Information till familjehem. Norrköpings Kommun 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Information till familjehem. Norrköpings Kommun 2012"

Transkript

1 Norrköpings Kommun 2012 Information till familjehem Vi hoppas att all fakta stämmer men kan inte garantera detta eftersom det hela tiden händer nya saker som påverkar familjehemsvården. Tveka inte att kontakta oss om du upptäcker felaktigheter eller om du vill veta mer.

2 Innehållsförteckning ATT VARA FAMILJEHEM... 3 GENOMFÖRANDEPLAN... 3 SKILLNADEN MELLAN FAMILJEHEM OCH VÅRDNADSHAVARE... 3 KONTAKT MED BARNETS FÖRÄLDRAR... 3 FAMILJEHEMMETS UPPGIFT... 4 FAMILJEHEMMET FÅR INTE... 4 FAMILJEHEMMET HAR TYSTNADSPLIKT... 4 KONTAKT MED HANDLÄGGARE... 5 FOLKBOKFÖRING... 5 ÖVERVÄGANDE OCH OMPRÖVNING... 5 ATT SPARA FÖR BARNEN... 5 FAMILJEHEMSAKT... 6 MEDICIN... 6 NAMNBYTE... 6 I SAMBAND MED ATT BARNET FLYTTAR IN... 7 UTRUSTA RUMMET... 7 KOMPLETTERA KLÄDER... 7 INKOMSTBORTFALL... 7 ARVODE... 9 STORLEKEN PÅ ARVODET... 9 SJUKPENNING- OCH PENSIONSGRUNDANDE... 9 A-KASSA OCH SEMESTER... 9 OMKOSTNADSERSÄTTNING GRUNDKOSTNADER TILLÄGGSKOSTNADER OMKOSTNADSERSÄTTNINGEN REDOVISAS TILL SKATTEMYNDIGHETEN ERSÄTTNING FRÅN FÖRSÄKRINGSKASSAN BARNBIDRAG STUDIEBIDRAG FLERBARNSTILLÄGG UNDERHÅLLSSTÖD TILLFÄLLIG FÖRÄLDRAPENNING FÖRÄLDRAPENNING BARNPENSION FÖRSÄKRINGAR HEMFÖRSÄKRING BARNET OLYCKSFALLSFÖRSÄKRING FAMILJEHEMMETS FÖRSÄKRINGSSKYDD ÖVRIGA SAKSKADOR ÖVERFLYTTNING AV VÅRDNADEN SÄRSKILT FÖRORDNAD VÅRDNADSHAVARE DEN FORTSATTA ERSÄTTNINGEN FÖRSÖRJNINGSSKYLDIGHET UNDERHÅLLSBIDRAG OCH UNDERHÅLLSSTÖD BARNPENSION BARNBIDRAG FÖRÄLDRAPENNING VÅRDBIDRAG UMGÄNGE ARV GRUNDERNA I BBIC SYFTET MED BBIC BBIC TRIANGELN BARNETS BEHOV FÖRÄLDRARNAS FÖRMÅGA FAMILJ OCH MILJÖ GRUNDPRINCIPER GENOMSYRAR STÖDSYSTEMET GENOMFÖRANDEPLANEN... 21

3 A T T V A R A F A M I L J E H E M Kapitel 1 Att vara familjehem Ett familjehem har ansvar för barnets vardagliga vård och fostran. Familjehemmet arbetar på uppdrag åt socialnämnden. Familjehemmet samarbetar med barnets föräldrar och barnets socialsekreterare. G E N O M F Ö R A N D E P L A N Vid placering upprättar socialsekreteraren en genomförandeplan i samråd med barnets föräldrar, barnet och familjehemmet. Av planen ska det framgå vilka mål som gäller för placeringen och när och hur dessa skall följas upp. Vidare ska det framgå hur barnets olika behov ska tillgodoses när det gäller hälso- och sjukvård, förskola och skola. Det ska också framgå hur barnets kontakt med föräldrar och andra för barnet viktiga personer ska kunna tillgodoses. En genomförandeplan tydliggör ansvar och roller mellan familjehem, socialsekreterare, barnet, vårdnadshavaren samt i förekommande fall andra huvudmän. Inte minst viktigt är det att ta till vara föräldrarnas resurser under vårdtiden. Ambitionen är att skapa förutsättningar för att alla parter ska kunna bli delaktiga i vården. S K I L L N A D E N M E L L A N F A M I L J E H E M O C H V Å R D N A D S H A V A R E I de flesta fall har barnets vårdnadshavare begärt eller samtyckt till att barnet placeras i familjehem. Ibland har socialnämnden beslutat om familjehemsplacering mot vårdnadshavarens vilja. Oavsett om placeringen sker med eller utan vårdnadshavarens samtycke så överlämnas den dagliga omsorgen och det vardagliga beslutsfattandet till familjehemmet. Vårdnadshavaren har kvar den juridiska vårdnaden. K O N T A K T M E D B A R N E T S F Ö R Ä L D R A R Det är socialsekreteraren som avgör vilken kontakt barnet ska ha med föräldrar och andra för barnet viktiga personer. Hur den ska utformas måste bedömas från fall till fall beroende på hur gammalt barnet är, orsaken till placeringen och barnets egen inställning till kontakt. 3

4 A T T V A R A F A M I L J E H E M En viktig uppgift för familjehemmet är att hjälpa barnet att genomföra den planering som gjorts upp. Det är också en viktig uppgift för familjehemmet att föräldrarna, utifrån sina förutsättningar, görs delaktiga och ges möjlighet att följa sitt barns utveckling. F A M I L J E H E M M E T S U P P G I F T Familjehemmets uppgift är att ge barnet den vård och fostran föräldrar normalt ger sina barn. Familjehemmet bestämmer om regler som gäller i hemmet t.ex. mat- och sovtider, fickpengar, läxläsning, fritidsaktiviteter. Familjehemmet sköter kontakter med förskola och skola, förebyggande hälsovård, sjukvård och tandvård. Familjehemmet skall informera socialsekreteraren om allt viktigt som händer med barnet och om viktiga förändringar i familjehemmet. F A M I L J E H E M M E T F Å R I N T E Familjehemmet är inte vårdnadshavare och får därför inte fatta beslut i en rad frågor som rör barnet. Vid minsta tveksamhet skall socialsekreteraren tillfrågas. Exempel där familjehemmet inte kan besluta: Söka pass Sjukvård som inte är akut Söka barnpsykiatrisk behandling Tillåta barnet ta hål i öronen, tatuera eller pierca sig Välja skola Barnets kontakt med sina föräldrar och andra närstående Detta är bara några exempel. En vägledning är att tänka om frågan rör vardagen om inte så kontakta socialsekreteraren för råd. F A M I L J E H E M M E T H A R T Y S T N A D S P L I K T Familjehem omfattas inte av sekretesslagstiftningen utan har som regel ett avtal om tystnadsplikt med socialnämnden. Detta innebär att familjehemmet skall vara försiktiga med de uppgifter de får om barnet och dess familj och inte föra dem vidare i onödan. Familjehemsföräldrarna kan liksom vanliga föräldrar diskutera barnet med t.ex. skolan. Är familjehemmet osäkert på om vissa uppgifter kan lämnas ut skall familjehemmet rådgöra med socialsekreteraren. Familjehemmet får inte utan vårdnadshavarens medgivande lägga upp bilder på barnet på internet. 4

