ATT VARA FAMILJEHEM... 3 Socialnämndens åtagande:... 3 Familjehemmets åtagande:... 3

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ATT VARA FAMILJEHEM... 3 Socialnämndens åtagande:... 3 Familjehemmets åtagande:... 3"

Transkript

1

2 Innehållsförteckning ATT VARA FAMILJEHEM... 3 Socialnämndens åtagande:... 3 Familjehemmets åtagande:... 3 TVÅ LAGAR STYR PLACERINGAR AV BARN... 4 Socialtjänstlagen SoL (frivilligt bistånd)... 4 Lagen om vård av unga LVU (tvångsomhändertagande)... 4 Vad är skillnaden mellan familjehem och vårdnadshavare?... 5 AVTAL... 5 ARVODE... 5 Sjukpenning- och pensionsgrundande... 6 OMKOSTNADSERSÄTTNING... 6 SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTINGS (SKL) REKOMMENDATIONER... 6 A-kassa och semester... 7 FÖRSÄKRINGAR... 7 Hemförsäkring... 7 Barnets försäkringsskydd... 7 Familjehemmets försäkringsskydd... 7 Skador förorsakade av annan... 7 Skadeanmälan... 8 UTRUSTNING INFÖR PLACERING... 8 INKOMSTERSÄTTNING... 8 PASS... 9 UTBILDNING TILL FAMILJEHEM... 9 KONTAKT MED FAMILJEVÅRDEN... 9 KONTAKT MED BARNETS FÖRÄLDRAR... 9 BARNETS EKONOMISKA STÖD Förlängt barnbidrag Studiebidrag Flerbarnstillägg Underhållsstöd SPARA FÖR BARNEN

3 BARNETS LIVSBERÄTTELSE VÅRD AV BARN Tillfällig föräldrapenning Ersättningens storlek Antal ersättningsdagar Barn som fyllt 12 men inte 16 år Anmälan till Försäkringskassan SJUKVÅRD, SJUKHUSVISTELSE OCH SJUKRESOR ÖVERVÄGANDE OCH OMPRÖVNING AV VÅRDEN Övervägande Omprövning UPPHÖRANDE AV PLACERING VÅRDNADSÖVERFLYTTNING Föräldrabalken Ansökan om vårdnadsöverflyttning Den särskilt förordnade vårdnadshavarens befogenheter Praktiska konsekvenser vid vårdnadsöverflyttning Avtal SoL respektive LVU vården upphör Placeringen som en LSS-insats upphör Framtida stöd- och hjälpinsatser Umgänge Försäkringsfrågor

4 ATT VARA FAMILJEHEM I ett långsiktigt perspektiv har utvecklingen av familjehemsvård gått från att stå för den dagliga omsorgen om ett barn och ersätta eller komplettera de biologiska föräldrarna till att som familjehemsföräldrar öppna sitt hem för ett barn med hela dess släkt och nätverk. Att vara förälder till någon annans barn kräver stor insikt i barns behov liksom förmåga till samarbete med biologiska föräldrar och socialtjänst. Oavsett skälet till en placering ska familjehemmet kunna ge barnet stöd, omsorg och kunna hantera svåra situationer som kan uppstå. Ett familjehem är inte anställda av socialnämnden utan utför ett uppdrag. Familjehemmet och socialnämnden arbetar tillsammans för barnets bästa. Råd, stöd och vägledning samt utbildning till familjehemmen. Vid behov kan extern handledning erbjudas. Ersättningar i form av arvode och omkostnadsersättning enligt avtal med socialnämnden. Upprätta en genomförandeplan. Verka för att barnet får stöd av andra instanser som skola, förskola, barn, sjukvård etc. Verka för kontakt med försäkringskassan, skatteverket och folkbokföringen för att upplysa om ändrade boendeförhållanden samt vara behjälplig så att barnet kan få ett pass och ekonomiskt stöd tilldelas rätt person. Ta ställning om barns ekonomiska intressen behöver anmälas till Överförmyndarnämnden. Besöka barnet och familjehemmet enligt lag, föreskrifter och allmänna råd. Uppföljning efter avslutad placering om barnet bedöms vara i särskilt behov av stöd eller skydd. Ge barnet den vård och fostran föräldrar normalt ger sina barn. Samarbeta med socialnämnden och barnets biologiska föräldrar och nätverk för barnets bästa. Vården ska ges utifrån vad som kommits överens om i vård- och genomförandeplan. Sköta kontakter med förskola eller skola, sjukvård och tandvård. Att anmäla till socialnämnden om det inträffar något särskilt rörande barnet och/eller familjehemmet som kräver nämndens åtgärder, exempelvis att barnet har avvikit, allvarlig sjukdom eller olyckshändelser.

5 TVÅ LAGAR STYR PLACERINGAR AV BARN Lagrum: Lag (2001:453) Socialtjänstlagen. Syftet med SoL är att den unga ska kunna få nödvändig vård som är i samtycke med den unga och/eller den unges vårdnadshavare. Vid alla beslut enligt SoL ska den unges bästa vara avgörande. Den unges inställning ska klarläggas så långt det är möjligt och med beaktande av den unges ålder och mognad ska man också ta hänsyn till den unges vilja. Vård med stöd av lagen kan endast ges om vårdnadshavaren samtycker samt om den unge är över 15 år måste denne samtycka till vården. Socialnämnden ska se till att den som behöver vårdas eller bo i ett annat hem än det egna tas emot i ett familjehem eller i ett hem för vård eller boende. Socialnämnden ansvarar för att det barn som har tagits emot i ett annat hem än det egna får god vård. Vården bör utformas så att den främjar barnets samhörighet med anhöriga och andra närstående samt kontakt med hemmiljön. SoL-vården får som längst pågå till dess den unge fyller 21 år (i vissa fall 18 år) vad gäller placeringar inom barn och ungdom. När den unga är över 21 år och behöver fortsatt bistånd remitterar barn- och ungdomsenheten till vuxenenheten. Socialnämnden ska minst var sjätte månad göra en bedömning av om vården kan upphöra. Vid insats från socialtjänsten skall en vårdplan och genomförandeplan upprättas. Vårdplanen innehåller vad syftet med vården är. Genomförandeplanen skall beskriva hur man skall göra för att uppfylla vårdplanen och hur umgänget med vårdnadshavare och andra bör regleras. Lagrum: Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga Syftet med LVU är att den unga ska kunna få nödvändig vård i vissa situationer då det inte har gått att få samtycke till vården av den unga och/eller den unges vårdnadshavare. Vid alla beslut enligt LVU ska den unges bästa vara avgörande. Den unges inställning ska klarläggas så långt det är möjligt, och med beaktande av din ålder och mognad ska man också ta hänsyn till den unges vilja. LVU är ett komplement till SoL och får användas först när det står klart att ett samtycke till vård inte kommer att ges av vårdnadshavarna. LVU är en skyddslag som skall se till att barn och unga får den vård och behandling de behöver. Vård med stöd av lagen kan ges i två huvudfall: dels när hemförhållandena medför en

6 påtaglig risk för den unge hälsa eller utveckling ( 2 LVU), dels när den unge själv utsätter dig för en sådan risk genom missbruk av beroendeframkallande medel, brottslig verksamhet eller något annat socialt nedbrytande beteende ( 3 LVU). LVU-vården får som längst pågå till dess den unge fyller 21 år (i vissa fall 18 år). Socialnämnden ska minst var sjätte månad göra en bedömning av om vården kan upphöra. Vid insats från socialtjänsten skall en vårdplan och genomförandeplan upprättas. Vårdplanen innehåller vad syftet med vården är. Genomförandeplanen skall beskriva hur man skall göra för att uppfylla vårdplanen och hur umgänget med vårdnadshavare och andra bör/skall regleras. När ett barn är placerad enligt Socialtjänstlagen har barnets vårdnadshavare kvar bestämmanderätten över sitt placerade barn. Placeringen innebär därmed inte att vårdnadshavarna förlorat rätten att bestämma över sitt barn, exempelvis när det gäller skolgång, barnpsykiatrisk behandling eller läkarvård. En vårdnadshavare behöver vid en frivillig placering exempelvis ge en skola tillåtelse att ta direktkontakt med familjehemmet i skolfrågor. Eftersom barnets vårdnadshavare har begärt eller samtyckt till placering har de dock avstått den vardagliga omsorgen. Barnets vårdnadshavare har därför rätt att förvänta sig att familjehemsföräldrarna och socialnämnden tar ansvar och fattar de beslut som behövs för vårdens genomförande. När ett barn är placerad enligt lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) innebär det att vård av ett barn sker enligt en tvångslag. Föräldrarna har kvar vårdnaden men har så länge barnet vårdas med LVU inte bestämmanderätt över barnet. Socialnämnden efter ett beslut om vård enligt LVU inträder vid sidan av vårdnadshavarna eller i deras ställe och har samma skyldigheter och befogenheter som tillkommer vårdnadshavarna. AVTAL Mellan socialnämnden och familjehemmet upprättas ett skriftligt avtal. Syftet med avtalet är att tydligt klargöra vad som är socialtjänstens respektive familjehemmets ansvar och åtaganden när det gäller stöd och skydd till barnet. Men också vilka rättigheter och skyldigheter socialnämnden och familjehemmet har. Därutöver innehåller avtalet uppgifter om uppdragets omfattning, uppsägningstider och ersättning. Avtalet reglerar även om familjehemmet får ta emot fler placerade barn och beskriver närmare vilket samråd familjehemmet ska ha med socialnämnden om det blir aktuellt. ARVODE Familjehemsföräldrarna är uppdragstagare åt socialnämnden. Det innebär att familjehemsföräldrarna inte är anställda.

