SORT - OC H ARTVAL PAN M L, RIN SÄ, En genomgång av försöksmaterial i ekologisk och konventionell odling i Sverige och Danmark

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SORT - OC H ARTVAL PAN M L, RIN SÄ, En genomgång av försöksmaterial i ekologisk och konventionell odling i Sverige och Danmark"

Transkript

1 SORT - OC H ARTVAL 2005 I S N Å T D D OLJEVÄXTER OCH PAN M L, RIN SÄ, MAJ S FÖR EKOLOGISK ODLIN G I SÖDRA SVERIGE. En genomgång av försöksmaterial i ekologisk och konventionell odling i Sverige och Danmark Marie Louise Albertson Juhlin Hushållningssällskapet Box Kristianstad Tel Materialet har producerats inom det svenska miljöprogrammet för jordbruket som finansieras gemensamt av skattemedel från Sverige och EU 46

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid. Inledning 2 Höstspannmål 3 Höstvete 4 Höstråg 9 Rågvete 11 Vårspannmål 14 Vårkorn 16 Vårvete 22 Havre 25 Trindsäd Ärter 29 Åkerböna 33 Blålupin 36 Höstoljeväxter 38 Höstrybs 39 Höstraps 40 Majs 44 Fig. 1. Områdesindelning som används i tabellerna

3 och artval för spannmål i ekologisk odling För att kunna göra riktiga bedömningar vad gäller sort/artval behövs alltid ett gott underlag i form av genomförda försök. I den ekologiska odlingen är tillgängligt försöksmaterial begränsat och man behöver därför även dra slutsatser av sortprovning i konventionell odling. I denna sammanställning har material samlats från ett antal olika redovisningar där resultat från danska och svenska sortförsök i både konventionell och ekologisk odling ingår. De konventionella skörderesultaten, om inte annat anges, är en blandning av behandlade och obehandlade led. provningen i ekologisk odling har utförts sedan 1987 på läns- och riksnivå. En stor del av försöken har legat i mellersta Sverige varför det i några arter varit för få försök för att redovisa resultaten för bara södra Sverige. Eftersom odlingsbetingelserna är mycket olika i södra och mellersta Sverige är det omöjligt att dra några långtgående slutsatser med ett sådant medeltal. Jämförelserna görs inte längre parvis mot mätaren utan alla skördar modifieras och jämförs mot samma mätarskörd. Fördelen är mer lättlästa tabeller och nackdelen att jämförelsetal från sort som endast varit med i 1-2 försök eller 1-2 år i flerårssammanställningar är mycket osäkra. egenskapernas betydelse i ekologisk odling Avkastning Avkastningen är viktig men får vägas mot andra egenskaper som ogräskonkurrerande förmåga, kvalité och resistensegenskaper. Ogräskonkurrens En god ogräskonkurrerande förmåga är i regel kopplad till en hög avkastningsförmåga i ekolo- En giska odlingssystem. Förmågan att konkurrera med ogräs beror på strålängd och på växtsätt. sort med snabb och tidig tillväxt eller en stor bladmassa kan antas klara ogräsen bättre. Artskillnaderna är dock större än sortskillnaderna, höstråg konkurrerar t ex bättre mot ogräsen än höstvete och havre bättre än korn. En god ogräskonkurrerande förmåga är viktig för skörden det enskilda året men är också viktig för att inte uppföröka ogräsförådet till kommande år. Kvalitet Goda genetiska kvalitetsegenskaper är viktiga, t.ex. hög proteinhalt i vete, eftersom kvävetill- gången är lägre i ekologisk odling. Ofta är avkastningen lägre för kvalitetssorter. I detta material finns det ett antal exempel där enskilda sorter har högre skörd än mätarsorten, samtidigt som ogräsmängden är större. Stråstyrka Eftersom kvävegödsling och avkastning ofta är lägre i ekologisk odling blir påfrestningen på strået mindre och stråstyrkan behöver inte värdesättas lika högt som i konventionell odling. Övervintring Bra övervintring är extra viktig i ekologisk odling eftersom utvintring ökar ogräsförekomsten. Strålängd En sort med långt strå skuggar markytan bättre än en sort med kort strå och har i regel bättre ogräskonkurrerande förmåga. Långa sorter har i de flesta fall en tidig längdtillväxt och ogräsef- fekten blir en summaeffekt av strålängd och tillväxtrytm. Resistensegenskaper Risken för bladfläcksvampar är oftast mindre i ekologiska odling p g a en lägre kvävestatus i växten. Men år med ett högt svamptryck får resistensegenskaperna betydelse även i ekologisk odling. För sjukdomar som t ex stinksot är resistensegenskaperna mycket viktiga eftersom man inte kan använda kemiska medel. 2

4 ARTFÖRSÖK I EKOLOGISK HÖSTSPANNMÅL Tabell 1. Resultat 2004 och områdesvis i landet. Antal försök inom parentes. HÖSTVETE A * B A-G A B A-C A_C Rel. tal Amilo mätare A_C Modus mätare A-G Kosack 58,4 40,5 49,3 42,2 44,7 43,9 46,6 (1) (1) (4) (8) (4) (14) (37) Olivin (4) 102 (3) 95 (3) 98 (6) (19) Stava (4) 95 (7) 107 (4) 99 (13) (33) Ökostar (4) 89 (2) 83 (2) 86 (4) (8) Magnifik (4) Lars (5) 78 (3) 90 (10) (31) Ballad (4) (1) 112 (6) (16) RÅG Amilo (pop) (4) (7) 105 (4) 102 (12) (30) Picasso (hy) (4) 111 (3) 129 (3) 120 (6) (19) Matador (pop) (4) RÅGVETE Modus (4) 123 (7) 125 (4) 124 (12) (31) Fidelio (4) 112 (4) 129 (3) 120 (9) (28) Algalo (3) 123 (2) 114 (6) (21) Lamberto (4) 131 (6) 115 (4) 124 (10) (23) Källa: Larsson S Ekologisk odling. Resultat från sortförsök SLU. Fältforskningsenheten Tabell 2. Artförsök i höstspannmål i Danmark Antal försök Art Höstråg 44,5 51,0 49,4 60,8 54,1 53,2 Rågvete Höstvete Höstkorn Hybridråg Höstspelt Källa: Overosigt over Landsförsøgene 2004, tabell 1 sidan en har varit Modus och Lamberto Hybridråg 90 + populationsråg 10 sorterna var Picasso 90 + Hacada 10, 2004 Avanti 90 + Hacada 10 På sandjord gav råg och rågvete lika hög avkastning men på lerjord var rågvete klart bäst. Under genomfördes 38 artförsök i ekologiskhöstspannmål i Sverige. Område A-B omfattade 7 försök i Skåne och 5 i Halland. Område C hade 2 försök i Länghem ivästra Göta- lands län. Försöken i södra Sverige år 2004 låg på L:a Böslid i Eldsberga (område A) samt i Vinslöv (område B). Kommentarer och förslag till artval för höstsäd Avsättningsmöjligheterna, pris, odlingssäkerhet och avkastning får avgöra artvalet när det gäll- er ekologisk höstspannmål. Rågvete har haft ca 20 högre avkastning än höstvete när man jämför de sorter som varit med under flera år i de ekologiska artförsöken i södra Sverige. Hy- bridrågsorten Picasso ligger på samma nivå som rågvete. För att förbättra pollineringen och minska risken för mjöldryga är det bra att blanda hybrid rågen med populations råg. Rågvete 3

5 HÖSTVETE Tabell 3. Höstvete, riks- och länsförsök Antal försök inom parentes. A Kosack 42,2 (8) A-C 43,9 (14) A-G 46,6 (37) och råg har en bättre ogräskonkurrerande förmåga än höstvete. Det är dock tryggare avsätt- ningsmöjligheter för höstvete eftersom den kan efterfrågas både till bakning och foder. Speltve- te har en lägre avkastning än höstvete och måste dessutom skalas, men avsalupriset är högre. Det gäller att hitta rätt köpare innan man sår. Speltvete mals till mjöl för bakning eller används till flingor och gryn. Det ger ett smakrikt bröd. Höstkorn är inte aktuellt i ekologisk odling p.g.a. sin dåliga vinterhärdighet och stora mottaglighet för svampsjukdomar. Rymdvikt, g/l Proteinhalt Ogräsvikt, g/m2 Strålängd, Septoria blad , /- +/- +/- (28) +/- +/- +/- +/- +/- +/- Stava 95 (7) 99 (13) 98 (33) , (24) Lars 96 (5) 90 (10) 96 (31) , (23) Ballad 113 (4) 112 (6) 111 (16) -20-0, (12) Olivin 102 (3) 98 (6) 102 (19) , (11) Ökostar 89 (2) 86 (4) 84 (8) , (6) Källa: Larsson S Ekologisk odling. Resultat från sortförsök SLU. Fältforskningsenheten Tabell 4. Höstvete, riks- och länsförsök Antal försök inom parentes. * A Kosack 58,4 (1) B 40,5 (1) A-G 49,3 (4) Mogdagar nad, Övervintring Strå- styrka Rymdhalt Protein- Mog- Ogräsvikt, Över- Strå- Blad- vikt, nad, g/m2 vint- längd, svamp g/l dagar ring 777 9, /- +/- +/- (3) +/- +/- +/- Stava , Magnifik , Olivin , Ökostar , Källa: Larsson S Ekologisk odling. Resultat från sortförsök SLU. Fältforskningsenheten Blad fläck Mjöl dagg Tabell 5. Höstvete, Skåne; skörd 4 försök/år. Samtliga sorter är avsedda till brödvete. I kvalitetstesten 1999 endast 3 försök Kosack 54, ,6 42,7 44,1 Literikt v g Mogdagar nad, Stråstyrka Strålängd Mjöldagg Proteinhalt Proteinhalt Falltal Brödvolym ml ,8 8, Stava ,0 8, Ebi ,7 9, Tarso , Urban , Zentos , Ballad Källa: Skåneförsöken Tabell 2 och 3 sid. 97,Skåneförsöken Tabell 1 och 2 sid. 89 Tabell 3 sid. 90, Skåneförsöken Tabell 1 sid. 99, Skåneförsöken 1997tabell 3 sid har de olika sorternas kvalitetsegenskaper undersöks i 3 försök. En mer detaljerad redo- men kräver liksom Ebi och Zentos mer visning av dessa finns i försökssammanställningen Skåneförsöken Här följer kort några kommentarer. Stava har bättre kvalitet i ekologiska försök än Kosack. Stava och Tarso har den bästa degutvecklingstiden (3 5 minuter för industriell bakning). Urban ger bra brödvolym bearbetning. 4

