Politisk inriktning Nya perspektiv Underlag för seminarium 9, 8-9 maj 2014.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Politisk inriktning Nya perspektiv Underlag för seminarium 9, 8-9 maj 2014."

Transkript

1 24 april 2014 Politisk inriktning Nya perspektiv Underlag för seminarium 9, 8-9 maj Nya perspektiv Nya Perspektiv är gemensam arena för kommunerna i Värmland och Landstinget i Värmland för dialog utifrån medborgarnas perspektiv. Politikernas roll är att vara befolkningens företrädare, ange inriktning och effekter som ska uppnås för befolkningen. Organisationernas förvaltningar har till uppgift att organisera och verkställa utifrån överenskomna mål. Syftet med Nya Perspektiv är att främja samverkan, öka kunskapen om varandras förutsättningar och om den gemensamma befolkningens hälsa, behov och påverkansfaktorer. Behovet av långsiktigt handlande och hållbar utveckling har sällan varit lika stort som idag. Landstinget och kommunerna i Värmland står inför stora utmaningar. En av de viktigaste handlar om behovet av att ställa om till en hållbar utveckling. Hållbar utveckling är en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov 1. I begreppet särskiljs tre dimensioner; ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. I fokus för Nya perspektiv är social hållbarhet, ett långsiktigt stabilt och dymaniskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls och där de sociala skillnaderna i hälsa mellan olika grupper i befolkningen utjämnas. I Värmland såväl som i Sverige för övrigt finns kombinationen av individualism, ökande medborgar- och patientmakt samt tillit och förtroende för gemensamma institutioner. Utvecklingen går mot en mer aktiv roll för individen. Medborgarna är välinformerade och ställer andra krav än tidigare. Det kan vara svårt att orientera sig i den hjälp som står till buds och vart man ska söka den. Denna svårighet har blivit alltmer uppenbar för utsatta och marginaliserade grupper. Ofta är flera verksamheter och huvudmän inblandade i den enskildes problematik. Diskussionen om gränssnitt har inte varit helt framgångsrik sedd ur ett medborgareller invånarperspektiv. Våra folkvalda i demokratiska församlingar samt tjänstemän i kommunal och landstingskommunal verksamhet måste ta hänsyn till detta. Den demografiska utvecklingen kommer att kräva mer vård och omsorgsinsatser och resursfördelningen blir svårare. Såväl vård, omsorgsarbete som folkhälsoarbete handlar till stora delar om systematiska och målinriktade insatser för att åstadkomma förutsättningar för god hälsoutveckling i befolkningen. Dock - det mest grundläggande för en god hälsoutveckling är att barn och unga får en bra start i livet samt att barn och unga kan fullgöra grund- och gymnasieskola med godkända betyg. Process och förankring Sedan 2007 har ledande politiker och tjänstemän i Landstinget och Värmlands kommuner träffats med en viss regelbundenhet och fördjupat sig inom fyra gemensamma utvecklingsområden/utmaningar: Den sårbara familjen, Riskbruk och riskbeteende, Psykisk hälsa och Äldres hälsa. Under utvecklingsarbetets gång har det blivit tydligt att även barn- och bildningsnämnderna behöver finnas med i utvecklingsarbetet för att det ska bli möjligt att se behoven för hela befolkningen, varför de kom med i arbetet (Brundtlandskommissionen 1987) 1 (23)

2 Mellan seminarierna leds Nya perspektiv-arbetet av den politiska styrgruppen som är utsedd av Regionsstyrelsen ( ); Catarina Segersten Larsson, ordförande, Ulric Andersson, Sten Fransson, Elisabeth Kihlström och Ingela Wretling. De fyra utmaningarna manar till brett utvecklings- och förbättringsarbete som omfattar många aktörer. De multidisciplinära arbetsgrupperna med representanter från kommunerna och landstinget inom respektive utmaning arbetar med det verksamhetsnära utvecklingsarbetet för värmlänningarnas bästa och bidrar till ökad kraft i samverkan mellan huvudmännen. Gemensamma inriktningar och mål Nya perspektiv är att nytt sätt att samarbeta på den politiska nivån. Inom varje utmaning har de gemensamma och övergripande ambitionerna formulerats i gemensamma inriktningar. Dessa är vägledande för de konkreta resultatmål (resultat och effekter för befolkningen) som ska vara tidsbestämda och mätbara. De gemensamma inriktningarna är tänkta att kvarstå över en längre tidsperiod till skillnad från resultatmålen som förväntas växla över tid. Valet av resultatmål utgår från en bedömning av vad som varit de största behoven hos befolkningen och som kräver samverkan mellan kommunerna och landstinget för att kunna åstadkomma en gynnsam utveckling för medborgarnas bästa. När det gäller verksamhetsnivån är det viktigt att poängtera att det i kommunerna och Landstinget pågår kontinuerligt utvecklingsarbete inom andra områden som också kan härledas till arbetet med Nya Perspektivs fyra utmaningar. Aktiviteter, som beskrivs i detta dokument, leds och genomförs i verksamheterna. Tanken är att det ska pågå en ständig process som med tiden ska inkludera fler och fler teman inom respektive utmaning. I detta dokument presenteras resultatmål, lägesrapport från arbetsgrupperna, genomförda och pågående aktiviteter. Utmaningarnas historik fram till år 2012 återfinns i bilaga 1. Aktuellt Perspektiv 2014, där aktuella indikatorer på befolkningens hälsa samlas per kommun och på länsnivå, kommer att delas ut vid seminariet. Där återfinns resultat kopplat till resultatmålen. Karlstad april 2014 Yvonne Lennemyr Utvecklingsledare Region Värmland 2 (23)

3 Utmaningen Den sårbara familjen Bakgrund Vem som helst kan bli sårbar i livet Att bli förälder är ofta ett tillfälle till stor glädje och lycka. Men att vara förälder har blivit en allt mer komplex uppgift. Just det komplexa ökar sårbarheten. Familjen kan ha hamnat i ett utsatt läge på grund av långvariga ekonomiska svårigheter, skilsmässa, olyckor och andra traumatiska händelser som ger en känsla av vanmakt och förtvivlan. Missbruk, våld och psykisk ohälsa kan förekomma. Alla i familjen far illa. Ibland räcker släkt och vänner till för att stötta familjen men ibland behövs andra aktörer. Det är viktigt för alla som kommer i kontakt med familjerna att bemöta med respekt och vara medveten om sin egen världsbild och värderingar. Barnen i skolan Barns möjlighet att klara skolan är avgörande för möjligheten att klara livet. Idag klarar 89 procent av Värmlands ungdomar grundskolan med godkända betyg (hösttermin 2013). Barn som blir placerade i familjehem är en särskild utsatt grupp, med sämre hälsa och sämre skolresultat än övriga barn. Samverkan mellan skolan och socialtjänsten är särskilt viktig för dessa barn för att säkerställa en bra skolgång, hälsoundersökningar mm. För att kunna följa barn och ungas hälsa i olika åldrar och över tid har elevhälsodatabasen ELSA byggts upp. Genom ELSA möjliggörs årliga statistiska sammanställningar på kommun- och länsnivå. Underlaget utgör en viktig del för planering och utveckling av insatser som kan främja barn och ungas hälsa. ELSA möjliggör även kontinuerlig uppföljning av gjorda insatser. Den samlade kunskapen i ELSA fås dels från de hälsoenkäter som både elever och föräldrar fyller i, dels från det hälsobesök som eleverna erbjuds hos skolsköterskan i förskoleklass, årskurs 4, årskurs 7 och på gymnasiet i årskurs 1. Skolsköterskans hälsosamtal, ett strukturerade samtal med eleven som utgår från ett salutogent perspektiv, är ett viktigt inslag vid hälsobesöken. Totalt finns kunskap från ca årliga hälsosamtal i ELSA, vilket innebär ett kraftfullt tillskott för att följa utvecklingen av hälsoläget för barn och unga i Värmland. När det gäller barns psykiska hälsa så ser man att den är relativt god i förskoleklasserna men att det redan i tidiga år sker en försämring. Skillnaderna mellan flickor och pojkar blir tydligare med åren. Totalt 424 (knappt 5 %) elever i åk 4, åk 7 samt åk 1 på gymnasiet har en diagnostiserad neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (ADHD, Asperger, OCD, Tourettes syndrom), utvecklingsstörning eller ätstörning. Sambandsanalyser visar att dessa elever i mindre utsträckning än övriga elever bor tillsammans med båda föräldrarna, vilket kan leda till ett ökat behov av stöd i familjen. När det gäller små barn hålls strukturerade hälsosamtal med föräldrarna när barnet är 10 månader och 4 år i anslutning till besök på BVC. Fokus är goda matvanor och fysisk aktivitet. Behörighet för gymnasieskola Inför hösten 2011 infördes olika behörighetskrav för att få påbörja en gymnasieutbildning beroende på om man väljer yrkesförberedande eller högskoleförberedande program. Precis som tidigare läsår måste eleven ha godkänt i engelska, matematik och svenska eller svenska som andraspråk. Det var tidigare det enda kravet för samtliga gymnasiala utbildningar. Den som väljer att studera på ett yrkesprogram måste ha godkända betyg i ytterligare fem ämnen, det vill säga totalt åtta. I Nya Perspektiv-arbetet har behörighet för yrkesförberedande program valts som indikator. 3 (23)

