MARKPOLL. Marknadsmässiga och politiska förutsättningar för bioinnovation. MARKPOLL Marknadsmässiga och politiska förutsättningar för bioinnovation 1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MARKPOLL. Marknadsmässiga och politiska förutsättningar för bioinnovation. MARKPOLL Marknadsmässiga och politiska förutsättningar för bioinnovation 1"

Transkript

1 MARKPOLL Marknadsmässiga och politiska förutsättningar för bioinnovation MARKPOLL Marknadsmässiga och politiska förutsättningar för bioinnovation 1

2 Vi vill tacka alla som bidragit med sin tid och sin kunskap för att göra det här projektet möjligt. Vårt tack går också till VINNOVA som varit med och finansierat projektet inom ramen för BioInnovation. Stockholm den 20 november 2015 Nils Hannerz och Kristina Närman Projektledare MARKPOLL Marknadsmässiga och politiska förutsättningar för bioinnovation 2

3 BIOINNOVATION BioInnovations vision är att Sverige har ställt om till en bioekonomi För att detta ska bli verklighet behövs nya biobaserade innovationer. Men vad ska innoveras? Projektet MARKPOLL har kartlagt marknadsmässiga och politiska förutsättningar för bioinnovationer för att ge insikter kring hur BioInnovations innovationssatsningar kan prioriteras. MARKPOLL Marknadsmässiga och politiska förutsättningar för bioinnovation 3

4 MARKPOLL var är potentialen störst? BioInnovation vad ska vi innovera? Rekommendationer Betalningsvilja Internationell utblick Varumärkesägare Värdekedjor Finansmarknaden Slutsatser Politiska förutsättningar MARKPOLL Marknadsmässiga och politiska förutsättningar för bioinnovation 4

5 B MARKPOLL var är potentialen störst? ARKPOLL Vad krävs för en lyckad affär? MARKPOLL är ett projekt inom BioInnovation som syftar till att kartlägga marknadsmässiga och politiska förutsättningar för biobaserade innovationer. är potentialen Projektet har fokuserat på: Arbetssättet har varit kvalitativt, Marknadspotential. En förutsättning för hypotesdrivet och utforskande. en långsiktig utveckling för biobaserade innovationer är att det finns en betalningsvilja och att den, i alla fall initialt, gärna är intervjuer och/eller desktop research av Samtliga delstudier har genomförts som störst? högre jämfört med dagens alternativ. Därför har projektet undersökt den kvalitativa etablerade experter inom sina områden. potentialen, dvs. acceptans för premium- Rapporter. Allt arbetsmaterial finns tillgängligt för BioInnovations betalande pris på marknaden. intressenter. Sammanfattningar samt Politiska förutsättningar. De politiska förutsättningarna är en annan viktig faktor för bioinnovation.se. generella slutsatser finns på bioinnovationer och projektet har undersökt prioritering från politiken. Tillvägagångssätt Projektet har genomförts i ett antal delstudier som belyser området ur olika perspektiv. Betalningsvilja och intresse hos varumärkes ägare i olika branscher. Politiska förutsättningar politiska talespersoners och tjänstemäns intresse samt kartläggning av policys. Internationell utblick och globala trender. Finansiering intresset från finansmarknaden. MARKPOLL Marknadsmässiga och politiska förutsättningar för bioinnovation 5

6 Betalningsvilja Så tänker kunden Det räcker inte att en vara tillgodoser funktionella behov för att kunden ska vara beredd att betala mer. Hur företaget och varumärket som står bakom uppfattas och vilken känsla det skapar är minst lika viktigt. Generellt finns två huvudsakliga inriktningar vid affärsutveckling; antingen satsar man på att skapa stora volymer eller på att differentiera sin produkt för att på så sätt kunna ta ut ett premiumpris. Differentieringen bygger både på rationella och emotionella aspekter. Rationella aspekter är nära kopplade till varans förmåga att tillgodose de funktionella behoven hos kunden. Emotionella aspekter handlar mer om hur varumärket eller företaget bakom varan känns och uppfattas. Forskning visar att de emotionella associationerna har minst lika stor betydelse vid köpbeslutet som de rationella. Och när det gäller viljan att betala mer för en produkt/tjänst visar forskning att det i de flesta branscher är emotionella associationer som främst spelar roll. 1 Viktiga slutsatser För en biobaserad innovation blir det alltså viktigt att förstå vilka rationella aspekter som behöver tillgodoses men också vilka emotionella aspekter som driver viljan att betala ett premiumpris på marknaden. 1 Put your brand to work and boost revenue, Anselmsson/ Bondesson, Lund Research Insight 2011, Lund University School of Economics and Management. MARKPOLL Marknadsmässiga och politiska förutsättningar för bioinnovation 6

7 Internationell utblick USA och Kina. I USA säger sig 5 % av befolkningen vara intresserade av biobaserade alternativ, särskilt unga. Kina har en växande medelklass med ökad medvetenhet om miljö och hälsa. Både Kina och USA satsar på biobaserat. Kina har ett uttalat fokus på att få fram globalt konkurrenskraftiga industrier för att leverera biobaserade material. USA använder offentliga inköp för att skapa en volymmarknad för biobaserade alternativ. Portalen BioPreferred (www. biopreferred.gov) innehåller en inköpskatalog där företag från hela världen har möjlighet att lista sina biobaserade produkter. Myndigheter och federala organisationer ska handla biobaserade alternativt när sådana finns. I Kina drivs utvecklingen av att regeringen utsett bioindustri till en av sju strategiska utvecklingsindustrier som väntas bli nycklar i den ekonomiska utvecklingen. En utmaning är att 95 % i nuläget inte verkar bry sig om biobaserat, enligt siffror från USA. Det blir därför viktigt att hitta rätt kunder och att skapa intresse för biobaserade alternativ. Det finns heller ingen gemensam global standard för vad som är biobaserat vilket är ett potentiellt hinder vid export. Finland och Kanada. Finland satsar på att stimulera efterfrågan och att finansiera pilotanläggningar. Kanada satsar på att forma arbetsgrupper för effektivisering och kraftsamling. Bland annat har grupper som samordnar olika departements arbete med att se över policyutvecklingen startats. Globala trender. Användningen av polymerer ökar, och användningen av biopolymerer ökar snabbare än hela marknaden. Biobaserade polymerer är dock oftare dyrare. I Europa finns det styrmedel för att gynna användningen av biobaserade energislag men nästan inget som gynnar användningen av biobaserade material. Stora varumärkesägare såsom Coca-Cola, Danone, IKEA, Ecover, Henkel, Nestlé, P&G och Tetra Pak är intresserade av biobaserade polymerer som en del i sitt hållbarhetsarbete. Viktiga slutsatser Intresset för biobaserat hos konsumenter ökar men efterfrågan är ännu så länge begränsad. Kina, USA, Finland och Kanada arbetar på olika sätt med att främja en marknad för biobaserade alternativ. Avsaknad av gemensam global standard för vad som är biobaserat kan hindra export. Intervjuer och desktop research samt analys av inköpt standardrapport som årligen sammanställs av Nova Institute i Tyskland. MARKPOLL Marknadsmässiga och politiska förutsättningar för bioinnovation 7

