Sortförsök i Uppland och Västmanland

Transkript

1 Reionala försök i Svea-länen försök i Uppland och Västmanland Anders Ericsson, Hushållninssällskapet Västmanlands län Höstvete Fyra reionala länsförsök skördades i Uppland och Västmanland. I försöken inick både brödvetesorter och s.k. blandveten som främst är avsedda till foder, men även kan användas till baknin. Försöken såddes i normal tid, men den torra hösten jorde att utvecklinen var lånsam. Vintern var medelsvår och samtlia sorter övervintrade bra. Den torra våren missynnade höstvetefältens utvecklin, och den nederbördsrika sommaren vattenmättade tidvis försöksplatserna. Trots detta så av försöken höa skördar och medelskörden för Kosack var den hösta under de senaste sex åren. Den renrika väderleken av od rorund för svampanrepp och de blockvisa behandlinarna som jordes med, liter Amistar vid axån av utsla på skörden. Skördeökninen varierade mellan 6 för sorten Bill till 5 för Charer. Uttryckt i k/hektar motsvarar det cirka 3 k för Bill och nästan k för Charer, medan övria sorter av ett merutbyte däremellan. (Fiur ).

2 Ebi Kris Bill K/ha 6 6 Behandlinseffekt H stvete Tre f rs k 3 6 Lars Hybnos Paode Stava Meridien Tarso Residence Ritmo Olivin Kosack Drifter SW 3 Bercy SW 367 Hereward SW 3 Charer Sk rde knin KG Relativ behandlinseffekt Fiur. Höstvete. Svampbekämpnin i tre försök. Bekämpat med Amistar, l/ha i st Under överträffades mätarsorten Kosack kraftit av Paode, Kris, Lars, Olivin samt hybridvetet Hybnos. Stava, Bercy, Charer samt Bill hade en avkastnin som underste Kosacks med 5 eller mer. Övria sorter av en skörd på +/- av mätarens. (Tabell ). Flerårsmedeltalen visar att Kosack, Stava, Paode, SW 3, Kris, Lars samt Ballad är de höst avkastande sorterna. Ebi och Tarso övervintrar bra men avkastninen når inte riktit upp till samma nivå som mätaren. Ritmo har mycket hö avkastninspotential men er ett svat resultat vid svåra övervintrinsförhållanden. Meridien och SW 3 når ej riktit mätarens skördenivå medan Bercy, Charer, Bill och Hereward har avsevärt läre avkastnin. Olika beståndseenskaper och sjukdomskänslihet hos sorterna framår av tabell och olika kvalitetseenskaper av tabell 3. KOSACK är en sent monande, vinterhärdi, måttlit stråstyv sort som er säker avkastnin. Den har relativt oda bakninseenskaper och klassas som kvalitetsvete trots att proteinhalten är nåot lå och att sorten fältror relativt lätt. Motståndskraften mot sjukdomar är anska od med undanta för brunrost. äare STAVA är en sen, vinterhärdi och stråstyv sort som är resistent mot stinksot. Den er väl så hö skörd som Kosack. en har unefär samma kvalitetseenskaper som Kosack och klassas som kvalitetsvete. äare TARSO är en tysk kortstråi och mycket stråstyv sort som monar tidit. en övervintrar bra, men avkastninen är nåot läre än hos mätaren. Tarso har mycket bra falltal och hö proteinhalt. en klassas som kvalitetsvete. representant Reionala försök i Svea-länen

3 PAGODE är en holländsk, medellån, måttlit stråstyv och medeltidit monande sort. Den övervintrar anska bra och lämnar unefär samma skörd som Kosack. en är främst avsedd för foder. Den har anska od motståndskraft mot sjukdomar. representant RITMO är en holländsk mycket stråstyv sort som monar tidiare än Kosack. Avkastninsförmåan är hö, men vinterhärdiheten är otillräckli vid sträna vintrar och då är sorten underläsen Kosack. Kvaliteten är anska sva och sorten är främst avsedd för foder. representant EBI är en tysk sort med medeltidi monad och måttli stråstyrka. Vinterhärdiheten är od, men avkastninen är i enomsnitt nåot läre än mätarens. en har hö proteinhalt och även övria kvalitetseenskaper är bra och sor- Tabell. Höstvete. i försök i Uppland och Västmanland. Resultat försöksvis för och flerårsmedeltal för hela området. Mätare: Kosack. Gröda: Höstvete Medel - Plats Län St.Hällby Fransåker Brunnby U Strömsvik U Medeltal Sådatum Jordart ph mmh ML 6, 5 nmh SL 5, 7 mmh SL 5,6 mmh SL 5,5 Reltal Antal observationer Reltal Kosack Stava Tarso Paode Ritmo Ebi SW Bercy Meridien Kris SW Lars Charer Bill Hereward SW 367 (Ballad) Drifter < Olivin < Residence < Hybnos < 5 Reionala försök i Svea-länen