4 Gemensam inriktning Huvudmännen ska i samverkan skapa förutsättningar för att värmländska barnfamiljer ska känna sig trygga samt att det vid behov skall finnas ett utvecklat och anpassat stöd för familjen. Resultatmål Andelen som är behöriga att söka till gymnasieutbildning efter avslutad årskurs 9, ska öka från 90 % (2010) till 97 % (2015) Alla (100 %) av barnen ska erbjudas och komma på de hälsobesök och vaccinationer (på BVC och skola) som de har rätt till Barns psykiska hälsa skall öka med utgångspunkt från ett sammanvägt index i åldersgrupperna årskurserna 4 och 7 samt gymnasiets årskurs 1. I indexet ingår frågor om oro/ängslan, ledsenhet, trötthet, irriterad/dåligt humör, arg, sömn). Resultat I Aktuellt perspektiv 2014 redovisas de senaste resultaten kopplat till de övergripande målen. Arbetsgruppens lägesrapport, genomförda aktiviteter 2013 Nedan beskrivs ett antal aktiviteter som genomförts för att stödja den gemensamma inriktningen och bidra till måluppfyllelsen. Samverkansrutin och länsöverenskommelse En regional samverkansrutin finns nu för att stärka och förtydliga samarbetet vid familjehemsplacering, mellan socialtjänst, BVC, förskola och skola inklusive elevhälsa. Resultat från den andra uppföljningen som rör hösten 2013 visar att rutinen i de allra flesta fall upplevs förbättra, till stor eller mycket stor del, barnets möjlighet att få en bra start i skolan efter placering jämfört med tidigare arbetssätt. Hälsoproblem är klart överrepresenterade hos barn som placeras i familjehem eller i hem för vård eller boende (HVB). Brister förekommer många gånger i vaccinationsskydd och uppföljning av barnets fysiska och psykiska hälsa, inklusive tandhälsa. Tidiga och samordnade insatser är därför mycket viktiga. Från den 1 december 2013 gäller en överenskommelse och samverkansrutin mellan Landstinget i Värmland och samtliga värmländska kommuner. Den reglerar läkarundersökningar, samarbetsformer mellan socialtjänst, barn- och ungdomsmedicin och barn- och ungdomspsykiatri samt tandläkarundersökningar i samband med placering. Föräldrastödskonferens Föräldrastödskonferens arrangerades tillsammans med Folkhälsoinstitutet i november 2013 med ca 100 deltagare, som på ett eller annat sätt arbetar med barn o unga i landsting och kommun. Syftet med dagen var att fylla på med ny kunskap inom området föräldrastöd samt stärka de professionellas nätverk. Programpunkter från dagen: Att lyckas med föräldrastödsarbete inklusive hälsoekonomiska aspekter, Folkhälsoinstitutet. Nya Perspektiv och utmaningen sårbara familjen, Sofia studien, strategier för tidiga insatser för barn i förskolan, förskole-teamet Tummen, Livbojen (se nedan) - främjande insatser för barn och ungas psykiska hälsa, barn och ungas rätt att komma till tals. Livbojen Ett utvecklingsarbete för samverkan mellan barn- och ungdomspsykiatri, elevhälsa och socialtjänst utifrån psykisk ohälsa bland barn/ungdomar. Läs mer under Psykisk hälsa. 4 (23)

5 Ordförandena har ordet Arbetet i gruppen är aktivt men det krävs ett fortsatt arbete så att hela Värmland omfattas. Tillsammans med Länsstyrelsen ska samarbetet intensifieras kring Föräldrastöd till tonårsföräldrar. För att kunna följa hur arbetet med föräldrastöd utvecklas generellt kommer gruppen att arbeta fram mätbara mål för verksamheterna med utgångspunkt från det vägledningsdokumentet om föräldrastöd som arbetats fram. Det tvärprofessionella arbetet kring barn som far illa ska utvecklas ytterligare. Två andra utmaningar (Riskbruk och riskbeteende samt Psykisk hälsa) har beröringspunkter till Sårbara familjen. Därför kommer arbetsgruppen att bjuda in dessa utmaningar till ett samtal om utökat samarbetet kring barn och unga 0-18 år. Organisation Ing-Marie Thyr, verksamhetschef för skola och välfärd, Storfors, ordförande Ing-Marie Knutsson, tf. verksamhetschef barn och ungdomspsykiatri landstinget, ordförande Arbetsgruppen Cristina Gillå, verksamhetsutvecklare barnhälsovårdsenheten, Allmänmedicin, landstinget Kerstin Andersson, rektor Styckåsskolan Arvika Lenita Karlsson/Annika Nilsson, rektor Sunne Lisbeth Engh Kraft, länssamordnare för elevhälsans medicinska insatser Lotta Österlund Jansson områdeschef Individ o familj Grums Christina Sand verksamhetsutvecklare division psykiatri, landstinget Birgitta Svensson, utvecklingsledare, region Värmland 5 (23)

6 Utmaningen Psykisk hälsa Bakgrund Psykisk hälsa - ett brett område, täcker in stora delar av befolkningen Psykisk hälsa är mer än frånvaron av psykisk ohälsa. Det handlar bland annat om att människor upplever sin tillvaro meningsfull, att de kan använda sina resurser, vara delaktiga i samhället och upplever att de har förmåga att hantera livets motgångar. Det är viktigt att inte sjukdomsförklara sådant som är normala reaktioner i livet samtidigt som tidig identifiering av allvarliga tillstånd är viktig eftersom det kan påverka prognosen positivt. Psykisk ohälsa beskriver olika tillstånd då människor visar tecken på psykisk obalans eller symtom som oro, ångest, nedstämdhet eller sömnsvårigheter. Den psykiska ohälsan kan beroende på typ och omfattning i olika grad påverka den enskildes funktionsförmåga. Symptomen behöver inte vara så omfattande att diagnos kan sättas och är ofta normala reaktioner på en påfrestande livssituation. I vissa åldersgrupper, till exempel bland unga kvinnor, finns en stor andel medborgare som inte upplever psykisk hälsa uppgav 36 % (Liv & hälsa) att de upplever psykisk ohälsa. Vid mätningen 2012 var siffran 30 % vilket betyder att det överenskomna målet är uppnått. Dock är psykisk ohälsa hos unga kvinnor fortfarande högt. Motsvarande siffror år 2008 respektive 2012 var för männen 18 respektive 17 %. Skillnaderna mellan könen är fortsatt stora varför fortsatt arbete krävs för att öka kvinnors psykiska hälsa. Det arbete som bedrivs inom utmaningen syftar till att öka den psykiska hälsan bland alla värmlänningar. Arbetet sker på olika nivåer och med olika syften. Dels handlar det om att minska risken för ohälsa, dels handlar det om att skapa goda förutsättningar för en kvalitativ och jämlik vård för de personer som upplever ohälsa eller har en psykisk sjukdom. Personer som drabbas av psykisk sjukdom beskriver ofta att de möts av negativa attityder och fördomar kring deras tillstånd. Vid mätningar gjorda runt allmänhetens inställning till personer med psykisk sjukdom visar det sig att mellan % av de tillfrågade inte ville arbeta eller bo nära en person med psykisk sjukdom. Nästan 4 av tio tillfrågade trodde inte att en psykiskt sjuk person kan bli frisk. Det är en utmaning att bidra till förändrade attityder i samhället för att möjliggöra ett gott liv för personer med psykisk ohälsa i Värmland. En del av attitydförändringen kan ske genom utbildning och mer kunskap kring den psykiska ohälsan. Personerna har i vissa fall behov av stöd från olika aktörer. Genom att arbeta teambaserat (vårdoch stödsamordning) tillsammans med den enskilde möjliggör man kontinuitet och en högre livskvalitet för den enskilde. I Värmland har antalet självmord/ invånare sjunkit, vilket gör att Värmland inte längre ligger högst bland länen. 6 (23)

7 Gemensam inriktning Huvudmännen ska i samverkan arbeta för att medborgarnas psykiska välbefinnande ska öka, samt att huvudmännen ska bidra till en ökad kunskap om psykisk ohälsa hos allmänheten. Resultatmål Andelen män år med nedsatt psykisk hälsa ska minska från 17 % år 2012 till 15 % vid nästa mätning 2016 Andelen kvinnor år med nedsatt psykisk hälsa ska minska från 30 % år 2012 till 25 % vid nästa mätning 2016 Antal självmordsförsök för män och kvinnor i alla åldrar i länet ska sjunka. Resultat I Aktuellt perspektiv 2014 redovisas de senaste resultaten kopplat till de övergripande målen. Arbetsgruppens lägesrapport, genomförda aktiviteter 2013 Nedan beskrivs ett antal aktiviteter som genomförts för att stödja den gemensamma inriktningen och bidra till måluppfyllelsen Struktur för samverkan mellan huvudmän/tvärprofessionella insatser Vård och stödsamordning Personer med psykisk problematik som medför komplexa behov av vård och stöd gynnas av en särskild metod för samordning av insatser - Vård och stödsamordning. Metoden har fått fäste i länet. Vård och stödsamordnar-team med personal från kommun och landsting finns idag i tre länsdelar. Den viktigaste framgångsfaktorn är att cheferna aktivt stöder vård- och stödsamordning genom att prioritera tid för förberedelser, information och länsgemensamma forum. För personer med missbruks- och beroendeproblem finns fortfarande ett glapp mellan ambitionsnivån i styrande dokument och den operativa verksamheten när det gäller samordning av vård omsorg och stöd. Livbojen Livbojen är ett utvecklingsarbete för samverkan mellan barn- och ungdomspsykiatri, elevhälsa och socialtjänst utifrån psykisk ohälsa bland barn/ungdomar. Två, sjuksköterskor från barn- och ungdomspsykiatrin är samverkansledare och medverkar i lokala samverkansteam. Genom att etablera en arena och struktur för samverkan utifrån aktörernas ansvar för barn underlättas både internt samarbete och extern samverkan med fokus på barn och unga och psykisk ohälsa. För närvarande finns 15 samverkansteam. Arbetet grundas i en gemensam utbildning av teamet i ungdomsversionen av programmet The Mental Health First Aid Training and Research program (MHFA) som på svenska fått namnet Första hjälpen till psykisk hälsa. Första hjälpen till psykisk hälsa ges till den som behöver hjälp med psykiska problem eller med att hantera en akut psykisk kris, innan professionell behandling finns att tillgå. 7 (23)