5 A T T V A R A F A M I L J E H E M K O N T A K T M E D H A N D L Ä G G A R E Socialsekreteraren är ansvarig för vården i familjehemmet och är den som håller kontakt med det placerade barnet och dess föräldrar. Socialsekreteraren arbetar på ett av de fyra socialkontoren i Norrköping. Familjehemssekreteraren har kontakt med familjehemsföräldrarna och ger dem råd och stöd när det behövs. Det är familjehemssekreteraren som har hand om avtalet och den ekonomiska ersättningen. Familjehemssekreterarna arbetar på familjerätts- och familjehemsenheten. F O L K B O K F Ö R I N G Barn som är placerade i familjehem skall vara folkbokförda där. Undantag kan göras om placeringen förväntas vara kortare än sex månader. Socialsekreteraren gör tillsammans med barnets föräldrar en flyttningsanmälan. Ö V E R V Ä G A N D E O C H O M P R Ö V N I N G Övervägande innebär att handläggaren överlämnar en skriftlig rapport till socialnämnden. I rapporten ska nämnden kunna följa hur vården utvecklats. Nämnden ska sedan bedöma om de förutsättningar som låg till grund för placeringen fortfarande gäller. Övervägandet ger möjlighet för nämnden att göra ändringar i vården på så sätt att barnets bästa tillgodoses. Minst en gång var sjätte månad skall man ta ställning till om vården fortfarande behövs. Omprövning gäller den som vårdas med tvång enligt LVU och ska ske minst var sjätte månad. Syftet med omprövning är att nämnden ska pröva om vården kan upphöra eller övergå till en frivillig placering. Socialnämnden ska överväga frågan om vårdnadsöverflyttning när barn varit placerade i samma familjehem i tre år, se kapitel 7. A T T S P A R A F Ö R B A R N E N Ibland vill familjehemsföräldrarna spara pengar för barnets räkning. Frågan uppkommer då vem som kan disponera dessa pengar. Ett barns vårdnadshavare ansvarar för att barnets pengar används på ett sätt som är till nytta för barnet. Detta gäller oavsett vem som har sparat pengarna och hur barnet har fått tillgång till dem. Det innebär att vårdnadshavare kan komma att använda barnets pengar. Skulle barnet avlida så är det föräldrarna som ärver barnet. De familjehemsföräldrar som vill spara till barnet gör det enklast i sitt eget namn. Familjehemsföräldrarna kan sedan ge barnet pengarna i gåva, exempelvis när barnet blir myndigt. 5

6 A T T V A R A F A M I L J E H E M F A M I L J E H E M S A K T I familjehemmets personakt skrivs alla samtal, brev och möten med socialnämnden in. Här förvaras utredningar och avtal. Akten förvaras på familjerätts- och familjehemsenheten. Uppgifter skyddas av sekretess vilket betyder att den placerade eller föräldrar inte har rätt att ta del av innehållet. M E D I C I N Familjehemmet måste ha en fullmakt för att få ta ut receptbelag medicin till fosterbarnen. Blankett finns att få på apoteket eller så kan man ladda ner den på deras hemsida. För att fullmakten ska gälla i hela Sverige måste vårdnadshavarna följa med och visa legitimation vid inlämnandet av fullmakten. Alternativt om man kan lösa det med hjälp av socialsekreteraren. Högkostnadsskyddet gäller för alla barn i familjehemmet som är under 18 år. Dock måste man säga till på apoteket så att alla barn registreras på samma högkostnadsskydd. N A M N B Y T E Fosterbarn kan få byta till familjehemsföräldrarnas efternamn. Vårdnadshavarna ansöker om namnbyte hos tingsrätten. De biologiska föräldrarnas inställning till namnbyte kommer också att efterfrågas. 6

7 B A R N E T F L Y T T A R I N Kapitel 2 I samband med att barnet flyttar in Familjehemmet kan behöva utrusta det rum barnet skall bo i och ibland har barnet inte tillräckligt med kläder med sig. Barnet behöver inskolas i sitt nya hem och tid att vänja sig. U T R U S T A R U M M E T Många familjehem har troligen redan före placeringen viss möbelutrustning till barnets rum. Tillsammans med familjehemssekreteraren görs en bedömning vad som behöver kompletteras. Utrustningen kommer att tillhöra barnet. Normal komplettering och förnyelse som sedan behöver göras under placeringen bekostas av den löpande omkostnadsersättningen (se kap 4). K O M P L E T T E R A K L Ä D E R Vid placeringen skall barnet vara utrustat med kläder för aktuell årstid. Om barnet inte har tillräckligt med kläder beslutar familjehemssekreterare om ersättning för att familjehemmet skall kunna inhandla det som fattas. Normal komplettering och förnyelse som sedan behöver göras under placeringen bekostas av den löpande omkostnadsersättningen (kap 4). I N K O M S T B O R T F A L L Det är en stor och omvälvande händelse för ett barn att flytta hemifrån och bli placerad i en annan familj. Barnet behöver få tid att anpassa sig till den nya familjen, den nya orten och skolan. Under denna tid behöver en familjehemsförälder ofta finnas vid barnets sida och måste då vara ledig från sitt arbete. Ersättning för förlorad arbetsinkomst för hel- eller deltidstjänstledighet utgår med den faktiska kostnaden, dock maximalt 10 prisbasbelopp. 7

8 B A R N E T F L Y T T A R I N 8

9 E K O N O M I S K E R S Ä T T N I N G Kapitel 3 Arvode Arvodet är en skattepliktig inkomst men familjehemsföräldern har ingen anställning utan är uppdragstagare S T O R L E K E N P Å A R V O D E T Länk till SKL k_documents/11047.pdf Storleken på arvodet beror på hur omfattande familjehemmets arbetsinsats bedöms vara. Norrköping följer Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) rekommendationer för hur arvoden beräknas. Arvodet följer inkomstutvecklingen i vård- och omsorgsyrken. Detta innebär att arvodet omräknas varje år med den procentsats som motsvarar den senast kända genomsnittliga löneökning för dessa yrkesgrupper. S J U K P E N N I N G - O C H P E N S I O N S G R U N D A N D E Arvodet är både sjukpenning- och pensionsgrundande. Arvodet berättigar däremot inte till tjänstepension. Kommunen betalar inte ut sjuklön under de första 14 dagarna i en sjukperiod eftersom det inte föreligger ett anställningsförhållande. Vid sjukdom utges sjukpenning från Försäkringskassan. Familjehemmet skall därför sjukanmäla sig direkt till Försäkringskassan för att få sjukpenning. A - K A S S A O C H S E M E S T E R Uppdraget berättigar inte till semesterlön eller semesterersättning och tiden som familjehem ligger inte till grund för rätt till ersättning från a-kassa. Arvodet redovisas som inkomst i deklarationen. 9

10 E K O N O M I S K E R S Ä T T N I N G 10

11 E K O N O M I S K E R S Ä T T N I N G Kapitel 4 Omkostnadsersättning Omkostnadsersättningen skall täcka de kostnader familjehemmet har för sitt uppdrag. De placerade barnen får inte särbehandlas. Omkostnadsersättningen består av grundkostnader och tilläggskostnader. G R U N D K O S T N A D E R Grundkostnaden grundar sig på Konsumentverkets beräkningar för skäliga levnadskostnader. Det är alltså kostnader som alla barn har. På deras hemsida kan man se kostnaden för barn i olika åldrar: Matkostnader, alla måltider i hemmet Länk till Konsumentverket mentverket.se/shop/22566/ art85/ b1- KOV_kpp_2012.pdf Personlig hygien Kläder och skor Fritid och lek Mobiltelefon Försäkring Till detta kommer gemensamma hushållskostnader: Förbrukningsvaror Hemutrustning Media Hemförsäkring Summorna är beräknade på årsbasis, det vill säga en månad kanske man har mer utgifter för t ex kläder, men en annan månad har man lägre utgifter. Familjehemmen har en ersättning som är lite högre än vad Konsumentverket rekommenderar. Se vidare länken till SKL under rubriken arvode. 11