4 ten klassas som kvalitetsvete. representant MERIDIEN provas för andra året i de reionala försöken. en har ett mycket kort och styvt strå och monar tidit. Kvalitén är sva och sorten är främst ett fodervete. representant KRIS provas för andra året i de reionala försöken. en har ett mycket kort och styvt strå och monar medeltidit. Kvalitén är sva och sorten är främst ett fodervete. representant LARS provas för andra året i de reionala försöken. Lars är ett brödvete med od vinterhärdihet och tidi monad. Strået är medellånt och nåot vekt. representant SW 367 (BALLAD) provas för an- Tabell. Höstvete. Beståndseenskaper och sjukdomskänslihet hos olika sorter. Femårsmedeltal från hela landet. Vinterhärdihet Stråstyrka, Stråländ cm Monad daar Kosack 7 3 Stava 7 3 Tarso 6 Paode 7 Ritmo 7 5 Ebi 7 Meridien Kris 6 7 Lars 7 5 SW 367 (Ballad) 5 7 Bladfläckar Tabell 3. landet. Liter- Höstvete. Kvalitetseenskaper hos olika sorter. Femårsmedeltal från hela vikt Tusenkornvikt,,, 7,,,,, 7,, Falltall sek. Proteinhalt,,,,,,,,,, Huvudsaklit användninsområde Brö Brö Brö Fode Foder/Brö Brö Foder/Brö Foder/Brö Brö Brö Kosack d Stava 3 5 d Tarso d Paode 7 3 r Ritmo d Ebi 5 d Meridien 77 d Kris 77 6 d Lars 77 d SW 367 (Ballad) 77 5 d Reionala försök i Svea-länen 5

5 dra året i de reionala försöken. en är ett medeltidit brödvete av samma typ som Kosack. Strået är medellånt och stråstyrkan od. äare SW 3 (FINESS) provas för andra året i de reionala försöken. En kortvuxen, stråstyv sort med tidi monad. äare BILL provas för andra året i de reionala försöken. En kortvuxen, stråstyv sort med tidi monad. representant BERCY provas för första året i de reionala försöken. äare SW 3 (REVELJ) provas för andra året i de reionala försöken. äare CHARGER provas för andra året i de reionala försöken. representant HEREWARD provas för andra året i de reionala försöken. representant Höstrå Fyra reionala länsförsök såddes i september i Uppland och Västmanland. Ett av försöken, placerat norr om Sala, klarade inte påfrestninarna under vårvintern och skördades ej på rund av ojämna bestånd. Under överträffades mätaren Amilo av samtlia sorter, vilket lier väl i linje med flerårsmedeltalen. Hybridsorterna Esprit och Apart är överläsna mätaren och populationssorten Nikita överträffar även den mätaren. (Tabell.) Effekterna av de blockvisa svampbehandlinarna var i enomsnitt måttlia. Esprit svarade bäst på behandlinen med Tilt Top, med en skördeöknin på, medan övria sorter av en merskörd på 3-7. De olika sorteenskaperna anes i tabell 5 och 6. AMILO är en polsk vinterhärdi populationssort som är hövuxen med bra stråstyrka. Den er anska hö avkastnin och har mycket bra falltals- Tabell. Höstrå. i försök i Uppland och Västmanland. Resultat försöksvis för och flerårsmedeltal för hela området. Mätare: Amilo. Gröda: Höstrå - Plats Län Fransåker St. Hällby Brunnby U Sala NBG U Antal försöks- Sådatum Jordart ph 5 mmh l Mj 5, 3 nmh l Sa 6,3 nmh mj LL 6, mmh SL 5,5 Medeltal Rel obser- vationer Reltal Amilo * 3 Esprit Apart Nikita Kaskelott (73) < Ursus < * Ej skördar p..a. utvintrinsskador. 5 Reionala försök i Svea-länen