8 Öka allmänhetens kunskap om psykisk ohälsa Första hjälpen till psykisk hälsa Femton personer blev under 2013 instruktörer för utbildning i första hjälpen till psykisk hälsa, MHFA. Syftet med programmet Första hjälpen till psykisk hälsa är att rädda liv genom att öka allmänhetens kunskaper om psykiska sjukdomar, självmordsförsök och självmord. Några utbildningar har genomförts i Arvika. Se även avsnittet Livbojen, under Sårbara familjen. Hjärnkoll Hjärnkoll är en organisation som arbetar för ett öppnare samtal om psykisk hälsa och ohälsa med målet om ett inkluderande samhälle där alla har lika möjligheter och rättigheter oavsett psykiskt funktionssätt. Värmland deltar i den nationella kampanjen Hjärnkoll. Fjorton attitydambassadörer medverkar i satsningen. Exempel på aktiviteter 2013; Överbryggande Frukostar på Värmlands Museum med olika tema. Överbryggande Resor, föredrag av ambassadörer och information om Hjärnkoll för allmänheten. Etik caféer på slutenvårdens avdelningar. Diskussioner om svåra etiska frågor. Bokbord vid mässor och konferenser. Korta informationsfilmer om psykisk ohälsa har producerats. Attitydambassadörer ansvarar för Förgätmigej - rummet i psykiatrihuset, centralsjukhuset Karlstad, en dag i veckan för brukare o anhörig. I rummet har utställningar med brukare som konstnärer visats. Samarbete sker med Personligt Ombud och anhörigkonsulenter. Attitydambassadörer ingår i Karlstads kommuns Brukar- och Inflytanderåd samt i division psykiatris brukarråd. De har även utbildning i MHFA och är nu instruktörer. Två fullsatta öppna föreläsningar om neuropsykiatriska funktionshinder, hölls hösten Ordförandena har ordet Samverkan runt utmaningens målgrupp fungerar på ett bättre sätt än tidigare. Det finns ett tydligare gemensamt ansvarstagande och en ökad förståelse för att brukare och patient ska vara i centrum. Det är viktigt att Lagen om Samordnad Individuell Plan SIP (2010) får genomslag, något som arbetas vidare med. För en angränsande målgrupp, personer med missbruks- och beroendeproblem, pågår ett utvecklingsarbete för att förbättra samverkan inklusive SIP. Organisation Karin Melberg områdeschef handikappomsorgen, Torsby, ordförande Åsa Storm, avdelningschef psykiatriska öppenvården Karlstad landstinget, ordförande Arbetsgruppen Eva Lindqvist, verksamhetschef psykiatri Arvika kommun Ann-Marie Johansson, anhörig/brukarrepresentant Malin Lundgren Kullgren, verksamhetschef elevhälsan Karlstad Hammarö Christina Sand, verksamhetsutvecklare Barn- och ungdomspsykiatri, landstinget Ulrika Gullberg, verksamhetsutvecklare division psykiatri, landstinget 8 (23)

9 Utmaningen Riskbruk och riskbeteende Bakgrund Riskbruk och riskbeteende - en utmaning inom flera områden I utmaningen ryms arbete och frågor som kan leda till risk eller skada för invånarna, t ex ohälsosamma matvanor, tobaksanvändning, riskbruk och sexuellt riskabla beteenden. Inom utmaningen verkar huvudmännen gemensamt för att minska riskbeteendet oavsett område. Begreppet riskbruk används här för att beskriva levnadsvanor som enligt erfarenhet och befolkningsstudier innebär en risk för ohälsa och växande problem på sikt om de fortsätter. Begreppet riskbeteende används analogt med riskbruk för beteenden som kan medföra risk för ogynnsamt beteende och eller riskbruk. Perioden mellan barndom och vuxenhet är i detta sammanhang en kritisk utvecklingsperiod i livet då det sker stora förändringar, både psykiska förändringar och förändrade krav från omgivningen. Det är centralt att verka hälsofrämjande och förebyggande samt stödja initiativ vilka syftar till att öka förutsättningarna för att ingen person skall nå ett riskbruk eller riskbeteende. När en person har ett riskbruk eller riskbeteende är motivationsarbete och stöd ett viktigt redskap för att möjliggöra en återgång till en god hälsa. Utmaningen är delad i fyra underområden, vilka alla syftar till att minska riskbruk och riskbeteende hos värmlänningen. Gemensamma inriktningar För att underlätta huvudmännens samverkan för att aktivt uppmärksamma riskbruk och riskbeteende i kontaker med elever, klienter, patienter och brukare ska den regionala ANDTstrategin ska vara vägledande för det förebyggande arbetet. Huvudmännen ska i samverkan aktivt uppmärksamma riskbruk och riskbeteende i kontaker med elever, klienter, patienter och brukare. För att stödja inriktningen ska det, år 2014, finnas en struktur för kompetensutveckling i Motiverande Samtal (MI) för länet. Övervikt och fetma hos barn och unga i Värmland ska förebyggas och andelen fysiskt aktiva skall öka. Strategidokumentet för att förebygga övervikt samt främja goda matvanor och fysisk aktivitet hos barn och ungdomar i Värmland ska vara vägledande. Spridningen av HIV och STI skall begränsas inklusive konsekvenserna av dessa infektioner för den enskilde och för samhället. Strategidokumentet HIV/STI-förebyggande arbete i Värmland med målgrupp ungdomar och unga vuxna ska vara vägledande. Andelen som röker i den värmländska befolkningen ska minska. Andelen personer med riskbruk av alkohol skall minska i alla åldersgrupper, och debutåldern för alkoholanvändning skall höjas. 9 (23)

10 Resultatmål Övervikt hos barn och unga Andelen överviktiga barn och unga ska minska med 15 procent före 2015 jämfört med Mätningar sker i åldrarna 6 år (23 % 2011) och 10 år (28 % 2011). Minskning av det genomsnittliga antalet karierade/fyllda tänder bland 12 åringar HIV och sexuellt överförbara infektioner (STI) Tobak Förekomst av klamydia, antal/1000 invånare i åldergruppen år, oavsett kön, ska minska med 10 procent till år 2016, från 19,7 till 18. År 2015 bör samtliga Värmlands kommuner ha beslutat om rökfri arbetstid inom all kommunal verksamhet. År 2014 uppgår andelen ungdomar i gymnasiets första årskurs som röker eller snusar till högst 6 % (utgångsläge %). Alkohol Andelen ungdomar i gymnasiets första årskurs som aldrig har druckit alkohol ska öka från 33 % (2011) till 50 % (2018). Förslag till komplettering Droger Narkotikaanvändningen ser ut att öka genom alla lättillgängliga preparat, så kallade nätdroger, ungdomar möter idag. Attityderna till droganvändning har också ändrats, det finns i många sammanhang allt aggressivare kampanjer för ett drogliberalt samhälle. Resultaten i ELSA 2013 visar att 4 % provat narkotika. Förslag till resultatmål: Andelen ungdomar i gymnasiets första årskurs som provat narkotika ska minska från 4 % till 0 %. 10 (23)

