som arbetar i Opelfabriken i Antwerpen till årsslutet. Bilindustrin i Belgien är nu i en svår kris. Vi minns alla förra årets friställningar vid Volkswagen i Bryssel. EU står tyvärr kvar vid sidan och ser på och påminner oss om att Lissabonstrategin ska ta oss till ett ekonomiskt nirvana. Som valda ledamöter av ett parlament som företräder Europas medborgare kan vi inte förbli overksamma inför denna sociala tragedi vilken politisk åsikt vi än har. Jag uppmanar därför parlamentet till att organisera sig och utarbeta en resolution, där vi fördömer massuppsägningarna och främjar det sociala Europa som för närvarande endast finns på papperet Monica Maria Iacob-Ridzi (PPE-DE). Milioane de cetăţeni europeni sunt afectaţi de o taxă injustă şi care nu se regăseşte în spiritul european. Sub pretextul că apără mediul înconjurător sau că protejează locuri de muncă, câteva guverne din Uniunea Europeană au impus o taxă discriminatorie de primă înmatriculare la importurile autovehiculelor second-hand. Comisia şi Curtea Europeană de Justiţie au arătat în mod repetat că aceste taxe încalcă Articolul 90 din Tratat. După ce au fost declarate incompatibile cu dreptul comunitar, taxele au trebuit rambursate cetăţenilor. Problematice sunt însă două aspecte: un număr mic de oameni îşi pot permite un proces cu statul (în Ungaria numai 3% dintre păgubiţi au mers în instanţă) şi, în al doilea rând, statul returnează banii fără a plăti dobânzi şi penalităţi. Deşi procedura de neîndeplinire a obligaţiilor a fost declanşată de Comisie printr-o scrisoare de somare, noul guvern al României s-a decis să rămână de partea prietenilor politici din industria auto şi să ignore acest preaviz, la fel cum ignoră şi corul de cetăţeni români revoltaţi de limitarea opţiunilor lor de a cumpăra de pe piaţa europeană. Guvernul României ignoră avertismentele Comisiei şi riscă un proces în faţa Curţii Europene de Justiţie. Doamnelor şi domnilor, aceste situaţii sunt anormale, iar Parlamentul European trebuie să transmită acestor guverne un mesaj ferm, în sensul că guvernul trebuie să pună în aplicare obligaţiile asumate în procesul de aderare Umberto Guidoni (GUE/NGL). (IT) Herr talman, mina damer och herrar! De amerikanska myndigheterna har släppt den kände terroristen Luis Posada Carriles, som offentligt har erkänt sig skyldig till attacken i november 1997, då EU-medborgaren Fabio Di Celmo dog. Carriles är känd för att ha varit ansvarig för den attack ombord på ett civilt flygplan då 73 personer miste livet. I den frikännande domen erkände domare Kathleen Cardone Carriles delaktighet i några av de grymmaste dåden under 1900-talet. Varför kan då en sådan terrorist gå fri i Förenta Staterna? Vi måste protestera mot Bush-administrationen, som återigen har visat att det finns dubbla måttstockar i kampen mot terrorismen Małgorzata Handzlik (PPE-DE). (PL) Herr talman! Debatten om hälsovården pågår i parlamentet, särskilt i utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd. Hälsovården undantogs från tjänstedirektivets tillämpningsområde eftersom dessa tjänster är mycket speciella. En debatt ska hållas vid utskottets sammanträde i kväll om huruvida det är lämpligt att stödja ett förslag om att utarbeta ett direktiv från kommissionen i denna fråga.

9 Jag är helt emot ett sådant tillvägagångssätt av två skäl. Det ena är att hälsovården är en del av de enskilda medlemsstaternas ansvar. Och EU har inget mandat för att reglera den. Det finns därför ingen grund i fördraget som man kan hänvisa till för att utarbeta ett direktiv. I stället för att föreslå fler rättsakter bör vi inrikta oss på lösningar som redan finns på marknaden. Jag kan nämna förbättrat samarbete och överföring av information mellan länder, underlättande av rörlighet för patienter och överträdelseförfaranden som en sista utväg. Jag anser att detta är en mycket bättre och framför allt mer effektiv lösning än att föreslå fler direktiv Tatjana Ždanoka (Verts/ALE). (EN) Herr talman! Jag vill fästa er uppmärksamhet på den skandalösa aktion som kommer att inledas i Tallinn om två dagar. De estländska myndigheterna förbereder sig för att från stadens centrum avlägsna gravarna med de soldater som dog i strid när de befriade Tallinn från de fascistiska ockupanterna i september 1944 och monumentet över dessa soldater. Att rentvå de estländare som kämpade på den nazistiska sidan i andra världskriget samtidigt som man ignorerar de hjältemodiga insatserna av dem som offrade sina liv för att besegra Hitler och hans lokala allierade ingår i dagens statliga politik. Tyvärr tillämpas en liknande politik i mitt land Lettland. Jag protesterar mot en sådan farlig politik, inte bara för egen del utan som representant för en grupp med 37 företrädare för ryskspråkiga, judar och ryska medier från 15 EU-medlemsstater bland dem Estland som i dag besöker parlamentet ORDFÖRANDESKAP: MAURO Vice talman Talmannen. Punkten är avslutad Betalningstjänster på den inre marknaden (debatt) Talmannen. Nästa punkt är ett betänkande av Jean- Paul Gauzès, för utskottet för ekonomi och valutafrågor, om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om betaltjänster på den inre marknaden och om ändring av direktiven 97/7/EG, 2002/12/EG och 2002/65/EG (KOM(2005)0603 C6-0411/ /0245(COD)) (A6-0298/2006) Charlie McCreevy, ledamot av kommissionen. (EN) Herr talman! Först vill jag tacka utskottet för ekonomi och valutafrågor och särskilt föredraganden Jean-Paul Gauzès för deras utmärkta arbete med betänkandet om direktivet om betaltjänster på den inre marknaden. Jag vill också tacka er för ert tålamod med uppskjutandet av denna omröstning i plenum. Detta har gett den extra tid som har varit nödvändig för att finna en gemensam utgångspunkt för de tre institutionerna. För närvarande tillämpas 27 olika system med nationella bestämmelser för betalningstransaktioner. Även om vi har euron är de nationella betalningsmarknaderna fortfarande splittrade och tyvärr är betalningarna alltför ofta långsamma och dyra och konsumenterna får dålig service. Detta gör livet för våra medborgare och företag svårare än det borde vara. Det bromsar deras dagliga verksamhet och hindrar utvecklingen av deras företag. I vissa fall är önskvärda betalningsprodukter helt enkelt inte tillgängliga, som till exempel direkta debiteringar. Syftet med direktivet är att avhjälpa denna situation på framför allt två sätt: å ena sidan genom att erbjuda större rättssäkerhet och bättre konsumentskydd och å andra sidan genom att öppna betalningsmarknaderna för mer konkurrens och uppmuntra till större effektivitet och mer innovation. Direktivet leder till större rättssäkerhet genom att en harmoniserad uppsättning rättigheter och skyldigheter för användare och tillhandahållare av betaltjänster införs och även genom tydliga krav på information. Båda delarna är viktiga för en integrerad EUbetalningsmarknad där själva kärnan är det gemensamma eurobetalningsområdet (SEPA). SEPA är ett näringslivsinitiativ som har ett starkt stöd från EUinstitutionerna. SEPA kommer att bidra till att skapa en integrerad marknad eftersom det möjliggör att betalningar kan utföras snabbare och lättare i hela EU. Effektiviteten hos våra betalningssystem bör höjas och de kostnader som betalningarna innebär för ekonomin som helhet bör minskas. Det är därför mycket viktigt att det föreslagna direktivet antas, så att SEPA kan genomföras framgångsrikt. Men bilden skulle inte vara fullständig utan direktivets andra syfte, nämligen att främja större konkurrens på betalningsmarknaderna genom att inrätta ett lämpligt, välavvägt och väl genomtänkt regelverk för nya aktörer. Nya betalningsinstitut som till exempel betalningsförmedlare, mobiloperatörer och betalningsinstitut som förmedlar mindre belopp bör genom sin verksamhet sporra till innovation. Under alla dessa långa månader av förhandlingar har både rådet och kommissionen varit mycket medvetna om åsikterna i det betänkande som utskottet för ekonomi och valutafrågor antog i september i fjol. I den kompromisstext som nu föreligger i form av ändringsförslag 286 försöker man därför nå dessa mål och kräver särskilt ett förstärkt, väl genomtänkt regelverk för de nya betalningsinstituten. Förutom de kvalitativa, väl genomtänkta förslag som redan har föreslagits av kommissionen, kommer dessa nya betalningsinstitut nu att vara underkastade ett system med lämpliga och välavvägda kapitalkrav både i inledningsskedet och under pågående verksamhet och hybridinstitut som förmedlare av mindre belopp och telekomföretag måste också uppfylla säkerhetskrav som till exempel öronmärkning. Direktivets räckvidd kommer att begränsas till betalningar som har både avsändare och mottagare i EU. Men det är viktigt att inte glömma