12 E K O N O M I S K E R S Ä T T N I N G Eftersom barnbidraget/studiebidraget kommer att utbetalas till familjehemmet görs ett avdrag med detta belopp. Ersättningen utgår från att familjehemmet tar emot barnet i sin befintliga bostad, vilket innebär att kostnader för ombyggnationer eller liknande inte beaktas. T I L L Ä G G S K O S T N A D E R Till grundkostnaden, dvs de kostnader som alla barn har, kommer kostnader speciellt för det placerade barnet. Dessa kostnader kallas för tilläggskostnader. Exempel på tilläggskostnader: Läkarvård, tandvård och glasögon Barntillsyn Semesterresor Kontakter med barnets föräldrar Andra kostnader som inte alla barn har Andra kostnader som är mer av engångskaraktär: Dator Cykel Mobiltelefon För samtliga tilläggskostnader gäller en särskild prövning som familjehemssekreterare gör i samråd med barnets socialsekreterare. O M K O S T N A D S E R S Ä T T N I N G E N R E D O V I S A S T I L L S K A T T E M Y N D I G H E T E N Avdrag ivat/skatter/arbeteinkomst/av drag/avdragslexikon/v.4.5fc8c a4ba1d ht ml Omkostnadsersättningen redovisas på kontrolluppgift till skattemyndigheten. Inga avdrag för preliminär skatt görs. Familjehemmet yrkar själva på avdrag för omkostnadsersättningen Avdrag får göras för den ersättning som överstiger 5000 kronor och det görs under Avdrag-Tjänst, övriga utgifter. Omkostnadsersättningen är inte sjukpenning- eller pensionsgrundande. 12

13 E R S Ä T T N I N G F R Å N F Ö R S Ä K R I N G S K A S S A N Kapitel 5 Ersättning från Försäkringskassan Ersättningarna från Försäkringskassan till familjehem är inte desamma som utbetalas till barns vårdnadshavare B A R N B I D R A G Barnbidraget skall normalt utbetalas till familjehemmet. Barnbidrag utbetalas till och med det kvartal barnet fyller 16 år. S T U D I E B I D R A G När ett barn fyllt 16 år ersätts barnbidraget med studiebidrag om barnet studerar och har tillräcklig närvaro i skolan. Studiebidraget betalas ut av Centrala studiestödsnämnden, CSN, månadsvis förutom juli och augusti månad. Studiebidrag betalas normalt ut tills barnet slutar gymnasiet. Fram till myndighetsdagen utbetalas studiebidraget till familjehemmet. Därefter får den unge själv sitt studiebidrag. F L E R B A R N S T I L L Ä G G Flerbarnstillägg betalas inte ut till familjehemsföräldrar. U N D E R H Å L L S S T Ö D Som familjehem har man inte rätt till underhållsstöd för det placerade barnet. T I L L F Ä L L I G F Ö R Ä L D R A P E N N I N G Länk till VAB se/privatpers/foralder/barnet_ sjukt Om ett barn blir sjukt kan familjehemsförälder få ersättning från Försäkringskassan för att vara hemma med barnet. Tillfällig föräldrapenning beräknas på familjehemsförälderns sjukpenninggrundande inkomst och ersättningen är 80% av denna. 13

14 E R S Ä T T N I N G F R Å N F Ö R S Ä K R I N G S K A S S A N F Ö R Ä L D R A P E N N I N G Föräldrapenning är den ersättning föräldrar får för att kunna vara hemma med sina små barn i stället för att arbeta. Familjehemsföräldrar kan inte få föräldrapenning. Den betalas bara ut till barnets föräldrar eller till särskilt förordnad vårdnadshavare som har vårdnaden om barnet. Föräldrapenning betalas också ut till den eller de som tar emot ett barn i syfte att adoptera det. När små barn placeras i familjehem ersätter socialnämnden i stället den arbetsinkomst familjehemsföräldern förlorar. Familjehemsföräldrar har inte rätt till tjänstledighet på samma sätt som föräldrar har under barnets första år. B A R N P E N S I O N Barn har rätt till barnpension om den ena föräldern eller båda föräldrarna är avlidna. Barnpension betalas ut av Pensionsmyndigheten. Barnpension betalas inte ut till familjehemsföräldrarna. För att säkerställa att pensionen kommer det placerade barnet tillgodo är socialnämnden skyldig att göra en anmälan till överförmyndaren. Överförmyndaren beslutar därefter hur barnets pengar och andra tillgångar skall placeras och får användas så att de kommer barnet tillgodo. 14

15 F Ö R S Ä K R I N G A R Kapitel 6 Försäkringar Det är viktigt att familjehemmet ser över sitt försäkringsskydd. H E M F Ö R S Ä K R I N G Familjehemmet förbinder sig att ha en hemförsäkring. Det är viktigt att familjehemmet förvissar sig att också det placerade barnet omfattas av försäkringen. Det är försäkringstagaren som gör anmälan till försäkringsbolaget. Om barnet förorsakat skador som omfattas av hemförsäkringen ersätter socialnämnden familjehemmet för självrisken. B A R N E T O L Y C K S F A L L S F Ö R S Ä K R I N G Alla barn som är placerade av Norrköping är olycksfallsförsäkrade. Barnet har inte genom socialnämnden en sjukförsäkring. F A M I L J E H E M M E T S F Ö R S Ä K R I N G S S K Y D D Familjehemmet omfattas inte av kollektiva försäkringar avseende olycksfall och arbetsskada som gäller för anställda. Familjehemmet måste själv se över sitt försäkringsskydd och avgöra om det behöver kompletteras. Ö V R I G A S A K S K A D O R Det är socialnämndens ambition att ersätta familjehemmet för de skador barnet orsakar. I första hand skall familjehemmets egna försäkringar täcka skadorna och socialnämnden kan ersätta eventuella självrisker. Kommunen har i botten en ansvarsförsäkring som kan träda in om ingen annan försäkring täcker skadorna. Det blir detta försäkringsbolag som värderar uppkomna skador och tar ställning till om ersättning kan betalas ut. En bedömning görs alltid utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. 15

16 F Ö R S Ä K R I N G A R 16

17 Ö V E R F L Y T T N I N G A V V Å R D N A D E N Kapitel 7 Överflyttning av vårdnaden När ett barn varit placerat i samma familjehem i tre år skall socialnämnden överväga om det finns skäl att ansöka om överflyttning av vårdnaden till familjehemsföräldrarna. Ett sådant övervägande kan dock övervägas tidigare. S Ä R S K I L T F Ö R O R D N A D V Å R D N A D S H A V A R E De familjehemsföräldrar som utses till särskilt förordnade vårdnadshavare får samma befogenheter som en förälder. Det blir deras ansvar att barnet får en god omvårdnad och växer upp under goda trygga förhållanden. De beslutar om barnets skolgång och att barnet får en tillfredsställande utbildning, ser till att barnet får den hälso- och sjukvård som behövs och att barnet har ett lämpligt umgänge med sina föräldrar och andra närstående. Om det i framtiden blir aktuellt med stöd- och hjälpinsatser skall de särskilt förordnade vårdnadshavarna ansöka om det i den kommun de bor. Det är under vissa omständigheter möjligt för barnets föräldrar att få tillbaka vårdnaden. D E N F O R T S A T T A E R S Ä T T N I N G E N Den kommun som gjort placeringen får fortsätta att utbetala en ersättning som motsvarar vad familjehemmet tidigare fått i arvode- och omkostnadsersättning. Denna ersättning skall reduceras med pengar som kommer från annat håll t.ex. underhållsbidrag, underhållsstöd, pension, vårdbidrag, barnbidrag, avkastning av kapital och socialförsäkringsförmåner. Detta regleras i ett avtal. 17