7 Arvodet är en skattepliktig inkomst som beskattas som inkomst av tjänst. Arvodet kan fördelas mellan familjehemsföräldrarna eller betalas ut till en av dem enligt önskemål. Socialnämnden drar preliminärskatt och betalar lagstadgade arbetsgivaravgifter. För uppdraget utgår ett arvode som varierar i storlek beroende på hur omfattande familjehemmets arbetsinsats bedöms vara. Arvodet fastställs till en bestämd summa per månad. Vanligtvis fastställs nivån vid placeringen, men vid behov kan beloppet korrigeras senare. Eftersom barnets behov kan förändras över tiden överväger familjevården efterhand om arvodet behöver justeras. Arvodet är både sjukpenning- och pensionsgrundande. Arvodet berättigar däremot inte till tjänstepension. Kommunen betalar inte ut sjuklön under de första 14 dagarna i en sjukperiod eftersom det inte föreligger ett anställningsförhållande. Vid sjukdom utges sjukpenning från Försäkringskassan. Familjehemmet ska därför sjukanmäla sig direkt till FK för att få sjukpenning. OMKOSTNADSERSÄTTNING Omkostnadsersättningen är till för att täcka kostnader som finns runt barnet. Omkostnadsersättningen består av en åldersfördelad schablon som kallas grundkostnad och tilläggskostnader som beräknas individuellt efter det placerade barnets speciella behov. Ersättningen är åldersindelad i grupperna 0-12 år och år och den följer kostnadsutvecklingen genom att vara knuten till ett prisbasbelopp. I grundkostnaden ingår kostnader för barnets livsuppehälle och dennes del i de gemensamma hushållsutgifterna. Exempel på sådana utgifter är livsmedel, kläder, skor, personlig hygien, fickpengar, förbrukningsvaror, fritidsutrustning, möbler, husgeråd, textilier, tv, dator och telefon. Hänsyn är taget till ökad strömförbrukning, vatten och normalt slitage. Ersättningen utgår från att familjehemmet tar emot barnet i sin befintliga bostad, vilket innebär att kostnader för ombyggnationer och liknande inte beaktas. Socialnämnden betalar inte heller ut ersättning för ny bil eller för husdjur. Barnbidrag och studiebidrag som utbetalas till familjehemmet inräknas i omkostnadsersättningen. SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTINGS (SKL) REKOMMENDATIONER Svenska Kommunförbundet biträder kommunerna med rekommendationer för hur arvoden och omkostnader beräknas. Enligt förbundets rekommendationer följer arvodet inkomstutvecklingen i vård- och omsorgsyrken. Detta innebär att arvodet omräknas varje år med den procentsats som motsvarar den senast kända genomsnittliga löneökningen för dessa yrkesgrupper.

8 Sveriges Kommuner och Landsting lämnar, efter samråd med Riksskatteverket, rekommendationer beträffande nivån på omkostnadsersättningarna. I de fall socialnämnden betalar en högre omkostnadsersättning än den centrala rekommendationen skall nämnden kunna redovisa den ekonomiska beräkning som ligger till grund för ersättningen. Om det begärs av skattemyndigheten får familjehemmet ett intyg där skälen till den högre omkostnadsersättningen redovisas. Omkostnadsersättningen ska redovisas på kontrolluppgift till skattemyndigheten. Inga avdrag för preliminärskatt görs. Den är inte sjukpenning eller pensionsgrundande. De första 5000 kr av omkostnadsersättningen är inte avdragsgilla. Resterande belopp är avdragsgillt. Uppdraget berättigar inte till semesterlön eller semesterersättning. Tiden som familjehem ligger inte till grund för rätt till ersättning från a-kassa. FÖRSÄKRINGAR Det är viktigt att familjehem skyddas mot skador som barnet kan förorsaka eller själv råkar ut för. Ibland krävs höga ersättningar för att ersätta eller åtgärda skador som uppkommit. Detta rör sig om skador såväl på person som på egendom. Därför är det viktigt att familjehem ser över sitt försäkringsskydd. Kontakta ert försäkringsbolag för att kontrollera vad som ingår i hemförsäkringen och om den omfattar placerat barn. Det kan exempelvis krävas att barnet är folkbokfört i familjehemmet. Det är försäkringstagaren som gör anmälan till försäkringsbolaget. Om barnet förorsakat skador som omfattas av hemförsäkringen ersätter socialnämnden familjehemmet för självrisken. Samtliga barn placerade av Stockholm stad är olycksfallsförsäkrade. Socialnämnden gör skadeanmälan. Familjehemmet omfattas inte i sitt uppdrag av kollektiva försäkringar avseende olycksfall och arbetsskada som gäller för anställda. Som uppdragstagare bör du själv se över ditt försäkringsskydd och om det eventuellt bör kompletteras. Kommunens ansvarsförsäkring omfattar inte skador som förorsakas av besökande till barnet, exempelvis barnets anhöriga. Om ni som familjehem vill ha ersättning i ett sådant fall får

9 socialnämnden ta ställning till ersättningsfrågan. En bedömning görs utifrån omständigheterna i enskilda fallet och det är inte självklart att nämnden ska ersätta sådana skador eller förluster. Det är viktigt att familjehem tar kontakt med socialnämnden när skador skett på person eller egendom. Försäkringsbolaget gör en bedömning om det är ett försäkringsärende. UTRUSTNING INFÖR PLACERING Familjehemmet behöver eventuellt utrusta det rum som barnet ska bo i. Socialnämnden bekostar inköp av vissa möbler i samråd med familjehemmet. Den utrustning som socialnämnden bekostar tillhör det placerade barnet och när barnet flyttar följer möbler och saker med barnet. Om barnet inte har tillräckligt med kläder med sig vid placeringen utrustas det med en grundutrustning för årstiden. Det är lämpligt att familjehemmet tillsammans med barnet planerar och inhandlar det som behövs. Vad som ska köpas beror på hur behovet ser ut, vad det är som finns och hur länge placeringen bedöms pågå. Alla inköp ska ske i samråd med familjehemmets familjevårdsinspektör. Familjehemmet betalar inköpen med egna pengar och ersätts enligt inlämnade kvitton. Fortsättningsvis kommer familjehemmet vid en stadigvarande placering att uppbära barnbidraget/studiebidraget som tillsammans med omkostnadsersättningen ska täcka det löpande behovet av kläder, leksaker, fritidsutrustning, inventarier, spar/fickpengar, resor, umgängesresor, sjukvård, mediciner m.m. Större kostnader under särskilda omständigheter kan ersättas utöver den månatliga omkostnadsersättningen efter diskussion med familjevårdsinspektören. INKOMSTERSÄTTNING Det är en omvälvande händelse för ett barn att flytta hemifrån och bli placerad i en annan familj. Därför behöver barnet få tid att anpassa sig till den nya miljön, familjen, orten och skolan. Under den första tiden kan därför en familjehemsförälder behöva ta tjänstledigt för att finnas vid barnets sida. Nämnden kan ersätta familjens inkomstförlust under inskolningsperioden samt om det inträffar händelser där familjehemsföräldrarna tillfälligt måste stanna hemma med barnet. Ersättning för inkomstbortfall bedöms individuellt. Beslut fattas av socialnämnden. För tidsåtgång för träffar med socialnämnd, skola, barnpsykiatri, läkare och liknande utgår inte ersättning för inkomstbortfall utan ska täckas av arvodet.

10 PASS Bestämmelser om pass finns i passlagen. Huvudregeln är att vårdnadshavarens medgivande krävs för att barnet ska få ett pass. Har föräldrarna gemensam vårdnad krävs samtycke av dem båda. Finns synnerliga skäl kan polismyndigheten ändå utfärda pass. Ett sådant synnerligt skäl kan vara att barnet är placerat i ett familjehem enligt LVU. Det är på så sätt möjligt att utfärda pass även om vårdnadshavarens medgivande saknas. Familjehemmets handläggare kan behöva skriva ett intyg att barnet är placerat i familjehem för vård utanför det egna hemmet i familjehem. UTBILDNING TILL FAMILJEHEM Familjehemmet ska få utbildning och information för att på bästa sätt lyckas med sitt uppdrag. Stockholm stad har resursteamet barn och ungdom som regelbundet utbildar Stockholms stads familjehem. Familjehemmets handläggare informerar när utbildning kommer att erbjudas. Familjevårdsinspektörerna ger kontinuerligt råd och stöd till familjehemmet. I vissa fall erbjuds extern handledning. KONTAKT MED FAMILJEVÅRDEN När ett barn placeras i ett familjehem är två familjevårdsinspektörer delaktiga, en av dem har ett särskilt ansvar för att hålla kontakt med det placerade barnet. Den andre har ett särskilt ansvar att ge råd och stöd till familjehemmet. Familjevårdsinspektörerna ska besöka familjehemmet regelbundet, minst 4 gånger per år. Efter ålder och mognad har barnets familjevårdsinspektör enskilda samtal med barnet. Familjevårdsinspektörerna kan även komma att genomföra oanmälda besök i familjehemmet. KONTAKT MED BARNETS FÖRÄLDRAR Utgångspunkten i svensk lagstiftning är att barn har behov av umgänge med båda sina föräldrar även om inte barnet bor tillsammans med dem (6 kap. 15 FB). En nära och god kontakt mellan föräldrar och barn under vårdtiden är oftast en viktig förutsättning för att barnet skall kunna utvecklas väl under placeringen och på sikt kunna återförenas med sina föräldrar om det bedöms möjligt.

