SORT - OC H ARTVAL PAN M L, RIN SÄ, En genomgång av försöksmaterial i ekologisk och konventionell odling i Sverige och Danmark

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SORT - OC H ARTVAL PAN M L, RIN SÄ, En genomgång av försöksmaterial i ekologisk och konventionell odling i Sverige och Danmark"

Transkript

1 SORT - OC H ARTVAL 2005 I S N Å T D D OLJEVÄXTER OCH PAN M L, RIN SÄ, MAJ S FÖR EKOLOGISK ODLIN G I SÖDRA SVERIGE. En genomgång av försöksmaterial i ekologisk och konventionell odling i Sverige och Danmark Marie Louise Albertson Juhlin Hushållningssällskapet Box Kristianstad Tel Materialet har producerats inom det svenska miljöprogrammet för jordbruket som finansieras gemensamt av skattemedel från Sverige och EU 46

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid. Inledning 2 Höstspannmål 3 Höstvete 4 Höstråg 9 Rågvete 11 Vårspannmål 14 Vårkorn 16 Vårvete 22 Havre 25 Trindsäd Ärter 29 Åkerböna 33 Blålupin 36 Höstoljeväxter 38 Höstrybs 39 Höstraps 40 Majs 44 Fig. 1. Områdesindelning som används i tabellerna

3 och artval för spannmål i ekologisk odling För att kunna göra riktiga bedömningar vad gäller sort/artval behövs alltid ett gott underlag i form av genomförda försök. I den ekologiska odlingen är tillgängligt försöksmaterial begränsat och man behöver därför även dra slutsatser av sortprovning i konventionell odling. I denna sammanställning har material samlats från ett antal olika redovisningar där resultat från danska och svenska sortförsök i både konventionell och ekologisk odling ingår. De konventionella skörderesultaten, om inte annat anges, är en blandning av behandlade och obehandlade led. provningen i ekologisk odling har utförts sedan 1987 på läns- och riksnivå. En stor del av försöken har legat i mellersta Sverige varför det i några arter varit för få försök för att redovisa resultaten för bara södra Sverige. Eftersom odlingsbetingelserna är mycket olika i södra och mellersta Sverige är det omöjligt att dra några långtgående slutsatser med ett sådant medeltal. Jämförelserna görs inte längre parvis mot mätaren utan alla skördar modifieras och jämförs mot samma mätarskörd. Fördelen är mer lättlästa tabeller och nackdelen att jämförelsetal från sort som endast varit med i 1-2 försök eller 1-2 år i flerårssammanställningar är mycket osäkra. egenskapernas betydelse i ekologisk odling Avkastning Avkastningen är viktig men får vägas mot andra egenskaper som ogräskonkurrerande förmåga, kvalité och resistensegenskaper. Ogräskonkurrens En god ogräskonkurrerande förmåga är i regel kopplad till en hög avkastningsförmåga i ekolo- En giska odlingssystem. Förmågan att konkurrera med ogräs beror på strålängd och på växtsätt. sort med snabb och tidig tillväxt eller en stor bladmassa kan antas klara ogräsen bättre. Artskillnaderna är dock större än sortskillnaderna, höstråg konkurrerar t ex bättre mot ogräsen än höstvete och havre bättre än korn. En god ogräskonkurrerande förmåga är viktig för skörden det enskilda året men är också viktig för att inte uppföröka ogräsförådet till kommande år. Kvalitet Goda genetiska kvalitetsegenskaper är viktiga, t.ex. hög proteinhalt i vete, eftersom kvävetill- gången är lägre i ekologisk odling. Ofta är avkastningen lägre för kvalitetssorter. I detta material finns det ett antal exempel där enskilda sorter har högre skörd än mätarsorten, samtidigt som ogräsmängden är större. Stråstyrka Eftersom kvävegödsling och avkastning ofta är lägre i ekologisk odling blir påfrestningen på strået mindre och stråstyrkan behöver inte värdesättas lika högt som i konventionell odling. Övervintring Bra övervintring är extra viktig i ekologisk odling eftersom utvintring ökar ogräsförekomsten. Strålängd En sort med långt strå skuggar markytan bättre än en sort med kort strå och har i regel bättre ogräskonkurrerande förmåga. Långa sorter har i de flesta fall en tidig längdtillväxt och ogräsef- fekten blir en summaeffekt av strålängd och tillväxtrytm. Resistensegenskaper Risken för bladfläcksvampar är oftast mindre i ekologiska odling p g a en lägre kvävestatus i växten. Men år med ett högt svamptryck får resistensegenskaperna betydelse även i ekologisk odling. För sjukdomar som t ex stinksot är resistensegenskaperna mycket viktiga eftersom man inte kan använda kemiska medel. 2

4 ARTFÖRSÖK I EKOLOGISK HÖSTSPANNMÅL Tabell 1. Resultat 2004 och områdesvis i landet. Antal försök inom parentes. HÖSTVETE A * B A-G A B A-C A_C Rel. tal Amilo mätare A_C Modus mätare A-G Kosack 58,4 40,5 49,3 42,2 44,7 43,9 46,6 (1) (1) (4) (8) (4) (14) (37) Olivin (4) 102 (3) 95 (3) 98 (6) (19) Stava (4) 95 (7) 107 (4) 99 (13) (33) Ökostar (4) 89 (2) 83 (2) 86 (4) (8) Magnifik (4) Lars (5) 78 (3) 90 (10) (31) Ballad (4) (1) 112 (6) (16) RÅG Amilo (pop) (4) (7) 105 (4) 102 (12) (30) Picasso (hy) (4) 111 (3) 129 (3) 120 (6) (19) Matador (pop) (4) RÅGVETE Modus (4) 123 (7) 125 (4) 124 (12) (31) Fidelio (4) 112 (4) 129 (3) 120 (9) (28) Algalo (3) 123 (2) 114 (6) (21) Lamberto (4) 131 (6) 115 (4) 124 (10) (23) Källa: Larsson S Ekologisk odling. Resultat från sortförsök SLU. Fältforskningsenheten Tabell 2. Artförsök i höstspannmål i Danmark Antal försök Art Höstråg 44,5 51,0 49,4 60,8 54,1 53,2 Rågvete Höstvete Höstkorn Hybridråg Höstspelt Källa: Overosigt over Landsförsøgene 2004, tabell 1 sidan en har varit Modus och Lamberto Hybridråg 90 + populationsråg 10 sorterna var Picasso 90 + Hacada 10, 2004 Avanti 90 + Hacada 10 På sandjord gav råg och rågvete lika hög avkastning men på lerjord var rågvete klart bäst. Under genomfördes 38 artförsök i ekologiskhöstspannmål i Sverige. Område A-B omfattade 7 försök i Skåne och 5 i Halland. Område C hade 2 försök i Länghem ivästra Göta- lands län. Försöken i södra Sverige år 2004 låg på L:a Böslid i Eldsberga (område A) samt i Vinslöv (område B). Kommentarer och förslag till artval för höstsäd Avsättningsmöjligheterna, pris, odlingssäkerhet och avkastning får avgöra artvalet när det gäll- er ekologisk höstspannmål. Rågvete har haft ca 20 högre avkastning än höstvete när man jämför de sorter som varit med under flera år i de ekologiska artförsöken i södra Sverige. Hy- bridrågsorten Picasso ligger på samma nivå som rågvete. För att förbättra pollineringen och minska risken för mjöldryga är det bra att blanda hybrid rågen med populations råg. Rågvete 3

5 HÖSTVETE Tabell 3. Höstvete, riks- och länsförsök Antal försök inom parentes. A Kosack 42,2 (8) A-C 43,9 (14) A-G 46,6 (37) och råg har en bättre ogräskonkurrerande förmåga än höstvete. Det är dock tryggare avsätt- ningsmöjligheter för höstvete eftersom den kan efterfrågas både till bakning och foder. Speltve- te har en lägre avkastning än höstvete och måste dessutom skalas, men avsalupriset är högre. Det gäller att hitta rätt köpare innan man sår. Speltvete mals till mjöl för bakning eller används till flingor och gryn. Det ger ett smakrikt bröd. Höstkorn är inte aktuellt i ekologisk odling p.g.a. sin dåliga vinterhärdighet och stora mottaglighet för svampsjukdomar. Rymdvikt, g/l Proteinhalt Ogräsvikt, g/m2 Strålängd, Septoria blad , /- +/- +/- (28) +/- +/- +/- +/- +/- +/- Stava 95 (7) 99 (13) 98 (33) , (24) Lars 96 (5) 90 (10) 96 (31) , (23) Ballad 113 (4) 112 (6) 111 (16) -20-0, (12) Olivin 102 (3) 98 (6) 102 (19) , (11) Ökostar 89 (2) 86 (4) 84 (8) , (6) Källa: Larsson S Ekologisk odling. Resultat från sortförsök SLU. Fältforskningsenheten Tabell 4. Höstvete, riks- och länsförsök Antal försök inom parentes. * A Kosack 58,4 (1) B 40,5 (1) A-G 49,3 (4) Mogdagar nad, Övervintring Strå- styrka Rymdhalt Protein- Mog- Ogräsvikt, Över- Strå- Blad- vikt, nad, g/m2 vint- längd, svamp g/l dagar ring 777 9, /- +/- +/- (3) +/- +/- +/- Stava , Magnifik , Olivin , Ökostar , Källa: Larsson S Ekologisk odling. Resultat från sortförsök SLU. Fältforskningsenheten Blad fläck Mjöl dagg Tabell 5. Höstvete, Skåne; skörd 4 försök/år. Samtliga sorter är avsedda till brödvete. I kvalitetstesten 1999 endast 3 försök Kosack 54, ,6 42,7 44,1 Literikt v g Mogdagar nad, Stråstyrka Strålängd Mjöldagg Proteinhalt Proteinhalt Falltal Brödvolym ml ,8 8, Stava ,0 8, Ebi ,7 9, Tarso , Urban , Zentos , Ballad Källa: Skåneförsöken Tabell 2 och 3 sid. 97,Skåneförsöken Tabell 1 och 2 sid. 89 Tabell 3 sid. 90, Skåneförsöken Tabell 1 sid. 99, Skåneförsöken 1997tabell 3 sid har de olika sorternas kvalitetsegenskaper undersöks i 3 försök. En mer detaljerad redo- men kräver liksom Ebi och Zentos mer visning av dessa finns i försökssammanställningen Skåneförsöken Här följer kort några kommentarer. Stava har bättre kvalitet i ekologiska försök än Kosack. Stava och Tarso har den bästa degutvecklingstiden (3 5 minuter för industriell bakning). Urban ger bra brödvolym bearbetning. 4

