Politisk inriktning Nya perspektiv Underlag för seminarium 9, 8-9 maj 2014.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Politisk inriktning Nya perspektiv Underlag för seminarium 9, 8-9 maj 2014."

Transkript

1 24 april 2014 Politisk inriktning Nya perspektiv Underlag för seminarium 9, 8-9 maj Nya perspektiv Nya Perspektiv är gemensam arena för kommunerna i Värmland och Landstinget i Värmland för dialog utifrån medborgarnas perspektiv. Politikernas roll är att vara befolkningens företrädare, ange inriktning och effekter som ska uppnås för befolkningen. Organisationernas förvaltningar har till uppgift att organisera och verkställa utifrån överenskomna mål. Syftet med Nya Perspektiv är att främja samverkan, öka kunskapen om varandras förutsättningar och om den gemensamma befolkningens hälsa, behov och påverkansfaktorer. Behovet av långsiktigt handlande och hållbar utveckling har sällan varit lika stort som idag. Landstinget och kommunerna i Värmland står inför stora utmaningar. En av de viktigaste handlar om behovet av att ställa om till en hållbar utveckling. Hållbar utveckling är en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov 1. I begreppet särskiljs tre dimensioner; ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. I fokus för Nya perspektiv är social hållbarhet, ett långsiktigt stabilt och dymaniskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls och där de sociala skillnaderna i hälsa mellan olika grupper i befolkningen utjämnas. I Värmland såväl som i Sverige för övrigt finns kombinationen av individualism, ökande medborgar- och patientmakt samt tillit och förtroende för gemensamma institutioner. Utvecklingen går mot en mer aktiv roll för individen. Medborgarna är välinformerade och ställer andra krav än tidigare. Det kan vara svårt att orientera sig i den hjälp som står till buds och vart man ska söka den. Denna svårighet har blivit alltmer uppenbar för utsatta och marginaliserade grupper. Ofta är flera verksamheter och huvudmän inblandade i den enskildes problematik. Diskussionen om gränssnitt har inte varit helt framgångsrik sedd ur ett medborgareller invånarperspektiv. Våra folkvalda i demokratiska församlingar samt tjänstemän i kommunal och landstingskommunal verksamhet måste ta hänsyn till detta. Den demografiska utvecklingen kommer att kräva mer vård och omsorgsinsatser och resursfördelningen blir svårare. Såväl vård, omsorgsarbete som folkhälsoarbete handlar till stora delar om systematiska och målinriktade insatser för att åstadkomma förutsättningar för god hälsoutveckling i befolkningen. Dock - det mest grundläggande för en god hälsoutveckling är att barn och unga får en bra start i livet samt att barn och unga kan fullgöra grund- och gymnasieskola med godkända betyg. Process och förankring Sedan 2007 har ledande politiker och tjänstemän i Landstinget och Värmlands kommuner träffats med en viss regelbundenhet och fördjupat sig inom fyra gemensamma utvecklingsområden/utmaningar: Den sårbara familjen, Riskbruk och riskbeteende, Psykisk hälsa och Äldres hälsa. Under utvecklingsarbetets gång har det blivit tydligt att även barn- och bildningsnämnderna behöver finnas med i utvecklingsarbetet för att det ska bli möjligt att se behoven för hela befolkningen, varför de kom med i arbetet (Brundtlandskommissionen 1987) 1 (23)