18 Ö V E R F L Y T T N I N G A V V Å R D N A D E N F Ö R S Ö R J N I N G S S K Y L D I G H E T Barnets föräldrar har kvar sin försörjningsskyldighet trots att vårdnaden flyttas. Familjehemsföräldrarna har ingen försörjningsskyldighet när de blir särskilt förordnade vårdnadshavare. U N D E R H Å L L S B I D R A G O C H U N D E R H Å L L S S T Ö D Barnets föräldrar är försörjningsskyldiga och skall betala underhåll för barnet till de särskilt förordnade vårdnadshavarna. Underhållsbidraget skall fastställas i dom eller avtal mellan barnets föräldrar och de särskilt förordnade vårdnadshavarna. Om barnets föräldrar inte betalar det fastställda underhållsbidraget skall de särskilt förordnade vårdnadshavarna ansöka om underhållsstöd hos försäkringskassan. Två underhållsstöd kan utbetalas eftersom båda föräldrarna är försörjningsskyldiga. B A R N P E N S I O N De särskilt förordnade vårdnadshavarna skall ansöka om och uppbära barnpension om den ena eller båda föräldrarna är avlidna. Det kan även förekomma andra pensionsförmåner. De särskilt förordnade vårdnadshavarna får använda alla typer av pensioner i sin helhet till barnets behov. B A R N B I D R A G Allmänt barnbidrag utbetalas till de särskilt förordnade vårdnadshavarna. F Ö R Ä L D R A P E N N I N G De särskilt förordnade vårdnadshavarna har rätt till föräldrapenningförmåner på samma sätt som ett barns föräldrar. V Å R D B I D R A G De särskilt förordnade vårdnadshavarna har rätt till vårdbidrag på samma sätt som ett barns föräldrar. U M G Ä N G E Barnets behov av umgänge med föräldrar och närstående minskar inte i och med överflyttningen av vårdnaden. Det är de särskilt förordnade vårdnadshavarna som i första hand är ansvariga för att umgänget fungerar på ett tillfredsställande sätt. A R V Barnet ärver sina föräldrar. Vill de särskilt förordnade vårdnadshavarna att barnet skall ärva dem måste de reglera detta i testamente. 18

19 G R U N D E R N A I B B I C Kapitel 8 Grunderna i BBIC BBIC är en utredningsmetod som är en viktig när socialsekreterare och familjehemssekreteraren gör sina utredningar. BBIC betyder Barnets Behov i Centrum. Texten bygger på Socialstyrelsens presentation av BBIC. S Y F T E T M E D B B I C Syftet med BBIC är att stärka barnperspektivet och delaktigheten för barn, unga och deras familjer. Systemet ska också skapa enhetlighet över landet samt förbättra och bibehålla kvaliteten i den sociala barn- och ungdomsvården. B B I C T R I A N G E L N Triangeln visar hur viktig helhetssynen är för att förstå barnets situation och för att uppnå resultat. BBIC ger stöd i att kartlägga de tre sidorna och se hur de samspelar med varandra. Utgångspunkten för utredningen är att ta reda på barnets behov, om föräldrarna kan tillgodose behoven och hur föräldrarnas eventuella problem påverkar barnet. I BBIC betonas också omgivningens betydelse, det vill säga familjoch miljöfaktorerna. Dessa påverkar såväl barns och ungas utveckling som föräldrarnas möjligheter att tillgodose barnens behov. 19

20 G R U N D E R N A I B B I C B A R N E T S B E H O V Barnets behov är utgångspunkten och visas på triangelns första sida.. Nedanstående behov beskrivs med hjälp av barnet eller den unge, föräldrar och andra personer som har kunskap om barnet: hälsa utbildning (inklusive fritid) känslo- och beteendemässig utveckling identitet familj och sociala relationer socialt uppträdande klara sig själv F Ö R Ä L D R A R N A S F Ö R M Å G A Föräldrarnas förmåga är triangels andra sida. Den visar föräldrarnas förmåga att tillgodose sitt barns behov och stödja hans eller hennes utveckling på ett lämpligt sätt vilket är avgörande för barnets hälsa och utveckling. Att bedöma föräldrarnas omsorgsförmåga är ofta en central del av utredningarna. Föräldrarnas förmåga att tillgodose barnets eller den unges behov beskrivs utifrån områdena: grundläggande omsorg säkerhet känslomässig tillgänglighet stimulans vägledning och gränssättning stabilitet. Det är också denna sida familjehemssekreteraren använder när blivande familjehem utreds. F A M I L J O C H M I L J Ö I triangelns tredje sida betonas omgivningens betydelse, det vill säga familje- och miljöfaktorerna. Dessa påverkar såväl barns och ungas utveckling, som föräldrarnas möjligheter att tillgodose dessa behov. De faktorer som identifierats som viktiga är familjens bakgrund och situation familjenätverk boende arbete ekonomi familjens sociala integrering lokalsamhällets resurser. Även dessa faktorer är viktiga i en familjehemsutredning 20

21 G R U N D E R N A I B B I C G R U N D P R I N C I P E R G E N O M S Y R A R S T Ö D S Y S T E M E T BBIC tar sin utgångspunkt i ett antal grundprinciper framtagna inom ramen för det engelska forsknings- och utvecklingsarbetet. Grundprinciperna bygger på en värdegrund, teori och metodsyn som är i linje med aktuell svensk barnavårdsforskning, lagstiftning och praxis. BBIC:s grundprinciper utgår från barn och unga i centrum teoretiska utgångspunkter utvecklingsekologisk syn och andra teorier om barns och ungas utveckling likvärdiga möjligheter för alla barn samarbete med barn och deras familjer samverkan mellan myndigheter vid utredning och bedömning av insatser identifiera resurser och brister insatser under utredningens gång utredningen som utgångspunkt för planering och uppföljning av insatser kunskap och beprövad erfarenhet. Principen om barn och unga i centrum ska ses som överordnad utifrån syftet med BBIC. Barnets bästa ska alltid beaktas, utredas och redovisas i arbetet. G E N O M F Ö R A N D E P L A N E N Genomförandeplanen ska säkerställa att barnet verkligen får den hjälp som man i utredningen har uppmärksammat. Det är alltid handläggande socialsekreterare som ansvarar för att en genomförandeplan upprättas. Den socialsekreterare som upprättar genomförandeplanen är också oftast den som följer upp insatsen. Genomförandeplanen följs upp och omarbetas med ett intervall som de inblandade kommer överens om, vid placering minst var 6:e månad. 21

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Läs mer

ATT VARA FAMILJEHEM... 3 Socialnämndens åtagande:... 3 Familjehemmets åtagande:... 3

ATT VARA FAMILJEHEM... 3 Socialnämndens åtagande:... 3 Familjehemmets åtagande:... 3 2015-03-03 Innehållsförteckning ATT VARA FAMILJEHEM... 3 Socialnämndens åtagande:... 3 Familjehemmets åtagande:... 3 TVÅ LAGAR STYR PLACERINGAR AV BARN... 4 Socialtjänstlagen SoL (frivilligt bistånd)...

Läs mer

Riktlinjer för ersättning och villkor vid familjehemsvård av barn och unga

Riktlinjer för ersättning och villkor vid familjehemsvård av barn och unga 2009-11-25 Socialförvaltningen Inga-Stina JohanssonIndivid- och familjeomsorg Socialnämnden Riktlinjer för ersättning och villkor vid familjehemsvård av barn och unga Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV FAMILJEHEM

RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV FAMILJEHEM SOCIALFÖRVALTNINGEN Charlotte Bergström, 0554-194 50 charlotte.bergstrom@kil.se 2015-05-13 Beslutade av SN 84 2015-05-20 RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV FAMILJEHEM INDIVID-OCH FAMILJEOMSORGEN I KILS KOMMUN

Läs mer

VÅRDNADSÖVERFLYTTNING

VÅRDNADSÖVERFLYTTNING VÅRDNADSÖVERFLYTTNING Sammanställning av uppgifter kring vårdnadsöverflyttade barn Vi har idag 2013-01-09 gjort 70 vårdnadsöveflyttningar på placerade barn. Första vårdnadsöverflyttningen jml FB 6:8 gjordes

Läs mer

Information om en utredning

Information om en utredning Information om en utredning - Information om utredningar enligt socialtjänstlagen 11 kap. 1 Hofors kommun 2009 Varför görs en utredning? Orsaken till att socialtjänsten inleder en utredning kan vara att:

Läs mer

Dnr SN11/72. Riktlinjer för placeringar av barn och unga. Antagen av Socialnämnden

Dnr SN11/72. Riktlinjer för placeringar av barn och unga. Antagen av Socialnämnden Dnr SN11/72 Riktlinjer för placeringar av barn och unga Gäller fr o m den 1 januari 2012 Dnr SN11/72 2/13 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition av familjehem... 3 Syfte... 3 Barnperspektivet och

Läs mer

Ensamkommande barn och unga

Ensamkommande barn och unga 2011-05-11 SIDAN 1 Ensamkommande barn och unga Vad gör socialtjänsten? Ingrid Persson enhetschef, Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning, Stockholm telefon 08 508 01 360 ingrid.persson@stockholm.se Föräldrakontakt.