10 betalningstransaktioner som berör stater utanför EU eller andra valutor än de som förekommer i EU. Konsumenterna förväntar sig med all rätt att de bestämmelser som skyddar dem mot stöld, förlust eller förskingring av betalningsinstrument ska gälla oavsett om icke auktoriserad användning äger rum inom eller utanför EU. Utförandet av betalningar till tredjeländer liksom kvaliteten och priset på dessa betalningar bör också förbättras. EU:s konsumenter överför betydande summor till tredjeländer, ofta för att hjälpa sina familjer. Kostnaderna för sådana betalningar kan vara mycket höga. När direktivet har varit i kraft i tre år bör man därför göra en översyn av dess räckvidd för att bedöma om det även ska omfatta betalningar i en riktning där bara en av de berörda parterna finns i EU eller betalningar i andra valutor än de som förekommer i EU. Låt mig avslutningsvis säga att EU:s medborgare och företag i dag behöver en enhetlig betalningsmarknad där betalningarna kan utföras lika snabbt, effektivt och bekvämt som betalningar inom de olika medlemsländerna. Detta direktiv kan ge marknaden den nödvändiga rättsliga grunden för SEPA och ett nytt, väl genomtänkt regelverk som främjar ny konkurrens Jean-Paul Gauzès (PPE-DE), föredragande. (FR) Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! Den 1 december 2005 lade kommissionen fram ett förslag till direktiv om betaltjänster på den inre marknaden i syfte att skapa en verklig inre marknad för betalningar inom EU. När jag utsågs till parlamentets föredragande i januari 2006 ansåg jag att även om vissa av kommissionens prognoser framstod som väl optimistiska så skulle inrättandet av en sådan marknad genom harmonisering av nationell lagstiftning göra det möjligt att undanröja vissa hinder och ha en gynnsam inverkan på tillväxten. Därför välkomnade jag i princip kommissionens initiativ. Förslaget till direktiv kom dessutom i rätt tid för att bidra till att göra banksektorns initiativ för att skapa ett gemensamt eurobetalningsområde framgångsrikt. Kommissionens fastställda mål är att öka konkurrensen genom att skapa nya aktörer ni var själv inne på detta nyss, herr kommissionsledamot för att öka överskådligheten på marknaden för tillhandahållare och användare av tjänster och klargöra användarnas och tillhandahållarnas rättigheter och skyldigheter. I ett försök att göra detta förslag till rättsakt mer effektivt och beakta branschens tekniska begränsningar, samtidigt som målet att minska användarnas kostnader kvarstår, har utskottet för ekonomi och valutafrågor antagit ett antal samordnade ändringsförslag som åtminstone har utskottsledamöternas enhälliga stöd. Europaparlamentets företrädare, de olika ordförandeskapen och kommissionen har haft informella kontakter under hela förfarandet. Tack vare dessa diskussioner har parlamentet, som för ovanlighetens skull tog ställning innan rådet hade nått en överenskommelse, konkret kunnat påverka rådets förhandlingar. Jag är särskilt nöjd med vårt fruktbara samarbete med det tyska ordförandeskapet, som gjort sitt bästa för att bistå i arbetet, och med kommissionen. Den 27 mars 2007 kunde finansministrarna inom ramen för Ekofinrådet äntligen enhälligt anta en allmän strategi för kompromisstexten. Kompromissen är i mina ögon godtagbar som den ser ut i dag. Jag vill tacka det tyska ordförandeskapet. Dess effektiva arbete och gedigna samarbete med Europaparlamentet har lett till att denna fråga nu nästan är i hamn. Rådet har närmat sig parlamentet på de viktigaste punkterna, nämligen minskningen av räckvidden för betalningar i euro eller i övriga valutor som används inom EU med en möjlighet att justera räckvidden efter en försöksperiod begränsningen av betalningsinstitutens verksamhetsutövning till juridiska personer, införandet av strikta villkor för auktorisation för tillhandahållande av betaltjänster, införandet av krav på start- och verksamhetskapital, åtskillnad mellan medel för olika typer av verksamheter, begränsning av beviljande av kredit till tolv månader med ett förbud mot revolverande kredit samt införande av en bestämmelse om att beviljande av kredit inte får strida mot nationella regler eller EU-regler för bland annat konsumentkrediter. Dessutom har en närmare anpassning skett när det gäller att ge konsumenterna tydligare information, tack vare att åtskillnad görs mellan information som måste lämnas aktivt och information som bara behöver finnas tillgänglig för konsumenterna, att mikroföretag ges samma informationsskydd som konsumenter och slutligen att möjligheten till undantag begränsas och att den högsta transaktionsvolymen fastställs till 3 miljoner euro. I textens nuvarande form fastställs en genomförandetid på en dag (D+1) och en tydlig ansvarsfördelning görs mellan de olika tillhandahållarna av betaltjänster i händelse av att transaktionen genomförs bristfälligt. Det är denna kompromisstext som parlamentet ska rösta om i morgon. Med tanke på de betydande framsteg som Ekofinrådet gjorde vid tidpunkten i fråga om parlamentets ståndpunkt och de berörda parternas mål att nå en överenskommelse vid första behandlingen har jag bara lagt fram ett ändringsförslag i kammaren, om kompromissen med Ekofinrådet. Jag uppmanar mina kolleger att anta detta ändringsförslag. Gruppen Europeiska enade vänstern/nordisk grön vänster har lagt fram ändringsförslag 287 om uppgiftsskydd i syfte att ändra artikel 71. Jag anser att parlamentet bör förkasta detta ändringsförslag. Å andra sidan, herr kommissionsledamot, och jag vänder mig även till ordförandeskapets och rådets företrädare, skulle det vara till hjälp om parlamentet kunde få garantier i denna fråga.

11 Kompromisstexten är långt ifrån perfekt, vilket somliga av mina kolleger kanske får tillfälle att påpeka. Den har dock fördelen att en solid grund läggs för en inre marknad för betalningar. Det är också viktigt att betona betydelsen av detta framsteg, som kommer att leda till att dagens strikt nationella betalningssystem harmoniseras. Det bör understrykas att vi faktiskt inte bara talar om gränsöverskridande betalningar, vilka utgör mindre än 5 procent av betalningarna, utan om alla betalningar. Trots att texten givetvis är teknisk till sin karaktär har den en tydlig politisk spännvidd. Den bidrar till att förbättra förhållandet mellan konsumenter och tillhandahållare av betaltjänster och främjar Lissabonstrategin. Jag vill dock även påpeka att i denna specifika och särskilt känsliga fråga specifik och särskilt känslig eftersom den kan leda till intressekonflikter har parlamentet, denna sammansatta institution, kommit fram till en lösning betydligt snabbare än regeringarna. Det beror kanske på att vi här i parlamentet mer än någon annanstans har (Talmannen avbröt talaren.) ORDFÖRANDESKAP: DOS SANTOS Vice talman Mia De Vits (PSE), föredragande för yttrandet från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd. (NL) Herr talman, mina damer och herrar! I morgon ska vi rösta om en fråga som jag anser är avgörande och som påverkar personer, företag och banker i lika hög grad. Jag välkomnar att parlamentet har haft stort inflytande över beslutsprocessen och för det vill jag tacka alla ledamöter. Jag vill framför allt tacka Jean-Paul Gauzès, som med sin stora kunskap inom detta område har hanterat denna fråga mycket objektivt, och även alla skuggföredragande. Som föredragande för yttrandet från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd anser jag att det är oerhört viktigt att vi med 27 olika betalningssystem och i förlängningen 27 olika regelverk har lyckats säkra en ytterst hög konsumentskyddsnivå. Jag finner denna text mer än tillfredsställande, särskilt med tanke på att bankernas informationsplikt och deras ansvar vid felaktiga transaktioner, förlust eller bedrägeri nu har utelämnats. Debattens vågor gick som högst när betalningsinstitutionerna diskuterades och när allt kommer omkring är det också där jag anser att kompromissen är motiverad, även om vår grupp hade föredragit att den hade stramats upp i vissa avseenden. Det är inte skamligt att vara bank. Detta direktiv handlar om betalningar, inte om krediter i första hand, och om man vill bevilja krediter måste man uppfylla gällande villkor och kontroller för banker. Det finns dock vissa orosmoment. Ett gemensamt eurobetalningsområde bör inte införas på bekostnad av de enskilda medborgarna. Jag välkomnar att kommissionen har inlett en undersökning av de kortavgifter som tas ut och jag uppmanar kommissionen att vidta lagstiftningsåtgärder om det visar sig att bankerna har missbrukat sin maktposition i detta avseende. Direktivet kommer vid en lämplig tidpunkt, och eftersom det är ett förnuftigt projekt menar jag att detta också är rätt tidpunkt att genomföra det på ett korrekt sätt Rainer Wieland (PPE-DE), föredragande för yttrandet från utskottet för rättsliga frågor. (DE) Herr talman! Det talas för närvarande mycket om behovet av att förklara EU:s fördelar för allmänheten och detta direktiv har potential att bli ett strålande exempel på en sådan fördel, även om dagens debatt i kammaren återigen visar att det har en teknisk sida som inte alltid är så tilldragande, och därför måste vi verkligen anstränga oss för att klargöra fördelarna så att allmänheten förstår dem. Införandet av euron gav oss ett europeiskt inre betalningsområde som heller aldrig skulle kunna vara något annat än ett område för betaltjänster, och det är detta område för betaltjänster som vi nu tar ett steg närmare mot i dag. Det som vi införde för många år sedan i form av gränsöverskridande detaljistbetalningar utvecklar vi nu med hjälp av