Månadsbrevet AktieExperten

Transkript

1 Nummer 13 5 september 2012 Månadsbrevet AktieExperten Kongsberg: Vapensystemet RWS säljs till den amerikanska armén Läs mer I detta nummer: Resumé augusti AktieSpartacus analyserar Kongsberg Gordini sälj och köpstrategier Urs Hofer Europas framtid i vågskålen Nio lärdomar om gamla misstag Tankar om förhoppningsaktier Bengt-Erik om sin portfölj Vad händer i september? AktieExperten är ett oberoende månadsbrev framtaget av medlemmarna på AktieExperternas forum

2 Resumé augusti Jämfört med förra årets augustikaos fick vi en lugn börsmånad där OMX slutade på -3,5 %. Frågan är dock om det är lugnet före stormen vi ser nu? De flesta bedömarna verkar överens om att vi kommer få se större rörelser under hösten. Stor osäkerhet råder dock om vi står inför en upp eller nedgång. September månads nyhetsflöde kommer att ge oss en indikation om vart vi är på väg. Augusti började positivt. Det har varit mindre fokus än normalt på problemländer som Grekland och Spanien. Börsens bolag har vid det här laget kommit med sina halvårsrapporter. Även om rapporterna generellt låg i linje med förväntningarna och små risker för större vinstfall, så minskade trots allt bolagens vinster jämfört med förra året. Det är andra kvartalet i rad där bolagsvinsterna minskat vilket man kanske borde vara orolig för? Börsen föll tillbaka på slutet av månaden vilket främst kan förklaras av en ökad osäkerhet kring kommande nyheter både nationellt samt internationellt. På hemmaplan börjar allt fler oroa sig över den starkare svenska kronan. En stark krona är visserligen fördelaktigt när vi åker utomlands på semester men den påverkar samtidigt vinsterna negativt för börsens exportbolag, vilket många fruktar kan leda till en nedgång i konjunkturen. Allt fler blickar börjar därför vändas mot riksbankens kommande möte i september där man ska besluta om reporäntan ska lämnas oförändrad, höjas eller sänkas. En sänkt ränta är enligt förespråkarna motiverad i och med den låga inflationen på cirka 1 procent, vilket är långt under riksbankens övergripande mål på 2 procent. Utanför Sveriges gränser är det som vanligt fortsatt fokus på den europeiska skuldkrisen. Arbetet mot någon form av hållbar lösning fortsätter. I Danmark testar man i dagsläget negativa räntor. Förhoppningen är att konsumtionen ska öka när det helt plötsligt kostar att spara pengar på bankkontot. Personligt är jag tveksam till denna lösning. En eventuell positiv följdeffekt av denna danska lösning borde vara att fler väljer att handla med aktier, vilket i sin tur borde leda till högre aktiekurser. Vid negativa räntor föredrar jag personligen en stabil och konjunkturokänslig utdelningsaktie före pengar på bankkontot. Stort intresse riktas mot den amerikanska centralbankschefen Ben Bernanke. I slutet på månaden höll han sitt årliga tal i Jackson Hole. Många investerare hoppades på en tredje omgång stödåtgärder (likt dem han lanserade i Jackson Hole för två år sedan) för att få fart på marknaderna. Talet blev en liten besvikelse där Bernanke visserligen sa att det kan bli tal om fler stödåtgärder men att det för tillfället inte är aktuellt. Det bjöds inte direkt på några nyheter överhuvudtaget. Intresset riktar sig istället mot Europa och ECB-chefen Mario Draghis kommande räntebesked den 6:e september. Draghi skulle också talat i Jackson Hole, men ställde in på grund av för mycket arbete på hemmaplan. Detta gjorde att spekulationerna direkt drog igång huruvida Draghi i samband med räntebeskedet ska presentera nya åtgärder för att bekämpa skuldkrisen. Spänningen och förväntningarna lär stiga i takt med att vi närmar oss torsdag. Martin Vidhall 2