8 Varumärkesägares intresse för biobaserat Miljö och hållbarhet är viktiga frågor för företagen, som också drivs på av konsumenten. Vad som prioriteras varierar mycket beroende på företag och bransch. Även innovation är en prioriterad fråga. Det pratas en del om biobaserat på företagen som varit med i undersökningen men få arbetar i nuläget aktivt med att öka mängden biobaserat i produktionen. Biobaserat upplevs ligga i tiden och ha potential, men också som något förenat med många frågetecken och risker. Drivkrafterna för att engagera sig mer inom området handlar till stor del om huruvida kunderna efterfrågar biobaserade produkter och att samhället ställer högre hållbarhetskrav. Ju närmare konsumenten det biobaserade finns, desto större är intresset hos företagen eftersom man bedömer möjligheten att kompensera högre kostnader med högre intäkter som större. Dock räcker sällan endast miljöargument för att motivera ett premiumpris, det krävs även förbättrad funktion, kvalitet etc. Biobaserade alternativ behöver alltså vara lika bra eller bättre än varan de ersätter. Hindren för att utveckla och använda biobaserat handlar främst om frågetecken när det gäller funktion, kostnader och tillgänglighet tillsammans med en bristande efterfrågan från konsumenterna. Det är tydligt att en förutsättning är att investeringar i biobaserat bekostar sig själva det måste finnas en övertygelse att högre kostnader kan kompenseras med intäktsökningar. För att påverka företagen att utveckla biobaserat är det en förutsättning att innovationsteam, marknad och ledning är engagerad. En initial kontakt kan vara innovationsteamet. Viktiga slutsatser Kraven på lönsamhet är hårda. För att vara beredd att investera i biobaserat krävs att kostnaden täcks av ökade intäkter eller att det finns andra uppsidor snyggare, bättre funktionalitet etc. Ju närmare konsument, desto större intresse från företag. Då kan biobaserat verka som en konkurrensfördel vilket möjliggör premiumpris. Behov av fler bevis och fakta på att biobaserat fungerar. För att presentera en biobaserad innovation bör man träffa både innovationsteam, marknad och ledning. Innovationsteamet är en bra första kontakt. Intervjuer med personer på utvecklings-/innovations-/ marknadsavdelningar inom bilindustri, dagligvaruhandel, möbelindustri, förpackningstillverkare, hudvård- och läkemedelsindustri samt färgindustri. MARKPOLL Marknadsmässiga och politiska förutsättningar för bioinnovation 8

9 Värdekedjor Tillverkare lim Konverterare Varumärkesägare Återförsäljare Viktigaste beslutsfattare angående limval Typisk integration Exempel på värdekedjeanalys, Lim i förpackningar. En snabb analys av en värdekedja visar vilka beslutsfattare som behöver involveras vid innovation. Värdet av att en produkt är biobaserad uppskattas främst av marknadssidan hos en slutkund (varumärkesägare) som då kan använda detta i sin kommunikation för att t.ex. lyfta fram hållbarhet. Detta påverkar vem man bör prata med hos slutkunden för att skapa intresse för sin biobaserade innovation. En förutsättning för att en biobaserad innovation effektivt kunna nå marknaden är att värdekedjan är etablerad och för varje tillämpning bör därför värdekedjan dokumenteras och analyseras för att se möjligheterna att komma in på marknaden. En utmaning med dokumentation och kartläggning av värdekedjor är att se vilka tillämpningar och marknader som är de mest gångbara. Varje värdekedja har sina unika möjligheter och hinder. Viktiga slutsatser Det är främst marknadssidan hos slutkunden som uppskattar värdet av biobaserat. Att dokumentera och analysera etablerade värdekedjor ger en bra bild av hur effektivt en bioinnovation kommer att kunna nå marknaden. Marknadsöversikt över ett antal specifika områden där lignin skulle kunna vara en utgångspunkt. Värdekedjan över marknaden har dokumenterats och analyserats utifrån aktörernas drivkrafter. MARKPOLL Marknadsmässiga och politiska förutsättningar för bioinnovation 9

10 Vi upplever att det finns en stor efterfrågan på nya produkter, gärna produkter som är miljövänliga. I vår bransch är det en stor djungel när det gäller vad som är vad ekologiskt, vegetabiliskt, organiskt, miljövänligt etc. Hur ska kunderna veta och välja utefter dessa parametrar Det är ju jättesvårt! Det är inte så lätt att marknadsföra en egenskap som kan vara en värdehöjare om kunderna inte förstår värdet av det! Hudvård/läkemedel En stor drivkraft är om det biobaserade kan bli en konkurrensfördel. Både branschen och kunderna är ganska skeptiska till att det funkar. Kom tillbaka om år så får vi se! Färg En drivkraft är att vi, vår affär, vårt erbjudande måste vara hållbart i större utsträckning. Det är en stor risk för våra underleverantörer att investera i maskiner och teknik för att börja producera biobaserat. Tänk om det inte går ihop sig? Möbler MARKPOLL Marknadsmässiga och politiska förutsättningar för bioinnovation 10

11 Finansmarknaden Det viktigaste för finansmarknaden är att en innovation ska ge avkastning, dvs. vinst på investerat kapital. Investerares främsta drivkraft är att tjäna pengar till så låg risk som möjligt. Därutöver finns många olika drivkrafter vilket är viktigt att förstå när finansiering sökes. En del kapital är långsiktigt annat kapital är kortsiktigt, en del är kopplat till specifika länder, marknader, branscher etc. Kunskapen om området gröna investeringar och biobaserade investeringar hos investerare är låg och för att locka intresse behövs fler framgångsexempel. Den finansiella marknaden är en marknad med köpare och säljare. En placering i form av en investering ska helst kunna säljas vidare, och allra helst till ett högre pris för att locka kapital till marknaden. Det är svårt om investeringar ska ske i tekniska plattformar där det kanske tar lång tid att få upp ett kassaflöde eller en kundstock. Det behövs fler exempel på framgångsrika, biobaserade innovationsprojekt. Sådana exempel har potential att locka intresse till hela området. För att lyckas krävs ett långsiktigt och strukturerat arbete med att bygga relationer med finansmarknadens olika typer av aktörer. Det tar tid, men är viktigt för framtida tillväxt och omställning till ett mer biobaserat samhälle. Gröna obligationer 2 är en konkret möjlighet för biobaserade innovationer. Göteborgs stad och Skanska är exempel på aktörer som använt denna möjlighet. Viktiga slutsatser Intresset från kapitalister som fokuserar på innovationer inom området är lågt. För att locka intresse behövs fler framgångsrika exempel där projekten gett ekonomisk framgång. Behov av ökat samarbete med finansmarknaden för att förstå varandras behov. Kapital som inte kommer från finansmarknaden utan är kopplat till politiska program i form av FoU-insatser och liknande är svårt att använda till investeringar, fokus blir snarare utredningsarbeten. Intervjuer med aktörer i finansbranschen för att ta reda på hur finansmarknaden ser på möjligheten att investera i biobaserade innovationer. 2 Gröna obligationer innebär att företag och institutioner lånar ut pengar till gröna investeringar. MARKPOLL Marknadsmässiga och politiska förutsättningar för bioinnovation 11