11 Resultat I Aktuellt perspektiv 2014 redovisas de senaste resultaten kopplat till de övergripande målen. Arbetsgruppens lägesrapport, genomförda aktiviteter 2013 Nedan beskrivs ett antal aktiviteter som genomförts för att stödja den gemensamma inriktningen och bidrar till måluppfyllelsen. Arbetsgrupp knuten till länsgemensamma strategidokument kring övervikt har fortsatt sitt implementeringsarbete under Arbetsgrupp knuten till länsgemensam strategi mot HIV/STI har fortsatt sitt arbete under Länsstyrelsen samordnar länets ANDT-arbete i Värmland utifrån Länsstrategi Förutsättningarna för arbetet är mycket olika i kommunerna. Flera kommuner har kraftigt reducerat resurserna för förebyggande arbete de senaste åren. Ordföranden har ordet Arbetsgruppen vill öka förståelsen för vinsterna med ett mer strukturellt inriktat förebyggande arbete. Flera vetenskapligt beprövade metoder finns och dessa bör utgöra grunden för det förebyggande arbetet i länet. Arbetsgruppen ser därför en samverkan kring ANDT-frågor som nödvändig för att positiva förebyggande resultat på gruppnivå och generell nivå ska bestå. En sådan ANDT-samverkan kan också fånga upp de allt större problem vi ser med ökad exponering av olika former av droger. Organisation Kjell-Åke Holdar, utvecklingsledare alkoholinspektör socialtjänst Arvika, ordförande Carolyn Isaksson verksamhetschef länsgemensam psykiatri landstinget, ordförande Arbetsgruppen Mimmi Adolfson folkhälsosamordnare, Eda May Bjerklund verksamhetschef för Barn och utbildning, Årjäng Maria Bergqvist lärare gymnasieförvaltning Karlstad Hammarö, till september 2013 Eva Hamnebo, kostchef, Grums Astrid Ekeberg Medicinskt ansvarig skolsköterska, Filipstad Leif Martinsson utvecklingsledare, Värmlands läns vårdförbund, till september (23)

12 Utmaningen Äldres hälsa Bakgrund Ett gott åldrande förbättrar och förlänger livet Att ha god hälsa och en hög livskvalitet på äldre dagar är viktigt. Det finns faktorer som är avgörande för den egenupplevda livskvaliteten t ex möjligheten till social samvaro, kontakt med nära och kära, en meningsfull vardag och en god hälsa. En allt större del av befolkningen blir allt äldre, och många lever till mycket hög ålder. Var tredje svensk kommer 2025 att vara över 60 år och 2050 beräknas medellivslängden ha ökat till 86,2 år för kvinnor och 83,6 år för män. En åldrande befolkning innebär såväl en utmaning som en möjlighet för samhällets ekonomiska och sociala utveckling. En prognos visar att kostnaderna för äldreomsorg och sjukvård kan komma att öka med 270 procent fram till år Trots att Sverige har väl fungerande välfärdssystem ur ett internationellt perspektiv står den svenska välfärdsmodellen inför stora prövningar. En ökad andel äldre leder även till ökad efterfrågan på omsorg samt hälso- och sjukvård. Det är viktigt att arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande även för de äldre i samhället och det finns starka etiska argument för att möjliggöra så att äldre personer kan bibehålla en god hälsa, ha ett aktivt åldrande och kunna känna välbefinnande.. I senaste Liv och hälsa undersökningen, 2012, svarade 45 % av de äldre 80 + år att deras allmänna hälsotillstånd var bra eller mycket bra. Två procent ansåg att deras hälsa var mycket dålig. Kommunerna Hammarö, Kil, Sunne, Säffle och vårdcentraler deltog tillsammans med Friskvården i Värmland i ett nationellt utvecklingsarbete Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande. Utvärderingarna visar att uppdraget varit framgångsrikt på flera plan. Bland annat har hälsan hos de individer som deltagit förbättrats redan efter 12 månader. Insatsen har varit särskilt effektiv för personer med lättare depression då denna grupp hade den största förbättringen avseende hälsorelaterad livskvalitet. Vidare visar resultaten att en insats som samverkansmodellen är värdefull ur ett folkhälsoperspektiv och att en mindre intervention med regelbundna hälsokontroller och en enklare återkoppling är kostnadseffektiv. Insatsen har även varit framgångsrik utifrån ett samverkansperspektiv. Strukturerna är dock än så länge långt ifrån hållbar och samverkan är fortfarande personbunden. Resultaten visar även på positiva effekter på samhällsnivå genom en större kontakt och samverkan har etablerats mellan offentlig verksamhet och frivilligorganisationer (civilsamhället) och till viss del privat sektor. Äldre - de mest sjuka - med behov av samordnade insatser Några av de områden som är särskilt viktiga att uppmärksamma och följa för att säkerställa en god vård och omsorg för de mest sjuka äldre med behov av samordnade insatser beskrivs nedan: För äldre med stora behov är undernäring, fallskador, trycksår och dålig munhälsa ofta kopplade till varandra oavsett medicinsk diagnos och var vård och omsorg sker. Demens skapar stort lidande både för den som drabbas och för de anhöriga. Insatserna riktas mot att utreda, diagnostisera, informera, behandla, lindra och trösta för att kunna ge bästa vård och omsorg. Läkemedelsanvändningen hos äldre har ökat kontinuerligt under de senaste 20 åren vilket i sig kan vara positivt då det kommer nya läkemedel med mindre biverkningar och interaktioner som gör att de kan användas i större utsträckning. En allvarlig och tydlig 12 (23)

13 konsekvens av ökningen (vilket visat sig i enstaka studier) är att närmare 30 % av akuta inskrivningar av äldre på sjukhus kan vara läkemedelsrelaterade. God kvalitet i vård och omsorg den sista tiden i livet och ett värdigt slut är viktigt. Ett exempel är det så kallade brytpunktsamtalet där information förmedlas att patienten befinner sig i livets slutskede, att patienten inte gagnas av livsförlängande terapier. Då inriktas vården och omsorgen på livskvalitet och symtomlindring. De mest sjuka äldre har av naturliga skäl ett stort behov av individanpassad, samordnad och kontinuerlig omsorg som ställer stora krav på helhetssyn, kontinuitet och samverkan över specialitets-, professions-, och organisationsgränser. Inriktningen måste vara att skapa en sammanhållen vård och omsorg av god kvalitet som bidrar till att de mest sjuka äldre känner sig trygga och att behovet av sluten hälso- och sjukvård därmed ska minska. Några viktiga kvalitetsregister Det finns ett antal kvalitetsregister som kan bidra till en ökad kvalitet i vård och omsorg. Registreringen i kvalitetsregister har ökat i Värmland de senaste åren och ett viktigt område framöver är att utifrån analyser av resultaten i registren initiera förbättrings- och utvecklingsarbetet i berörda verksamheter. Informationen i registren ger även ett bra underlag för politiska målsättningar, prioriteringar och beslut. Registrering och riskbedömning i kvalitetsregistret Senior alert ger möjlighet att bedriva ett aktivt, systematiskt och förebyggande arbete med överblick över resultaten av det arbetet. Registreringen omfattar riskbedömningar, åtgärder och uppföljning av fall, trycksår, undernäring och dålig munhälsa. SveDem är ett kvalitetsregister som syftar till att förbättra kvaliteten i demensvården och målet är en likvärdig och optimerad diagnostisering och behandling av personer med demenssjukdom. Vid demenssjukdom är det vanligt med beteendemässiga- och psykiska symptom (BPSD) som aggressivitet, oro, hallucinationer och sömnstörningar. Alla symptom kan inte behandlas på samma sätt, BPSD-registret är en hjälp i att anpassa behandlingen individuellt med utgångspunkt i omvårdnadsåtgärder. God kvalitet i vård och omsorg den sista tiden i livet och ett värdigt slut i livet är viktigt. Ett stöd i arbetet för att bedriva en ordnad och god vård och omsorg är Svenska palliativregistret. Gemensam inriktning Huvudmännen ska i samverkan skapa förutsättningar för en trygg, frisk ålderdom för äldre i Värmlands län. Samverkan ska komma den enskilde till del genom en ökad kvalitet i berörda verksamheter och inom följande områden: God vård i livets slutskede, Preventivt arbetsätt, God vård vid demenssjukdom, God läkemedelsbehandling för äldre samt Sammanhållen vård och omsorg. Resultatmål Att vid minst 60 % av förväntade dödsfall har brytpunktssamtal genomförts. Att 90 % av personer i särskilt boende får en riskbedömning (undernäring, fall, trycksår och dålig munhälsa). Antalet personer över 75 år som får olämpliga läkemedel ska minska. Statistiskt säkerställd minskning av undvikbar slutenvård samt oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar 2014 i jämförelse med Alla kommuner ska ligga under riksgenomsnittet vad gäller fallolyckor för 80 år och äldre. 13 (23)