6 Tabell 6. försök i höstvete i Danmark Antal försök * Septoria Råprotein Falltal s Blandning 58,2 49,8 45,3 45,6 63,4 6 10,9 - - Solist ,8 - - Asketis (b) , Complet , Ure (b) , Penta (b) , Terra (b) , Elvis , Pelleas (b) , Olivin , Hereward (b) , Renan , Brödvolym ml Källa: Overosigt over Landsförsøgene 2004, tabell 12 och 13 sidan 241. Blandningen bestod av: Trintella, Cortez, Pentium och Ritmo 2000 ; Terra, Cortez, Pentium och Ritmo 2001samt Solist, Cortez, Pentium och Ritmo 2002; solist, Boston, Pentium och Ritmo 2003 och Solist, Boston, Galicia och Ritmo * markerad med (b) finns på Plantedirektoratets lista för brödvetesorter 2005 Tabell 7. Höstvete, riks- och länsförsök i Skåne 2004 och Brödvete där annat ej anges. Konventionella försök i obehandlade bestånd Ant. försök Rel. tal i obehandlade bestånd Rel. tal Ant försök Mjöldagg Septoria Svampangrepp i obehandlade bestånd Strålängd Stråstyrka Mognad Rymd vikt Tusen kornvikt Protein halt dagar g/l g av ts Kosack ,0 12, /- +/- +/- +/- +/- +/- +/- +/- Tarso ,5 +0, Ritmo (f/b) ,3-0, Henrietta ,3 +0, Kris (f/b) ,9-0,3-1 0 Bill (f/b) ,2-0, Gnejs ,5-0, Marshal (f) ,5-0, Harnesk ,3-0, Olivin ,3 +0, Grommit ,1 +0, Cubus ,4-0, Tommi ,5 +0, Tulsa (f/b) ,6-0, Certo (f) ,5-0, Opus (f) , Dansk sort , blandning *** * = helt upprätt bestånd 0 = helt nedliggande bestånd ** = full övervintring 0 = helt utgången ***blandningen bestod av; Ritmo, Cortéz, Trintella och Pentium ; Ritmo, Cortez, Solist och Pentium 2002; ; Ritmo, Boston, Solist och Pentium 2003; Ritmo, Cortez, Solist och Galicia 2004 (f) sorten är i första hand avsedd till fodervete (f/b) fodervete som ibland kan accepteras som brödvete (s.k. möllevete) Källa: Skåneförsöken tabell 3 sidan 22, tabell 5 s 24 och tabell 6 s * /- +/- - 0** Över vintring Falltal s 5

7 Tabell 8. Höstvete, riks- och länförsök i Blekinge-, Kalmar-, Hallands, och Gotlands län, Antal försök inom parentes. Konventionella försök Blekinge ar Rel. tal Kalmar ar Rel. tal Gotland ar Rel. tal Halland ar Rel. tal Kärnkvalitet Protein- halt Falltal s Brödvolym ml Kosack (7) (20) (8) (21) 12, A Tarso 107 (5) 102 (13) 103 (6) 96 (13) 12, A Ritmo 104 (4) 107 (16) - 97 (14) 11, B Lars - (12) 103 (6) 96 (11) 12, A Klassning* Kris 105 (4) 112 (13) 113 (8) 101 (13) 12, A/B Bill (11) 111 (6) 84 (8) 12, A Marshal 111 (5) 114 (12) 112 (10) 97 (13) 11, C Gnejs (9) 113 (8) 94 (9) 12, A Harnesk (7) 112 (6) 95 (7) 11, A Agaton (9) 110 (8) 99 (7) 11, C Cubus (7) 108 (6) 92 (6) 12, ** Olivin (14) 105 (8) (13) 12, A Tommi (8) - 87 (7) 12, ** Källa: Animaliebältet, växtodlingsförsök,försöksrapport 2004diagram 1, s och tabell 2 s. 32. *Indelning enligt den tyska klassningen efter bl.a. brödvolym, utmalning och falltal E = elitvete, A = kvalitetsvete, B = brödvete och C = fodereller industrivete **en har provats mindre än 5 år och därför inte klassats ännu. Beskrivning av sorterna OBS! * = sorten är inte provad i ekologisk odling. Kosack Stava Beprövad brödvetesort från Svalöf Weibull med god od- lingssäkerhet men utan stink- sotresistens. Den har i ekolo- gisk odling svårt att nå tillräck- lig proteinhalt för industriell brödbakning. God ogräskonkurrerande förmåga. Beprövad brödvetesort från SW. Avkastning något lägre än Kosack i de ekologiska försö- ken. Samma övervintringsför- bättre proteinhalt och bättre falltal och bakningsegenskaper. Något kortare strå än Kosack men trots det hyfsad ogräskon- kurrerande förmåga. Stava är måga som Kosack men något resistent mot stinksot. I ett test med 250 höstvetesorter som genomförts i Danmark Ebi Lars Olivin 2005 var Stava den enda som hade bra resistens mot stinksot. Tysk brödvetesort från Scandi- strå navian Seed. Något kortare än Kosack och sämre ogräs- konkurrens. Övervintringen är också något sämre Utmärkande är Ebis kvalitetsegenskaper med bättre proteinhalt och vä- sentligt större brödvolym än Kosack. Tyskt brödvete från SSd. Lägre skörd och något sämre övervintring än Kosack i försöken. Tidigare mognad, högre prote- Kosack. Strået är kortare än inhalt och bättre brödvolym än hos Kosack och ogräsen fler. Brödvetesort från SSd. Något tidigare mognad, kortare strå, mer ogräs och högre protein- 6

8 Ökostar Magnifik Harnesk Tarso Zentos Urban Ballad Asketis halt än Kosack och Stava i de ekologiska försöken. Tysk sort med hög proteinhalt som tagits fram speciellt för ekologisk odling. Avkastningen låg, dålig vinterhärdighet medförde mycket ogräs Ny sort från SW. Gav högre avkastning och proteinhalt än Kosack i ekologiska sortförsö- ken Kort strå. Brödvetesort från SW. Tidigare mognad, kortare strå och lägre proteinhalt än Kosack i de eko- logiska försöken Kortstråig brödvetesort från SW med sämre ogräskonkurrens än Kosack. Ligger lägre i avkastning än Kosack i de fles- Liksom Ebi har ta försöken. den sämre övervintring i de ekologiska försöken än i de konventionella. Högre protein- halt, väsentligt högre falltal och större brödvolym än Kosack. Högre avkastning men något sämre övervintring än Kosack. Proteinhalt och brödvolym är bra. Strået kort och ogräskonkurrensen sämre än Kosack. Brödvete från SW. Hade den högsta avkastningen i de ekologiska försöken. Lägre proteinhalt, kortare strå och något tidigare mognad än Kosack. Tyskt brödvete som gett hög avkastning i danska ekologiska sortförsök. Hög avkastning i svenska konventionella försök. Har kort strå och tidig mognad. Bra bakningsegenskaper. Solist Grommit Ure Penta Terra Ritmo* Bill* Marshal* Cubus* Dansk sort som gett högsta avkastningen i de danska ekologiska sortförsöken. Högt fall- tal men låg brödvolym. Brödvete från Plantev med hög proteinhalt och brödvolym i danska ekologiska sortförsök. Hög avkastning, högt falltal men kort strå visar de konventionella försöken i Skåne. Complete Provad i danska ekologiska försök. Hög proteinhalt samt bra brödvolym och falltal. Kris* Brödvete från SW. Proteinhalt som Kosack men bättre proteinkvalitet och brödvolym. Av- kastning något högre än Kosack. Dansk sort provad i danska ekologiska försök. Låg avkast- Hög protein- ning men långt strå och bra ogräskonkurrens. halt, falltal och hög brödvolym. Dansk sort provad i danska ekologiska försök. Hög prote- inhalt, falltal och hög brödvo- lym Bra ogräskonkurrens och motståndskraft mot sjukdomar. Dansk sort provad i danska ekologiska försök. Ojämn av- kastning mellan åren och mycket ogräs. Holländsk sort från Ssd. Är främst ett fodervete. Kort strå. låg proteinhalt och är känslig för mjöldagg och septoria. Foder- och brödvete från Plan- tev. Hög avkastning, kort strå, lägre proteinhalt än Kosack. Foder- och brödvete från SSd med hög avkastning och kort strå. Lägre proteinhalt, sämre övervintring och falltal än Kosack Fodervete från SW med hög avkastning. Kort stråstyv sort med låg proteinhalt. Känslig för sjukdomar. Brödvete från Ssd med kort strå, tidig mognad och högt falltal. Stråsvag och känslig för bladfläcksjukdomar. 7

9 Tommi* Tulsa* Certo* Opus* Brödvete från Ssd med bra proteinhalt och falltal men kort strå och dålig vinterhärdighet. Nytt fodervete från SW med hög avkastning, god motståndskraft mot sjukdomar men mycket kort strå. Nytt fodervete från Ssd med god motståndskraft mot sjukdomar förutom mot mjöldagg. Kort strå. Nytt fodervet från SSd som endast provats två år i försöken. Hög avkastning men kort och ganska svagt strå. Gnejs* Brödvete från SW. Hög skörd, kort strå, tidig mognad. Känslig för bladfläcksjukdomar. Henrietta* Brödvete från Tore Denward. en har kort strå, något högre avkastning än Kosack, hög proteinhalt men lågt falltal. Agaton* Fodervete från SW med kort svagtstrå och tidig mognad. Kommentarer och förslag till sortval: Kosack har länge varit mätarsort bland brödvetesorterna. Kosacks problem är att den har svårt att nå upp till godkänd proteinhalt när kvävetillgången är begränsad. Kosack är en förhållandevis lång sort som konkurrerar bra med ogräsen Stava har något lägre avkastning än Kosack i de ekologiska försöken. Proteinhalten, brödvo- och falltal har varit något högre hos Stava än Kosack. Stava är likvärdig med Kosack när lym det gäller odlingsegenskaper. Stava är dessutom stinksotsresistent vilket bör betraktas som en viktig egenskap. Stava är därför ett säkrare val Tarso är ett brödvete med betydligt högre proteinhalt än Kosack. Tarso har ej varit med i så många försök men resultaten tyder på att den kan vara av intresse i område A på jordar med hög avkastningspotential där det är svårt att få tillräckligt hög proteinhalt med Stava eller Ko- sack. Tarso har dock ett kortare strå och något sämre vinterhärdighet. Ebi är ett annat kvalitetsvete som fungerat minst lika bra som Tarso i ekologisk odling men som ej längre finns på utsädesmarknaden. Olivin har provats tre år i ekologiska sortförsök och är intressant med sin högre proteinhalt och något högre avkastning än Kosack. Ogräskonkurrensen är dock betydligt sämre hos denna kortstråiga sort. Magnifik har endast provats ett år i ekologiska försök. Avkastningen var god och trots sitt korta strå fanns det endast något mer ogräs än i Kosack. Proteinhalten var högre än hos Kosack men lägre än hos Stava. Ballad har utmärkt sig med en mycket hög avkastning. Den riskerar dock att inte klara prote- inhaltskravet för brödvete. De korta fodevetesorterna har inte hävdat sig i de ekologiska försöken. Om man behöver fodersäd är det ett bättre alternativ att odla rågvete, som ger högre skörd och konkurrerar bätt- re med ogräsen. 8