12 Politiska förutsättningar Exempel på politiska stödsystem i Tyskland Instrument Bio- Biogas Träpellets Materialbränsle för elek- för elek- användning, tricitet tricitet eller biobaserade uppvärmning produkter Skattereduktion Ja (Ja) Ja Nej Kvoter (biobränslen, RED) Ja Ja Ja Nej EEG (el, uppvärmning) Ja Ja Ja - Utsläppsrätter (ETS) Ja Ja Ja Nej Marknadsintroduktions- Ja Ja Ja Ja (men löpt ut för program/specialreglering de flesta delar) av marknaden (för smörjmedel, isoleringsmaterial och förpackningar tillverkade av biobaserade plaster) Övrigt (t.ex. program för Ja Ja Ja Nej (CAP reform landsbygdsutveckling) utkast 2011: Ja) Forskning & utveckling Ja Ja Ja Ja Olika stödsystem för energi- och materialanvändning i Tyskland sedan 2000 (Carus et al. 2014). Tabell från Nova Institutes rapport Bio-based Building Blocks and Polymers in the World. Miljö och hållbarhet är viktiga frågor på politisk nivå men är stora och breda områden där biobaserat är en del. Biobaserat är definitivt ett område som är prioriterat, men det finns flera. Att få fram ännu fler områden i samhället som bygger på biobaserade flöden genom att hitta material, produkter och tjänster som görs av förnybara material kan skapa jobb, nya företag och tillväxt samt framför allt och förhoppningsvis mindre klimatbelastning. För kommande potentiella tillväxtområden är de huvudsakliga utmaningarna: Bristande efterfrågan inom många av de områden som undersöks finns inte en uttalad betalningsvilja från marknaden för ett biobaserat alternativ. De första anläggningarna är ofta dyra då det handlar om ny, oprövad teknik. Det skapar osäkra business case. Nya värdekedjor behövs men tar tid när marknadens efterfrågan är svag. Utmaningarna kan mötas genom att skapa samsyn kring hur bioekonomin kan utvecklas där näringslivet får vara en viktig part, genom att öka fokus på biobaserade alternativ i den offentliga upphandlingen för att stärka efterfrågan samt genom att se över skattesystem och regelverk så att de innehåller ett enhetligt regelverk för bioekonomisk tillväxt. Intresse och vilja från konsumenterna lyfts fram som avgörande för en omställning. Konsumenterna i Sverige anses vara medvetna men fortfarande är intresset att betala mer för biobaserat lågt. Kommunerna upplevs vara en maktfaktor och skulle kunna bidra till att snabba på processen. Även EUs regelverk kan vara ett hinder för utvecklingen. Viktiga slutsatser Viktigt att skapa samsyn kring hur bioekonomin kan utvecklas där näringslivet är en viktig part. Offentliga inköp kan hjälpa till att driva efterfrågan. Enhetliga regelverk och skattesystem för bioekonomisk tillväxt behövs. Intervjuer med tjänstemän och politiska talespersoner för att undersöka kunskap och prioriteringar av biobaserade innovationer, samt samlad litteraturstudie och intervjuer för att kartlägga hinder som hämmar utvecklingen av en ännu mer blomstrande bioekonomi i Sverige. MARKPOLL Marknadsmässiga och politiska förutsättningar för bioinnovation 12

13 Slutsatser Biobaserade material, produkter och tjänster är inte en gemensam marknad utan hålls snarare samman av råvarors ursprung och tillverkningsmetoder. Det gör området komplext och svårt att överblicka. Samtidigt är majoriteten av de personer som projektet varit i kontakt med entusiastiska och ser möjligheter. En klassisk marknadsmodell är kännedom/attityd/agerande; för att en person ska köpa måste den först känna till och ha en positiv attityd till erbjudandet. I fallet med biobaserade innovationer är attityden inget problem, däremot kännedomen. Marknadsmässigt: Det har för experterna i projektet varit svårt att hitta personer hos företag längs med värdekedjan som känner till och förstår vad biobaserat är. Men när man hittat rätt är attityden god och personen tämligen insatt. Det finns specialister och ambassadörer lite här och var. Men den breda kännedomen är låg. Politiskt: Kännedomen är tämligen god på en övergripande och generell nivå. På en mer konkret nivå är det dock mer otydligt vad politiken kan göra. Inte minst eftersom området med förnybara råvaror och produkter är komplicerat politiskt inom EU. Framför allt pekar politiken på att en tydligare efterfrågan från marknaden vore den bästa lösningen. Politikerna styrs av den allmänna opinionen vilket gör att opinionsbildning blir viktigt. Finansiellt: Det behövs fler framgångsexempel på biobaserade innovationer som lyckats finansiellt för att öka intresset för hela området. Sammantaget behöver de industriella och finansiella marknaderna projekt som är enkla att kommunicera och ger god avkastning. För att lyckas med detta behöver samarbetet med finansmarknaden förbättras genom bättre ömsesidig förståelse för varandras behov. I sin extrem skulle det kunna handla om marknadsinnovationer av typen märkning och branding av idag biobaserade produkter så att teknisk utveckling inte behöver ske (t.ex. framtagning av innovativa sätt att paketera och lyfta fram viskostextilier, förnybara bränslen, bioplaster etc.) Metodmässigt: Det är tydligt i projektet att olika applikationer kräver olika metodik för att undersöka och hitta marknadspotential. I samarbetet med ligningprojektet där användningsområdena utforskas behövs en mer grundläggande kartläggning av marknadsdynamiken. I samarbetet med konstruktionsprojektet där marknaden är känd och hinder samt potentiella åtgärder kan pekas ut med precision behövs ett annat tillvägagångssätt. Slutsatsen blir att det för varje projekt och prioriterat område är viktigt att identifiera och presentera hinder samt åtgärder för att möta dessa. Metod och form kommer sedan att variera från fall till fall. MARKPOLL Marknadsmässiga och politiska förutsättningar för bioinnovation 13

