ATT VARA FAMILJEHEM... 3 Socialnämndens åtagande:... 3 Familjehemmets åtagande:... 3

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ATT VARA FAMILJEHEM... 3 Socialnämndens åtagande:... 3 Familjehemmets åtagande:... 3"

Transkript

1

2 Innehållsförteckning ATT VARA FAMILJEHEM... 3 Socialnämndens åtagande:... 3 Familjehemmets åtagande:... 3 TVÅ LAGAR STYR PLACERINGAR AV BARN... 4 Socialtjänstlagen SoL (frivilligt bistånd)... 4 Lagen om vård av unga LVU (tvångsomhändertagande)... 4 Vad är skillnaden mellan familjehem och vårdnadshavare?... 5 AVTAL... 5 ARVODE... 5 Sjukpenning- och pensionsgrundande... 6 OMKOSTNADSERSÄTTNING... 6 SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTINGS (SKL) REKOMMENDATIONER... 6 A-kassa och semester... 7 FÖRSÄKRINGAR... 7 Hemförsäkring... 7 Barnets försäkringsskydd... 7 Familjehemmets försäkringsskydd... 7 Skador förorsakade av annan... 7 Skadeanmälan... 8 UTRUSTNING INFÖR PLACERING... 8 INKOMSTERSÄTTNING... 8 PASS... 9 UTBILDNING TILL FAMILJEHEM... 9 KONTAKT MED FAMILJEVÅRDEN... 9 KONTAKT MED BARNETS FÖRÄLDRAR... 9 BARNETS EKONOMISKA STÖD Förlängt barnbidrag Studiebidrag Flerbarnstillägg Underhållsstöd SPARA FÖR BARNEN

3 BARNETS LIVSBERÄTTELSE VÅRD AV BARN Tillfällig föräldrapenning Ersättningens storlek Antal ersättningsdagar Barn som fyllt 12 men inte 16 år Anmälan till Försäkringskassan SJUKVÅRD, SJUKHUSVISTELSE OCH SJUKRESOR ÖVERVÄGANDE OCH OMPRÖVNING AV VÅRDEN Övervägande Omprövning UPPHÖRANDE AV PLACERING VÅRDNADSÖVERFLYTTNING Föräldrabalken Ansökan om vårdnadsöverflyttning Den särskilt förordnade vårdnadshavarens befogenheter Praktiska konsekvenser vid vårdnadsöverflyttning Avtal SoL respektive LVU vården upphör Placeringen som en LSS-insats upphör Framtida stöd- och hjälpinsatser Umgänge Försäkringsfrågor

4 ATT VARA FAMILJEHEM I ett långsiktigt perspektiv har utvecklingen av familjehemsvård gått från att stå för den dagliga omsorgen om ett barn och ersätta eller komplettera de biologiska föräldrarna till att som familjehemsföräldrar öppna sitt hem för ett barn med hela dess släkt och nätverk. Att vara förälder till någon annans barn kräver stor insikt i barns behov liksom förmåga till samarbete med biologiska föräldrar och socialtjänst. Oavsett skälet till en placering ska familjehemmet kunna ge barnet stöd, omsorg och kunna hantera svåra situationer som kan uppstå. Ett familjehem är inte anställda av socialnämnden utan utför ett uppdrag. Familjehemmet och socialnämnden arbetar tillsammans för barnets bästa. Råd, stöd och vägledning samt utbildning till familjehemmen. Vid behov kan extern handledning erbjudas. Ersättningar i form av arvode och omkostnadsersättning enligt avtal med socialnämnden. Upprätta en genomförandeplan. Verka för att barnet får stöd av andra instanser som skola, förskola, barn, sjukvård etc. Verka för kontakt med försäkringskassan, skatteverket och folkbokföringen för att upplysa om ändrade boendeförhållanden samt vara behjälplig så att barnet kan få ett pass och ekonomiskt stöd tilldelas rätt person. Ta ställning om barns ekonomiska intressen behöver anmälas till Överförmyndarnämnden. Besöka barnet och familjehemmet enligt lag, föreskrifter och allmänna råd. Uppföljning efter avslutad placering om barnet bedöms vara i särskilt behov av stöd eller skydd. Ge barnet den vård och fostran föräldrar normalt ger sina barn. Samarbeta med socialnämnden och barnets biologiska föräldrar och nätverk för barnets bästa. Vården ska ges utifrån vad som kommits överens om i vård- och genomförandeplan. Sköta kontakter med förskola eller skola, sjukvård och tandvård. Att anmäla till socialnämnden om det inträffar något särskilt rörande barnet och/eller familjehemmet som kräver nämndens åtgärder, exempelvis att barnet har avvikit, allvarlig sjukdom eller olyckshändelser.

5 TVÅ LAGAR STYR PLACERINGAR AV BARN Lagrum: Lag (2001:453) Socialtjänstlagen. Syftet med SoL är att den unga ska kunna få nödvändig vård som är i samtycke med den unga och/eller den unges vårdnadshavare. Vid alla beslut enligt SoL ska den unges bästa vara avgörande. Den unges inställning ska klarläggas så långt det är möjligt och med beaktande av den unges ålder och mognad ska man också ta hänsyn till den unges vilja. Vård med stöd av lagen kan endast ges om vårdnadshavaren samtycker samt om den unge är över 15 år måste denne samtycka till vården. Socialnämnden ska se till att den som behöver vårdas eller bo i ett annat hem än det egna tas emot i ett familjehem eller i ett hem för vård eller boende. Socialnämnden ansvarar för att det barn som har tagits emot i ett annat hem än det egna får god vård. Vården bör utformas så att den främjar barnets samhörighet med anhöriga och andra närstående samt kontakt med hemmiljön. SoL-vården får som längst pågå till dess den unge fyller 21 år (i vissa fall 18 år) vad gäller placeringar inom barn och ungdom. När den unga är över 21 år och behöver fortsatt bistånd remitterar barn- och ungdomsenheten till vuxenenheten. Socialnämnden ska minst var sjätte månad göra en bedömning av om vården kan upphöra. Vid insats från socialtjänsten skall en vårdplan och genomförandeplan upprättas. Vårdplanen innehåller vad syftet med vården är. Genomförandeplanen skall beskriva hur man skall göra för att uppfylla vårdplanen och hur umgänget med vårdnadshavare och andra bör regleras. Lagrum: Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga Syftet med LVU är att den unga ska kunna få nödvändig vård i vissa situationer då det inte har gått att få samtycke till vården av den unga och/eller den unges vårdnadshavare. Vid alla beslut enligt LVU ska den unges bästa vara avgörande. Den unges inställning ska klarläggas så långt det är möjligt, och med beaktande av din ålder och mognad ska man också ta hänsyn till den unges vilja. LVU är ett komplement till SoL och får användas först när det står klart att ett samtycke till vård inte kommer att ges av vårdnadshavarna. LVU är en skyddslag som skall se till att barn och unga får den vård och behandling de behöver. Vård med stöd av lagen kan ges i två huvudfall: dels när hemförhållandena medför en

6 påtaglig risk för den unge hälsa eller utveckling ( 2 LVU), dels när den unge själv utsätter dig för en sådan risk genom missbruk av beroendeframkallande medel, brottslig verksamhet eller något annat socialt nedbrytande beteende ( 3 LVU). LVU-vården får som längst pågå till dess den unge fyller 21 år (i vissa fall 18 år). Socialnämnden ska minst var sjätte månad göra en bedömning av om vården kan upphöra. Vid insats från socialtjänsten skall en vårdplan och genomförandeplan upprättas. Vårdplanen innehåller vad syftet med vården är. Genomförandeplanen skall beskriva hur man skall göra för att uppfylla vårdplanen och hur umgänget med vårdnadshavare och andra bör/skall regleras. När ett barn är placerad enligt Socialtjänstlagen har barnets vårdnadshavare kvar bestämmanderätten över sitt placerade barn. Placeringen innebär därmed inte att vårdnadshavarna förlorat rätten att bestämma över sitt barn, exempelvis när det gäller skolgång, barnpsykiatrisk behandling eller läkarvård. En vårdnadshavare behöver vid en frivillig placering exempelvis ge en skola tillåtelse att ta direktkontakt med familjehemmet i skolfrågor. Eftersom barnets vårdnadshavare har begärt eller samtyckt till placering har de dock avstått den vardagliga omsorgen. Barnets vårdnadshavare har därför rätt att förvänta sig att familjehemsföräldrarna och socialnämnden tar ansvar och fattar de beslut som behövs för vårdens genomförande. När ett barn är placerad enligt lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) innebär det att vård av ett barn sker enligt en tvångslag. Föräldrarna har kvar vårdnaden men har så länge barnet vårdas med LVU inte bestämmanderätt över barnet. Socialnämnden efter ett beslut om vård enligt LVU inträder vid sidan av vårdnadshavarna eller i deras ställe och har samma skyldigheter och befogenheter som tillkommer vårdnadshavarna. AVTAL Mellan socialnämnden och familjehemmet upprättas ett skriftligt avtal. Syftet med avtalet är att tydligt klargöra vad som är socialtjänstens respektive familjehemmets ansvar och åtaganden när det gäller stöd och skydd till barnet. Men också vilka rättigheter och skyldigheter socialnämnden och familjehemmet har. Därutöver innehåller avtalet uppgifter om uppdragets omfattning, uppsägningstider och ersättning. Avtalet reglerar även om familjehemmet får ta emot fler placerade barn och beskriver närmare vilket samråd familjehemmet ska ha med socialnämnden om det blir aktuellt. ARVODE Familjehemsföräldrarna är uppdragstagare åt socialnämnden. Det innebär att familjehemsföräldrarna inte är anställda.