10 HÖSTRÅG Tabell 9. Höstråg, riks- och länsförsök 2004 och Antal försök inom parentes. A B A-G A A-C A-G Proteinhalt Rymdvikt, g/l Strålängd, Bladsvamp Mognad, dagar Ogräsvikt, g/m2 136 Övervintring 0- ** Amilo 50,2 35,3 45,9 42,0 44,9 44,6 9, (1) (1) (4) (7) (12) (30) Picasso* (3) 117 (6) 118 (19) 8, Matador , *hybridråg ** = full övervintring 0 = helt utgången Källa: Larsson S Ekologisk odling. Resultat från sortförsök SLU. Fältforskningsenheten Tabell 10. Höstråg i Skåne, 4 försök 1997, 1998 och 2000 samt 3 försök *** Rymdvikt g/l Strålängd Stråstyrka Bladfläck Sköld fläck, Ogräs g/m Mogndatum Falltal s Amilo 48,2 42,7 39,5 (44,3) 50,2 44, aug. 203 Esprit* (108) aug. 198 Nikita - (102) aug 173 Blandning** *hybridråg **Blandningen består av Amilo 67 och Esprit 33 ***Ett av rågförsöken gav mycket låg skörd p.g.a. sen sådd. Siffran inom parentes anger medeltal för de två återstående försöken när detta försök räknats bort. Källa: Skåneförsöken 1999, tabell 2 s. 89 och tabell 4 s. 90, Skåneförsöken 1998 tabell 1 s. 99 och Skåneförsöken 1997, tabell 3, s 93. Tabell 11. Höstråg, riks och länförsök i Skåne, 2004 och Antal försök inom parentes obehandlade led obehandlade led Stråstyrka - 0*** Strålängd Mognad dagar Vinterhärdighet **** Rymdvikt g/l Protein av ts Falltal s Konventionella försök Amilo 63,6 68, , (3) (23) Pic+Am** 127 (3) 120 (9) , Esprit* 113 (3) 114 (23) , Kaskelott* 114 (3) 111 (15) , Picasso* 125 (3) 122 (14) , Hagrid* 112 (3) 113 (13) , Matador 117 (3) 111 (12) , Rorik* 124 (3) 119 (12) Olvon* 118 (3) 117 (7) , Legolas* 114 (3) 112 (10) , Askari* 120 (3) 119 (6) , *hybridråg ** Blandningen består av Picasso 90 och Amilo 10 *** = helt upprätt bestånd 0 = helt nedliggande bestånd **** = full övervintring 0 = helt utgången Källa: Skåneförsöken 2004; tabell 3 s. 30, tabell 5 och 6 s. 31 Brunrost Mjöldagg Sköldfläck 9

11 Tabell 12. Höstråg, sortförsök, Danmark, Antal försök mjöldagg Brunrost Sköldfläck Litervikt Dominator 48,0 50,2 36,9 49, Matador , Caroass , Hacada , Recrut Källa: Oversigt over Landsforsøgene 2003, sid. 214 tabell 9; Oversigt over Landsforsøgene 2004, sid. 238 tabell 7 Beskrivning av sorterna OBS! * = sorten är inte provad i ekologisk odling. Amilo Populationsr åg från S valöf Weibull. Har bäst fal ltal av de ken 2004 me n lägre falltal i de konvention ella försöken. nu akt uella sorterna. Caro ass Populationsråg som gav högsta Nikita Populations råg från Scandi- avkastningen i de dan ska eko- na vian See d med högre avkast- logiska sortförsöken 2004 ning men sämre falltal och kor- Hagrid* Ny hybridråg från SW svagt tare strå än Amilo. strå och lågt falltal i de kon- Hacada Populationsråg från SSd. Av- ventionella försöken. Bra motkastning som Matador i danska ståndskraft mot både mjöldagg ekologiska försök. Provad och sköldfläcksjuka i konventionella Rorik* Ny hybridråg från SW med försök i Sverige. Avkastning mycket hög akastning. något över Amilo men falltalet sämre. Olvon* Ny hybridsort från SW med hög avkastning men kort svagt Esprit Hybridråg från SW med kort strå. Är mindre mottaglig för svagt strå. Känslig för brunrost sköldfläcksju ka. och ganska känslig för mjöldagg. Falltal lägre än Amilo. Legolas* Ny hybridsort från SW med h ög avkastni ng. Har det högsta Kaskelott Hybridråg från S W. Endast fallt alet av alla hybridrågsor- men har endast provats 3 provad i ett fåtal ekologiska terna försök. Är mindre mottag lig för år hittil ls i de konventionella mjöld agg men mer mottaglig försöken. för brunrost. Ask ari* Ny hybridsort fr ån Ssd. Har Picasso Hybridråg från SW. Mycket endast provats två år. Har gett hög avkastning och mycket mycket hög avkastning, bra kort s trå. Har bäst falltal av de falltal men har kort svagt strå. hybridsor ter som provats under många år. Matador Populationsråg från SSd. Hade något högre avkastning än Amilo i ekologiska sortförsö- 10

12 Kommentarer och förslag till sortval: Populations orter på marknaden är A milo och Matador. Amilo är en beprövad sort med bra falltal. Matador är endast p rövad 2004 i ekologiska sortförsök. Avkastningen var då något högre än hos Amilo. I de konventionella försöken har faltalet varit lågt hos Matador. Eftersom falltalet är avgörande för avsättning och pris är Amilo därför det säkraste valet. Av hybridsorterna är det fram förallt Picasso, Kaskelott och Askari som är aktuella på marknaden. I de konventionella försöken har Askari högst falltal därefter Picasso och Kaskelott har lägst falltal. Jämförelsen haltar dock eftersom Aska ri endast prova ts de två senaste åren. Av- lig ger Pica sso och Askari gan ska lika under de t vå senaste åren då de båda kastningsmässigt funnits med men Picasso har visat en mycket hög och stabil avkastning under alla fem åren. Båda sorterna är kortstråiga men Askari är dessutom mer stråsvag. Valet står mellan Picasso och Askari Där falltalet talar för Askari medan stråstyrkan talar emot. Notera att i sort- och artförsöken är utsädesmängden lika för populatopnsråg och hybridråg grobara kärnor/m (ca 130 kg/ha). Denna utsädesmängd är för hybridråg avsevärt högre än vad utsädesfirmorna rekommenderar. Med den låga utsädesmängd för hybridrågen som utsädesfirmorna rekommenderar finns det i ekologisk odling risk för sämre ogräskonkurre- rande förmåga. Picasso gav 18 högre skörd än populationsrågen Amilo i de ekologiska försöken. Hybrid- aktuell på högavkastande rågjord med lågt till måttligt ört- och rotogrästryck. råg är främst Observera dock att risken för mjöldryga är större i hybridråg och kontrollera att möjlighet till rensning finns där du skall leverera. För att minska risken för mjöldryga samt få en god ogräskonkurrerande förmåga utan att öka utsädeskostnaden alltför mycket, kan det vara lämpligt att så en blandning av hybridråg och populationsråg. blandningen med Amilo 67 och Esprit 33 gav likvärdig skörd med Nikita År 2002 och 2003 provades sortblandning i riksförsöken. Denna sortblandning bestod till 67 av hybridrågen Picasso och 33 av Amilo. Avkastningen var 6 respektive 4 lägre än för Pica sso de båda åren i område A-C. Observera att effekten av den förbättrade pollineringen inte kan studeras i försöket eftersom rutor med populationssorten finns i närheten av hybridsorten överallt. RÅGVETE Tabell 13. Rågvete, riks- och länsförsök, 2004 och Antal försök inom parentes Lamberto (6) (10) * = full övervintring 0 = helt utgången Källa: Larsson S Ekologisk odling. Resultat från sortförsök SLU. Fältforskningsenheten Rymd- Proterel. Mog- Ogräs- Över- Strå- Strå- Septoriablad Blad A B A-G A A-C A-G vikt, inhalt nad, vikt vintring längd, fläck styrka tal dt/ ha g/l dagar g/m2, 0-* Modus 61,5 (1) 42,3 (1) 58,3 (8) 51,9 (7) 54,3 (12) 55,3 (31) , Fidelio (4) 97 (9) 96 (28) , Algalo (3) 92 (6) 91 (21) , (23) ,

13 Lamberto var genomgående dålig på Björkhaga 2004 Tabell 14. Rågvete, sortförsök i Danmark Antal försök Mjöldagg Septoria Råprotein Rymdvikt G/l Tricolor 55,3 42,2 45,6 49,3 2 0,9 12, Lamberto ,7 12,0 720 Modus Algalo ,2 0,6 12,7 726 Cyclus ,1 0,3 11,9 712 Kortego , ,7 690 Källa: Oversigt over Landsforsøgene, sid. 239 tabell 8 och 9, 2002, Oversigt over Landsforsøgene sid. 221 tabell 5. Tabell 15. Rågvete. Riks- och länförsök i Jönköpings-, Blekinge-, Kalmar- och Hallands län, Inom parentes antal försök. Konventionella försök Kronoberg Jönköping Blekinge Kalmar Gotland Halland 2004 obehandl. 1försök obehandl. 1försök obehandl. 1 försök obehandl 1 försök obehandl. 2försök obehandl. 2 försök Fidelio (3) (5) (5) (6) 13) (10) Algalo (3) (5) (?) 102 (4) (8) (9) Falmoro (3) (3) (3) (3) (7) (6) Valentino (6) - Dinaro (3) Versus 92 (3) (3) (?) (4) (6) SW (3) Källa: Animaliebältet 2004, sortförsök sid tabell 3 och diagram (5) Tabell 16. Rågvete, riks- och länförsök i Skåne, 2004 och Konventionella försök ,4 (21) Protein av ts Ståstyrka -0* 96 Strålängd 104 Mognadstid dagar 315 Vinterhärdighet -0** 95 Rymdvikt Tusenkornvikt 49,1 Mjöldagg 0 Fidelio 65,2 (2) ,4 8 Falmoro (13) ,3-0,1 0 3 Algalo (15) ,9 0,4 1 6 Valentino (9) ,1 0 7 SW (6) ,8-0, Dinaro (6) ,4-0,9-8 Versus (9) ,4 5 1 * = helt upprätt bestånd 0 = helt nedliggande bestånd ** = full övervintrin g 0 = helt utgången Källa: Skåne försöken 2004, sid. 35 tabell 3, o ch sid. 36 tabell 5 Septoria Beskrivnin g av sorter na OBS! * = sorten är inte provad i ekologisk odling. 12

