FAMILJEHEMSVÅRD FÖR BARN OCH UNGDOM RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING OCH DOKUMENTATION

Transkript

1 FAMILJEHEMSVÅRD FÖR BARN OCH UNGDOM RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING OCH DOKUMENTATION

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Familjehemsvård för barn och ungdom Riktlinjer för handläggning och dokumentation... 1 Dokumentinformation... 1 Inledning... 1 Definitioner... 1 Familjehem... 1 Begreppet barn och unga... 1 Vård enligt 3 LVU kan under vissa förutsättningar ges till unga som inte fyllt 21 år Uppdraget som familjehem... 1 Aktuell rättslig reglering... 2 Frivilliga insatser... 2 Vård enligt LVU... 2 Socialnämndens ansvar... 2 Familjehemmet ska ha en egen socialsekreterare... 2 Barnet ska ha en egen socialsekreterare... 2 Beslut om vård eller medgivande till privatplacering... 3 Vårdplan... 3 Vårdplan enligt sol... 3 Vårdplan enligt lvu... 4 Genomförandeplan... 4 Av planen ska framgå... 4 Umgängesplan/rätten till umgänge... 4 Övervägande och omprövning... 5 Omplacering... 5 Omplacering vid vård enligt sol... 5 Omplacering vid vård enligt LVU... 6 Val av familjehem... 6 Syskonplacering... 6 Barn med invandrarbakgrund... 6 Flyktingbarn utan vårdnadshavare i sverige... 6 Rekrytering och utredning... 6 Utredning av familjehem... 7 Allmänna råd... 7 Insamling av uppgifter... 8 Sammanställning... 8 Om familjehemmet inte kan godkännas... 9 Om familjehemsföräldrarna separerar... 9 Samtal med barnet... 9 Allmänna råd... 9 Konsultstödd familjehemsvård Avtal Uppsägningen bör ske skriftligen och helst sammanfalla med sista dagen för placering Arvode Tiden med familjehemsuppdraget ger inte rätt till A-kassa Höjning av arvodet Förhållanden som kan motivera en höjning är Reducering av arvodet Kompensation av inkomstbortfall Vid tidsbegränsad tjänstledighet... 11

3 Omkostnadsersättning Reducering av omkostnadsersättningen Om barnet har egna tillgångar se avsnittet Barnets ekonomi Kostnader inför placering Handledning Folkbokföring I samband med placering i familjehem skall barnets folkbokföring ändras Hemlig vistelse Anmälan till försäkringskassan Föräldrarnas ersättningsskyldighet Barnomsorg Barnets skolgång Barn med behov av särskilt stöd Samråd alltid med IFO - chef innan beslut om stöd i skolan Vårdbidrag Vård enligt 4 kap 1 sol Vård enligt 2 och 3 lvu När barnet blir myndigt Stöd och hjälp sedan vården har upphört Allmänna råd Vårdnadsöverflyttning Efter tre års placering Handläggningsrutiner vid vårdnadsöverflyttning Dokumentation Banrets akt Familjehemmets akt Sekretess Statistik Barnets ekonomi Barns pensionsförmåner Barnets sparpengar Arv och testamente Ungdomars kostnadsansvar Familjehemmets sociala förmåner från försäkringskassan Tillfällig föräldrapenning Allmänt barnbidrag Bostadsbidrag Barnets företrädare Barnets namn Pass Försäkringsskydd Aktuella lagar... 21

4 FAMILJEHEMSVÅRD FÖR BARN OCH UNGDOM RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING OCH DOKUMENTATION DOKUMENTINFORMATION Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Upprättad Senast ändrad samt Dnr Riktlinje Familjehemsvård för barn och ungdom Riktlinje för handläggning och dokumentation Emmaboda kommun SN , KF Dokumentansvarig DNR: Tidigare ändringar Giltighetstid IFO SN/2014: [Tabelltext] [Tabelltext] Dokumentinformation Riktlinje Familjehemsvård för barn och ungdom INLEDNING Emmaboda kommun arbetar för att kommunens barn och unga skall växa upp under trygga förhållanden. Individ - och familjeomsorgen har som målsättning att arbeta med barnet och föräldrarna på hemmaplan med olika former av insatser. Ibland är det dock nödvändigt att barnet flyttas till familjehem. Familjehemmen och deras arbete är betydelsefullt för att skapa goda uppväxtvillkor för dessa barn. Riktlinjerna skall ses som ett stöd i att tydliggöra socialtjänstens arbete med familjehemsplacerade barn. DEFINITIONER FAMILJEHEM Familjehem enligt 3 kap. 2 socialtjänstförordningen (SoF) Med familjehem avses ett enskilt hem som på uppdrag av socialnämnden tar emot barn för stadigvarande vård och fostran eller vuxna för vård och omvårdnad och vars verksamhet inte bedrivs yrkesmässigt Denna definition gäller även för familjehem som en insats enligt LSS. ( 2 förordningen till lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). BEGREPPET BARN OCH UNGA Enligt 1 kap. 1 SoL avses med barn varje människa under 18 år. Det finns ingen motsvarande definition av ungdom men enligt förarbetena (prop.1979/80:1) framgår att omsorgen om barn och unga sträcker sig upp i 20-årsåldern och att det därmed inte finns någon fast åldersgräns uppåt för förebyggande och stödjande insatser. Enligt 6 kap. 2 Föräldrabalken (FB) har föräldrarna vårdnaden om barnet tills barnet fyller 18 år. De har underhållsskyldighet för barnet tills det fyller 21 år om barnet går i skolan. Till skolgång räknas grundskola eller gymnasieskola och annan jämförlig grundutbildning. Vård enligt 3 LVU kan under vissa förutsättningar ges till unga som inte fyllt 21 år. UPPDRAGET SOM FAMILJEHEM Enligt 6 kap. 6 SoL är uppdraget som familjehem knutet till den eller de personer som socialnämnden har utrett och bedömt vara lämpliga för ett visst barn. Familjehemmets uppdrag är att fungera som goda föräldrar åt barnet. Om familjehemmet genomgår förändringar t.ex. en separation måste en ny familjehemsutredning göras. Denna skall belysa hur dessa förändringar påverkar barnet. 1 av 21