7 Arvodet är en skattepliktig inkomst som beskattas som inkomst av tjänst. Arvodet kan fördelas mellan familjehemsföräldrarna eller betalas ut till en av dem enligt önskemål. Socialnämnden drar preliminärskatt och betalar lagstadgade arbetsgivaravgifter. För uppdraget utgår ett arvode som varierar i storlek beroende på hur omfattande familjehemmets arbetsinsats bedöms vara. Arvodet fastställs till en bestämd summa per månad. Vanligtvis fastställs nivån vid placeringen, men vid behov kan beloppet korrigeras senare. Eftersom barnets behov kan förändras över tiden överväger familjevården efterhand om arvodet behöver justeras. Arvodet är både sjukpenning- och pensionsgrundande. Arvodet berättigar däremot inte till tjänstepension. Kommunen betalar inte ut sjuklön under de första 14 dagarna i en sjukperiod eftersom det inte föreligger ett anställningsförhållande. Vid sjukdom utges sjukpenning från Försäkringskassan. Familjehemmet ska därför sjukanmäla sig direkt till FK för att få sjukpenning. OMKOSTNADSERSÄTTNING Omkostnadsersättningen är till för att täcka kostnader som finns runt barnet. Omkostnadsersättningen består av en åldersfördelad schablon som kallas grundkostnad och tilläggskostnader som beräknas individuellt efter det placerade barnets speciella behov. Ersättningen är åldersindelad i grupperna 0-12 år och år och den följer kostnadsutvecklingen genom att vara knuten till ett prisbasbelopp. I grundkostnaden ingår kostnader för barnets livsuppehälle och dennes del i de gemensamma hushållsutgifterna. Exempel på sådana utgifter är livsmedel, kläder, skor, personlig hygien, fickpengar, förbrukningsvaror, fritidsutrustning, möbler, husgeråd, textilier, tv, dator och telefon. Hänsyn är taget till ökad strömförbrukning, vatten och normalt slitage. Ersättningen utgår från att familjehemmet tar emot barnet i sin befintliga bostad, vilket innebär att kostnader för ombyggnationer och liknande inte beaktas. Socialnämnden betalar inte heller ut ersättning för ny bil eller för husdjur. Barnbidrag och studiebidrag som utbetalas till familjehemmet inräknas i omkostnadsersättningen. SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTINGS (SKL) REKOMMENDATIONER Svenska Kommunförbundet biträder kommunerna med rekommendationer för hur arvoden och omkostnader beräknas. Enligt förbundets rekommendationer följer arvodet inkomstutvecklingen i vård- och omsorgsyrken. Detta innebär att arvodet omräknas varje år med den procentsats som motsvarar den senast kända genomsnittliga löneökningen för dessa yrkesgrupper.

8 Sveriges Kommuner och Landsting lämnar, efter samråd med Riksskatteverket, rekommendationer beträffande nivån på omkostnadsersättningarna. I de fall socialnämnden betalar en högre omkostnadsersättning än den centrala rekommendationen skall nämnden kunna redovisa den ekonomiska beräkning som ligger till grund för ersättningen. Om det begärs av skattemyndigheten får familjehemmet ett intyg där skälen till den högre omkostnadsersättningen redovisas. Omkostnadsersättningen ska redovisas på kontrolluppgift till skattemyndigheten. Inga avdrag för preliminärskatt görs. Den är inte sjukpenning eller pensionsgrundande. De första 5000 kr av omkostnadsersättningen är inte avdragsgilla. Resterande belopp är avdragsgillt. Uppdraget berättigar inte till semesterlön eller semesterersättning. Tiden som familjehem ligger inte till grund för rätt till ersättning från a-kassa. FÖRSÄKRINGAR Det är viktigt att familjehem skyddas mot skador som barnet kan förorsaka eller själv råkar ut för. Ibland krävs höga ersättningar för att ersätta eller åtgärda skador som uppkommit. Detta rör sig om skador såväl på person som på egendom. Därför är det viktigt att familjehem ser över sitt försäkringsskydd. Kontakta ert försäkringsbolag för att kontrollera vad som ingår i hemförsäkringen och om den omfattar placerat barn. Det kan exempelvis krävas att barnet är folkbokfört i familjehemmet. Det är försäkringstagaren som gör anmälan till försäkringsbolaget. Om barnet förorsakat skador som omfattas av hemförsäkringen ersätter socialnämnden familjehemmet för självrisken. Samtliga barn placerade av Stockholm stad är olycksfallsförsäkrade. Socialnämnden gör skadeanmälan. Familjehemmet omfattas inte i sitt uppdrag av kollektiva försäkringar avseende olycksfall och arbetsskada som gäller för anställda. Som uppdragstagare bör du själv se över ditt försäkringsskydd och om det eventuellt bör kompletteras. Kommunens ansvarsförsäkring omfattar inte skador som förorsakas av besökande till barnet, exempelvis barnets anhöriga. Om ni som familjehem vill ha ersättning i ett sådant fall får

9 socialnämnden ta ställning till ersättningsfrågan. En bedömning görs utifrån omständigheterna i enskilda fallet och det är inte självklart att nämnden ska ersätta sådana skador eller förluster. Det är viktigt att familjehem tar kontakt med socialnämnden när skador skett på person eller egendom. Försäkringsbolaget gör en bedömning om det är ett försäkringsärende. UTRUSTNING INFÖR PLACERING Familjehemmet behöver eventuellt utrusta det rum som barnet ska bo i. Socialnämnden bekostar inköp av vissa möbler i samråd med familjehemmet. Den utrustning som socialnämnden bekostar tillhör det placerade barnet och när barnet flyttar följer möbler och saker med barnet. Om barnet inte har tillräckligt med kläder med sig vid placeringen utrustas det med en grundutrustning för årstiden. Det är lämpligt att familjehemmet tillsammans med barnet planerar och inhandlar det som behövs. Vad som ska köpas beror på hur behovet ser ut, vad det är som finns och hur länge placeringen bedöms pågå. Alla inköp ska ske i samråd med familjehemmets familjevårdsinspektör. Familjehemmet betalar inköpen med egna pengar och ersätts enligt inlämnade kvitton. Fortsättningsvis kommer familjehemmet vid en stadigvarande placering att uppbära barnbidraget/studiebidraget som tillsammans med omkostnadsersättningen ska täcka det löpande behovet av kläder, leksaker, fritidsutrustning, inventarier, spar/fickpengar, resor, umgängesresor, sjukvård, mediciner m.m. Större kostnader under särskilda omständigheter kan ersättas utöver den månatliga omkostnadsersättningen efter diskussion med familjevårdsinspektören. INKOMSTERSÄTTNING Det är en omvälvande händelse för ett barn att flytta hemifrån och bli placerad i en annan familj. Därför behöver barnet få tid att anpassa sig till den nya miljön, familjen, orten och skolan. Under den första tiden kan därför en familjehemsförälder behöva ta tjänstledigt för att finnas vid barnets sida. Nämnden kan ersätta familjens inkomstförlust under inskolningsperioden samt om det inträffar händelser där familjehemsföräldrarna tillfälligt måste stanna hemma med barnet. Ersättning för inkomstbortfall bedöms individuellt. Beslut fattas av socialnämnden. För tidsåtgång för träffar med socialnämnd, skola, barnpsykiatri, läkare och liknande utgår inte ersättning för inkomstbortfall utan ska täckas av arvodet.