6 Tabell 6. försök i höstvete i Danmark Antal försök * Septoria Råprotein Falltal s Blandning 58,2 49,8 45,3 45,6 63,4 6 10,9 - - Solist ,8 - - Asketis (b) , Complet , Ure (b) , Penta (b) , Terra (b) , Elvis , Pelleas (b) , Olivin , Hereward (b) , Renan , Brödvolym ml Källa: Overosigt over Landsförsøgene 2004, tabell 12 och 13 sidan 241. Blandningen bestod av: Trintella, Cortez, Pentium och Ritmo 2000 ; Terra, Cortez, Pentium och Ritmo 2001samt Solist, Cortez, Pentium och Ritmo 2002; solist, Boston, Pentium och Ritmo 2003 och Solist, Boston, Galicia och Ritmo * markerad med (b) finns på Plantedirektoratets lista för brödvetesorter 2005 Tabell 7. Höstvete, riks- och länsförsök i Skåne 2004 och Brödvete där annat ej anges. Konventionella försök i obehandlade bestånd Ant. försök Rel. tal i obehandlade bestånd Rel. tal Ant försök Mjöldagg Septoria Svampangrepp i obehandlade bestånd Strålängd Stråstyrka Mognad Rymd vikt Tusen kornvikt Protein halt dagar g/l g av ts Kosack ,0 12, /- +/- +/- +/- +/- +/- +/- +/- Tarso ,5 +0, Ritmo (f/b) ,3-0, Henrietta ,3 +0, Kris (f/b) ,9-0,3-1 0 Bill (f/b) ,2-0, Gnejs ,5-0, Marshal (f) ,5-0, Harnesk ,3-0, Olivin ,3 +0, Grommit ,1 +0, Cubus ,4-0, Tommi ,5 +0, Tulsa (f/b) ,6-0, Certo (f) ,5-0, Opus (f) , Dansk sort , blandning *** * = helt upprätt bestånd 0 = helt nedliggande bestånd ** = full övervintring 0 = helt utgången ***blandningen bestod av; Ritmo, Cortéz, Trintella och Pentium ; Ritmo, Cortez, Solist och Pentium 2002; ; Ritmo, Boston, Solist och Pentium 2003; Ritmo, Cortez, Solist och Galicia 2004 (f) sorten är i första hand avsedd till fodervete (f/b) fodervete som ibland kan accepteras som brödvete (s.k. möllevete) Källa: Skåneförsöken tabell 3 sidan 22, tabell 5 s 24 och tabell 6 s * /- +/- - 0** Över vintring Falltal s 5

7 Tabell 8. Höstvete, riks- och länförsök i Blekinge-, Kalmar-, Hallands, och Gotlands län, Antal försök inom parentes. Konventionella försök Blekinge ar Rel. tal Kalmar ar Rel. tal Gotland ar Rel. tal Halland ar Rel. tal Kärnkvalitet Protein- halt Falltal s Brödvolym ml Kosack (7) (20) (8) (21) 12, A Tarso 107 (5) 102 (13) 103 (6) 96 (13) 12, A Ritmo 104 (4) 107 (16) - 97 (14) 11, B Lars - (12) 103 (6) 96 (11) 12, A Klassning* Kris 105 (4) 112 (13) 113 (8) 101 (13) 12, A/B Bill (11) 111 (6) 84 (8) 12, A Marshal 111 (5) 114 (12) 112 (10) 97 (13) 11, C Gnejs (9) 113 (8) 94 (9) 12, A Harnesk (7) 112 (6) 95 (7) 11, A Agaton (9) 110 (8) 99 (7) 11, C Cubus (7) 108 (6) 92 (6) 12, ** Olivin (14) 105 (8) (13) 12, A Tommi (8) - 87 (7) 12, ** Källa: Animaliebältet, växtodlingsförsök,försöksrapport 2004diagram 1, s och tabell 2 s. 32. *Indelning enligt den tyska klassningen efter bl.a. brödvolym, utmalning och falltal E = elitvete, A = kvalitetsvete, B = brödvete och C = fodereller industrivete **en har provats mindre än 5 år och därför inte klassats ännu. Beskrivning av sorterna OBS! * = sorten är inte provad i ekologisk odling. Kosack Stava Beprövad brödvetesort från Svalöf Weibull med god od- lingssäkerhet men utan stink- sotresistens. Den har i ekolo- gisk odling svårt att nå tillräck- lig proteinhalt för industriell brödbakning. God ogräskonkurrerande förmåga. Beprövad brödvetesort från SW. Avkastning något lägre än Kosack i de ekologiska försö- ken. Samma övervintringsför- bättre proteinhalt och bättre falltal och bakningsegenskaper. Något kortare strå än Kosack men trots det hyfsad ogräskon- kurrerande förmåga. Stava är måga som Kosack men något resistent mot stinksot. I ett test med 250 höstvetesorter som genomförts i Danmark Ebi Lars Olivin 2005 var Stava den enda som hade bra resistens mot stinksot. Tysk brödvetesort från Scandi- strå navian Seed. Något kortare än Kosack och sämre ogräs- konkurrens. Övervintringen är också något sämre Utmärkande är Ebis kvalitetsegenskaper med bättre proteinhalt och vä- sentligt större brödvolym än Kosack. Tyskt brödvete från SSd. Lägre skörd och något sämre övervintring än Kosack i försöken. Tidigare mognad, högre prote- Kosack. Strået är kortare än inhalt och bättre brödvolym än hos Kosack och ogräsen fler. Brödvetesort från SSd. Något tidigare mognad, kortare strå, mer ogräs och högre protein- 6

8 Ökostar Magnifik Harnesk Tarso Zentos Urban Ballad Asketis halt än Kosack och Stava i de ekologiska försöken. Tysk sort med hög proteinhalt som tagits fram speciellt för ekologisk odling. Avkastningen låg, dålig vinterhärdighet medförde mycket ogräs Ny sort från SW. Gav högre avkastning och proteinhalt än Kosack i ekologiska sortförsö- ken Kort strå. Brödvetesort från SW. Tidigare mognad, kortare strå och lägre proteinhalt än Kosack i de eko- logiska försöken Kortstråig brödvetesort från SW med sämre ogräskonkurrens än Kosack. Ligger lägre i avkastning än Kosack i de fles- Liksom Ebi har ta försöken. den sämre övervintring i de ekologiska försöken än i de konventionella. Högre protein- halt, väsentligt högre falltal och större brödvolym än Kosack. Högre avkastning men något sämre övervintring än Kosack. Proteinhalt och brödvolym är bra. Strået kort och ogräskonkurrensen sämre än Kosack. Brödvete från SW. Hade den högsta avkastningen i de ekologiska försöken. Lägre proteinhalt, kortare strå och något tidigare mognad än Kosack. Tyskt brödvete som gett hög avkastning i danska ekologiska sortförsök. Hög avkastning i svenska konventionella försök. Har kort strå och tidig mognad. Bra bakningsegenskaper. Solist Grommit Ure Penta Terra Ritmo* Bill* Marshal* Cubus* Dansk sort som gett högsta avkastningen i de danska ekologiska sortförsöken. Högt fall- tal men låg brödvolym. Brödvete från Plantev med hög proteinhalt och brödvolym i danska ekologiska sortförsök. Hög avkastning, högt falltal men kort strå visar de konventionella försöken i Skåne. Complete Provad i danska ekologiska försök. Hög proteinhalt samt bra brödvolym och falltal. Kris* Brödvete från SW. Proteinhalt som Kosack men bättre proteinkvalitet och brödvolym. Av- kastning något högre än Kosack. Dansk sort provad i danska ekologiska försök. Låg avkast- Hög protein- ning men långt strå och bra ogräskonkurrens. halt, falltal och hög brödvolym. Dansk sort provad i danska ekologiska försök. Hög prote- inhalt, falltal och hög brödvo- lym Bra ogräskonkurrens och motståndskraft mot sjukdomar. Dansk sort provad i danska ekologiska försök. Ojämn av- kastning mellan åren och mycket ogräs. Holländsk sort från Ssd. Är främst ett fodervete. Kort strå. låg proteinhalt och är känslig för mjöldagg och septoria. Foder- och brödvete från Plan- tev. Hög avkastning, kort strå, lägre proteinhalt än Kosack. Foder- och brödvete från SSd med hög avkastning och kort strå. Lägre proteinhalt, sämre övervintring och falltal än Kosack Fodervete från SW med hög avkastning. Kort stråstyv sort med låg proteinhalt. Känslig för sjukdomar. Brödvete från Ssd med kort strå, tidig mognad och högt falltal. Stråsvag och känslig för bladfläcksjukdomar. 7

9 Tommi* Tulsa* Certo* Opus* Brödvete från Ssd med bra proteinhalt och falltal men kort strå och dålig vinterhärdighet. Nytt fodervete från SW med hög avkastning, god motståndskraft mot sjukdomar men mycket kort strå. Nytt fodervete från Ssd med god motståndskraft mot sjukdomar förutom mot mjöldagg. Kort strå. Nytt fodervet från SSd som endast provats två år i försöken. Hög avkastning men kort och ganska svagt strå. Gnejs* Brödvete från SW. Hög skörd, kort strå, tidig mognad. Känslig för bladfläcksjukdomar. Henrietta* Brödvete från Tore Denward. en har kort strå, något högre avkastning än Kosack, hög proteinhalt men lågt falltal. Agaton* Fodervete från SW med kort svagtstrå och tidig mognad. Kommentarer och förslag till sortval: Kosack har länge varit mätarsort bland brödvetesorterna. Kosacks problem är att den har svårt att nå upp till godkänd proteinhalt när kvävetillgången är begränsad. Kosack är en förhållandevis lång sort som konkurrerar bra med ogräsen Stava har något lägre avkastning än Kosack i de ekologiska försöken. Proteinhalten, brödvo- och falltal har varit något högre hos Stava än Kosack. Stava är likvärdig med Kosack när lym det gäller odlingsegenskaper. Stava är dessutom stinksotsresistent vilket bör betraktas som en viktig egenskap. Stava är därför ett säkrare val Tarso är ett brödvete med betydligt högre proteinhalt än Kosack. Tarso har ej varit med i så många försök men resultaten tyder på att den kan vara av intresse i område A på jordar med hög avkastningspotential där det är svårt att få tillräckligt hög proteinhalt med Stava eller Ko- sack. Tarso har dock ett kortare strå och något sämre vinterhärdighet. Ebi är ett annat kvalitetsvete som fungerat minst lika bra som Tarso i ekologisk odling men som ej längre finns på utsädesmarknaden. Olivin har provats tre år i ekologiska sortförsök och är intressant med sin högre proteinhalt och något högre avkastning än Kosack. Ogräskonkurrensen är dock betydligt sämre hos denna kortstråiga sort. Magnifik har endast provats ett år i ekologiska försök. Avkastningen var god och trots sitt korta strå fanns det endast något mer ogräs än i Kosack. Proteinhalten var högre än hos Kosack men lägre än hos Stava. Ballad har utmärkt sig med en mycket hög avkastning. Den riskerar dock att inte klara prote- inhaltskravet för brödvete. De korta fodevetesorterna har inte hävdat sig i de ekologiska försöken. Om man behöver fodersäd är det ett bättre alternativ att odla rågvete, som ger högre skörd och konkurrerar bätt- re med ogräsen. 8