14 Resultat I Aktuellt perspektiv 2014 redovisas de senaste resultaten kopplat till de övergripande målen. Regional handlingsplan för Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre I handlingsplanen beskrivs regionala aktiviteter som syftar till att uppnå den gemensamma visionen och målbilden. Den anger inriktning och innehåller mer detaljerade uppföljningsområden för det länsgemensamma arbetet. Uppföljningsområdena som redovisas i bilaga 2 tillsammans med en detaljerad redovisning av resultat är ett krav från den nationella nivån för erhållandet av prestationsersättning. Resultatmålen harmonierar med målen enligt regionala handlingsplanen, och således även i linje med de nationella målen inom området. Arbetsgruppens lägesrapport, genomförda aktiviteter 2013 Nedan beskrivs ett antal aktiviteter som genomförts för att stödja den gemensamma inriktningen och bidar till måluppfyllelsen. Sammanhållen vård och omsorg Flera försöksverksamheter prövades under 2013 däribland; Multidisciplinärt teamarbete", Återuppringning efter slutenvårdsvistelse ("Webb-kollen") och "Hjärtsviktsmottagning". Arbete med Multidisciplinärt team under 2013 har gett goda resultat med följden att det under 2014 påbörjas arbete med införande av en samordnande sjuksköterska på vårdcentral för den äldre och/eller mångsökande patienten på samtliga vårdcentraler i länet. Samordnande sjuksköterska har kännedom om patienter med förhöjd risk för återinskrivning och/eller slutenvård och initierar individuellt anpassade åtgärder. Framgångsfaktor är samverkan mellan vårdcentral, slutenvård och kommun. Hjärtsviktsmottagningen ger med hjälp av utbildning och stöd via utökad öppenvård, ökad möjlighet för hjärtsviktspatienter att få sina behov tillgodosedda, patienterna är mer delaktiga och höjer sin egen kapacitet till egenvård. Arbetssättet har minskat behovet av inskrivningar inskrivning på sjukhus. Fortsatt arbete med utökad öppenvård på hjärtsviktsmottagningen Centralsjukhuset Karlstad sker under Med hjälp av ett webb-baserat frågeformulär "Webb-kollen" har patienter blivit återuppringda av hälso- och sjukvårdspersonal inom några dygn efter slutenvårdsvistelse. Här ges möjlighet till uppföljning av hälsotillståndet, att fånga upp frågor och ev. vidarelotsning utifrån individuella behov, med ökad trygghet för individen som följd. Användning av Webb-kollen och uppringning efter slutenvårdsvistelse fokuseras fortsatt under För 2014 fokuseras även att koppla användning av aktuella kvalitetsregister till resultat för undvikbar slutenvård och återinskrivningar inom 30 dagar. Ordförandena har ordet Arbetet inom Nya Perspektiv och Äldres Hälsa har varit värdefullt och framgångsrikt. SKL s ledarprogram, Ledningskraft, i förändringsarbetet kring de mest sjuka äldre har bidragit till att äldres hälsa mycket tydligare finns på agendan i både kommuner, slutenvården och på vårdcentraler. Arbetet har bidragit till att huvudmanna-gränserna har "suddats ut" ytterligare, vi jobbar mer gränsöverskridande och mer strukturerat i samverkan för den enskilde. 14 (23)

15 När Ledningskraft fasas ut övergår arbetet för Äldres Hälsa att även driva andra frågor som gagnar huvudmännens gemensamma förbättringsarbete för god hälsoutveckling hos äldre invånare. Fokus har riktats på äldre äldre men fortsättningsvis ses behov att även rikta ett större fokus på yngre äldre utifrån ett hälsofrämjande sjukdomsförebyggande perspektiv. Organisation Ann-Katrin Nilsson verksamhetschef vård och omsorg, Sunne, ordförande Bengt Hanson chefläkare division allmänmedicin, landstinget, ordförande Arbetsgruppen Peter Nylander verksamhetschef vård- och omsorgsförvaltning Karlstad Elisabeth Larsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Kristinehamn Susanne Carlsson läkemedelschef Läkemedelsenheten landstinget Birgitta Sjökvist friskvårdschef, Friskvården i Värmland. Adjungerade: Linnea Grankvist utvecklingsledare, Region Värmland Josefin Hellberg utvecklingsledare, Region Värmland. 15 (23)

16 Förutsättningar för verksamheternas samverkan Framgångsrik och effektiv samverkan mellan huvudmän kräver såväl ledning och styrning som fungerande struktur. Samverkan är något som bl a kräver prioritering av tid och en gemensam bild om vad som ska uppnås. De övergripande inriktningarna och resultatmålen bidrar till att skapa en tydlighet om vad som förväntas. Det finns även andra arbetsgrupper än de av beredningsgruppen tillsatta för utmaningarna i Nya Perspektiv som arbetar på olika håll i länet med liknande och angränsande frågor. Uppdragen kan utgå från projektsatsningar eller vara del i ordinarie verksamhet och grupperna rapporterar till olika nivåer i förvaltningsledning, ibland även till politisk ledning. Utöver detta finns andra länsaktörer med nationellt uppdrag, t ex Länsstyrelsens arbete med ANDT. Ett arbete där även Samhällsråd Värmland finns med, som i sin tur också arbetar med organiserad brottslighet och våld i nära relationer. En ökad synkronisering av alla goda arbeten skulle ge synergieffekter och skapa mervärde. Stuprör och hängrännor För de fyra utmaningar som Nya Perspektiv omfattar är samverkansstrukturen i länet väldigt skiftande. Att tydliggöra samverkansstrukturen bidrar till att utveckla samverkan ytterligare, att skapa hållbara samverkansformer som bygger på funktion och mandat, att skapa gemensamma rutiner för kunskapsspridning inom och mellan utmaningarna och inom och mellan huvudmännen. Inom Riskbruk och riskbeteende omfattas utmaningen av områden som är många och breda, övervikt, tandhälsa, HIV och sexuellt överförbara sjukdomar, tobak, alkohol och, som föreslås av arbetsgruppen, även droger. Arbetet hålls ihop av ordförandena och arbetsgruppen, men skulle få än mer kraft om någon part tydligt tog ansvar för respektive område inom utmaningen för att driva arbetet. Inom Sårbara familjen jobbar man vidare på att få arbetet mer känt och att det når ut i hela länet. Inom Psykisk hälsa har man lyft fram att mötesforum måste finnas i ordinarie verksamhet och att gemensamma möten för båda huvudmännens chefer även på enhetsnivå är en förutsättning för att arbetet ska fortsätta framåt. De tre utmaningarna Sårbara familjen, Riskbruk och riskbeteende samt Psykisk hälsa har även klara samband med varandras uppdrag. Det krävs hängrännor för att skapa mervärde i de olika utmaningarnas arbete. När det gäller Äldres hälsa är det utmaningen som långsiktigt hanterar gemensamma utvecklingsfrågor inom äldreområdet. Det finns gott stöd i det nationella arbetet Ledningskraft, som syftar till att införa ett nytt arbetssätt i vård och omsorg om äldre. Aktiviteter har genomförts inom ramen för Regional handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Det faktum att nationella stimulansmedel har möjliggjort anställning av utvecklingsledare inom några utmaningar har bidragit till en tydligare struktur. Behov av lokala/geografiska styrgrupper med verksamhetsansvariga? Lokala styrgrupper för vård, omsorg och stöd fungerar väldigt olika i länsdelarna. Genom att inrätta ändamålsenliga arbetsformer, samverkansformer samt gemensamma rutiner för spridning av kunskap kan utmaningarnas arbete utvecklas likvärdigt i hela Värmland. 16 (23)

17 Beredningsgruppen ser ett behov av att strukturerna för lokal samverkan för samtliga områden för utmaningarna utvecklas så att de blir så effektiva som möjligt. Utgångspunkten ska vara att värmlänningarnas bästa står i centrum för samverkansarbetet. Att alltid hålla kvar fokus på vem samverkan ska vara till för och vad man gemensamt ska uppnå är den största framgångsfaktorn för att lyckas väl. Nedanstående bild illustrerar både bredden och djupet i kommunernas, landstingets och regionens samverkansarbete Nya Perspektiv. Sårbara familjen Riskbruk och riskbeteende Psykisk hälsa Äldres hälsa Inriktning och mål i politiskt inriktningsdokument Beredningsgruppens formering av arbetsgrupper som arbetar med området och mot målen Länsarbetsgrupper som driver arbetet inom respektive utmaning Samverkan på länsnivå mellan utmaningarna Länsdelsgeografiskt samarbete Kommungeografiskt samarbete 17 (23)

18 BILAGA 1 Utmaningarnas historik Sårbara familjen Nedan redovisas mål som fastställdes 2009 samt en kort beskrivning om hur långt man kommit i arbetet. Eftersom det har saknats data kring barn så togs inga resultatmål fram De aktiviteter som skulle genomföras var: Validerade frågeformulär för elevhälsans hälsosamtal ska vara klara och tas i bruk höstterminen Målet uppnåddes, elevhälsodatabas ELSA har byggt upp. Alla föräldrar i länet med barn i åldern 0-18 år ska erbjudas föräldrastöd innan utgången av Delmål 1: Ökad samverkan kring föräldrastöd mellan aktörer vars verksamhet riktar sig till föräldrar. - Delmål 2: Ökat antal hälsofrämjande arenor och mötesplatser för föräldrar. - Delmål 3: Ökat antal föräldrastödsaktörer med utbildning i hälsofrämjande metoder och universella evidensbaserade föräldrastödsprogram. Målet är inte mätbart. En Vägledning för föräldrastöd har tagits fram. Vägledningen ger en översikt av kommunernas och landstingets föräldrastöd. Psykisk hälsa Resultatmål som fastställdes 2009 samt kort beskrivning om hur långt man kommit i arbetet Andelen kvinnor år med nedsatt psykisk hälsa ska minska från 36 % år 2008 till 30 % år Målet är uppnått. Andelen män år med nedsatt psykisk hälsa ska minska från 18 % år 2008 till 15 % år Målet är ännu inte uppnått. 18 (23)

19 Riskbruk och riskbeteende Resultatmålen har ändrats över tid. Ändringarna beror på aktuellt kunskapsläge samt utvecklingen av datakällor och indikatorer. Övervikt resultatmål 2009 Andelen överviktiga barn (vid 5,5 års ålder) ska minska med 5 % före 2011 (18,3% år 2008). Övervikt resultatmål 2012 Andelen överviktiga barn och unga ska minska med 15 procent före Mätningar sker i åldrarna 5 ½ år (18.3% 2009, 20,5% 2011) och 10 år (28 % 2011). Karies bland barn och ungdomar i Värmland ska minska. Utgångsvärdet baseras på 2011 års statistik (3-åringar 5 %, 6-åringar 20 %, 12-åringar 28 %). Målet är inte nått. Från 2013 föreslås mätning vid 12 års ålder. (treåringar inte har fått alla tänder och i sexårsåldern ersätts mjölktänder med permanenta tänder). HIV och sexuellt överförbara infektioner (STI) resultatmål 2009 Konstaterade fall av klamydia åldern år, oavsett kön, ska understiga 2 fall per invånare år HIV och sexuellt överförbara infektioner (STI) resultatmål 2012 Konstaterade fall av klamydia åldern år, oavsett kön, ska understiga 2 fall per invånare år 2014 (3,9/år 2011). Målet är inte nått. Omformuleras 2013 för att förenkla användningen och tolkning av nationella och regionala data. Tobak resultatmål 2009 Halvering till år 2014 av andelen ungdomar i gymnasiets första årskurs som röker eller snusar (5,5 %). Tobak resultatmål 2012 År 2014 uppgår andelen ungdomar i gymnasiets första årskurs som röker eller snusar till högst 6 % (utgångsläge %). Alkohol resultatmål 2009 Andelen ungdomar i gymnasiets årskurs 1 med missbruk av alkohol ska halveras till Målet omformulerades Allt alkoholbruk under 18 år kan vara ett riskbruk eller ett missbruk. Alkohol resultatmål 2012 Andelen ungdomar i gymnasiets första årskurs som aldrig har druckit alkohol ska öka från 33 % (2011) till 50 % (2018). 19 (23)

20 Äldres hälsa Nedan de resultatmål som fastställdes Antalet fallskador bland personer 65 år och äldre ska minska från 73/1000 år 2007 till 65/1000 år Nationell statistik ändrade åldersintervaller. De mätningar som redovisas för Värmland är att antalet fallskador 80 år och äldre uppgick till 52/1000 år 2008 och 56/ Negativa effekter av läkemedelsanvändning hos äldre så som ökad fallrisk och förvirring ska minska men också att inte underbehandla om behov finns. - Vid seminariet 2009 sattes inga mätbara mål varför ingen uppföljning kan göras. Dock har samtliga aktiviteter genomförts. 20 (23)

Demenssjuksköterskor Kommuner, Vårdcentraler i Värmland, Minnesmottagningen Csk

Demenssjuksköterskor Kommuner, Vårdcentraler i Värmland, Minnesmottagningen Csk Demenssjuksköterskor Kommuner, Vårdcentraler i Värmland, Minnesmottagningen Csk Karlstad 28 april 2015 NÄTVERKSTRÄFF DEMENSSJUKSKÖTERSKOR Nya Perspektiv- äldres hälsa Madelene Johanzon Regional handlingsplan

Läs mer

AKTIVITETSPLAN. för Filipstads kommun 2013-2015. Lokala folkhälsorådet i Filipstads kommun

AKTIVITETSPLAN. för Filipstads kommun 2013-2015. Lokala folkhälsorådet i Filipstads kommun AKTIVITETSPLAN för 2013-2015 Lokala folkhälsorådet i Förkortningar som kan förekomma i texten HVB LSS BUF HIV POSOM STI MI FaR BVC Audit Dudit Hem för vård och boende enligt socialtjänsten Lagen om stöd

Läs mer

20 april 2015. Politisk inriktning Nya perspektiv Underlag för seminarium 10, 7-8 maj 2015.

20 april 2015. Politisk inriktning Nya perspektiv Underlag för seminarium 10, 7-8 maj 2015. 20 april 2015 Politisk inriktning Nya perspektiv Underlag för seminarium 10, 7-8 maj 2015. Nya perspektiv Nya Perspektiv är gemensam arena för kommunerna i Värmland och Landstinget i Värmland för dialog

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre

Bättre liv för sjuka äldre Bättre liv för sjuka äldre Handlingsplan 2014 Uppsala län Bättre liv för sjuka äldre 2014 Övergripande mål och resultat Det här vill vi uppnå Bilaga Så här mäter vi förbättringar Sammanhållen vård och

Läs mer

Presentationen. Problembild. Vi som är äldre och sjuka matchar inte vårdsystemet. Regeringens satsning på de mest sjuka äldre

Presentationen. Problembild. Vi som är äldre och sjuka matchar inte vårdsystemet. Regeringens satsning på de mest sjuka äldre Regeringens satsning på de mest sjuka äldre Presentationen Innehållet i satsningen Resultat så här långt Primärvårdens roll för äldre Problembild Vi som är äldre och sjuka matchar inte vårdsystemet 1 Äldresamordning

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre Handlingsplan för regional utveckling 2013-2014

Bättre liv för sjuka äldre Handlingsplan för regional utveckling 2013-2014 Struktur Aktivitet Tidplan Roller och ansvar Uppföljning Styrning och ledning Utvecklingsarbetet om Bättre liv för sjuka äldre ska förankras i de strukturer för styrning, ledning och samverkan som finns

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Förslag Strategisk plan Barns hälsa och uppväxtvillkor (fd Den sårbara familjen)

Förslag Strategisk plan Barns hälsa och uppväxtvillkor (fd Den sårbara familjen) Sida 1(7) Vård, omsorg, folkhälsa och Nya perspektiv Arbetsgruppen Sårbara familjen Datum 2015-09-14 Förslag Strategisk plan Barns hälsa och uppväxtvillkor (fd Den sårbara familjen) Region Värmland - kommunalförbund

Läs mer

www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg

www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg Monica Forsberg Jag kan åldras i Västerbotten i trygghet, med tillgång till god vård och omsorg Uppföljningen av multisjuka äldre från Sveriges kommuner och landsting (SKL) 2010 visar att det saknas helhetsperspektiv

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Politisk samverkansberedning för vård, omsorg och skola

Politisk samverkansberedning för vård, omsorg och skola Politisk samverkansberedning för vård, omsorg och skola Trygg ålderdom Statistiskt säkerställd förbättring av indikatorn Undvikbar sluten vård Statistiskt säkerställd förbättring av indikatorn Återinläggningar

Läs mer

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre Bilaga 1 till Gemensam handlingsplan Bättre liv för sjuka äldre Aktivitetsplan Bättre liv för sjuka äldre Mätperiod enligt överenskommelsen mellan SKL och staten för : 131001 140930 Resultat för åldersgruppen

Läs mer

Tjänsteskrivelse 1 (4) Socialförvaltningen Monica Örmander Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2014-07-11 Socialnämnden Redovisning av resultat från kvalitetsregister En satsning och överenskommelse har

Läs mer

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Ett nationellt perspektiv Jan Olov Strandell Mål för hälso- och sjukvården 2 Hälso- och sjukvårdslagen Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa Information om statliga stimulansmedel aktuella för Kalmar län genom överenskommelser mellan SKL och regeringen 2015 avseende socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Arbetsgruppen för utmaningen Äldres hälsa

Arbetsgruppen för utmaningen Äldres hälsa Politiskt inriktningsdokument Nya Perspektiv 2016 - underlag för seminarium 11, 19-20 maj 2016 - bidrag till respektive organisations beslutsprocess inför verksamhetsår 2017 NYA PERSPEKTIV Nya perspektiv

Läs mer

Länsöverenskommelse för barn och unga i risk- och missbruk. från upptäckt till behandling

Länsöverenskommelse för barn och unga i risk- och missbruk. från upptäckt till behandling Länsöverenskommelse för barn och unga i risk- och missbruk från upptäckt till behandling Pågående utvecklingsarbete Samarbete mellan Värmlands läns vårdförbund, Region Värmland, Länsstyrelsen Värmland,

Läs mer

AVÄ rapport Bättre liv

AVÄ rapport Bättre liv VOHJS mål 2014 God vård i livets slutskede Mått 2014 registreras 70 % eller fler av dödsfallen bland befolkningen i Svenska palliativregistret. I genomsnitt 10 % förbättring har uppnåtts på de tre indikatorerna,

Läs mer

Resultatredovisning av, de av VOHJS fastställda målen för 2012

Resultatredovisning av, de av VOHJS fastställda målen för 2012 Resultatredovisning av, de av VOHJS fastställda målen för 2012 1. Hemsjukvård Insatserna för patienter i hemsjukvården ska vara sammanhållna för att skapa en trygg vård i hemmet. För att nå det ska samordnade

Läs mer

Bättre liv. Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen. FÖr SJUKA Äldre 2014

Bättre liv. Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen. FÖr SJUKA Äldre 2014 KorTVerSIoN AV HANdlINGSPlANeN riktad TIll KoMMUNerNA I KroNoBerGS län Bättre liv Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen är att uppnå ett bättre liv för de mest sjuka äldre i Kronobergs

Läs mer

Socialdepartementet. Regeringens satsning på de mest sjuka äldre

Socialdepartementet. Regeringens satsning på de mest sjuka äldre Socialdepartementet Regeringens satsning på de mest sjuka äldre Problembild Vi som är äldre och sjuka matchar inte vårdsystemet Socialdepartementet Äldresamordning Förbättra vården och omsorgen för de

Läs mer

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016 Datum 2015-12-09 Stödstrukturen för evidensbaserad praktik inom vård, omsorg och socialtjänst, Skåne Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016 Mål ur den enskildes perspektiv

Läs mer

Inga onödiga sjukhusvistelser Ejja Häman Aktell 13 mars 2013

Inga onödiga sjukhusvistelser Ejja Häman Aktell 13 mars 2013 Inga onödiga sjukhusvistelser Ejja Häman Aktell 13 mars 2013 Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg Optimal läkemedelsbehandling Vårdpreventivt arbetssätt

Läs mer

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland. Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg.

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland. Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg. Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg. Regional handlingsplan 2014 2015 med särskilt fokus på de mest

Läs mer

Aktivitet och status Röd text = prioriterat O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre

Aktivitet och status Röd text = prioriterat O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre Bilaga 1 till Gemensam handlingsplan Bättre liv för sjuka äldre Aktivitetsplan Bättre liv för sjuka äldre Mätperiod enligt överenskommelsen mellan SKL och staten för : 121001 Resultat för åldersgruppen

Läs mer

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015 Datum 2015-02-10 Stödstrukturen för evidensbaserad praktik inom vård, omsorg och socialtjänst, Skåne Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015 Mål ur den enskildes perspektiv

Läs mer

God vård och omsorg vid demenssjukdom

God vård och omsorg vid demenssjukdom God vård och omsorg vid demenssjukdom i Värmland Eskilstuna 19 sep 2014 Bakgrund: Implementering Nationella riktlinjer Demens Värmland År 2009-2014 Dialogseminarium Information till allmänläkare och slutenvården

Läs mer

FOLKHÄLSOPLAN för Filipstads kommun 2015-2018

FOLKHÄLSOPLAN för Filipstads kommun 2015-2018 FOLKHÄLSOPLAN för Filipstads kommun 2015-2018 Ett aktivt folkhälsoarbete har bedrivits i Filipstad under en längre tid. Sedan år 2004 är det Lokala folkhälsorådet (LFHR) direkt underställt kommunstyrelsen.

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2012 överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2012 överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2012 överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Överenskommelsen handlar om att genom ekonomiska incitament och med de mest sjuka

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Strategi Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län 2015-2018

Strategi Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län 2015-2018 Strategi Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län 2015-2018 Inledning Under åren 2011-2014 har det pågått en satsning kallad Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Denna satsning med

Läs mer

Handlingsplan för Bättre liv för sjuka äldre SN-2013/149

Handlingsplan för Bättre liv för sjuka äldre SN-2013/149 Rolf Samuelsson Ordförandens förslag Diarienummer Socialnämndens ordförande 2013-06-11 SN-2013/149 Socialnämnden Handlingsplan för Bättre liv för sjuka äldre SN-2013/149 Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2013

Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2013 Utlåtande 2013:63 RV (Dnr 327-1866/2012) Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2013 Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Genom vår samverkan i ett handlingskraftigt nätverk ska de äldre i Gävleborg uppleva trygghet och oberoende. Inledning och bakgrund

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014

VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014 VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014 Närvård I Uppsala län definieras närvård som det samverkansarbete inom hälso- och sjukvård och social omsorg som bedrivs mellan lanstinget och kommunerna. Syftet är

Läs mer

Aktuellt perspektiv I kommunerna, i länet. Seminarium 10

Aktuellt perspektiv I kommunerna, i länet. Seminarium 10 Aktuellt perspektiv 2015 I na, i länet Seminarium 10 Indikator Källa ELSA, 2013/14. BMI som omräknats till Barn BMI s.k. ISO BMI. Enligt Tim J Cole, Mary C Bellizzi, Katherine M Flegal, William H Övervikt/fetma,

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre

Bättre liv för sjuka äldre Bättre liv för sjuka äldre Alla län/regioner i Sverige deltar Från Jönköpings län deltar 3 team Esther ledningskraft Herman och Brita KLASledningskraft Länets samtliga kommuner är representerade http://www.skl.se/vi_arbetar_med/socialomsorgochstod/aldre/ledningskraft

Läs mer

HANDLINGSPLAN BARN OCH UNGDOMAR ANTAGEN 2009 AV STYRGRUPP FOLKHÄLSA OCH LANDSTINGSDIREKTÖREN BARN OCH UNGDOMAR

HANDLINGSPLAN BARN OCH UNGDOMAR ANTAGEN 2009 AV STYRGRUPP FOLKHÄLSA OCH LANDSTINGSDIREKTÖREN BARN OCH UNGDOMAR BARN OCH UNGDOMAR Övergripande inriktning av landstingets arbete I folkhälsoarbetet är landstingets primära uppgift att verka för en god vård och hälsa på lika villkor. Inom området barn och ungdomar ska

Läs mer

Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet

Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet Monica Jonsson Regionförbundet Uppsala län 018 18 21 09 monica.jonsson@regionuppsala.se Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet Representanter från landstinget och länets kommuner på ledningsnivå

Läs mer

Aktivitet och status Röd text = prioriterat O= EJ PÅBÖRJAT O= PÅGÅRO= KLART OPilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre

Aktivitet och status Röd text = prioriterat O= EJ PÅBÖRJAT O= PÅGÅRO= KLART OPilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre Uppföljning 09 17 Aktivitetsplan Bättre liv för sjuka äldre Mätperiod enligt överenskommelsen mellan SKL och staten för : 121001 130930 Resultat för åldersgruppen 65 år, utom för läkemedel (se nedan) Sammanhållen

Läs mer

Aktuellt perspektiv 2014. I kommunerna, i länet. Seminarium 9

Aktuellt perspektiv 2014. I kommunerna, i länet. Seminarium 9 Aktuellt perspektiv 2014 I na, i länet Seminarium 9 Indikator Källa Övervikt/fetma, 6 år, %, minska Övervikt/fetma, 10 år, %, minska Barn/ungas psykiska hälsa, index (100 max), åk 4, 7 och 1 gym, nå 100

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre

Bättre liv för sjuka äldre Bättre liv för sjuka äldre Handlingsplan för regional utveckling 2013-2014 i Uppsala län Vård-och omsorgsförvaltningen i Enköpings kommun. Foto: IBL Bildbyrå. Formgivning: Ida Ingemarsson Sedan 2010 har

Läs mer

Gemensam handlingsplan för kommunerna i Kalmar län och Landstinget i Kalmar län gällande överenskommelse inom området psykisk hälsa 2016

Gemensam handlingsplan för kommunerna i Kalmar län och Landstinget i Kalmar län gällande överenskommelse inom området psykisk hälsa 2016 Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Gemensam handlingsplan för kommunerna i Kalmar län och Landstinget i Kalmar län gällande överenskommelse

Läs mer

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2 Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Årjängs kommun Innehållsförteckning Inledning 4 Bakgrund 5 Folkhälsorådet

Läs mer

Psykiatrisatsning barn och unga. Stöd till utsatta barn. Datum 130507

Psykiatrisatsning barn och unga. Stöd till utsatta barn. Datum 130507 Datum 130507 Hälsosam uppväxt Alla barn och unga i Norrbottens län ska ha ett sådant stöd att de i möjligaste mån kan fostras, bo och leva i sin familj och vara kvar i sin grupp/klass som de tillhör Psykiatrisatsning

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre. Härnösand 5 februari 2015 Maj Rom

Bättre liv för sjuka äldre. Härnösand 5 februari 2015 Maj Rom Bättre liv för sjuka äldre Härnösand 5 februari 2015 Maj Rom Varje system är perfekt designat för att ge det resultat det ger. Donald Berwic Vi har systemproblem i vården av sjuka äldre Den öppna vården

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Policy och riktlinjer

Policy och riktlinjer Policy och riktlinjer ANDT (ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPNING OCH TOBAK) ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-06-17 Bakgrund Den 30 mars 2011 antog riksdagen en samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-,

Läs mer

Strategi Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län 2015-2018

Strategi Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län 2015-2018 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2015-03-05 Sida 60 (65) 40 Strategi Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län 2015-2018 Under åren 2011-2014 har det pågått en nationell satsning kallad

Läs mer

samverkan motivera agerar

samverkan motivera agerar NLL-2015-09 SAM syftar till att främja hälsa och förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga i Norrbotten. SAM är en arbetsmodell som syftar till ökad förståelse, kompetens och samverkan rörande barn och

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN

Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN Bättre liv för sjuka äldre Smaka på den rubriken. Vem av oss vill inte att sjuka äldre ska få ett så gott liv som möjligt? Ändå är det så svårt att uppnå när våra

Läs mer

Handlingsplan för långsiktigt hållbar struktur för ledning i samverkan för de mest sjuka äldre.

Handlingsplan för långsiktigt hållbar struktur för ledning i samverkan för de mest sjuka äldre. Handlingsplan för långsiktigt hållbar struktur för ledning i samverkan för de mest sjuka äldre. Introduktion I Sörmland har en väl fungerande samverkan utvecklats mellan Landstiget och länets 9 kommuner.