11 Socialnämnden har ett särskilt ansvar för att barn som vistas i familjehem kan hålla kontakt med anhöriga. Det kan vara föräldrar, syskon, släkt och andra viktiga personer. Barn som vistas länge i familjehem eller växer upp där riskerar annars att tappa kontakten med anhöriga och släkt. Risken finns att dessa barn, när de blir vuxna, inte längre har någon kontakt med anhöriga och släkt. De får inte en naturlig kontakt med sitt biologiska nätverk och får därmed inte tillgång till sin historia. Kontakten mellan barnet och dess anhöriga kan ske på olika sätt. Barnets behov och bakgrund bestämmer hur ofta och på vilket sätt barnet ska ha kontakt med sina anhöriga. Det sätt som barnet och dess anhöriga har kontakt på kan också förändras över tiden. Denna fråga finns därför med i genomförandeplanen. Någon möjlighet för socialnämnden att ensidigt begränsa umgänget mellan barn och föräldrar vid en frivillig placering enligt socialtjänstlagen finns inte. Måste barnets umgänge med föräldrarna begränsas ska bestämmelserna i LVU tillämpas. Umgänge med föräldrarna under pågående vård med stöd av LVU kan inte jämställas med sådant umgänge som regleras i föräldrabalken. Vid vård med stöd av LVU finns det brister hos en eller båda föräldrarna som måste beaktas vid utformningen av umgänget. Bestämmelserna om möjligheten att begränsa umgänget skall tillämpas restriktivt. Socialnämnden får inte utan starka skäl besluta om inskränkningar i umgänget mellan barn och föräldrar. BARNETS EKONOMISKA STÖD Försäkringskassan betalar ut barnbidrag för barn som är bosatta i Sverige till och med det kvartal då barnet fyller 16 år. Familjehemsinspektören ändrar betalningsmottagare till familjehemmet hos Försäkringskassan. När ett barn fyllt 16 år upphör det allmänna barnbidraget och ersätts av förlängt barnbidrag om barnet går i sameskola, specialskola, särskola eller får motsvarande utbildning i annan skola. Det förlängda barnbidraget betalas ut från och med kvartalet efter det att barnet fyllt 16 år och till och med den månad barnet slutar i denna typ av skola. När ett barn fyllt 16 år ersätts barnbidraget med studiebidrag om barnet studerar. Studiebidraget betalas ut av Centrala studiestödsnämnden, CSN, månadsvis förutom juli och augusti månad. En förutsättning för att studiebidraget skall betalas ut är att barnet har tillräcklig närvaro i skolan. Studiebidrag betalas ut tills barnet slutar gymnasiet. Flerbarnstillägg betalas inte ut till familjehemsföräldrar.

12 Som familjehem har man inte rätt till underhållsstöd för det placerade barnet. SPARA FÖR BARNEN Ofta vill familjehemsföräldrarna spara pengar för barnets räkning. Frågan uppkommer då vem som kan disponera dessa pengar. Ett barns vårdnadshavare ansvarar för att barnets pengar används på ett sätt som är till nytta för barnet. Detta gäller oavsett vem som har sparat pengarna och hur barnet har fått tillgång till dem. Det innebär att vårdnadshavare kan komma att använda barnets pengar. De familjehemsföräldrar som vill spara till barnet gör det enklast i sitt eget namn. Familjehemsföräldrarna kan sedan ge barnet pengarna i gåva, exempelvis när barnet blir myndigt. Vill familjehemsföräldrarna spara i barnets namn och samtidigt spärra pengarna ska en skriftlig anmälan göras till överförmyndaren att de ska kontrollera pengarna. En sådan begäran ska göras innan sparandet påbörjas och går inte att göra i efterhand. Skulle barnet avlida tillfaller pengarna barnets vårdnadshavare. BARNETS LIVSBERÄTTELSE De placerade barnen har ofta upplevt fler än ett uppbrott in sina liv och känner inte alltid till sina rötter. Familjehem kan hjälpa barnet med att få veta med om sitt ursprung och sin historia. Vid placering får barnet med sig en livsbok från socialnämnden i Rinkeby-Kista där information och bilder kan samlas. Tanken är att familjehem tillsammans med familjevårdsinspektörerna samarbetar för att sammanställa livsboken för och tillsammans med barnet. VÅRD AV BARN Om ett barn blir sjukt eller smittat eller behöver uppsöka barnvårdscental, habilitering etc kan även familjehemsföräldrar få ersättning från försäkringskassan för att vara hemma med barnet. Ersättningen vid vård av sjukt barn kallas tillfällig föräldrapenning. Tillfällig föräldrapenning beräknas på din sjukpenninggrundande inkomst, SGI och utbetalas tills barnet fyllt 12 år. Den tillfälliga föräldrapenningen är 80 procent av SGI.

13 Föräldrarna/familjehemsföräldrarna kan få ersättning under högst 60 dagar per barn och år. När de 60 dagarna är uttagna kan ersättning betalas ut under ytterligare 60 dagar. De ytterligare 60 dagarna kan inte tas ut vid ordinarie vårdares sjukdom eller smitta. För barn som fyllt 12 men inte 16 år kan man i vissa fall få tillfällig föräldrapenning. En förutsättning är att barnets behov av vård eller tillsyn är större än vad som i allmänhet är fallet för barn i motsvarande ålder. Behovet av vård och tillsyn ska styrkas med läkarutlåtande. Du måste anmäla vård av sjukt barn på den första dagen som du vill ha ersättning för. Du får inte ersättning för arbetsfria dagar. För att du ska få ersättning när barnet är sjukt längre än sju dagar måste ett intyg från en läkare eller sjuksköterska inlämnas. SJUKVÅRD, SJUKHUSVISTELSE OCH SJUKRESOR Familjehemmet ansvarar för att barnet kommer till läkare vid behov vid mindre allvarliga sjukdomar, exempelvis förkylningar. Är vissa hälsoproblem kända redan före placeringen bör det framgå av vårdplanen vilket uppdrag familjehemmet har då det gäller barnets medicinska vård. Det ska framgå om familjehemmet ska se till att barnet får vaccin, sjukvård eller behandling inom barnpsykiatrin. Om det inträffar akuta sjukdomar eller olyckor måste familjehemmet agera eftersom föräldrarnas samtycke inte kan avvaktas. Familjehemmet ska dock så snart som möjlig informera föräldrar och socialnämnden om den aktuella situationen. Familjehemmet ska även underrätta socialnämnden när barnets hälsotillstånd kräver sjukvårdande behandling under längre tid eller vid allvarlig sjukdom. Ett familjehemsplacerat barn ska oftast vara folkbokfört i familjehemmet och har därför rätt till akutoch planerad sjukvård i det landstingsområde som familjehemmet tillhör. Framkommer det att barnet behöver sjukvårdsinsatser till följd av en allvarlig sjukdom eller inom barnpsykiatrin behövs föräldrarnas samtycke vid en frivillig placering om det inte redan i vårdplanen framkommer att barnet behöver en sådan vård. Samtycker inte föräldrar till nödvändig behandlig får socialnämnden lämna samtycke till behandlingen för ett LVU-omhändertaget barn. Nekar föräldrar vård kan det utgöra grund för ansökan om vård enligt LVU för ett SoL-placerat barn. Ett familjehemsplacerat barn omfattas tillsammans med familjehemmets egna barn av ett gemensamt högkostnadsskydd. Det innebär att de totala vård- och medicinkostnaderna för ett placerat barn kommer att bli begränsat. Barn och ungdomar får kostnadsfri sjuk- och tandvård. Detta gäller dock inte akutsjukvård.