10 PASS Bestämmelser om pass finns i passlagen. Huvudregeln är att vårdnadshavarens medgivande krävs för att barnet ska få ett pass. Har föräldrarna gemensam vårdnad krävs samtycke av dem båda. Finns synnerliga skäl kan polismyndigheten ändå utfärda pass. Ett sådant synnerligt skäl kan vara att barnet är placerat i ett familjehem enligt LVU. Det är på så sätt möjligt att utfärda pass även om vårdnadshavarens medgivande saknas. Familjehemmets handläggare kan behöva skriva ett intyg att barnet är placerat i familjehem för vård utanför det egna hemmet i familjehem. UTBILDNING TILL FAMILJEHEM Familjehemmet ska få utbildning och information för att på bästa sätt lyckas med sitt uppdrag. Stockholm stad har resursteamet barn och ungdom som regelbundet utbildar Stockholms stads familjehem. Familjehemmets handläggare informerar när utbildning kommer att erbjudas. Familjevårdsinspektörerna ger kontinuerligt råd och stöd till familjehemmet. I vissa fall erbjuds extern handledning. KONTAKT MED FAMILJEVÅRDEN När ett barn placeras i ett familjehem är två familjevårdsinspektörer delaktiga, en av dem har ett särskilt ansvar för att hålla kontakt med det placerade barnet. Den andre har ett särskilt ansvar att ge råd och stöd till familjehemmet. Familjevårdsinspektörerna ska besöka familjehemmet regelbundet, minst 4 gånger per år. Efter ålder och mognad har barnets familjevårdsinspektör enskilda samtal med barnet. Familjevårdsinspektörerna kan även komma att genomföra oanmälda besök i familjehemmet. KONTAKT MED BARNETS FÖRÄLDRAR Utgångspunkten i svensk lagstiftning är att barn har behov av umgänge med båda sina föräldrar även om inte barnet bor tillsammans med dem (6 kap. 15 FB). En nära och god kontakt mellan föräldrar och barn under vårdtiden är oftast en viktig förutsättning för att barnet skall kunna utvecklas väl under placeringen och på sikt kunna återförenas med sina föräldrar om det bedöms möjligt.

11 Socialnämnden har ett särskilt ansvar för att barn som vistas i familjehem kan hålla kontakt med anhöriga. Det kan vara föräldrar, syskon, släkt och andra viktiga personer. Barn som vistas länge i familjehem eller växer upp där riskerar annars att tappa kontakten med anhöriga och släkt. Risken finns att dessa barn, när de blir vuxna, inte längre har någon kontakt med anhöriga och släkt. De får inte en naturlig kontakt med sitt biologiska nätverk och får därmed inte tillgång till sin historia. Kontakten mellan barnet och dess anhöriga kan ske på olika sätt. Barnets behov och bakgrund bestämmer hur ofta och på vilket sätt barnet ska ha kontakt med sina anhöriga. Det sätt som barnet och dess anhöriga har kontakt på kan också förändras över tiden. Denna fråga finns därför med i genomförandeplanen. Någon möjlighet för socialnämnden att ensidigt begränsa umgänget mellan barn och föräldrar vid en frivillig placering enligt socialtjänstlagen finns inte. Måste barnets umgänge med föräldrarna begränsas ska bestämmelserna i LVU tillämpas. Umgänge med föräldrarna under pågående vård med stöd av LVU kan inte jämställas med sådant umgänge som regleras i föräldrabalken. Vid vård med stöd av LVU finns det brister hos en eller båda föräldrarna som måste beaktas vid utformningen av umgänget. Bestämmelserna om möjligheten att begränsa umgänget skall tillämpas restriktivt. Socialnämnden får inte utan starka skäl besluta om inskränkningar i umgänget mellan barn och föräldrar. BARNETS EKONOMISKA STÖD Försäkringskassan betalar ut barnbidrag för barn som är bosatta i Sverige till och med det kvartal då barnet fyller 16 år. Familjehemsinspektören ändrar betalningsmottagare till familjehemmet hos Försäkringskassan. När ett barn fyllt 16 år upphör det allmänna barnbidraget och ersätts av förlängt barnbidrag om barnet går i sameskola, specialskola, särskola eller får motsvarande utbildning i annan skola. Det förlängda barnbidraget betalas ut från och med kvartalet efter det att barnet fyllt 16 år och till och med den månad barnet slutar i denna typ av skola. När ett barn fyllt 16 år ersätts barnbidraget med studiebidrag om barnet studerar. Studiebidraget betalas ut av Centrala studiestödsnämnden, CSN, månadsvis förutom juli och augusti månad. En förutsättning för att studiebidraget skall betalas ut är att barnet har tillräcklig närvaro i skolan. Studiebidrag betalas ut tills barnet slutar gymnasiet. Flerbarnstillägg betalas inte ut till familjehemsföräldrar.

12 Som familjehem har man inte rätt till underhållsstöd för det placerade barnet. SPARA FÖR BARNEN Ofta vill familjehemsföräldrarna spara pengar för barnets räkning. Frågan uppkommer då vem som kan disponera dessa pengar. Ett barns vårdnadshavare ansvarar för att barnets pengar används på ett sätt som är till nytta för barnet. Detta gäller oavsett vem som har sparat pengarna och hur barnet har fått tillgång till dem. Det innebär att vårdnadshavare kan komma att använda barnets pengar. De familjehemsföräldrar som vill spara till barnet gör det enklast i sitt eget namn. Familjehemsföräldrarna kan sedan ge barnet pengarna i gåva, exempelvis när barnet blir myndigt. Vill familjehemsföräldrarna spara i barnets namn och samtidigt spärra pengarna ska en skriftlig anmälan göras till överförmyndaren att de ska kontrollera pengarna. En sådan begäran ska göras innan sparandet påbörjas och går inte att göra i efterhand. Skulle barnet avlida tillfaller pengarna barnets vårdnadshavare. BARNETS LIVSBERÄTTELSE De placerade barnen har ofta upplevt fler än ett uppbrott in sina liv och känner inte alltid till sina rötter. Familjehem kan hjälpa barnet med att få veta med om sitt ursprung och sin historia. Vid placering får barnet med sig en livsbok från socialnämnden i Rinkeby-Kista där information och bilder kan samlas. Tanken är att familjehem tillsammans med familjevårdsinspektörerna samarbetar för att sammanställa livsboken för och tillsammans med barnet. VÅRD AV BARN Om ett barn blir sjukt eller smittat eller behöver uppsöka barnvårdscental, habilitering etc kan även familjehemsföräldrar få ersättning från försäkringskassan för att vara hemma med barnet. Ersättningen vid vård av sjukt barn kallas tillfällig föräldrapenning. Tillfällig föräldrapenning beräknas på din sjukpenninggrundande inkomst, SGI och utbetalas tills barnet fyllt 12 år. Den tillfälliga föräldrapenningen är 80 procent av SGI.