14 Rekommendationer Kännedomen om biobaserade material, produkter och tjänster och deras fördelar behöver byggas upp bredare för att lyckas bättre inom BioInnovations områden. Detta är den enskilt viktigaste rekommendationen från projektet till BioInnovation. Ett av deluppdragen var att ge BioInnovation förslag på en standard för att hantera marknadsmässiga och politiska förutsättningar för sina områden. Detta är de föreslagna åtgärderna baserat på projektet: Tillgång till snabbare marknadsanalys: Tillse att alla projekt har tillgång till resurser och kompetens att snabbt kartlägga olika marknaders dynamik och aktörer. I mer utforskande projekt behöver den typen av analyser kunna ske snabbt och återkommande när nya idéer uppkommer. En tumregel kan vara att en översiktlig screening bör kunna ske på en kalendermånad och resurser bör finnas att göra detta återkommande. Prioritera kontakt med marknadsavdelningar: Det bör finnas kontakt med marknadsavdelningar, framför allt hos aktörer längre ner i värdekedjan. Allra helst hos de aktörer som har makten i en värdekedja (vilka dessa är skiljer sig från fall till fall). En förstudie bör kunna identifiera dessa aktörer och personer. Dessa personer bör om möjligt ges en funktion där deras åsikter får en styrande roll snarare än att sitta i en referensgrupp. Kortare avkastningshorisont: Förutsatt att BioInnovations intressenter vill, vore det en fördel att prioritera innovationer som snabbt kan nå framgång på marknaden. Detta skulle bidra till att dels sprida kunskap och dels bygga förtroende hos finansmarknad och politik. På sikt kommer det att underlätta för hela området. Det kan antingen handla om snabba marknader ( byta förpackningar av varor ) eller projekt som bygger vidare på befintliga projekt och där industriell finansieringsvilja redan finns så att det relativt snabbt går att få se innovationer på marknaden. På ett gemensamt, strukturellt plan rekommenderar projektet BioInnovation att undersöka intresse och möjligheter att bidra till att få fram märkningar och dylika åtgärder som gör det biobaserade löftet enklare att kommunicera. MARKPOLL Marknadsmässiga och politiska förutsättningar för bioinnovation 14

15 Jag har sagt det många gånger men jag måste säga det igen: det måste vara lönsamt! Vi har supertuffa krav på lönsamhet. Är det inte det, så faller det. Jag tror det finns för få leverantörer i dag som kan leverera bra saker. Det är ju ett hinder i sig, att det inte finns att få tag på. Dagligvaruhandel Om det miljövänliga finns nära slutkunden så blir det en tydligare konkurrensfördel och då kan man också ta betalt på ett annat sätt. Då blir det betydligt mer intressant. Det finns skräck exempel där bilsäten och plaster börjat lukta när det blivit varmt. Det är ju helt uteslutet! Vi måste vara helt säkra på att det inte gör det! Bilar Spännande och en möjlighet att bli ännu mer konkurrenskraftiga genom att producera smartare förpackningar. Materialet måste vara minst lika bra, och ha exakt samma prestanda eller bättre än det fossila som finns i dag. Annars är det inte intressant! Det måste hålla, inte förändras på något sätt etc. Förpackning MARKPOLL Marknadsmässiga Marknadsmässiga och och politiska politiska förutsättningar förutsättningar för för bioinnovation bioinnovation MARKPOLL

16 Referenser Intervjuer Tillväxtverket och den politiska arenan Palm, AnnMarie Relationista Intervjuer SKL samt framtidsministern Palm, AnnMarie Relationista Final Report of Step I_Market Assessments Samenkivi, Katja Pöyry Final Report of Step II_Value Chain Analysis Samenkivi, Katja Pöyry Kvalitativa intervjuer slutmarknader Nes, Åsa Perspektiv undersökningar Brand i byggnader Rudenstam, Susanna Träbyggnadskansliet Internationll Utblick_SixYearPlan Wallin, Michael Six Year Plan Bioekonomi Flack, Martin Copenhagen Economics Riskvilligt kapital inom bioinnovation Movin, Staffan Marknadstekniskt Centrum Bio-based Building Blocks and Polymers in the World Carus, Michael et al Nova Institute MARKPOLL Marknadsmässiga och politiska förutsättningar för bioinnovation 16

Bolagen har ordet. Atlas Copco

Bolagen har ordet. Atlas Copco Bolagen har ordet Hållbart värdeskapandes enkätundersökning är ett viktigt verktyg för att ta tempen på nivån och omfattningen på svenska bolags hållbarhetsarbete. Men i kvantitativa resultat är det ofta

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. EN AV VÅR TIDS STÖRSTA UTMANINGAR För att bromsa växthuseffekten och klimatförändringarna krävs omfattande

Läs mer

Statliga forsknings- och innovationssatsningar - VINNOVAs strategiprocess

Statliga forsknings- och innovationssatsningar - VINNOVAs strategiprocess Statliga forsknings- och innovationssatsningar - VINNOVAs strategiprocess MinBas-dagarna 24-25 Mars 2011 Göran Marklund, Stf GD VINNOVA Bild 1 VINNOVA utvecklar Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt

Läs mer

Östersjöfiske 2020. Sedan konferensen ÖF2020 i Simrishamn i november, har vi ägnat oss åt två saker.

Östersjöfiske 2020. Sedan konferensen ÖF2020 i Simrishamn i november, har vi ägnat oss åt två saker. Östersjöfiske 2020 Hej! Fisk är en fantastisk råvara. Helst skall den vara riktigt färsk och dessutom fångad på ett ansvarsfullt och ekologiskt sätt. Fisk finns nära oss i Östersjön. Vi har kunniga fiskare

Läs mer

ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET

ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET 10 trender om jämställdhetsarbete i Sverige 1. Prioritering Större i ord än handling En studie med 10 trender som visar tempen på jämställdhetsarbete i Sverige, kontrasterad mot

Läs mer

Regionala Godstransportrådet Attitydundersökning Godstransportköpare och Speditörer

Regionala Godstransportrådet Attitydundersökning Godstransportköpare och Speditörer Regionala Godstransportrådet Attitydundersökning Godstransportköpare och Speditörer Januari 2010 Reagera Marknadsanalys AB OM UNDERSÖKNINGEN Upplägg Reagera Marknadsanalys har under december 2009 genomfört

Läs mer

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ 63((&+ (UNNL/LLNDQHQ Ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar för näringspolitik och informationssamhället 0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ Norden digitalt konferens +HOVLQJIRUVGHQRNWREHU

Läs mer

Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet

Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet Test & demo ett sätt att stärka konkurrenskraften för Sverige Filip Kjellgren Agenda 1)Sveriges innovationssystem och utmaningar 2)Testverksamhet

Läs mer

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20 En hjälp på vägen Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra Slutversion 2013-12-20 Elin Törner 1 1. Inledning I denna PM redovisas en uppföljning av projektledarutbildningen

Läs mer

socialdemokraterna.se WORKSHOP

socialdemokraterna.se WORKSHOP socialdemokraterna.se WORKSHOP Innehållsförteckning: Vårt fokus ligger på framtiden!...3 Del 1: Vårt utgångsläge...4 Del 2: Vår nya inriktning, Socialdemokraterna framtidspartiet...8 Del 3: Hur blir vi

Läs mer

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor

Läs mer

Förenklingsjakten Resultat av studien inom hotell- och restaurangbranschen

Förenklingsjakten Resultat av studien inom hotell- och restaurangbranschen Förenklingsjakten Resultat av studien inom hotell- och restaurangbranschen Det ska vara enkelt att starta och driva företag och det är viktigt att de regler som finns är enkla och ändamålsenliga. 1 Resultat