6 Tabell 5. Rå. Beståndseenskaper och sjukdomskänslihet hos olika sorter. Femårsmedeltal från hela landet. Vinterhärdihet Stråstyrka, Amilo 3 Esprit 3 Apart 7 Nikita Kaskelott (73) Ursus 6 Stråländ cm 3 Monad daar Brunrost, Sköldfläcksj Tabell 6. Rå. Kvalitetseenskaper hos olika sorter. Femårsmedeltal från hela landet. Litervikt Tusenkornvikt Falltall sek. Proteinhalt Amilo 75 3, 6 6, Esprit 75 3,,6 Apart 75 3, 35,6 Nikita 73 3, 6,5 Kaskelott (73) 73 3, 5 7,55 Ursus 77 3, 75,5 stabilitet. representant ESPRIT är en tysk, tidit monande hybridsort, som är kortvuxen och nåot stråsva. Den har od vinterhärdihet och er en hö avkastnin. Kvalitetseenskaperna är likvärdia med övria hybridsorter. representant Svalöf Weibull. APART är en tidit monande hybridsort med hö avkastnin. Stråstyrkan är medelod. Kvalitetseenskaperna är likvärdia med övria hybridsorter och vinterhärdiheten i nivå med Esprit. representant Scandinavian Seed. NIKITA är en populationssort med en avkastnin som överträffar mätarens. Stråstyrkan är od och kvalitetseenskaperna är nivå med hybrisorterna. representant KASKELOT (SWHY 73) är en kortstråi hybridsort med hö avkastnin och bra stråstyrka. Kvalitetseenskaperna är likvärdia med övria hybridsorter och vinterhärdiheten i nivå med Esprit. äare URSUS är en kortstråi hybridsort med måttli stråstyrka. Kvalitetseenskaperna är likvärdia med övria hybridsorter och vinterhärdiheten i nivå med Esprit. representant Reionala försök i Svea-länen 53

7 Råvete Av de fyra reionala länsförsöken som såddes hösten i Uppland och Västmanland, kasserades försöket i Sala p a stora utvintrinsskador, medan försöket på Brunnby ej kan tas med i sammanställninen på rund av allt för stora ojämnheter. Skördenivån i de återstående två försöken varierade kraftit mellan försöksplatserna. Under år överträffade Fidelio, Lamberto och WH mätaren Preo, medan Modus har en avkastnin i nivå med mätaren (endast ett försök). Flerårsmedeltalen visar att Fidelio och Lamberto överträffar mätaren, medan Modus ej når upp till mätarens avkastnin. WH63-55 är endast provade. (Tabell 7.) Råvetet behandlades vid axån med Amistar mot olika svampsjukdomar i två block av fyra. Behandlinen av en öknin av skörden i de två kvarvarande försöken. Lamberto av den lästa skördeökninen med, medan övria sorter av en meravkastnin på mellan 7 och 5. ernas olika eenskaper anes i tabell. Tabell 7. Råvete. i försök i Uppland och Västmanland. Resultat försöksvis för och flerårsmedeltal för hela området. Mätare: Preo. Gröda: Råvete - Plats Län Sådatum Fransåker 5 St. Hällby 3 Brunnby U Sala NBG U Medeltal Jordart ph nmh ML 5,3 nmh l Sa 6, nmh mj LL 6, mmh SL 5,5 Rel Antal försök Reltal Preo * ** 6 Fidelio 5 5* 6 Modus * 3 Lamberto * WH * < * Ojämnt försök, ej med i medeltalsberäknin. ** Ej skördar p..a. utvintrinsskador. Tabell. Råvete. Bestånds- och kvalitetseenskaper hos olika sorter. Femårsmedeltal från hela landet. Vinterhärdihet Stråstyrka, Preo 7 Stråländ cm Fidelio 6 7 Modus Lamberto WH (Alalo) Monad daar Bladfläckar 5 Reionala försök i Svea-länen Litervikt Tusenkornvikt,, 5,, Proteinhalt,,,, ,,

8 PREGO är en polsk sort. Den är anska hövuxen och stråstyv. Övervintrinsförmåan är od och sorten er hö skörd. en har od kvalitet och anska od motståndskraft mot sjukdomar. representant FIDELIO är en polsk kortvuxen och stråstyv sort som monar sent. en övervintrar bra och avkastninen är hö. en är storkärni, men har nåot lå rymdvikt. en är anska motståndskrafti mot sjukdomar. representant MODUS är en tysk tidit monande, anska hövuxen och stråsva sort med bra vinterhärdihet. Avkastninen läre än hos Preo. Rymdvikten är lå. en visar anska od motståndskraft mot sjukdomar. representant Scandinavian Seed. LAMBERTO är en sort med ett strå som är lika lånt som mätarens, men med sämre stråstyrka. Avkastninen är höre än mätarens. representant Svalöf Weibull. WH (AGALO) har nåot höre rymdvikt än Lamberto, annars är sorterna mycket lika varandra. representant. Vårvete Fyra reionala länsförsök och ett riksförsök skördades i Uppland och Västmanland. Försöken såddes i början av maj. Alla försök utvecklades bra och skördades i september med ott resultat. Avkastninen för mätaren var normal och ina försök visade upp nåra större ojämnheter. Avkastninsmässit var Triso överläsen de övria sorterna. Vinjett, SW 373 och SW3736 överträffade även de mätaren, medan Batalj och SW 373 av en avkastnin som var i nivå med mätarens. Curry avkastade klart läre än mätaren. Av flerårsmedeltalen framår att Triso med bred marinal överträffar Draon i avkastnin. Vinjett, SW 373 och SW 3736 överträffar även de mätaren medan Batalj, Curry och SW 373 avkastar i nivå med mätaren. (Tabell ). Tabell. Vårvete. i försök i Uppland och Västmanland. Resultat försöksvis för och flerårsmedeltal för hela området. Mätare: Draon. Gröda: Vårvete Plats Län Sådatum Jordart ph Fransåker 53 nmh mj LL 6,3 5 Jälla 56 mmh l Mj 5, Fransåker 53 nmh mj LL 6, Brunnby U 55 mmh ML 6, Svepnäs U 55 mr ML Medeltal Reltal Antal försök Reltal Draon Triso Batalj Curry Vinjett SW SW SW Reionala försök i Svea-länen 55

9 Samtlia vårveteförsök behandlades med funiciden Amistar under. Behandlinseffekterna var kraftia på alla platser och i samtlia sorter. Se fiur. ernas olika eenskaper redovisas i tabell. DRAGON är en medeltidi och stråstyv sort. Avkastninen är medelhö och bakninseenskaperna är oda. en har hö proteinhalt, men fältror anska lätt. äare TRISO är en tysk, medelsen och stråstyv sort. Den er höst avkastnin av alla nu provade sorter inom området. Proteinhalten är medelhö. en är känsli för mjölda, men har relativt od motståndskraft mot bladfläcksvampar. representant Tabell. Vårvete. eenskaper hos olika sorter. Femårsmedeltal från hela landet. Stråstyrka, Stråländ cm Draon 3 5 Triso 5 Batalj Curry 6 Vinjett 3 SW SW SW Monad daar Bladfläckar Tusenkornvikt Litervikt Falltal sek. Proteinhalt 5 36, 6 7 3, 3 6, 7 7 3, 5 36, 7 7 3, 6 3, 7 6 3, 3 3, , 6 35, , , , , , 6 Behandlinseffekt V rvete Fem f rs k KG/Ha Curry Batalj Draon Vinjett SW 373 SW 373 SW 3736 Triso Sk rde knin KG Relativ behandlinseffekt Fiur. Vårvete. Svampbekämpnin i fem försök. Bekämpat med Amistar, l/ha i st Reionala försök i Svea-länen

10 BATALJ är en medeltidi och stråstyv sort. ens avkastnin lier i nivå med mätaren. Bakninseenskaperna är anska oda. äare CURRY är medelsen och stråstyv. Den er samma avkastnin som Draon och har bättre bakninseenskaper. en har hö proteinhalt och höt falltal. äare VINJETT monar anska tidit och är mycket stråstyv. Avkastninen har hittills leat betydlit över Draon. äare Korn Fyra reionala länsförsök såddes mellan - maj i Uppland och Västmanland och skördades i början av september. Vårbruket var ynnsamt, men den torra väderleken hämmade rödans etablerin. Nederbörden under juni månad satte fart på rödan, men det ihärdia Tabell. Korn. i försök i Uppland och Västmanland. Resultat försöksvis för och flerårsmedeltal för hela området. Mätare: Baronesse. Gröda: Vårkorn Reltal Plats Län Sådatum Jordart ph aronesse enni entor blandnin lexis rthea ecilia ono tira nnabell storia ond otter arke artok asadena iskosa ersey spen ux Jälla 56 mmh mj LL 5,7 75 Fransåker 5 mh SL 6, Brunnby U 5 mmh MSL 6, Tistersta U 5 mmh SL 6 37 Antal obs Medeltal Reltal B H M A O C P O A A B P B B P V J A L Reionala försök i Svea-länen 57