13 Föräldrarna/familjehemsföräldrarna kan få ersättning under högst 60 dagar per barn och år. När de 60 dagarna är uttagna kan ersättning betalas ut under ytterligare 60 dagar. De ytterligare 60 dagarna kan inte tas ut vid ordinarie vårdares sjukdom eller smitta. För barn som fyllt 12 men inte 16 år kan man i vissa fall få tillfällig föräldrapenning. En förutsättning är att barnets behov av vård eller tillsyn är större än vad som i allmänhet är fallet för barn i motsvarande ålder. Behovet av vård och tillsyn ska styrkas med läkarutlåtande. Du måste anmäla vård av sjukt barn på den första dagen som du vill ha ersättning för. Du får inte ersättning för arbetsfria dagar. För att du ska få ersättning när barnet är sjukt längre än sju dagar måste ett intyg från en läkare eller sjuksköterska inlämnas. SJUKVÅRD, SJUKHUSVISTELSE OCH SJUKRESOR Familjehemmet ansvarar för att barnet kommer till läkare vid behov vid mindre allvarliga sjukdomar, exempelvis förkylningar. Är vissa hälsoproblem kända redan före placeringen bör det framgå av vårdplanen vilket uppdrag familjehemmet har då det gäller barnets medicinska vård. Det ska framgå om familjehemmet ska se till att barnet får vaccin, sjukvård eller behandling inom barnpsykiatrin. Om det inträffar akuta sjukdomar eller olyckor måste familjehemmet agera eftersom föräldrarnas samtycke inte kan avvaktas. Familjehemmet ska dock så snart som möjlig informera föräldrar och socialnämnden om den aktuella situationen. Familjehemmet ska även underrätta socialnämnden när barnets hälsotillstånd kräver sjukvårdande behandling under längre tid eller vid allvarlig sjukdom. Ett familjehemsplacerat barn ska oftast vara folkbokfört i familjehemmet och har därför rätt till akutoch planerad sjukvård i det landstingsområde som familjehemmet tillhör. Framkommer det att barnet behöver sjukvårdsinsatser till följd av en allvarlig sjukdom eller inom barnpsykiatrin behövs föräldrarnas samtycke vid en frivillig placering om det inte redan i vårdplanen framkommer att barnet behöver en sådan vård. Samtycker inte föräldrar till nödvändig behandlig får socialnämnden lämna samtycke till behandlingen för ett LVU-omhändertaget barn. Nekar föräldrar vård kan det utgöra grund för ansökan om vård enligt LVU för ett SoL-placerat barn. Ett familjehemsplacerat barn omfattas tillsammans med familjehemmets egna barn av ett gemensamt högkostnadsskydd. Det innebär att de totala vård- och medicinkostnaderna för ett placerat barn kommer att bli begränsat. Barn och ungdomar får kostnadsfri sjuk- och tandvård. Detta gäller dock inte akutsjukvård.

14 I samband med sjukvård inom länet har du rätt att få ersättning för resor via landstinget. Med specialistvårdsremiss får du ersättning för resor även utanför länet. Varierande egenavgifter gäller för olika transportsätt. ÖVERVÄGANDE OCH OMPRÖVNING AV VÅRDEN När ett barn är placerat i ett familjehem enligt SoL eller LVU 2 ska nämnden minst en gång var sjätte månad överväga om vården fortfarande behövs. Övervägandet innebär att barnets handläggare överlämnar en skriftlig rapport till politiska nämnden. I rapporten ska nämnden kunna följa hur vården utvecklats. Rapporten ska innehålla uppgifter om barnets aktuella situation, föräldrarnas aktuella situation, inställning till vårdnadsöverflyttning samt planering i ärendet. Om nämndens inte ser någon anledning till åtgärder i ärendet läggs rapporten till handlingarna. Något formellt beslut måste inte fattas. Det är först när det finns anledning att ifrågasätta behovet av vården som en prövning i nämnden ska ske, detta kan exempelvis vara att föräldrarna har begärt att vården ska upphöra. Omprövning gäller den som vårdas enligt LVU 3 och ska ske minst var sjätte månad. Syftet med omprövning är att nämnden ska pröva om vården kan upphöra eller övergå till en frivillig placering. En utredning ligger till grund för nämndens beslut. Föräldrarna samt barn som fyllt 15 år ska vara informerade om tiden för omprövningen samt om utredningen. Nämnden ska även göra en sådan omprövning om det finns skäl för detta, oavsett hur lång tid som gått sedan senaste omprövningen. Vården ska alltid omprövas om vårdnadshavare eller barn som fyllt 15 år begär det. Omprövningen av vård enligt LVU innebär att nämnden fattar ett beslut som kan överklagas med förvaltningsbesvär. UPPHÖRANDE AV PLACERING En frivillig placering kan upphöra på grund av att vårdnadshavaren eller barnet vill avsluta placeringen i familjehemmet. En placering kan också avslutas på grund av att barnet inte längre har ett vårdbehov. Socialnämnden kan avsluta ett barns placering i familjehem om skälen för tvångsvård LVU inte längre finns kvar. Däremot kan det finnas kvar ett vårdbehov som innebär att en placering kan fortsätta men genom frivillig placering SoL och samtycke till fortsatt vård från vårdnadshavarna. En placering upphör också om barnet vårdnadsöverflyttas till familjehemmet. Det är olika hur länge barn vistas i familjehem. En del barn bor en kortare period i familjehem och flyttar sedan tillbaka till sina föräldrar eller till eget boende. Andra barn vistas i familjehemmet under en lång period, kanske under hela uppväxten. För barn som växer upp i familjehem under en väldigt

15 lång period kan familjehemmet vara det som räknas som det egna hemmet. Hur placeringen ska avslutas och vad som sker efter den avslutats hänger ihop med vilka skälen var till placeringen, hur länge barnet varit i familjehemmet samt barnets ålder. VÅRDNADSÖVERFLYTTNING I föräldrabalkens 6 kapitel framgår att vårdnaden kan flyttas till en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare, under vissa omständigheter nämligen - om vårdnadshavaren gör sig skyldig till missbruk eller försummelse eller i övrigt brister i omsorgen om barnet på ett sätt som medför bestående fara för barnets hälsa eller utveckling (7 ). - om ett barn stadigvarande har vårdats och fostrats i ett annat enskilt hem än föräldrahemmet och det är uppenbart bäst för barnet att det rådande förhållandet får bestå och att vårdnaden flyttas över till den eller dem som har tagit emot barnet eller någon av dem, skall rätten utse denne eller dessa att såsom särskilt förordnade vårdnadshavare utöva vårdnaden om barnet (8 ). - handlar om vårdnaden av barn vars förälder/-rar avlidit (9 ). En grundtanke i svensk familjehemsvård är att vården inte skall pågå längre tid än nödvändigt. Socialnämnden har ansvaret för kontakten mellan föräldrar och barn under vårdtiden. Kontakten bör vara av den omfattning och innehåll att en återförening kan ske utan skada för barnet när förutsättningarna för vård inte längre föreligger. Det förekommer dock fall där en återförening inom en överskådlig tid ter sig orealistisk. I sådana fall kan en vårdnadsöverflyttning till familjehemsföräldrarna skapa förutsättningar för att barnet får växa upp under trygga och stabila förhållanden. Familjehemsföräldrarna kan också förordnas till vårdnadshavare på grund av att barnets föräldrar är avlidna. Tingsrätten kan besluta att utse en eller båda familjehemsföräldrarna till särskilt förordnade vårdnadshavare. I vissa ärenden bedöms det lämpligare att flytta vårdnaden från föräldrarna till en eller två neutrala vårdnadshavare och att familjehemsplaceringen består. Socialnämnden ska överväga frågan om vårdnadsöverflyttning när barn varit placerade i samma familjehem i tre år. Men frågan om en eventuell framtida vårdnadsöverflyttning ska socialnämnden tidigt ta ställning till i placeringen. Den som utsetts till särskilt förordnad vårdnadshavare har samma befogenheter som en förälder. Det innebär att se till att barnet får god omvårdnad och växer upp under goda och trygga förhållanden. I detta ligger att bestämma över barnet, besluta om val av skola, se till att barnet får den hälso- och sjukvård som behövs och att barnet i lämplig omfattning får umgås med föräldrar och andra viktiga