3 AktieSpartacus analyserar Kongsberg Vapensystemet säljs till Sverige men framför allt också till den amerikanska armén Norska Kongsberg är Norges största leverantör av försvarsmateriell, men har också inriktning mot civil maritim verksamhet. Lite mer än hälften av omsättningen kommer från försvarssidan och drygt 80 % av den totala försäljningen sker utanför Norge. Verksamheten är indelad i fyra segment varav Kongsberg Maritime är det enskilt största med nästan hälften av omsättningen. Därefter följer Kongsberg Defence System och Kongsberg Protech Systems med cirka en fjärdedel var av omsättningen. Det minsta segmentet är Kongsberg Oil & Gas Technologies som tidigare ingick i Kongsberg Maritime. Kongsberg Maritime och Oil & Gas är riktade mot den civila sidan. Varvs, rederi och off-shore industrin är dess kunder. Off-shore utgör den största delen. Defence Systems och Protech Systems är den militära delen. Defence Systems sysslar bl.a. med missiler. Man är med i utvecklandet av JSM (Joint Strike Missile) som ska användas i F-35 som är det stridsflygplan som sägs ersätta F-16. Inom Protech Systems verkar man vara ledande inom RWS (Remote Weapon System) vilket är ett vapensystem som kan manövreras med ny teknik. Tex. skytten behöver inte längre sitta på toppen av ett pansarfordon och hantera vapnet manuellt och på så sätt blir skytten inte lika exponerad mot fienden. Vapensystemet säljs till Sverige men framför allt också till den amerikanska armén. Utrustandet av militära fordon i US Army med RWS går under projektnamnet CROWS. I fas 2 av det programmet så var det bl.a. Kongsberg som tog hem ordern Man håller på och levererar för fullt och det sista systemet har antagligen levererats i slutet av 2012 då beslut ska tas vem som ska leverera ytterligare 3000 system i och med CROWS 3. Anledningen till att jag nämner CROWS specifikt är att den ordern utgjorde en väsentlig del av vinsten från den militära verksamheten för Kongsberg de PROTECTOR - Remote Weapon Station(RWS) is a remotely controlled weapon station for light and medium calibre weapons and can be mounted on any type of platform. PROTECTOR has been in full scale production since December Since then more than systems have been sold to 17 nations. Fortsättning nästa sida 3

4 senaste 2-3 åren. Enligt min bedömning motsvarade det 3 NOK i vinst/aktie. Även om US Army eventuellt väljer en annan leverantör för CROWS 3, hoppas man på framgångar på andra marknader. Man har t.ex. inlett samarbete med aktörer från Kanada och Tyskland. Norska staten är största ägaren i Kongsberg med ca 50 % av aktierna. Det ser jag som positivt då en av förutsättningarna för att lyckas med försäljningar av försvarsmateriell är statligt, politiskt stöd. Motköp är en viktig detalj som ofta kräver statlig inblandning. Det norska stortinget var strategiska och valde att inte klubba igenom köp av F-35 förrän man från amerikanskt håll lovat att se till att Kongsbergs anti-skepps missiler integrerades med F-35. På så sätt öppnades det upp en miljarders NOK marknad för Kongsberg. Förutom Norge och Australien ses US Navy som en potentiell köpare av de missilerna till sina versioner av F-35. Vapenindustrin har haft ett par mycket goda år sedan Flera aktörer har uppnåt stora framgångar. Det som sticker ut mest är att de flesta vapentillverkare så som BAE, Saab, LMT, RTN, NOC och GD de senaste åren har haft en stagnerande försäljningstillväxt. I de amerikanska jättarnas fall har vinsten per aktie ökat tack vare återköp av aktier. Kongsberg däremot har faktiskt ökat sin försäljning i ungefär samma takt som sitt 10-års medel (8-10%). En närmare titt visar att det är den militära sidan och exportmarknaden som stått för den största försäljningstillväxten. Kongsberg har en