14 I samband med sjukvård inom länet har du rätt att få ersättning för resor via landstinget. Med specialistvårdsremiss får du ersättning för resor även utanför länet. Varierande egenavgifter gäller för olika transportsätt. ÖVERVÄGANDE OCH OMPRÖVNING AV VÅRDEN När ett barn är placerat i ett familjehem enligt SoL eller LVU 2 ska nämnden minst en gång var sjätte månad överväga om vården fortfarande behövs. Övervägandet innebär att barnets handläggare överlämnar en skriftlig rapport till politiska nämnden. I rapporten ska nämnden kunna följa hur vården utvecklats. Rapporten ska innehålla uppgifter om barnets aktuella situation, föräldrarnas aktuella situation, inställning till vårdnadsöverflyttning samt planering i ärendet. Om nämndens inte ser någon anledning till åtgärder i ärendet läggs rapporten till handlingarna. Något formellt beslut måste inte fattas. Det är först när det finns anledning att ifrågasätta behovet av vården som en prövning i nämnden ska ske, detta kan exempelvis vara att föräldrarna har begärt att vården ska upphöra. Omprövning gäller den som vårdas enligt LVU 3 och ska ske minst var sjätte månad. Syftet med omprövning är att nämnden ska pröva om vården kan upphöra eller övergå till en frivillig placering. En utredning ligger till grund för nämndens beslut. Föräldrarna samt barn som fyllt 15 år ska vara informerade om tiden för omprövningen samt om utredningen. Nämnden ska även göra en sådan omprövning om det finns skäl för detta, oavsett hur lång tid som gått sedan senaste omprövningen. Vården ska alltid omprövas om vårdnadshavare eller barn som fyllt 15 år begär det. Omprövningen av vård enligt LVU innebär att nämnden fattar ett beslut som kan överklagas med förvaltningsbesvär. UPPHÖRANDE AV PLACERING En frivillig placering kan upphöra på grund av att vårdnadshavaren eller barnet vill avsluta placeringen i familjehemmet. En placering kan också avslutas på grund av att barnet inte längre har ett vårdbehov. Socialnämnden kan avsluta ett barns placering i familjehem om skälen för tvångsvård LVU inte längre finns kvar. Däremot kan det finnas kvar ett vårdbehov som innebär att en placering kan fortsätta men genom frivillig placering SoL och samtycke till fortsatt vård från vårdnadshavarna. En placering upphör också om barnet vårdnadsöverflyttas till familjehemmet. Det är olika hur länge barn vistas i familjehem. En del barn bor en kortare period i familjehem och flyttar sedan tillbaka till sina föräldrar eller till eget boende. Andra barn vistas i familjehemmet under en lång period, kanske under hela uppväxten. För barn som växer upp i familjehem under en väldigt

15 lång period kan familjehemmet vara det som räknas som det egna hemmet. Hur placeringen ska avslutas och vad som sker efter den avslutats hänger ihop med vilka skälen var till placeringen, hur länge barnet varit i familjehemmet samt barnets ålder. VÅRDNADSÖVERFLYTTNING I föräldrabalkens 6 kapitel framgår att vårdnaden kan flyttas till en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare, under vissa omständigheter nämligen - om vårdnadshavaren gör sig skyldig till missbruk eller försummelse eller i övrigt brister i omsorgen om barnet på ett sätt som medför bestående fara för barnets hälsa eller utveckling (7 ). - om ett barn stadigvarande har vårdats och fostrats i ett annat enskilt hem än föräldrahemmet och det är uppenbart bäst för barnet att det rådande förhållandet får bestå och att vårdnaden flyttas över till den eller dem som har tagit emot barnet eller någon av dem, skall rätten utse denne eller dessa att såsom särskilt förordnade vårdnadshavare utöva vårdnaden om barnet (8 ). - handlar om vårdnaden av barn vars förälder/-rar avlidit (9 ). En grundtanke i svensk familjehemsvård är att vården inte skall pågå längre tid än nödvändigt. Socialnämnden har ansvaret för kontakten mellan föräldrar och barn under vårdtiden. Kontakten bör vara av den omfattning och innehåll att en återförening kan ske utan skada för barnet när förutsättningarna för vård inte längre föreligger. Det förekommer dock fall där en återförening inom en överskådlig tid ter sig orealistisk. I sådana fall kan en vårdnadsöverflyttning till familjehemsföräldrarna skapa förutsättningar för att barnet får växa upp under trygga och stabila förhållanden. Familjehemsföräldrarna kan också förordnas till vårdnadshavare på grund av att barnets föräldrar är avlidna. Tingsrätten kan besluta att utse en eller båda familjehemsföräldrarna till särskilt förordnade vårdnadshavare. I vissa ärenden bedöms det lämpligare att flytta vårdnaden från föräldrarna till en eller två neutrala vårdnadshavare och att familjehemsplaceringen består. Socialnämnden ska överväga frågan om vårdnadsöverflyttning när barn varit placerade i samma familjehem i tre år. Men frågan om en eventuell framtida vårdnadsöverflyttning ska socialnämnden tidigt ta ställning till i placeringen. Den som utsetts till särskilt förordnad vårdnadshavare har samma befogenheter som en förälder. Det innebär att se till att barnet får god omvårdnad och växer upp under goda och trygga förhållanden. I detta ligger att bestämma över barnet, besluta om val av skola, se till att barnet får den hälso- och sjukvård som behövs och att barnet i lämplig omfattning får umgås med föräldrar och andra viktiga

16 personer. Samt att söka bidrag, socialförsäkringsförmåner och bevaka att barnet får de försäkringsavkastningar som barnet kan ha rätt till. Sådana förmåner ska användas till nytta för barnet. Barnet har fortfarande rätt att uppbära barnpension, underhållsbidrag, underhållsstöd. Särskilt förordnade vårdnadshavare har inte underhållsskyldighet utan det är fortfarande barnets föräldrar som är underhållskyldiga. Det är alltså de nya vårdnadshavarna som ska se till att barnet får detta underhåll liksom andra bidrag som barnet kan ha rätt till. De nya vårdnadshavarna får ansvaret för att umgänget ska fungera med föräldrarna. Under familjehemsplaceringen låg detta ansvar på socialnämnden. Kan inte den särskilt förordnade vårdnadshavaren och barnets föräldrar komma överens i umgängesfrågan får föräldern väcka talan vid domstol. Den särskilt förordnade vårdnadshavaren företräder då barnet i domstolen. Barnet får också en möjlighet att ändra namn till samma som särskilda förordnade vårdnadshavaren. Särskilt förordnade vårdnadshavare har rätt till föräldrapenning. Vårdnadshavare som inte är förälder, men som har vårdnaden om barnet, har samma rätt till vårdbidrag som en förälder. Barnet har fortsatt arvsrätt efter sina biologiska föräldrar och deras släkt. Om särskilt förordnad vårdnadshavare vill att barnet ska ärva efter denne behöver ett testamente upprättas. Barnets placeringskommun får fortsätta att betala de tidigare familjehemsföräldrarna, som blivit särskilt förordnade vårdnadshavare, en skälig ersättning. Vanligtvis behöver en skälig ersättning utges till dess barnet slutat gymnasieskolan. En skälig ersättning bör motsvara vad som tidigare utbetalts som familjehemsersättning d.v.s. arvode och omkostnadsersättning. Ersättningen ska reduceras med pengar som kommer från annat håll avseende vård och omkostnader t.ex. underhållsbidrag, underhållsstöd, pension, vårdbidrag, barnbidrag, avkastning av kapital och socialförsäkringsförmåner. Vårdnadshavaren har samma rätt som ett barns föräldrar har när det gäller att uppbära och använda pengar för barnets räkning. De arvodes och omkostnadsersättningar som socialnämnden betalar ska inkomst- och skattemässigt behandlas som vanliga familjehemsersättningar. Preliminärskatt ska dras på arvodet och sociala avgifter erläggas. Kontrolluppgift ska lämnas till skattemyndigheten. Socialnämnden ska reglera sina ekonomiska åtaganden genom ett avtal med de särskilt förordnade vårdnadshavarna. I avtalet ska framgå uppgift om hur länge nämnden avser att betala ersättning samt möjlighet att pröva om ersättningsnivån ska reduceras. Om barnet varit placerat i familjehemmet med stöd av SoL eller LVU ska beslut fattas om att vården ska upphöra. Detta görs i anslutning till att de tidigare familjehemsföräldrarna utsetts till särskilt

17 förordnade vårdnadshavare. Barnet är därmed längre inte placerat utan det är bosatt hos sina vårdnadshavare. Om barnet varit i familjehem som en LSS insats ska beslut fattas om att insatsen upphör. I de fall andra LSS insatser behövs ska vårdnadshavaren söka insatserna i bosättningskommunen. Om det blir aktuellt med bistånd (4 kap 1 SoL) sedan vårdnaden överflyttats ska vårdnadshavaren söka sådant bistånd i vistelsekommunen. Den tidigare placeringskommunen är inte längre ansvarig för sådana insatser. Däremot har den tidigare placeringskommunen ett åtagande att lämna fortsatt råd och stöd till det tidigare familjehemmet. En vårdnadsöverflyttning innebär inte att barnets behov av umgänge med föräldrar och närstående minskar. Det är i första hand vårdnadshavaren som ska se till att umgänget fungerar på ett tillfredsställande sätt. En överenskommelse om umgänge som träffats under placeringstiden kan fortsätta gälla om det är lämpligt. Om det finns en dom om umgänget så gäller vad som framgår i domen. Barn som bor hos sina särskilt förordnade vårdnadshavare omfattas av den familjens försäkringar och av de försäkringar som kan vara tecknade för barnet.