16 personer. Samt att söka bidrag, socialförsäkringsförmåner och bevaka att barnet får de försäkringsavkastningar som barnet kan ha rätt till. Sådana förmåner ska användas till nytta för barnet. Barnet har fortfarande rätt att uppbära barnpension, underhållsbidrag, underhållsstöd. Särskilt förordnade vårdnadshavare har inte underhållsskyldighet utan det är fortfarande barnets föräldrar som är underhållskyldiga. Det är alltså de nya vårdnadshavarna som ska se till att barnet får detta underhåll liksom andra bidrag som barnet kan ha rätt till. De nya vårdnadshavarna får ansvaret för att umgänget ska fungera med föräldrarna. Under familjehemsplaceringen låg detta ansvar på socialnämnden. Kan inte den särskilt förordnade vårdnadshavaren och barnets föräldrar komma överens i umgängesfrågan får föräldern väcka talan vid domstol. Den särskilt förordnade vårdnadshavaren företräder då barnet i domstolen. Barnet får också en möjlighet att ändra namn till samma som särskilda förordnade vårdnadshavaren. Särskilt förordnade vårdnadshavare har rätt till föräldrapenning. Vårdnadshavare som inte är förälder, men som har vårdnaden om barnet, har samma rätt till vårdbidrag som en förälder. Barnet har fortsatt arvsrätt efter sina biologiska föräldrar och deras släkt. Om särskilt förordnad vårdnadshavare vill att barnet ska ärva efter denne behöver ett testamente upprättas. Barnets placeringskommun får fortsätta att betala de tidigare familjehemsföräldrarna, som blivit särskilt förordnade vårdnadshavare, en skälig ersättning. Vanligtvis behöver en skälig ersättning utges till dess barnet slutat gymnasieskolan. En skälig ersättning bör motsvara vad som tidigare utbetalts som familjehemsersättning d.v.s. arvode och omkostnadsersättning. Ersättningen ska reduceras med pengar som kommer från annat håll avseende vård och omkostnader t.ex. underhållsbidrag, underhållsstöd, pension, vårdbidrag, barnbidrag, avkastning av kapital och socialförsäkringsförmåner. Vårdnadshavaren har samma rätt som ett barns föräldrar har när det gäller att uppbära och använda pengar för barnets räkning. De arvodes och omkostnadsersättningar som socialnämnden betalar ska inkomst- och skattemässigt behandlas som vanliga familjehemsersättningar. Preliminärskatt ska dras på arvodet och sociala avgifter erläggas. Kontrolluppgift ska lämnas till skattemyndigheten. Socialnämnden ska reglera sina ekonomiska åtaganden genom ett avtal med de särskilt förordnade vårdnadshavarna. I avtalet ska framgå uppgift om hur länge nämnden avser att betala ersättning samt möjlighet att pröva om ersättningsnivån ska reduceras. Om barnet varit placerat i familjehemmet med stöd av SoL eller LVU ska beslut fattas om att vården ska upphöra. Detta görs i anslutning till att de tidigare familjehemsföräldrarna utsetts till särskilt

17 förordnade vårdnadshavare. Barnet är därmed längre inte placerat utan det är bosatt hos sina vårdnadshavare. Om barnet varit i familjehem som en LSS insats ska beslut fattas om att insatsen upphör. I de fall andra LSS insatser behövs ska vårdnadshavaren söka insatserna i bosättningskommunen. Om det blir aktuellt med bistånd (4 kap 1 SoL) sedan vårdnaden överflyttats ska vårdnadshavaren söka sådant bistånd i vistelsekommunen. Den tidigare placeringskommunen är inte längre ansvarig för sådana insatser. Däremot har den tidigare placeringskommunen ett åtagande att lämna fortsatt råd och stöd till det tidigare familjehemmet. En vårdnadsöverflyttning innebär inte att barnets behov av umgänge med föräldrar och närstående minskar. Det är i första hand vårdnadshavaren som ska se till att umgänget fungerar på ett tillfredsställande sätt. En överenskommelse om umgänge som träffats under placeringstiden kan fortsätta gälla om det är lämpligt. Om det finns en dom om umgänget så gäller vad som framgår i domen. Barn som bor hos sina särskilt förordnade vårdnadshavare omfattas av den familjens försäkringar och av de försäkringar som kan vara tecknade för barnet.

Information till familjehem. Norrköpings Kommun 2012

Information till familjehem. Norrköpings Kommun 2012 Norrköpings Kommun 2012 Information till familjehem Vi hoppas att all fakta stämmer men kan inte garantera detta eftersom det hela tiden händer nya saker som påverkar familjehemsvården. Tveka inte att

Läs mer

Riktlinjer för ersättning och villkor vid familjehemsvård av barn och unga

Riktlinjer för ersättning och villkor vid familjehemsvård av barn och unga 2009-11-25 Socialförvaltningen Inga-Stina JohanssonIndivid- och familjeomsorg Socialnämnden Riktlinjer för ersättning och villkor vid familjehemsvård av barn och unga Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

VÅRDNADSÖVERFLYTTNING

VÅRDNADSÖVERFLYTTNING VÅRDNADSÖVERFLYTTNING Sammanställning av uppgifter kring vårdnadsöverflyttade barn Vi har idag 2013-01-09 gjort 70 vårdnadsöveflyttningar på placerade barn. Första vårdnadsöverflyttningen jml FB 6:8 gjordes

Läs mer

Utdrag ur föräldrabalken

Utdrag ur föräldrabalken Utdrag ur föräldrabalken Inledande bestämmelser 1 Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig

Läs mer

Dnr SN11/72. Riktlinjer för placeringar av barn och unga. Antagen av Socialnämnden

Dnr SN11/72. Riktlinjer för placeringar av barn och unga. Antagen av Socialnämnden Dnr SN11/72 Riktlinjer för placeringar av barn och unga Gäller fr o m den 1 januari 2012 Dnr SN11/72 2/13 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition av familjehem... 3 Syfte... 3 Barnperspektivet och

Läs mer

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet.

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet. September 2012 RUTIN FÖR ATT ANSÖKA OM SÄRSKILD FÖRORDNAD VÅRDNADSHAVARE (SFV) FÖR ENSAMKOMMANDE BARN När ett barn som har kommit till Sverige utan vårdnadshavare får permanent uppehållstillstånd (PUT)

Läs mer

RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV FAMILJEHEM

RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV FAMILJEHEM SOCIALFÖRVALTNINGEN Charlotte Bergström, 0554-194 50 charlotte.bergstrom@kil.se 2015-05-13 Beslutade av SN 84 2015-05-20 RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV FAMILJEHEM INDIVID-OCH FAMILJEOMSORGEN I KILS KOMMUN

Läs mer

Ersättningar och villkor vid familjehemsvård av barn,unga och vuxna, vårdnadsöverflyttningar m.m

Ersättningar och villkor vid familjehemsvård av barn,unga och vuxna, vårdnadsöverflyttningar m.m Bilaga till tidningen Familjehemmet nr 4 2006 2006:76 Ersättningar och villkor vid familjehemsvård av barn,unga och vuxna, vårdnadsöverflyttningar m.m Ersättningar och villkor vid familjehemsvård är av

Läs mer

Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås

Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås Anna Hollander Vårdnaden om barn Vårdnaden om ett barn

Läs mer

God man för ensamkommande barn

God man för ensamkommande barn Överförmyndarnämnden 1 (5) 2009-03-19 God man för ensamkommande barn Genom särskild lagstiftning föreskrivs att en god man för ensamkommande barn och barn som har blivit ensamma i Sverige skall utses så

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i föräldrabalken; SFS 2006:458 Utkom från trycket den 14 juni 2006 utfärdad den 1 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om föräldrabalken 2

Läs mer

Riktlinjer för familjehemsersättningar

Riktlinjer för familjehemsersättningar Individ- och familjenämnd 2011-06-21 Sid 1 Riktlinjer för familjehemsersättningar Individ- och familjenämnd 2011-06-21 Sid 2 1. Inledning Individ- och familjenämnden har under årens lopp till största delen

Läs mer

Riktlinjer för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU

Riktlinjer för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU Dnr SN13/38 RIKTLINJER för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU Socialnämnden 2013-12-19 Dnr SN13/38 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Målgrupper... 3 2.1 Målgrupp för insats enligt

Läs mer

Överförmyndarens ansvar. God mans uppdrag och roll

Överförmyndarens ansvar. God mans uppdrag och roll Överförmyndarens ansvar God mans uppdrag och roll OLIKA MYNDIGHETERS ANSVAR Migrationsverket Länsstyrelserna Kommunerna Landstingen Inspektionen för vård och omsorg Socialstyrelsen Migrationsverket ansvarar

Läs mer

Riktlinjer för särskild förordnad vårdnadshavare

Riktlinjer för särskild förordnad vårdnadshavare Riktlinjer för särskild förordnad Avseende ensamkommande flyktingbarn 2015-04-01 lena.bergstrom@upplands-bro.se 0721-788 059 www.upplands-bro.se Innehåll 1... 3 1.1 Inledning...3 1.2 Återflyttning av vårdnaden

Läs mer

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn TILLSYNSRAPPORT 1 (8) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen

Läs mer

Riktlinjer för familjehemsvård

Riktlinjer för familjehemsvård Riktlinjer för familjehemsvård 1(49) Innehållsförteckning 1 ÖVERGRIPANDE INFORMATION... 7 1.1 Inledning... 7 1.2 Riktlinjernas syfte och innehåll... 7 1.3 Definition... 7 2 SOCIALNÄMNDENS ÖVERGRIPANDE