10 HÖSTRÅG Tabell 9. Höstråg, riks- och länsförsök 2004 och Antal försök inom parentes. A B A-G A A-C A-G Proteinhalt Rymdvikt, g/l Strålängd, Bladsvamp Mognad, dagar Ogräsvikt, g/m2 136 Övervintring 0- ** Amilo 50,2 35,3 45,9 42,0 44,9 44,6 9, (1) (1) (4) (7) (12) (30) Picasso* (3) 117 (6) 118 (19) 8, Matador , *hybridråg ** = full övervintring 0 = helt utgången Källa: Larsson S Ekologisk odling. Resultat från sortförsök SLU. Fältforskningsenheten Tabell 10. Höstråg i Skåne, 4 försök 1997, 1998 och 2000 samt 3 försök *** Rymdvikt g/l Strålängd Stråstyrka Bladfläck Sköld fläck, Ogräs g/m Mogndatum Falltal s Amilo 48,2 42,7 39,5 (44,3) 50,2 44, aug. 203 Esprit* (108) aug. 198 Nikita - (102) aug 173 Blandning** *hybridråg **Blandningen består av Amilo 67 och Esprit 33 ***Ett av rågförsöken gav mycket låg skörd p.g.a. sen sådd. Siffran inom parentes anger medeltal för de två återstående försöken när detta försök räknats bort. Källa: Skåneförsöken 1999, tabell 2 s. 89 och tabell 4 s. 90, Skåneförsöken 1998 tabell 1 s. 99 och Skåneförsöken 1997, tabell 3, s 93. Tabell 11. Höstråg, riks och länförsök i Skåne, 2004 och Antal försök inom parentes obehandlade led obehandlade led Stråstyrka - 0*** Strålängd Mognad dagar Vinterhärdighet **** Rymdvikt g/l Protein av ts Falltal s Konventionella försök Amilo 63,6 68, , (3) (23) Pic+Am** 127 (3) 120 (9) , Esprit* 113 (3) 114 (23) , Kaskelott* 114 (3) 111 (15) , Picasso* 125 (3) 122 (14) , Hagrid* 112 (3) 113 (13) , Matador 117 (3) 111 (12) , Rorik* 124 (3) 119 (12) Olvon* 118 (3) 117 (7) , Legolas* 114 (3) 112 (10) , Askari* 120 (3) 119 (6) , *hybridråg ** Blandningen består av Picasso 90 och Amilo 10 *** = helt upprätt bestånd 0 = helt nedliggande bestånd **** = full övervintring 0 = helt utgången Källa: Skåneförsöken 2004; tabell 3 s. 30, tabell 5 och 6 s. 31 Brunrost Mjöldagg Sköldfläck 9

11 Tabell 12. Höstråg, sortförsök, Danmark, Antal försök mjöldagg Brunrost Sköldfläck Litervikt Dominator 48,0 50,2 36,9 49, Matador , Caroass , Hacada , Recrut Källa: Oversigt over Landsforsøgene 2003, sid. 214 tabell 9; Oversigt over Landsforsøgene 2004, sid. 238 tabell 7 Beskrivning av sorterna OBS! * = sorten är inte provad i ekologisk odling. Amilo Populationsr åg från S valöf Weibull. Har bäst fal ltal av de ken 2004 me n lägre falltal i de konvention ella försöken. nu akt uella sorterna. Caro ass Populationsråg som gav högsta Nikita Populations råg från Scandi- avkastningen i de dan ska eko- na vian See d med högre avkast- logiska sortförsöken 2004 ning men sämre falltal och kor- Hagrid* Ny hybridråg från SW svagt tare strå än Amilo. strå och lågt falltal i de kon- Hacada Populationsråg från SSd. Av- ventionella försöken. Bra motkastning som Matador i danska ståndskraft mot både mjöldagg ekologiska försök. Provad och sköldfläcksjuka i konventionella Rorik* Ny hybridråg från SW med försök i Sverige. Avkastning mycket hög akastning. något över Amilo men falltalet sämre. Olvon* Ny hybridsort från SW med hög avkastning men kort svagt Esprit Hybridråg från SW med kort strå. Är mindre mottaglig för svagt strå. Känslig för brunrost sköldfläcksju ka. och ganska känslig för mjöldagg. Falltal lägre än Amilo. Legolas* Ny hybridsort från SW med h ög avkastni ng. Har det högsta Kaskelott Hybridråg från S W. Endast fallt alet av alla hybridrågsor- men har endast provats 3 provad i ett fåtal ekologiska terna försök. Är mindre mottag lig för år hittil ls i de konventionella mjöld agg men mer mottaglig försöken. för brunrost. Ask ari* Ny hybridsort fr ån Ssd. Har Picasso Hybridråg från SW. Mycket endast provats två år. Har gett hög avkastning och mycket mycket hög avkastning, bra kort s trå. Har bäst falltal av de falltal men har kort svagt strå. hybridsor ter som provats under många år. Matador Populationsråg från SSd. Hade något högre avkastning än Amilo i ekologiska sortförsö- 10

12 Kommentarer och förslag till sortval: Populations orter på marknaden är A milo och Matador. Amilo är en beprövad sort med bra falltal. Matador är endast p rövad 2004 i ekologiska sortförsök. Avkastningen var då något högre än hos Amilo. I de konventionella försöken har faltalet varit lågt hos Matador. Eftersom falltalet är avgörande för avsättning och pris är Amilo därför det säkraste valet. Av hybridsorterna är det fram förallt Picasso, Kaskelott och Askari som är aktuella på marknaden. I de konventionella försöken har Askari högst falltal därefter Picasso och Kaskelott har lägst falltal. Jämförelsen haltar dock eftersom Aska ri endast prova ts de två senaste åren. Av- lig ger Pica sso och Askari gan ska lika under de t vå senaste åren då de båda kastningsmässigt funnits med men Picasso har visat en mycket hög och stabil avkastning under alla fem åren. Båda sorterna är kortstråiga men Askari är dessutom mer stråsvag. Valet står mellan Picasso och Askari Där falltalet talar för Askari medan stråstyrkan talar emot. Notera att i sort- och artförsöken är utsädesmängden lika för populatopnsråg och hybridråg grobara kärnor/m (ca 130 kg/ha). Denna utsädesmängd är för hybridråg avsevärt högre än vad utsädesfirmorna rekommenderar. Med den låga utsädesmängd för hybridrågen som utsädesfirmorna rekommenderar finns det i ekologisk odling risk för sämre ogräskonkurre- rande förmåga. Picasso gav 18 högre skörd än populationsrågen Amilo i de ekologiska försöken. Hybrid- aktuell på högavkastande rågjord med lågt till måttligt ört- och rotogrästryck. råg är främst Observera dock att risken för mjöldryga är större i hybridråg och kontrollera att möjlighet till rensning finns där du skall leverera. För att minska risken för mjöldryga samt få en god ogräskonkurrerande förmåga utan att öka utsädeskostnaden alltför mycket, kan det vara lämpligt att så en blandning av hybridråg och populationsråg. blandningen med Amilo 67 och Esprit 33 gav likvärdig skörd med Nikita År 2002 och 2003 provades sortblandning i riksförsöken. Denna sortblandning bestod till 67 av hybridrågen Picasso och 33 av Amilo. Avkastningen var 6 respektive 4 lägre än för Pica sso de båda åren i område A-C. Observera att effekten av den förbättrade pollineringen inte kan studeras i försöket eftersom rutor med populationssorten finns i närheten av hybridsorten överallt. RÅGVETE Tabell 13. Rågvete, riks- och länsförsök, 2004 och Antal försök inom parentes Lamberto (6) (10) * = full övervintring 0 = helt utgången Källa: Larsson S Ekologisk odling. Resultat från sortförsök SLU. Fältforskningsenheten Rymd- Proterel. Mog- Ogräs- Över- Strå- Strå- Septoriablad Blad A B A-G A A-C A-G vikt, inhalt nad, vikt vintring längd, fläck styrka tal dt/ ha g/l dagar g/m2, 0-* Modus 61,5 (1) 42,3 (1) 58,3 (8) 51,9 (7) 54,3 (12) 55,3 (31) , Fidelio (4) 97 (9) 96 (28) , Algalo (3) 92 (6) 91 (21) , (23) ,

13 Lamberto var genomgående dålig på Björkhaga 2004 Tabell 14. Rågvete, sortförsök i Danmark Antal försök Mjöldagg Septoria Råprotein Rymdvikt G/l Tricolor 55,3 42,2 45,6 49,3 2 0,9 12, Lamberto ,7 12,0 720 Modus Algalo ,2 0,6 12,7 726 Cyclus ,1 0,3 11,9 712 Kortego , ,7 690 Källa: Oversigt over Landsforsøgene, sid. 239 tabell 8 och 9, 2002, Oversigt over Landsforsøgene sid. 221 tabell 5. Tabell 15. Rågvete. Riks- och länförsök i Jönköpings-, Blekinge-, Kalmar- och Hallands län, Inom parentes antal försök. Konventionella försök Kronoberg Jönköping Blekinge Kalmar Gotland Halland 2004 obehandl. 1försök obehandl. 1försök obehandl. 1 försök obehandl 1 försök obehandl. 2försök obehandl. 2 försök Fidelio (3) (5) (5) (6) 13) (10) Algalo (3) (5) (?) 102 (4) (8) (9) Falmoro (3) (3) (3) (3) (7) (6) Valentino (6) - Dinaro (3) Versus 92 (3) (3) (?) (4) (6) SW (3) Källa: Animaliebältet 2004, sortförsök sid tabell 3 och diagram (5) Tabell 16. Rågvete, riks- och länförsök i Skåne, 2004 och Konventionella försök ,4 (21) Protein av ts Ståstyrka -0* 96 Strålängd 104 Mognadstid dagar 315 Vinterhärdighet -0** 95 Rymdvikt Tusenkornvikt 49,1 Mjöldagg 0 Fidelio 65,2 (2) ,4 8 Falmoro (13) ,3-0,1 0 3 Algalo (15) ,9 0,4 1 6 Valentino (9) ,1 0 7 SW (6) ,8-0, Dinaro (6) ,4-0,9-8 Versus (9) ,4 5 1 * = helt upprätt bestånd 0 = helt nedliggande bestånd ** = full övervintrin g 0 = helt utgången Källa: Skåne försöken 2004, sid. 35 tabell 3, o ch sid. 36 tabell 5 Septoria Beskrivnin g av sorter na OBS! * = sorten är inte provad i ekologisk odling. 12