detta direktiv, och vi bör ha modet att tala om detta och inte haka upp oss för mycket på detaljer. Vi kan vara glada över att det har visat sig vara möjligt att ta hänsyn till de enskilda medlemsstaternas förfaranden, som till exempel säkrar att debiteringarna är till fördel för konsumenterna. Som Mia de Vits sa bör vi uppmärksamma hur marknaderna utvecklar sig i framtiden och framför allt lägga större vikt vid hur avgifter läggs på betalningar det vill säga inkommande betalningar snarare än utgående betalningar. Vi bör fokusera mer på detta, eftersom jag menar att det är inom detta område som flera överträdelser har förekommit helt nyligen. Nu när vi kan tala om att det finns en sådan sak som ett gemensamt eurobetalningsområde bör vi här i parlamentet visa hur framsynta vi är genom att sluta tala om Open Skies och i stället säga ett gemensamt europeiskt luftrum och, när vi diskuterar roamingavgifter, tala om ett gemensamt europeiskt telekommunikationsområde. Då skulle EU återigen bli synligt och enskilda projekt kommer inte att tyngas ned av alltfler nya begrepp som gör människor förvirrade Alexander Radwan, för PPE-DE-gruppen. (DE) Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! Låt mig börja med att mycket varmt tacka Jean- Paul Gauzès, som tillsammans med parlamentet har lagt ned stora ansträngningar på att utarbeta detta betänkande. Nu när vi har haft euron under en tid är det förstås parlamentet och EU som är drivkraften bakom

12 EU:s gemensamma betalningsområde, från gränsöverskridande avgifter och nu det gemensamma eurobetalningsområdet. Parlamentets särskilda roll i denna fråga måste understrykas. Trots de kulturella och strukturella skillnaderna mellan hur betalningar sker i Europa har vi lyckats hitta en lösning som passar alla. Beslutet fattades i september förra året och det var tack vare parlamentets påtryckningar som rådet redde ut denna fråga. Vissa medlemsstater vill tyvärr fortfarande behålla sina tungrodda system i sina mellanhavanden med övriga europeiska länder, men detta är inte vad EU handlar om. EU, som Rainer Wieland sa, handlar om att föra alla närmare varandra. Genom den här typen av projekt kan EU visa för vanliga människor vad det betyder i praktiken. I slutändan nådde vi kompromisser om bland annat D+1, lån, tillhandahållare av betaltjänster och om konsumentskyddet, och det ultimata målet bör fortfarande vara att ha den fria medborgaren som riktmärke, men jag ser detta som ett viktigt ytterligare steg och hoppas att direktivet kommer att genomföras i enlighet därmed, trots de olösta frågor som kvarstår inom vissa områden. Den senaste tiden har mitt kontor fått alltfler frågor om vad som faktiskt sker när penningtransaktioner ändå genomförs trots att det brister i detaljerna. För att ge ett exempel så skickade en person 150 euro från Tyskland till Italien och till följd av en felregistrering drogs 113 euro av i avgifter. Om bankerna fortsätter på det sättet kommer de själva att föranleda nästa åtgärd. Jag uppmanar dem därför till förnuftig självreglering och till att lyssna mer till allmänhetens önskemål. Jag hoppas att denna vädjan inte leder till att ljuset slocknar på nytt. Så illa har det trots allt inte varit. Jag vill återigen varmt tacka Jean-Paul Gauzès och kommissionen för att de ännu en gång har gjort det möjligt för oss att få rådet att rätta in sig i ledet Gianni Pittella, för PSE-gruppen. (IT) Herr talman, mina damer och herrar! Även jag vill tacka Jean-Paul Gauzès mycket varmt, inte bara för hans utmärkta arbete utan även för den dialog han har fört, hans stil och hans förmåga att nå överenskommelser med de politiska grupperna, kommissionen och rådet. Jag vill också tacka kommissionsledamot Charlie McCreevy. Hela parlamentet har spelat en avgörande roll för direktivet om betaltjänster och har återigen bekräftat att det för närvarande är den mest dynamiska av våra institutioner. Det är tack vare parlamentet och vårt arbete som en överenskommelse har nåtts och rådet har antagit betänkandet som grund, detta betänkande som antogs nästan enhälligt i utskottet för ekonomi och valutafrågor. Det är tack vare våra insatser som oöverstigliga hinder har övervunnits och det är tack vare vårt arbete och här vill jag även nämna den speciella roll som spelats av delegationen från socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet, däribland Ieke van den Burg, Mia De Vits, Pervenche Berès och jag själv som vissa frågor har kunnat lösas, däribland beviljande av kredit, som för närvarande med rätta har sin grund i konsumentkreditdirektivet. Den överenskommelse som nåddes tack vare det målmedvetna tyska ordförandeskapet, och dessförinnan det finländska ordförandeskapet, vid Ekofinrådets möte i mars anser jag vara ett utmärkt resultat och jag menar att vi borde stödja denna ståndpunkt. Jag kan därför meddela att socialdemokratiska gruppen kommer att rösta för, så att förseningar undviks. Vi har inte råd med fler förseningar, som kan skada såväl konsumenter som Mia De Vits påpekade som företag och bankbranschen. När det gäller bankerna är den undersökning som kommissionen för närvarande genomför viktig eftersom den kommer att belysa eventuella avvikelser. Även om vi måste vara noggranna i våra bedömningar anser jag dock även att det är rätt att påpeka de gånger när bankerna gör verkliga insatser. Bankerna anstränger sig faktiskt nästan lika mycket för att följa detta direktiv som de gjorde när euron infördes. En försening skulle därför strida mot deras intressen och vid morgondagens omröstning måste vi absolut se till att alla förseningar undviks Sharon Bowles, för ALDE-gruppen. (EN) Herr talman! Är jag nöjd med detta paket? Svaret är inte särskilt. Stöder jag det? Ja, för det är förnuftigt att ha ett europeiskt betalningssystem för att förbättra den inre marknaden och därför är det också rimligt att ta detta steg, trots att det är allt annat än perfekt. Jag är mycket förvånad över hur svårt det har varit att finna moderna lösningar för betalningstider, kapitalsystem och elektroniska pengar. Den vanligaste frågan som jag har fått om direktivet är om betalningarna kommer att bli billigare, inte om de kommer att bli säkrare. Men detta är inget prisregleringsdirektiv, utan det enda sättet att göra betalningar billigare är genom ökad konkurrens och insyn, så att konsumenterna vet vad de får. Vi har ökat insynen och det välkomnar jag, och jag välkomnar även de andra användbara säkerhetsmekanismerna för konsumenter. Förhoppningsvis kommer betaltjänstleverantörernas möjlighet att flytta ut att öka konkurrensen, men jag är rädd att de nuvarande kapitalsystemen och framför allt graderingsfaktorerna på 0,5 och 0,8 för betalningsförmedlare respektive mobila förmedlingstjänster innebär att vi upprepar misstagen från direktivet om elektroniska pengar. Därför kan en översyn av kapitalsystemet efter tre år mot bakgrund av inhämtade erfarenheter, och kanske efter införandet av 20 procents flexibilitet, visa sig bli intressant. Det är utan tvekan tack vare en ordentlig stötdämpare, och möjligheten att se över tillämpningsområdet efter tre år, som jag stöder betänkandet. Jag är besviken över att

13 tillämpningsområdet inte omfattar betalningar där den ena parten finns utanför EU. Slutligen övertygade jag min grupp om att inte lägga fram ett ändringsförslag som liknar ändringsförslag 287, dels på grund av tekniska detaljer, men också därför att frågan om skydd av uppgifter omfattar mer än detta direktiv. Det betyder inte att frågan inte behöver tas upp eller att en eventuell omröstning mot ändringsförslaget strider mot den princip som förslaget gäller, men jag hoppas att vi kan finna en annan lösning som innefattar idén utan att förstöra möjligheten att nå en överenskommelse vid första behandlingen Dariusz Maciej Grabowski, för UEN-gruppen. (PL) Herr talman! Förslaget till direktiv är verkligen lämpligt och motiverat. Det finns dock en rad problemfrågor. Inrättandet av betalningsinstitut ger upphov till frågan om huruvida dessa kommer att följa principen om vinstmaximering eller verka för det allmänna bästa. De båda alternativen är oförenliga med varandra. Då uppstår frågan om huruvida verklig ökad konkurrens mellan instituten kommer att följa eller om betalningsmarknaden kommer att koncentreras efter en kort period, med oligopol som följd. I så fall är det mycket viktigt att införa denna lösning för euroländerna. De nya medlemsstaterna kommer därefter att få möjlighet att bedöma om det införda systemet är fördelaktigt eller inte. De kommer också att kunna få en uppskattning av kostnaden för att införa ett sådant system. Denna kostnad kommer sannolikt att bli relativt hög med tanke på den programvara och övervakning som krävs, och är svår att beräkna i nuläget John Whittaker, för IND/DEM-gruppen. (EN) Herr talman! Jag vill ta upp en teknisk fråga. Föredraganden vill att betaltjänsterna ska hållas strikt åtskilda från annan affärsverksamhet, vilket måste betyda bankverksamhet. Syftet är förmodligen att minimera riskerna. Men alla betalningar, bortsett från en mycket liten andel kontanta betalningar, är överföringar mellan bankkonton. Bankerna är alltså de