Läs mer

God man för ensamkommande och ensamma barn

God man för ensamkommande och ensamma barn MED RÄTT God man AT T HJÄLPA God man för ensamkommande och ensamma barn Överförmyndarnämnden Mitt NORDANSTIGS KOMMUN God man för ensamkommande och ensamma barn Ensamkommande barn Ett ensamkommande barn

Läs mer

Överförmyndarens information till dig som är särskilt förordnad vårdnadshavare och förmyndare

Överförmyndarens information till dig som är särskilt förordnad vårdnadshavare och förmyndare Överförmyndarens information till dig som är särskilt förordnad vårdnadshavare och förmyndare Överförmyndarkansliet Motala, Mjölby, Vadstena och Ödeshögs kommuner Särskilt förordnad vårdnadshavare och

Läs mer

familjehemsgruppen Bli en värdefull extraförälder

familjehemsgruppen Bli en värdefull extraförälder familjehemsgruppen Bli en värdefull extraförälder 1 Vad är familjehem, förstärkt familjehem, kontaktfamilj och jourhem? Familjehem, förstärkt familjehem, kontaktfamilj och jourhem är vanliga hem som på

Läs mer

Checklista för gode män för ensamkommande barn

Checklista för gode män för ensamkommande barn Checklista för gode män för ensamkommande barn (Reservation för att checklistan inte är fullständig, 2014-07-22) Att göra omgående (innan beslut) Träffa barnet för ett första samtal (med tolk) Efter träffen:

Läs mer

Information till nya goda män för ensamkommande barn.

Information till nya goda män för ensamkommande barn. Överförmyndaren i Tingsryds kommun Box 88 362 22 TINGSRYD 0477-44 330 overformyndaren@tingsryd.se Välkommen till uppdraget som god man för ensamkommande barn För att hjälpa dig i ditt uppdrag som god man

Läs mer

Gode mannens uppgifter:

Gode mannens uppgifter: 2011-05-20 Riktlinjer / Checklista God man för ensamkommande barn Framtagen av arbetsgruppen överförmyndare och gode män i projektet Ensamkommande barn i Stockholms län. Beslutad av styrgruppen i projektet.

Läs mer

för Ensamkommande barn

för Ensamkommande barn Information från Överförmyndare i Samverkan Hultsfred/Högsby/Oskarshamn/Mönsterås om God man för Ensamkommande barn Överförmyndaren är en kommunal tillsynsmyndighet över kommunens gode män, förvaltare

Läs mer

Socialtjänstlag (2001:453)

Socialtjänstlag (2001:453) Socialtjänstlag (2001:453) 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Barn och unga 1 Socialnämnden ska - verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga; SFS 2003:406 Utkom från trycket den 23 juni 2003 utfärdad den 12 juni 2003. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

Information till dig som vill bli familjehem

Information till dig som vill bli familjehem 1 (3) Information till dig som vill bli familjehem Vad innebär det att vara familjehem? Att vara familjehem innebär att ta emot ett barn eller en ungdom i sitt hem och ge det en naturlig hemmiljö och en

Läs mer

ansöka om god man eller förvaltare

ansöka om god man eller förvaltare Överförmyndarnämnden Information ansöka om god man eller förvaltare Viktigt att känna till om godmanskap Godmanskap är en frivillig insats som förutsätter samarbete mellan den gode mannen och huvudmannen.

Läs mer

Ang: Ersättning för omkostnad avseende dygnsplacerade barn med barnpension

Ang: Ersättning för omkostnad avseende dygnsplacerade barn med barnpension Särskilt yttrande Vård-och omsorgsberedningen 2014-11-06 Ang: Ersättning för omkostnad avseende dygnsplacerade barn med barnpension STK-2014-1019 "Då barn är placerade i dygnsvård har föräldern en ersättningsskyldighet

Läs mer

Ansökan om god man enligt Föräldrabalken 11:4 Den enskilde och dennes närmsta anhöriga är behöriga sökanden (se mer information sist i dokumentet)

Ansökan om god man enligt Föräldrabalken 11:4 Den enskilde och dennes närmsta anhöriga är behöriga sökanden (se mer information sist i dokumentet) Ansökan om god man enligt Föräldrabalken 11:4 Den enskilde och dennes närmsta anhöriga är behöriga sökanden (se mer information sist i dokumentet) 1. Person ansökan gäller (den enskilde) namn Vistelseadress

Läs mer

Föräldrar och barn. information om gällande lagstiftning

Föräldrar och barn. information om gällande lagstiftning Föräldrar och barn information om gällande lagstiftning Produktion: Justitiedepartementet, december 2007 Tryck: AB Danagards Grafiska Foton: Jens Gustafsson/Folio, Lars-Peter Roos/Folio Fler exemplar kan

Läs mer

Vägledning och checklista God man för ensamkommande barn

Vägledning och checklista God man för ensamkommande barn 2013-10-01 Rev. Vägledning och checklista God man för ensamkommande barn Framtagen av arbetsgruppen överförmyndare och gode män i projektet Ensamkommande barn i Stockholms län. Beslutad av styrgruppen

Läs mer

ANSÖKAN om god man enligt Föräldrabalken 11 kap 4

ANSÖKAN om god man enligt Föräldrabalken 11 kap 4 Skicka ansökan till: Örebro Tingsrätt Box 383, 701 41 Örebro ANSÖKAN om god man enligt Föräldrabalken 11 kap 4 1. Person ansökan gäller Personnummer Adress (folkbokföringsadress) Telefonnummer Vistelseadress

Läs mer

GOD MAN/ FÖRVALTARE. Detta är en informationsskrift om godmanskap/förvaltarskap m m. Överförmyndarkontoret

GOD MAN/ FÖRVALTARE. Detta är en informationsskrift om godmanskap/förvaltarskap m m. Överförmyndarkontoret GOD MAN/ FÖRVALTARE Detta är en informationsskrift om godmanskap/förvaltarskap m m Överförmyndarkontoret Innehållsförteckning Vem kan få god man?...3 God man för omyndiga (FB 11 kap 1 och 2 )...4 God man

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

HFD 2013 ref. 17 Ersättning för flyktingmottagande

HFD 2013 ref. 17 Ersättning för flyktingmottagande HFD 2013 ref. 17 Ersättning för flyktingmottagande En kommun har ansetts berättigad till statlig ersättning för kostnaden för en mobiltelefon till ett familjehemsplacerat ensamkommande flyktingbarn. Lagrum:

Läs mer

Överförmyndarnämnden

Överförmyndarnämnden INFORMATION FÖR SOCIALTJÄNSTEN - BEHOV AV GOD MAN Här nedan finner du som arbetar inom socialtjänsten information om hur du bör gå tillväga om du ser: att en vuxen person är i behov av god man eller förvaltare.

Läs mer

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2001:141 Utkom från trycket den 10 april 2001 utfärdad den 29 mars 2001. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att

Läs mer

Socialförsäkringsbalk (2010:110)

Socialförsäkringsbalk (2010:110) Socialförsäkringsbalk (2010:110) 51 kap. Assistansersättning Innehåll 1 /Upphör att gälla U:2013-07-01/ I detta kapitel finns bestämmelser om - rätten till assistansersättning i 2-6, - förmånstiden i 7

Läs mer

LVU-utbildning den 24 mars 2011

LVU-utbildning den 24 mars 2011 LVU-utbildning den 24 mars 2011 LVU lag med särskilda bestämmelser om vård av unga. Förutsättningar för tillämpning Gäller alla barn som vistas i Sverige Missförhållande avseende hemmiljö eller eget beteende

Läs mer

God man för ensamkommande ungdomar

God man för ensamkommande ungdomar God man för ensamkommande ungdomar Kommunens åtagande Mariestads kommun och Töreboda kommun har tecknat avtal med Migrationsverket om att tillhandahålla 12 platser för ensamkommande barn/ungdomar, som

Läs mer

Föräldrar och barn. kort information om gällande lagstiftning

Föräldrar och barn. kort information om gällande lagstiftning Föräldrar och barn kort information om gällande lagstiftning Produktion: Justitiedepartementet, april 2013 Tryck: Elanders Upplaga: 10 000 Foton: Jens Gustafsson/Folio, Lars-Peter Roos/Folio Fler exemplar