Familjehem information från Oxelösunds kommun

Familjehem information från Oxelösunds kommun 1 2014-09-18 Familjehem information från Oxelösunds kommun 2 Innehållsförteckning Att vara familjehem... 3 GENOMFÖRANDEPLAN... 3 UMGÄNGE... 3 FAMILJEHEMMETS UPPGIFT... 4 FAMILJEHEMMET FÅR INTE... 4 FAMILJEHEMMET

Läs mer

Information till familjehem. Norrköpings Kommun 2012

Information till familjehem. Norrköpings Kommun 2012 Norrköpings Kommun 2012 Information till familjehem Vi hoppas att all fakta stämmer men kan inte garantera detta eftersom det hela tiden händer nya saker som påverkar familjehemsvården. Tveka inte att

Läs mer

RIKTLINJER FÖR VÅRDNADSÖVERFLYTTNING

RIKTLINJER FÖR VÅRDNADSÖVERFLYTTNING RIKTLINJER FÖR VÅRDNADSÖVERFLYTTNING GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av Vård och omsorgsnämnden 2017-12-04, 503 Dnr: KS 2016/537 Revideras 2017-11-14 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel:

Läs mer

Tillämpningsföreskrifter för administrativa rutiner när familjehem blir särskilt förordnade vårdnadshavare

Tillämpningsföreskrifter för administrativa rutiner när familjehem blir särskilt förordnade vårdnadshavare Tillämpningsföreskrifter för administrativa rutiner när familjehem blir särskilt förordnade vårdnadshavare Uppdaterade 2007-03-19 En lagändring i socialtjänstlagen (SoL) och lagen med särskilda bestämmelser

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2012:776 Utkom från trycket den 7 december 2012 utfärdad den 29 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Riktlinjer för ersättning och villkor vid familjehemsvård av barn och unga

Riktlinjer för ersättning och villkor vid familjehemsvård av barn och unga 2009-11-25 Socialförvaltningen Inga-Stina JohanssonIndivid- och familjeomsorg Socialnämnden Riktlinjer för ersättning och villkor vid familjehemsvård av barn och unga Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

Vad är ett familjehem?

Vad är ett familjehem? Familjehemsfakta. Vad är ett familjehem? Ett familjehem är ett enskilt hem som på uppdrag av socialnämnden låter ett barn eller ungdom flytta in och leva tillsammans med familjen. Placeringens längd varierar

Läs mer

Utdrag ur föräldrabalken

Utdrag ur föräldrabalken Utdrag ur föräldrabalken Inledande bestämmelser 1 Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig

Läs mer

Cirkulärnr: 1994:138 Diarienr: 1994:1667. Datum: Individ- och familjeomsorg Äldre- och handikappomsorg Lag om vårdnadsbidrag

Cirkulärnr: 1994:138 Diarienr: 1994:1667. Datum: Individ- och familjeomsorg Äldre- och handikappomsorg Lag om vårdnadsbidrag Cirkulärnr: 1994:138 Diarienr: 1994:1667 Handläggare: Avdsek: Margareta Erman AK Vård Datum: 1994-07-01 Mottagare: Rubrik: Individ- och familjeomsorg Äldre- och handikappomsorg Lag om vårdnadsbidrag 1994:138

Läs mer

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054 Utgivare: Chefsjurist Pär Ödman, Socialstyrelsen Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöds

Läs mer

Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta förvaltningens förslag till Riktlinje - Ersättningar till uppdragstagare i familjehemsvård.

Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta förvaltningens förslag till Riktlinje - Ersättningar till uppdragstagare i familjehemsvård. TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Minna Ljungberg 2019-05-28 SN 2019/0433.11.01 0480-453767 Socialnämnden Riktlinje- Ersättningar till uppdragstagare i familjehemsvård Förslag till beslut

Läs mer

-----------------------------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------------------------- ----------------------------------------------------------------------------------- Socialtjänstlag (2001:453) 6 kap. Vård i familjehem och i hem för vård eller boende Allmänna bestämmelser om vård utanför

Läs mer

SOSFS 2006:20 (S) Allmänna råd. Socialnämndens ansvar vid behov av ny vårdnadshavare. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2006:20 (S) Allmänna råd. Socialnämndens ansvar vid behov av ny vårdnadshavare. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2006:20 (S) Allmänna råd Socialnämndens ansvar vid behov av ny vårdnadshavare Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och

Läs mer

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet.

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet. September 2012 RUTIN FÖR ATT ANSÖKA OM SÄRSKILD FÖRORDNAD VÅRDNADSHAVARE (SFV) FÖR ENSAMKOMMANDE BARN När ett barn som har kommit till Sverige utan vårdnadshavare får permanent uppehållstillstånd (PUT)

Läs mer

Individ- och familjeomsorg Ersättningar vid familjehemsvård av barn, unga och vid förälder/barnplaceringar

Individ- och familjeomsorg Ersättningar vid familjehemsvård av barn, unga och vid förälder/barnplaceringar Cirkulärnr: 2002:98 Diarienr: 2002/2251 Handläggare: Sektion/Enhet: Margareta Erman Datum: 2002-10-29 Mottagare: Rubrik: Ersätter: 1992:33 Bilagor: Socialtjänst, skydd och säkehet Handikappomsorg Individ-

Läs mer

Avdelningen för Vård och omsorg Sektionen för socialtjänst

Avdelningen för Vård och omsorg Sektionen för socialtjänst Cirkulärnr: 17:52 Diarienr: 17/05513 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Elisabeth Melin Datum: 2017-11-17 Mottagare: Rubrik: Avdelningen för Vård och omsorg Sektionen för socialtjänst Socialnämnd Individ-

Läs mer

VÅRDNADSÖVERFLYTTNING

VÅRDNADSÖVERFLYTTNING VÅRDNADSÖVERFLYTTNING Sammanställning av uppgifter kring vårdnadsöverflyttade barn Vi har idag 2013-01-09 gjort 70 vårdnadsöveflyttningar på placerade barn. Första vårdnadsöverflyttningen jml FB 6:8 gjordes

Läs mer

Särskilt förordnad vårdnadshavare ensamkommande barn

Särskilt förordnad vårdnadshavare ensamkommande barn Riktlinjer Beslutad av: Kommunstyrelsens utskott för utbildning och arbete Beslutsdatum: 2018-02-08 Framtagen av: Emma Frostensson, områdeschef Dokumentansvarig: Områdeschef Diarienummer: KS/2018:68 Giltighetstid

Läs mer

Ersättning familjehem Elisabeth Melin Vård och omsorg Socialtjänst

Ersättning familjehem Elisabeth Melin Vård och omsorg Socialtjänst Cirkulärnr: 18:60 Diarienr: 18/05156 P-cirknr: Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Extern medverkan: Ersättning familjehem Elisabeth Melin Vård och omsorg Socialtjänst Datum: 2018-12-05 Mottagare:

Läs mer

Detta är en förkortad version av cirkulär 17:52. Förkortningen gjord av Ljusdals kommun.

Detta är en förkortad version av cirkulär 17:52. Förkortningen gjord av Ljusdals kommun. 2017-11-17 1 (5) CIRKULÄR 17:52 Avdelningen för Vård och omsorg Socialnämnd Individ- och familjeomsorg Funktionsnedsättning LSS Detta är en förkortad version av cirkulär 17:52. Förkortningen gjord av Ljusdals

Läs mer

Ensamkommande barn och ungdomars försörjning

Ensamkommande barn och ungdomars försörjning PM 2015-11-11 Dnr 3.2-27697/2015 1(5) Avdelningen för kunskapsstyrning för socialtjänsten Anette Agenmark anette.agenmark@socialstyrelsen.se Ensamkommande barn och ungdomars försörjning Detta PM är en

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i föräldrabalken; SFS 2006:458 Utkom från trycket den 14 juni 2006 utfärdad den 1 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om föräldrabalken 2

Läs mer

Dnr SN11/72. Riktlinjer för placeringar av barn och unga. Antagen av Socialnämnden

Dnr SN11/72. Riktlinjer för placeringar av barn och unga. Antagen av Socialnämnden Dnr SN11/72 Riktlinjer för placeringar av barn och unga Gäller fr o m den 1 januari 2012 Dnr SN11/72 2/13 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition av familjehem... 3 Syfte... 3 Barnperspektivet och

Läs mer

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Ljusdal

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Ljusdal TILLSYNSRAPPORT 1 (9) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Ljusdal Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen

Läs mer

Cirkulärnr: 1994:101 Diarienr: 1994:1327. Datum:

Cirkulärnr: 1994:101 Diarienr: 1994:1327. Datum: Cirkulärnr: 1994:101 Diarienr: 1994:1327 Handläggare: Avdsek: Margareta Erman AK Vård Datum: 1994-05-27 Mottagare: Rubrik: Ersätter: 1991:116 Bilagor: Individ- och familjeomsorg Omsorgs- och handikappfrågor

Läs mer

Riktlinjer för föräldrars ekonomiska ansvar vid placering av barn och unga. Antagen av socialnämnden

Riktlinjer för föräldrars ekonomiska ansvar vid placering av barn och unga. Antagen av socialnämnden Riktlinjer för föräldrars ekonomiska ansvar vid placering av barn och unga Antagen av socialnämnden 2018-01-08 5 1(7) Innehåll 1. Inledning... 2 2. Allmänna förutsättningar... 2 2.1 Föräldrarnas ersättningsskyldighet...