11 renandet under juli av rödan problem och avkastninen blev måttli, speciellt i de västra delarna av området. De stora problemen med lisäd som drabbade måna kornfält var försöken i stort befriade ifrån, och skördearbetet ick problemfritt. Mätarsorten Baronesse av den lästa skörden sedan 5, men överträffades trots detta i medeltal endast av foderkornen Orthea och Otira samt av maltkornet Annabell. Cecilia, Astoria, Bartok, Pasadena, samt Jersey, alla maltkorn, avkastade i nivå med mätaren medan övria sorter ej kom upp i samma avkastninsnivå som Baronesse. ernas resultat varierade dock kraftit mellan försöksplatserna. På Fransåker överträffades Baronesse av samtlia sorter förutom tre, medan Baronesse överträffade samtlia sorter förutom en på Brunnby! (Tabell.) Av flerårsmedeltalen framår att foderkornen Orthea, Pono, Otira och Bond samt maltkornen Annabell och Astoria överträffat mätaren. De europeiska maltkornen Alexis och Barke når i detta område ej upp till mätarens avkastnin. Övria sorter avkastar i nivå med Baronesse. För att undersöka kornets reaktion för bekämpnin av olika svampsjukdomar har sorterna i de reionala försöken behandlats med Amistar + Forbel i två block av fyra, medan de övria två blocken har lämnats obehandlade. ernas avkastnin i obehandlat respektive behandlat framår av fiur. Alla sorter har svarat positivt på behandlinen. Bond och Pono av störst merskörd, medan Cecilia av läst respons. (Fiur 3.) Olika sorteenskaper och sjukdomskänslihet anes i tabell och 3. Behandlinseffekt Korn Tv f rs k Bond Pono Pasadena Mentor Barke Lux Baronesse Astoria Alexis Henni Jersey Orthea blandnin Viskosa Potter Otira Aspen Annabell Bartok Cecilia Sk rde kni K Relativ behandlinseffekt Fiur 3. Korn. Svampbekämpnin i två försök. Bekämpat med Amistar + Forbel i st Reionala försök i Svea-länen

12 Tabell. Vårkorn. Beståndseenskaper och sjukdomskänslihet hos olika sorter. Femårsmedeltal från hela landet. Stråstyrka, Stråbrytnin Stråländ cm Baronesse 73 3 Henni 6 Mentor 7 7 blandnin Alexis 3 3 Orthea 6 Cecilia 3 6 Pono Otira Annabell 3 Astoria 5 6 Bond 3 Potter Barke 3 Bartok 5 3 Pasadena 7 5 Viskosa 7 Jersey Monad daar Mjölda Bladfläck Sköldfläcksj Förutom ovanstående sortförsök, så såddes två stycken försök för att undersöka om olika kornsorter har olika ödslinsoptimum. De fem sorterna som inår i försöken är Cecilia, Pono, Barke, Annabell samt Orthea. Dessa sorter ödslas med, respektive 6 k kväve i form av NPK:s --5. Två försök under ett år er inen rund till att öra nåon utvärderin och det enda som kan klart konstateras är att en ökad intensitet av relativt små skördeökninar. Försöksserien är planerad att forsätta under minst två år till. BARONESSE från Tyskland är ett höavkastande, tidit monande foderkorn. en är hövuxen med relativt svat strå. Baronesse bestockar si kraftit och bör sås med lå utsädesmänd. en har hö rymdvikt. representant HENNI är ett tyskt foderkorn som är kortvuxet och stråstyvt och er hö avkastnin. en har anska lå rymdvikt och anska lå proteinhalt. Den är känsli för sköldfläcksjuka. representant MENTOR är ett kortvuxet och måttlit stråstyvt foder/maltkorn. en monar nåot senare än Baronesse. Avkastninen är nåot läre än mätarens. Proteinhalten är lå. Mentor har od resistens mot mjölda, men är känsli för sköldfläcksjuka. äare ALEXIS är ett stråstyvt och anska sent monande tyskt maltkorn med i reel mycket oda maltkornseenskaper. Reionala försök i Svea-länen 5

13 Tabell 3. Vårkorn. Kvalitetseenskaper hos olika sorter. Femårsmedeltal från hela landet. Litervikt Tusenkornvikt Proteinhalt Baronesse 63, 3, Henni 666, 3, 5 Mentor 6 7, 5, 3 blandnin 673 7,, Alexis 6,, Orthea 66 5,, Cecilia 6, 6, Pono 66 5,, Otira 65 5,, 6 Annabell 675 6, 6, 6 Astoria 63 6,, 3 Bond 666,, Potter 6 3,, Barke 6 5,, Bartok 677 6,, Pasadena 66,, Viskosa 65 5,, Jersey 67, 6, en er väsentlit läre skörd än Baronesse och är även nåot läre avkastande än flertalet övria maltkornsorter. Proteinhalten är anska lå. en är anska känsli för bladfläcksjukdomar. representant ORTHEGA är ett tyskt stråstyvt och sent monande foderkorn. en är bland de höst avkastande sorterna i området. Rymdvikten är hö och proteinhalten anska lå. en är anska känsli för bladsjukdomar. representant CECILIA är ett medellånt, stråstyvt maltkorn med tidi monad. en er en skörd i nivå med Baronesse. en har hö rymdvikt och medelhö proteinhalt och kärnstorlek. en är nematodresistent. äare PONGO är en kortvuxen foderkornsort med mycket od stråstyrka. en har en avkastnin som överträffar mätarens. en är småkärni med lå proteinhalt. äare OTIRA är ett danskt kortstråit, tidit monande foderkorn med en avkastnin i nivå med Orthea. en har stora kärnor och nåot lå rymdvikt. representant ANNABELL är ett relativt sent monande maltkorn med hö avkastnin i nivå med de bästa foderkornen. Strået är medellånt och stråstyrkan od. representant ASTORIA är ett franskt kortvuxet och stråstyvt maltkorn med hö avkastnin. Monaden är medelsen, rymd- 6 Reionala försök i Svea-länen