institutioner som normalt handhar betalningssystemen, och jag tvivlar på att ett sådant åtskiljande är möjligt eller ens önskvärt ur effektivitetssynpunkt. De hedervärda målen med direktivet är ökad konkurrens, insyn, konsumentskydd och så vidare. Jag undrar om det kommer att gå samma öde till mötes som många andra finansiella direktiv, till exempel direktivet om marknader för finansiella instrument (MiFID). Många av Londons invånare har nu insett att kostnaderna för att följa MiFID är mycket större än eventuella fördelar Piia-Noora Kauppi (PPE-DE). (EN) Herr talman! Låt mig först säga att jag inte alls håller med John Whittaker om MiFID och dess konsekvenser. Jag anser att MiFID kommer att revolutionera handeln på EU:s marknader och ge mycket goda resultat. Jag tror att kommissionsledamoten instämmer. På det hela taget utgör direktivet om betaltjänster ett mycket positivt steg i arbetet med att harmonisera den inre marknaden. I likhet med kommissionsledamoten anser jag att vi genom denna överenskommelse har uppnått en balans mellan banker och andra tjänsteleverantörer å ena sidan och konsumenterna å den andra. Marknaden gav inte de bästa möjliga resultaten på detta område och behovet av regler var stort. Jag vill i korthet ta upp tre innehållsmässiga saker. För det första delar jag till fullo Sharon Bowles uppfattning om kapitalsystemen. Jag hade föredragit ekonomiutskottets ursprungliga förslag om kapitalkrav. Det finns en risk för att alla inte får lika villkor och att nya hinder när det gäller tillgången uppstår, framför allt för icke-banker. Jag skulle ha velat se ett mer liberalt konkurrenssystem i dessa avseenden. För det andra, och när det gäller beviljade krediter, särskilt från kreditkortsföretag som inte är banker, kan detta medföra vissa nackdelar för dessa företag, men vi kan ta upp dessa frågor igen när vi ser över direktivet om tre år. Min tredje punkt gäller det ansvar som tillhandahållaren av betaltjänsten har. Det finns tydligen en inbyggd flexibilitet i betalningskontrakt, till exempel för betalarens ansvar i sådana fall som Alexander Radwan talade om, när betalningen inte kommer in i tid. Jag anser dock att den strikta definitionen av ansvar i direktivet kanske är för strikt och stelbent och borde ha formulerats om. Å andra sidan kan vi återvända även till detta om tre år. När det slutligen gäller förfarandet med en enda behandling anser jag att parlamentet, kommissionen och rådet har samarbetat på ett mycket bra sätt. Vi hamnade dock i en allt eller inget -situation och därför skulle det ha varit bättre om parlamentet hade utarbetat konkreta ändringsförslag före omröstningen i plenum. På det hela taget är dock förfarandet med antagande vid första behandlingen ett steg framåt för att modernisera vår lagstiftningsprocess, men det är inte ett självändamål. Vi har nått en bra kompromiss om just detta direktiv, men om så inte är fallet bör förfarandet med en enda behandling inte tillämpas Pervenche Berès (PSE). (FR) Herr talman! Åtta år efter övergången till euron anser jag att det är rimligt att unionen får en inre marknad för betaltjänster. Jag anser att det är lika rimligt att parlamentet har krävt att vi, samtidigt som vi genomför denna inre marknad för betaltjänster, lagstiftar om den nya aktör som träder in på denna marknad, nämligen betalningsinstituten. När jag tittar på alla parter som berörs av att denna nya dimension av den inre marknaden införs, vare sig det handlar om banker, leverantörer, myndigheter eller konsumenter, så anser jag att vi i slutändan i högre grad skulle uppskatta värdet av den lagstiftning som vi kommer att anta om betaltjänsterna blir billigare för konsumenterna i framtiden och om de breddas för att

14 göra de moderna betalningsmetoderna mer lättillgängliga. Jag anser också att vi gjorde rätt i att hävda att betalningsinstituten kanske inte bör omfattas av alla regler i Basel II, men att ett minimikrav är att deras stabilitet och varaktighet garanteras i konsumenternas intresse. Vidare beklagar jag att det har rått viss förvirring om skillnaden mellan begreppet lån och begreppet betalning. Jag hoppas att den överenskommelse som nåtts om denna text inte kommer att äventyra en överenskommelse om ett konsumentkreditdirektiv, som EU så väl behöver. Slutligen måste jag understryka innebörden av ändringsförslag 287 och framför allt den skrivelse som parlamentets talman fått från artikel 29-gruppens ordförande, som ansvarar för uppgiftsskyddet i EU. Vi kan inte enas om att rösta för vår kollega Jean-Paul Gauzès betänkande i dag utan att få garantier från såväl kommissionen som rådet. Jag riktar mig därför till våra partnerinstitutioner så att vi, när systemet med ett gemensamt eurobetalningsområde genomförs, inte hamnar i en situation där vi med våra erfarenheter av Swiftsystemet förvärrar den oberäkneliga utveckling som vi nu ser. Vi måste veta att vi, när systemet med ett gemensamt eurobetalningsområde har trätt i kraft fullt ut, kommer att ha ett system som gör att vi kan skydda de uppgifter som utbyts via Swift. Vi behöver även, och här förväntar jag mig att de båda andra institutionerna uttalar sig, förhandlingar så att vi kan göra våra amerikanska partner delaktiga och därmed kontrollera villkoren för överföring av uppgifter via Swift till de amerikanska myndigheterna Margarita Starkevičiūtė (ALDE). (LT) Jag vill understryka vikten av att detta direktiv inte bara är tillämpligt på euroländerna utan även på de länder som för närvarande fortfarande använder andra valutor än euron. Detta är viktigt eftersom dessa länders finansmarknader på så vis också kommer att moderniseras. Jag vill tacka föredraganden för hans utmärkta arbete. Många problem med direktivets genomförande har tagits upp här i dag. Jag vill i likhet med föredraganden också säga att detta dokument är väldigt tekniskt till sin karaktär. Det finns fortfarande flera saker vi måste klargöra, framför allt övervakningen av betalningsdirektivets genomförande, med tanke på att det är stora bank- och finanskoncerner som berörs. Vem ska ha ansvaret? Även om detta tycks fastställas i direktivet kvarstår dock många oklarheter för närvarande. En annan viktig fråga som måste hanteras är övervakningen av andra finansinstitut än banker, något som är verkligt nödvändigt och välkommet. Åtskillnad kan dock ibland motverka övervakning och kan kosta mer än själva verksamheterna i mindre länder John Purvis (PPE-DE). (EN) Tack, herr talman, och bra gjort, herr Gauzès. Vi har väntat länge, men nu har vi äntligen nått vårt mål. Bra gjort! Det viktigaste är att direktivet om betaltjänster ger icke-banker tillgång till betalningsmarknaden. Man har, åtminstone i viss mån, försökt att lösa problem som hinder för tillträde och hämmande av innovation genom en blandning av undantag för mindre aktörer och flexibilitet för medlemsstaterna när det gäller elektroniska pengar och andra nya betalningsmedel, till exempel pengabörsen. Jag anser dock att det finns ett antal områden där vi hade möjlighet att göra större förändringar när det gäller konkurrensen, men där vi inte har kommit tillräckligt långt. För icke-banker behövs inte de omfattande kapitalkrav som man har enats med rådet om. Betaltjänstföretag som betalningsavsändare, fakturabetalare och företag som tillhandahåller kortbaserade betaltjänster tar inte emot insättningar och behöver därför inte samma ekonomiska understöd som kommersiella banker som tar emot insättningar. Detta tycks handla mer om att skydda traditionella banker från nya konkurrenter än om att skydda konsumenterna. För det andra borde det, i denna tid av omedelbar kommunikation, inte behöva ta en hel dag att överföra pengar från en del av världen till en annan, för att inte tala om från Strasbourg till Freiburg. Och varför vill bankerna inte visa vad deras tjänster kostar i stället för att ta betalt i smyg genom oacceptabelt långa överföringstider? Vi borde väl i sann Lissabonanda vara världsledande när det gäller att tillämpa den moderna tekniken på pengaöverföringar. De borde ske omedelbart utan någon som helst fördröjning. Tillhandahållaren av tjänsten borde sedan öppet visa den totala kostnaden för tjänsten. Detta direktiv, som vi nu efter många om och men har enats om, är ett steg i rätt riktning för att förse EU:s medborgare, både enskilda personer och små och medelstora företag, med ett modernt, effektivt och överkomligt system för pengaöverföringar. Vi bör dock förvänta oss mer. Förhoppningsvis kommer fler steg att tas, herr kommissionsledamot Ieke van den Burg (PSE). (NL) Herr talman! Jag vill först knyta an till det som Piia-Noora Kauppi sa i slutet av sitt anförande om förfarandet med en enda behandling, som parlamentet är skyldigt att hantera på lämpligt sätt, precis som hon påpekade. Det är fantastiskt att vi har lyckats med det. Jag vill tillägga att föredraganden och skuggföredragandena har informerat resten av utskottet för ekonomi och valutafrågor på ett utmärkt och öppet sätt, även om det inte alltid varit möjligt inom ramen för förfarandet med en enda behandling. Det är dock positivt att vi nu har kommit igång och kan gå vidare med denna fråga till nästa steg.