14 Modus Är en sort från SSd med långt strå och bra avkastning men sämre stråstyrka och protein- med i de ekologiska halt än de andra sorterna som varit sortförsöken. Fidelio från SW. Lägre avkast- ning än Modu s i de ekologis- ka försöken men hö gre prote- inhalt. Har kort styvt s trå, sen mognad o ch bättre mot- ståndskraft mot sjukdomar. Lamberto från SW. Den har högsta avkastningen i de ekologiska försöken. Har långt styvt strå och högre proteinhalt än Modus men lägre än Fidelio och Algalo. Algalo från SW. Hade lägre avka stning än Modu s men be- tydligt högre proteinhalt. Falmoro* fr ån SW med mycket hög avk astning i konventio- nella försök. en har långt styvt strå. Valentino* Ny sort från Ssd. Något högre avkastning, tidigare mognad och längre strå än Fidelio. Versus* Ny sort fr ån SW med dålig vinterhärdighet, svagt strå och mer mjöldagg än de andra sorterna. SW 313* Har varierande, vissa år mycket hög avkastning i de konventionella försöken. Strået är mycket kort med bra stråstyrka. Dinaro* Ny sort från SW med mycket hög avkastning i de konven- tionella försöken. Har mycket kort styvt strå och bra vinter- härdighet. Kommentarer o ch förslag till sortval: Fidelio är förstahandsvalet på leriga jordar. Högre proteinhalt än Lamberto men lägre än Algalo. Genom sitt korta strå är dess ogräskonkurrerande förmåga ibland sämre. Lamberto ligger avkastningsmässigt högst av de aktuella sorterna som provats i ekologisk odling. Fungerar bäst på lite lättare jordar. Den är ganska mottaglig för mjöldagg. Algalo har inte visat samma höga avkastning i ekologisk odling som i konventionell odling i Sverige men avkastningen var hög i det danska ekologiska försöket God övervint- och högst proteinhalt kan göra den in ringsförmåga tressant. Modus har haft en stabil god avkastning i de ekologiska försöken. Den är lång m en strå- svag. 13

15 ARTFÖRSÖK I EKOLOGISK VÅRSPANNMÅL Artförsöken i ekologisk vårspannmål år i södra Sveri ge låg på L:a Böslid (A) och i Vinslöv (B) inga vårspannmålsförsök har gjorts i område C (se områdesindelning sidan 1). Tabell 17. Art- och sortförsök i hela Sverige 2004 och Antal försök inom parentes. KORN A B 2004 A-B A-G Baronesse 65,9 37,6 51,8 48,4 (1) (1) (2) (4) Orthega (2) 96 (4) Barke (2) 86 (4) A B A-B A-G Ogräs g/m2 rel.tal Längd Mognad dagar Protein 46,4 42,8 44,6 41, ,99 (5) (5) (10) ((23) (18) 93 (2) 88 (3) 91 (5) 95 (12) 121 (9) ,76 85 (5) 88 (5) 86 (10) 86 (21) 99 (17) ,33 Annabell (1)* (4) 97 (4) 101 (5) (9) (21) 90 (17) ,78 HAVRE Belinda (2) 115 (4) 110 (5) 93 (5) 102 (10) 106 (23) 74 (18) ,18 Chantilly (2) 114 (4) 118 (5) 99 (5) 109 (10) 111 (21) 72 (17) ,96 Sang (2) 103 (4) (1) (1) 109 (2) (7) 63 (5) ,32 Stork (2) 108 (4) (1) (1) 119 (2) 110 (4) 70 (3) ,29 VÅRRÅGVETE Nilex (2) 78 (4) VETE Dacke (2) 83 (4) 70 (2) (1) 72 (3) 87 (10) 108 (7) ,99 Quarna (2) 80 (4) 73 (2) 73 (2) 73 (4) 81 (8) 105 (6) ,46 Vinjett (2) 89 (4) 95 (5) 90 (5) 93 (10) 96 (23) 81 (18) ,85 Källa: Resultat från sortförsök i ekologisk odling , Staffan Larsson, fältforskningsenheten. SLU * en fanns en dast med i ett försök och jämförelsen har gjorts direkt mot mätaren Tabell 18. Artförsök i vårspannmål i Danmark, Antal försök Art 5 Havre 55,7 41,0 55,5 54,6 Vårkorn Vårvete Vårrågvete Vårråg Källa: Oversigt over Landsforsøgene 2004, tabell 2 s 229, 14

16 Kommentarer och förslag till artval för vårsäd emässigt ligger vårvete i de flesta jämförelser lägst men ligger intäktsmässigt högst om man skall odla för avsalu. Det är kvarnvete av god kvalitet, proteinhalt över 12 och falltal över 220 som efterfrågas i första hand. Vete efterfrågas också till foder men då till ett lägre pris. Grynhavre och maltkorn är också efterfrågade kvaliteter på marknaden om än i mindre kvantiteter. För export till USA krävs tilläggscertifiering. Odlar man till eget foder kan havre vara ett bra alternativ eftersom det är en gröda som konkurrerar bra med ogräsen, inte är så kvävekrävande men har en förhållandevis hög skörd. Observera att det finns begränsningar vad gäller utfodring med havre. Korn är ett bättre alternativ än havre på lätta jordar och i bygder där risken är stor för angrepp av frit- av fluga. På dessa jordar kan havren vara aktuell om det krävs en avbrottsgröda vid odling spannmål efter spannmål eller man vill fördela riskerna om vårsädesarealen är stor. Vårrågvete har i de danska försöken haft lägre avkastning än havre men högre än vårvete och korn. Vårrågvete kan därför komma att bli ett intressant alternativ s om vårsådd foderspannmålsgröda. Endast en vårrågvetesort har ä nnu te stats i liten omfattn ing i Sverige. Vårrågvete behöver e n lång växtsäsong oc h skall därför sås tidig t.. 15

17 VÅRKORN Vårkornet i artförsöken för vårspannmål i Skåne och Halland redovisas i tabell 19 och 20. försöket i vårkorn på Gotland år 2000, 2001 och 2004 redovisas i tabell 21. Tabell 19. Vårkorn riks- och länsförsök A Baronesse 46,4 (5) B 42,8 (5) A-B 44,6 (10) A-G Rymdvikt g/l Tusenkornvikt g Proteinhalt Mognad dagar Ogräs g/m 2 Strål ängd Strå- Styrka -0 41,2 (23) ,7 9, Barke 85 (5) 88 (5) 86 (10) 86 (21) -9 +2,2 +0, Orthega 93 (2) 88 (3) 91 (5) 95 (12) -3 +1,7-0, Annabell 97 (4) 101 (5) (9) (21) -31-1,2-0, Källa: Resultat från sortförsök i ekologisk odling, sortförsök vårsäd, 2004, Staffan Larsson, fältforskningsenheten. SLU Sköldfläck Bladfläck Mjöl dagg Tabell 20. Vårkorn riks- och länsförsök område A-G årsvis samt egenskaper Baronesse 23,8 (6) ,7 (5) 42,2 (4) 43,8 (4) 48,4 (4) Rymdvikt g/l Tusenkornvikt g 42,7 Ogräs g/m Strålä ngd Strå- Styrka Barke 99 (4) 81 (5) 86 (4) 86 (4) 86 (4) , Orthega 88 (2) (1) (1) 101 (4) 96 (4) -3 +2,1-0, Annabell 110 (6) 95 (5) 99 (4) 98 (4) (3) -28-0,2-0, Källa: Resultat från sortförsök i ekologisk odling, sortförsök vårsäd, 2004, Staffan Larsson, fältforskningsenheten. SLU Tabell 21. Vårkorn Gotland, 3 försök När När Stråläng d rel.tal rel.tal g/l dagar -0 g/m 2 Baronesse 32,4 39, , Otira , Barke Cecilia , Meltan , SW E , Orthega Pasadena Annabell NOB Källa: Staffan Larsson, fältforskningsenheten. SLU: Proteinhalt 9,55 Stenstugu rel.tal 51,9 Rymdvikt Proteinhalt Mognadstid Stråstyrka Stråbrytning Mjöldagg Bladfläcksjuka Ogräsvikt 16

