Sorter, ekologisk odling

Transkript

1 STAFFAN LARSSON, SLU, Uppsala er, ekoloisk odlin Under utfördes 24 ekosortförsök med spannmål och trindsäd. Jordbruksverket har fi nansierat 23 av dessa, medan Hushållninssällskapet på Gotland har bekostat ett vårveteförsök. Ett vårveteförsök i Skåne och ett havreförsök i Västmanland förstördes av vildsvin. Mer utförlia tabeller kan så småninom studeras på Sökvä: Resultat, Rapporter, Övria rapporter, val HÖSTVETE Tabell 1. Stava, Manifik och Olivin har ett unefär samma avkastnin över en länre period. De nyare sorterna Ellvis och Kranich är inte lika bra, och det är svårt att hitta en förklarin till detta. Höstvetet provas vid två kvävenivåer, årdens ödslin och med ytterliare 30 k/ha kväve. Kväveödslinen har ökat avkastninen med ca 400 k och proteinhalterna med 0,2-0,5 procentenheter. Samtlia sorter övervintrar bra, men under 2010 var det en del problem med snömöel. Den länsta sorten är Stava, som i likhet med Manifik har lå oräsförekomst. De mera kortvuxna sorterna Ellvis och Kranich har större oräsförekomst. Sjukdomsförekomsten har vanlien varit lå i höstvetet. HÖSTRÅG OCH RÅGVETE Höstrå och råvete, tabell 2, har provats i artförsök. Måna försök har fallit bort pa snömöel i råen och ulrost i råvetet. Det förefaller dessutom ibland ha varit problem med utsädeskvalitén. Det finns därför mycket beränsade resultat. Hybridsorten Visello avkastar bäst, och populationssorten Marcelo är klart bättre än Amilo. Hybridsorten Caspian avkastade bra styrkan är tillfredsställande för sorterna. Oräsförekomsten är lå jämfört med höstvete. Råvetesorterna jämförs med råsorten Amilo, eftersom den förra mätarsorten Dinaro skadades kraftit av ulrost Även Cando skadades då, vilket medfört att antalet sorter är beränsat. Tulus provades i ett försök Under 2010 utick försöken på rund av snömöelanrepp, och ett försök utick relationerna är osäkra. Tulus, Falmoro och Empero avkastade likvärdit i försöket 2011, men Tulus var sämre. Övervintrinsraderinarna för råvetet är låa, och har påverkats starkt av ett försök i Närke, då samtlia sorter utvintrade kraftit. Oräsförekomsten är hö, vilket kan förklaras av de tunna bestånden. VÅRVETE Vårvetesorterna har till och med 2011 provats vid två kvävenivåer; årdens ödslin och med ytterliare 30 k/ha kväve (tabell 3). Här redovisas enbart medeltal för ödslinsnivåerna. Diskett och Triso är i allmänhet mest höavkastande. Stora ulrostanrepp förekom i särskilt Baett, Tabell 1. Höstvete, ekoloisk odlin. Odlinseenskaper, kvalitet och sjukdomar. Flerår 2008-, k/ha Proteinhalt, och rel.tal, A-F Övervintr.ländstyrkanad, halt, korn- Mo- Vatten Oräs Rymd Tusen % N1 N2 Antal cm da. % /m 2 /l, N1* N2* Stava , ,3 9,6 9,8 Olivin , ,3 9,9 10,3 Manifik , ,5 9,6 10,1 Ellvis , ,8 9,9 10,3 Kranich , ,8 10,4 10,7 *N1=årdens ödslin. N2=N /ha N. 138 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN

2 Tabell 2. Höstrå och råvete, ekoloisk odlin. och eenskaper. Flerår 2008-* VÅRKORN Vårkornet, tabell 4, innehåller ett stort urval av de mest provade sorterna i konventionell odlin. Mätarsort är Tipple, men Tipple kommer att ersättas av en sortblandnin. De mest höavkastande sorterna har varit Quench och Anakin, och särskilt de nyare sorterna Tamtam och Columbus. Tidiast är Mitja och senast Quench. De länsta sorterna är Mitja, Tamtam och Columbus, medan Waldemar, Vilott och Tipple är kortast. Oräs- Övervintr.ländstyrkanadhalt Mo- Vatten- Oräs- Rymd Tusen- Sköld- korn- halt fläck rel.tal Ant cm da. % /m 2 /l, % Amilo , ,4 9,2 6 Visello , ,8 8,5 5 Marcelo , ,3 9,0 6 Caspian , ,7 8,2 5 Råvete Tulus , ,5 10,9 - Empero , ,5 10,3 - Falmoro , ,0 10,6 - *Ina resultat från 2010 pa snömöel. Tabell 3. Vårvete, ekoloisk odlin. och sorteenskaper 2008-, A-F Monalänstyrka Oräs Liter- Tusen- Mjöl Svart Blad Gul Gul kornv. halt da prick fläck rost* rost* rel.tal Antal da. cm /m 2 /l i ts, % % % % % % Dacke ,2 13, Vinjett ,2 12, Triso ,4 12, Quarna ,4 14, Diskett ,9 12, Baett** ,5 12, Hamlet ** ,5 12, *Gulrost som medeltal respektive från ett försök i Skåne som utick ur sammanställninar. ** Provade ett år. och avkastninen blev lå. Inen sort ser ut att vara motståndskrafti mot ulrost. Vinjett är endast provad på Gotland. Proteinhalterna är relativt höa, särskilt Quarna och Dacke har höa proteinhalter. förekomsten är läst i Vilott, trots att den är kort. En förklarin kan vara sortens tidihet, som er en tidi oräskonkurrens. Även den hövuxna Columbus har lå oräsförekomst. Sjukdomsförekomsten är i allmänhet lå, men Waldemar, Mitja och Mercada har stora mjöldasanrepp. HAVRE Havren, tabell 5, avkastade bra under året. De i medeltal mest höavkastande sorterna är SW Kerstin, Belinda och Scorpion, samt den nya sorten Symphony. Belinda och SW Gunhild är stråstyvast. Alla sorter är hövuxna, länst är SW Kerstin och Symphony. Oräsförekomsten är läst i Belinda och Steinar. Ivory och Symphony har hö rymd. Ivory och Scorpion är storkärnia. SVERIGEFÖRSÖKEN MELLANSVERIGE 139