5 Familjehemmet är uppdragstagare åt socialnämnden och är inte anställda. Det finns inget kollektivavtal som reglerar deras ersättningar och arbetsinsatser. Kommunen kan därmed inte anställa personer som familjehemsföräldrar. Familjehemmet kan därmed själva välja vilken eller vilka kommuner de vill ta uppdrag ifrån. De kan ha uppdrag från flera kommuner samtidigt. Den socialnämnd som placerar kan i avtalet med familjehemmet dock reglera att inga ytterligare barn eller endast ett visst antal barn får tas emot i hemmet samtidigt. Familjehemmet erhåller ersättning i form av arvode och med barnbidrag/studiebidrag och i form av omkostnadsersättning (se vidare rubrik avtal). AKTUELL RÄTTSLIG REGLERING FRIVILLIGA INSATSER Alla frivilliga insatser till barn, unga och deras familjer ges med stöd av 4 kap.1 SoL. Dessa insatser kan endast ges på frivillig grund. Beslut om avslag kan överklagas till förvaltningsrätten. VÅRD ENLIGT LVU Om barnet eller den unga har ett vård- eller skyddsbehov och vårdnadshavaren och den unge som fyllt 15 år ej samtycker till vård kan vård enligt LVU bli tillämpligt. SOCIALNÄMNDENS ANSVAR Socialnämnden har vid en placering ett ansvar för att den som vårdas utanför hemmet får en god vård. Nämnden skall i första hand överväga om barnet kan tas emot av anhörig eller annan närstående (6 kap. 5 SoL). Socialnämnden ska tillhandahålla den utbildning som behövs för dem som nämnden avser att anlita för vård av barn i familjehem eller jourhem. (6 kap. 6 c ). För att kunna genomföra utbildningen kan kommunen behöva samarbeta på regional nivå eller gå samman med ett antal intresserade grannkommuner. Skyldigheten att erbjuda utbildning omfattar inte placeringar i annat enskilt hem, så kallade privatplaceringar. FAMILJEHEMMET SKA HA EN EGEN SOCIALSEKRETERARE Utöver utbildning för sitt uppdrag behöver familjehems- och jourhemsföräldrar också få nödvändigt stöd för att kunna ge barnet eller den unge god vård. En kontinuerlig kontakt mellan familjehemmet och den socialsekreterare som ansvarar för familjehemmet är betydelsefullt. (Se 6 kap. 7 a ). BARNET SKA HA EN EGEN SOCIALSEKRETERARE Socialnämnden ska utse en särskild socialsekreterare som ansvarar för kontakterna med barnet eller den unge. (6 kap. 7 c SoL). Av paragrafen följer också att barnet, den unge och föräldrarna ska få tydlig information om vem som är barnets eller den unges socialsekreterare och hur han eller hon kan nås. Socialsekreteraren skall genomföra regelbundna besök i den omfattning som är lämplig utifrån barnets eller den unges behov och önskemål. Sedan 1 april 2008 finns ett tillägg i 5 kap. 1 SoL (2001:453) gällande barns och ungas rätt till stöd och hjälp efter placering utanför hemmet: Socialnämnden ska i sin omsorg om barn och ungdom 2 av 21

6 tillgodose det särskilda behov av stöd och hjälp som kan finnas sedan vård och fostran utanför det egna hemmet upphört. Det kan gälla stöd i form av boende och personligt eller ekonomiskt stöd. Det är viktigt att den unge och hans eller hennes familj blir involverade i planeringen av eventuella insatser i samband med att placeringen upphör och att den unge själv får möjlighet att föra fram sina synpunkter. I möjligaste mån ska hänsyn tas till den unges vilja. BESLUT OM VÅRD ELLER MEDGIVANDE TILL PRIVATPLACERING Barnet placeras enligt 4 kap. 1 SoL på socialnämndens initiativ eller via en ansökan från vårdnadshavaren. Socialnämnden har en skyldighet att utreda behovet och om socialnämnden finner att behov av insats i form av familjehem finns skall ett beslut enl. 4.1 SoL fattas. Om nämnden finner att det ej finns skäl till att bevilja bistånd kan beslut om medgivande enligt 6 SoL i undantagsfall fattas vid mycket speciella situation (privatplacering). Medgivande att ta emot barn meddelas av socialnämnden i vårdnadshavarens hemkommun (6 kap 9 1 st. SoL). Nämnden har därefter en skyldighet att följa vården och minst en gång var sjätte månad överväga om vården fortfarande behövs (6 kap 8 SoL). Socialnämnden har enl. 6 kap 7 SoL samma ansvar för stöd till vårdnadshavare och familjehem vid privatplaceringar som vid andra placeringar. Barnets vårdnadshavare förutsätts behålla sin aktiva fostrarroll för barnet och därför utgår ingen familjehemsersättning från socialnämnden. Vårdnadshavare och det enskilda hemmet kommer själva överens om ersättning. Uppgifter om det enskilda hemmet tillförs en familjeakt och uppgifter om barnet dokumenteras i barnets personakt. En kopia av medgivandeutredningen läggs i barnets akt, som ej gallras (12 kap. 4 SoL). VÅRDPLAN I 11 kap. 3 SoL, 4 LVU och 5 kap.1-1 a SoF regleras socialnämndens skyldighet att upprätta en vårdplan. Vårdplanen är ett övergripande dokument som upprättas i samband med placeringsbeslutet. I vårdplanen anges övergripande principer för hur barnet ska upprätthålla kontakten med föräldrar, vårdnadshavare och andra närstående under vårdtiden (5 kap 2 SoF). Till andra närstående räknas framför allt syskon samt mor- och farföräldrar, men även andra personer som kan vara viktiga för barnet att ha en fortsatt kontakt med. Syftet med vårdplanen är att tydliggöra orsaken till varför barnet placeras och vad som skall ske under placeringen. I planen skall framgå vilka åtgärder och insatser som andra huvudmän ansvarar för t.ex. skola och BUP. Vårdplanen ska följas aktivt av socialtjänsten, familjehem, föräldrar och andra berörda. Om behoven och insatserna förändras ska vårdplanen skrivas om så att den beskriver den aktuella vården. VÅRDPLAN ENLIGT SOL Vid vård enligt SoL krävs samtycke från vårdnadshavarna till vårdplanen och vid förändringar i vårdplanen krävs samtycke vad gäller väsentliga ändringar av vården. Lämnas inte samtycke måste socialtjänsten överväga om vården ska upphöra eller om en ansökan ska göras om vård enligt LVU. 3 av 21