imponerande vinst- och utdelningstillväxt. Bolaget har visat upp en stabil omsättningsökning samtidigt som marginalerna över tid kraftigt förbättrats. Min bedömning är att man inte kan fortsätta att höja marginalerna. De bör ha nått sin topp. Eventuellt finns risk för att de går tillbaka något. Omsättningen är naturligtvis svår att förutsäga. Ur ett historiskt perspektiv bör omsättningen kunna fortsätta växa, men samtidigt så har den stagnerat för alla andra inom branschen. Lönsamheten för försvarsindustrin förväntas sjunka kraftigt i och med Västvärldens förväntade budgetneddragningar. Istället för de mer historiskt brukliga ca PE 15 värderas därför många bolag mer i linje med PE 10. Några undantag finns då de antingen har även en stor civilandel i sin verksamhet alternativt sysslar med verksamheter mer inriktade mot t.ex. cybersäkerhet. De värderas fortfarande mer runt de historiska multiplarna. Historiskt sett har PE multipeln för försvarsindustrin pendlat mellan beroende på hur framtidsförutsättningarna ansetts vara. Kongsberg får man just nu för ca PE 9,5 och då tillhör Kongsberg INTE de bolag som bara förlitar sig på försvarsprodukter. Tvärtom, nästan halva omsättningen kommer som sagt från den civila sidan. Det är det som jag tycker gör Kongsberg extra intressant. Nu är PE naturligtvis inte allt, men värderingen är även acceptabelt sett till t.ex. P/S. aktiespartacus 4

5 Gordini sälj och köpstrategier Strategin ska enligt teorin göra att risken minskar i portföljen Att månadsspara i aktier kan vara en alldeles lysande idé. Det många nog omedvetet missar är att man inte köper samma antal aktier varje månad. Många tänker sig nog exempelvis att om en aktie kostar 100 kr en månad och 50 kr nästa så måste snittpriset bli 75 kr (100+50/2). Men eftersom de allra flesta sparar samma belopp varje månad så får man ju mycket fler aktier när det är billigt. Så i exemplet ovan så får man dubbelt så många aktier när den kostar 50 Kr vilket gör att snittpriset blir 66,66 Kr ( /3) i stället för 75 KR. Börsnedgångar blir därmed månadsspararens bästa vän eftersom han får allt fler aktier ju mer börsen går ned. Den psykologiska faktorn ska inte underskattas när det gäller börsen. Sedan håller jag naturligtvis med om att man måste hålla lite koll på hur de olika bolagen värderas och försöka undvika de mest övervärderade. Kan man hitta de mest attraktivt värderade aktierna så går det ju att förbättra avkastningen avsevärt. Men i grund och botten handlar det ju mycket om hur mycket tid och energi man vill lägga ned på sitt sparande. Jag kan rekommendera en annan strategi som komplement till månadssparande också. Även denna strategi har Aktiespararna tagit upp och den går helt enkelt ut på att ha en andel av portföljen i räntesparande. Jag vill minnas att Aktiespararna rekommenderade en andel räntebärande motsvarande ens egen ålder i procent men det kanske är lite överkurs i försiktighet. Då en mer vedertagen andel är 30 % räntebärande och 70 % aktier. I princip går strategin ut på att räntor kommer att stiga när börsen går upp, vilket gör att räntebärande papper sjunker i värde, i en normal konjunkturcykel. Och tvärtom när börsen går ned naturligtvis, då sjunker räntorna och räntefonder går upp. Det innebär då att andelarna kommer att variera beroende på var i konjunkturcykeln vi befinner oss, vilket i sin tur innebär att andelarna kommer att behöva justeras med jämna mellanrum. Då kommer vi till det fina i kråksången, nämligen rebalansering. Det innebär helt enkelt att när börsen och räntor är på väg upp kommer räntefonder att falla i värde vilket gör att man tvingas att sälja av lite aktier och öka i räntefonder för att upprätthålla andelarna på 70- respektive 