14 Modus Är en sort från SSd med långt strå och bra avkastning men sämre stråstyrka och protein- med i de ekologiska halt än de andra sorterna som varit sortförsöken. Fidelio från SW. Lägre avkast- ning än Modu s i de ekologis- ka försöken men hö gre prote- inhalt. Har kort styvt s trå, sen mognad o ch bättre mot- ståndskraft mot sjukdomar. Lamberto från SW. Den har högsta avkastningen i de ekologiska försöken. Har långt styvt strå och högre proteinhalt än Modus men lägre än Fidelio och Algalo. Algalo från SW. Hade lägre avka stning än Modu s men be- tydligt högre proteinhalt. Falmoro* fr ån SW med mycket hög avk astning i konventio- nella försök. en har långt styvt strå. Valentino* Ny sort från Ssd. Något högre avkastning, tidigare mognad och längre strå än Fidelio. Versus* Ny sort fr ån SW med dålig vinterhärdighet, svagt strå och mer mjöldagg än de andra sorterna. SW 313* Har varierande, vissa år mycket hög avkastning i de konventionella försöken. Strået är mycket kort med bra stråstyrka. Dinaro* Ny sort från SW med mycket hög avkastning i de konven- tionella försöken. Har mycket kort styvt strå och bra vinter- härdighet. Kommentarer o ch förslag till sortval: Fidelio är förstahandsvalet på leriga jordar. Högre proteinhalt än Lamberto men lägre än Algalo. Genom sitt korta strå är dess ogräskonkurrerande förmåga ibland sämre. Lamberto ligger avkastningsmässigt högst av de aktuella sorterna som provats i ekologisk odling. Fungerar bäst på lite lättare jordar. Den är ganska mottaglig för mjöldagg. Algalo har inte visat samma höga avkastning i ekologisk odling som i konventionell odling i Sverige men avkastningen var hög i det danska ekologiska försöket God övervint- och högst proteinhalt kan göra den in ringsförmåga tressant. Modus har haft en stabil god avkastning i de ekologiska försöken. Den är lång m en strå- svag. 13

15 ARTFÖRSÖK I EKOLOGISK VÅRSPANNMÅL Artförsöken i ekologisk vårspannmål år i södra Sveri ge låg på L:a Böslid (A) och i Vinslöv (B) inga vårspannmålsförsök har gjorts i område C (se områdesindelning sidan 1). Tabell 17. Art- och sortförsök i hela Sverige 2004 och Antal försök inom parentes. KORN A B 2004 A-B A-G Baronesse 65,9 37,6 51,8 48,4 (1) (1) (2) (4) Orthega (2) 96 (4) Barke (2) 86 (4) A B A-B A-G Ogräs g/m2 rel.tal Längd Mognad dagar Protein 46,4 42,8 44,6 41, ,99 (5) (5) (10) ((23) (18) 93 (2) 88 (3) 91 (5) 95 (12) 121 (9) ,76 85 (5) 88 (5) 86 (10) 86 (21) 99 (17) ,33 Annabell (1)* (4) 97 (4) 101 (5) (9) (21) 90 (17) ,78 HAVRE Belinda (2) 115 (4) 110 (5) 93 (5) 102 (10) 106 (23) 74 (18) ,18 Chantilly (2) 114 (4) 118 (5) 99 (5) 109 (10) 111 (21) 72 (17) ,96 Sang (2) 103 (4) (1) (1) 109 (2) (7) 63 (5) ,32 Stork (2) 108 (4) (1) (1) 119 (2) 110 (4) 70 (3) ,29 VÅRRÅGVETE Nilex (2) 78 (4) VETE Dacke (2) 83 (4) 70 (2) (1) 72 (3) 87 (10) 108 (7) ,99 Quarna (2) 80 (4) 73 (2) 73 (2) 73 (4) 81 (8) 105 (6) ,46 Vinjett (2) 89 (4) 95 (5) 90 (5) 93 (10) 96 (23) 81 (18) ,85 Källa: Resultat från sortförsök i ekologisk odling , Staffan Larsson, fältforskningsenheten. SLU * en fanns en dast med i ett försök och jämförelsen har gjorts direkt mot mätaren Tabell 18. Artförsök i vårspannmål i Danmark, Antal försök Art 5 Havre 55,7 41,0 55,5 54,6 Vårkorn Vårvete Vårrågvete Vårråg Källa: Oversigt over Landsforsøgene 2004, tabell 2 s 229, 14

16 Kommentarer och förslag till artval för vårsäd emässigt ligger vårvete i de flesta jämförelser lägst men ligger intäktsmässigt högst om man skall odla för avsalu. Det är kvarnvete av god kvalitet, proteinhalt över 12 och falltal över 220 som efterfrågas i första hand. Vete efterfrågas också till foder men då till ett lägre pris. Grynhavre och maltkorn är också efterfrågade kvaliteter på marknaden om än i mindre kvantiteter. För export till USA krävs tilläggscertifiering. Odlar man till eget foder kan havre vara ett bra alternativ eftersom det är en gröda som konkurrerar bra med ogräsen, inte är så kvävekrävande men har en förhållandevis hög skörd. Observera att det finns begränsningar vad gäller utfodring med havre. Korn är ett bättre alternativ än havre på lätta jordar och i bygder där risken är stor för angrepp av frit- av fluga. På dessa jordar kan havren vara aktuell om det krävs en avbrottsgröda vid odling spannmål efter spannmål eller man vill fördela riskerna om vårsädesarealen är stor. Vårrågvete har i de danska försöken haft lägre avkastning än havre men högre än vårvete och korn. Vårrågvete kan därför komma att bli ett intressant alternativ s om vårsådd foderspannmålsgröda. Endast en vårrågvetesort har ä nnu te stats i liten omfattn ing i Sverige. Vårrågvete behöver e n lång växtsäsong oc h skall därför sås tidig t.. 15

17 VÅRKORN Vårkornet i artförsöken för vårspannmål i Skåne och Halland redovisas i tabell 19 och 20. försöket i vårkorn på Gotland år 2000, 2001 och 2004 redovisas i tabell 21. Tabell 19. Vårkorn riks- och länsförsök A Baronesse 46,4 (5) B 42,8 (5) A-B 44,6 (10) A-G Rymdvikt g/l Tusenkornvikt g Proteinhalt Mognad dagar Ogräs g/m 2 Strål ängd Strå- Styrka -0 41,2 (23) ,7 9, Barke 85 (5) 88 (5) 86 (10) 86 (21) -9 +2,2 +0, Orthega 93 (2) 88 (3) 91 (5) 95 (12) -3 +1,7-0, Annabell 97 (4) 101 (5) (9) (21) -31-1,2-0, Källa: Resultat från sortförsök i ekologisk odling, sortförsök vårsäd, 2004, Staffan Larsson, fältforskningsenheten. SLU Sköldfläck Bladfläck Mjöl dagg Tabell 20. Vårkorn riks- och länsförsök område A-G årsvis samt egenskaper Baronesse 23,8 (6) ,7 (5) 42,2 (4) 43,8 (4) 48,4 (4) Rymdvikt g/l Tusenkornvikt g 42,7 Ogräs g/m Strålä ngd Strå- Styrka Barke 99 (4) 81 (5) 86 (4) 86 (4) 86 (4) , Orthega 88 (2) (1) (1) 101 (4) 96 (4) -3 +2,1-0, Annabell 110 (6) 95 (5) 99 (4) 98 (4) (3) -28-0,2-0, Källa: Resultat från sortförsök i ekologisk odling, sortförsök vårsäd, 2004, Staffan Larsson, fältforskningsenheten. SLU Tabell 21. Vårkorn Gotland, 3 försök När När Stråläng d rel.tal rel.tal g/l dagar -0 g/m 2 Baronesse 32,4 39, , Otira , Barke Cecilia , Meltan , SW E , Orthega Pasadena Annabell NOB Källa: Staffan Larsson, fältforskningsenheten. SLU: Proteinhalt 9,55 Stenstugu rel.tal 51,9 Rymdvikt Proteinhalt Mognadstid Stråstyrka Stråbrytning Mjöldagg Bladfläcksjuka Ogräsvikt 16

18 Tabell 22. Vårkorn. försök Danmark, Antal försök Bladfläck Kornrost Mjöldagg Sköldfläck Protein halt Stärkels ehalt Blandning* 45,3 40,4 37,2 43,2 44,4 0,3 0,01 0, ,8 61,9 Cicero n ,2 0 0, ,7 62,0 Hydrogen n , 8 0 0, ,0 62,5 Modena ,07 1 0, ,5 61,5 Simba n ,05 0 0, ,1 61,3 Scandium 109 0,1 0 0, ,5 62,2 Smilla n 108 0, 03 0, ,5 61,6 Blandning 105 0,02 0 0, ,5 61,8 1079** Power n 0, 04 0,8 0, , 7 61,9 Doyen 97 0,09 3 0, ,9 61,8 Otira n Alliot Punto n Celebra Astoria Neruda *Blandning: 2000: Bark e, Otira, Henni och Linus; 2001: Barke, Otira, Henni och Alliot; 2002: Barke, Otira, Jacinta och Alliot; 2003: Barke, Otira, Jacinta och Hydro gen; 2004: Barke, Otira, Helium och Hydrogen **Blandning Cicero, Simba och Smilla n = resistent mot havrecystnem atod (ras 1 och 2) Källa: Oversigt over Landsforsøgene 2004, s 243, tabell 15 och 16, Oversigt over Landsforsøgene 2003, tabell 18 s 220; Oversigt over Landsforsøgene 2002, tab ell 11 s 226 Tabell 23 Vårkorn, riks- och länförsök i Kronoberg-, Jönköping-, Blekinge-, Kalmar-, Hallands-, och Gotland län, Inom parentes antal försök. Konventionella försök ar, relativ tal, Kronoberg Jönköping Kalmar Blekinge Hallands Gotland blandning (7) (14) (14) (8) (18) (19) Otira 96 (7) 95 (14) 105 (14) 96 (8) 99 (17) 105 (17) Pasadena (9) - 98 (10) 98 (10) Jersey (8) 97 (3) 99 (12) - Orthega 109 (7) 109 (14) 102 (14) 106 (8) 103 (13) 103 (13) Barke 91 (5) 94 (11) 95 (12) 95 (6) 93 (15) 96 (8) Annabell (3) 102 (12) 106 (3) 107 (12) 102 (13) Cicero - 89 (3) 102 (5) 98 (3) 101 (4) - Bolina 99 (3) 103 (5) 99 (7) (9) 113 (9) Immer (5) 96 (3) Antto - 94 (6) (4) - Ursa (5) 101 (3) Scandium (4) 108 (4) Simba - 98 (4) 105 (6) - 97 (5) 102 (4) Justina (4) - Makof (3) 98 (3) Catriona (3) (3) Astoria 106 (8) Meltan (8) 96 (6) - 99 (13) SW (3) 105 (3) - 94 (5) 102 (4) Källa: Försöksrapport Animaliebältet 2004 diagram 5 s 47-48; **blandning 2004: Otira, Barke, Annabell och Orthega; 2003 och 2002: Annabell, Barke, Otira och SW Wikingett; 2001: Barke, Annabell, Mentor och Otira; 2000: Alexis, Henni, Otira och Meltan Alexis, Henni, Linus och Mentor 17