7 VÅRDPLAN ENLIGT LVU Vid vård enligt LVU ska vårdnadshavaren underrättas om vårdplanen samt om viktiga förändringar av vårdplanen. Om den förändrade vårdplanen innefattar en omplacering av barnet ska socialnämnden fatta beslut om den fortsatta vården. Genomförandeplanen är ett komplement till vårdplanen, som i detalj anger hur behoven ska tillgodoses och vem som ansvarar för de olika insatserna. Föräldrarna ska informeras om genomförandeplanen och strävan ska vara att alla delar av vården kan genomföras i samförstånd. GENOMFÖRANDEPLAN I SOSFS 2006:12 beskrivs vad som bör ingå i en genomförandeplan, tidigare behandlingsplan. Syftet med denna plan är att skapa en tydlig struktur för det praktiska genomförandet och uppföljningen av en beslutad insats. I planen skall tydliggöras vem som skall göra vad, när och hur och bygga på de övergripande målen i vårdplanen. Av planen ska framgå Om det ingår fler delar i insatsen och vilka Vilka mål som gäller för insatsen När och hur insatsen skall genomföras På vilket sätt den enskilde har haft inflytande över planeringen När planen fastställdes När och hur planen skall följas upp Specificerade insatser som skall genomföras av andra huvudmän Kontakterna med handläggaren UMGÄNGESPLAN/RÄTTEN TILL UMGÄNGE Umgängesplanen görs upp där det framgår på vilket sätt barnet skall ha umgänge med föräldrarna och andra viktiga vuxna för barnet. Om barnets föräldrar motsätter sig att barnet har umgänge med sådana personer bör socialtjänsten arbeta för att få föräldrarna att ändra inställning. I sista hand kan socialtjänsten vända sig till tingsrätten för att få barnets rätt till umgänge med den närstående fastställd. Hur ofta umgänget ska ske och under vilka former bör bestämmas i samråd mellan socialtjänsten, familjehemmet, föräldrarna och barnet, beroende på dess ålder och mognad. Umgänget ska vara till gagn för barnet och måste planeras utifrån barnets behov. Formerna för umgänget ska vara anpassade till barnets önskemål och dess behov av skydd och trygghet. Planeringen för umgänge ska också vara realistisk utifrån förälderns situation och förmåga. Familjehemmet kan inte motsätta sig att barnet träffar sina föräldrar, utan i uppdraget ingår att familjehemmet ska medverka till kontakt mellan föräldrar och barn. Om socialtjänsten och vårdnadshavarna har olika meningar om umgänget är det vid vård enligt SoL vårdnadshavarna som har bestämmanderätten. Vid vård enligt LVU kan socialnämnden besluta att med stöd av 14 LVU reglera umgänget om så behövs med hänsyn till ändamålet med vården. Detta beslut kan överklagas. Var tredje månad övervägs om ett sådant beslut fortfarande behövs. Möjligheten att begränsa umgänget gäller i förhållande både till förälder och till vårdnadshavare. Även umgänge med andra personer än föräldrar/vårdnadshavare kan begränsas, men då i enlighet med stöd av socialtjänstens allmänna befogenheter enligt 11 4 st. LVU. Ett sådant 4 av 21

8 beslut kan inte överklagas. Om föräldrarna själva inte tar initiativ till att träffa barnet kan aktiva insatser behövas från socialtjänsten så att barnets rätt till umgänge tillgodoses. Både praktisk och ekonomisk hjälp från socialtjänsten kan behövas. Föräldrarnas ekonomi får inte avgöra huruvida umgänget kan komma till stånd eller ej. ÖVERVÄGANDE OCH OMPRÖVNING Socialnämnden ska vid vård enligt 4 kap 1 SoL och vid vård enligt 2 LVU (miljöfallen) minst en gång var sjätte månad överväga om vården fortfarande behövs (6 kap 8 SoL resp. 13 LVU). Vid vård enligt 3 LVU (beteendefallen) ska nämnden inom sex månader från verkställigheten pröva om vård med stöd av LVU ska upphöra (13 LVU). Därefter prövas frågan fortlöpande inom sex månader från senaste prövning. Den socialnämnd som har placerat ett barn i familjehem ska noga följa vården av barnet Uppföljningen görs kontinuerligt och redovisas i samband med överväganden och omprövning av vården var sjätte månad. För att få en god bild av hur barnet har det måste socialsekreteraren ha fortlöpande kontakt med familjehemmet och besöka det vid behov oavsett om vården sker med stöd av SoL eller LVU. Främst ska detta ske genom regelbundna besök i familjehemmet, enskilda samtal med barnet, utifrån ålder, mognad och önskemål samt genom samtal med familjehemsföräldrarna och med vårdnadshavarna (5 kap 1 b SoF). Uppföljningen ska även omfatta den unges hälsa, utveckling, sociala beteende och skolgång samt relationer till anhöriga och andra närstående (5 kap 1 b SoF). Inför överväganden/omprövningar ska besök alltid göras och samtal föras med barnet. OMPLACERING Barnets vårdbehov kan förändras över tiden så att det behöver ytterligare eller andra insatser än den vård som ges i familjehemmet. I första hand bör stödinsatser till barnet och/eller till familjehemmet prövas så att barnets behov kan tillgodoses. Om det visar sig att barnet ändå inte utvecklas tillräckligt väl eller om familjehemmet inte orkar kan en omplacering till en annan vårdform eller till ett annat familjehem behöva övervägas. Eftersom en separation från familjehemmet riskerar att bli ett ytterligare trauma för barnet bör en omplacering bara göras när inga andra möjligheter finns. De förändrade förhållandena måste diskuteras med föräldrarna och barnet självt efter ålder och mognad. Det är den placerande nämnden som beslutar både om tillkommande insatser och om omplacering. Om barnet omplaceras ska det inte längre vara folkbokfört hos det tidigare familjehemmet utan hos föräldrar eller i det nya familjehemmet. Socialnämnden bör så fort som möjligt se till att folkbokföringen ändras. OMPLACERING VID VÅRD ENLIGT SOL Är barnet placerat med stöd av SoL kan barnet inte omplaceras till ett nytt familjehem eller HVB utan båda vårdnadshavarnas samtycke. Även det barn som fyllt 15 år måste ge sitt samtycke. Dessa parter kan också initiera en omplacering till ett annat hem eller en annan vårdform, vilket behandlas som en ansökan om bistånd enligt 4 kap. 1 SoL. Socialnämnden ska efter utredning fatta beslut i frågan. Om socialnämnden finner att det familjehem som barnet vårdas i är olämpligt och föräldrarna inte vill att barnet ska flyttas till ett annat familjehem kan de, om barnet vårdas enligt SoL, 5 av 21

9 bestämma att barnet ska flytta hem. Socialnämnden måste då ta ställning till om det finns grund för vård enligt LVU, men inte till placeringen. Socialnämnden behöver överväga om barnets förhållanden ger anledning till ett beslut om omedelbart omhändertagande enligt 6 LVU eller en ansökan om vård enligt LVU. OMPLACERING VID VÅRD ENLIGT LVU Om barnet vårdas i familjehemmet med stöd av LVU är det socialnämnden som bestämmer var barnet ska vistas under vårdtiden (11 LVU). Om barnet behöver omplaceras ska nämnden fatta ett nytt beslut om den nya placeringen. Beslutet kan överklagas av föräldrarna och av barnet själv om det fyllt 15 år. Om nämnden kommer fram till att en hemflyttning är till allvarlig skada för barnet, ska nämnden besluta om tillfälligt flyttningsförbud i avvaktan på förvaltningsrättens beslut (27 LVU). Förvaltningsrättens beslut kan överklagas av föräldrarna och av barnet om det fyllt femton år. Familjehemsföräldrar kan inte överklaga ett beslut om att barnet ska flyttas från familjehemmet. VAL AV FAMILJEHEM Socialnämnden skall som framgått tidigare i första hand överväga om barnet kan placeras hos anhörig eller annan närstående. Om det är möjligt skall vårdnadshavaren och den unge om den innehar mognad och ålder godkänna familjehemmet. SYSKONPLACERING I största möjliga mån skall syskon placeras tillsammans. Om detta inte kan ske skall socialnämnden verka för att syskonen placeras i närheten av varandra. Det är socialnämndens ansvar att syskonen kan upprätthålla en kontakt under vårdtiden. BARN MED INVANDRARBAKGRUND När det gäller barn med invandrarbakgrund skall barnet ges en möjlighet till fortsatt språklig, etnisk och kulturell samhörighet med sitt ursprung. FLYKTINGBARN UTAN VÅRDNADSHAVARE I SVERIGE Flyktingbarn utan vårdnadshavare i Sverige skall behandlas på samma sätt som andra barn som behöver vård och stöd utanför det egna hemmet. Familjehemsutredning skall göras och beslut om placering skall fattas. Barn som kommit till Sverige utan legal vårdnadshavare företräds av god man. Socialnämnden ansöker hos Överförmyndarnämnden om god man för barnet. När barnet fått permanent uppehållstillstånd (PUT) skall en särskild förordnad vårdnadshavare tillsättas till barnet. REKRYTERING OCH UTREDNING Socialnämnden behöver regelbundet söka familjer som kan tänka sig att vara familjehem. I första hand sker rekryteringen genom kommunens hemsida samt i tidningen vid behov. Rekrytering av familjehem inom den egna organisationen bör ej ske. Särskilda överväganden skall göras om personer som arbetar inom Socialförvaltningens övriga arbetsområden ansöker om att få bli familjehem. Det skall även göras särskilda överväganden om nära samarbetspartners och tidigare anställda inom IFO: s verksamhet ansöker om att få bli familjehem. En utredning av familjehemmets förhållanden och förutsättningar skall göras innan 6 av 21