3 Tabell 4. Vårkorn, ekoloisk odlin. eenskaper rel.tal Antal Monad da. länd cm styrka Oräs / m2 Liter /l Tusen kornv. Protein halt, % Tipple ,8 10, medel ,1 10, Waldemar ,8 11, SW Mitja ,2 11, Mercada ,9 10, Quench ,0 10, Anakin ,2 10, Luhkas ,6 10, Vilott ,6 11, bl ,3 10, Rosalina ,5 10, Tamtam ,3 10, Columbus ,0 10, Kornrost Sköld fläck Blad fläck Mjöl da Tabell 5. Havre, ekoloisk odlin. och sorteenskaper rel.tal Antal Monad, daar Vatten halt % länd cm styrka brytnin Oräs /m 2 Rymd /l Tusen kornv. Protein halt, % Belinda , ,5 11,0 medel , ,4 11,0 SW Kerstin , ,5 10,8 Ivory , ,7 11,1 Scorpion , ,1 11,2 Steinar , ,6 11,0 Symphony , ,6 10,7 SW Gunhild , ,9 11,1 ÄRTER Ärterna, tabell 6, visar stora skillnader i avkastnin och sortrelationer mellan åren, både i konventionell och ekoloisk provnin. I medeltal är Onyx, Tinker och Crackerjack bäst avkastande. Inrid, som endast provats, av mycket hö avkastnin. Samodlin med havre har också ett ett bra resultat. Tinker är hövuxen, och har också har sämst stjälkstyrka och sämst höjd vid skörden, medan Inrid, som är länst av sorterna, har betydlit bättre stjälkeenskaper. SW Clara har de bästa odlinseenskaperna med od höjd vid skörd, och samodlin förbättrar därför inte detta förhållande i nåon större utsträcknin. Oräsräsförekomsten påverkas däremot tydlit av samodlinen. Inrid har det största fröet, medan SW Clara och Rocket är relativt småfröia. Proteinhalten är läst i Rocket. 140 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN

4 Tabell 6. Ärter, ekoloisk odlin. och sorteenskaper Mo Stjälk Stjälk Höjd Spill Oräsvikkornvhalt, Tusen- nad länd styrka v skörd v skörd % reltal Antal daar cm cm /m 2 /m 2 SW Clara ,1 medel ,9 Tinker ,6 Rocket ,1 Crackerjack ,5 Clara + Belinda ,4 Onyx ,9 Casablanka ,0 Inrid ,9 ÅKERBÖNA Åkerbönorna, tabell 7, innehåller tre vitblommia (tanninfria) sorter och fem brokblommia sorter (innehåller tannin). Brokblommia sorter är enerellt odlinssäkrare och har bättre avkastnin, tex. är Isabell, Julia, Alexia och Fueo de mest höavkastande sorterna. Medelskörden för perioden är anska lå och även årets resultat var svat för samtlia sorter utom Fueo. Trolien har det kalla och renia vädret i måna fall påverkat blomninen. Skörden har annars ofta beränsats av torka, och det är de sena och höväxande sorterna som klarar sådana förhållanden bäst. De vitblommia sorterna är kortvuxna och tidia och påverkas mer av torka. Det lästa spillet har Alexia, som också har lå oräsförekomst. Höst proteinhalt har Alexia och Julia. Tabell 7. Åkerböna, ekoloisk odlin. och sorteenskaper Mo Stjälk Stjälk Höjd v Oräs Tusen Protein Choklad nad, länd, styrka, skörd Spill,, korn, halt, fläck V/B* reltal Antal reltal daar cm cm k/ha /m 2 % Fueo B ,6 22 medel ,6 21 Gloria V ,0 25 Tattoo V ,7 21 Alexia B ,5 22 Julia B ,2 14 Imposa V ,3 26 Nile B ,2 25 Isabell B ,1 15 *Blomfär. V = vitblommi sort (Tanninfri), B = brokblommi sort (Tanninsort). SVERIGEFÖRSÖKEN MELLANSVERIGE 141

5 VÄXTSKYDD SORTER OCH ODLINGSTEKNIK LUPIN Lupin, tabell 8, är starkt beroende av en bra växtplats för att e ott resultat. På lerjord eller andra vattenhållande jordar kan man tex. få problem med sen monad. De senaste fem åren har lupinerna provats på sandjordar utanför Kristianstad, där avmonaden blivit jämn och avkastninen mycket bra. Lupin monar dock ca 20 daar senare än ärter, men tidiare än åkerbönor. Probor och Boreine är renade sorter och de har ett höst avkastnin. Den orenade sorten Haas Blaue er sämre avkastnin, men monar jämnare och lite tidiare. Tabell 8. Lupin, ekoloisk odlin. och sorteenskaper 2008-, Mo Vatten Stjälk Stjälk Höjd Spill Oräs Tusen Protein nad halt länd styrka v skörd v skörd kornv. halt, % typ rel.tal Antal daar % cm cm /m 2 /m 2 Boreine Grenad , ,0 Probor Grenad , ,3 Lupin + havre , ,7 Haas Blaue Orenad , ,0 142 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN