Krav på er som familjehem

Transkript

1 Att bli Familjehem

2 För de barn i Lund som av någon anledning inte kan bo kvar hemma är en placering i familjehem ett mycket fint alternativ. Det kan handla om både kortare och längre placeringar och ibland kan barnet ha behov av att stanna hela uppväxten. Som familjehem blir ni barnets bonusfamilj och har ansvar för barnets omvårdnad och fostran. Krav på er som familjehem Att vara famljehem hur är det? Makarna Jane och Andreas har lång erfarenhet av att vara familjehem, ett uppdrag som blivit deras livsuppgift. Men de säger samtidigt att man ska komma ihåg att det handlar om ett uppdrag man tar på sig. Till blivande familjehem hälsar de: Ni kommer att möta motgångar men ni kommer också att få vara med om många små segrar. Det finns inga formella krav på hur ett famil jehem ska se ut. Ni ska ha utrymme i hemmet och hjärtat för att ta hand om ett eller flera barn som inte kan bo med sina föräldrar. Vi vill att alla indivi der i familjen fungerar väl och att det finns tid, utrymme (känslomässigt och fysiskt) och re surser att ta emot ett barn i ert hem. Vi vill också att ni har erfarenhet av barn och en ordnad ekonomi. Ni håller kontakt och samarbetar med socialtjänsten och ska vara beredda till kontakt med barnets familj och släkt. Hinder: Hinder för att bli familjehem kan vara hög ålder, allvarlig sjukdom, uppre pade separationer och ekonomiska problem. Vem behöver familjehem? De barn och ungdomar som inte kan bo med sina föräldrar har ingen riktigt fungerande hemsituation. Den bristande föräldraförmågan kan ha sin grund i allt från dödsfall och sjukdom till kriminalitet och missbruk. Ibland är det helt andra orsaker som gör att barnet far illa eller att hemsituationen inte fungerar. Saknaden av vård och omsorg sätter självklart spår hos barn och ungdomar. Konsekvenserna blir olika från person till person. En del får problem i förskola och skola. En del blir utåtagerande medan andra blir tysta och isolerade. De flesta av som placeras är i åldrarna 1-18 år. Jane och Andreas ser sitt uppdrag som en livsuppgift.

3 Jane poängterar vikten av att titta bakåt, framförallt när det känns motigt ett tag. Påminna sig om hur det var när barnet kom. När även den minsta uppgiften kändes omöjlig. Den fina belöningen kommer när barnets kaos övergår i stunder av trygghet. Hon och Andreas har utbildat sig löpande och haft regelbunden handledning. Det är viktigt att rusta sig med bra verktyg och tacka ja till all den handledning och utbildning man kan få som familjehem. För oss är det en livsuppgift, men vi tar oss an den på ett strukturerat sätt. Hur blir man familjehem? För att bli familjehem krävs ett så kallat med givande för att ta emot ett särskilt barn i sitt hem för stadigvarande vård och fostran (6 kap 6 Socialtjänstlagen). Våra familjehemssekreterare gör en utredning genom samtal med er (alla i familjen), hembesök och intervjuer. Vi använder också utdrag ur socialregister, polisens misstanke- och belastningsregister, kronofogde och Försäkringskassa för att komplettera vår utredning. Referen ser tas också. Ersättning Familjehem är uppdragstagare och får ekonomisk ersättning (men det är ingen anställning). Ett familjehem behöver ha utrymme i hemmet och hjärtat för att ta hand om ett eller flera barn. Ersättningen består av två delar, dels en omkostnadsdel som ska täcka de kostna der man har för att ta hand om barnet och dels en arvodesdel som är en ersättning för upp draget som familjehem. Skatteavdrag görs på arvodesdelen. Ersättningen baseras på barnets ålder och den arbetsinsats som upp draget kräver. Arvodet är sjukpenning- och pensionsgrun dande men grundlägger inte rätt till arbets löshetskassa. Familjehemmets ersättnings belopp är sekretesskyddat gentemot barnet och föräldrarna. Utöver dessa ersättningar flyttas utbetalningen av barnets barnbidrag till familjehemmet.

4 Försäkringar Alla barn som bor i familjehem är olycksfalls försäkrade via kommunen. Barnet omfattas också av familjehemmets hemförsäkring och kommunen ersätter då självrisken för skador orsakade av barnet. Styrande lagar Placering i familjehem är oftast frivilliga men kan även ske utan föräldrars samtycke om barnets bästa kräver det. När placeringen i familjehem är frivillig innebär det att vårdnadshavarna (oftast föräldrarna) och socialtjäns ten är överens om att en placering i familje hem är den bästa hjälpinsatsen. Om barnet är över 15 år ska han/hon också lämna sitt samtycke till placeringen. Detta regleras i socialtjänstlagen. När placeringen i familjehem sker utan föräldrars samtycke är det lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) som gäller. Socialtjäns ten ansöker då om ett omhändertagande av barnet i Förvaltningsrätten, som därefter fattar be slut. Om barnet fyllt 15 år har även hans/hennes inställning till placering betydelse. Folkbokföring Barn som placeras i familjehem blir folkbokförda på familjehemmets adress. Det placerade barnets integritet Famil jehemmet omfattas inte av sekretesslagens bestämmelser eller tystnadsplikt. Skälet är att ett fa miljehem i vardagliga situationer ska kunna fungera som barnets föräldrar. Men vi brukar uppmana familje hemmet att ändå hand skas med försiktighet med uppgifter om bar net och dess anhöriga, av hänsyn till barnets integritet. Ring eller skriv till oss så berättar vi mer! Ansvarig för familjehemsverksamheten Nina Bergfors Telefon: E-post: nina.bergfors@lund.se Övriga medarbetare familjehemsverksamheten Lena Johansson Telefon: E-post: lena.johansson2@lund.se Sara Melchert Telefon: E-post: sara.melchert@lund.se Ronny Nylander Telefon: E-post: ronny.nylander@lund.se Ulrika Petrovic Telefon: E-post: ulrika.petrovic@lund.se Vi kan vara lite svåra att nå men återkommer alltid så snart vi kan!

5 Socialförvaltningen Box 1255, Lund Produktion: Socialförvaltningen. Grafisk produktion: Kommunkontoret. Foto: Anna Scholtz, Zachary Scott-Singley. Tryck:Serviceförvaltningen. Lunds kommun 2012