19 Tabell 24. Vårkorn, länsförsök i Skåne Antal försökså r inom parentesen konventionella försök obehandlade försöksled bland ning** 65,5 (12) 71,8 (59) Rymd -vikt g/l ** * obehandlade försöksled 4 (5 år) *** behandlade försöksled Stråstyrka Strålä Stråbryt- Mog- ngd ning nad -0* dagar Proteinhalt 10,9 Mjöldagg Bladfläck sjuka 9 Sköld fläcksjuka 7 Barke 95 (12) 96 (50) , Otira n 97 (5) 102 ( 38) , Pasadena 92 (7) 97 (35) Prestige n 96 ( 7) 99 (28) , Orthega 95 (7) (35) , Annabell 105 (7) 103 (35) , Bolina 106 (7) 103 (22) (4 år) 1 5 Immer (7) 102 (15) , Makof 95 (7) 95 (11) ,7 1 (3 år) 1 2 Catriona 98 ( 7) 99 (11) , Dansk 101 ( 10) (28) , sortbland. Sebastian n 98 (7) 103 (15) , SW (2) 111 (4) ,6 1 (2 år) -2 - Ursa 96 ( 7) 99 (12) Scandium 104 (9) 103 (14) , Power n 97 ( 7) 101 (12) , Simba n 106 (7) 109 (12) , n = resistent mot havrecystnematod (ras 1 och 2) * = helt upprätt bestånd 0 = helt nedliggande bestånd **blandning 2004: Annabell, Barke, Orthega och Otira; 2003: Annabell, Barke, Prestige och Otira; 2002: Annabell, Barke, Otira och SW Wikingett; 2001: Barke, Annabell, Mentor och Otira; 2000: Alexis, Henni, Otira och Meltan. ***Flerårssammanställningen innehåller varierande antal försök för olika sorter. Källa: Skåneförsöken 2004, s 55, s 56 och s 58, tabell

20 Sjukdomsresistens i vårkorn Mjöldagg är under normala ekologiska förhållanden inte något stort problem eftersom kvävenivåerna oftast är lägre än i konventionell odling. Men år när svamptrycket är högt och/ eller kvävenivåe rna är höga (kväverik förfruk t och gödsel) är sorternas resistensegen- er med M lo resist ens står emot mjöldagg mycket skaper viktiga. bra. Tabell 25. Vårkornsort ers resistenskäl lor mot mjöldagg och mottaglighet för svampsjukdo- mar. OBS! femgrad ig skala Mottaglighet fö r 1 Mjöldagg Kornrost Bladfläck Sköldfläck Resistenskällor mot mjöldagg Alliot Mlo Annabell St (We, U) Astoria Al Barke Mlo Baronesse Ri Bolina Cicero Mlo Jersey Mlo Justina Mlo Meltan Ru, IM9, Hu4 Orthega Ar, We, U Otira Mlo Pasadena Ar (Ly, Ab) Prestige Mlo Scandium Sebastian** Ar Simba Mlo 1) 1=inget eller mycket svagt angrepp, 5=angrips kraftigt. *Är ingen resistenskälla angiven är denna inte känd. ** uppgifterna bygger på ett fåtal försök och är därför osäkra Källa: Jordbruksverkets Växtskyddscentraler, Bekämpningsrekommendationer Tabell 26. Vårkornsorters resistenskällor mot mjöldagg och mottaglighet för svampsjukdo- och nematoder. Resultat från försök i Danmark. OBS! niogradig mar skala Mottaglighet för 11 Nematodresxstens 2) Mjöldagg Kornrost Bladfläck Sköldfläck Ras 1 Ras 2 Resistenskällor mot mjöldagg* Alliot m m Mlo Annabell m m St Barke m m Mlo Cicero r r Mlo Class r r Mlo Helium r r U Hydrogen r r Mlo Immer m m Mlo Justina m m Mlo Meltan r r Ru, IM9, Hu4 Otira r r Mlo Power r r U Prestige r r Mlo Punto r r Ri, Tu2, IM9, Hu4 Scandium m m - Sebastian r r Ar Simba r r Mlo Smilla r r - 1) 1=ingen eller mycket svag mottaglighet, 9=mycket stark mottaglighet. 2) r=resistent, m=mottaglig *Är ingen resistenskälla angiven är denna inte känd. Källa: Danmarks Jordbruksforskning, Grøn Viden, Markbrug nr 309 s

Bibliografiska uppgifter för Sortval i ekologisk odling 2009. Sortförsök 1999-2008

Bibliografiska uppgifter för Sortval i ekologisk odling 2009. Sortförsök 1999-2008 Bibliografiska uppgifter för Sortval i ekologisk odling 2009. Sortförsök 1999-2008 Författare Larsson S., Hagman J. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Aktuellt från VPE Nr/avsnitt 7 Utgivare SLU, Institutionen

Läs mer

Sortval i ekologisk odling 2008 Sortförsök 1999-2007

Sortval i ekologisk odling 2008 Sortförsök 1999-2007 Aktuellt från VPE Nr. 5 2008 Sortval i ekologisk odling 2008 Sortförsök 1999-2007 Artförsök med höstsäd; höstvete, höstråg, rågvete Artförsök med vårsäd; korn, havre, vårvete Vårvete Vårkorn Havre Åkerböna

Läs mer

Nederbörd Brunnby

Nederbörd Brunnby Nederbörd Nederbörd Brunnby 1994-2006 600 500 400 300 200 0 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 X Oktober 39,5 21,5 25,5 74,5 36 24 139 72 50 43,8 51,8 46,7 82 52,5 September 89,5 71,5 38,5 76,5 47

Läs mer

Sortförsök med spannmål och trindsäd i ekologisk odling 2011 Försöksledare Staffan Larsson, SLU E-post: staffan.larsson@slu.se

Sortförsök med spannmål och trindsäd i ekologisk odling 2011 Försöksledare Staffan Larsson, SLU E-post: staffan.larsson@slu.se Sortförsök med spannmål och trindsäd i ekologisk odling 2011 Försöksledare Staffan Larsson, SLU E-post: staffan.larsson@slu.se Under 2011 utfördes 24 ekosortförsök med spannmål och trindsäd. Jordbruksverket

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Sortval i ekologisk odling 2007. Sortförsök 2002-2006

Bibliografiska uppgifter för Sortval i ekologisk odling 2007. Sortförsök 2002-2006 Bibliografiska uppgifter för Sortval i ekologisk odling 2007. Sortförsök 2002-2006 Författare Larsson S., Hagman J. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Rapporter från Fältforsk - Sveriges lantbruksuniversitet,

Läs mer

Havre. Sortbeskrivning

Havre. Sortbeskrivning Havre Inom Animaliebältet har 12 st sortförsök i havre varit utlagda, varav ett riksförsök med nya nummersorter. Nytt för i år är att även havreförsöken har behandlats mot svamp på samma sätt som övriga

Läs mer

Ingelstorp Naturbruks gy.

Ingelstorp Naturbruks gy. Vårkorn År 2004 var det utlagt 16 st sortförsök i vårkorn. Många nya sorter har provats under de senaste året. Hela 13 nya sorter finns med i länsförsöken (L7-401) samt några nya nummersorter i riksförsöken.

Läs mer

Sortbeskrivning. Nord 00754/01 har givit högst utslag för svampbehandling.

Sortbeskrivning. Nord 00754/01 har givit högst utslag för svampbehandling. Rågvete 006 fanns i Animalibältet 7 stycken rågveteförsök.de tidigare riksförsöken ingår numera i länsförsöken. Avkastningen har varierat från 6 000 kg/ha till 9 000 kg/ha. I alla försök har block behandlats

Läs mer

VÅRKORN PROPINO MALT QUENCH MALT. Salome har bra stråegenskaper och är både nematodresistent och mjöldaggsresistent.

VÅRKORN PROPINO MALT QUENCH MALT. Salome har bra stråegenskaper och är både nematodresistent och mjöldaggsresistent. VÅRKORN PROPINO MALT Propino är ett välkänt maltkorn med utmärkta egenskaper för maltproduktion. Sorten är efterfrågad både i Sverige, Danmark och även i Europa, vilket gör den attraktiv på marknaden.

Läs mer

Sortförsök i höstråg Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad.

Sortförsök i höstråg Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad. Sortförsök i höstråg Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad. År 2007 skördades 3 sortförsök med höstråg inom Skåneförsöken. Resultaten från de enskilda försöken finns redovisade

Läs mer

Sortförsök i vårkorn Av Försöksledare Harriet Blohmé, Hushållningssällskapet Malmöhus

Sortförsök i vårkorn Av Försöksledare Harriet Blohmé, Hushållningssällskapet Malmöhus Inledning Under år 2004 utfördes tio försök med vårkorn inom Skåneförsöken. Två försöksserier genomfördes, sju försök, L7-401, med aktuella sorter samt tre försök, L7-4011, med EUsorter. Resultaten presenteras

Läs mer

Sortförsök SORTFÖRSÖK I SPANNMÅL OCH TRINDSÄD. av Lars Wijkmark, HS Halland och Staffan Larsson, SLU (sortbeskrivningar)

Sortförsök SORTFÖRSÖK I SPANNMÅL OCH TRINDSÄD. av Lars Wijkmark, HS Halland och Staffan Larsson, SLU (sortbeskrivningar) SORTFÖRSÖK I SPANNMÅL OCH TRINDSÄD av Lars Wijkmark, HS Halland och Staffan Larsson, SLU (sortbeskrivningar) Höstvete Antalet försök har detta år minskat till 7 stycken. Ett har tagits bort på grund av

Läs mer

Höstvete. Sorter. Det lades ut 29 stycken regionala sortförsök, på 19 olika platser, under hösten 2000. Av

Höstvete. Sorter. Det lades ut 29 stycken regionala sortförsök, på 19 olika platser, under hösten 2000. Av Höstvete Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland På platser med mindre vinterpåfrestningar, främst i D- och E-områdena, överträffar de allra flesta sorterna s avkastning. Under tuffare förhållanden

Läs mer

Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps

Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps Bibliografiska uppgifter för Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare Ericsson A. Adress Ingår i... Huvudspråk Målgrupp Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps Hushållningssällskapet

Läs mer

Sortförsök i Uppland och Västmanland

Sortförsök i Uppland och Västmanland Reionala försök i Svea-länen försök i Uppland och Västmanland Anders Ericsson, Hushållninssällskapet Västmanlands län Höstvete Fyra reionala länsförsök skördades i Uppland och Västmanland. I försöken inick

Läs mer

VÅRUTSÄDE SWEDISH AGRO

VÅRUTSÄDE SWEDISH AGRO VÅRUTSÄDE SWEDISH AGRO PRODUKTINFORMATION 2015 Brett sortiment av vårutsäde och fånggrödor Läs mer om sorterna och deras odlingsegenskaper DANISH INNEHÅLLSFÖRTECKNING AGROS KVÆGFODERPROGRAM 2014 Val av

Läs mer

Vårkorn. Odla rätt gröda. Minskad odling på grund av låga priser = lägre produktion, men hur pass lägre? Odla för egen användning.