10 socialnämnden ger ett uppdrag åt familjehemmet. Om familjehemmet är bosatt i en annan kommun ska nämnden informera och samråda med den kommunen innan beslut om placering fattas (6 kap 6 SoL). Om det uppstår en akutplacering är det naturligtvis inte möjligt att informera och samråda innan beslut om placering sker. UTREDNING AV FAMILJEHEM En familjehemsutredning görs med stöd av 11 kap. 1 SoL. Vid socialnämndens utredning av huruvida ett hem är lämpligt som familjehem ska en bedömning göras av hemmets allmänna förutsättningar för att erbjuda barn och unga vård som är trygg, säker, ändamålsenlig och präglad av kontinuitet. Om ett visst barn eller ung person finns i åtanke för placering, ska nämnden dessutom bedöma om hemmet har förutsättningar att tillgodose hans eller hennes specifika behov. Socialnämnden ska särskilt uppmärksamma förekomsten av våld mot närstående, annan brottslighet, missbruk eller andra omständigheter i det tilltänkta familjehemmet som kan äventyra ett barns eller en ung persons trygghet och säkerhet. Utredningen av hemmets lämplighet ska omfatta uppgifter om 1. familjens sammansättning, bakgrund, livssituation och levnadsvanor, 2. boende och närmiljö, 3. varje tilltänkt familjehemsförälders personliga förutsättningar, egenskaper och omsorgsförmåga samt 4. varje tilltänkt familjehemsförälders inställning till uppdraget. 5. hemmavarande/biologiska barns inställning till uppdraget. ALLMÄNNA RÅD Vad gäller familjens sammansättning, bakgrund, livssituation och levnadsvanor bör särskilt beaktas om familjen har tid och engagemang för uppdraget, en stabil social situation, goda inbördes relationer och tillgång till ett stödjande nätverk. Vad gäller boende och närmiljö bör särskilt beaktas om ett barn eller en ung person kan erbjudas ett eget rum, en trygg och säker miljö och en stimulerande fritid. Vad gäller en tilltänkt familjehemsförälders personliga förutsättningar, egenskaper och omsorgsförmåga bör särskilt beaktas om han eller hon är mogen och känslomässigt tillgänglig, har den hälsa, psykiska stabilitet och uthållighet som krävs för uppdraget, har kunskap, erfarenhet och förmåga att ge den omsorg och vägledning som ett barn eller en ung person behöver och har god samarbetsförmåga och är beredd att söka och ta emot stöd och hjälp. Vad gäller en tilltänkt familjehemsförälders inställning till uppdraget bör särskilt beaktas hur han eller hon ställer sig till att stödja barnet eller den unge i kontakten med närstående, 7 av 21

11 bidra till att barnets eller den unges behov av hälso- och sjukvård och tandvård tillgodoses, stödja barnet eller den unge i skolarbetet och informera sig om hans eller hennes studiesituation och fortsätta ha kontakt med barnet eller den unge även sedan placeringen i familjehemmet har upphört. Om utredningen avser ett jourhem, bör utöver vad som ovan sagts beaktas om en tilltänkt jourhemsförälder har förmåga att hantera krisreaktioner hos barn och unga och de upprepade separationer från barn och unga som uppdraget innebär. I utredningen bör även beaktas vilken inställning barn och unga som redan bor i familjehemmet har till att barn eller unga placeras där. INSAMLING AV UPPGIFTER Socialnämndens utredning av ett tilltänkt familjehem ska omfatta intervjuer, hembesök och referenstagning. Om utredningen avser två tilltänkta familjehemsföräldrar, ska dessa intervjuas både var för sig och tillsammans. Om det tilltänkta familjehemmet är beläget i samma kommun som socialnämnden, ska uppgifter om de tilltänkta familjehemsföräldrarna hämtas in ur nämndens eget register. Uppgifter ur Rikspolisstyrelsens belastnings- och misstankeregister hämtas in. Registeruppgifter bör vidare efter samtycke från den som uppgifterna gäller hämtas in från Kronofogdemyndigheten och Försäkringskassan. Registeruppgifter bör efter samtycke från den som uppgifterna gäller hämtas in även från socialnämnden i den kommun eller de kommuner där han eller hon är eller har varit bosatt under de senaste fem åren. Referenser på varje tilltänkt familjehemsförälder ska begäras från minst två av varandra oberoende personer. Referenser bör begäras in från både närstående och personer som i sin yrkesutövning har kännedom om den tilltänkta familjehemsföräldern. Vid referenstagningen bör frågor ställas om den tilltänkta familjehemsförälderns personliga förutsättningar, egenskaper och omsorgsförmåga. Om andra kommuner har eller under de senaste fem åren har haft barn eller unga placerade i familjehemmet, ska referenser på varje tilltänkt familjehemsförälder efter samtycke från denne begäras från dessa kommuner. SAMMANSTÄLLNING Socialnämnden ska bedöma hemmets lämplighet genom att väga samman vad som har framkommit vid utredningen. Bedömningen och de uppgifter som ligger till grund för denna ska tillsammans med övriga fakta om familjen sammanställas i en familjehemsutredning. Inför socialnämndens beslut om vård i familjehem eller hem för vård eller boende ska en bedömning göras av om förutsättningarna i det tilltänkta hemmet svarar mot de behov som barnet eller den unge har. Bedömningen ska redovisas i ett underlag till beslut. Om beslutet gäller vård i familjehem, ska underlaget innehålla en familjehemsutredning som är aktuell. Om beslutet gäller vård av ett barn ska beslutsunderlaget även innehålla en redogörelse för vilka överväganden som har gjorts i fråga om möjligheten att placera barnet hos en anhörig eller hos någon annan närstående i enlighet med 6 kap. 5 socialtjänstlagen (2001:453). Familjehemsutredning tas till socialnämnden för beslut i samband med att ett barn skall placeras i familjehemmet. Familjehemmet blir godkänt till att ta emot ett specifikt barn och behöver ånyo godkännas i nämnden vid nya placeringar. 8 av 21