15 Jag vill ta upp två saker som rör innehållet. För det första instämmer jag delvis i John Purvis åsikt om konkurrensen på betalningsmarknaden. I Nederländerna verkar vi inte ha några större problem med det undantag som nu föreslås, eftersom vi hoppas att nya tjänster ska utvecklas och nya tjänsteleverantörer träda in på marknaden. Det är framför allt invandrare som vill skicka pengar till sina hemländer som berörs av detta undantag. Detta är en typisk tjänst där nya tjänsteleverantörer har dykt upp och som jag skulle vilja inkludera för att undvika att de hamnar på fel sida om lagen. Som jag ser det bör den här typen av utvecklingar och möjligheter, särskilt när det handlar om mindre belopp och enkla tjänster, få en chans. Varför ska man behöva använda dyra banktjänster i fall som dessa? Jag vill ta upp en sista sak, som flera talare har nämnt före mig. Låt oss och detta är även en uppmaning till kommissionen och generaldirektoratet för konkurrens vara på vår vakt mot nya monopol, oligopol eller karteller som uppstår på denna marknad, eftersom detta trots allt skulle leda till en situation där kundtjänsterna varken blir billigare eller bättre Zsolt László Becsey (PPE-DE). (HU) Jag gratulerar föredraganden och hoppas att detta är ett historiskt ögonblick. När det gäller tjänster på den inre marknaden har vi bara delvis lyckats åstadkomma resultat, men jag hoppas att vi ska lyckas nå ett verkligt genombrott med betaltjänster. Jag är själv från en så kallad ny medlemsstat och jag hoppas att vi vid sidan av den inre marknadens nackdelar även kommer att kunna dra nytta av dess fördelar. Jag blev därför besviken förra året då vi kunde ha vågat öppna de tjänster som skulle ha gett de nya medlemsstaterna en relativ fördel och därmed ökat konkurrensen på den inre marknaden. Nu är vi där igen och vi hoppas återigen att vi inte bara kommer att lagstifta om en tjänst som hittills inte varit föremål för avancerad reglering, utan att vi också verkligen kommer att lyckas pressa priset på betaltjänster av god kvalitet genom att se till att nya aktörer släpps in på marknaden. Det är ytterst viktigt att rätten till fri etablering och fritt tillhandahållande av tjänster garanteras. Kommissionens ursprungliga förslag var djärvt i detta avseende då det skulle ha gjort det möjligt att införa nya tjänster utan några särskilda kapitalkrav, och därigenom bryta det monopol som bankerna skaffat sig på detta område. Neelie Kroes utvärdering har också visat detta till fullo. Jag beklagar att strängare kapitalkrav nu införs jämfört med det ursprungliga förslaget, men jag hoppas att detta inte kommer att hindra nya aktörer från att ta sig in på marknaden. Den andra viktiga punkten är att penningöverföringar bör nå mottagaren så snabbt som möjligt, så att den senare kan använda medlen snarast möjligt. Inom detta område kan den nuvarande kompromissen innebära ett steg framåt eftersom den väsentligt förkortar den tid som bankerna gratis förfogar över våra pengar. Jag välkomnar också att man i kompromissen har lagt särskild vikt vid mikroföretag i egenskap av enskilda konsumenter. Jag kommer att rösta för överenskommelsen, som kom till under slutna och elitistiska omständigheter. Den allra viktigaste punkten kommer dock tre år efter införlivandet med de nationella lagstiftningarna, när direktivet ses över det är först då man vet vad det är värt. Om ovannämnda tre positiva förändringar sker inom detta område, som jag anser vara viktigt, och sårbara centraleuropeiska konsumenter och småföretag får tillgång till billigare betaltjänster, då har vi åstadkommit något bra. Om detta inte sker eftersom inga nya aktörer har trätt in på marknaden kommer vi att behöva göra ändringar, vilket kommer att kräva mod, så låt oss hoppas att vi då har det mod som krävs Silvia-Adriana Ţicău (PSE). Doresc să-l felicit pe domnul Gauzès pentru raport. Directiva privind serviciile financiare în cadrul pieţei comune completează iniţiativa sectorului bancar privind înfiinţarea zonei unice pentru plăţi în euro prin armonizarea legislaţiei din statele membre. Deşi în Uniunea Europeană 96% din plăţi au un caracter naţional şi doar 4% din plăţi se realizează între furnizorii de servicii financiare din state membre diferite, directiva propusă va încuraja competiţia, va reduce costurile, va asigura o mai mare transparenţă privind condiţiile si tarifele aplicabile precum şi o mai bună protecţie a utilizatorilor şi furnizorilor prin definirea drepturilor şi obligaţiilor acestora. Sistemele electronice de plăţi asigură un timp de procesare redus şi facilitează tranzacţiile între furnizorii de servicii financiare din state membre diferite, dar implementarea acestora necesită investiţii importante. Mobilitatea cetăţenilor necesită mijloace electronice de plată. În ultimii ani s-au dezvoltat sisteme electronice de plată şi, în acest context, securitatea plăţilor electronice este crucială pentru încrederea utilizatorilor acestor servicii. Consider că, pentru protecţia consumatorilor şi încrederea acestora în serviciile financiare, este important ca pentru instituţiile plătitoare să existe condiţii de autorizare şi funcţionare foarte clar definite. Felicit încă o dată raportorul Karsten Friedrich Hoppenstedt (PPE-DE). (DE) Herr talman! Den överenskommelse vi nu har nått vid första behandlingen utgör ett viktigt steg mot det gemensamma eurobetalningsområdet, och är det enda sättet för att kunna inleda de första åtgärderna i god tid i början av 2008, och för detta är jag givetvis tacksam mot föredraganden Jean-Paul Gauzès, rådets tyska ordförandeskap och, förstås, kommissionen. Detta är en viktig politisk signal och det startskott som varit efterlängtat av de europeiska bankerna, som också förtjänar ett tack för sitt konstruktiva och effektiva samarbete. För konsumenterna utgör reglerna ett steg mot en verkligt gemensam inre marknad för betaltjänster, som tidigare talare med rätta har välkomnat.