Läs mer

Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås

Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås Anna Hollander Vårdnaden om barn Vårdnaden om ett barn

Läs mer

Överförmyndarens ansvar. God mans uppdrag och roll

Överförmyndarens ansvar. God mans uppdrag och roll Överförmyndarens ansvar God mans uppdrag och roll OLIKA MYNDIGHETERS ANSVAR Migrationsverket Länsstyrelserna Kommunerna Landstingen Inspektionen för vård och omsorg Socialstyrelsen Migrationsverket ansvarar

Läs mer

Överförmyndarens information till dig som är särskilt förordnad vårdnadshavare och förmyndare

Överförmyndarens information till dig som är särskilt förordnad vårdnadshavare och förmyndare Överförmyndarens information till dig som är särskilt förordnad vårdnadshavare och förmyndare Överförmyndarkansliet Motala, Mjölby, Vadstena och Ödeshögs kommuner Särskilt förordnad vårdnadshavare och

Läs mer

Cirkulärnr: 12:62 Diarienr: 12/6780 Avdelning: Sektion/Enhet: Avdelningen Vård och omsorg Vård och socialtjänst Datum: Mottagare:

Cirkulärnr: 12:62 Diarienr: 12/6780 Avdelning: Sektion/Enhet: Avdelningen Vård och omsorg Vård och socialtjänst Datum: Mottagare: Cirkulärnr: 12:62 Diarienr: 12/6780 Avdelning: Sektion/Enhet: Avdelningen Vård och omsorg Vård och socialtjänst Datum: 2012-11-27 Mottagare: Rubrik: Socialnämnd Individ- och familjeomsorg Handikappomsorg

Läs mer

Elisabeth Melin. Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för vård och socialtjänst

Elisabeth Melin. Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för vård och socialtjänst Cirkulärnr: 08:81 Diarienr: 08/4574 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Elisabeth Melin Datum: 2008-12-01 Mottagare: Rubrik: Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för vård och socialtjänst Socialnämnder

Läs mer

Familjehemsgruppen Socialförvaltningen Verksamhetsområde Barn och Familj

Familjehemsgruppen Socialförvaltningen Verksamhetsområde Barn och Familj Familjehemsgruppen Socialförvaltningen Verksamhetsområde Barn och Familj Välkomna till ett samarbete med socialtjänsten i Hässleholm och vår familjehemsenhet! 1 28 I detta häfte har vi sammanställt information

Läs mer

Innehållsförteckning. Reviderat. Vård- och omsorgsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr. Riktlinje. Dokumentinformation

Innehållsförteckning. Reviderat. Vård- och omsorgsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr. Riktlinje. Dokumentinformation Innehållsförteckning Dokumenttyp Riktlinje Fastställd av Beslutsdatum Vård- och omsorgsnämnden 2015-03-25 Dokumentansvarig Förvaring Dnr Lars Ask, utvecklingsstrateg G-VOK-IFO-Gemensam-RiktlinjerIFO Dokumentinformation

Läs mer

Individ- och familjeomsorg Handikappomsorg Ersättningar vid familjehemsvård av barn, unga och vuxna, vårdnadsöverflyttningar m.m.

Individ- och familjeomsorg Handikappomsorg Ersättningar vid familjehemsvård av barn, unga och vuxna, vårdnadsöverflyttningar m.m. Cirkulärnr: 09:78 Diarienr: 09/5766 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Elisabeth Melin Vård och Omsorg Vård och socialtjänst Datum: 2009-12-11 Mottagare: Rubrik: Socialnämnder Individ- och familjeomsorg

Läs mer

Socialnämnden Individ- och familjeomsorg Ersättningar vid familjehemsvård av barn, unga och vuxna, vårdnadsöverflyttningar m.m.

Socialnämnden Individ- och familjeomsorg Ersättningar vid familjehemsvård av barn, unga och vuxna, vårdnadsöverflyttningar m.m. Cirkulärnr: 10:73 Diarienr: 10/6008 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Elisabeth Melin Vård och omsorg Vård och socialtjänst Datum: 2010-11-24 Mottagare: Rubrik: Socialnämnden Individ- och familjeomsorg

Läs mer

Ersättningar och villkor vid familjehemsvård av barn,unga och vuxna, vårdnadsöverflyttningar m.m

Ersättningar och villkor vid familjehemsvård av barn,unga och vuxna, vårdnadsöverflyttningar m.m Bilaga till tidningen Familjehemmet nr 4 2006 2006:76 Ersättningar och villkor vid familjehemsvård av barn,unga och vuxna, vårdnadsöverflyttningar m.m Ersättningar och villkor vid familjehemsvård är av

Läs mer

Riktlinjer för ersättning till familjehem och släktinghem

Riktlinjer för ersättning till familjehem och släktinghem Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument Riktlinjer för ersättning till familjehem och släktinghem ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: 2016-09-08 ANSVAR UPPFÖLJNING/UPPDATERING: Socialchef

Läs mer

Riktlinjer för särskild förordnad vårdnadshavare

Riktlinjer för särskild förordnad vårdnadshavare Riktlinjer för särskild förordnad Avseende ensamkommande flyktingbarn 2015-04-01 lena.bergstrom@upplands-bro.se 0721-788 059 www.upplands-bro.se Innehåll 1... 3 1.1 Inledning...3 1.2 Återflyttning av vårdnaden

Läs mer

God man för ensamkommande och ensamma barn

God man för ensamkommande och ensamma barn MED RÄTT God man AT T HJÄLPA God man för ensamkommande och ensamma barn Överförmyndarnämnden Mitt NORDANSTIGS KOMMUN God man för ensamkommande och ensamma barn Ensamkommande barn Ett ensamkommande barn

Läs mer

för Ensamkommande barn

för Ensamkommande barn Information från Överförmyndare i Samverkan Hultsfred/Högsby/Oskarshamn/Mönsterås om God man för Ensamkommande barn Överförmyndaren är en kommunal tillsynsmyndighet över kommunens gode män, förvaltare

Läs mer

Information från överförmyndaren

Information från överförmyndaren FLENS KOMMUN Information från överförmyndaren Om förordnade förmyndare/särskilt förordnade vårdnadshavare 2018-07-18 INFORMATION TILL FÖRORDNAD FÖRMYNDARE Uppdraget Bestämmelserna i Föräldrabalkens (FB)

Läs mer

Ersättning till särskilt förordnad vårdnadshavare som inte samtidigt är familjehemsförälder

Ersättning till särskilt förordnad vårdnadshavare som inte samtidigt är familjehemsförälder TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2012-04-03 Socialförvaltningen 1 (5) Åsa Linge Utredare Diarienummer 2012/SN 071 52 Socialnämnden Ersättning till särskilt förordnad vårdnadshavare som inte samtidigt är

Läs mer

ÖVERFÖRMYNDARE/NÄMND. Finns en i varje kommun Obligatorisk verksamhet Väljs av fullmäktige Väljs för 4 år Kontrolleras av länsstyrelsen och JO

ÖVERFÖRMYNDARE/NÄMND. Finns en i varje kommun Obligatorisk verksamhet Väljs av fullmäktige Väljs för 4 år Kontrolleras av länsstyrelsen och JO ÖVERFÖRMYNDARE/NÄMND Finns en i varje kommun Obligatorisk verksamhet Väljs av fullmäktige Väljs för 4 år Kontrolleras av länsstyrelsen och JO ÖVERFÖRMYNDARENS UPPGIFTER Tillsyn Rådgivning Beslut (Förslag

Läs mer

Rutin för att bestämma vilken kommun som är ansvarig

Rutin för att bestämma vilken kommun som är ansvarig 2016-03-14 1 [5] Rutin för att bestämma vilken kommun som är ansvarig Enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ska den kommun där den enskilde är

Läs mer

RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV FAMILJEHEM

RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV FAMILJEHEM SOCIALFÖRVALTNINGEN Charlotte Bergström, 0554-194 50 charlotte.bergstrom@kil.se 2015-05-13 Beslutade av SN 84 2015-05-20 RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV FAMILJEHEM INDIVID-OCH FAMILJEOMSORGEN I KILS KOMMUN

Läs mer

Riktlinjer för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU

Riktlinjer för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU Dnr SN13/38 RIKTLINJER för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU Socialnämnden 2013-12-19 Dnr SN13/38 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Målgrupper... 3 2.1 Målgrupp för insats enligt

Läs mer

Information till föräldrar som själva vill komma överens om underhållsbidrag till barn

Information till föräldrar som själva vill komma överens om underhållsbidrag till barn Information till föräldrar som själva vill komma överens om underhållsbidrag till barn Uppdaterad 2006-11-14 Här finns en övergripande information om vad som gäller vid beräkning av underhållsbidrag till

Läs mer

Att bli familjehem Hur ser det ut i din familj? Finns det tid, engagemang och känslomässigt utrymme till att ta emot ytterligare en familjemedlem?