12 Det är viktigt att familjehemsutredningen är grundlig då den syftar till att klarlägga familjens yttre och inre resurser och om dessa stämmer överens med det aktuella barnets personlighet, nätverk och behov. Familjehemmet ska ha tid och fysiskt och känslomässigt utrymme för barnet, ha erfarenhet av barn och unga, beredskap att arbeta med traumatiserade och utsatta barn, förmåga att ge barnet stimulans, ha en stabil familjerelation, ett fungerande nätverk och en ordnad tillvaro. De ska ha en vilja och förmåga att samarbeta med barnets föräldrar och med socialtjänsten. Vid placering av mindre barn bör barn som finns i familjehemmet vara äldre än det barn som skall placeras där, då forskning visat att det är större risk för att placeringen misslyckas om fostersyskonen är yngre eller jämnåriga med det placerade barnet. OM FAMILJEHEMMET INTE KAN GODKÄNNAS Omständigheter i familjehemmet som kan göra att det inte godkänns kan vara att någon i familjen varit föremål för polisutredning om våldsbrott eller annan grövre brottslighet. Oförmåga att samarbeta med socialtjänsten och med vårdnadshavare eller stora brister i det sociala nätverket. Det kan även röra sig om svår sjukdom hos någon i familjen. Om det under utredningen framkommer omständigheter som gör att utredaren bedömer hemmet som olämpligt är det viktigt att familjen informeras om vad som ligger till grund för utredarens bedömning. Det fattas dock inget formellt beslut då utredningen avbryts och utredarens ställningstagande kan följaktligen inte överklagas. OM FAMILJEHEMSFÖRÄLDRARNA SEPARERAR Familjehemsföräldrar som separerar kan inte själva bestämma hos vilken av dem som det placerade barnet ska bo, utan socialnämnden måste göra en särskild utredning i frågan och fatta nytt placeringsbeslut grundat på en ny vårdplan. SAMTAL MED BARNET Barnet har rätt att självt komma till tals både i utredningen av hemförhållandena, inför placering och under vistelsen i familjehemmet. Barnet skall ges möjlighet att uttala sina egna tankar, känslor och frågor och bemötas med respekt och lyhördhet. Mötet med barnet skall ske på en plats som bedöms lämplig för att barnet skall känna sig trygg att uttala sina åsikter. Samtalen bör ha karaktären av öppet berättande. Barnet självt ska också kunna initiera samtal med socialtjänsten och bör informeras om hur barnet når socialsekreteraren genom telefon, e-post eller på annat sätt. ALLMÄNNA RÅD Barnet eller den unge bör informeras om vilka rättigheter han eller hon har i fråga om att vara delaktig i planeringen av vården, ta del av journalanteckningar, tala enskilt med företrädare för nämnden och framföra klagomål och synpunkter till nämnden. (7 Kap SOSFS 2012:11) Det som barnet berättat får inte föras vidare till annan person utan tillåtelse från barnet med undantag för om det som framkommit rör missförhållanden som behöver åtgärdas. Samtalet med barnet journalförs på vanligt sätt. Innehåller journalen anteckningar som är känsliga för barnet kan menprövning göras i det fall vårdnadshavaren begär att få ta del av vad barnet berättat. Innan beslut fattas som rör barnet bör barnet vara vidtalat. 9 av 21

13 KONSULTSTÖDD FAMILJEHEMSVÅRD Emmaboda kommun använder sig i första hand av familjehem rekryterade av Emmaboda kommun. Om särskilda skäl finns kan s.k. Konsulentstödda familjehem användas. Dessa skall utredas och bedömas som alla andra familjehem. Socialnämnden har samma ansvar för barnen i de konsulentstödda hemmen som för övriga placerade dvs. följa vården och svara för omprövningar och överväganden. Avtal tecknas med verksamheten där det tydligt framgår deras åtagande, kostnader och uppsägningstid. AVTAL Avtalet är till för att socialnämnden och familjehemmet skall veta vad som gäller i olika avseenden, och skall reglera var och ens rättigheter och skyldigheter. Av avtalet ska framgå vad uppdraget omfattar, ersättningar, skatter, tidpunkt för utbetalningar, försäkringar, uppsägningstider m.m. Avtalet skall vara undertecknat och klart innan placering sker. Avtalets längd skall sammanfalla med övervägande och omprövningar och här skall avtalets innehåll omprövas. Uppsägningstiden bör vara en månad från vardera parter. Vid speciella omständigheter kan uppsägningstiden vara en vecka. Samråd med IFO - chef. Uppsägningen bör ske skriftligen och helst sammanfalla med sista dagen för placering. ARVODE Emmaboda kommun använder sig av Svenska Kommuner och Landstings (SKL) riktlinjer vad gäller ersättningsnivåer för familjehem. Arvodet är en skattepliktig inkomst, som beskattas som inkomst av tjänst. Arvodet kan fördelas mellan familjehemsföräldrarna eller utbetalas till en av dem enligt önskemål. Socialnämnden gör avdrag för preliminär skatt och betalar lagstadgade avgifter. Uppdraget att vara familjehem är inte semestergrundande, däremot är det sjukpenning och pensionsgrundande. Det berättigar inte till tjänstepension. Socialnämnden skall inte betala sjuklön under de första 14 dagarna av en sjukperiod eftersom det inte föreligger något anställningsförhållande. En familjehemsförälder ska sjukanmäla sig direkt till försäkringskassan för att få sjukpenning. Tiden med familjehemsuppdraget ger inte rätt till A-kassa. Genom arvodet ersätts familjehemmet för sitt arbete och den tid som uppdraget för med sig. En familjehemsförälders åtaganden är att fungera som förälder i vardagssituationer, dvs. gå på föräldramöten, delta i utvecklingssamtal i förskola och skola, besök hos tandläkare och läkare, ta emot företrädare för socialnämnden och delta i fortbildning och handledning. Det arvode som betalas ut ska ha beräknas utifrån detta och kompensation för eventuell inkomstförlust ska 10 av 21