30 procent. Det gör att man under hela uppgångsperioden säljer aktier i små portioner och ökar i räntepapper ända tills konjunkturcykeln når sin topp och rollerna blir ombytta. Man kommer med andra ord att vara fulltankad med räntepapper vid konjunkturtoppen och sedan börja köpa aktier igen under börsnedgången. När man sedan når botten så är läget det omvända och man är fulltankad med aktier när börsen börjar vända uppåt igen. Strategin ska enligt teorin göra att risken minskar i portföljen tack vare att räntepapper förväntas variera mindre i värde än aktier. Samtidigt förväntas avkastningen öka tack vare att man säljer aktier under uppgångar och köper under nedgångar vilket gör att antalet aktier ökar automatiskt eftersom man "köper billigt och säljer dyrt". Gordini Placeringsinriktning: Letar aktier i små och stora bolag med stabil vinst- och försäljningstillväxt med hjälp av FA. Köper aldrig förhoppningsbolag. Använder TA för att hitta aktier i stigande trend. 5

6 Urs Hofer Europas framtid i vågskålen Genom att höja pensionsåldern överallt har man förvärrat ungdomsarbetslösheten Dagens degenererade bonussamhälle, där cheferna för bankerna och storindustrin får lyfta miljon- bonusar eller feta avgångsvederlag trots att de kör banker och företag till ruinens brant, är en av flera orsaker till Europas förfall. Allt detta leder till fusk och ett högt risktagande eftersom man inte har så mycket att förlora. Problemet skulle lösas om bonusmottagarna blir ersättningsskyldiga om företaget går dåligt eller i konkurs. Det skulle leda till att direktörer börjar behandla firmorna som om de vore deras egna företag. Ge istället direktörerna en provisions-baserad bonus som man ger till vanliga anställda. USA har i motsats till EU redan så höga skulder till Kina att dessa inte längre kan betalas tillbaka av egen kraft utan det måste ske genom sedelpressar, konkurser eller högre skatteintäkter. För enkelhetens skull skyller man allt på EU:s skuldkris. Detta är dock inte korrekt utan egentligen tvärtom. Den första finanskrisen började i USA vars skuldsättningsgrad fortfarande är mycket högre an EU:s. EU:s problem är att unionen består av a) krisländer som vill att andra betalar för deras misstag och helst utan att genomföra nödvändiga reformer, b) länder som betalar för dessa krisländers misstag och c) länder som bara tänker på sitt eget bästa. Det finns flera stora hinder för Eurons överlevnad. Skapande av en bankunion, en ekonomisk politisk union, en budgetunion och den demokratiska viljan att genomföra dessa unioner. Det är inte lätt i en union där det finns så många motsättningar och där många medlemmar gärna tar emot men ogärna betalar för kalaset. Länder som har problem är naturligtvis mer villiga att ge makten till EU, än de länder som skött sin ekonomi och klarar sig bra på egen hand. Inte bara företag utan också staterna i den globaliserade världen blir tvungna att anpassa skatterna så att de klarar sig i den internationella konkurrensen. De skall vara så att de uppmuntrar till arbete och företagsamhet och att företag och kapital (också riskkapital som aktiekapital) flyttar till landet istället för från landet. Beslutfattarna bör, oberoende ideologi, lära sig att riskkapital är viktigt och behövs. Utan riskkapital skapas inga företag. Blir skattetrycket i ett land för stort leder det omedelbart till mindre skatteintäkter på grund av att kapital, företag och välutbildade människor flyttar från landet medan den ekonomiska aktiviteten avtar. Att få tillräckligt med skatteintäkter för att kunna upprätthålla välfärden lyckas endast för de länder som har en rationell och inte korrupt statsapparat. Desto rationellare ett lands statsapparat arbetar desto