Läs mer

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet.

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet. September 2012 RUTIN FÖR ATT ANSÖKA OM SÄRSKILD FÖRORDNAD VÅRDNADSHAVARE (SFV) FÖR ENSAMKOMMANDE BARN När ett barn som har kommit till Sverige utan vårdnadshavare får permanent uppehållstillstånd (PUT)

Läs mer

Ersättningar och villkor vid familjehemsvård av barn,unga och vuxna, vårdnadsöverflyttningar m.m

Ersättningar och villkor vid familjehemsvård av barn,unga och vuxna, vårdnadsöverflyttningar m.m Bilaga till tidningen Familjehemmet nr 4 2006 2006:76 Ersättningar och villkor vid familjehemsvård av barn,unga och vuxna, vårdnadsöverflyttningar m.m Ersättningar och villkor vid familjehemsvård är av

Läs mer

Riktlinjer för familjehemsersättningar

Riktlinjer för familjehemsersättningar Individ- och familjenämnd 2011-06-21 Sid 1 Riktlinjer för familjehemsersättningar Individ- och familjenämnd 2011-06-21 Sid 2 1. Inledning Individ- och familjenämnden har under årens lopp till största delen

Läs mer

Information om försörjningsstöd

Information om försörjningsstöd Information om försörjningsstöd Antagen av socialnämnden 2008-03-19 VAD ÄR FÖRSÖRJNINGSSTÖD? Den som inte kan försörja sig genom inkomst eller på annat sätt, har rätt till försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen

Läs mer

Ang: Ersättning för omkostnad avseende dygnsplacerade barn med barnpension

Ang: Ersättning för omkostnad avseende dygnsplacerade barn med barnpension Särskilt yttrande Vård-och omsorgsberedningen 2014-11-06 Ang: Ersättning för omkostnad avseende dygnsplacerade barn med barnpension STK-2014-1019 "Då barn är placerade i dygnsvård har föräldern en ersättningsskyldighet

Läs mer

Information om ekonomiskt bistånd

Information om ekonomiskt bistånd Information om ekonomiskt bistånd Du är välkommen Till Datum.Kl Om du får förhinder ring återbud, tfn 0144-350 03 eller skicka e-post till ifo@odeshog.se Postadress Besöksadress Ödeshögs kommun Storgatan

Läs mer

Riktlinjer för familjehemsvård

Riktlinjer för familjehemsvård Riktlinjer för familjehemsvård 1(49) Innehållsförteckning 1 ÖVERGRIPANDE INFORMATION... 7 1.1 Inledning... 7 1.2 Riktlinjernas syfte och innehåll... 7 1.3 Definition... 7 2 SOCIALNÄMNDENS ÖVERGRIPANDE

Läs mer

Krav på er som familjehem

Krav på er som familjehem Att bli Familjehem För de barn i Lund som av någon anledning inte kan bo kvar hemma är en placering i familjehem ett mycket fint alternativ. Det kan handla om både kortare och längre placeringar och ibland

Läs mer

Förstudie av familjehem

Förstudie av familjehem www.pwc.se Revisionsrapport Stefan Wik Förstudie av familjehem Hultsfreds kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2. Metod... 1 2. Iakttagelser...2 2.1. Om familjeenheten och

Läs mer

Ekonomiskt bistånd. Information från Tranås kommun

Ekonomiskt bistånd. Information från Tranås kommun Ekonomiskt bistånd Information från Tranås kommun Vem har rätt till ekonomiskt bistånd? Rätten till försörjningsstöd bestäms av socialtjänstlagen. Om du eller din familj har svårigheter att klara ekonomin

Läs mer

Information från. Askersunds kommun Socialförvaltningen FÖRSÖRJNINGSSTÖD. www.askersund.se

Information från. Askersunds kommun Socialförvaltningen FÖRSÖRJNINGSSTÖD. www.askersund.se Information från Askersunds kommun Socialförvaltningen FÖRSÖRJNINGSSTÖD www.askersund.se Försörjningsstöd vad är det? Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt

Läs mer

Överförmyndarens information till dig som är särskilt förordnad vårdnadshavare och förmyndare

Överförmyndarens information till dig som är särskilt förordnad vårdnadshavare och förmyndare Överförmyndarens information till dig som är särskilt förordnad vårdnadshavare och förmyndare Överförmyndarkansliet Motala, Mjölby, Vadstena och Ödeshögs kommuner Särskilt förordnad vårdnadshavare och

Läs mer

God man för ensamkommande barn

God man för ensamkommande barn Överförmyndarnämnden 1 (5) 2009-03-19 God man för ensamkommande barn Genom särskild lagstiftning föreskrivs att en god man för ensamkommande barn och barn som har blivit ensamma i Sverige skall utses så

Läs mer

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren Rapport 2013 Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren rapport 2013-04-10 2(13) Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 4 2. Metod... 4 3. Sammanfattning...

Läs mer

Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås

Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås Anna Hollander Vårdnaden om barn Vårdnaden om ett barn

Läs mer

1. Skillnad mellan god man och förvaltare

1. Skillnad mellan god man och förvaltare VÄNERSBORGS ÖVERFÖRMYNDARNÄMND INFORMERAR ANSÖKAN OM GOD MAN ELLER FÖRVALTARE För att godmanskap eller förvaltarskap skall kunna anordnas och en god man eller förvaltare förordnas krävs att de förutsättningar

Läs mer

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn TILLSYNSRAPPORT 1 (8) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen

Läs mer

Övrigt försörjningsstöd som kan ansökas om och som inte ingår i riksnorm

Övrigt försörjningsstöd som kan ansökas om och som inte ingår i riksnorm Rätt till ekonomiskt bistånd/försörjningsstöd Beslutet innebär alltid en bedömning. Försörjningsstödet omfattar det mest grundläggande behoven som mat, boende kostnader, kläder, sjukvårds- och läkemedelskostnader,

Läs mer

Information om försörjningsstöd. socialtjänsten

Information om försörjningsstöd. socialtjänsten Information om försörjningsstöd socialtjänsten Arbetsgången vid ansökan om försörjningstöd Korrekt ifylld ansökan lämnas in Utredning & Arbetsplan Beräkning: Normbelopp minus inkomster = Försörjningsstöd

Läs mer

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå Information till er som funderar på att bli familjehem Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård Boden, Kalix, Luleå och Piteå 1 Välkommen till vår informationssida! Ring gärna så får vi informera och

Läs mer

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn RIKTLINJE Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn Dokumentets syfte Syftet med riktlinjerna är att säkerställa att ensamkommande barn som placerats i Nacka kommun får en rättssäker handläggning.