Vårkorn. Odla rätt gröda. Minskad odling på grund av låga priser = lägre produktion, men hur pass lägre? Odla för egen användning. Vårkorn Ett gigantiskt lager av 2009 års skörd och nattsvarta priser. Men en ekonomisk återhämtning innebär fler restaurangbesök och ökat resande med ökad ölkonsumtion som följd. Nu kan vi börja se ljuset

Läs mer

Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps

Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps Bibliografiska uppgifter för Höstvete Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2006 Författare Ericsson A. Adress Ingår i... Huvudspråk Målgrupp Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk

Läs mer

SORTFÖRSÖK av Lars Wijkmark HS Halland

SORTFÖRSÖK av Lars Wijkmark HS Halland Höstvete Tabell 1 Enskilda höstveteförsök 2003 SORTFÖRSÖK 2003 av Lars Wijkmark HS Halland Höstvete 2003 H-län H-län Under 2003 har 8 försök varit utlagda. På några försöksplatser har en del utvintring

Läs mer

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Ericsson A.

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Ericsson A. Bibliografiska uppgifter för Vårvete Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Ericsson A. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet Västmanland Ingår i... Försöksrapport

Läs mer

Lämpl antal grobara kärnor/m 2

Lämpl antal grobara kärnor/m 2 Utsädesmängder Minska utsädesmängden för vårstråsäd med 2030 kg/ha vid vallinsådd och med 3040 kg/ha på mulljordar. Beräkning av utsädesmängd utsädesmängd kg/ha = tusenkornvikt, g x önskat antal grobara

Läs mer

Sortegenskaper. Höstvete

Sortegenskaper. Höstvete Höstvete i olika delar av landet med mera och därför kan lokala skillnader i en sorts mottaglighet finnas, Sort b) Brunrost Gulrost c) Avser endast Warrior- och Kranichraserna Mjöldagg Svartpricksjuka

Läs mer

KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE

KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE av Carl Blackert, HS Halland 2003 startade en försöksserie i animaliebältet som har till uppgift att undersöka ekonomiskt optimal kvävegiva till olika fodervetesorter. Serien

Läs mer

Sortförsök i vårvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Sortförsök i vårvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Av Mattias Zetterstrand, Hushållningssällskapet i Kristianstad E-post: mattias.zetterstrand@hushallningssallskapet.se Sortök i vårvete SAMMANFATTNING Under år 2013 skördades tre sortök inom Skåneökens

Läs mer

Under 2015 avkastade Sanette bäst i

Under 2015 avkastade Sanette bäst i JOAKIM KARLSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult joakim.karlsson@hushallningssallskapet.se SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Vårkorn I år prövades 54 kornsorter och av de 23 sorter som varit med mer än 2 år

Läs mer

GULROST I VETE. Oscar Díaz och Jan Ö. Jönsson Svalöf Weibull AB, Stråsädesavdelning, 268 81 Svalöv E-post: oscar.diaz@swseed.se

GULROST I VETE. Oscar Díaz och Jan Ö. Jönsson Svalöf Weibull AB, Stråsädesavdelning, 268 81 Svalöv E-post: oscar.diaz@swseed.se GULROST I VETE Oscar Díaz och Jan Ö. Jönsson Svalöf Weibull AB, Stråsädesavdelning, 268 81 Svalöv E-post: oscar.diaz@swseed.se Sammanfattning Dominerande svampsjukdomar i södra Sverige och Danmark var

Läs mer

Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre

Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre Thorsten Rahbek Pedersen Jordbruksverket 040-41 52 82 thorsten.pedersen@sjv.se Seminarium på Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien

Läs mer

Tidskrift/serie Försöksrapport 2009 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Tidskrift/serie Försöksrapport 2009 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia Bibliografiska uppgifter för Våroljeväxter Författare Roland J. Utgivningsår 2010 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2009 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens

Läs mer

Landscape. Bästa utsädet - vår strategi

Landscape. Bästa utsädet - vår strategi Aktuellt från Lantmännen Jan Lyckman Landscape Bästa utsädet - vår strategi Upptakt vårutsäde 2013 30 olika utsädespartier med en smittnivå som inte anses behöva betning Vilket utsäde väljer du? Parti

Läs mer

Växtskyddsåret Halland, Skåne, Blekinge. Förenklad version där 2002 års graderingar och inventeringar redovisas som diagram och tabeller

Växtskyddsåret Halland, Skåne, Blekinge. Förenklad version där 2002 års graderingar och inventeringar redovisas som diagram och tabeller Växtskyddsåret 22 Halland, Skåne, Blekinge Förenklad version där 22 års graderingar och inventeringar redovisas som diagram och tabeller Växtskyddscentralen Box 12 23 3 ALNARP 1 INNEHÅLL Inledning 3 Vädret

Läs mer

OLJEVÄXTER. Höstrapssorter

OLJEVÄXTER. Höstrapssorter Oljeväxter OLJEVÄXTER Höstrapssorter Johan Biärsjö, Svensk Raps AB Inte mindre än 39 höstrapssorter prövas i den svenska sortförsöken. Det är intressant att notera att förädlarna tror lika mycket på op-sorterna,

Läs mer

Vårutsäde & Vallfrö 2008. Från sådd till skörd

Vårutsäde & Vallfrö 2008. Från sådd till skörd Vårutsäde & Vallfrö 2008 Från sådd till skörd Ägna lite tid åt att välja rätt... Det är återigen tid att bestämma sig för vilken odling man ska ha växtodlingsåret 2008. En sak är säker: Det är helt rätt

Läs mer

Sorter i ekologisk odling

Sorter i ekologisk odling JANNIE HAGMAN, SLU, Uppsala jannie.haman@slu.se i ekoloisk odlin Under 2015 enomfördes tjuo ekoloiska sortförsök med spannmål och trindsäd som finansierades av Jordbruksverket. Mer utförlia tabeller och

Läs mer

Sortförsök i spannmål och trindsäd

Sortförsök i spannmål och trindsäd sorter och odlingsteknik Sortförsök i spannmål och trindsäd av Lars Wijkmark Växa Sverige och Staffan Larsson SLU (sortegenskaper) lars.wijkmark@vxa.se Sortbeskrivningar från resp sortföreträdare. Höstvete

Läs mer

Yara N-Tester är ett bra hjälpmedel. Men kunskap och sunt förnuft är lika viktigt.

Yara N-Tester är ett bra hjälpmedel. Men kunskap och sunt förnuft är lika viktigt. Yara N-Tester är ett bra hjälpmedel. Men kunskap och sunt förnuft är lika viktigt. Yara N-Tester är ett hjälpmedel för att bedöma behovet av en kvävekomplettering. Förenklat kan mätaren beskrivas som en

Läs mer

Våroljeväxter. Sorter och odlingsteknik

Våroljeväxter. Sorter och odlingsteknik Av Johan Roland, Lanna försöksstation E-post: johan.roland@slu.se er och odlingsteknik Våroljeväxter Vårrapsodlingen fortsätter att öka Hybridsorterna dominerar i antal provade sorter och även avkastningsmässigt

Läs mer

NYA SORTER GER MERVÄRDE. Odlarekväll 5.3.2015 Boreal Växtförädling AB

NYA SORTER GER MERVÄRDE. Odlarekväll 5.3.2015 Boreal Växtförädling AB NYA SORTER GER MERVÄRDE Odlarekväll 5.3.2015 Boreal Växtförädling AB DET LÖNAR SIG ATT BYTA TILL EN NY SORT Nya sorter erbjuder bättre ekonomiskt resultat med mindre satsningar! Bättre avkastningsförmåga

Läs mer

Jordbrukaredagarna 2011

Jordbrukaredagarna 2011 Jordbrukaredagarna 2011 Alnarp 14 jan Erfarenheter från svampförsöken 2010 Gunilla Berg Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Försöksboken sid 179-188 Septoria tritici Gulrost Dinaro Sköldfläcksjuka

Läs mer

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala På 4 försöksplatser under totalt 12 försöksår inom Animaliebältet och

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet,

Läs mer

Odlingsåtgärdernas inverkan på stärkelseskörden HIR-rådgivare Mattias Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning: Lennart Pålsson 2 1

Odlingsåtgärdernas inverkan på stärkelseskörden HIR-rådgivare Mattias Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning: Lennart Pålsson 2 1 Odlingsåtgärdernas inverkan på stärkelseskörden HIR-rådgivare Mattias Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning: Lennart Pålsson 2 1 Hushållningssällskapet, Kristianstad, 2 SLU, Alnarp E-post: mattias.hammarstedt@hush.se

Läs mer

Hushållningssällskapet Rådgivning Agri

Hushållningssällskapet Rådgivning Agri Hushållningssällskapet Rådgivning Agri Östergötland, Kalmar, Kronoberg, Blekinge 35 personer Rådgivning, fältförsök, utvecklingsprojekt HIR-individuell rådgivning, grupprådgivning, Greppamiljörådgivning

Läs mer

Samodling av korn och vete med ärt, lupin och åkerböna

Samodling av korn och vete med ärt, lupin och åkerböna Samodling av korn och vete med ärt, lupin och åkerböna Økologi Landscentret 8 försök med trindsäd i renbestånd och samodling 2001-2003 Korn, ärt, lupin, åkerböna Två sorter av trindsäd Gödsling = 50 kg

Läs mer

R E S U L T A T B L A N K E T T SIDA 1 Växtproduktionsekologi. Skördeår: Plan: L Havre (VCU). Sort * Behandling