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

Policy Brief Nummer 2011:1

Policy Brief Nummer 2011:1 Policy Brief Nummer 2011:1 Varför exporterar vissa livsmedelsföretag men inte andra? Det finns generellt både exportörer och icke-exportörer i en industri, och de som exporterar kan vända sig till ett

Läs mer

De glömda barnen. En undersökning om skolans och socialtjänstens arbete för barn med missbrukande föräldrar

De glömda barnen. En undersökning om skolans och socialtjänstens arbete för barn med missbrukande föräldrar De glömda barnen En undersökning om skolans och socialtjänstens arbete för barn med missbrukande föräldrar September 2007 Innehållsförteckning Inledning och sammanfattning... 3 Bakgrund och metod... 5

Läs mer

POLICYSAMMANFATTNING FRÅN ENTREPRENÖRSKAPSFORUM VARFÖR SILOTÄNKANDE KAN VARA BRA FÖR INNOVATION

POLICYSAMMANFATTNING FRÅN ENTREPRENÖRSKAPSFORUM VARFÖR SILOTÄNKANDE KAN VARA BRA FÖR INNOVATION POLICYSAMMANFATTNING FRÅN ENTREPRENÖRSKAPSFORUM VARFÖR SILOTÄNKANDE KAN VARA BRA FÖR INNOVATION PS från Entreprenörskapsforum En viktig uppgift för Entreprenörskapsforum är att finna nya vägar att nå ut

Läs mer

Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Näringsdepartementet

Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Näringsdepartementet Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Tidplan och process Arbetsgrupp N-dep Intern beredning Dialog med intressenter Beslut JUN AUG SEPT OKT NOV DEC Industrisamtal

Läs mer

Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt

Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt Lars Wikström 2016-01-22 Nationell myndighet med regional närvaro - 390 medarbetare - nio orter 1 Värt att fundera på Kommer företag att våga investera på platser

Läs mer

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Öppna gränser och frihandel - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Hotet mot Schengensamarbetet Konsekvenser för transportsektorn Det europeiska

Läs mer

6 Sammanfattning. Problemet

6 Sammanfattning. Problemet 6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik

Läs mer

ESF-projekt Värdskap Valdemarsvik

ESF-projekt Värdskap Valdemarsvik Sammanställning kompetenskartläggning ESF-projekt Värdskap Valdemarsvik 2012-05-11 Elisabet Ström Bilagor: Bilaga 1: Intervjumall Bilaga 2: Kompetensbehov per företag sammanställning Sidan 1 av 12 1. Introduktion

Läs mer

Invandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009

Invandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Invandrarföretagare i Sverige och Europa Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Sammanfattning 1 Sammanfattning I denna rapport har möjligheter och hinder för företagandet i Sverige jämförts med motsvarande

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN #4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO #4av5jobb Skapas i små företag. ÖREBRO Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Småbolags export till tillväxtmarknader

Småbolags export till tillväxtmarknader Småbolags export till tillväxtmarknader 2 Om undersökningen Studien är baserad på intervjuer med ca. 570 nyckelpersoner, främst VD:ar, på exporterade företag med följande kriterier: Småföretag:10-49 anställda,

Läs mer

Nyfiken på att jobba över gränserna? Om transnationalitet en sammanfattning av ESF rådets lärplattform 2010 05 11

Nyfiken på att jobba över gränserna? Om transnationalitet en sammanfattning av ESF rådets lärplattform 2010 05 11 Nyfiken på att jobba över gränserna? Om transnationalitet en sammanfattning av ESF rådets lärplattform 2010 05 11 Visionen, äventyret och allvaret i Europatanken Gunnar Anderszon, SKL, Socialfondskommittén

Läs mer

Nytänkande sätt att finansiera vården

Nytänkande sätt att finansiera vården Nytänkande sätt att finansiera vården Social Impact Bonds Gordon Brown skapade 2007 gruppen Council on Social Action Mandat: Uppmuntra innovation och stärka resultattänkande i offentlig sektor Lanserade

Läs mer

Internationella rapporten 2013

Internationella rapporten 2013 Internationella rapporten 2013 Ingvar Eriksson, Svenska Pig Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska parametrar.

Läs mer

De 20 vanligaste frågorna om Svanen

De 20 vanligaste frågorna om Svanen De 20 vanligaste frågorna om Svanen 1. Vilka står bakom Svanen? Hösten 1989 beslöt Nordiska Ministerrådet att införa Svanen, en officiell och gemensam miljömärkning för Norden. I Sverige sköter SIS Miljömärkning

Läs mer

Återvinningsindustriernas remissvar på promemoria Återvinning ur nedlagda avfallsanläggningar (Fi2016/00774)

Återvinningsindustriernas remissvar på promemoria Återvinning ur nedlagda avfallsanläggningar (Fi2016/00774) Stockholm den 1 juni 2016 Återvinningsindustriernas remissvar på promemoria Återvinning ur nedlagda avfallsanläggningar (Fi2016/00774) Om Återvinningsindustrierna Återvinningsindustrierna, ÅI, är en branschförening

Läs mer

UTVÄRDERINGSRAPPORT 2014-03-26

UTVÄRDERINGSRAPPORT 2014-03-26 UTVÄRDERINGSRAPPORT 2014-03-26 Innehållsförteckning Inledning 3 Beskrivning av behov och förutsättningar i projektansökan 5 Kvantitativ utvärderingsinformation 6 Kvalitativ utvärderingsinformation 8 Relevanta

Läs mer

Femton punkter för fler växande företag i Örebro

Femton punkter för fler växande företag i Örebro Örebro Örebro 2010-09-10 Femton punkter för fler växande företag i Örebro Örebro behöver fler nya företag och att mindre företag växer och nyanställer. Därför måste Örebro kommun förbättra servicen och

Läs mer

en urvalsundersökning. en undersökning av företagsklimat eller av var företagen är störst eller mest lönsamma. en utmärkelse till kommunalpolitiker.

en urvalsundersökning. en undersökning av företagsklimat eller av var företagen är störst eller mest lönsamma. en utmärkelse till kommunalpolitiker. Nationell utveckling... 2 Sammanfattning i korthet... 3 Länsutveckling... 5 Boxholms kommun... 6 Linköping kommun... 7 Övriga kommuner...8 Slutsatser och policyförslag... 9 Om Årets Företagarkommun...

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft

Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa

Läs mer

att det t.ex. ofta är billigare att handla nya produkter än att reparera produkten och därmed återanvända och återvinna resurser. Handel och globala

att det t.ex. ofta är billigare att handla nya produkter än att reparera produkten och därmed återanvända och återvinna resurser. Handel och globala Kommittédirektiv Styrmedel för att förebygga uppkomst av avfall i syfte att främja en cirkulär ekonomi Dir. 2016:3 Beslut vid regeringssammanträde den 14 januari 2016 Sammanfattning En särskild utredare

Läs mer

Utvärdering av landsbygdsstöd till häst-, turist- och livsmedelsföretag i Västra Götaland.