Läs mer

Information om ekonomiskt bistånd. - i Hofors kommun

Information om ekonomiskt bistånd. - i Hofors kommun Information om ekonomiskt bistånd - i Hofors kommun Hofors kommun 2009 Rätten till bistånd I 4 kap. 1 Socialtjänstlagen (SoL) regleras den enskildes rätt till bistånd. Ekonomiskt bistånd är inkomst- och

Läs mer

ansöka om god man eller förvaltare

ansöka om god man eller förvaltare Överförmyndarnämnden Information ansöka om god man eller förvaltare Viktigt att känna till om godmanskap Godmanskap är en frivillig insats som förutsätter samarbete mellan den gode mannen och huvudmannen.

Läs mer

Försörjningsstöd när du inte kan försörja dig själv

Försörjningsstöd när du inte kan försörja dig själv Försörjningsstöd när du inte kan försörja dig själv Försörjningsstöd Om du inte själv kan försörja dig och din familj kan du ansöka om försörjningsstöd. Försörjningsstöd Försörjningsstöd (ofta kallat socialbidrag)

Läs mer

Rutiner och checklista vid rekrytering av familjehem

Rutiner och checklista vid rekrytering av familjehem Rutiner och checklista vid rekrytering av familjehem Rutinerna följer Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2012:11 (S), Checklistan förvaras, efter att den fyllts i och undertecknats, i

Läs mer

Översyn av riktlinjer för barn och ungdomar i familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende (HVB)

Översyn av riktlinjer för barn och ungdomar i familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende (HVB) SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-08-27 SN-2013/3437.719 1 (2) HANDLÄGGARE gunnel.hartvig-egebark@huddinge.se Socialnämnden Översyn av riktlinjer för barn

Läs mer

Alla inkomster påverkar rätten till försörjningsstöd

Alla inkomster påverkar rätten till försörjningsstöd Försörjningsstöd Försörjningsstöd är ett ekonomiskt bistånd som betalas ut av kommunens socialtjänst. Alla som bor i Sverige och inte kan försörja sig själva eller bli försörjda på annat sätt har rätt

Läs mer

familjehemsgruppen Bli en värdefull extraförälder

familjehemsgruppen Bli en värdefull extraförälder familjehemsgruppen Bli en värdefull extraförälder 1 Vad är familjehem, förstärkt familjehem, kontaktfamilj och jourhem? Familjehem, förstärkt familjehem, kontaktfamilj och jourhem är vanliga hem som på

Läs mer

Socialtjänsten arbete med utsatta barn och ungdomar. Barn och ungdomar som far illa och tillsammans med deras föräldrar är i behov av stöd

Socialtjänsten arbete med utsatta barn och ungdomar. Barn och ungdomar som far illa och tillsammans med deras föräldrar är i behov av stöd Socialtjänsten arbete med utsatta barn och ungdomar Barn och ungdomar som far illa och tillsammans med deras föräldrar är i behov av stöd Socialtjänstens möjligheter och begränsningar Lagar styr socialtjänstens

Läs mer

Tips och trix för din vardagsekonomi

Tips och trix för din vardagsekonomi Tips och trix för din vardagsekonomi Budget- och hyresrådgivningen i Malmö Inkomster Se till att du har rätt inkomster och bidrag. Saknar du inkomst eller har väldigt låg inkomst? Då kanske du har rätt

Läs mer

Samarbetssamtal. Ett stöd för föräldrar vid separation

Samarbetssamtal. Ett stöd för föräldrar vid separation Alla kommuner ska kunna erbjuda samarbetssamtal till föräldrar som ska eller har separerat, eller som inte har levt tillsammans. I den här foldern beskrivs kortfattat vad samarbetssamtal är. Samarbetssamtal

Läs mer

Utdrag ur föräldrabalken

Utdrag ur föräldrabalken Utdrag ur föräldrabalken Inledande bestämmelser 1 Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig

Läs mer

Ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd)

Ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd) Ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd) Alla som bor i Sverige och inte kan försörja sig eller bli försörjda på annat sätt har rätt att söka försörjningsstöd. Det betalas ut av kommunens socialförvaltning.

Läs mer

Ekonomiskt bistånd. i Lessebo kommun

Ekonomiskt bistånd. i Lessebo kommun Ekonomiskt bistånd i Lessebo kommun Rätten till bistånd Rätten till bistånd (stöd) regleras i 4 kap, 1, Socialtjänstlagen (SoL). Rättigheten förutsätter dock att man inte själv kan tillgodose sina behov

Läs mer

Lättläst. Till alla barnfamiljer

Lättläst. Till alla barnfamiljer Lättläst Till alla barnfamiljer Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar

Läs mer

Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun!

Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun! Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun! Information till uppdragstagare i Funktionshinderomsorgen 2011-05-25 Innehållsförteckning Organisationsbeskrivning... 1 Målgrupp...1 Rättigheter för personer

Läs mer

Försörjningsstöd & Ekonomiskt bistånd

Försörjningsstöd & Ekonomiskt bistånd k Försörjningsstöd & Ekonomiskt bistånd 2015 YDRE KOMMUN Alla personer som bor i Ydre kommun och som inte kan försörja sig och sin familj eller på något annat sätt tillgodose sin försörjning har rätt att

Läs mer

Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och unga

Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och unga Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och unga Katarina Munier 2014-06-19 Barnen har rätt till En vårdnadshavare och förmyndare i förälders ställe Ett hem och trygga och tillitsfulla relationer

Läs mer

Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten

Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten BBIC och juridik Titti Mattsson Lunds universitet Dagens program Allmänt om socialtjänstens insatser för barn i form av placeringar utanför hemmet. Tendenser

Läs mer

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Du som deltar i ett program på Arbetsförmedlingen kan få ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Om du har fyllt 25 år eller uppfyller

Läs mer

Riktlinjer för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU

Riktlinjer för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU Dnr SN13/38 RIKTLINJER för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU Socialnämnden 2013-12-19 Dnr SN13/38 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Målgrupper... 3 2.1 Målgrupp för insats enligt

Läs mer

FÖRSÖRJNINGS- STÖD. och bistånd till livsföringen i övrigt. Ett urval av frågor och svar

FÖRSÖRJNINGS- STÖD. och bistånd till livsföringen i övrigt. Ett urval av frågor och svar FÖRSÖRJNINGS- STÖD och bistånd till livsföringen i övrigt Ett urval av frågor och svar Alla som bor i Strömsunds kommun har rätt till en ekonomisk grundtrygghet. Den som vistas eller bor i kommunen och

Läs mer

BARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd

BARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd BARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd foto omslag Matton, sid 4 Matton och Ingram tryckeri Edita Västra Aros 2008 text Per Lindberg, Jupiter och Kjerstin Bergman grafisk form Marie Edström

Läs mer

Försörjningsstöd Socialbidrag

Försörjningsstöd Socialbidrag Försörjningsstöd Socialbidrag Vem har rätt till försörjningsstöd? Alla som vistas i kommunen har rätt till försörjningsstöd, om de själva inte kan försörja sig eller tillgodose sina behov på annat sätt.