Att bli familjehem Hur ser det ut i din familj? Finns det tid, engagemang och känslomässigt utrymme till att ta emot ytterligare en familjemedlem? Att bli familjehem Hur ser det ut i din familj? Finns det tid, engagemang och känslomässigt utrymme till att ta emot ytterligare en familjemedlem? Det finns många barn och ungdomar som behöver en extra

Läs mer

Socialtjänstlag (2001:453)

Socialtjänstlag (2001:453) Socialtjänstlag (2001:453) 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Barn och unga 1 Socialnämnden ska - verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete

Läs mer

Cirkulärnr: 1995:83 Diarienr: 1995/1024. Datum:

Cirkulärnr: 1995:83 Diarienr: 1995/1024. Datum: Cirkulärnr: 1995:83 Diarienr: 1995/1024 Handläggare: Sektion/Enhet: Margareta Erman Vård och Omsorg Datum: 1995-04-03 Mottagare: Rubrik: Äldreomsorg Omsorgs- och handikappfrågor Individ- och familjeomsorg

Läs mer

Information till dig som vill bli familjehem

Information till dig som vill bli familjehem 1 (3) Information till dig som vill bli familjehem Vad innebär det att vara familjehem? Att vara familjehem innebär att ta emot ett barn eller en ungdom i sitt hem och ge det en naturlig hemmiljö och en

Läs mer

Regler för särskilt förordnad förmyndare

Regler för särskilt förordnad förmyndare Överförmyndarnämnden 1 (5) Regler för särskilt förordnad förmyndare Alla som är under 18 år måste ha en förmyndare. Föräldrar är vanligen barnets vårdnadshavare. Vårdnadshavare är i regel också barnets

Läs mer

Riktlinjer för handläggning av ärenden som avser familjehem och jourhem samt rekrytering och utredning av familjehem och jourhem i Strängnäs kommun

Riktlinjer för handläggning av ärenden som avser familjehem och jourhem samt rekrytering och utredning av familjehem och jourhem i Strängnäs kommun 7:1 7:2 7:3 Beslutad: Socialnämnden 2015-05-26, SN xx Gäller fr o m: 2015-06-01 Myndighet: Individ- och familjeomsorgen Diarienummer: SN/2015:216-700 Ersätter: Allmänna riktlinjer IFO dnr 3/2002-760 Ansvarig:

Läs mer

God man för ensamkommande barn

God man för ensamkommande barn Överförmyndarnämnden 1 (5) 2009-03-19 God man för ensamkommande barn Genom särskild lagstiftning föreskrivs att en god man för ensamkommande barn och barn som har blivit ensamma i Sverige skall utses så

Läs mer

familjehemsgruppen Bli en värdefull extraförälder

familjehemsgruppen Bli en värdefull extraförälder familjehemsgruppen Bli en värdefull extraförälder 1 Vad är familjehem, förstärkt familjehem, kontaktfamilj och jourhem? Familjehem, förstärkt familjehem, kontaktfamilj och jourhem är vanliga hem som på

Läs mer

ANSÖKAN om god man enligt Föräldrabalken 11 kap 4

ANSÖKAN om god man enligt Föräldrabalken 11 kap 4 Skicka ansökan till: Örebro Tingsrätt Box 383, 701 41 Örebro ANSÖKAN om god man enligt Föräldrabalken 11 kap 4 1. Person ansökan gäller Personnummer Adress (folkbokföringsadress) Telefonnummer Vistelseadress

Läs mer

Socionomer måste kunna sociallagstiftningen socionomernas signum

Socionomer måste kunna sociallagstiftningen socionomernas signum Socionomer måste kunna sociallagstiftningen socionomernas signum Ingen annan yrkesgrupp kan sociallagstiftningen Att kunna sociallagstiftningen är framförallt att tillämpa den inte rabbla lagtext -03-17

Läs mer

Föräldrar och barn. information om gällande lagstiftning

Föräldrar och barn. information om gällande lagstiftning Föräldrar och barn information om gällande lagstiftning Produktion: Justitiedepartementet, december 2007 Tryck: AB Danagards Grafiska Foton: Jens Gustafsson/Folio, Lars-Peter Roos/Folio Fler exemplar kan

Läs mer

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn TILLSYNSRAPPORT 1 (8) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen

Läs mer

Riktlinjer för Handläggning av egenavgifter för vuxna i hem för vård eller boende (HVB) familjehem m.m.

Riktlinjer för Handläggning av egenavgifter för vuxna i hem för vård eller boende (HVB) familjehem m.m. Riktlinjer för Handläggning av egenavgifter för vuxna i hem för vård eller boende (HVB) familjehem m.m. 1(8) Innehåll 1 Definitioner... 3 1.1 Hem för vård eller boende (HVB)... 3 1.2 Familjehem... 3 1.3

Läs mer

Riktlinjer för familjehemsersättningar

Riktlinjer för familjehemsersättningar Individ- och familjenämnd 2011-06-21 Sid 1 Riktlinjer för familjehemsersättningar Individ- och familjenämnd 2011-06-21 Sid 2 1. Inledning Individ- och familjenämnden har under årens lopp till största delen

Läs mer

Checklista för gode män för ensamkommande barn

Checklista för gode män för ensamkommande barn Checklista för gode män för ensamkommande barn (Reservation för att checklistan inte är fullständig, 2014-07-22) Att göra omgående (innan beslut) Träffa barnet för ett första samtal (med tolk) Efter träffen:

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om tvångsvård för barn och unga (S 2012:07) Dir. 2014:87

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om tvångsvård för barn och unga (S 2012:07) Dir. 2014:87 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om tvångsvård för barn och unga (S 2012:07) Dir. 2014:87 Beslut vid regeringssammanträde den 12 juni 2014 Sammanfattning av tilläggsuppdraget Regeringen

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

FAMILJEHEMSVÅRD FÖR BARN OCH UNGDOM RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING OCH DOKUMENTATION

FAMILJEHEMSVÅRD FÖR BARN OCH UNGDOM RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING OCH DOKUMENTATION FAMILJEHEMSVÅRD FÖR BARN OCH UNGDOM RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING OCH DOKUMENTATION INNEHÅLLSFÖRTECKNING Familjehemsvård för barn och ungdom Riktlinjer för handläggning och dokumentation... 1 Dokumentinformation...

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga; SFS 2003:406 Utkom från trycket den 23 juni 2003 utfärdad den 12 juni 2003. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Familjehem. Information till dig som vill bli familjehem. orebro.se

Familjehem. Information till dig som vill bli familjehem. orebro.se Familjehem. Information till dig som vill bli familjehem orebro.se Du har säkert många frågor om hur det egentligen är att vara familjehem på uppdrag av Örebro kommun. I den här foldern har vi samlat några

Läs mer

Ersättningar vid familjehemsvård av barn, unga och vuxna, vårdnadsöverflyttningar mm. för år 2015

Ersättningar vid familjehemsvård av barn, unga och vuxna, vårdnadsöverflyttningar mm. för år 2015 4 Sveriges 1 (6) 2014 12 02 CIRKULÄR 14:48 Avdelningen för Vård och omsorg Socialnämnd Individ- och familj eomsorg Funktionsnedsättning LSS Ersättningar vid familjehemsvård av barn, unga och vuxna, vårdnadsöverflyttningar

Läs mer

Föräldrar och barn. kort information om gällande lagstiftning

Föräldrar och barn. kort information om gällande lagstiftning Föräldrar och barn kort information om gällande lagstiftning Produktion: Justitiedepartementet, april 2013 Tryck: Elanders Upplaga: 10 000 Foton: Jens Gustafsson/Folio, Lars-Peter Roos/Folio Fler exemplar

Läs mer

Riktlinjer för ersättningar till uppdragstagare

Riktlinjer för ersättningar till uppdragstagare SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Elisabeth Karlsson 2018-01-31 SCN-2018-0073 Socialnämnden Riktlinjer för ersättningar till uppdragstagare Förslag till beslut Socialnämnden föreslås besluta

Läs mer

Information till nya goda män för ensamkommande barn.

Information till nya goda män för ensamkommande barn. Överförmyndaren i Tingsryds kommun Box 88 362 22 TINGSRYD 0477-44 330 overformyndaren@tingsryd.se Välkommen till uppdraget som god man för ensamkommande barn För att hjälpa dig i ditt uppdrag som god man

Läs mer

Ansökan om god man enligt Föräldrabalken 11:4 Den enskilde och dennes närmsta anhöriga är behöriga sökanden (se mer information sist i dokumentet)

Ansökan om god man enligt Föräldrabalken 11:4 Den enskilde och dennes närmsta anhöriga är behöriga sökanden (se mer information sist i dokumentet) Ansökan om god man enligt Föräldrabalken 11:4 Den enskilde och dennes närmsta anhöriga är behöriga sökanden (se mer information sist i dokumentet) 1. Person ansökan gäller (den enskilde) namn Vistelseadress

Läs mer

Avgifter och ersättningar enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Avgifter och ersättningar enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförvaltningen Förvaltningsstab er och ersättningar enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2019 Antagna av socialnämnden 2018 11 29, 105 Box 22, 593 21 Västervik, Besöksadress:

Läs mer

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...

Läs mer

HFD 2013 ref 81. Lagrum: 3 lagen (1993:389) om assistansersättning

HFD 2013 ref 81. Lagrum: 3 lagen (1993:389) om assistansersättning HFD 2013 ref 81 Rätten till assistansersättning för ett barn placerat i familjehem påverkas inte av att familjehemmet uppbär ett förhöjt kommunalt arvode till följd av barnets funktionshinder. Lagrum:

Läs mer

ansöka om god man eller förvaltare

ansöka om god man eller förvaltare Överförmyndarnämnden Information ansöka om god man eller förvaltare Viktigt att känna till om godmanskap Godmanskap är en frivillig insats som förutsätter samarbete mellan den gode mannen och huvudmannen.