14 därutöver inte ges. Arvodet följer löneutvecklingen i vårdyrken och omräknas årligen. Arvodet är uppdelat på tre åldersklasser; 0-12, och vuxna. Om det är motiverat kan arvodet när som helst under placeringen förändras. HÖJNING AV ARVODET Vid en nyplacering kan det ibland vara svårt att bedöma vilken arbetsinsats som kommer att krävas av familjehemmet. Inledningsvis kan arvodet bestämmas för en begränsad period max tre månader. Därefter skall nivån på arvodet fastställas. Förhållanden som kan motivera en höjning är Starkt utagerande beteende Starkt hämmat beteende Specifika skolproblem Missbruk Kriminalitet, asocialitet, vagabondering, prostitution Funktionsnedsättning Kroppslig sjukdom av kronisk karaktär Omfattande kontakter med andra myndigheter tex. BUP Omfattande kontakter med anhöriga REDUCERING AV ARVODET Om familjehemmet behöver avlastning kan ersättningen reduceras med motsvarande summa. Likaså kan en reducering ske om barnet ska gå i skola på annat håll. KOMPENSATION AV INKOMSTBORTFALL Ersättning för förlorad arbetsinkomst skall behandlas restriktivt och samråd med 1:e socialsekreterare skall alltid ske. Vissa omständigheter kan dock föranleda kompensation. Under inskolningsperioden, denna period skall vara överenskommen och tidsbegränsad. Särskilda skäl skall finnas för att denna skall överstiga 14 dagar. VID TIDSBEGRÄNSAD TJÄNSTLEDIGHET Socialnämnden kan anse att det behövs en vuxen hemma under en längre period. Denna period skall tidsbegränsas max tre månader om det inte är en spädbarnsplacering. Om ersättning för förlorad arbetsinkomst utgår längre än tre månader skall arvodet reduceras. Arvode och ersättning för förlorad arbetsinkomst utgår efter tre månader inte parallellt. Ersättning för förlorad arbetsinkomst skall särskilt motiveras och får inte kompensera en förälder som själv valt att vara hemma eller arbetar mindre än heltid. Socialnämnden får aldrig anställa en familjehemsförälder. OMKOSTNADSERSÄTTNING Familjehemmen får göra avdrag för den del som överstiger 5000 kronor. Omkostnadsersättningen är varken sjukpenning- eller pensionsgrundande. 11 av 21

15 Omkostnadsersättningen är till för att täcka de merkostnader som familjehemmet har. Ersättningen består av en åldersfördelad schablon, grundkostnad och av tilläggskostnader som beräknas individuellt efter det placerade barnets eventuella speciella behov. I grundkostnaden ingår kostnader för barnets livsuppehälle och del i de gemensamma hushållsutgifterna. T.ex. Livsmedel, kläder, skor, personlig hygien, fickpengar, lek och fritid, förbrukningsvaror, möbler, husgeråd, textilier, TV, telefon, data och normalt slitage. I omkostnadsersättning ingår de resor som barnet har behov av t.ex. resa till skola, BUP, socialtjänsten, anhöriga etc. Familjehemsföräldrarna skall spara av omkostnadsersättningen så att den täcker kostsamma fritidsintressen, cykel, moped, körkort, dator och semesterresor. Familjehemmet skall avsätta medel för barnets körkort, konfirmation och student. Det är inte möjligt att i detalj ange några riktlinjer för detta utan en vägledande princip är att det placerade barnet inte ska särbehandlas i familjehemmet. Familjehemmet bör samtidigt informeras om vilka regler som gäller beträffande ersättning för sådana kostnader. För samtliga tilläggskostnader gäller principen att de ska ha överenskommits i förväg mellan socialtjänsten och familjehemmet. Om barnet har behov i sin dagliga livsföring bör detta ingå i omkostnadsersättningen. Nämnden bör i sådana fall räkna upp omkostnadsersättning så att dessa kostnader täcks av denna. Det kan handla om a) läkarvård (utöver ett läkarbesök per år som ingår i grundkostnaden), tandvård, medicin och glasögon eller linser. b) Omfattande resor till föräldrar, BUP etc. c) Specialkost REDUCERING AV OMKOSTNADSERSÄTTNINGEN Om familjehemmet behöver avlastning kan ersättningen reduceras med motsvarande summa. Likaså kan en reducering ske om barnet ska gå i skola på annat håll. Om barnet har egna tillgångar se avsnittet Barnets ekonomi. KOSTNADER INFÖR PLACERING Familjehemmet behöver eventuellt utrusta det rum som barnet ska bo i. Socialnämnden bekostar inköp av vissa möbler i samråd med barnets socialsekreterare. Den utrustning som socialnämnden bekostar tillhör det placerade barnet och om/när barnet flyttar hem eller till annat familjehem, följer möblerna med barnet. Om det finns behov av inköp av kläder etc. skall detta göras utifrån barnets behov, vad barnet redan har och hur länge placeringen skall fortgå. Planeringen av inköp skall göras i samråd med barnets socialsekreterare. Familjehemmet betalar inköpen med egna pengar och ersätts enligt inlämnade kvitton. Fortsättningsvis kommer familjehemmet vid en stadigvarande placering att uppbära barnbidraget/studiebidraget som tillsammans med omkostnadsersättningen ska täcka det löpande behovet av kläder, leksaker, fritidsutrustning, inventarier m.m. Häri ingår även eventuella semesterresor. 12 av 21

16 Utrustning av barnets rum kan behöva göras. Samråd med IFO - chef om kostnaderna. HANDLEDNING Om familjehemmet är i behov av extern handledning skall familjehemssekreterare ombesörja att familjehemmet ges handledning som kan svara mot familjehemmets behov. Handledningens omfattning och kostnader skall dokumenteras. Handledningen skall tidsbegränsas till sex månader och därefter omprövas. FOLKBOKFÖRING I samband med placering i familjehem skall barnets folkbokföring ändras. HEMLIG VISTELSE Socialnämnden kan enligt 26 kap 2 OSL och 14 kap.2 LVU besluta att barnets vistelseort inte skall röjas för föräldrar eller vårdnadshavare. Detta skall anmälas till skattemyndigheten samtidigt med underrättelse om flyttning så att beslutet i folkbokföringsfrågan inte kommuniceras med föräldrar och vårdnadshavare. ANMÄLAN TILL FÖRSÄKRINGSKASSAN Vid placering ska socialnämnden underrätta försäkringskassan om att underhållsstöd inte längre ska utbetalas. Nämnden skall även anmäla när en placering upphört. När barnet placeras för vård utanför hemmet förlorar föräldrarna rätt till socialförsäkringsförmåner som är knutna till att de har barnet i sin vård. Socialnämnden är i vissa fall skyldig att anmäla till försäkringskassan att barnet placeras. Barnbidraget utbetalas direkt till familjehemmet. Socialnämnden ansvarar för anmälan till försäkringskassan om annan betalningsmottagare (4 lagen om allmänna barnbidrag). Nämnden ansvarar också för anmälan om att barnet omplacerats eller flyttat tillbaka hem. En förälder har inte rätt till underhållsstöd om barnet är placerat i familjehem under hel månad. Vården anses pågå en hel månad även om barnet är hemma under helger och veckoslut. Under längre ferievistelser i föräldrahemmet utbetalas underhållstöd för de månader vistelsen pågår. Rätten till underhållsstöd under ferier prövas av försäkringskassan. FÖRÄLDRARNAS ERSÄTTNINGSSKYLDIGHET Föräldrar är, enligt bestämmelsen i 8 kap 1 2st. SoL skyldiga att i skälig utsträckning bidra till kommunernas kostnader för deras placerade barn. Bestämmelsen gäller även vid LVU vård. Bestämmelsen om hur ersättningen skall beräknas finns i 6 kap. 2-4 SoF. Ersättningen för var och en av föräldrarna skall beräknas som om det gällde återbetalning till Försäkringskassan. 13 av 21