18 Tabell 22. Vårkorn. försök Danmark, Antal försök Bladfläck Kornrost Mjöldagg Sköldfläck Protein halt Stärkels ehalt Blandning* 45,3 40,4 37,2 43,2 44,4 0,3 0,01 0, ,8 61,9 Cicero n ,2 0 0, ,7 62,0 Hydrogen n , 8 0 0, ,0 62,5 Modena ,07 1 0, ,5 61,5 Simba n ,05 0 0, ,1 61,3 Scandium 109 0,1 0 0, ,5 62,2 Smilla n 108 0, 03 0, ,5 61,6 Blandning 105 0,02 0 0, ,5 61,8 1079** Power n 0, 04 0,8 0, , 7 61,9 Doyen 97 0,09 3 0, ,9 61,8 Otira n Alliot Punto n Celebra Astoria Neruda *Blandning: 2000: Bark e, Otira, Henni och Linus; 2001: Barke, Otira, Henni och Alliot; 2002: Barke, Otira, Jacinta och Alliot; 2003: Barke, Otira, Jacinta och Hydro gen; 2004: Barke, Otira, Helium och Hydrogen **Blandning Cicero, Simba och Smilla n = resistent mot havrecystnem atod (ras 1 och 2) Källa: Oversigt over Landsforsøgene 2004, s 243, tabell 15 och 16, Oversigt over Landsforsøgene 2003, tabell 18 s 220; Oversigt over Landsforsøgene 2002, tab ell 11 s 226 Tabell 23 Vårkorn, riks- och länförsök i Kronoberg-, Jönköping-, Blekinge-, Kalmar-, Hallands-, och Gotland län, Inom parentes antal försök. Konventionella försök ar, relativ tal, Kronoberg Jönköping Kalmar Blekinge Hallands Gotland blandning (7) (14) (14) (8) (18) (19) Otira 96 (7) 95 (14) 105 (14) 96 (8) 99 (17) 105 (17) Pasadena (9) - 98 (10) 98 (10) Jersey (8) 97 (3) 99 (12) - Orthega 109 (7) 109 (14) 102 (14) 106 (8) 103 (13) 103 (13) Barke 91 (5) 94 (11) 95 (12) 95 (6) 93 (15) 96 (8) Annabell (3) 102 (12) 106 (3) 107 (12) 102 (13) Cicero - 89 (3) 102 (5) 98 (3) 101 (4) - Bolina 99 (3) 103 (5) 99 (7) (9) 113 (9) Immer (5) 96 (3) Antto - 94 (6) (4) - Ursa (5) 101 (3) Scandium (4) 108 (4) Simba - 98 (4) 105 (6) - 97 (5) 102 (4) Justina (4) - Makof (3) 98 (3) Catriona (3) (3) Astoria 106 (8) Meltan (8) 96 (6) - 99 (13) SW (3) 105 (3) - 94 (5) 102 (4) Källa: Försöksrapport Animaliebältet 2004 diagram 5 s 47-48; **blandning 2004: Otira, Barke, Annabell och Orthega; 2003 och 2002: Annabell, Barke, Otira och SW Wikingett; 2001: Barke, Annabell, Mentor och Otira; 2000: Alexis, Henni, Otira och Meltan Alexis, Henni, Linus och Mentor 17

19 Tabell 24. Vårkorn, länsförsök i Skåne Antal försökså r inom parentesen konventionella försök obehandlade försöksled bland ning** 65,5 (12) 71,8 (59) Rymd -vikt g/l ** * obehandlade försöksled 4 (5 år) *** behandlade försöksled Stråstyrka Strålä Stråbryt- Mog- ngd ning nad -0* dagar Proteinhalt 10,9 Mjöldagg Bladfläck sjuka 9 Sköld fläcksjuka 7 Barke 95 (12) 96 (50) , Otira n 97 (5) 102 ( 38) , Pasadena 92 (7) 97 (35) Prestige n 96 ( 7) 99 (28) , Orthega 95 (7) (35) , Annabell 105 (7) 103 (35) , Bolina 106 (7) 103 (22) (4 år) 1 5 Immer (7) 102 (15) , Makof 95 (7) 95 (11) ,7 1 (3 år) 1 2 Catriona 98 ( 7) 99 (11) , Dansk 101 ( 10) (28) , sortbland. Sebastian n 98 (7) 103 (15) , SW (2) 111 (4) ,6 1 (2 år) -2 - Ursa 96 ( 7) 99 (12) Scandium 104 (9) 103 (14) , Power n 97 ( 7) 101 (12) , Simba n 106 (7) 109 (12) , n = resistent mot havrecystnematod (ras 1 och 2) * = helt upprätt bestånd 0 = helt nedliggande bestånd **blandning 2004: Annabell, Barke, Orthega och Otira; 2003: Annabell, Barke, Prestige och Otira; 2002: Annabell, Barke, Otira och SW Wikingett; 2001: Barke, Annabell, Mentor och Otira; 2000: Alexis, Henni, Otira och Meltan. ***Flerårssammanställningen innehåller varierande antal försök för olika sorter. Källa: Skåneförsöken 2004, s 55, s 56 och s 58, tabell

20 Sjukdomsresistens i vårkorn Mjöldagg är under normala ekologiska förhållanden inte något stort problem eftersom kvävenivåerna oftast är lägre än i konventionell odling. Men år när svamptrycket är högt och/ eller kvävenivåe rna är höga (kväverik förfruk t och gödsel) är sorternas resistensegen- er med M lo resist ens står emot mjöldagg mycket skaper viktiga. bra. Tabell 25. Vårkornsort ers resistenskäl lor mot mjöldagg och mottaglighet för svampsjukdo- mar. OBS! femgrad ig skala Mottaglighet fö r 1 Mjöldagg Kornrost Bladfläck Sköldfläck Resistenskällor mot mjöldagg Alliot Mlo Annabell St (We, U) Astoria Al Barke Mlo Baronesse Ri Bolina Cicero Mlo Jersey Mlo Justina Mlo Meltan Ru, IM9, Hu4 Orthega Ar, We, U Otira Mlo Pasadena Ar (Ly, Ab) Prestige Mlo Scandium Sebastian** Ar Simba Mlo 1) 1=inget eller mycket svagt angrepp, 5=angrips kraftigt. *Är ingen resistenskälla angiven är denna inte känd. ** uppgifterna bygger på ett fåtal försök och är därför osäkra Källa: Jordbruksverkets Växtskyddscentraler, Bekämpningsrekommendationer Tabell 26. Vårkornsorters resistenskällor mot mjöldagg och mottaglighet för svampsjukdo- och nematoder. Resultat från försök i Danmark. OBS! niogradig mar skala Mottaglighet för 11 Nematodresxstens 2) Mjöldagg Kornrost Bladfläck Sköldfläck Ras 1 Ras 2 Resistenskällor mot mjöldagg* Alliot m m Mlo Annabell m m St Barke m m Mlo Cicero r r Mlo Class r r Mlo Helium r r U Hydrogen r r Mlo Immer m m Mlo Justina m m Mlo Meltan r r Ru, IM9, Hu4 Otira r r Mlo Power r r U Prestige r r Mlo Punto r r Ri, Tu2, IM9, Hu4 Scandium m m - Sebastian r r Ar Simba r r Mlo Smilla r r - 1) 1=ingen eller mycket svag mottaglighet, 9=mycket stark mottaglighet. 2) r=resistent, m=mottaglig *Är ingen resistenskälla angiven är denna inte känd. Källa: Danmarks Jordbruksforskning, Grøn Viden, Markbrug nr 309 s

VÅRUTSÄDE SWEDISH AGRO

VÅRUTSÄDE SWEDISH AGRO VÅRUTSÄDE SWEDISH AGRO PRODUKTINFORMATION 2015 Brett sortiment av vårutsäde och fånggrödor Läs mer om sorterna och deras odlingsegenskaper DANISH INNEHÅLLSFÖRTECKNING AGROS KVÆGFODERPROGRAM 2014 Val av

Läs mer

Vårkorn. Odla rätt gröda. Minskad odling på grund av låga priser = lägre produktion, men hur pass lägre? Odla för egen användning.

Vårkorn. Odla rätt gröda. Minskad odling på grund av låga priser = lägre produktion, men hur pass lägre? Odla för egen användning. Vårkorn Ett gigantiskt lager av 2009 års skörd och nattsvarta priser. Men en ekonomisk återhämtning innebär fler restaurangbesök och ökat resande med ökad ölkonsumtion som följd. Nu kan vi börja se ljuset

Läs mer

GULROST I VETE. Oscar Díaz och Jan Ö. Jönsson Svalöf Weibull AB, Stråsädesavdelning, 268 81 Svalöv E-post: oscar.diaz@swseed.se

GULROST I VETE. Oscar Díaz och Jan Ö. Jönsson Svalöf Weibull AB, Stråsädesavdelning, 268 81 Svalöv E-post: oscar.diaz@swseed.se GULROST I VETE Oscar Díaz och Jan Ö. Jönsson Svalöf Weibull AB, Stråsädesavdelning, 268 81 Svalöv E-post: oscar.diaz@swseed.se Sammanfattning Dominerande svampsjukdomar i södra Sverige och Danmark var

Läs mer

Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre

Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre Thorsten Rahbek Pedersen Jordbruksverket 040-41 52 82 thorsten.pedersen@sjv.se Seminarium på Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien

Läs mer

Yara N-Tester är ett bra hjälpmedel. Men kunskap och sunt förnuft är lika viktigt.

Yara N-Tester är ett bra hjälpmedel. Men kunskap och sunt förnuft är lika viktigt. Yara N-Tester är ett bra hjälpmedel. Men kunskap och sunt förnuft är lika viktigt. Yara N-Tester är ett hjälpmedel för att bedöma behovet av en kvävekomplettering. Förenklat kan mätaren beskrivas som en

Läs mer

Våroljeväxter. Sorter och odlingsteknik

Våroljeväxter. Sorter och odlingsteknik Av Johan Roland, Lanna försöksstation E-post: johan.roland@slu.se er och odlingsteknik Våroljeväxter Vårrapsodlingen fortsätter att öka Hybridsorterna dominerar i antal provade sorter och även avkastningsmässigt

Läs mer

Okt 2013. Nytt och aktuellt. inom foder, vårutsäde och grovfoderproduktion

Okt 2013. Nytt och aktuellt. inom foder, vårutsäde och grovfoderproduktion Okt 2013 Nytt och aktuellt inom foder, vårutsäde och grovfoderproduktion Ledare ANNA HOLMBERG Gårdsmagasinet utges av Lantmännen Lantbruk 205 03 Malmö. Omslagsbild: Hans Jonsson Gårdsmagasinet är en produkt

Läs mer

Vår- och grovfoderspecial. Din guide till en lyckad vårsådd och grovfodersäsong. Nov. 2012. Inspiration & produktinformation från Lantmännen Lantbruk

Vår- och grovfoderspecial. Din guide till en lyckad vårsådd och grovfodersäsong. Nov. 2012. Inspiration & produktinformation från Lantmännen Lantbruk Nov. 2012 Inspiration & produktinformation från Lantmännen Lantbruk Vår- och grovfoderspecial Din guide till en lyckad vårsådd och grovfodersäsong Gårdsmagasinet november 2012 1 Ledare Anneli Kihlstrand

Läs mer

2012-01-24. Fusarium - ett rådgivarperspektiv Brunnby den 18 januari 2012 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara

2012-01-24. Fusarium - ett rådgivarperspektiv Brunnby den 18 januari 2012 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara Fusarium - ett rådgivarperspektiv Brunnby den 18 januari 2012 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara Mer än 100 olika arter Även variation inom arter Konidierna, hjälp vid identifiering

Läs mer

Försöksåret 2014 Ett axplock ur fältförsöksverksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad

Försöksåret 2014 Ett axplock ur fältförsöksverksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad Försöksåret 2014 Ett axplock ur fältförsöksverksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad God Jul och Gott Nytt År önskar Hushållningssällskapet Sjuhärad och Rådgivarna i Sjuhärad Försök/växtodlingsåret