Läs mer

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Du som deltar i ett program på Arbetsförmedlingen kan få ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Om du har fyllt 25 år eller uppfyller

Läs mer

ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN. Godmanskap för ensamkommande barn

ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN. Godmanskap för ensamkommande barn Ö ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN Godmanskap för ensamkommande barn 2 Innehållsförteckning Sid Allmänt... 2 Vem kan utses till god man......2 Uppdraget som god man... 3 När godmanskapet upphör... 4 Överförmyndarnämndens

Läs mer

Regler för barns placering i förskola

Regler för barns placering i förskola Regler för barns placering i förskola 2014-02-07 I den här broschyren får du veta det du behöver veta när du ska ansöka om plats för ditt barn i Piteå kommuns förskolor och pedagogisk omsorg. Broschyren

Läs mer

Riktlinjer för särskild förordnad vårdnadshavare

Riktlinjer för särskild förordnad vårdnadshavare Riktlinjer för särskild förordnad Avseende ensamkommande flyktingbarn 2015-04-01 lena.bergstrom@upplands-bro.se 0721-788 059 www.upplands-bro.se Innehåll 1... 3 1.1 Inledning...3 1.2 Återflyttning av vårdnaden

Läs mer

Föräldrar och barn. information om gällande lagstiftning

Föräldrar och barn. information om gällande lagstiftning Föräldrar och barn information om gällande lagstiftning Produktion: Justitiedepartementet, december 2007 Tryck: AB Danagards Grafiska Foton: Jens Gustafsson/Folio, Lars-Peter Roos/Folio Fler exemplar kan

Läs mer

Rutin kring ekonomi för ensamkommande barn och ungdomar placerade av socialtjänsten i Göteborgs Stad

Rutin kring ekonomi för ensamkommande barn och ungdomar placerade av socialtjänsten i Göteborgs Stad 2013-11-20 Rutin kring ekonomi för ensamkommande barn och ungdomar placerade av socialtjänsten i Göteborgs Stad Följande rutin syftar till att öka likabehandlingen och rättssäkerheten kring ensamkommande

Läs mer

Gode mannens uppgifter:

Gode mannens uppgifter: 2011-05-20 Riktlinjer / Checklista God man för ensamkommande barn Framtagen av arbetsgruppen överförmyndare och gode män i projektet Ensamkommande barn i Stockholms län. Beslutad av styrgruppen i projektet.

Läs mer

Information om försörjningsstöd 2015

Information om försörjningsstöd 2015 Västerviks kommun Enheten för arbete och kompetens Nygatan 12 593 80 Västervik Tfn 0490-25 54 00 vasterviks.kommun@vastervik.se Information om försörjningsstöd 2015 Rätt till försörjningsstöd Alla som

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2001:141 Utkom från trycket den 10 april 2001 utfärdad den 29 mars 2001. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att

Läs mer

Information om ekonomiskt bistånd

Information om ekonomiskt bistånd Information om ekonomiskt bistånd Utgiven av: Omsorgsavdelningen Vellinge kommun Uppdaterad 2015-07-03 POST 235 81 Vellinge BESÖK Norrevångsgatan 3 TELEFON 040-42 50 00 FAX 040-42 51 49 E-POST vellinge.kommun@vellinge.se

Läs mer

Ansökan om god man eller förvaltare

Ansökan om god man eller förvaltare Ansökan om god man eller förvaltare Här följer instruktioner för hur en ansökan om anordnande av godmanskap enligt 11 kap 4 föräldrabalken, dvs. ett vanligt godmanskap, eller förvaltarskap enligt 11 kap

Läs mer

Information till nya goda män för ensamkommande barn.

Information till nya goda män för ensamkommande barn. Överförmyndaren i Tingsryds kommun Box 88 362 22 TINGSRYD 0477-44 330 overformyndaren@tingsryd.se Välkommen till uppdraget som god man för ensamkommande barn För att hjälpa dig i ditt uppdrag som god man

Läs mer

Om Försörjningsstöd. Utg 1501

Om Försörjningsstöd. Utg 1501 Om Försörjningsstöd Utg 1501 Vem kan få försörjningsstöd? I socialtjänstlagen 4 Kap. 1 st följande; Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till

Läs mer

Barnfamilj Information om socialförsäkringen för dig som har barn

Barnfamilj Information om socialförsäkringen för dig som har barn Lättläst om Barnfamilj Information om socialförsäkringen för dig som har barn Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen

Läs mer

INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD

INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning

Läs mer

HFD 2013 ref. 17 Ersättning för flyktingmottagande

HFD 2013 ref. 17 Ersättning för flyktingmottagande HFD 2013 ref. 17 Ersättning för flyktingmottagande En kommun har ansetts berättigad till statlig ersättning för kostnaden för en mobiltelefon till ett familjehemsplacerat ensamkommande flyktingbarn. Lagrum:

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

11 kap. 1 SoL 11 kap. 1 a SoL 11 kap. 2 SoL. 11 kap. 1 SoL 11 kap. 1 a SoL

11 kap. 1 SoL 11 kap. 1 a SoL 11 kap. 2 SoL. 11 kap. 1 SoL 11 kap. 1 a SoL 1. Barn- och ungdom Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning 1.1 Beslut om att göra skyddsbedömning och inleda utredning 11 kap. 1 SoL 11 kap. 1 a SoL 11 kap. 2 SoL Handläggare Skyddsbedömning ska genomföras

Läs mer

Korta svar på de vanligaste frågorna Om du vill veta mer kan du läsa under rubriken Fler frågor. Du kan också fråga socialtjänsten i din kommun.

Korta svar på de vanligaste frågorna Om du vill veta mer kan du läsa under rubriken Fler frågor. Du kan också fråga socialtjänsten i din kommun. Frågor och svar om ekonomiskt bistånd lättläst Artikelnummer 2006-114-4 Här kan du läsa frågor och svar om ekonomiskt bistånd. Ekonomiskt bistånd är pengar du söker från socialtjänsten så att du klarar

Läs mer

Vägledning och checklista God man för ensamkommande barn

Vägledning och checklista God man för ensamkommande barn 2013-10-01 Rev. Vägledning och checklista God man för ensamkommande barn Framtagen av arbetsgruppen överförmyndare och gode män i projektet Ensamkommande barn i Stockholms län. Beslutad av styrgruppen

Läs mer

Föräldrar och barn. kort information om gällande lagstiftning

Föräldrar och barn. kort information om gällande lagstiftning Föräldrar och barn kort information om gällande lagstiftning Produktion: Justitiedepartementet, april 2013 Tryck: Elanders Upplaga: 10 000 Foton: Jens Gustafsson/Folio, Lars-Peter Roos/Folio Fler exemplar

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2006:1537 Utkom från trycket den 29 december 2006 utfärdad den 20 december 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Välkommen till förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem i Vansbro kommun

Välkommen till förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem i Vansbro kommun Välkommen till förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem i Vansbro kommun VEM KAN ERBJUDAS FÖRSKOLA, ALLMÄN FÖRSKOLA, PEDAGOGISK OMSORG OCH FRITIDSHEMSPLATS? Barn till vårdnadshavare som är förvärvsarbetande,

Läs mer

Kronofogdemyndighetens allmänna råd

Kronofogdemyndighetens allmänna råd Kronofogdemyndighetens allmänna råd ISSN 1653-9931 Kronofogdemyndighetens allmänna råd om bestämmande av förbehållsbeloppet vid utmätning av lön m.m. under 2015 1 ; beslutade den 1 december 2014 i anslutning

Läs mer

Riktlinjer. Avgifter och ersättningar inom handikappomsorgen 2010

Riktlinjer. Avgifter och ersättningar inom handikappomsorgen 2010 2010-07-14 1 (7) Ert datum Er beteckning Tjänsteställe/handläggare Socialförvaltningen Riktlinjer Avgifter och ersättningar inom handikappomsorgen 2010 vid insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service

Läs mer

Familjehem. - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar

Familjehem. - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar Familjehem - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar Alla barn kan inte bo hemma hos sina föräldrar Alla barn har rätt till föräldrar som kan ge dem trygga uppväxtförhållanden.