högre brukar levnadsstandarden vara. Jämför tex Tyskland med Grekland. Ungdomsarbetslösheten i Tyskland är 8,3 %, i Finland 19,9 %, I Sverige 22,8 %, i Spanien 48,7 % och i Grekland 49,3%. Genom att höja pensionsåldern överallt har man förvärrat ungdomsarbetslösheten. Ungdomsarbetslösheten förorsakar därför höga kostnader nu och i framtiden. Arbetslösheten är inte bara en ekonomisk katastrof utan kan också leda till en misstro i samhället som på längre sikt kan bli ännu dyrare då moralen sjunker och samällsstrukturen tar stryk. Ett land som Grekland med en så hög arbetslöshet och en så liten industriell bas, enorma statsskulder och svag tillväxt gör att komplexiteten är så gått som olösbar! Oberoende om EU och/eller Euron överlever blir kalaset för alla politiska misstag enorma för den enskilde i hela Europa. Frågan är vad som blir den billigaste och bästa lösningen för skattebetalarna som i slutändan får betala räkningen för politikernas misstag. Urs Hofer 6

7 AktieSpartacus nio lärdomar om gamla misstag Basera inte dina slutsatser på vad VD:ar säger utan istället på vad de INTE säger Tänkte lyfta fram en del lärdomar jag dragit från gamla misstag. Lärdomarna är främst baserade på köp av aktier i en s.k. nynoterad förhoppningsaktie för ett par år sedan som sedan gick utför. bra "case" finns möjlighet att öka senare och ändå profitera på det. Lärdom 7: Tro inte att du kan sälja av när bolaget visar signaler utåt på att det går dåligt. Vid det laget kan det mycket väl handelsstoppas för att sedan likvideras. Aktieägare är INTE först i kö på att få ut sina pengar, tvärtom. Lärdom 8: Var medveten om att vissa bolags dolda affärsidéer är att tjäna pengar på aktieägarna, inte på vanlig omsättning. Världen är fylld av möjliga investeringar så finns ingen anledning att chansa om tvivel finns. Lärdom 1: Trots goda fundamenta på pappren och framtidsprospekt så kan det snabbt svänga 180 grader. Lärdom 9: Skyll inte på någon annan p.g.a. att du tagit ett dåligt investeringsbeslut. Tecken finns i regel där, men du har varit för blind för att se dem. Ta istället ansvar för dina dåliga beslut och dra lärdom. En expert är någon som gjort misstag och lärt sig av dem. En dumbom är någon som gör om misstagen om och om igen. Lärdom 2: Ta reda på syftet bakom företagets offentliga information. Det som syns i redovisningen och det som gäller i verkligheten är aldrig samma sak. Redovisningen är enbart en förenklad bild av verkligheten som tas fram för ett speciellt syfte. Syftet kan vara beskattning, informera aktiemarknaden m.m. Lärdom 3: Bilda dig aldrig en uppfattning enbart baserat på företagets redovisning. Använd även andra källor för att få en bättre förståelse för affärsverksamheten, så din uppfattning blir mer baserad på "verkligheten". aktiespartacus Lärdom 4: Nyemissioner är rent statistiskt dåliga affärer. Om varken riskkapitalister eller banker vill stoppa in pengar i en affärsidé ställ dig frågan varför ska småsparare då göra det? Lärdom 5: Kontinuerlig kontakt med VD eller IRavdelning leder inte till bättre analyser. I alla fall inte om man baserar det på vad de säger. Basera istället i så fall slutsatserna på vad de INTE säger. Lärdom 6: Oavsett hur bra "case" det är, satsa initialt en mindre summa. Om det är ett långsiktigt 7