R E S U L T A T B L A N K E T T SIDA 1 Växtproduktionsekologi. Skördeår: Plan: L Havre (VCU). Sort * Behandling R E S U L T A T B L A N K E T T SIDA 1 Wejbygården 26265 ÄNGELHOLM -10-31 -04-05 300 NPK 27-3-5 81 9 15-05-02 110 NPK 27-3-5 30 3 6 Sådatum : -04-03 Skörd Vatt. Mog- Rutans Strå- Plant- Strå- Mjölkg/ha

Läs mer

sortförsök i spannmål och trindsäd

sortförsök i spannmål och trindsäd sortförsök i spannmål och trindsäd av Lars Wijkmark Växa och Staffan Larsson, SLU (sortegenskaper) Sortbeskrivningar från resp sortföreträdare. Sortförsök Höstvete Sortprovningen i spannmål är tillsammans

Läs mer

eko-nytt Gröda Krav på ekologiskt utsäde Konventionellt obetat/biobetat utsäde tillåtet Havre Alla sorter utom Sanna, Svala, Veli, Svea

eko-nytt Gröda Krav på ekologiskt utsäde Konventionellt obetat/biobetat utsäde tillåtet Havre Alla sorter utom Sanna, Svala, Veli, Svea eko-nytt Nr 1 2000 Januari Informationsbrev till ekologiska odlare och andra intresserade För odling av vissa arter och sorter krävs ekologiskt odlat utsäde odlingsåret 2000. Grundregeln är att utsäde

Läs mer

Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Specialmaskiner Ogräsharv Radhacka Vegetationsskärare Arbetssätt, mekanisk

Läs mer

Såtid höstvete och vårsäd

Såtid höstvete och vårsäd Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post: nils.yngveson@hushallningssallskapet.se Såtid höstvete och vårsäd SNABBSAMMANFATTNING L7-170 En senare sådd av höstvete med fjorton dagar har inte medfört en minskad

Läs mer

Innehåll: 1. Inledning... 2 2. Västankvarn försöksgård... 2 3. Växtperioden 2009... 3

Innehåll: 1. Inledning... 2 2. Västankvarn försöksgård... 2 3. Växtperioden 2009... 3 FÖRSÖKSRAPPORT 2009 Innehåll: 1. Inledning... 2 2. Västankvarn försöksgård... 2 2.1 Organisation... 2 2.2 Personal... 2 3. Växtperioden 2009... 3 3.1. Försöksplatserna... 5 3.2. Försöksfälten... 6 4.1.

Läs mer

Frö- och Oljeväxtodlarna

Frö- och Oljeväxtodlarna Putsning av olika sorter av ekologisk rödklöver Sammanfattning Fröodling är en utsädesodling och måste resultera i en fröråvara som efter rensning är certifieringsbar enligt gällande regler. Ogräs i rödklöverfrövallen

Läs mer

2012-01-24. Fusarium - ett rådgivarperspektiv Brunnby den 18 januari 2012 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara

2012-01-24. Fusarium - ett rådgivarperspektiv Brunnby den 18 januari 2012 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara Fusarium - ett rådgivarperspektiv Brunnby den 18 januari 2012 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara Mer än 100 olika arter Även variation inom arter Konidierna, hjälp vid identifiering

Läs mer

Odlingssystem i höstvete 2013

Odlingssystem i höstvete 2013 Av Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post: nils.yngveson@hushallningssallskapet.se Odlingssystem i höstvete 2013 SAMMANFATTNING Skåneförsöken fortsätter satsningen på odlingssystemförsök i höstvete. I den

Läs mer

Växjö möte 8 december 2009

Växjö möte 8 december 2009 Växjö möte 8 december 29 Fungicidförsök i stråsäd 29 Gunilla Berg Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Tack! Försöken har bekostas av BASF, Bayer Crop Science, Du Pont, Nordisk Alkali, Makteshim

Läs mer

N-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen

N-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen 216-5-26 N-tester Greppa näringen Ingemar Gruvaeus YARA AB. Yara N-Tester Fd. KS-mätare Nya Yara N-Tester Mäter klorofyllmängd per ytenhet blad genom att mäta ljusabsorption Olika sorters bladkonstitution

Läs mer

Nytt&Nyttigt. Om Växt. Havre En Symphony för svenska förhållanden. Helheten Utmana din agrara kompetens. Vad begränsar vallen?

Nytt&Nyttigt. Om Växt. Havre En Symphony för svenska förhållanden. Helheten Utmana din agrara kompetens. Vad begränsar vallen? Nytt&Nyttigt Vårutsäde Vall Majs Producerad av Svenska Foder AB Om Växt Vårutsäde 2014 Havre En Symphony för svenska förhållanden Ekovall Vad begränsar vallen? Helheten Utmana din agrara kompetens Foderkorn

Läs mer

Okt 2013. Nytt och aktuellt. inom foder, vårutsäde och grovfoderproduktion

Okt 2013. Nytt och aktuellt. inom foder, vårutsäde och grovfoderproduktion Okt 2013 Nytt och aktuellt inom foder, vårutsäde och grovfoderproduktion Ledare ANNA HOLMBERG Gårdsmagasinet utges av Lantmännen Lantbruk 205 03 Malmö. Omslagsbild: Hans Jonsson Gårdsmagasinet är en produkt

Läs mer

Sortvalstabeller 2014 Resultat från sortförsök i stråsäd, oljeväxter, baljväxter och potatis i konventionell odling 2009-2013

Sortvalstabeller 2014 Resultat från sortförsök i stråsäd, oljeväxter, baljväxter och potatis i konventionell odling 2009-2013 Sortprovningen SLU Första upplagan: 20140318 Sortvalstabeller 2014 Resultat från sortförsök i stråsäd, oljeväxter, baljväxter och potatis i konventionell odling 2009-2013 Jannie Hagman Magnus Halling Kent

Läs mer

Sammanfattning och slutord Fem försöksserier utförda i Skåne under 2005 redovisas här (tabell 1 3).

Sammanfattning och slutord Fem försöksserier utförda i Skåne under 2005 redovisas här (tabell 1 3). OGRÄSBEKÄMPNING I STRÅSÄD OCH HÖSTRAPS 2005 Av Henrik Hallqvist, SJV Växtskyddsenheten, Box 12, 230 53 Alnarp Statistisk bearbetning Lennart Pålsson, SLU FFE, Box 44, 230 53 Alnarp E-post: Henrik.Hallqvist@sjv.se

Läs mer

SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

SORTER OCH ODLINGSTEKNIK SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Anders Ericsson, Hushållningssällskapet, HS Konsult I de följande kapitlen redovisas resultat från sortförsöken i regionen. I försöken ingår både marknadssorter och nya sorter

Läs mer

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush. Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 0325-618610 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård

Läs mer

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA Vetemästaren Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA Vad ger vetemästaren? Odlingstävlingar kan knappast ge svar om framtida odling men kan vara ett bra redskap att formulera frågor ang. odling och

Läs mer

Vår- och grovfoderspecial. Din guide till en lyckad vårsådd och grovfodersäsong. Nov. 2012. Inspiration & produktinformation från Lantmännen Lantbruk

Vår- och grovfoderspecial. Din guide till en lyckad vårsådd och grovfodersäsong. Nov. 2012. Inspiration & produktinformation från Lantmännen Lantbruk Nov. 2012 Inspiration & produktinformation från Lantmännen Lantbruk Vår- och grovfoderspecial Din guide till en lyckad vårsådd och grovfodersäsong Gårdsmagasinet november 2012 1 Ledare Anneli Kihlstrand

Läs mer

TIPS FÖR ODLING AV OLIKA TYPER AV VETE

TIPS FÖR ODLING AV OLIKA TYPER AV VETE TIPS FÖR ODLING AV OLIKA TYPER AV VETE Spannmålsbranschens samarbetsgrupp Februari 2011 1 MARKNADEN FÖR VETE I FINLAND Såningsarealen för vete har under de senaste åren uppgått till ca 210 000 ha, av denna

Läs mer

2012-12-11. Växtskyddsåret 2012. Anders Arvidsson, Växtskyddscentralen Alf Djurberg, Växtskyddscentralen Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen

2012-12-11. Växtskyddsåret 2012. Anders Arvidsson, Växtskyddscentralen Alf Djurberg, Växtskyddscentralen Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen Växtskyddsåret 212 Anders Arvidsson, Växtskyddscentralen Alf Djurberg, Växtskyddscentralen Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen Snödjup Malmslätt 211 / 212 cm 8 7 6 5 4 3 2 1 Okt Nov Dec Jan Feb Mar Nederbörd

Läs mer

Förädling av spannmål viktiga egenskaper testas i nya försök

Förädling av spannmål viktiga egenskaper testas i nya försök Förädling av spannmål viktiga egenskaper testas i nya försök Nils-Ove Bertholdsson Inst. f. Växtförädling SLU, Alrp Weeds biomass (rel) Sbb tillväxt och ogräskonkurrens i korn Övre figuren: sambandet mellan

Läs mer

Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling.

Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling. Linköping 2012-01-18 Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling. Delrapport: Utvecklad beståndsetablering vid radhackning på 50 cm radavstånd Sammanfattning Två försök med

Läs mer

Sorter och odlingsteknik

Sorter och odlingsteknik Sorter och odlingsteknik I de följande kapitlen redovisas resultat från sortförsöken i regionen. I försöken ingår både marknadssorter och nya sorter som ännu inte har släppts ut på marknaden. Samtliga

Läs mer

Höstutsäde. Nyheter 2016! Praktik. Höstvete. Lantbruk. Höstraps Mercedes Höstvete RGT Reform Höstkorn SU Ellen Rågvete Trefl. Bäst på allt som gror

Höstutsäde. Nyheter 2016! Praktik. Höstvete. Lantbruk. Höstraps Mercedes Höstvete RGT Reform Höstkorn SU Ellen Rågvete Trefl. Bäst på allt som gror Lantbruk Bäst på allt som gror Höstutsäde 2016 Kvarnens favorit, även vid låg proteinhalt! Nu också godkänd hos The Absolut Company AB! Nyheter 2016! Höstraps Mercedes Höstvete RGT Reform Höstkorn SU Ellen

Läs mer

Vårvete. Havre. Quarna ,1 Diskett ,6. Belinda Kerstin Galant

Vårvete. Havre. Quarna ,1 Diskett ,6. Belinda Kerstin Galant Utsädesguide 2017 Havre Havre är överlägset den största vårgrödan i Västsverige. Vi på Lagerhuset har stort fokus på att leverera en högklassig havre till livsmedelsindustrin. Detta har stärkt vår position

Läs mer

Sammanfattning och slutord Sex försöksserier utförda i Skåne och Animaliebältet under 2008 redovisas här (tabell 1 3).