Utvärdering av landsbygdsstöd till häst-, turist- och livsmedelsföretag i Västra Götaland. 2011-11-21 Eva Olsson Landsbygdsenheten 031-60 59 82 eva.olsson@lansstyrelsen.se Utvärdering av landsbygdsstöd till häst-, turist- och livsmedelsföretag i Västra Götaland. SAMMANFATTNING. Omsättningen

Läs mer

Företagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre

Företagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre Företagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre Jobs and Society NyföretagarCentrum och SEB har låtit 3 000 personer svara på frågor om hur de ser på det svenska företagsklimatet.

Läs mer

DN Debatt. Så kan Sverige bli ledande nation i resurseffektivitet

DN Debatt. Så kan Sverige bli ledande nation i resurseffektivitet DN Debatt. Så kan Sverige bli ledande nation i resurseffektivitet IVA:s debattartikel inom cirkulär ekonomi 2016 04 30 Återvinningen från textil tillbaka till textil är obetydlig i dag. Ny rapport. Det

Läs mer

Näringslivsprogram för Ljusnarsbergs kommun 2016-2019

Näringslivsprogram för Ljusnarsbergs kommun 2016-2019 Näringslivsprogram för Ljusnarsbergs kommun 2016-2019 2015-12-30 Inledning Syftet med näringslivsarbetet i Ljusnarsbergs kommun är att identifiera förbättrings- och utvecklingsmöjligheter som stödjer och

Läs mer

Koncernkontoret Avdelning regional utveckling

Koncernkontoret Avdelning regional utveckling Koncernkontoret Avdelning regional utveckling Magnus Jörgel Näringslivsutvecklare 0706-676208 Magnus.jorgel@skane.se PM Datum 2014-01-23 Dnr 1301845 1 (5) Utveckling av den Internationella Innovationsstrategin

Läs mer

SLL Juridik och upphandling Upphandlingsavdelningen. Kravspecifikation för. Digitala kommunikationsplattformar,sll1925

SLL Juridik och upphandling Upphandlingsavdelningen. Kravspecifikation för. Digitala kommunikationsplattformar,sll1925 SLL Juridik och upphandling Upphandlingsavdelningen Kravspecifikation för Digitala kommunikationsplattformar,sll1925 Inledning Stockholms läns landstings (SLL) främsta uppgift är att se till att invånarna

Läs mer

Vad är energieffektivisering och hur gör man? Hans Nilsson FourFact AB FSE Ordförande Emeritus

Vad är energieffektivisering och hur gör man? Hans Nilsson FourFact AB FSE Ordförande Emeritus Vad är energieffektivisering och hur gör man? Hans Nilsson FourFact AB FSE Ordförande Emeritus 1. Energi ger oss ljus, kraft och värme Energi (kwh) Mindre energi (färre kwh) Annan Vi använder energi för

Läs mer

Grossisterna. En länk i kedjan för ökad användning av ekologiska och närproducerade varor i den offentliga sektorn

Grossisterna. En länk i kedjan för ökad användning av ekologiska och närproducerade varor i den offentliga sektorn Grossisterna En länk i kedjan för ökad användning av ekologiska och närproducerade varor i den offentliga sektorn Av: Linnéa Iseland Mars - april 2001 På uppdrag/under ledning av: Kristina Sjöholm, projektledare

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen angående EU-kommissionens samråd om bredbandsbehoven efter 2020

Yttrande från Stockholmsregionen angående EU-kommissionens samråd om bredbandsbehoven efter 2020 Yttrande från Stockholmsregionen angående EU-kommissionens samråd om bredbandsbehoven efter 2020 Bakom detta yttrande står Stockholmsregionens Europaförening (SEF) 1 som företräder en av Europas mest konkurrenskraftiga

Läs mer

Näringslivsprogram 2014-2015

Näringslivsprogram 2014-2015 Näringslivsprogram 2014-2015 Programmet har sin utgångspunkt i Måldokument med handlingsplaner 2014, fastställt av fullmäktige. I dokumentet anges bland annat inriktningsmål för att förbättra förutsättningarna

Läs mer

Effekter av konkurrens. Utdrag ur undersökningen om äldreomsorgens framtidsutmaningar

Effekter av konkurrens. Utdrag ur undersökningen om äldreomsorgens framtidsutmaningar Effekter av konkurrens Utdrag ur undersökningen om äldreomsorgens framtidsutmaningar Inledning Innehållet i den här rapporten bygger på djupintervjuer med kommunala chefer (socialchef, äldreomsorgschef,

Läs mer

Policy Brief Nummer 2012:4

Policy Brief Nummer 2012:4 Policy Brief Nummer 2012:4 Export av livsmedel till vilket pris? Exporterande företag sätter ofta olika pris på en vara på olika marknader. Traditionellt tänker man sig att det beror på att företag anpassar

Läs mer

Ett Barnhem Selfhelp- fund Stipendieverksamhet En gåvoverksamhet för fattiga En IT- skola

Ett Barnhem Selfhelp- fund Stipendieverksamhet En gåvoverksamhet för fattiga En IT- skola Stiftelsen Banglabarn grundades 2012, i syfte att utveckla och förbättra förutsättningarna för fattiga människor i Bangladesh. Bakgrunden till Stiftelsen är att Raton Razzak, far till grundaren Leo, fick

Läs mer

Technical visits i Hållbara Umeå. Royne Söderström Project Manager Kompetensspridning i Umeå AB 070-6021426 royne.soderstrom@umea.

Technical visits i Hållbara Umeå. Royne Söderström Project Manager Kompetensspridning i Umeå AB 070-6021426 royne.soderstrom@umea. Technical visits i Hållbara Umeå Royne Söderström Project Manager Kompetensspridning i Umeå AB 070-6021426 royne.soderstrom@umea.se Vi skapar möjligheter för affärer och erbjuder en marknadsplats för dina

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft

Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Sammanfattning Hela Sveriges utvecklingskraft, tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter

Läs mer

Förslag till beslut. Företagsstödet 2016. 2015-11-27 D nr. Styrelsen

Förslag till beslut. Företagsstödet 2016. 2015-11-27 D nr. Styrelsen 2015-11-27 D nr Styrelsen Förslag till beslut Företagsstödet 2016 Förslag till beslut Styrelsen föreslås besluta i enlighet med arbetsutskottets förslag att redovisade principer ska gälla för företagsstödet

Läs mer

Testbäddar inom hälsooch sjukvård och äldreomsorg 2013

Testbäddar inom hälsooch sjukvård och äldreomsorg 2013 UTLYSNING 1 (10) Datum Diarienummer 2013-02-22 2012-00657 Testbäddar inom hälsooch sjukvård och äldreomsorg 2013 Stärkt konkurrenskraft hos företag samt ökad innovationskraft inom hälso- och sjukvård och

Läs mer

Vad vill Moderaterna med EU

Vad vill Moderaterna med EU Vad vill Moderaterna med EU Förstärka Miljö och Fredsfrågan Underlätta för handel Bekämpa internationell brottslighet Varför skall jag som Eksjöbo intressera mig för EU och rösta i EU valet Våra exporterande

Läs mer

Bra lönebildning. Lönen som värdeskapande drivkraft i företagets utveckling - IF Metalls avtalsområde.