8 Tankar och funderingar om förhoppningsaktier Mats Gessbo: "bättre att höra den sträng som brast än att aldrig spänna en båge" Personligen skulle jag beskriva förhoppningsaktier som både min bästa och sämsta vän när det gäller aktiesparande. Det kan vara underbart att se C-Rad sticka iväg procent under en dag men lika jobbigt är det att se samma aktie långsamt sjunka tillbaks mot allt lägre nivåer efter en dålig rapport eller efter en lång period av nyhetstorka. Många gånger lovar man sig själv att hädanefter bara investera i stabila bolag som redan tjänar bra med pengar, men trots detta har jag fortfarande förhoppningsaktier i portföljen. Förmodligen lockas jag, som många andra, av snabb väg till rikedom. Detta trots att jag är medveten om hur små sannolikheterna Johan Didron 9 av 10 av de förhoppningsaktier som man följt de senaste två åren har fallit förr eller senare. Olja och Biotech är de branscher som varit mest i fokus. Flera av dessa aktier har varit väldigt attraktiva kortsiktigt men oftast under perioden då de haussats som mest. Med facit i hand skulle en vinnande strategi varit att sälja av aktierna mitt under haussningsperioden och efter en uppgång på ca 20 %. Dvs. man ska inte sitta kvar med aktierna och hoppas på ännu mer framgång. Det skulle vara intressant att ta del av statistik på aktier som gått upp 30% de senaste tre månaderna. Hur många av dessa fortsätter upp och hur många faller tillbaka? Daniel Ågren resonerade vettigt och vältajmat när det gäller Lucara Diamonds då han valde att sälja av efter ca 30% uppgång. Aktien sjönk sedan och Daniel gjorde en bra affär. Detta tänk borde väl finnas hos småsparare och traders i större utsträckning? Ibland kan man tycka att folk gifter sig i besatthet med sina aktier. Eller är det dumgirigheten som tar över? De exempel jag har i minnet är C-rad, Lucara, Cls, Northland, REC, Black Pearl, Diamyd, Nordic Mines och Petrogrand. är att just något av mina bolag ska pricka rätt och bli en varaktig kursraket. I augusti var en förhoppningsaktie åter i centrum av diskussionerna på forumet, nämligen oljeprospekteringsbolaget Petrogrand. Efter en rapport om en inte helt lyckad borring föll aktien på bara en dag med över 40 procent. Bittert för många inkl mig själv som på några månader fått se Petrogrand fallit från höga nivåer. Diskussionerna om hur man egentligen ska tolka rapporten av Petrogrands borrning lär fortsätta. Likaså de eviga diskussionerna om det är strategiskt att över huvud taget investera i förhoppningsaktier. Det enda vi egentligen kan vara säkra på är att detta varken var första eller sista gången vi fick se en förhoppningsaktie falla stort i värde. Här följer några reflektioner av forumets medlemmar. Dessa erfarenheter får mig t.ex. att vilja avstå från att köpa Africa Oil till portföljen. Dessa sålde jag av efter att de gått upp ca 20 %. Johan Didron Jan Axing Jag har två förhoppningsaktier i portföljen, Impact Coatings och Lucara Diamonds. Det första är lite lokalpatriotiskt då företaget har sin hemvist några hundra meter från min bostad men jag gillar deras produkt och tycker de har haft lite otur. Lucara ser jag potential i trots nedgången, de har i alla fall bevisligen grävt upp diamanter men haft otur med dålig efterfrågan. Förr eller senare ökar efterfrågan igen. Vi är ju trots allt ändå lite fåfänga. Fortsättning nästa sida Martin Vidhall 8

9 När det gäller förhoppningsbolag i övrigt måste man tro på deras produkter och vara beredd på att delta i alla nyemissioner för att inte förlora för mycket. Samtidigt tycker jag inte att man ska satsa mer än man är beredd att förlora när det gäller dessa bolag. Man bör hålla ett öga på vilka som sitter i styrelsen. Ibland hittar man figurer som förekommit i skandaler och då ska man helst undvika att köpa. Jag är även allergisk mot bolag som ägnar sig åt riktade nyemissioner där man alltså inte själv får vara med. Jan Axing definitivt inte! Om ni kikar på mitt innehav, så ser ni att det är (nästan) 100 % förhoppningsaktier. Häromdagen sålde jag 783 av mina CLS och köpte AroCell. Mitt nuvarande innehav är därefter: Diamyd Cls CLS TO 2B (går inte att lägga