16 Även om det finns stor anledning till glädje bör vi dock inte glömma att en kompromiss alltid är sämre än den idealiska lösningen i vissa avseenden. Det tydligaste exemplet är att bankerna kommer att drabbas av avsevärda kostnader, inte bara för att genomförandet måste ske på en dag utan också till följd av andra strukturella åtgärder. Det finns indikationer på att 23 miljarder euro redan har investerats i det gemensamma eurobetalningsområdets strukturella uppbyggnad. En genomförandetid på två bankdagar utan undantag skulle vara enklare och innebära mer insyn för den europeiska finanssektorn. Dessutom skulle det vara bättre för konkurrensen och det skulle hur som helst bli billigare, men det beslut vi ska fatta i morgon är det beslut som vi får leva med. Även om konsumenterna har anledning att välkomna ett större utbud av banker från olika medlemsstater behövs ett varningens ord om deras skydd, eftersom inte alla leverantörer omfattas av samma tillsynsregler. Principen om lika villkor för alla marknadsaktörer gäller inte i alla fall. Våra politiska åtgärder bör alltid styras av konsumenternas behov och av behovet av en fungerande och konkurrenskraftig finansmarknad. Nationella förfaranden och finansiella produkter som fungerar väl, är rimligt prissatta och är accepterade bör därför inte offras på det europeiska altaret för penningtransaktioner, vars antal proportionellt sett minskar konstant Corien Wortmann-Kool (PPE-DE). (NL) Herr talman! När det gäller det direktiv som vi ska rösta om i morgon så röstar vi om en kompromiss som otvivelaktigt är motiverad och som jag är mycket tacksam mot Jean-Paul Gauzès för. Kommissionsledamot Charlie McCreevy gjorde rätt i att börja med att utforma de mål som vi vill nå, det vill säga ökad effektivitet och mer konkurrens. I skäl 4 talas det utförligt om att detta kommer att innebära ett stort framsteg för konsumenternas och de små och medelstora företagens kostnader och effektivitet, men hur ser det ut i verkligheten? I Nederländerna och andra länder signalerar bankerna redan att EU-reglerna kommer att fördyra för konsumenterna och de små och medelstora företagen och att kostnaderna för kortbetalningar kommer att stiga, såsom redan skett i flera länder. Jag vill påminna kommissionsledamot Charlie McCreevy om att projektet ännu inte är slutfört utan bara har börjat, och jag vill gärna att han talar om för oss hur han kommer att engagera sig fortsättningsvis, hur han kommer att se till att dessa mål faktiskt nås och att konsumenterna verkligen gynnas samt vilka åtgärder han vill vidta tillsammans med Neelie Kroes under de närmaste åren för att åstadkomma detta Charlie McCreevy, ledamot av kommissionen. (EN) Herr talman! Jag har lyssnat uppmärksamt på diskussionen om förslaget till direktiv om betaltjänster på den inre marknaden och jag tackar för era synpunkter. Det går inte att skapa en inre marknad för betalningar utan en enhetlig rättslig ram på EU-nivå i stället för det nuvarande lapptäcket av 27 olika nationella regelverk. Samtidigt behövs ökad konkurrens och innovation på betalningsmarknaderna. Detta medför avsevärda fördelar för våra medborgare, företag, offentliga förvaltningar och hela vår ekonomi. Betalningar utgör helt enkelt livsnerven i vår ekonomi och utan ett effektivt betalningssystem kan den inre marknaden inte fungera. Frågan om skydd av uppgifter togs upp av Jean-Paul Gauzès, Sharon Bowles och Pervenche Berès. Jag vill säga två saker om detta. För det första har kommissionen redan bemött parlamentets resolution av den 14 februari 2007 om Swift. Genom artikel 19 i förslaget till direktiv möjliggörs informationsutbyte mellan behöriga myndigheter som ansvarar för skydd av personuppgifter och den myndighet som ansvarar för tillsynen över betalningsinstitut. Detta överensstämmer med slutsatserna i artikel 29 i arbetsgruppens yttrande av den 22 november 2006 om behandling av uppgifter genom Swift. För det andra skulle en begränsning av behandlingen av uppgifter till EU-länderna, vilket föreslås i ändringsförslag 287, i själva verket strida mot direktivet om skydd av uppgifter. I det direktivet föreskrivs ett särskilt system för export av uppgifter till tredjeländer under förutsättning att dessa länder ger nödvändiga garantier. Syftet med detta system är att se till att de europeiska normerna för skydd av uppgifter inte undergrävs genom export av uppgifter till länder med liberalare regler. Swift-fallet har visat att vi måste vara vaksamma när det gäller skyddet av personuppgifter. Det är viktigt att bekämpa terrorism och finansiering av terrorism. Men skyddet av privatlivet, som är en grundläggande princip för alla EU-medlemsstater, är också viktigt. Kommissionen kommer att göra allt för att se till att medlemsstaterna respekterar skyddet av uppgifter, inklusive export av uppgifter till tredjeländer. Jag kommer att vidarebefordra de åsikter som har uttryckts här till min kollega kommissionsledamot Franco Frattini, som ansvarar för detta område. I morgon har parlamentet möjlighet att stödja detta förslag som återspeglar de ståndpunkter som redan har formulerats i det ansvariga utskottets betänkande, vilket skapar en rättslig grund för en effektiv och modern betalningsmarknad. Kommissionen stöder helhjärtat de kompromissändringsförslag som syftar till att uppnå detta mål. Jag vill återigen tacka föredraganden Jean- Paul Gauzès och parlamentet för ert tålamod i och med att omröstningen sköts upp. Jag delar föredragandens övertygelse om att denna omröstning är ett historiskt ögonblick när det gäller betalningar inom EU Pervenche Berès (PSE). (FR) Herr talman! Rådet finns representerat här i kammaren och ett antal mycket tydliga frågor har ställts, inte minst om rådets vilja att hörsamma Europaparlamentets oro i fråga om uppgiftsskyddet. Jag vill därför be rådet att uttala sig om detta

17 Talmannen. Eftersom rådet inte vill yttra sig om detta är debatten härmed avslutad. Omröstningen kommer att äga rum i morgon kl Läkemedel för avancerad terapi (debatt) Talmannen. Nästa punkt är ett betänkande av Miroslav Mikolášik, för utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om läkemedel för avancerad terapi och om ändring av direktiv 2001/83/EG och förordning (EG) nr 726/2004 (KOM(2005)0567 C6-0401/ /0227(COD)) (A6-0031/2007) Günter Verheugen, kommissionens vice ordförande. (DE) Herr talman, ärade ledamöter! Jag är mycket glad över att vi i dag kan tala om reglering av läkemedel för avancerad terapi, som länge varit efterlängtad och som är oerhört viktig för många sjuka människor i Europa, som tack vare dessa nya terapier fått hopp om ny behandling som räddar liv. Nu talar jag inte om vanliga förkylningar utan om cancer, Parkinsons, aids och andra fruktansvärda sjukdomar. Hittills har inget samlat regelverk inrättats, vilket fått till följd att många patienter inte får tillgång till de behandlingar som finns eller också ordineras läkemedel som inte är säkra. Tack vare denna förordning bereder vi vägen för enklare och säkrare tillgång till de behandlingar och läkemedel som kan rädda patienternas liv. Förslaget har också stor betydelse för EU som forskningscentrum. I nuläget kan europeiska forskare och tillverkare, som ofta är små och medelstora företag, varken växa eller stå emot den internationella konkurrensen. Nu vill jag säga några ord om lagstiftningsprocessen. Även om hanteringen av detta förfarande givetvis är en fråga för parlamentet vill jag dock be er ha överseende med mig när jag vädjar till er att nå fram till ett beslut och undvika att dra ut på detta längre, med tanke på behovet av att skapa tydliga villkor för dessa nyskapande terapier som människor har väntat så länge på. Därför välkomnar jag mycket varmt att tre grupper har lagt fram ett omfattande kompromisspaket som möjliggör en sådan snabb överenskommelse. På kommissionens vägnar kan jag säga att vi kan stödja paketet som helhet utan några ändringar, och även om vi behöver får det bekräftat tror jag att också rådets ordförandeskap är övertygat om att rådet kommer att kunna godta paketet i dess nuvarande form. Jag är helt medveten om att detta är en särskilt delikat fråga och vi måste vara mycket lyhörda när vi behandlar etiska frågor av den här digniteten, och låt mig därför ännu en gång klargöra att vårt enda syfte med denna förordning är att garantera patienternas säkerhet och effektiva läkemedel. Något annat syfte finns inte. I förordningen står det faktiskt ingenting om huruvida läkemedel är etiskt godtagbara och i det avseendet följer vi strikt subsidiaritetsprincipen. Etiska frågor ska hanteras av medlemsstaterna, och vi i EU får inte hamna i en situation där en av parterna kan påtvinga den andra sina etiska övertygelser. Detta kommer inte att ske. Den enda möjligheten är att överlämna de etiska frågorna till medlemsstaterna, eftersom det är så vi alltid har gjort. Detta är ingenting nytt utan en politik som varit väl etablerad i många år, vilket det finns många exempel på. Enligt förslaget är därför inte licensiering av etiskt kontroversiella metoder på nationell nivå obligatorisk, och den typen av metoder är heller inte förbjudna i EU. Förslaget går inte längre än till att beslut som fattas på nationell nivå respekteras. Den viktiga principen om frivillig donation av organ och vävnad utan ersättning gäller givetvis och återfinns redan i andra rättsakter. Att upprepa den i detta förslag vore överflödigt. Vad som än händer bör vi fastställa gemensamma säkerhetsnormer för sådana produkter. Jag tror inte att det finns något hållbart argument för att godta en skyddsstandard som varierar mellan medlemsstaterna och som bland annat bara skulle leda till att patienter med olika sjukdomar får resa kors och tvärs över hela Europa. Trots de ändringsförslag som utskottet för rättsliga frågor har lagt fram bör vi därför inte lyfta bort etiskt kontroversiella produkter, exempelvis produkter från embryonala stamceller, från förordningen. Låt mig säga det igen, och jag gör det på fullaste allvar: i dag har vi en unik politisk möjlighet att anta en förordning som de sjuka i Europa och den europeiska läkemedelsindustrin länge har väntat på. Detta är en möjlighet som vi inte får missa och jag uppmanar därför alla parlamentets ledamöter att stödja det kompromisspaket som Dagmar Roth-Behrendt, Frédérique Ries och Adamos Adamou har lagt fram på sina gruppers vägnar och att avvisa övriga förslag. Om denna förordning antas så kommer det att främja innovation, bidra till att göra vår forskning och industri mer konkurrenskraftiga och, framför allt, hjälpa till att rädda liv och bespara människor stort lidande. Allt detta kan ni åstadkomma genom att stödja detta paket ORDFÖRANDESKAP: SIWIEC Vice talman Miroslav Mikolášik (PPE-DE), föredragande. (EN) Herr talman! Jag talar i dag som föredragande för förslaget till förordning om läkemedel för avancerad terapi. I egenskap av läkare vill jag också ta upp framstegen inom det medicinska området i och med att mycket specifika läkemedel släpps ut på marknaden i EU så att patienter med de sjukdomar som kommissionsledamoten räknade upp får behandling.