Bra lönebildning. Lönen som värdeskapande drivkraft i företagets utveckling - IF Metalls avtalsområde. Bra lönebildning Lönen som värdeskapande drivkraft i företagets utveckling - IF Metalls avtalsområde. 1 Förord IKEM Innovations- och kemiindustrierna i Sverige verkar för en företags- och medarbetarnära

Läs mer

HYRESGÄSTFÖRENINGEN UNDERSÖKNING RÖRANDE ATTITYDERNA TILL OLIKA PRINCIPER FÖR HYRESSÄTTNING

HYRESGÄSTFÖRENINGEN UNDERSÖKNING RÖRANDE ATTITYDERNA TILL OLIKA PRINCIPER FÖR HYRESSÄTTNING HYRESGÄSTFÖRENINGEN UNDERSÖKNING RÖRANDE ATTITYDERNA TILL OLIKA PRINCIPER FÖR HYRESSÄTTNING Om undersökningen Metod: Undersökningen genomfördes via utskick till deltagare i TNS SIFO:s rikstäckande webbpanel

Läs mer

Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4

Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4 Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4 Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda till ett nytt jobb. TSL

Läs mer

Strategiska innovationsområden

Strategiska innovationsområden Strategiska innovationsområden 5 mars 2013 Bild 1 Program 10.00 11.00 Presentation 11.00 12.00 Öppna frågor Bild 2 1 SIO syftet med satsningen Utlysning SIOprogram Utlysning nya agendor inom SIO Vad vi

Läs mer

tillgång till offentlig och kommersiell service och investeringar i kommunikationer och infrastruktur.

tillgång till offentlig och kommersiell service och investeringar i kommunikationer och infrastruktur. Antagen av distriktskongressen 30 november 2013 2 (10) 3 (10) Om vi ska klara framtidens välfärd måste fler jobba. Därför har vi socialdemokrater satt upp ett mål om att Sverige senast år 2020 ska ha EU:s

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL #4av5jobb Skapas i små företag. FYRBODAL Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

Miljödriven affärsutveckling

Miljödriven affärsutveckling Snabbguide till Miljödriven affärsutveckling För alla företag som vet vad de vill men inte hur. -Kan ni vara snäll att tala om vilken väg jag ska gå? -Det beror på vart du vill komma. -Det spelar inte

Läs mer

Internationell policy för Tranemo kommun

Internationell policy för Tranemo kommun Internationell policy för Tranemo kommun 2012-2013 Fastställd av kommunfullmäktige (datum) Innehållsförteckning 1. INLEDNING 2. SYFTE 3. FRAMTIDSBILD 4. ÖVERGRIPANDE MÅL 5. FRAMGÅNGSFAKTORER 6. PRIORITERADE

Läs mer

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen. om behovet av en aktiv regionalpolitik för tillväxt i hela landet.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen. om behovet av en aktiv regionalpolitik för tillväxt i hela landet. Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1753 av Berit Högman m.fl. (S) Regional tillväxt för fler jobb Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

Läs mer

POLICY FÖR SPELARUTVECKLING

POLICY FÖR SPELARUTVECKLING POLICY FÖR SPELARUTVECKLING Stureby SK Vi möts lokalt med stolthet och respekt Policyn beskriver hur spelarutveckling bedrivs i Stureby SK, och hur detta förhåller sig till Svenska Fotbollsförbundets riktlinjer,

Läs mer

Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen

Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen YTTRANDE. 2011-12-14 U2011/776/UH Utbildningsminister Jan Björklund Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Stockholm, 2015-02-1617 Bokslutskommuniké 2014 Hållbart värdeskapande i tillväxtbolag Avyttring av LeanNova Engineering i Trollhättan Viktiga händelser under helåret 2014 och fjärde kvartalet Fouriertransform

Läs mer

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ 1(7) Projektnamn: Dialog för ett lärande Väsby Projekledare: Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ Projektorganisationen är fastställd (styrgrupp, projektgrupp, eventuell referensgrupp) för hela projektet.

Läs mer

Dyrare kollektivtrafik, färre jobb och sämre turtäthet - Konsekvenser av rätt till heltid och en visstidsbegränsning för upphandlad busstrafik

Dyrare kollektivtrafik, färre jobb och sämre turtäthet - Konsekvenser av rätt till heltid och en visstidsbegränsning för upphandlad busstrafik 2015-04-27 Dyrare kollektivtrafik, färre jobb och sämre turtäthet - Konsekvenser av rätt till heltid och en visstidsbegränsning för upphandlad busstrafik Sammanfattning Regeringens mål är att Sverige ska

Läs mer

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens

Läs mer

Den nya mötesplatsen för konkurrenskraft i tillverkande industri

Den nya mötesplatsen för konkurrenskraft i tillverkande industri Den nya mötesplatsen för konkurrenskraft i tillverkande industri Premiär! OKTober 2012 Grace, Love & Understanding Robotautomation AFFÄRER verktygs- Maskiner Lean-baserad tillverkning www.maexpo.se 1 Lean-baserad

Läs mer

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt

Läs mer

Projekt Energieffektivisering i företag Nationell konferens. Malmö, 25 nov 2014 Marit Ragnarsson, Näringslivsenheten, Länsstyrelsen Dalarna

Projekt Energieffektivisering i företag Nationell konferens. Malmö, 25 nov 2014 Marit Ragnarsson, Näringslivsenheten, Länsstyrelsen Dalarna Projekt Energieffektivisering i företag Nationell konferens Malmö, 25 nov 2014 Marit Ragnarsson, Näringslivsenheten, Länsstyrelsen Dalarna Energiintelligent Dalarna - Regional samverkan INNOVATION och

Läs mer

Lönsam verksamhet. Elforsk, 2014-11-05. Elisabeth Darius, tf VD, SIS

Lönsam verksamhet. Elforsk, 2014-11-05. Elisabeth Darius, tf VD, SIS Lönsam verksamhet Elforsk, 2014-11-05 Elisabeth Darius, tf VD, SIS Agenda 1. Standardisering och standarder är lönsamt 1. Alltmer intressant att mäta 2. Vi vet det! 3. Hur har andra mätt? 2. SIS och SIS

Läs mer

RAPPORT December 2014

RAPPORT December 2014 RAPPORT December 2014 Sammanfattning av undersökningen: Så kan ett professionellt styrelsearbete utveckla Dalarnas näringsliv och generera fler arbetstillfällen Finansiärer: Region Dalarna Länsstyrelsen

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Upphandla med sociala hänsyn. En guide för kommunpolitiker och offentliga inköpare

Upphandla med sociala hänsyn. En guide för kommunpolitiker och offentliga inköpare Upphandla med sociala hänsyn En guide för kommunpolitiker och offentliga inköpare Innehåll Inledning upphandlingen som verktyg för att förbättra samhället 3 Vad är upphandling med sociala hänsyn? 4 Varför