in här) Glycorex Sensodetect AroCell Vart och ett av ovanstående bolag kan stiga mer än 100 % från dagens nivå, i något fall kanske till och med mer än %. Men risken att det går åt h-vete är också betydande. Mina 5 bolag finns analyserade och kommenterade både här och på många andra ställen. Ni som läser det här är naturligtvis välkomna att ställa frågor om bolagen. Min devis har alltid varit att "bättre att höra den sträng som brast än att aldrig spänna en båge." Vi får se om strängen brister... Mats Gessbo 100 % förhoppningsaktier! Det är jag det... Någon gång på 80-talet tillämpade jag en strategi där jag i större utsträckning sålde av efter mindre vinster. Då köpte jag både "vanliga" aktier och förhoppningsaktier och sålde alltid efter 20 % upp. Oftast fick jag mina 20 %, men jag grämde mig ofta när aktien fortsatte uppåt. Under 90-talet gjorde jag fantastiska affärer på förhoppningsaktier. Biacore, Biora, Karo Bio. Maxim, Nobel Biocare, Elekta m.fl. gav mig stora vinster: Även då sålde jag ofta för tidigt. Men vinsterna var ändå ofta i nivån %. Men det var andra tider. Dagens marknad är så fundamentalt annorlunda. Idag handlar det om att på ett helt annat sätt hitta guldkornen. På 80-och 90-talet räckte det med att forskningen var lovande så rusade kursen i höjden. Efter den 9 maj 2011 har min situation förändrats radikalt. Mina pekuniära tillgångar är nu så begränsade att jag enbart gått över till förhoppningsaktier. Om man disponerar ca kr för spekulation vid 67 års ålder, är det då läge att hoppas på en årlig avkastning av 5-10 %?? Nej Mats Gessbo 9

10 Bengt-Erik om sin portfölj Guldstandarden har åter blivit ett begrepp i den amerikanska politiken för första gången på 30 år Africa Oil I augusti genomfördes en uppdatering av Africa Oils oljereserver i Etiopien och Kenya. Företaget meddelade att de potentiella resurserna uppgår till 11,3 miljarder fat totalt jämfört med en guidning på 5,3 miljarder fat tidigare i år. Riskjusterat anges reserverna uppgå till cirka 1 miljard fat olja. Nuvarande aktiekurs ger ett riskjusterat värde på reserverna om cirka 2,25 dollar per fat. Mycket talar för att reserverna kommer att öka. Aktien ser därför inte övervärderat ut trots ett marknadsvärde på närmare 15 miljarder kronor. nere. Har man gått in i Petrogrand så har man gett sig in i en lycksökar-bransch. Det kan bli fantastiska värdestegringar på sikt, men det kommer också att bli ett eller annat bottennapp. Jag har fortsatt förtroende för ledningen, men hade gärna sett något mer positiva resultat i nuläget. Jag går inte in med mer i nuläget, utan inväntar svar under september. Tror hursomhelst att kursen nu kommer att stabiliseras kring kassan på drygt 10 kronor. Därmed är det ett attraktivt köpläge nu. Kursen borde dock ligga en bra bit över kassan. Den tekniska analysen säger att Africa Oil ligger i en stigande trend och vidare uppgång inom den indikeras. Kursen har nu dessutom fallit tillbaka mot golvet i trendkanalen, vilket bör ge en reaktion upp. Aktien har också brutit en motståndsnivå på kort sikt och gett köpsignal från en kortsiktig trading range. Aktien har stöd vid ca kronor och motstånd vid ca kronor. Volymtoppar och volymbottnar motsvaras väl av toppar och bottnar i kursen. Det styrker trendbilden. Aktien är totalt sett tekniskt positiv på medellång sikt. Petrogrand Petrogrand är ett prospekteringsbolag tills den dag man börjar producera. Under augusti fick vi svar på att en av tre genomförda borrningar har Mina fonder I min fondportfölj samt PPM portfölj är jag fortfarande fullinvesterad i guldfonden Amundi Equity Global Gold Mines. Detta har under den gångna månaden varit lyckosamt. Guldpriset är starkt jämfört med aktieindex S&P 