Läs mer

11 kap. 1 SoL 11 kap. 1 a SoL 11 kap. 2 SoL. 11 kap. 1 SoL 11 kap. 1 a SoL

11 kap. 1 SoL 11 kap. 1 a SoL 11 kap. 2 SoL. 11 kap. 1 SoL 11 kap. 1 a SoL 1. Barn- och ungdom Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning 1.1 Beslut om att göra skyddsbedömning och inleda utredning 11 kap. 1 SoL 11 kap. 1 a SoL 11 kap. 2 SoL Handläggare Skyddsbedömning ska genomföras

Läs mer

1. Skillnad mellan god man och förvaltare

1. Skillnad mellan god man och förvaltare VÄNERSBORGS ÖVERFÖRMYNDARNÄMND INFORMERAR ANSÖKAN OM GOD MAN ELLER FÖRVALTARE För att godmanskap eller förvaltarskap skall kunna anordnas och en god man eller förvaltare förordnas krävs att de förutsättningar

Läs mer

Barnfamilj Information om socialförsäkringen för dig som har barn

Barnfamilj Information om socialförsäkringen för dig som har barn Lättläst om Barnfamilj Information om socialförsäkringen för dig som har barn Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen

Läs mer

ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN. Godmanskap för ensamkommande barn

ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN. Godmanskap för ensamkommande barn Ö ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN Godmanskap för ensamkommande barn 2 Innehållsförteckning Sid Allmänt... 2 Vem kan utses till god man......2 Uppdraget som god man... 3 När godmanskapet upphör... 4 Överförmyndarnämndens

Läs mer

Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun!

Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun! Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun! Information till uppdragstagare i Funktionshinderomsorgen 2011-05-25 Innehållsförteckning Organisationsbeskrivning... 1 Målgrupp...1 Rättigheter för personer

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2009

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2009 Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2009 Årligen kommer ett stort antal barn och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka

Läs mer

Krav på er som familjehem

Krav på er som familjehem Att bli Familjehem För de barn i Lund som av någon anledning inte kan bo kvar hemma är en placering i familjehem ett mycket fint alternativ. Det kan handla om både kortare och längre placeringar och ibland

Läs mer

Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och unga

Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och unga Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och unga Katarina Munier 2014-06-19 Barnen har rätt till En vårdnadshavare och förmyndare i förälders ställe Ett hem och trygga och tillitsfulla relationer

Läs mer

Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten

Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten BBIC och juridik Titti Mattsson Lunds universitet Dagens program Allmänt om socialtjänstens insatser för barn i form av placeringar utanför hemmet. Tendenser

Läs mer

Översyn av riktlinjer för barn och ungdomar i familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende (HVB)

Översyn av riktlinjer för barn och ungdomar i familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende (HVB) SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-08-27 SN-2013/3437.719 1 (2) HANDLÄGGARE gunnel.hartvig-egebark@huddinge.se Socialnämnden Översyn av riktlinjer för barn

Läs mer

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå Information till er som funderar på att bli familjehem Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård Boden, Kalix, Luleå och Piteå 1 Välkommen till vår informationssida! Ring gärna så får vi informera och

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Ett gemensamt ansvar för ensamkommande och ungdomar September 2007 Varje år kommer flera hundra och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka asyl, så

Läs mer

INFORMATION OM UPPDRAG SOM GOD MAN ENLIGT LAGEN OM ENSAMKOMMANDE BARN

INFORMATION OM UPPDRAG SOM GOD MAN ENLIGT LAGEN OM ENSAMKOMMANDE BARN INFORMATION OM UPPDRAG SOM GOD MAN ENLIGT LAGEN OM ENSAMKOMMANDE BARN Varför god man? Ensamkommande barn saknar vid sin ankomst till Sverige föräldrar eller andra för dem kända vuxna företrädare som kan

Läs mer

Handbok för god man till ensamkommande barn

Handbok för god man till ensamkommande barn r Handbok för god man till ensamkommande barn Överförmyndarnämnden i 2011-07-15 ÖVERFÖRMYNDARKONTORET Sida 2(10) Innehållsförteckning 1 Välkommen till ett ideellt åtagande som god man till ensamkommande

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 17 april 2014 T 602-13 KLAGANDE CH Ombud: Advokat NA MOTPART Socialnämnden i Falkenbergs kommun 311 80 Falkenberg Ombud: Advokat EAZ SAKEN

Läs mer

Familjehem, jourhem, kontaktperson/familj. Varför behöver barn och ungdomar placeras?

Familjehem, jourhem, kontaktperson/familj. Varför behöver barn och ungdomar placeras? Familjehem, jourhem, kontaktperson/familj Familjehem Idag kallas det som tidigare hette fosterhem för familjehem. Som familjehem tar man emot ett eller flera barn/ungdomar under en kortare eller längre

Läs mer

Information om försörjningsstöd. socialtjänsten

Information om försörjningsstöd. socialtjänsten Information om försörjningsstöd socialtjänsten Arbetsgången vid ansökan om försörjningstöd Korrekt ifylld ansökan lämnas in Utredning & Arbetsplan Beräkning: Normbelopp minus inkomster = Försörjningsstöd

Läs mer

Arvode till ställföreträdare fr o m 2014-01-01 Information från överförmyndarenheten och nämnden

Arvode till ställföreträdare fr o m 2014-01-01 Information från överförmyndarenheten och nämnden [1] Mars 2014 Arvode till ställföreträdare fr o m 2014-01-01 Information från överförmyndarenheten och nämnden Överförmyndarnämnden har tidigare informerat om det pågående arbetet med förändring av ersättningsnivåerna.

Läs mer

Lättläst. Till alla barnfamiljer

Lättläst. Till alla barnfamiljer Lättläst Till alla barnfamiljer Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7) F 1.1 AVGIFTS- OCH TAXESYSTEM FÖR INSATSER INOM VERKSAMHETEN HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG FR.O.M. 2012-03-01 1. Inledning Kommunen får, enligt 8 kap Socialtjänstlagen (SoL), ta ut avgifter

Läs mer

Vissa frågor angående hjälpmedel

Vissa frågor angående hjälpmedel PM 2009-09-21 Avdelningen för juridik Vissa frågor angående hjälpmedel Bakgrund Kommunernas och landstingens kostnader för hjälpmedel uppgår i dagsläget till avsevärda belopp. Kostnaderna tenderar dessutom

Läs mer

ANMÄLAN TILL ÖVERFÖRMYNDAREN. Kryssa för det ansökan avser: 1. Personen som behöver hjälp av god man eller förvaltare. 2.

ANMÄLAN TILL ÖVERFÖRMYNDAREN. Kryssa för det ansökan avser: 1. Personen som behöver hjälp av god man eller förvaltare. 2. ANMÄLAN TILL ÖVERFÖRMYNDAREN avseende behov av god man eller förvaltare enligt föräldrabalken 11 kap 4 respektive 7 Kryssa för det ansökan avser: God man enligt 11:4 FB Förvaltare enligt 11:7 FB 1. Personen

Läs mer

Rutin utredning 11:1 barn

Rutin utredning 11:1 barn Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp,

Läs mer

Minimibeloppet för 2014 är för ensamstående 5012 kr och för makar/sammanboende 4235 kr/person Detta skall täcka normalkostnader för följande poster:

Minimibeloppet för 2014 är för ensamstående 5012 kr och för makar/sammanboende 4235 kr/person Detta skall täcka normalkostnader för följande poster: Borgholms kommuns taxor 2014 SOCIALNÄMNDEN Avgifter för vård och omsorg Inkomstbegrepp Avgiftsunderlaget beräknas utifrån de aktuella förvärvs- och kapitalinkomster som är skattepliktiga enligt inkomstskattelagstiftningen.