Läs mer

Krav på er som familjehem

Krav på er som familjehem Att bli Familjehem För de barn i Lund som av någon anledning inte kan bo kvar hemma är en placering i familjehem ett mycket fint alternativ. Det kan handla om både kortare och längre placeringar och ibland

Läs mer

Tema Barn och unga - Placeringar

Tema Barn och unga - Placeringar Beredningen Socialnämnden 2009-02-19 19 48 Dnr 2009/69-751 Tema Barn och unga - Placeringar Bilagor: 1. Ärendets gång 2. BBIC en utredningsmetod med barnets behov i centrum 3. Vård i familjehem 6 kap SoL

Läs mer

Avdelningen för Vård och omsorg Sektionen för vård och socialtjänst

Avdelningen för Vård och omsorg Sektionen för vård och socialtjänst Cirkulärnr: 14:48 Diarienr: 14/6573 Avdelning: Sektion/Enhet: Datum: 2014-12-02 Mottagare: Rubrik: Avdelningen för Vård och omsorg Sektionen för vård och socialtjänst Socialnämnd Individ- och familjeomsorg

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2001:141 Utkom från trycket den 10 april 2001 utfärdad den 29 mars 2001. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att

Läs mer

ANMÄLAN om god man enligt Föräldrabalken 11 kap 4

ANMÄLAN om god man enligt Föräldrabalken 11 kap 4 ANMÄLAN om god man enligt Föräldrabalken 11 kap 4 Skicka anmälan till adressen nedan från Socialtjänsten eller annan behörig anmälare 1. Person anmälan gäller (den enskilde) Personnummer Adress (folkbokföringsadress)

Läs mer

Tillfällig. föräldrapenningen. vid vård av barn som fyllt 12 men inte 16 år. Vem kan få tillfällig föräldrapenning?

Tillfällig. föräldrapenningen. vid vård av barn som fyllt 12 men inte 16 år. Vem kan få tillfällig föräldrapenning? Tillfällig föräldrapenning vid vård av barn som fyllt 12 men inte 16 år FK 4089-B_Fa I vissa fall kan du få tillfällig föräldrapenning för ett barn som fyllt tolv år. Det gäller om barnet har en sjukdom

Läs mer

Förstärkt familjehemsvård. Ansvar och roller när socialnämnden anlitar privata konsulentverksamheter

Förstärkt familjehemsvård. Ansvar och roller när socialnämnden anlitar privata konsulentverksamheter Förstärkt familjehemsvård Ansvar och roller när socialnämnden anlitar privata konsulentverksamheter Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier

Läs mer

CIRKULÄR. Ersättningar vid familjehemsvård av barn, unga och vuxna, vårdnads överflyttningar m.m. för år 2017

CIRKULÄR. Ersättningar vid familjehemsvård av barn, unga och vuxna, vårdnads överflyttningar m.m. för år 2017 2016-11 - 25 1 ( 6 ) CIRKULÄR Avdelningen för Vård och omsorg Socialnämnd Individ - och familjeomsorg Funktionsnedsättning LSS Ersättningar vid familjehemsvård av barn, unga och vuxna, vårdnads överflyttningar

Läs mer

Socialförsäkringsbalk (2010:110)

Socialförsäkringsbalk (2010:110) Socialförsäkringsbalk (2010:110) 51 kap. Assistansersättning Innehåll 1 /Upphör att gälla U:2013-07-01/ I detta kapitel finns bestämmelser om - rätten till assistansersättning i 2-6, - förmånstiden i 7

Läs mer

Utredning. En placering kan vara tillfällig eller en uppväxtplacering.

Utredning. En placering kan vara tillfällig eller en uppväxtplacering. Familjehem Familjehem Det finns barn som behöver extra stöd i livet. Svårigheter i den egna familjen kan göra att barn och ungdomar för en längre eller kortare tid behöver bo i ett familjehem för att få

Läs mer

Anvisningar god man för ensamkommande barn 2014-12-11

Anvisningar god man för ensamkommande barn 2014-12-11 Anvisningar god man för ensamkommande barn 2014-12-11 Dnr 2/10 Nyköpings- Oxelösunds överförmyndarnämnd Besöksadress: Postadress: Överförmyndarkontoret, Stadshuset, Nyköping Nyköpings- Oxelösunds överförmyndarnämnd

Läs mer

Ansökan om förvaltare enligt Föräldrabalken 11 kap 7

Ansökan om förvaltare enligt Föräldrabalken 11 kap 7 Skicka ansökan till: Örebro Tingsrätt Box 383, 701 41 Örebro Ansökan om förvaltare enligt Föräldrabalken 11 kap 7 1. Person ansökan gäller (den enskilde) Personnummer Adress (folkbokföringsadress) Telefonnummer

Läs mer

EN INFORMATION FRÅN ÖVERFÖRMYNDAREN I SALA KOMMUN, 2011-09-15

EN INFORMATION FRÅN ÖVERFÖRMYNDAREN I SALA KOMMUN, 2011-09-15 ÖVERFÖRMYNDAREN EN INFORMATION FRÅN ÖVERFÖRMYNDAREN I SALA KOMMUN, 2011-09-15 Detta är en vägledning där du får information om vilka skyldigheter du har som förmyndare, oavsett om du är förälder eller

Läs mer

6.2. Socialtjänst enheten för ensamkommande

6.2. Socialtjänst enheten för ensamkommande 1 6.2. Socialtjänst enheten för ensamkommande Gemensam enhet för Kungsholmen, Norrmalm och Östermalms stadsdelsnämnd. (SoL, LVU, LuL, FB m.m.) Ärendegrupp Lagrum Lägsta delegat Kommentarer SoL m.fl. lagar

Läs mer

Grundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic

Grundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic Grundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic De grundläggande bestämmelserna om myndigheternas skyldighet att registrera allmänna handlingar. Allmänna handlingar ska registreras så snart de har kommit in

Läs mer

6. Socialtjänst familjeenheten, familjerätt och ungdomsmottagning (SoL, LVU, LuL, FB m.m.)

6. Socialtjänst familjeenheten, familjerätt och ungdomsmottagning (SoL, LVU, LuL, FB m.m.) 1 6. Socialtjänst familjeenheten, familjerätt och ungdomsmottagning (SoL, LVU, LuL, FB m.m.) Ärendegrupp Lagrum Lägsta delegat Kommentarer SoL m.fl. lagar 6.1.1 Bistånd till barn och unga i form av vård

Läs mer

Cirkulärnr: 2006:76 Diarienr: 2006/2549 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Externmedverkan:

Cirkulärnr: 2006:76 Diarienr: 2006/2549 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Externmedverkan: Cirkulärnr: 2006:76 Diarienr: 2006/2549 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Externmedverkan: Sara Roxell Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för vård och socialtjänst Margareta Erman Datum: 2006-11-06

Läs mer

Lättläst. Till alla barnfamiljer

Lättläst. Till alla barnfamiljer Lättläst Till alla barnfamiljer Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar

Läs mer

Barnfamilj Information om socialförsäkringen för dig som har barn

Barnfamilj Information om socialförsäkringen för dig som har barn Lättläst om Barnfamilj Information om socialförsäkringen för dig som har barn Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen

Läs mer

Insänds till Umeå tingsrätt Box Umeå

Insänds till Umeå tingsrätt Box Umeå Insänds till Umeå tingsrätt Box 138 901 04 Umeå Sökande, den som har behov av god man EGEN ANSÖKAN OM GOD MAN TILL TINGSRÄTTEN Avseende behov av god man enligt 11 kap 4 föräldrabalken Jag behöver hjälp

Läs mer

Särskild förordnad vårdnadshavare och förmyndare för ensamkommande barn

Särskild förordnad vårdnadshavare och förmyndare för ensamkommande barn Särskild förordnad vårdnadshavare och förmyndare för ensamkommande barn Ett informationshäfte till dig som är god man och vill bli särskild förordnad vårdnadshavare och förmyndare för ensamkommande barn

Läs mer

RIKTLINJER för insatser Kontaktperson/ - familj enl SoL, LVU och LSS

RIKTLINJER för insatser Kontaktperson/ - familj enl SoL, LVU och LSS 1 Vård och omsorgsförvaltningen RIKTLINJER för insatser Kontaktperson/ - familj enl SoL, LVU och LSS Antagen av Vård- och omsorgsnämnden 2014-05-06, 32 2 Innehållsförteckning Lagstiftning... 3 Syfte, mål...

Läs mer

ÖVERFÖRMYNDARE/NÄMND. Finns en i varje kommun Obligatorisk verksamhet Väljs av fullmäktige Väljs för 4 år Kontrolleras av länsstyrelsen och JO

ÖVERFÖRMYNDARE/NÄMND. Finns en i varje kommun Obligatorisk verksamhet Väljs av fullmäktige Väljs för 4 år Kontrolleras av länsstyrelsen och JO ÖVERFÖRMYNDARE/NÄMND Finns en i varje kommun Obligatorisk verksamhet Väljs av fullmäktige Väljs för 4 år Kontrolleras av länsstyrelsen och JO ÖVERFÖRMYNDARENS UPPGIFTER Tillsyn Rådgivning Beslut GOD MAN

Läs mer