Läs mer

Uppdaterad

Uppdaterad Uppdaterad 216-8-18 Indikatorer: Återinskrivningar Undvikbar slutenvård Utskrivningsklara patienter Olämpliga läkemedel Antiinflammatoriska läkemedel Antipsykotiska läkemedel Förbättrad vård i livets slutskede

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Sammanhållen Vård- och omsorg Om de mest Sjuka äldre. Handlingsplan för södra länsdelen

Sammanhållen Vård- och omsorg Om de mest Sjuka äldre. Handlingsplan för södra länsdelen Sammanhållen Vård- och omsorg Om de mest Sjuka äldre Handlingsplan för 2014-2015 1 BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE uppgift att bryta ner den länsövergripande handlingsplanen till länsdelsnivå med aktiviteter.

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se

Läs mer

Sunne kommun. Bilaga till Samgranskning äldreomsorg och läkemedel. Advisory Offentlig sektor KPMG AB 2015-02-02 Antal sidor: 5

Sunne kommun. Bilaga till Samgranskning äldreomsorg och läkemedel. Advisory Offentlig sektor KPMG AB 2015-02-02 Antal sidor: 5 Bilaga till Samgranskning äldreomsorg och läkemedel Advisory Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 5 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the Organisation Folkmängden

Läs mer

Grundkrav - Bättre liv för sjuka äldre VOHJS13-031, VOHJS 15/13 Bilaga 1 Handlingsplan, sid 1 Samtliga huvudmännen

Grundkrav - Bättre liv för sjuka äldre VOHJS13-031, VOHJS 15/13 Bilaga 1 Handlingsplan, sid 1 Samtliga huvudmännen ÖK målområde Resultat Mått Läns-mått nuläge Länsmål Hur mäter vi? Uppföljning Grundkrav - Bättre liv för sjuka äldre VOHJS13-031, VOHJS 15/13 Bilaga 1 Handlingsplan, sid 1 Samtliga huvudmännen Att samtliga

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län

Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Bättre liv för sjuka äldre i Kalmar län 2010-2014 En resa för att förbättra vård och omsorg God

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Regional handlingsplan 2012-2014 med fokus på Mest sjuka äldre Palliativ-senior alert 19 sept ann-christine.baar@vgregion.se tel 070 2398324 1 Varför en

Läs mer

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Plan för Social hållbarhet

Plan för Social hållbarhet 2016-02-08 Plan för Social hållbarhet i Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Sida 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte med uppdraget... 3 Vision/Mål... 4 Uppdrag... 4 Tidplan... 4 Organisation...

Läs mer

Datum 2014-04-15. Äldrenämnden

Datum 2014-04-15. Äldrenämnden fa.jo Uppsala " KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Carina Kumlin Datum 214-4-15 Diarienummer ALN-214-239.3 Äldrenämnden Handlingsplan 214 - Bättre liv för sjuka äldre Förslag till beslut

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. Joakim Edvinsson och Magnus Rahm Qulturum, Landstinget i Jönköpings län

Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. Joakim Edvinsson och Magnus Rahm Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg Det här gör vi ju redan Den verkliga upptäcktsresan består inte av att söka efter nya vyer och platser utan att se det gamla invanda med

Läs mer

LULEÅ KOMMUN. Beredningen. Allmänna utskottet. Socialnämnden 2012 10 25 170 21. Dnr 2012/471 74

LULEÅ KOMMUN. Beredningen. Allmänna utskottet. Socialnämnden 2012 10 25 170 21. Dnr 2012/471 74 Socialnämnden 2012 10 25 170 21 Dnr 2012/471 74 Tema rörande vård om de mest sjuka äldre, kvalitetsregister inom hälso och sjukvård, sociala innehållet, rehabgruppens arbete och övertagande av hemsjukvården

Läs mer

Utifrån överenskommelse om den nationella satsningen Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Utifrån överenskommelse om den nationella satsningen Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 LOKAL HANDLINGSPLAN Utifrån överenskommelse om den nationella satsningen Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 En lokal överenskommelse har tagits fram mellan representanter från hälso-

Läs mer

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Närvård i Sörmland Bilaga 4 Kommuner Landsting i samverkan Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Länsstyrgruppen för Närvård i Sörmland Missiv till Programmets uppföljning av kvalitetsindikatorer

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre SN-2012/296

Bättre liv för sjuka äldre SN-2012/296 Rolf Samuelsson Ordförandeförslag Diarienummer Socialnämndens ordförande 2012-08-28 SN-2012/296 Socialnämnden Bättre liv för sjuka äldre SN-2012/296 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att godkänna

Läs mer

13/16 Revidering av handlingsplan för bättre vård och omsorg för äldre i Sörmland

13/16 Revidering av handlingsplan för bättre vård och omsorg för äldre i Sörmland Nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2016-04-22 NSV16-0019-3 13/16 Revidering av handlingsplan 2015-2016 för bättre vård och omsorg för

Läs mer

Fem fokusområden fem år framåt

Fem fokusområden fem år framåt REGERINGENS STRATEGI INOM OMRÅDET PSYKISK HÄLSA 2016 2020 Fem fokusområden fem år framåt Nationell samordnare inom området psykisk hälsa Fem fokusområden Regeringen har beslutat om en ny strategi för statens

Läs mer

Qulturum, Marina Sumanosova. Uppdaterad

Qulturum, Marina Sumanosova. Uppdaterad Qulturum, Marina Sumanosova Uppdaterad 17-1-7 Indikatorer: Återinskrivningar Undvikbar slutenvård Utskrivningsklara patienter Betalningsansvariga dagar Olämpliga läkemedel Antiinflammatoriska läkemedel

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Psykisk hälsa Lokal handlingsplan

Psykisk hälsa Lokal handlingsplan Psykisk hälsa Lokal handlingsplan Handlingsplan kring området psykisk hälsa utifrån regional analys Psykisk hälsa fastställd av Chefsgrupp Närvård 2016-10-27 Handlingsplan Oktober 2016 ARBETSMATERIAL 0

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2013 Fastställd av: Datum: 2014-03-24 Författare: Pia Hernerud, Verksamhetschef HSL/MAS Förord Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att

Läs mer

Nyhetsbrev december 2012

Nyhetsbrev december 2012 Nyhetsbrev december 2012 Nu lackar det mot jul och klapparna till landstinget och kommunerna i form av prestationsersättning finns nu för varje huvudman att fakturera SKL. Summan för varje kommun redovisas

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Remissversion publicerad 23 november 2016

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Remissversion publicerad 23 november 2016 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Remissversion publicerad 23 november 2016 Övergripande tidsplan 23 nov HöstenHö 2016 10 feb 2017 vår/sommar 2017 Publicering av Remissversionen

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg Äldres hälsa

Sammanhållen vård och omsorg Äldres hälsa Sammanhållen vård och omsorg Äldres hälsa Regional handlingsplan Värmland 2015-2016 2015-03-06 Utvecklingsarbetet Nya Perspektiv, Äldres hälsa Inledning Handlingsplan för en sammanhållen vård och omsorg

Läs mer

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014 2010-04-15 Länsstrategi för folkhälsoarbetet i Västmanland Kommunerna Landstinget Länsstyrelsen VKL Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och

Läs mer

Tandvård Lägesbeskrivning och utmaningar för en mer jämlik tandhälsa. Jenny Carlsson

Tandvård Lägesbeskrivning och utmaningar för en mer jämlik tandhälsa. Jenny Carlsson Tandvård Lägesbeskrivning och utmaningar för en mer jämlik tandhälsa Jenny Carlsson 2016-09-28 Befolkningens tandhälsa Barn och unga Positiv utveckling över tid där många barn och unga i dag är kariesfria

Läs mer

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år.

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år. Medborgardialog 2013 Putte i Parken Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1 Principer för medborgardialog... 4 2.2 Medborgardialogens aktiviteter under 2013... 4 3. Genomförande... 5 3.1 Medborgardialog

Läs mer

Skånevård Sund Handlingsplan för vård av de mest sjuka äldre Skånevård Sund Handlingsplan för vård av de mest sjuka äldre 2015

Skånevård Sund Handlingsplan för vård av de mest sjuka äldre Skånevård Sund Handlingsplan för vård av de mest sjuka äldre 2015 Datum: 150302, rev 150313 Märta Hjelmér. Närsjukvårdsstrateg, Kristina Olsson, Närsjukvårdsstrateg Sofia Ljung, Chefs- och verksamhetsutvecklingsstrateg, Ann Svensson, Chefssjuksköterska Karin Hesselgard,

Läs mer

Ledningssystem för samverkan

Ledningssystem för samverkan 1(5) Ledningssystem för samverkan Utgångspunkt/bakgrund Ledningsgruppen för samverkan mellan kommun och landsting (KOLA-gruppen) har på uppdrag av Läns-LAKO att utveckla ett ledningssystem för samverkan

Läs mer

Bilaga 1: Utvärdering av länsövergripande samordningsfunktion för skolhälsovården i Värmland

Bilaga 1: Utvärdering av länsövergripande samordningsfunktion för skolhälsovården i Värmland Bilaga 1: Utvärdering av länsövergripande samordningsfunktion för skolhälsovården i Värmland Enkät riktad till ansvariga chefer för skolhälsovården i Värmland Karlstad kommun, Barn- och ungdomsförvaltningen

Läs mer

Vårdrutin 1 (5) Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef

Vårdrutin 1 (5) Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef Vårdrutin 1 (5) Barn och ungdomar med sk t.o.m. 17 år. division allmänmedicin och division Gäller för: Division allmänmedicin och division Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef

Läs mer