18 Jag vill passa på att tacka kommissionen för förslaget. Det är hög tid att patienter behandlas med läkemedel som är säkra, effektiva och inte bygger på kontroversiella grunder. Sedan början av 2006 har Europaparlamentet arbetat hårt med detta förslag tillsammans med utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, utskottet för industrifrågor, forskning och energi samt utskottet för rättsliga frågor. Det slutliga betänkandet antogs med stor majoritet. Den rådande uppfattningen inom parlamentet är att miljöutskottets betänkande, i den form som det lades fram för omröstning i kammaren, är utmärkt. Samtliga intressenter, företrädare för både bioteknikindustrin och patientgrupperna, välkomnade förslaget efter antagandet i januari förra året. Förra veckan lade tre parlamentsledamöter, som talesmän för de politiska grupperna socialdemokraterna, liberalerna och GUE, fram ett antal ändringsförslag som presenterades som en så kallad kompromiss med rådet och kommissionen. Denna enskilda handling företogs utan föredragandens vetskap. Låt mig betona att ingen överenskommelse nåddes med de andra två institutionerna när den informella trepartsdialogen avslutades förra månaden. Av dessa ändringsförslag har 90 procent tagit direkt från utskottets betänkande, och man har bara gjort några smärre ändringar. De viktigaste är de andra 10 procenten. Dessa ändringsförslag, som rör de mer känsliga politiska frågorna, är ett resultat av ett eget initiativ från tre av våra kolleger. Som de nämnde i sin skrivelse förra veckan har man ännu inte nått en interinstitutionell överenskommelse. Många av de ändringsförslag som lades fram i paketet stöds inte heller av det ansvariga utskottet, de andra två utskotten eller av föredraganden. Jag uppmanar därför mina kolleger att stödja miljöutskottets ansvarsfulla betänkande i onsdagens omröstning. För att skynda på lagstiftningsförfarandet ägde den informella trepartsdialogen med rådet och kommissionen rum förra månaden. Vid de tre mötena framkom avvikelser. Innehållsmässigt har flera politiskt känsliga frågor inte lösts. Ur förfarandemässig synvinkel tog man upp frågan om de två ändringsförslag som lades fram av utskottet för rättsliga frågor. Dessa införlivades direkt i betänkandet vid förfarandet för förstärkt samarbete. Som huvudföredragande har jag försökt att betona att utskottets ansvarsområde ska respekteras. Trots arbetsordningens tydliga bestämmelser om förstärkt samarbete mellan parlamentsutskotten vägrade kollegerna från de två andra institutionerna och vissa skuggföredragande att behandla dessa ändringsförslag på grund av överenskommelsen vid första behandlingen. Det förstärkta samarbetet respekteras tydligen bara när det passar somliga kolleger. Det välkomnas för vissa förslag, exempelvis Reach, men inte när det gäller läkemedel för avancerad terapi. En del går ännu längre och missbrukar patientgruppernas röst genom att påstå att förfarandet för förstärkt samarbete är odemokratiskt. Jag vill ta upp en punkt i förslaget som fortfarande oroar mig, nämligen subsidiaritetsprincipen. Kommissionens enhetliga förslag innehåller en möjlighet för medlemsstaterna att tillämpa striktare nationell lagstiftning när det gäller vissa omstridda läkemedel. I praktiken skulle detta betyda att vissa läkemedel inte skulle kunna släppas ut på marknaden i en del medlemsstater. Enligt rättstjänsten skulle denna bestämmelse leda till stora problem eftersom den är oförenlig med de rättsliga grunderna och skulle därför kunna upphävas av EG-domstolen. Om så är fallet skulle bestämmelsen bli en helt enhetlig åtgärd för samtliga läkemedel, även de som är förbjudna i vissa medlemsstater. I detta avseende skapar de två ändringsförslagen från utskottet för rättsliga frågor rättssäkerhet genom att läkemedel som innehåller eller härrör från embryonala stamceller inte tas med i förordningens tillämpningsområde. Som föredragande måste jag respektera 27 helt olika lagstiftningar när det gäller forskning om embryonala stamceller, allt från total forskningsfrihet till förbud mot att döda embryon i forskningssyfte. Om vi inte stöder ändringsförslagen från utskottet för rättsliga frågor skulle förordningen i själva verket främja utvecklingen av läkemedel som härrör från embryonala stamceller, trots att somliga medborgare och medlemsstater anser att detta är etiskt oacceptabelt. I egenskap av vald företrädare för parlamentet är jag skyldig att lyssna till alla åsikter, att sammanföra dem och att erbjuda medborgarna ett förslag som är modernt, progressivt och som respekterar universella principer och värderingar, till exempel den mänskliga värdigheten. Jag välkomnar tonfallet i Berlinförklaringen när det gäller europeiska värderingar, och även den programförklaring som har formulerats av Europaparlamentets talman, där han slår fast att den mänskliga värdigheten ska vara vägledande både för honom och för oss när vi röstar om EUlagstiftningsförslag Giles Chichester (PPE-DE), föredragande för yttrandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi. (EN) Herr talman, herr kommissionsledamot! Låt mig först tacka kommissionsledamoten för hans synpunkter på förslaget och betänkandet. Jag instämmer till fullo. Jag vill också tydligt slå fast att mitt utskott, dvs. utskottet för industrifrågor, forskning och energi, stöder förslaget och hoppas att det antas utan problem. Vi delar alltså den målsättningen. Sedan vill jag påminna mina kolleger om att intressegrupperna, de patientgrupper som kommer att påverkas mest och gynnas av detta förslag, ger sitt fulla stöd. Jag läser ofta tidningsartiklar om nya intressanta behandlingar och framsteg inom detta område, men de sker oftast i USA och inte i Europa, vilket ligger oss i fatet.