Läs mer

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA Vetemästaren Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA Vad ger vetemästaren? Odlingstävlingar kan knappast ge svar om framtida odling men kan vara ett bra redskap att formulera frågor ang. odling och

Läs mer

Vårutsäde V. Vårkorn. Havre. Skjutkraftstestat utsäde

Vårutsäde V. Vårkorn. Havre. Skjutkraftstestat utsäde V Inför 2016 årsådd Vårutsäde, Vår Våru Vallfrö och Majs I den här foldern har vi på Lantmännen samlat vårt sortiment av vårutsäde, vallfrö och majs. Vårt fullständiga sortiment med mer fakta hittar du

Läs mer

Tervetuloa! Välkommen! T.G 28.11-10

Tervetuloa! Välkommen! T.G 28.11-10 Tervetuloa! Välkommen! T.G 28.11-10 Marknadsläget på spannmål Agrimarket på exportmarknaden Vad betyder samarbetet med DLA för exporten av spannmål från Finland Kvaliteten på årets spannmål Skördarna bra

Läs mer

Ekologisk växtodling. Odlingsbeskrivningar. Spannmål. Höstvete, råg, rågvete, speltvete, vårvete, korn och havre. Foto: Urban Wigert

Ekologisk växtodling. Odlingsbeskrivningar. Spannmål. Höstvete, råg, rågvete, speltvete, vårvete, korn och havre. Foto: Urban Wigert Ekologisk växtodling Odlingsbeskrivningar Spannmål Höstvete, råg, rågvete, speltvete, vårvete, korn och havre Foto: Urban Wigert Text: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Höstvete (Triticum aestivum)

Läs mer

BESTÄMNING AV PLATSSPECIFIK KVÄVELEVERNAS TILL STRÅSÄD MED HJÄLP AV NIR-ANALYS AV JORDPROVER

BESTÄMNING AV PLATSSPECIFIK KVÄVELEVERNAS TILL STRÅSÄD MED HJÄLP AV NIR-ANALYS AV JORDPROVER BESTÄMNING AV PLATSSPECIFIK KVÄVELEVERNAS TILL STRÅSÄD MED HJÄLP AV NIR-ANALYS AV JORDPROVER Thomas Börjesson 1 och Ingemar Gruveaus 2 1 Svenska Lantmännen, 531 87 LIDKÖPING, 2 Hushållningssällskapet i

Läs mer

Juni 2014. Inför höstsådd. Guldläge för nya höstvetesorten Brons. Hela sortimentet med nyheter. Nytt odlingskoncept Klimat & Natur

Juni 2014. Inför höstsådd. Guldläge för nya höstvetesorten Brons. Hela sortimentet med nyheter. Nytt odlingskoncept Klimat & Natur Juni 2014 Inför höstsådd Guldläge för nya höstvetesorten Brons Nytt odlingskoncept Klimat & Natur Hela sortimentet med nyheter Ledare ANNELI KIHLSTRAND Juni 2014 Gårdsmagasinet utges av Lantmännen Lantbruk

Läs mer

Stortältet. Stortältet blir 0,25 ha Alla delar av Stortältet har 20 m spännvidd.

Stortältet. Stortältet blir 0,25 ha Alla delar av Stortältet har 20 m spännvidd. Stortältet Stortältet Stortältet blir 0,25 ha Alla delar av Stortältet har 20 m spännvidd. Montrarna är tillgängliga mån. den 22:e kl. 08:00 Monterns bakkant utgörs av tältduk el. tältvägg alt. skärm för

Läs mer

Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum

Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum Observera att det är en annan art, Aphanomyces cochlioides, som orsakar rotbrand i sockerbetor! Ärtrotröta

Läs mer

SKÖRD 2015. Kvalitet - Kundnära - Kompetens

SKÖRD 2015. Kvalitet - Kundnära - Kompetens SKÖRD 2015 Kvalitet - Kundnära - Kompetens V A L L B E R G A L A N T M Ä N Vallberga Lantmän - er kompletta partnern i lantbrukets tjänst Vi är bygdens eget företag ett litet företag med stora resurser,

Läs mer

Hur ser marknaden ut inför skörd 2013. Anders Pålsson HIR Malmöhus AB

Hur ser marknaden ut inför skörd 2013. Anders Pålsson HIR Malmöhus AB Hur ser marknaden ut inför skörd 2013 Anders Pålsson HIR Malmöhus AB HIR Marknadsbrev Kort, koncis och oberoende marknadsinformation Bevakar svensk och internationell marknad Ger konkreta råd Cirka 40

Läs mer

Odling och användning av proteingrödor

Odling och användning av proteingrödor Odling och användning av proteingrödor AgrD Fredrik Fogelberg, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik tel.010-516 69 08 Fredrik.Fogelberg@jti.se Vilka grödor pratar vi om? Åkerböna (Vicia faba)

Läs mer

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Omläggning till Ekologisk växtodling Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Marknaden ekospannmål 2007 uppdelning av 150 000 ton 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 Livsmedel Export

Läs mer

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter.

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter. Nr 3 1553 Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter Södra och Mellersta Finland Ler och Grova mjäl mineral Norra Finland Ler och

Läs mer

Värdefull information om spannmål. Spannmålsinfo

Värdefull information om spannmål. Spannmålsinfo Värdefull information om spannmål Spannmålsinfo 2010 17 Förord 3 Kontraktsvillkor 4-5 Spannmålsinfo 2010 OrtSkorrigeringar 6 Analys & avgifter 7 TORKNINGSSKALA SPANNMÅL 8 TORKNINGSSKALA MALTKORN 9 Prisregleringar

Läs mer

Vad är herbicidresistens?

Vad är herbicidresistens? Herbicidresistens Vad är herbicidresistens? Herbicidresistens är en nedärvd förmåga hos ett ogräs att överleva en bekämpning som normalt tar död på ogräset. Symtom på resistens: Opåverkade plantor jämte

Läs mer

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag

Läs mer

Ekologisk odling på Logården 1992-2002

Ekologisk odling på Logården 1992-2002 Ekologisk odling på Logården 1992-2002 HS Skaraborg rapport nr 2/02 Karl Delin Carl-Anders Helander Johan Lidberg Denna skrift har delfinansierats av EU 1 Uthålliga växtodlingssystem På Hushållningssällskapets

Läs mer

Baljväxter till humankonsumtion - Sverige och Europa. AgrD Fredrik Fogelberg, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala, Sverige

Baljväxter till humankonsumtion - Sverige och Europa. AgrD Fredrik Fogelberg, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala, Sverige Baljväxter till humankonsumtion - Sverige och Europa AgrD Fredrik Fogelberg, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala, Sverige Vilka baljväxter pratar vi om? Åkerböna/bondböna Trädgårdsböna

Läs mer

Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket

Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket 2014-11-12 Integrerat växtskydd beskrivs i Artikel 14 Krav

Läs mer

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? kg/ha Öster- & Västergötland Top 8 2008-2012 4800 4700 4600 4500 4400 4300 4200 Primus Abakus PR45D05 PR46W20 PR44D06 Bonanza Mascara Sherpa kr/ha Öster- & Västergötland

Läs mer

MARKNADSNYTT 2015-11-01

MARKNADSNYTT 2015-11-01 Sida 1 av 8 Internationellt MARKNADSNYTT 2015-11-01 Den gångna veckans förändringar på Paris- Chicago- och Winnipegs spannmåls-och oljeväxtnoteringar har varit små, förutom på vete Chicago. En förklaring

Läs mer

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 63 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om arealen av olika ägoslag, olika grödor och antal företag

Läs mer

PROTEINGRÖDOR Odling och ekonomi

PROTEINGRÖDOR Odling och ekonomi PROTEINGRÖDOR Odling och ekonomi Utgiven av: HIR Malmöhus AB Aktiviteten är delfinansierad med EU-medel via Länsstyrelsen i Skåne Innehållsförteckning Sida Inledning 3 Ärter Odlingsförutsättningar 4 Kalkyl

Läs mer

Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad

Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Ett orienterande försök med tre eller fyra skördar med fyra olika gräsarter

Läs mer

Inför skörd 2013 Guide och villkor för spannmål, oljeväxter samt trindsäd

Inför skörd 2013 Guide och villkor för spannmål, oljeväxter samt trindsäd April 2013 Inför skörd 2013 Guide och villkor för spannmål, oljeväxter samt trindsäd Gårdsmagasinet april 2013 1 Ledare CHARLOTTE ELANDER Gårdsmagasinet utges av Lantmännen Lantbruk 205 03 Malmö. April

Läs mer

Program för den 35:e regional växtodlings- och växtskyddskonferensen i Växjö 5-6 december 2007

Program för den 35:e regional växtodlings- och växtskyddskonferensen i Växjö 5-6 december 2007 Program för den 35:e regional växtodlings- och växtskyddskonferensen i Växjö 5-6 december 2007 Onsdagen den 5 december 2007 09.00 Försöksåret 2007 Dave Servin, SLU, Alnarp 1 09.15 Framtida utveckling av

Läs mer

ODLINGSANVISNINGAR, MOTTAGNINGSKRAV, PRODUKTURVAL ODLINGSHANDBOK 2013. BESTÄLL FRÅN NÄTBUTIKEN! shop.raisioagro.com

ODLINGSANVISNINGAR, MOTTAGNINGSKRAV, PRODUKTURVAL ODLINGSHANDBOK 2013. BESTÄLL FRÅN NÄTBUTIKEN! shop.raisioagro.com 2013 ODLINGSANVISNINGAR, MOTTAGNINGSKRAV, PRODUKTURVAL ODLINGSHANDBOK 2013 BESTÄLL FRÅN NÄTBUTIKEN! shop.raisioagro.com VI HAR UPPDATERADE KVALITETS- OCH PRISUPPGIFTER PÅ ADRESSEN WWW.RAISIOAGRO.COM BÄSTA

Läs mer

Fader Bergström, stäm upp och klinga (epistel nr 63)

Fader Bergström, stäm upp och klinga (epistel nr 63) Fader Bergström, stäm upp klinga (epistel nr 6) ext musik: Carl Michael Bellman Soprano 1 Soprano 2 lto enor.. Berg - ström, stäm upp.. Berg - ström, stäm upp.. Berg - ström, stäm upp kling - a, öpp -

Läs mer

Täckdikning en viktig och lönsam investering

Täckdikning en viktig och lönsam investering Täckdikning en viktig och lönsam investering Jordbrukaredag 2013 Zivko Rasic Simon Månsson Varför dränera åkrarna? Dåliga brukningsförhållanden TID Ojämn upptorkning, surhålorna torkas upp senare Sämre

Läs mer

Läs om våra spannmålskoncept

Läs om våra spannmålskoncept 2015 Nyhet! Skapa prisbevakning för dina grödor Sidan 4 Läs om våra spannmålskoncept Sidan 10 Ledare MIKAEL JEPPSSON Inför Skörd utges av Lantmännen Lantbruk 205 03 Malmö. 2015 Öka intäkterna och säkra

Läs mer

Inför skörd. Guide och villkor för spannmål, oljeväxter samt trindsäd. Nyhet! Kombinera våra spannmålsavtal. Leverans av din spannmål.