Läs mer

! / » det finns en frustration. Trots. blivit något.« : : : /

! / » det finns en frustration. Trots. blivit något.« : : : / Det saknas 1 4 läkare på Sveriges vårdcentraler. Skillnaderna är stora mellan olika landsting, men inte ett enda av dem lever upp till målet: att det ska finnas en fast allmänläkare per 1 5 invånare. Det

Läs mer

finansieringsmöjligheter

finansieringsmöjligheter LIGHTers andra utlysning 2014 Övriga nationella och internationella finansieringsmöjligheter Cecilia Ramberg, Swerea Boel Wadman, Swerea Lättvikt stärker svensk konkurrenskraft Utlysning inom SIO LIGHTer

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND #4av5jobb Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

Vad är Strategisk Planering

Vad är Strategisk Planering Vad är Strategisk Planering Varför behöver man strategisk planering? Vem eller vilka skall vara involverade? Hur gör man? i Strategisk Planering är sjökortet Ett företag i tillväxt behöver en karta att

Läs mer

Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument

Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar , som samfinansieras av Europeiska strukturoch investeringsfonder, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i

Läs mer

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18 1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser

Läs mer

Jönköpings län. In business Nätverk för kvinnliga företagare

Jönköpings län. In business Nätverk för kvinnliga företagare Jönköpings län Här ser du affärs- och innovationsutvecklings i Jönköpings län som drivs inom delprogrammet 1:1, Främja kvinnors företagande 2007 2009. Sammanställningen omfattar inrapporterade fram till

Läs mer

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING SOCIALDEMOKRATERNAS LANDSBYGDSPOLITIK...5 Jobben ska komma i hela Sverige...6 Utbildning och boende...9 Vägar, järnvägar,

Läs mer

Arjeplogs framtid. - en uppmaning till gemensamma krafttag. Populärversion

Arjeplogs framtid. - en uppmaning till gemensamma krafttag. Populärversion Arjeplogs framtid - en uppmaning till gemensamma krafttag Populärversion Förord Utvecklingen i Arjeplog präglas av två, relativt motstående, tendenser. Dels utvecklas delar av näringslivet, främst biltestverksamheten

Läs mer

Nyckeltalsinstitutets. årsrapport 2013

Nyckeltalsinstitutets. årsrapport 2013 Nyckeltalsinstitutets årsrapport 2013 För 18:e året i rad sammanställer Nyckeltalsinstitutet en rad olika personalnyckeltal. För tolfte året presenteras Attraktiv Arbetsgivarindex AVI och för nionde året

Läs mer

SVENSKT KVALITETSINDEX. Energi 2015. SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se

SVENSKT KVALITETSINDEX. Energi 2015. SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se SVENSKT KVALITETSINDEX Energi 2015 SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se 2 För ytterliga information besök vår hemsida (www.kvalitetsindex.se) eller kontakta; Maria Söder telefon: 070 220 89

Läs mer

JÖNKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET

JÖNKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET JÖNKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Policy för internationellt arbete

Policy för internationellt arbete 1/7 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-11-03 121 Gäller fr o m: 2014-11-03 Myndighet: Diarienummer: Kommunstyrelsen KS/2014:368-003 Ersätter: EU-strategi för Strängnäs kommun, 2011-04-26, 126 Ansvarig: Stabsavdelningen

Läs mer

Workshop FÖRPACKNINGAR 2025 FÖRPACKNINGAR IDAG VAD KRÄVS

Workshop FÖRPACKNINGAR 2025 FÖRPACKNINGAR IDAG VAD KRÄVS Workshop FÖRPACKNINGAR FÖRPACKNINGAR Hur interagerar konsumenter med förpackningar idag? Idagsläget är det viktigaste fokuset kring förpackningar att de ska vara säkra i transportkedjan och skydda produkten.

Läs mer

Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 2 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion

Läs mer

EU:s kriterier för miljöanpassad offentlig upphandling av el

EU:s kriterier för miljöanpassad offentlig upphandling av el EU:s kriterier för miljöanpassad offentlig upphandling av el Miljöanpassad offentlig upphandling är ett frivilligt instrument. Detta dokument innehåller de EU-kriterier för miljöanpassad offentlig upphandling

Läs mer

Slutrapport för proj ekt Förstudie Kunskaps- och kompetensutveckling turistföretagare

Slutrapport för proj ekt Förstudie Kunskaps- och kompetensutveckling turistföretagare Slutrapport för proj ekt Förstudie Kunskaps- och kompetensutveckling turistföretagare 1. Projekt Journalnummer: 2009-3121 Projektnamn: Förstudie Kunskaps- och kompetensutveckling turistföretagare Stödmottagare:

Läs mer

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27 Trivsel på jobbet en åldersfråga? 2 Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern bygger på telefonintervjuer med ett representativt urval av svenskar i åldern 20 65 år som arbetar minst halvtid. Jobbhälsobarometern

Läs mer

Tillitsfull KLARTÄNKT

Tillitsfull KLARTÄNKT Tillitsfull KLARTÄNKT SNABBFOTAD Träna dina entreprenöriella förmågor! Världen vi lever i är komplex och vi står inför många utmaningar. Det kräver utveckling av både privata och offentliga organisationer,

Läs mer

Reduktionsplikt en möjlig väg mot en fossiloberoende fordonsflotta. Sören Eriksson

Reduktionsplikt en möjlig väg mot en fossiloberoende fordonsflotta. Sören Eriksson Reduktionsplikt en möjlig väg mot en fossiloberoende fordonsflotta Sören Eriksson Preem Raffinering Export Marknad Står för 80 % av Sveriges raffineringskapacitet 30% av totala raffineringskapaciteten

Läs mer

Individuella utvecklingsplaner

Individuella utvecklingsplaner Ett arbetsmaterial för arbetet med Individuella utvecklingsplaner Barn- och ungdomsförvaltningen 2004-09-17 1 Innehåll Inledning, Syfte 3 Mål, Innehåll, Struktur, Uppföljning, Förvaring 4 Överlämnande,

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005 Endast hälften av småföretagen förbereder sig för morgondagen Vartannat svensk småföretag med färre än 50 anställda förbereder sig för nästa generation

Läs mer

Jordbruksverkets analys har i sig själv ett stort läsvärde, inte minst för

Jordbruksverkets analys har i sig själv ett stort läsvärde, inte minst för J O R D B R U K S V E R K E T : Krisberedskapen ska fungera i alla lägen TOMAS ERIKSSON Krisberedskapen ska fungera i alla lägen, inte bara vid ett eller två scenarion. Det är utgångspunkten i Jordbruksverkets

Läs mer

BORÅS 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET

BORÅS 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET BORÅS 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

3.3.8 DEN KOMMUNALA FINANSIERINGSPRINCIPEN

3.3.8 DEN KOMMUNALA FINANSIERINGSPRINCIPEN 3.3.8 DEN KOMMUNALA FINANSIERINGSPRINCIPEN STELLAN MALMER OCH PATRIK ZAPATA Finansieringsprincipen innebär att staten inte skall ålägga kommuner och landsting nya uppgifter utan att de får möjlighet att

Läs mer