14 vikten hö och proteinhalten lå. representant Plantev. BOND är ett tidit monade höavkastande foderkorn med kort strå och od stråstyrka. representant Svalöf Weibull. POTTER är ett mycket kortvuxet maltkorn med mycket od stråstyrka. Avkastninen är i nivå med mätarens. äare BARKE är ett tyskt maltkorn med medeltidi monad och od stråstyrka. Maltkvalitén är mycket od, men avkastninen når ej upp till mätarens nivå. en är anska känsli för bladfläcksvampar. representant BARTOK är en enelskt sort av fodertyp. Avkastninen är i nivå med Baronesse, stråstyrkan bra och monaden medelsen. representant Scandinavian Seed. PASADENA är ett sent monade maltkorn med mycket bra stråstyrka. Avkastninen är i nivå med mätarens. representant VISKOSA är ett relativt tidit monande maltkorn med medelod stråstyrka. Avkastninen är i nivå med mätarens. representant Scandinavian Seed. JERSEY är ett relativt tidit monande maltkorn med medelod stråstyrka. Avkastninen är i nivå med mätarens. representant ASPEN är endast provad under. representant LUX är endast provad under. representant Havre De fyra reionala försöken såddes mellan den april och den 5 maj. Försöken utvecklades bra och avkastninen blev hö eller mycket hö i samtlia försök, trots att omfattande lisäd försvårade skördearbetet. Mätaren Belinda av tillsammans med Stork den hösta avkastninen i medeltal. Freddy avkastade bra i två försök men drabbades av lisäd i det tredje. Freja, Petra, Biritta, Markant, Elin samt Flipper av en avkastnin som är cirka 5 läre än mätarens, medan övria sorter av cirka läre avkastnin. Matilda, som är en specialsort med fördubblad fetthalt, av endast 7 av mätarens skörd och är endast aktuell för kontraktsodlin. Av flerårsmedeltalen framår, att Belinda är den höst avkastande sorten med Stork, Chantilly, Markant och Elin strax efter. Freja, Petra, Biritta och Dany har en avkastnin som understier mätaren med 3-, medan övria sorter har en läre avkastnin. (Tabell.) De reionala havreförsöken har utförts med ett behandlinsled med funiciden Amistar under. ernas meravkastnin framår av fiur. Alla sorter utom San har lämnat en merskörd för behandlinen, i medeltal. Nåra säkra sortskillnader kan inte påvisas och behandlinseffekterna varierade mellan försöksplatserna. Den riklia nederbörden medförde stora påfrestninar på stråstyrkan (fiur 5). Stork, Elin och Belinda hade den bästa stråstyrkan, medan Heinrich åter visade prov på sitt svaa strå. ernas eenskaper redovisas i tabell 5 och 6. BELINDA är anska kortvuxen, stråstyv och har en medeltidi monad. Sor- Reionala försök i Svea-länen 6

15 Tabell. Havre. i försök i Uppland och Västmanland. Resultat försöksvis för och flerårsmedeltal för hela området. Mätare: Belinda. Gröda: Havre Plats Län Sådatum Jordart ph elinda reja tork etra an iritta einrich hantilly any reddy arkant lin endela lipper atilda Jälla 56 mmh mj LL 5, 7 Fransåker 5 mh MSL 6, - Brunnby Sala NBG Medeltal U U 55 Antal mmh SL mr ML Reltal observationer 6,5 B F S P S B H C D F M E V F M Reltal ten är höavkastande och har dessutom od kärnkvalitet med ett höt fettinnehåll, vilket er ett höt foderskördevärde. äare FREJA är en medeltidi, hövuxen och nåot stråsva sort. Avkastninen är medelhö och kärnkvaliteten mycket od. äare STORK är en anska hövuxen och stråstyv sort, med samma monadstid som Belinda. Avkastninen är hö. en är storkärni och kärnkvaliteten är od, jämförbar med Belinda. äare PETRA är en anska kortvuxen sort med nåot svat strå som monar samtidit med Belinda. Petra har en hö avkastnin, men kärnkvaliteten är anska sva. äare SANG är en medeltidi anska hövuxen sort med styvt strå. Den er klart läre skörd än Belinda. en har mycket od kärnkvalitet och är den nu mest använda rynhavren. äare Svalöf. BIRGITTA är en medeltidi sort med od avkastnin. Strået är medellånt och stråstyrkan är bra. en har oda ryneenskaper. äare HEINRICH är en tysk sort som er medelod avkastnin. Stråstyrkan är sva och kärnkvaliteten medelmåtti. representant CHANTILLY är en fransk sort med måttli stråstyrka, bra kärneenskaper och en bra medelavkastnin. representant 6 Reionala försök i Svea-länen