Inför skörd. Guide och villkor för spannmål, oljeväxter samt trindsäd. Nyhet! Kombinera våra spannmålsavtal. Leverans av din spannmål. Inför skörd Guide och villkor för spannmål, oljeväxter samt trindsäd Kombinera våra spannmålsavtal Sidan 4 Nyhet! Leverans av din spannmål Sidan 14 Ledare JOHANNES ÅKERBLOM Gårdsmagasinet utges av Lantmännen

Läs mer

Samverkan är nyckeln till framgång

Samverkan är nyckeln till framgång Samverkan är nyckeln till framgång Sten Moberg, Svalöf Weibull Oljeväxterna har inte endast Jan Elmeklo, Karlshamns AB betydelse för att förse svenska konsumenter med svensk rapsolja och rapsmjöl. Det

Läs mer

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne 1. Skapa bra dränering 2. Använd bra växtföljd Struktureffekter Växtskyddsproblem Sex viktiga åtgärder för hög skörd och

Läs mer

Star ta Pro/ENG I NE ER

Star ta Pro/ENG I NE ER 145 4 Välj att lad da ner fi - ler na till bo ken för an ting en Edu ca tio nal Edition eller den kommersiella versio - nen (des sa kom mer senare). 5 Lad da ner fi len, packa upp den och se till att under

Läs mer

Nya tider nya strategier

Nya tider nya strategier malin.frojelin@vxa.se, torbjorn.lundborg@vxa.se Under den senaste den har vi ha en situa on där frågan om foderpris och mjölkpris aktualiserats och sä et a hantera de a på gårdsnivå har varierat. A svara

Läs mer

Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården. Skaraborg Rapport 2_2015 Björn Roland

Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården. Skaraborg Rapport 2_2015 Björn Roland Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården Skaraborg Rapport 2_215 Björn Roland Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården Bakgrund På Hushållningssällskapet Skaraborgs försöksgård Logården,

Läs mer

Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter

Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter Formuläret ska fyllas i av tillståndshavaren. Ni får gärna illustrera de rapporterade uppgifterna med hjälp av diagram,

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken

Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken Författare Andresen N. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt

Läs mer

4-tråd, mo du lar kon takt. Alarm 1 st hög nivå 3..99 %, all tid hög re än steg 1

4-tråd, mo du lar kon takt. Alarm 1 st hög nivå 3..99 %, all tid hög re än steg 1 Drift- och montageinstruktion HC-2, Digital hygrostat HC-2 Ersätter: rev. 140320 All män na data Hygrostat Tek nis ka data m i-292se_14091 7.VP ] MIMA In di ke ring Pro gram me ring Fuktensor In kop pling

Läs mer

Grovfodersortiment. Vall & Majs

Grovfodersortiment. Vall & Majs Grovfodersortiment Vall & Majs 2010 Innehåll Vall & Majs 2010 Grovfoder i framkant 3 Konventionella slåttervallar 4 Slåttervallar som utnyttjar den nya Hykor-tekniken 5 Betesvallar 6 Gräsvallar 6 Vallfröblandningar

Läs mer

Mixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder

Mixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Ann-Theres Persson Växa Sverige Jan-Anders Bengtsson Stäme Lantbruks AB Mixat foder Allt vanligare med mixat foder Gårdarna blir större Använder

Läs mer

Grovfodersortiment. Vallfröblandningar & Majssorter. Vall & Majs

Grovfodersortiment. Vallfröblandningar & Majssorter. Vall & Majs Grovfodersortiment Vallfröblandningar & Majssorter Vall & Majs 2011 Innehåll Vall & Majs 2011 Närproducerat i fokus 3 Konventionella slåttervallar 4 Slåttervallar som utnyttjar Hykor-tekniken 5 Betesvallar

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifieras

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifieras 195 I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar redovisas även i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

Svensk sojaodling nuläge och framtid. AgrD Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Baljväxter i Sverige

Svensk sojaodling nuläge och framtid. AgrD Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Baljväxter i Sverige Svensk sojaodling nuläge och framtid AgrD Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Baljväxter i Sverige Vad är soja? Soja (Glycine max) är en av världens största grödor. Odlas över

Läs mer

Greppa marknaden-för en lönsammare växtodling. Marknadsinformation

Greppa marknaden-för en lönsammare växtodling. Marknadsinformation Greppa marknaden-för en lönsammare växtodling Marknadsinformation Rikard Korkman, () 27.1. 2011 Veteprognosens utveckling, milj.ton, källa:igc 700 600 500 400 300 Produktion Konsumtion Lager 200 100 0

Läs mer

Slamspridning på Åkermark

Slamspridning på Åkermark Slamspridning på Åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund under åren 1981-2010 Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv, Lomma, Staffanstorp

Läs mer

2012-02- 01. Innehåll

2012-02- 01. Innehåll Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,

Läs mer

en berättelse om en guldskatt 10 kr

en berättelse om en guldskatt 10 kr en berättelse om en guldskatt 10 kr Bild framsidan. På bilden färgrika kultursorter av spannmål funna vid Kaupungs i Ardre under uppförökning av Gutekorn ekonomisk förening. Från vänster höstsådda spannmål,

Läs mer

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12 Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs Johanna Tell 21-1-12 Syften med projektet Att finna en optimal kvävegödsling till ensilagemajs och undersöka hur kvaliteten påverkas av kvävegödsling

Läs mer

Höstsådda arealer 2000

Höstsådda arealer 2000 Höstsådda arealer 2000 JO0604 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Jord- och skogsbruk, fiske A.2 Statistikområde Skördestatistik A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Ja A.4 Beställare

Läs mer

Konsekvensbeskrivning för förslag om förbud för viss användning av växtskyddsmedel

Konsekvensbeskrivning för förslag om förbud för viss användning av växtskyddsmedel Jordbruksverket 2012-09-28 Jnr 21-7446/12 1(60) 2012-09-28 Jnr 21-7446/12 Konsekvensbeskrivning för förslag om förbud för viss användning av växtskyddsmedel Agneta Sundgren Bertil Albertsson Gunilla Berg

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifierats

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifierats 11 Ekologisk produktion 199 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar

Läs mer

Effekter och rekommendationer

Effekter och rekommendationer Pyretroider tillverkarnas rekommendationer Observera att det kan finnas skillnader mellan preparatens långtidseffekt mot enskilda skadegörare. Doserna nedan anges i liter respektive kg/ha. Observera även

Läs mer

Absolut stärker svensk höstveteodling Det ser positivt ut för en långsiktigt bra avsättning för höstvete till vodka!

Absolut stärker svensk höstveteodling Det ser positivt ut för en långsiktigt bra avsättning för höstvete till vodka! Juni 2013 Absolut stärker svensk höstveteodling Det ser positivt ut för en långsiktigt bra avsättning för höstvete till vodka! Välj utsäde med mobilappen Så rätt Vår app ger dig vägledning i ditt val av

Läs mer

Hade jag sextusende daler (sång nr 14)

Hade jag sextusende daler (sång nr 14) Hade ag sextusde daler (sång nr 14) Text och musik: Carl Michael Bellman Tor 1 c Arr: Eva Toller 2009. Tor 2 c. och Basso 1 c 1.Ha - de ag sex - tu - s - de. da - ler i kvar - ta - ler, i kvar - ta - ler.

Läs mer

Tjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter. tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET!

Tjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter. tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET! Tjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET! Maxim representerar morgondagens betningsmedel mot svampsjukdomar!

Läs mer

Alings ås 2010-02-24. Sven Jo nas son Ste fan By dén

Alings ås 2010-02-24. Sven Jo nas son Ste fan By dén Fjällgatan 3 E, terrassen, 413 17 GÖTEBORG Tel 031-85 71 00 Fax 031-14 22 75 www.melica.se Gran skning för Ös tham mars kom mun av grund vat ten re la te ra de frå gor i Svensk Kärn bränsle han te ring

Läs mer

Mer protein genom samodling av sojaböna och vårvete till helsädesensilage i Örebro län

Mer protein genom samodling av sojaböna och vårvete till helsädesensilage i Örebro län Slutrapport 2012 Mer protein genom samodling av sojaböna och vårvete till helsädesensilage i Örebro län Eva Stoltz och Anna Redner HS Konsult AB, Box 271, 701 45 Örebro 2012-03-31 Foto: Eva Stoltz 2 Sammanfattning

Läs mer

VÄRDEFULL INFO. Om Spannmål. Praktiskt räkneexempel. Kolla in vår webb - följ aktuella uppdateringar. Läs om fördelarna med Mina Sidor

VÄRDEFULL INFO. Om Spannmål. Praktiskt räkneexempel. Kolla in vår webb - följ aktuella uppdateringar. Läs om fördelarna med Mina Sidor VÄRDEFULL INFO Producerad av Svenska Foder AB Om Spannmål Spannmålsinfo 2015 Kolla in vår webb - följ aktuella uppdateringar Läs om fördelarna med Mina Sidor Se din avräkning Praktiskt räkneexempel 29

Läs mer

Övervintring I höstvete, Hur kan vi förutse detta om vi råkar veta hur vädret blir?

Övervintring I höstvete, Hur kan vi förutse detta om vi råkar veta hur vädret blir? 215 4 22 Övervintring I höstvete, Hur kan vi förutse detta om vi råkar veta hur vädret blir? Henrik Eckersten Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala g m -2 år -1 7 6 5 Det är lätt, om vi

Läs mer

Agenda. Vete CBOT 1973 - Partnerskap Alnarp den 19 mars

Agenda. Vete CBOT 1973 - Partnerskap Alnarp den 19 mars Agenda Nya förutsättningar på spannmålsmarknaden Hur arbetar Lantmännen med spannmålshandel idag? Lantmännens terminsavtal och övriga produkter inom spannmålshandeln Partnerskap Alnarp den 19 mars MATIF

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

Hur påverkas lantbruket av ett. förändrat klimat?