17 Det högsta belopp som kommunen kan kräva får inte vara högre än aktuellt underhållsstöd. Nämnden skall göra en skälighetsbedömning och kan jämka ersättningsbeloppet helt eller delvis. Föräldrarna ska få ett skriftligt beslut där det framgår enligt vilket lagrum kravet sker, det belopp som ska betalas och hur betalningen skall ske. Se rutinpärm för beräkningsgrund. BARNOMSORG Barn som vistas i familjehem har samma rätt till barnomsorg som alla andra barn i vistelsekommunen. Med barnomsorg avses förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Barnomsorgsavgift enligt gällande taxa i vistelsekommunen ingår som en tilläggskostnad i familjehemmets omkostnadsersättning och betalas av familjehemmet till dess hemkommun. Placeringskommunen ansvarar för kostnader för eventuellt extra stöd som barnet kan behöva för att kunna delta i barnomsorgen. BARNETS SKOLGÅNG Alla barn har rätt att gå i skolan och en skyldighet att göra det. Skolplikten gäller från och med höstterminen det år barnet fyller sju år till och med vårterminen det år barnet fyller sexton år. Familjehemsplacerade barn är folkbokförda i samma kommun som familjehemmet och har därmed rätt till skolgång på samma villkor som andra barn i den kommunen. Det innebär att den placerande kommunen har ett ansvar för sociala insatser i skolan för elever om det behövs för en fungerande skolgång. I socialtjänstens ansvar för de familjehemsplacerade barnens skolgång ingår att verka för att barnet får en lämplig utbildning (6 kap 7 SoL). Ansvaret slutar inte därför att barnet fullgjort sin skolplikt, utan socialtjänsten ska se till att barn som gått ut grundskolan vid behov ges möjlighet till kompletterande undervisning och lämplig yrkesutbildning eller till att skapa förutsättningar för den unge att få arbete eller fortsatt utbildning (3 kap 7 SoF). Familjehemsplacerade barn har som alla andra barn rätt att välja skolform. Det är vårdnadshavaren som ansöker om eller ger samtycke till vilken skola som ska väljas. Vid vård enligt LVU kan dock socialtjänsten besluta om skolgången i enlighet med sitt ansvar för att barnet får sina grundläggande rättigheter tillgodosedda (11 LVU). Den placerande kommunen har ansvaret när det gäller att tillgodose behovet av individuella stödinsatser för bl.a. barn och unga som placerats i annan kommun (16 kap. 2 1st SoL). BARN MED BEHOV AV SÄRSKILT STÖD Den kommun där barnet är folkbokfört ansvarar för att barnet får undervisning och särskilt stöd i undervisningen. Folkbokföringskommunen har därmed både kostnadsansvar och ansvar. Om barnet vistas i familjehem och behöver stöd utifrån fysiska, psykiska eller andra skäl så har placeringskommunen ansvaret för detta stöd. Detta ansvar innefattar bl.a. olika stödinsatser som har samband med det vårdbehov som är orsak till placeringen. För privatplacerade barn gäller att den kommun som gav medgivande till familjehemmet (6 kap 6 SoL) inte kan krävas på ersättning för särskilt stöd i skolan. Ett personligt stöd ges av en person som fått sitt uppdrag av socialnämnden i placeringskommunen. Uppdraget utformas i samråd med den förskola eller skola där uppdraget ska utföras, men det är placerande socialnämnd som 14 av 21

18 bestämmer hur stödpersonen ska användas. Begreppet personligt stöd ska inte förväxlas med sådana resurser som skolan bestämmer över, till exempel elevassistenter En elevassistent arbetar med utgångspunkt från skolans uppdrag att ge eleverna kunskaper och färdigheter samt att främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. Skolan ska således i första hand ge pedagogiskt stöd, medan socialtjänsten ansvarar för det sociala och psykologiska stödet. Gränsdragningen däremellan kan dock vara svår och behöver ofta vara föremål för samråd myndigheterna. I Emmaboda kommun finns via elevhälsan RESOLUT att tillgå, vilket är en central resurs- och utvecklingsgrupp som är till för alla elever samt personal i förskola och skola. Gruppen på 12 personer består av specialpedagoger med olika specialistområden, skolhälsovård, kuratorer, psykolog och LSS-handläggare. Samråd alltid med IFO - chef innan beslut om stöd i skolan. VÅRDBIDRAG En familjehemsförälder har inte rätt till vårdbidrag för ett placerat barn som till följd av sjukdom eller funktionshinder behöver särskild tillsyn. Den som utsetts till särskilt förordnad vårdnadshavare har samma rätt till vårdbidrag som ett barns förälder. Vårdbidrag utges dels som ersättning för tillsynen och vården dels för uppkomna merkostnader, och påverkar inte den ersättning socialnämnden betalar till familjehemmet. VÅRD ENLIGT 4 KAP 1 SOL Om barnet/den unge vårdas enligt SoL kan vårdnadshavaren eller den unge aktualisera ett upphörande av vården. Principen är då att vården ska avslutas omedelbart, men först måste socialtjänsten bedöma om syftet i vårdplanen uppnåtts och, om så inte är fallet, pröva om skäl föreligger för ansökan om vård enligt LVU eller om det finns indikationer för flyttningsförbud enligt 24 LVU. Denna prövning ska ske utan dröjsmål. Om skäl för ingripande inte föreligger beslutar IFO-chef om upphörande av vård och beslutet anmäls till nämnden. VÅRD ENLIGT 2 OCH 3 LVU Om barnet vårdas med stöd av LVU kan vårdnadshavaren eller den unge själv när som helst begära att vården ska upphöra. Begäran kan ske muntligt eller begära att vården ska upphöra. Begäran kan ske muntligt eller skriftligt. När en begäran inkommit ska en utredning inledas utan dröjsmål. I dokumentationen redogörs för orsaken till placeringen, barnets utveckling under vårdtiden, vårdnadshavarens förhållanden, barnets kontakt med föräldrarna under vårdtiden samt för kontakten mellan föräldrarna och familjehemmet. Till beslutsunderlaget bifogas gällande vårdplan, som tjänar som utgångspunkt för ställningstagandet till om vården ska upphöra. En prövning bör även göras av om det föreligger indikationer för flyttningsförbud enligt 24 LVU. Beslut om upphörande av vård fattas av socialnämnden. Vårdnadshavaren och den unge delges beslutsunderlagen, de har rätt att närvara vid nämndens sammanträde och på samma sätt som inför placeringen har de rätt till ombud respektive offentligt biträde. Nämndens beslut kan överklagas enligt 16 kap 3 SoL. 15 av 21