16 Behandlinseffekt Havre Tre f rs k San Freddy Freja Matilda Biritta Stork Petra Elin Flipper Markant Belinda Chantilly Heinrich Vendela Dany 6 6 Sk rde knin KG Relativ behandlinseffekt Fiur. Havre. Svampbekämpnin i tre försök. Behandlat med Amistar i st Str styrka Havre Tv f rs k Heinrich Chantilly Matilda Freddy Dany Freja Markant Flipper San Petra Vendela Biritta Belinda Elin Stork Fiur 5. Havre. Stråstyrka i två försök. Reionala försök i Svea-länen 63

17 Tabell 5. Havre. eenskaper hos olika sorter. Femårsmedeltal från hela landet. Stråstyrka Stråländ cm Monad daar Litervikt Belinda Freja 6 5 Stork 7 6 Petra San Biritta Heinrich 53 3 Chantilly 6 Dany Freddy 6 6 Markant 6 3 Elin Vendela Vendela,, 5, -, 3 Stork,, 5, -, 7 Biritta,, 3, 6 7-3, Freddy 3,, 5, 3-3, Elin,,, -, 5 Dany, 3,, 7 -, 3 Petra,,, 3 7 -, 3 Markant 3,,, 6-6, 7 Heinrich, 6, 3, 6-7, 7 * höjnin av proteinhalt respektive råfett motsvarar höre fodervärde. * sänknin av växttrådhalten motsvarar höre fodervärde. ** Skörd AB-,C- och U-län -. *** Sammanvänin av kärnavkastnin och eneriinnehåll i havren. Tusenkornvikt 5 37, 6 5 3, 5 3, 5 3, 5 36, 5 36, 5 3, 5 37, 5 35, 5 35, , 5 36, 6 5 5, 7 Tabell 6. Havre. eenskaper hos olika sorter. Femårsmedeltal från hela landet. Mätare: Belinda. Växttråd av ts Proteinhalt Råfett av ts Kärn-** avkastnin Rel Justerin* Foder-*** skördevärde Rel Freja, 3, 6,, Chantilly,, 6, 5, 6 San, 5, 5,, 5 Belinda,, 3 6,, 6 Reionala försök i Svea-länen

18 DAGNY är en kortstråi sort med måttli stråstyrka. Avkastninen når inte riktit upp till mätarens. Kärneenskaperna är anska svaa. äare Svalöf Weibull. FREDDY är en relativt sen sort med måttli stråstyrka. Avkastninen når ej upp till mätarens nivå. en har bra volymvikt, för övrit är kärnkvalitén medelmåtti. representant Scandinavian Seed. MARKANT är en sent monande sort med medelmåtti stråstyrka. Avkastninen är i nivå med mätarens, men kärneenskaperna är svaa. representant Plantev. ELIN är en mycket stråstyv, höavkastande sort. Rymdvikten är hö, i övrit är kärnkvalitén medelmåtti. äare VENDELA är en kortstråi sort med en avkastnin som ej når upp till mätaren. Kärnkvalitén är likvärdi med mätarens. äare FLIPPER provas för första året i området. representant Scandinavian Seed. MATILDA är en specialsort med hö fett- och proteinhalt, men med en lå avkastnin. Strået är kort och medelstyvt och monaden relativt tidi. äare Ärter Av de fyra reionala sortförsök med ärter som såddes i Uppland och Västmanland, blev två stycken så skadade av vatten, att resultaten ej kan tas med i medeltalsberäkninar och sammanställninar. Försöken såddes från slutet av april till mitten av maj och etablerinen och den tidia utvecklinen var bra. Skörden av det mest skadade försöket skedde i början av auusti, medan de två oskadade försöken skördades i slutet av auusti. Det fjärde försöket skördades i mitten av september med vattenhalter omkrin 3. Samtlia sorter förutom Callisto och Odalett överträffade mätaren Carnevals skörd och flertalet sorter hade en avkastnin som var mer än höre än mätarens. Sent monande sorter som Brutus, Odalett och Callisto hade svårt att mona av och skördades vid höa vattenhalter. Flerårsmedeltalen visar att samtlia sorter, förutom Odalett, överträffat mätaren. Av de sorter som provats minst två år, har Brutus och Sponsor ivit den hösta skörden följda av Aadir och Delta. (Tabell 7.) Olika sorteenskaper anes i tabell. CARNEVAL är en ulfröi och bladlös sort som är medeltidit monande, medellån och stjälkstyv. Avkastninen är inte i nivå med nyare sorter. Fröet är relativt litet och proteinhalten är lå. äare DELTA är en holländsk, ulfröi, kortvuxen, stjälksva sort som monar tidit. Avkastninen överträffar mätarens, men når ej upp till det nyare sortmaterialets nivå. Proteinhalten är medelhö och fröet medelstort. representant CALLISTO är en ulfröi, hövuxen, mycket själkstyv och sent monande sort. Reionala försök i Svea-länen 65