Sammanfattning och slutord Sex försöksserier utförda i Skåne och Animaliebältet under 2008 redovisas här (tabell 1 3). Årets ogräsförsök i spannmål och majs Av Henrik Hallqvist, SJV Växtskyddsenheten, Box 12, 230 53 Alnarp E-post: Henrik.Hallqvist@sjv.se Statistisk bearbetning: Lennart Pålsson, SLU FFE, Box 44, 230 53

Läs mer

Försöksåret 2014 Ett axplock ur fältförsöksverksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad

Försöksåret 2014 Ett axplock ur fältförsöksverksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad Försöksåret 2014 Ett axplock ur fältförsöksverksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad God Jul och Gott Nytt År önskar Hushållningssällskapet Sjuhärad och Rådgivarna i Sjuhärad Försök/växtodlingsåret

Läs mer

Resultat från de ekologiska potatisförsöken 2012

Resultat från de ekologiska potatisförsöken 2012 1(7) Institutionen för växtproduktionsekologi Jannie Hagman 2012-12-18 Resultat från de ekologiska potatisförsöken 2012 Jordbruksverket finansierar en provning av olika potatissorter som kan vara lämpliga

Läs mer

Återigen genomgick höstrapsen ett odlingsår. Höstraps

Återigen genomgick höstrapsen ett odlingsår. Höstraps ALBIN GUNNARSON, Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare albin@svenskraps.se SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Höstraps Försöksåret 2014/2015 testades 66 olika höstrapssorter i 5 olika försöksserier. 7 av sorterna har

Läs mer

Fem odlingssystem i höstvete, LS HIR-rådgivare Nils Yngveson, HIR Malmöhus E-post:

Fem odlingssystem i höstvete, LS HIR-rådgivare Nils Yngveson, HIR Malmöhus E-post: Fem odlingssystem i höstvete, LS3-9009 HIR-rådgivare Nils Yngveson, HIR Malmöhus E-post: nils.yngveson@hush.se Sammanfattning I en försöksserie provas fem odlingsstrategier i två höstvetesorter. Avsikten

Läs mer

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala Målsättningen med försöksserien har varit att prova

Läs mer

Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet

Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet Helsäd i mjölk och köttproduktion Johanna Wallsten, Norrländsk jordbruksvetenskap, SLU johanna.wallsten@njv.slu.se 090-786 87 53 1 Innehåll Skörd och konservering av helsäd Fodervärde - kemisk sammansättning

Läs mer

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se Sammanfattning Endast två försök skördades 26. Led med bästa blev i 12 kg N/ha utan kvalitetsjusteringar,

Läs mer

Höstraps OS 21, 22, 23, 24. Tabell 1. Avkastningsresultat från sortförsök 2013 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Höstraps OS 21, 22, 23, 24. Tabell 1. Avkastningsresultat från sortförsök 2013 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Av Albin Gunnarsson E-post: albin@svenskraps.se Höstraps OS 21, 22, 23, 24 Återigen slogs det rekord i sortprovning av höstraps. 2013 testades 75 olika höstrapssorter i Sverige. et hybrider som testas

Läs mer

Nytt&Nyttigt. Om Växt. Havre Minskad andel fusariumangrepp. Maltkorn Vilket maltkorn ger bäst ekonomi på din gård?

Nytt&Nyttigt. Om Växt. Havre Minskad andel fusariumangrepp. Maltkorn Vilket maltkorn ger bäst ekonomi på din gård? Nytt&Nyttigt Vårutsäde Vall Majs Producerad av Svenska Foder AB Om Växt Vår 2013 Havre Minskad andel fusariumangrepp Maltkorn Vilket maltkorn ger bäst ekonomi på din gård? Helheten Sköt ditt lantbruksföretag

Läs mer

Etableringen av årets försök var ganska besvärlig.

Etableringen av årets försök var ganska besvärlig. ALBIN GUNNARSON, Sveriges Frö och Oljeväxtodlare Höstraps OS-22, OS-23, OS-24, L7-822 Intresset för sortprovning av höstraps i Sverige är fortsatt mycket stort. Under 2012 testades 65 olika sorter samt

Läs mer

Inhemska proteingrödor med fokus på soja

Inhemska proteingrödor med fokus på soja Inhemska proteingrödor med fokus på soja AgrD Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala 010-516 69 08 Fredrik.Fogelberg@jti.se Vilka grödor är intressanta? Brun böna Lupin

Läs mer

SORTFÖRSÖK I EKOLOGISK ODLING 2007

SORTFÖRSÖK I EKOLOGISK ODLING 2007 66 SORTFÖRSÖK I EKOLOGISK ODLING 2007 Efter några års uppehåll har den av Jordbruksverket finansierade provningen av vårsädessorter i ekologisk odling återupptagits 2007. Försöken har utförts som renodlade

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Höst- och vårbehandling mot åkerven och örtogräs i höstvete

Bibliografiska uppgifter för Höst- och vårbehandling mot åkerven och örtogräs i höstvete Bibliografiska uppgifter för Höst- och vårbehandling mot åkerven och örtogräs i höstvete Tidskrift/serie Utgivare Hushållningssällskapens multimedia Utgivningsår 2007 Författare Jahr K. Adress Växtskyddscentralen

Läs mer

Sortguide. trindsäd, vall och majs för målinriktad odling.

Sortguide. trindsäd, vall och majs för målinriktad odling. Sortguide 2014 Stråsäd, oljeväxter, trindsäd, vall och majs för målinriktad odling. 2 Propino! Ett maltkorn i världsklass. Innehåll Höstraps Sid 6 Höstvete Sid 7 Höstråg Sid 8 Rågvete Sid 9 Höstkorn Sid

Läs mer

dnr H (2008), V (2009), H (2010), V (2011) och H (2012).

dnr H (2008), V (2009), H (2010), V (2011) och H (2012). 1 Rådgivande sortprovning i norra Sverige, 2008 2012. dnr H0760012 (2008), V0960065 (2009), H0960351 (2010), V1160084 (2011) och H1160258 (2012). Kent Dryler Bakgrund Spannmål Den officiella provningen

Läs mer

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus Inledning Intresset för fånggrödor fortsätter att öka. Fjolårets försök visade att det är viktigt att så

Läs mer

Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling. Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet

Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling. Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet www.bayercropscience.se En effektiv svampbekämpning är basen i

Läs mer

Efterverkan i vårkorn och potatis av olika förfrukter till sockerbetor

Efterverkan i vårkorn och potatis av olika förfrukter till sockerbetor Efterverkan i vårkorn och potatis av olika förfrukter till sockerbetor 2000-2002 SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor

Läs mer

Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter Den totala spannmålsskörden minskade med åtta procent

Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter Den totala spannmålsskörden minskade med åtta procent JO 19 SM 0502 Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter 2005 Preliminära uppgifter för län och riket Production of cereals, dried pulses and oilseeds in 2005 Preliminary data for counties and the whole

Läs mer

Helsäd i ekologisk odling. Råd i praktiken

Helsäd i ekologisk odling. Råd i praktiken Helsäd i ekologisk odling Råd i praktiken Jordbruksinformation 7 2007 Helsäd i ekologisk odling Text: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Omslagsfoto: Jonas Ivarson, HS, Kristianstad Helsäd är ettåriga

Läs mer

Försöken under 2014 har präglats av synnerligen. Höstraps SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Försöken under 2014 har präglats av synnerligen. Höstraps SORTER OCH ODLINGSTEKNIK ALBIN GUNNARSON, Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare albin@svenskraps.se Höstraps Försöksåret 2013/2014 testades 72 olika höstrapssorter i fem olika försöksserier. Sex av sorterna har testats separat i speciella

Läs mer

Vårutsäde V. Vårkorn. Havre. Skjutkraftstestat utsäde

Vårutsäde V. Vårkorn. Havre. Skjutkraftstestat utsäde V Inför 2016 årsådd Vårutsäde, Vår Våru Vallfrö och Majs I den här foldern har vi på Lantmännen samlat vårt sortiment av vårutsäde, vallfrö och majs. Vårt fullständiga sortiment med mer fakta hittar du

Läs mer

Jordbrukardagar 2016

Jordbrukardagar 2016 Jordbrukardagar 2016 Svampbekämpning Louise Aldén och Gunilla Berg Jordbruksverket Vädret i Lund 2014/2015 källa:smhi Rödsotvirus - stora angrepp i höstsäd 2015 Hösten 2014 flera riskfaktor sammanföll

Läs mer

Tidskrift/serie Försöksrapport 2009 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Tidskrift/serie Försöksrapport 2009 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia Bibliografiska uppgifter för Svampbekämpning i korn Författare Djurberg A., Lerenius C., Waern P. Utgivningsår 2010 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2009 för mellansvenska

Läs mer

NYTT&NYTTIGT. Om Växt. Lyckas med din valletablering. Vårt mineralgödsel & kalksortiment. Fröer. Gödsel & Kalk. Ny analyspartner.

NYTT&NYTTIGT. Om Växt. Lyckas med din valletablering. Vårt mineralgödsel & kalksortiment. Fröer. Gödsel & Kalk. Ny analyspartner. NYTT&NYTTIGT Vårutsäde Vall Majs Producerad av Svenska Foder AB Om Växt Vårutsäde 2015 Fröer Lyckas med din valletablering Ny analyspartner Gödsel & Kalk Vårt mineralgödsel & kalksortiment Helheten Svenska

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar

Bibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar Bibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap,

Läs mer

Medverkande i Animaliebältets försöksrapport

Medverkande i Animaliebältets försöksrapport Tack alla finansiärer! Vi riktar ett stort tack till nedanstående företag som tillsammans bidragit med en miljon kronor till de regionala försöken. Ytterligare drygt en halv miljon har vi fått från Hushållningssällskapen.

Läs mer

Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer

Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer 1987-2005 Rapport från tredje växtföljdsomloppet 2000-2005 i de skånska odlingssystemförsöken Seminarium Önnestads Naturbruksgymnasium 18 juni 2008 Seminarium

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Växtskyddsåret 2007. Dalarna, Gästrikland, Hälsingland, Uppland och Västmanlands län

Bibliografiska uppgifter för Växtskyddsåret 2007. Dalarna, Gästrikland, Hälsingland, Uppland och Västmanlands län Bibliografiska uppgifter för Växtskyddsåret 27. Dalarna, Gästrikland, Hälsingland, Uppland och Västmanlands län Författare Wærn P., Sandström M. Utgivningsår 27 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt

Läs mer

Hur ser marknaden ut inför skörd 2013. Anders Pålsson HIR Malmöhus AB

Hur ser marknaden ut inför skörd 2013. Anders Pålsson HIR Malmöhus AB Hur ser marknaden ut inför skörd 2013 Anders Pålsson HIR Malmöhus AB HIR Marknadsbrev Kort, koncis och oberoende marknadsinformation Bevakar svensk och internationell marknad Ger konkreta råd Cirka 40

Läs mer