19 NÄR BARNET BLIR MYNDIGT När det placerade barnet fyller 18 år upphör tidigare beslut om vård enligt SoL formellt att gälla eftersom det grundat sig på vårdnadshavarens samtycke. Den unge kan själv ansöka om bistånd i form av fortsatt placering i familjehemmet. Vård med stöd av 2 LVU upphör när den unge fyller 18 år, men socialnämnden bör ändå fatta ett formellt beslut om vårdens upphörande. På samma gång som beslut fattas om att vården ska upphöra kan nämnden besluta att på ansökan av den unge bevilja bistånd enligt SoL i form av fortsatt vård i familjehemmet. Tidsgränsen för den fortsatta placeringen bör sättas till den tidpunkt då den unge gått ut gymnasiet, dock längst till 21 års ålder, vilket motsvarar gränsen för föräldrars försörjningsansvar enligt föräldrabalken (7 kap 1 FB). Beroende på planeringen för den placerade ungdomens närmsta framtid kan ersättning utgå ytterligare några månader i avvaktan på att ungdomens egna inkomster kommer igång. Nämndens skyldighet att överväga vården var sjätte månad bortfaller när den unge fyllt 18 år. STÖD OCH HJÄLP SEDAN VÅRDEN HAR UPPHÖRT Enligt 5 Kap. 1 SOL, sista stycket, skall socialnämnden i sin omsorg om barn och ungdom tillgodose det särskilda behov av stöd och hjälp som kan finnas sedan vård och fostran utanför det egna hemmet upphört. (Lag 2012:776) ALLMÄNNA RÅD Socialnämnden bör vid bedömningen av ett barns eller en ung persons behov av stöd och hjälp efter avslutad vård i familjehem eller hem för vård eller boende beakta behovet av fortsatt kontakt med hemmet där han eller hon har varit placerad. Barnets eller den unges behov av personligt stöd bör uppmärksammas och tillgodoses. Om en ung person efter placeringen ska ha ett eget boende, bör nämnden tillgodose hans eller hennes behov av stöd och hjälp med frågor om ekonomi och med att ordna bostad, studier eller arbete. Om barnet efter placeringen ska återvända till det egna hemmet, bör nämnden tillgodose vårdnadshavarens behov av stöd i föräldrarollen. (8 kap. SOSFS 2012:11) VÅRDNADSÖVERFLYTTNING Vårdnaden om barn kan under vissa förutsättningar flyttas till en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare. Bestämmelserna om detta finns i 6 kap FB, där det stadgas att vårdnadsöverflyttning kan göras vid brister i omsorgen om barnet (6 kap 7 FB), vid långvarig vård i familjehem (6 kap 8 FB) samt om båda föräldrarna har avlidit (6 kap 9 FB). Till särskilt förordnad vårdnadshavare ska enligt 6 kap 10 a FB utses någon som är lämpad att ge barnet omvårdnad, trygghet och en god fostran. Två personer kan utses att gemensamt utöva vårdnaden om de är gifta med varandra eller bor tillsammans under äktenskapsliknande förhållanden. För syskon ska samma person utses till vårdnadshavare om inte särskilda skäl talar emot det. Den som är vårdnadshavare för barnet är i normalfallet också dess förmyndare med uppgift att förvalta barnets ekonomiska angelägenheter. Närmare upplysningar om dessa frågor finns i Svenska kommunförbundets cirkulär 2001:32. EFTER TRE ÅRS PLACERING När barnet vistats i samma familjehem under tre år ska socialnämnden särskilt överväga om det finns skäl att ansöka om överflyttning av vårdnaden (6 kap 8 SoL och 13 LVU) till 16 av 21

20 familjehemsföräldrarna. För att bestämmelsen ska tillämpas krävs i allmänhet att barnet har fått en så stark bindning till sitt nya hem att barnet uppfattar det som sitt eget samt att en återförening av barn och biologiska föräldrar ter sig helt orealistisk. Särskilt ska beaktas hur umgänget med de biologiska föräldrarna sett ut och hur det fungerat. Vid varje övervägande/omprövning skall frågan om vårdnadsöverflyttning tas upp. Om det framgår i utredningen att en vårdnadsöverflyttning inte är aktuell och om förhållandena inte förändras krävs det i enbart summarisk bedömning och redogörelse. HANDLÄGGNINGSRUTINER VID VÅRDNADSÖVERFLYTTNING 1. När det blir aktuellt med en begäran om vårdnadsöverflyttning inleds en utredning enligt 11 kap 1 och 2 SoL. 2. Inhämta personbevis rörande samtliga personer. 3. Skriftligt samtycke från familjehemmet till att vara särskilt förordnad vårdnadshavare och skriftligt samtycke från vårdnadshavaren (om det är möjligt). 4. Alla dokument skall sedan till nämnden för beslut om att stämningsansökan avseende vårdnadsöverflyttning jml 6 Kap 8 föräldrabalken (FB) inlämnas till aktuell tingsrätt. 5. Avgiften för stämningsansökan betalas av socialnämnden, som sedan ger in handlingarna till tingsrätten. När tingsrättens dom vunnit laga kraft är familjehemsföräldrarna inte längre familjehem utan särskilt förordnade vårdnadshavare. I och med att barnet fått nya vårdnadshavare har grunderna för vård enligt SoL eller LVU bortfallit. Beslut ska därför fattas om upphörande av vården och både barnets personakt och familjehemsakten avslutas. Efter en vårdnadsöverflyttning kan placeringskommunen fortsätta att ge skälig ersättning till de nya vårdnadshavarna (6 kap 11 SoL). Skälig ersättning till vårdnadshavaren motsvarar det arvode som tidigare utbetalats till familjen, förutsatt att socialtjänsten bedömer kraven på arbetsinsats och tidsåtgång som oförändrade, samt skälig ersättning för omkostnad. Särskilt förordnade vårdnads-havarna har inte någon försörjningsskyldighet gentemot barnet, utan den skyldigheten ligger kvar hos de biologiska föräldrarna, som ska fortsätta att betala underhåll för barnet. Underhållsbidraget utbetalas till de särskilt förordnade vårdnadshavarna. Råd och stöd ska ges av socialnämnden i den kommun som beslutat om familjehemsplaceringen om särskilt förordnade vårdnadshavare begär det (6 kap 11 SoL). Uppföljning från socialtjänstens sida sker en gång per år genom samtal med vårdnadshavarna samt kontroll av att barnet är folkbokfört hos dem och av att barnet går i den skola som uppgetts av vårdnadshavarna. Avtalet som tecknats mellan socialförvaltningen och vårdnadshavarna gäller tillsvidare så länge vårdnadshavarna har barnet i sin vård, men upphör när barnet fyller 18 år eller då den unge slutar gymnasieskolan, dock senast då han eller hon fyller 21 år. Har inget avtal träffats upphör placeringskommunens ansvar. Efter en vårdnadsöverflyttning har barnet fortsatt rätt till och behov av umgänge med föräldrar och andra närstående. Det är i första hand de nya vårdnadshavarna som ska se till att umgänget 17 av 21