19 Den överträffar mätaren i avkastnin. Proteinhalten är medelhö och fröet medelstort. äare ODALETT är den enda bladsorten som provas. en har lån stjälk med sva stjälkstyrka. Monaden är sen och avkastninen lå. Fröet har hö proteinhalt och är relativt litet. äare Svalöf Weibull. AGADIR är en höavkastande, tidit monande kortvuxen sort med medelod stjälkstyrka. Proteinhalt och tusenkornvikt är medelhöa. representant Plantev. BRUTUS är en sent monande, hövuxen stjälkstyv sort med mycket hö avkastnin. Fröet är rönt och medelstort och proteinhalten hö. representant INTEGRA är en medeltidi, kortvuxen och stjälkstyv sort. Avkastninen överträffar mätarens, men når ej de höst avkastande sorterna. Fröet är stort och har medelhö proteinhalt. representant SPONSOR är en höt avkastande sort med medelsen monad, medellån Tabell 7. Ärter. i försök i Uppland och Västmanland. Resultat försöksvis för och flerårsmedeltal för hela området. Mätare: Carneval. Gröda: Ärter Plats Län Sådatum Jordart ph arneval elta allisto dalett adir rutus ntera ponsor enhir itouche inochio W 5 ttika ardy ntense ackpot raviata * Ej med i Ölsta 5 nmh SL 5,7 5 6 C * D * C * O A 5* B I S M N 53* P 3* S A H I J T medeltalsberäkninen p..a. - Bro ård Brunnby Rasärde Medeltaskörd Kärn- U U 3 5 Antal nmh ML mmh SL mmh SL Reltationetal observa- Rel- 6,5 6,3 6, * 3 3 * * 3 3* * * * * * * * * * * * * * ojämna skördesiffror. 66 Reionala försök i Svea-länen

20 Tabell. Ärter. eenskaper hos olika sorter. Femårsmedeltal från hela landet. Tusenkornvikt Stråstyrka, Stråländ cm Monad daar Kvävehalt Protein halt Spill k/ha Höjd vid skörd cm Carneval 3 5 3,53, 335 Delta ,76 3, 5 7 Callisto ,7 3, 333 Odalett 3, 5, 6 36 Aadir ,66, 3 35 Brutus ,, Intera ,7 3, Sponsor 7 3 3, 3, Menhir ,5, 35 3 Nitouche 5 3,3, Pinochio 6 7 3,77 3, 6 3 SW , 3, 3 37 stjälk med medmåtti stjälkstyrka. Fröet är stort och proteinhalten medelhö. representant MENHIR är en kortvuxen, tidit monande sort med bra avkastnin. Stjälkstyrkan är nåot sva, fröet stort med nåot lå proteinhalt. representant Svalöf Weibull NITOUCHE är en höavkastande sort med medelsen monad, medellån stjälk med medelod stjälkstyrka. Fröet är stort och proteinhalten hö. representant PINOKIO är en hövuxen, medeltidi sort med hö avkastnin. Fröet är medelstort med medelhö proteinhalt. representant SW 5 är endast provad i reionen under. äare ATTIKA är endast provad i reionen under. representant HARDY är endast provad i reionen under. representant Scandinavian Seed. INTENSE är endast provad i reionen under. representant Svalöf Weibull. JACKPOT är endast provad i reionen under. representant Scandinavian Seed. TRAVIATA är endast provad i reionen under. representant Svalöf Weibull. Oljeväxter och potatis För information om aktuella sorter hänvisas till val och aktuell utåva av Sveries Oljeväxtodlares försöksrapport. Reionala försök i Svea-länen 67