500 och långa statsobligationer. Guldet har nu trendat upp mot alla de fyra stora valutorna USD, EUR, GPB, JPY. Vilket alltid är ett styrkebesked. Marknadens spekulanter, vilka alltid brukar ha fel, har inte köpt så lite guld sedan botten i april Efter det fick vi sen en dubblering av priset på två år. Guldstandarden har dessutom åter blivit ett begrepp i den amerikanska politiken för första gången på 30 år. En "guldkommission" ser ut att bli en del av den officiella republikanska partipolitiken. Det skriver Financial Times nätupplaga och hänvisar till ett utkast till partiplattform som det republikanska partiet ska anta vid ett konvent i Florida nästa vecka. Enligt utkastet kommer det republikanska partiet att kräva en granskning av Federal Reserve samt att en kommission ska studera ett återställande av den tidigare kopplingen mellan dollarn och guldet. möjligheter till produktion i en brunn. Har det inte tidigare pratats om träff vid vart tredje försök? Ingen kan lämna en garanti på vad man ska hitta där Bengt-Erik Freiholtz 10

11 Vad händer i september? Viktiga bolagsrapporter Elekta Delårsrapport Sectra Delårsrapport C-Rad Delårsrapport Fundior Delårsrapport Clas Ohlson Delårsrapport Forsstrom High Frequency Delårsrapport Oasmia Pharmaceuticals Delårsrapport Aqua Terrena Int. Delårsrapport Sportjohan Delårsrapport Dantax Bokslut Caucasus Oil Delårsrapport Swede Resources Delårsrapport Berlin IV B Bokslut Århus Elite B Bokslut ChemoMetec Bokslut Rovsing Bokslut Flügger B Delårsrapport Scandinavian Private E. Delårsrapport Viborg Håndbold Klub B Bokslut Svolder Bokslut Formuepleje Epikur Bokslut Formuepleje Safe Bokslut Formuepleje Optimum Bokslut Formuepleje Pareto Bokslut Formuepleje LimiTTellus Bokslut H&M Delårsrapport TK Development Delårsrapport Jays Delårsrapport Statistik och rapportering 5 september Riksbanken: penningpolitiskt möte kl 9.00 BOC: räntebesked kl Storbritannien: BRC butikspriser augusti kl 1.01 Kina: HSBC inköpschefsindex tjänstesektorn augusti kl 4.30 Finland: BNP 2 kv kl 8.00 Silf/Swedbank: inköpschefsindex tjänstesektorn aug kl 8.30 EMU: inköpschefsindex (def) tjänstesektorn augusti kl 9.58 EMU: detaljhandel juli kl USA: ICSC veckoindex detaljhandelsförsäljning kl USA: produktivitet, enhetsarbetskost (def) 2 kv kl USA: Redbook veckoindex detaljhandelsförsäljning kl USA: API veckovisa oljelager kl september Riksbanken: räntebesked och penningpolitisk uppfölj kl 9.30 Riksbanken: presskonferens med räntebesked kl BOE: räntebesked kl ECB: räntebesked kl ECB: presskonferens med Mario Draghi kl Nederländerna: KPI augusti kl 9.30 SCB: tjänsteproduktionsindex juli kl 9.30 SCB: restaurangindex juli kl 9.30 EMU: BNP (prel) 2 kv kl Tyskland: industriorder juli kl USA: Challenger varselstatistik augusti kl USA: ADP sysselsättning privat sektor augusti kl USA: nyanmälda arbetslösa v 35 kl USA: Bloomberg konsumentförtroende veckoindex kl USA: ISM inköpschefsindex tjänstesektor augusti kl USA: DOE veckovisa oljelager kl Exportrådet: marknadsöversikt kl 8.30 Spanien: obligationsemission kl OECD: interimsprognos för G7-ländernas ekonomiska utsikter kl RGK: resultat realobligationsemission kl september Tyskland: pressträff med Tysklands finansminister W Schäuble och finansminister Anders Borg kl Estland: BNP (def) 2 kv kl 7.00 Tyskland: handels- och bytesbalans juli kl 8.00 RGK: utfall statens betalningar augusti kl 9.30 Storbritannien: industriproduktion juli kl Storbritannien: PPI augusti kl Lettland: BNP (def) 2 kv kl Portugal: BNP (def) 2 kv kl Tyskland: industriproduktion juli kl USA: sysselsättning augusti kl Storbritannien: Niesr BNP-estimat augusti kl * Informationen på denna sida är hämtad från Nordnet och SIX nyhetsbyrå 11