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Tillhör kfs 50:2 Rev 2002-12-11 1(9)

EKERÖ KOMMUN Tillhör kfs 50:2 Rev 2002-12-11 1(9) Rev 2002-12-11 1(9) Kommentarer till HEMTJÄNSTTAXA Taxan är insats- och inkomstrelaterad samt innehåller "golv" och "tak" i form av lägsta och högsta avgifter. Taxan innehåller bl a bestämmelser för inkomstberäkning

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 13 december 2013 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: BB Assistansbolaget Skäpplandsgatan 1 C 703 46 Örebro ÖVERKLAGAT

Läs mer

gemensam vårdnad vad innebär det?

gemensam vårdnad vad innebär det? Den här broschyren kan beställas från Socialstyrelsens kundtjänst, 120 88 Stockholm Fax 08-779 96 67, e-post socialstyrelsen@strd.se Webbutik: www.socialstyrelsen.se/publicerat Artikelnr 2006-114-31 GRAFISK

Läs mer

Riktlinje för taxor och avgifter inom äldreomsorgen

Riktlinje för taxor och avgifter inom äldreomsorgen DATUM UTSKRIFT 2015-01-13 SIDA 1/7 KAPITEL MYNDIGHETSUTÖVNING AVSNITT TAXOR OCH AVGIFTER GILTIGT INOM SOCIALTJÄNSTEN, VALLENTUNA KOMMUN GODKÄNT DATUM DOKUMENTANSVARIG MONIKA FERNLUND GODKÄNT AV SOCIALNÄMNDEN

Läs mer

Avgifter för vård och omsorg

Avgifter för vård och omsorg Avgifter för vård och omsorg i Sundsvalls kommun 2014 Alla människor i Sverige har rätt att ansöka om stöd och service från kommunen när de behöver det. För den hjälp du blir beviljad, sedan du fått dina

Läs mer

Riktlinjer avseende ensamkommande flyktingbarn

Riktlinjer avseende ensamkommande flyktingbarn Dnr SN11/78 Riktlinjer avseende ensamkommande flyktingbarn Dnr SN 11/78 Gäller fr o m den 1 januari 2012 Dnr SN11/78 2/9 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Verksamhetens inriktning...

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen

Läs mer

God man för ensamkommande ungdomar

God man för ensamkommande ungdomar God man för ensamkommande ungdomar Kommunens åtagande Mariestads kommun och Töreboda kommun har tecknat avtal med Migrationsverket om att tillhandahålla 12 platser för ensamkommande barn/ungdomar, som

Läs mer

Rutin utredning 11:1 barn

Rutin utredning 11:1 barn Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp,

Läs mer

ANMÄLAN TILL ÖVERFÖRMYNDAREN. avseende behov av god man eller förvaltare enligt föräldrabalken 11 kap 4 respektive 7. 1. Kryssa för vad anmälan avser

ANMÄLAN TILL ÖVERFÖRMYNDAREN. avseende behov av god man eller förvaltare enligt föräldrabalken 11 kap 4 respektive 7. 1. Kryssa för vad anmälan avser ANMÄLAN TILL ÖVERFÖRMYNDAREN avseende behov av god man eller förvaltare enligt föräldrabalken 11 kap 4 respektive 7 I föräldrabalken 11 kap 4 framgår följande: Om någon på grund av sjukdom, psykisk störning,

Läs mer

Blankett för beräkning av vård- och omsorgsavgift 2015

Blankett för beräkning av vård- och omsorgsavgift 2015 Blankett för beräkning av 1. Personuppgifter Efternamn Förnamn Personnummer Adress Postadress Telefon Civilstånd Gift/registrerad partner Sammanboende Gift, lever åtskild Ensamboende/ änka/ änkling, maka/

Läs mer

Försörjningsstöd. Ekonomiskt bistånd från kommunens socialtjänst om din försörjning inte går att lösa på andra sätt

Försörjningsstöd. Ekonomiskt bistånd från kommunens socialtjänst om din försörjning inte går att lösa på andra sätt Försörjningsstöd Ekonomiskt bistånd från kommunens socialtjänst om din försörjning inte går att lösa på andra sätt Om du inte har någon inkomst eller tillgångar till din försörjning kan du ansöka om försörjningsstöd.

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

FAMILJEVÅRDSSTADGA. Uppdaterad av styrelsen 27.3.2009 30

FAMILJEVÅRDSSTADGA. Uppdaterad av styrelsen 27.3.2009 30 FAMILJEVÅRDSSTADGA Uppdaterad av styrelsen 27.3.2009 30 1. FAMILJEVÅRD Om familjevården stadgas i socialvårdslagen (710/1982), familjevårdarlagen (312/92) och lag om ändring av 2 och 3 i familjevårdarlagen

Läs mer

Tillfällig. föräldrapenningen. vid vård av barn som fyllt 12 men inte 16 år. Vem kan få tillfällig föräldrapenning?

Tillfällig. föräldrapenningen. vid vård av barn som fyllt 12 men inte 16 år. Vem kan få tillfällig föräldrapenning? Tillfällig föräldrapenning vid vård av barn som fyllt 12 men inte 16 år FK 4089-B_Fa I vissa fall kan du få tillfällig föräldrapenning för ett barn som fyllt tolv år. Det gäller om barnet har en sjukdom

Läs mer

Checklista för gode män för ensamkommande barn

Checklista för gode män för ensamkommande barn Checklista för gode män för ensamkommande barn (Reservation för att checklistan inte är fullständig, 2014-07-22) Att göra omgående (innan beslut) Träffa barnet för ett första samtal (med tolk) Efter träffen:

Läs mer

Studenthäfte. För dig som är student och söker försörjningsstöd vid Umeå Kommun under sommaren

Studenthäfte. För dig som är student och söker försörjningsstöd vid Umeå Kommun under sommaren Studenthäfte För dig som är student och söker försörjningsstöd vid Umeå Kommun under sommaren Information till Studerande som söker försörjningsstöd under sommaren Du som inte har din sysselsättning och

Läs mer

Riktlinjer Avgifter inom vård och omsorg

Riktlinjer Avgifter inom vård och omsorg 1(6) Vård, och IFO Antagen av Kommunstyrelsen 2014.356 730 171/14 Riktlinjer Avgifter inom vård och 2 Innehåll Riktlinjer Avgifter inom vård och... 1 Inledning... 3 Grunderna vid beslut om avgift... 3

Läs mer

Önskar du arvode för perioden? JA NEJ. Önskar du schablonkostnadsersättning? JA NEJ. Önskar du faktisk kostnadsersättning? JA NEJ

Önskar du arvode för perioden? JA NEJ. Önskar du schablonkostnadsersättning? JA NEJ. Önskar du faktisk kostnadsersättning? JA NEJ ÖVERFÖRMYNDARVERKSAMHETEN STENUNGSUND ORUST LILLA EDET TJÖRN Kalenderår: eller fr.o.m. - t.o.m: Huvudman: Namn: Personnr: God man/förvaltare/förmyndare: Namn: Personnr: Arvode Som ställföreträdare har

Läs mer

Tillämpningsanvisningar Avgifter för vård och omsorg 2014

Tillämpningsanvisningar Avgifter för vård och omsorg 2014 Tillämpningsanvisningar 20131203 11 Fastställd av omsorgsnämnden 20131218 Gäller 1 april 2014 t.o.m 31 mars 2015 Tillämpningsanvisningar Avgifter för vård och omsorg 2014 2 2 Tillämpningsanvisningar för

Läs mer

i Höörs Riktlinjer, information och rutiner avseende familjehemsvården kommun. HÖÖRS KOMMUN HÖÖRS KOMMUN Sociala sektoro Individ- och ramiljeomsorgen

i Höörs Riktlinjer, information och rutiner avseende familjehemsvården kommun. HÖÖRS KOMMUN HÖÖRS KOMMUN Sociala sektoro Individ- och ramiljeomsorgen HÖÖRS KOMMUN Kommunkansliet Ank 2010 12 28 Dnr 'bl 5 J/U 00 HÖÖRS KOMMUN Sociala sektoro Individ- och ramiljeomsorgen Riktlinjer, information och rutiner avseende familjehemsvården i Höörs kommun. 2(35)

Läs mer

Riktlinjer för handläggning av föräldrars ersättningsskyldighet vid heldygnsplacering av barn och ungdom

Riktlinjer för handläggning av föräldrars ersättningsskyldighet vid heldygnsplacering av barn och ungdom Riktlinjer för handläggning av föräldrars ersättningsskyldighet vid heldygnsplacering av barn och ungdom Antagen av socialnämnden 2012-03-14 rev 2014-04-24 2 1. INLEDNING... 3 2. ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR...

Läs mer