19 Jag vill gratulera föredraganden till hans arbete, men jag vill med all respekt säga att jag inte delar hans uppfattning om de båda ändringsförslagen från utskottet för rättsliga frågor. Jag och många andra i mitt utskott anser att de går stick i stäv mot förslagets i övrigt framåtsträvande ambition. Därför stöder jag det kompromisspaket som har lagts fram, i huvudsak av min ärade kollega Dagmar Roth-Behrendt, inte minst av den anledningen att oberoende observatörer anser att detta paket överensstämmer med industriutskottets ståndpunkt och därför stöder jag det naturligtvis. (Inpass av Hiltrud Breyer: Talar ni för utskottets räkning eller för egen del? ) Jag talar för utskottet, fru Breyer. Jag talar nu när det är min tur, och ni borde vänta tills det blir er. Låt mig påminna alla om att vi lever i en föränderlig värld, både när det gäller teknik, samhälle (även om bristande uppförande kanske består), forskning och, som vi ser av detta betänkande, biomedicin. Vi får inte förvägra framtidens patienter tillgång till morgondagens terapier Hiltrud Breyer (Verts/ALE), föredragande för yttrandet från utskottet för rättsliga frågor. (DE) Herr talman! Innan jag yttrar mig på utskottets vägnar vill jag påpeka ett fel för kommissionsledamot Günter Verheugen. Jag finner det olämpligt att han ger sken av att de personer som lade fram kompromissen hade sett till att den skulle gå igenom snabbt. Det förhöll sig precis tvärtom, eftersom det var de personer som lade fram kompromissen som röstade nej vid den första omröstningen i utskottet. Och nu till det som jag vill säga på utskottets vägnar. Enligt arbetsordningen har utskottet en högst framträdande roll i behandlingen av etiska frågor och jag utgår från att alla här godtar detta, inte bara rådet och kommissionen utan även parlamentsledamöterna, och jag hoppas att ingen vill neka ledamöterna i utskottet för rättsliga frågor deras befogenhet i lagstiftningsfrågor. Vi har behandlat detta betänkande mycket noggrant och antagit en rad ändringsförslag, framför allt två ändringsförslagen 3 och 17 som i enlighet med det förstärkta förfarandet hänvisades direkt till kammaren och som är oerhört viktiga. Utskottet kräver att hänvisningen till embryonala stamceller stryks, men varför? Som ni vet är EGdomstolens tolkning av artikel 95 att en fullständigt harmoniserad åtgärd inte får medge undantag för medlemsstaterna. Eftersom det är oklart om artikeln skulle klara domstolens prövning har utskottet därför föreslagit en exakt formulering som komplement till artikel 28. Endast då kan man nå rättssäkerhet och tydlighet, och framför allt klara en prövning i EGdomstolen John Bowis, för PPE-DE-gruppen. (EN) Herr talman! Som kommissionsledamoten sa är det en spännande tid för den medicinska forskningen. Vi står inför nya genombrott, som bygger på utvecklingen av avancerade behandlingsformer där man använder gen- och cellterapier och vävnadsteknik. Produkter inom genterapi och somatisk cellterapi genomgår redan kliniska tester. Några av de vävnadstekniska produkterna finns redan. Detta förslag har tagits fram för att vi ska kunna ta itu med denna invecklade fråga på ett enkelt och allmängiltigt sätt genom ett centralt godkännandeförfarande så att vi kan samla den begränsade expertis som finns på området, garantera en hög patientsäkerhet i hela EU och möjliggöra tillträde till EU-marknaden och därmed tillträde för alla patienter. Det är vad det handlar om, och utifrån det ser jag positivt på min väns betänkande och lyckönskar honom till det arbete han har gjort, inte bara med att lägga fram betänkandet till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, utan det påföljande arbete han har genomfört under förhandlingarna med ordförandeskapet för trepartsmötet. Vi behövde titta på diverse olika frågor: sjukhusfrågan, frågan om små och medelstora företag och frågan om medicinsk utrustning. Detta omfattar naturligtvis även några viktiga etiska frågor. Jag anser dock att EU:s uppgift är att garantera säkerhet och effektivitet och att medlemsstaterna bör fatta de etiska besluten. Enligt min mening är det där vi kommer att kunna slutföra denna viktiga åtgärd. Vi måste nu mycket noggrant överväga våra alternativ vid omröstningen på onsdag för att se till att vi röstar fram ett förslag som har parlamentets helhjärtade stöd Dagmar Roth-Behrendt, för PSE-gruppen. (DE) Herr talman! Jag ska bara säga ett par ord om innebörden av denna fråga, som vi alla här känner till, och därefter ta upp förfarandet lite kort. Tusentals patienter över hela EU väntar desperat på nya typer av terapi som kan lindra deras lidande eller till och med rädda deras liv. Till alla som anser att vissa typer av terapi bör uteslutas, oavsett vilket land det rör och vilka lagar som gäller, säger jag återigen, här och nu, samma sak som jag sa i utskottet och ja, jag menar det faktiskt: ni är cyniska, ni är oansvariga och ni bör skämmas. Ta nu era åsikter och lägg fram dem för patienterna, öga mot öga. Hiltrud Breyer är inte heller blödig, så ni kan lägga fram dem för henne också. Nu vill jag säga några ord om förfarandet Dagmar Roth-Behrendt, för PSE-gruppen. (EN) Jag talar på engelska för att Miroslav Mikolášik ska förstå mig direkt. Miroslav Mikolášik talade om att lägga fram ändringsförslag utan föredragandens vetskap. Det är inte helt ovanligt att man inte tar upp ändringsförslag med föredraganden. Jag skulle gärna ha tagit upp detta med

20 er, men ni slutade samarbeta redan i ett tidigt skede i trepartsmötena. Jag vill läsa vad vi Frédérique Ries, Adamos Adamou och andra här gjorde så att det står klart för alla. Vi lade fram ett paket med 75 ändringsförslag. 32 är helt identiska med ändringsförslagen från utskottet, 18 ändringsförslag innehåller några små språkliga ändringar, 10 ändringsförslag bygger på en kompromiss som ni och jag redan hade enats om innan ni slutade samarbeta och 15 ändringsförslag rör språkliga eller rättsliga frågor. Så ser läget ut just nu. Jag vill nu tillägga något om det ni sa förut om det interinstitutionella avtalet. Jag anser bara att vi bör uppnå ett resultat så fort som möjligt. Ni sa också att vi bör nå en överenskommelse vid första behandlingen. Jag håller med eftersom tusentals människor väntar på det. Jag vill varmt tacka kommissionen och rådet som verkligen stödde oss för att uppnå ett resultat. Från min synpunkt har de närmat sig parlamentets ståndpunkt så mycket som möjligt och har gått längre än vad jag någonsin varit med om och längre än vad jag förväntade mig att de skulle gå. Naturligtvis kompromissade vi, herr Mikolášik. Ni kompromissade och jag kompromissade. Jag kompromissade faktiskt när det gäller er grupps ståndpunkt om undantag för sjukhus och annat för att jag ansåg, som en del av er anser, att vi bör ha en stark, säker lagstiftning som ser till att patienterna får det bästa vetenskapliga stödet och den bästa behandlingen i en trygg miljö. När det gäller de så kallade etiska ändringsförslagen, bör de medlemsstater som vill förbjuda användningen av fosterstamceller få göra det, och fru Breyer, alla som säger att EG-domstolen skulle neka till det med hänvisning till artikel 95 är antingen okunniga vilket ni inte är eller så ger de tyvärr det felaktiga intrycket. Om ni har läst artikel 30 i fördraget vet ni säkert att det står att allmän moral alltid är ett skäl att se till att en medlemsstat får förbjuda något. Och det är vad som har skett förut. Det är vad som för tillfället sker i EU. Vi har alltid sagt att de medlemsstater som tillåter forskning på området ska få fortsätta. Patienterna har dock rätt till de säkraste och bästa produkterna som finns, och det var därför som jag lade fram ett ändringsförslag om subsidiaritet, för att garantera detta igen. Det ändringsförslaget finns med i paketet. Enligt förslaget bör varje medlemsstat som anser att en produkt inte ska saluföras eller ens produceras där ha rätt att förbjuda det. I andra medlemsstater bör patienterna ha friheten att köpa den. Det är det vi finns till för Frédérique Ries, för ALDE-gruppen. (FR) Herr talman, herr kommissionsledamot, herr minister! Eftersom föredraganden redan i detalj har redogjort för avancerade terapier kommer jag inte att fördjupa mig i detta. Jag vill bara upprepa att detta är ett oerhört lovande område för forskning och medicin som erbjuder verkliga lösningar för människor med brännskador av tredje graden, patienter med venösa sår, diabetes, ärftliga sjukdomar och hjärt- och kärlsjukdomar, som också inger hopp för personer med Parkinsons och Alzheimers, och som kanske äntligen en dag kan lösa den tragiska bristen på organ som varje år leder till att tusentals patienter i Europa dör i väntan på donationer. Det finns med andra ord oräkneliga patienter, miljontals patienter, som väntar på denna förordning. Det är inte bara patienterna som väntar på den, utan även företagen inom denna sektor, eftersom tanken med denna text också är att främja forskning och innovationer, oavsett kvaliteten, säkerheten och effektiviteten hos produkterna och oavsett behovet av att göra dessa produkter tillgängliga för alla utan diskriminering, precis som kommissionsledamoten påpekade. De som vill påtvinga oss sin vision av etik och moral, och föredraganden hör dit, har redan vid tre tillfällen fördröjt antagandet av denna förordning och de fördröjer det fortfarande: i utskottet, i det informella trepartssamtalet, som min kollega Dagmar Roth-Behrendt nyss påpekade, och kanske återigen på onsdag är jag rädd, genom en begäran om hänvisning av betänkandet. Grunden till kontroversen och dödläget är läkemedel som härrör från embryonala stamceller eller fosterstamceller, vilka föredraganden vill utesluta från det centraliserade förfarandet och därmed undanta från räckvidden för denna lagstiftning. Saker och ting måste klargöras, i lika hög grad som vårt ändringsförslag 62 som ingår i paketet, och godkännas av de tre institutionernas rättstjänster, och jag vill också påpeka att endast medlemsstaterna kommer att besluta vilken forskning och vilka produkter som kommer att finnas på deras territorium. Inget kommer att påtvingas medlemsstaterna i strid mot deras nationella lagstiftning om etik. Jag anser faktiskt att detta är subsidiaritetens innebörd, och jag förbryllas av de som i subsidiaritetens namn den är ju faktiskt något av ett mästerverk vill förbjuda dessa produkter i EU och hindra länder som vill införa dessa produkter från att göra framsteg. Av detta skäl förkastar jag formellt ändringsförslagen 3 och 17 som har lagts fram av utskottet för rättsliga frågor, samt det paket med ändringsförslag som stöds av Giuseppe Gargani och andra. Valet är trots allt enkelt. Vår trovärdighet står på spel och detsamma gäller konsekvensen i vårt arbete och våra beslut, vilket jag vill säga i förbigående. Jag vill påminna er om att vi i juni förra året godkände finansiering av forskning om embryonala stamceller inom det sjunde ramprogrammet för forskning. Jag uppmanar er i dag att stödja detta kompromisspaket som lagts fram av socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet, gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa och gruppen Europeiska enade vänstern/nordisk grön vänster. Något som ännu inte sagts är att detta paket också har stöd från ett antal parlamentsledamöter från gruppen för Europeiska