Hur påverkas lantbruket av ett. förändrat klimat? Hur påverkas lantbruket av ett förändrat klimat? Hur påverkas ditt företag av ett förändrat klimat? Syfte:Rusta svenska lantbrukare med kunskap, så att de kan anpassa sina företag till ett förändrat klimat

Läs mer

Beredskapsavtal. Fastigo Fastighets, Sif, Ledarna, CF, Sv Arkitekter, SKTF. Giltigt från 1990-01-01

Beredskapsavtal. Fastigo Fastighets, Sif, Ledarna, CF, Sv Arkitekter, SKTF. Giltigt från 1990-01-01 Beredskapsavtal Fastigo Fastighets, Sif, Ledarna, CF, Sv Arkitekter, SKTF Giltigt från 1990-01-01 Förhandlingsprotokoll Mån da gen den 1 juni 1987 med ändringar onsdagen den 24 juli 1996 Par ter Fastigo,

Läs mer

Trimaxx TILLVÄXTREGLERING. Starkare strå med mindre Gröda Gräsfrö, havre, korn, råg, rågvete, vete ANETRISE3LT/01/A S4813A/02

Trimaxx TILLVÄXTREGLERING. Starkare strå med mindre Gröda Gräsfrö, havre, korn, råg, rågvete, vete ANETRISE3LT/01/A S4813A/02 Trimaxx Starkare strå med mindre Gröda Gräsfrö, havre, korn, råg, rågvete, vete Verksamt ämne: Formulering: Rekisterinumero: 5121 Behörighetsklass: 2L Registreringsinnehavare: ADAMA Registrations B.V.

Läs mer

Mirador 250 SC / 11.11.2010 1 (5)

Mirador 250 SC / 11.11.2010 1 (5) Mirador 250 SC / 11.11.2010 1 (5) Mirador 250 SC Bekämpningsmedel mot växtsjukdomar Aktiv substans: Preparattyp: SC atsoksistrobiini 250 g/l Miljöfarlig Användningsändamål För bekämpning av mjöldagg och

Läs mer

Metodutveckling för detektion av jordbundna sjukdomar för optimering av platsspecifik produktion av vete, ärt och oljeväxter

Metodutveckling för detektion av jordbundna sjukdomar för optimering av platsspecifik produktion av vete, ärt och oljeväxter Metodutveckling för detektion av jordbundna sjukdomar för optimering av platsspecifik produktion av vete, ärt och oljeväxter Ann-Charlotte Wallenhammar 1, Charlotta Almquist 2,3 and Anders Jonsson 2,3

Läs mer

Täckningsbidragkalkyler -begrepp och modeller Krister Hildén, NSL TÄCKNINGSBIDRAGSKALKYLENS UPPBYGGNAD INTÄKTER - RÖRLIGA KOSTNADER TÄCKNINGSBIDRAG A - ARBETSKOSTNADER TÄCKNINGSBIDRAG B - MASKINKOSTNADER

Läs mer

Hur påverkar klimatförändringar jordbruksproduktionen?

Hur påverkar klimatförändringar jordbruksproduktionen? Hur påverkar klimatförändringar jordbruksproduktionen? Henrik Eckersten Institutionen för Växtproduktionsekologi SLU, Uppsala (28-Jan-15) Studie för Klimat- och sårbarhetsutredningen och FANAN Institutionerna

Läs mer

Författare Jansson K. Utgivningsår 2009

Författare Jansson K. Utgivningsår 2009 Bibliografiska uppgifter för Gamla sorter fortfarande bäst Författare Jansson K. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Odlaren Nr/avsnitt 3 Utgivare Förbundet organisk biologisk odling Redaktör Jansson K.

Läs mer

Tidiga och sena höstvetesorters kväveutnyttjande och innehåll av kväve i olika växtdelar

Tidiga och sena höstvetesorters kväveutnyttjande och innehåll av kväve i olika växtdelar Tidiga och sena höstvetesorters kväveutnyttjande och innehåll av kväve i olika växtdelar Examensarbete av: Annelis Löf Handledare: Börje Lindén Sveriges lantbruksuniversitet Examensarbete 4 Institutionen

Läs mer

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen N-Sensor fördelning i olika länder 2012 Antal sensorer per land den 30 juni 2012 totalt 1221 (inklusive

Läs mer

Svenska Vallbrev. När ska majsen skördas?

Svenska Vallbrev. När ska majsen skördas? Svenska Vallbrev Utges av Svenska Vallföreningen Internet: www.svenskavall.se Nr 5. Sep 2011 När ska majsen skördas? Många delar av Sverige där majs nu odlas ligger på gränsen för majsens utbredningsområde.

Läs mer

Greppa marknadenkunskapsprojekt. för en lönsammare växtodling

Greppa marknadenkunskapsprojekt. för en lönsammare växtodling - Svenska lantbruksproducenternas centralförbund Greppa marknadenkunskapsprojekt 2010-2012 för en lönsammare växtodling Marknadsöversikt Rikard Korkman 25.1. 2012 Resultatet av en prissäkring i februari

Läs mer

Forskning om ekologiskt lantbruk i Sverige

Forskning om ekologiskt lantbruk i Sverige Forskning om ekologiskt lantbruk i Sverige - under de senaste 15 åren Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), maria.wivstad@slu.se Nasjonal

Läs mer

55 18.08.2014 60 02.09.2014

55 18.08.2014 60 02.09.2014 Svenska nämnden för undervisning och småbarnsfostran Svenska nämnden för undervisning och småbarnsfostran 55 18.08.2014 60 02.09.2014 Andra budgetbehandlingen B2015 570/02.02.00/2014 SUS 18.08.2014 55

Läs mer

Risk- och konsekvensanalys för stråsäd - svampsjukdomar och skadedjur

Risk- och konsekvensanalys för stråsäd - svampsjukdomar och skadedjur Risk- och konsekvensanalys för stråsäd - svampsjukdomar och skadedjur Bedömningar gjorda av Anders Adholm, HIR Skåne, Anki Sjöberg, Lovanggruppen, Cecilia Lerenius och Gunilla Berg, Jordbruksverket samt

Läs mer

SVERIGEFÖRSÖKEN 2012

SVERIGEFÖRSÖKEN 2012 SVERIGEFÖRSÖKEN 2012 FÖRSÖKSRAPPORT skåneförsök Jordbruksförsöksverksamhet i Skåne län Meddelande nummer 79 Försöksringarna och Hushållningssällskapen i Skåne www.sverigeforsoken.se borstahusen.com TamTam

Läs mer

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Varför fosforgödslingen måste anpassas bättre Merskördar för fosforgödsling varierar mycket Grödornas fosforbehovet varierar Markernas

Läs mer

Svenska Foder ökar omsättningen med 700 miljoner kr år 2007 sid 5

Svenska Foder ökar omsättningen med 700 miljoner kr år 2007 sid 5 Ett magasin för svensk lantbruksnäring nr 2 2008 Invigning Trollenäs sid 18 Störst, bäst och vackrast... sid 6 Bengts Hästsport i nya lokaler sid 12 Länsförsäkringar ger sig in i matchen sid 10 Svenska

Läs mer

Marknadsöversikt. 11 och 12.6. 2013 Greppa marknadenprojektet. Rikard Korkman, ombudsman, SLC

Marknadsöversikt. 11 och 12.6. 2013 Greppa marknadenprojektet. Rikard Korkman, ombudsman, SLC Marknadsöversikt 11 och 12.6. 2013 Greppa marknadenprojektet Rikard Korkman, ombudsman, SLC 1 Innehåll Titta bakåt (priskurvor, vad kan man utläsa) Titta framåt (terminspriser, höstens 2013 priser, förkalkyl)

Läs mer

Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden.

Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden. Noter till Kalkyler för energigrödor 2015 Författare: Håkan Rosenqvist Höstvete, foder Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden. Utsäde;

Läs mer

Dränering Från missväxt till tillväxt

Dränering Från missväxt till tillväxt Dränering Från missväxt till tillväxt En dränerad jord ger mer Det främsta målet med dränering av jordbruksmark i Sverige är att leda bort ett överskott av vatten. Med en väldränerad jord ökar möjligheten

Läs mer

LRF PROTEINHANDBOK RÅDGIVARNAS BÄSTA TIPS. Goda affärer med nära protein. En bok om hur vi kan odla mer av vårt eget proteinfoder

LRF PROTEINHANDBOK RÅDGIVARNAS BÄSTA TIPS. Goda affärer med nära protein. En bok om hur vi kan odla mer av vårt eget proteinfoder PROTEINHANDBOK LRF RÅDGIVARNAS BÄSTA TIPS Goda affärer med nära protein En bok om hur vi kan odla mer av vårt eget proteinfoder 1 LRF PROTEINHANDBOK PROTEINHANDBOK LRF Goda affärer med nära protein En

Läs mer

Tidningsrubriker 2010. GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker 2007. Tidningsrubriker 2008. Tidningsrubriker 2008. i lagom mängd

Tidningsrubriker 2010. GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker 2007. Tidningsrubriker 2008. Tidningsrubriker 2008. i lagom mängd Mycket nederbörd 2012 Marken och vattnet Kerstin Berglund, SLU, Uppsala GRÖDAN kräver VATTEN ATL, 2008 i lagom mängd Tidningsrubriker 2007 Tidningsrubriker 2008 2007-07-05 Lantbrukare hotas av kostsam

Läs mer

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Jordbrukare som omfattas av en ny förbindelse: Från basgödsling till gödsling enligt markkartering, dvs. behovsanpassad

Läs mer

Energigrödor till biogasproduktion effekter på odlingssystemet

Energigrödor till biogasproduktion effekter på odlingssystemet Energigrödor till biogasproduktion effekter på odlingssystemet Anna Hansson, Agellus Miljökonsulter Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord Kjell Christensson, Agellus Miljökonsulter 1 Innehållsförteckning

Läs mer

NÖT 2013-14. www.edelfoder.se

NÖT 2013-14. www.edelfoder.se NÖT 2013-14 www.edelfoder.se NÖT EDELfoder - kvalitet med bredd Edelfoder har länge och framgångsrikt funnits på den svenska marknaden. Vår målsättning är att nu och i framtiden förvalta våra goda relationer

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Näringsvärde hos vallgräs kring skörd 1 och 2

Näringsvärde hos vallgräs kring skörd 1 och 2 Näringsvärde hos vallgräs kring skörd 1 och 2 Magnus Halling Växjö möte 7 december 2011 Planering för denna ppt (dölj senare) Mål klart Litteratur Jämförelse Karl-Erik och Linda - delvis Metod förteckning

Läs mer