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 13 december 2013 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: BB Assistansbolaget Skäpplandsgatan 1 C 703 46 Örebro ÖVERKLAGAT

Läs mer

GOD MANS REDOGÖRELSE och begäran om arvode Ensamkommande barn (efter barnet erhållit PUT)

GOD MANS REDOGÖRELSE och begäran om arvode Ensamkommande barn (efter barnet erhållit PUT) GOD MANS REDOGÖRELSE och begäran om arvode (efter barnet erhållit PUT) OBS! Redovisning ska göras kvartalsvis Redovisningen skickas till: Bromölla kommun Överförmyndarnämnden Box 18, 295 21 Bromölla Redovisning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 1999:800 Utkom från trycket den 16 november 1999 utfärdad den 4 november 1999. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

1(12) Myndighetsbeslut - Familjerätt. Styrdokument

1(12) Myndighetsbeslut - Familjerätt. Styrdokument 1(12) Myndighetsbeslut - Familjerätt Styrdokument 2(12) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2014-12-02 Dokumentansvarig 1:e socialsekreterare, Anita Eklund Reviderad 3(12) Innehållsförteckning

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

ARVODE TILL GOD MAN/FÖRVALTARE

ARVODE TILL GOD MAN/FÖRVALTARE 1 Ängelholms Överförmyndarnämnd Informerar ARVODE TILL GOD MAN/FÖRVALTARE Rätten till arvode Den som har förordnats till förmyndare, god man eller förvaltare har rätt till ett skäligt arvode för uppdraget

Läs mer

Information från. Askersunds kommun Socialförvaltningen FÖRSÖRJNINGSSTÖD. www.askersund.se

Information från. Askersunds kommun Socialförvaltningen FÖRSÖRJNINGSSTÖD. www.askersund.se Information från Askersunds kommun Socialförvaltningen FÖRSÖRJNINGSSTÖD www.askersund.se Försörjningsstöd vad är det? Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt

Läs mer

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn RIKTLINJE Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn Dokumentets syfte Syftet med riktlinjerna är att säkerställa att ensamkommande barn som placerats i Nacka kommun får en rättssäker handläggning.

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

gemensam vårdnad vad innebär det?

gemensam vårdnad vad innebär det? Den här broschyren kan beställas från Socialstyrelsens kundtjänst, 120 88 Stockholm Fax 08-779 96 67, e-post socialstyrelsen@strd.se Webbutik: www.socialstyrelsen.se/publicerat Artikelnr 2006-114-31 GRAFISK

Läs mer

Överförmyndarnämnden. God man Förvaltare

Överförmyndarnämnden. God man Förvaltare Överförmyndarnämnden God man Förvaltare Överförmyndare Måste finnas i kommunen Obligatorisk verksamhet Väljs av fullmäktige för 4 år Förvaltningsmyndighet Kontrolleras av Länsstyrelsen och JO Välkommen

Läs mer

God man fo r ensamkommande flyktingbarn KOMMUNFULLMÄKTIGE. Överförmyndaren EN INFORMATION FRÅN ÖVERFÖRMYNDAREN I SALA KOMMUN

God man fo r ensamkommande flyktingbarn KOMMUNFULLMÄKTIGE. Överförmyndaren EN INFORMATION FRÅN ÖVERFÖRMYNDAREN I SALA KOMMUN God man fo r ensamkommande flyktingbarn KOMMUNFULLMÄKTIGE EN INFORMATION FRÅN ÖVERFÖRMYNDAREN I SALA KOMMUN FÖRORD Detta är en vägledning där du får information om vad som krävs av dig som god man för

Läs mer

Ersättningar och villkor för kontaktpersoner och kontaktfamiljer enligt SoL och LSS.

Ersättningar och villkor för kontaktpersoner och kontaktfamiljer enligt SoL och LSS. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Styrelsen Sammanträdesdatum 2008-06-12 201/218 179 Ersättningar och villkor för kontaktpersoner och kontaktfamiljer enligt SoL och LSS. Styrelsen beslutade 2008-02-28, 160 angående

Läs mer

Ansökan om god man eller förvaltare

Ansökan om god man eller förvaltare Ansökan om god man eller förvaltare Här följer instruktioner för hur en ansökan om anordnande av godmanskap enligt 11 kap 4 föräldrabalken, dvs. ett vanligt godmanskap, eller förvaltarskap enligt 11 kap

Läs mer

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren Rapport 2013 Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren rapport 2013-04-10 2(13) Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 4 2. Metod... 4 3. Sammanfattning...

Läs mer

Information om ansökan om god man eller förvaltare

Information om ansökan om god man eller förvaltare Information från Information om ansökan om god man eller förvaltare Denna information gäller dig som avser att ansöka om god man eller förvaltare eller anmäla behov av sådan för annan person. Om att ansöka

Läs mer

SOSFS 2003:14 (S) Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2003:14 (S) Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (S) frfattningssam ling Allmänna råd Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS)

Läs mer

Om att ansöka om god man/förvaltare för gamla och/eller sjuka/funktionshindrade personer

Om att ansöka om god man/förvaltare för gamla och/eller sjuka/funktionshindrade personer Om att ansöka om god för gamla och/eller sjuka/funktionshindrade personer Enligt föräldrabalkens 11 kap 4 och 7 kan godmanskap eller förvaltarskap anordnas för personer som p.g.a. sjukdom, psykisk störning,

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen

Läs mer

Melleruds kommun Socialförvaltningen 1

Melleruds kommun Socialförvaltningen 1 Melleruds kommun Socialförvaltningen 1 Allmänt Riktlinjer för avgifter i vård och omsorg Melleruds kommun fr.o.m. Avgifter för hemtjänst, dagverksamhet och bostad i särskilt boende regleras i 8 kap socialtjänstlagen

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Läs mer

Information om ekonomiskt bistånd

Information om ekonomiskt bistånd Information om ekonomiskt bistånd Du är välkommen Till Datum.Kl Om du får förhinder ring återbud, tfn 0144-350 03 eller skicka e-post till ifo@odeshog.se Postadress Besöksadress Ödeshögs kommun Storgatan

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering Ansökan

Rutin ärendes aktualisering Ansökan Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Kronofogdemyndighetens allmänna råd

Kronofogdemyndighetens allmänna råd Kronofogdemyndighetens allmänna råd ISSN 1653-9931 Kronofogdemyndighetens allmänna råd om bestämmande av förbehållsbeloppet vid utmätning av lön m.m. under 2015 1 ; beslutade den 1 december 2014 i anslutning

Läs mer

Meddelandeblad. Januari 2005

Meddelandeblad. Januari 2005 Meddelandeblad Mottagare: Kommunstyrelser, socialtjänstens individ- och familjeomsorg, länsstyrelser, förvaltningsdomstolar, Utrikesdepartementet och Migrationsverket Januari 2005 Rättigheter inom socialtjänsten

Läs mer

Ensamkommande barn och unga

Ensamkommande barn och unga 2011-05-11 SIDAN 1 Ensamkommande barn och unga Vad gör socialtjänsten? Ingrid Persson enhetschef, Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning, Stockholm telefon 08 508 01 360 ingrid.persson@stockholm.se Föräldrakontakt.

Läs mer

En modell för avslutandet av familjehemsvården

En modell för avslutandet av familjehemsvården En modell för avslutandet av familjehemsvården Kerstin Andersson, Borlänge Bertil Björklund, Smedjebacken Kristina Carlström, Upplands Väsby Kristina Grebelius, Sundsvall Eva Kollberg, Angered Margareta

Läs mer

Kurs för gode män och förvaltare

Kurs för gode män och förvaltare Kurs för gode män och förvaltare Förutsättningar för god man o Sjukdom o Psykisk störning o Försvagat hälsotillstånd o Liknande förhållande Lagstiftning o Föräldrabalken o Förmynderskapsförordningen o

Läs mer

Förutsättningar för god man

Förutsättningar för god man Kurs för gode män och förvaltare Förutsättningar för god man o Sjukdom o Psykisk störning o Försvagat hälsotillstånd o Liknande förhållande Lagstiftning o Föräldrabalken o Förmynderskapsförordningen o

Läs mer

Riktlinjer. Avgifter och ersättningar inom handikappomsorgen 2010

Riktlinjer. Avgifter och ersättningar inom handikappomsorgen 2010 2010-07-14 1 (7) Ert datum Er beteckning Tjänsteställe/handläggare Socialförvaltningen Riktlinjer Avgifter och ersättningar inom handikappomsorgen 2010 vid insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service

Läs mer

Att vara god man eller förvaltare. Till dig som är nyfiken på vad uppdraget innebär

Att vara god man eller förvaltare. Till dig som är nyfiken på vad uppdraget innebär Att vara god man eller förvaltare Till dig som är nyfiken på vad uppdraget innebär 1 Att vara god man eller förvaltare Till dig som är nyfiken på vad uppdraget innebär Innehåll 3 Att göra till att börja

Läs mer

Att vara god man eller förvaltare

Att vara god man eller förvaltare Att vara god man eller förvaltare En god man fungerar som ett ombud för den som på grund av sjukdom, funktionshinder eller liknande inte själv klarar att bevaka sin rätt och/eller sköta sin ekonomi. Reglerna

Läs mer