2 Mellan seminarierna leds Nya perspektiv-arbetet av den politiska styrgruppen som är utsedd av Regionsstyrelsen ( ); Catarina Segersten Larsson, ordförande, Ulric Andersson, Sten Fransson, Elisabeth Kihlström och Ingela Wretling. De fyra utmaningarna manar till brett utvecklings- och förbättringsarbete som omfattar många aktörer. De multidisciplinära arbetsgrupperna med representanter från kommunerna och landstinget inom respektive utmaning arbetar med det verksamhetsnära utvecklingsarbetet för värmlänningarnas bästa och bidrar till ökad kraft i samverkan mellan huvudmännen. Gemensamma inriktningar och mål Nya perspektiv är att nytt sätt att samarbeta på den politiska nivån. Inom varje utmaning har de gemensamma och övergripande ambitionerna formulerats i gemensamma inriktningar. Dessa är vägledande för de konkreta resultatmål (resultat och effekter för befolkningen) som ska vara tidsbestämda och mätbara. De gemensamma inriktningarna är tänkta att kvarstå över en längre tidsperiod till skillnad från resultatmålen som förväntas växla över tid. Valet av resultatmål utgår från en bedömning av vad som varit de största behoven hos befolkningen och som kräver samverkan mellan kommunerna och landstinget för att kunna åstadkomma en gynnsam utveckling för medborgarnas bästa. När det gäller verksamhetsnivån är det viktigt att poängtera att det i kommunerna och Landstinget pågår kontinuerligt utvecklingsarbete inom andra områden som också kan härledas till arbetet med Nya Perspektivs fyra utmaningar. Aktiviteter, som beskrivs i detta dokument, leds och genomförs i verksamheterna. Tanken är att det ska pågå en ständig process som med tiden ska inkludera fler och fler teman inom respektive utmaning. I detta dokument presenteras resultatmål, lägesrapport från arbetsgrupperna, genomförda och pågående aktiviteter. Utmaningarnas historik fram till år 2012 återfinns i bilaga 1. Aktuellt Perspektiv 2014, där aktuella indikatorer på befolkningens hälsa samlas per kommun och på länsnivå, kommer att delas ut vid seminariet. Där återfinns resultat kopplat till resultatmålen. Karlstad april 2014 Yvonne Lennemyr Utvecklingsledare Region Värmland 2 (23)

3 Utmaningen Den sårbara familjen Bakgrund Vem som helst kan bli sårbar i livet Att bli förälder är ofta ett tillfälle till stor glädje och lycka. Men att vara förälder har blivit en allt mer komplex uppgift. Just det komplexa ökar sårbarheten. Familjen kan ha hamnat i ett utsatt läge på grund av långvariga ekonomiska svårigheter, skilsmässa, olyckor och andra traumatiska händelser som ger en känsla av vanmakt och förtvivlan. Missbruk, våld och psykisk ohälsa kan förekomma. Alla i familjen far illa. Ibland räcker släkt och vänner till för att stötta familjen men ibland behövs andra aktörer. Det är viktigt för alla som kommer i kontakt med familjerna att bemöta med respekt och vara medveten om sin egen världsbild och värderingar. Barnen i skolan Barns möjlighet att klara skolan är avgörande för möjligheten att klara livet. Idag klarar 89 procent av Värmlands ungdomar grundskolan med godkända betyg (hösttermin 2013). Barn som blir placerade i familjehem är en särskild utsatt grupp, med sämre hälsa och sämre skolresultat än övriga barn. Samverkan mellan skolan och socialtjänsten är särskilt viktig för dessa barn för att säkerställa en bra skolgång, hälsoundersökningar mm. För att kunna följa barn och ungas hälsa i olika åldrar och över tid har elevhälsodatabasen ELSA byggts upp. Genom ELSA möjliggörs årliga statistiska sammanställningar på kommun- och länsnivå. Underlaget utgör en viktig del för planering och utveckling av insatser som kan främja barn och ungas hälsa. ELSA möjliggör även kontinuerlig uppföljning av gjorda insatser. Den samlade kunskapen i ELSA fås dels från de hälsoenkäter som både elever och föräldrar fyller i, dels från det hälsobesök som eleverna erbjuds hos skolsköterskan i förskoleklass, årskurs 4, årskurs 7 och på gymnasiet i årskurs 1. Skolsköterskans hälsosamtal, ett strukturerade samtal med eleven som utgår från ett salutogent perspektiv, är ett viktigt inslag vid hälsobesöken. Totalt finns kunskap från ca årliga hälsosamtal i ELSA, vilket innebär ett kraftfullt tillskott för att följa utvecklingen av hälsoläget för barn och unga i Värmland. När det gäller barns psykiska hälsa så ser man att den är relativt god i förskoleklasserna men att det redan i tidiga år sker en försämring. Skillnaderna mellan flickor och pojkar blir tydligare med åren. Totalt 424 (knappt 5 %) elever i åk 4, åk 7 samt åk 1 på gymnasiet har en diagnostiserad neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (ADHD, Asperger, OCD, Tourettes syndrom), utvecklingsstörning eller ätstörning. Sambandsanalyser visar att dessa elever i mindre utsträckning än övriga elever bor tillsammans med båda föräldrarna, vilket kan leda till ett ökat behov av stöd i familjen. När det gäller små barn hålls strukturerade hälsosamtal med föräldrarna när barnet är 10 månader och 4 år i anslutning till besök på BVC. Fokus är goda matvanor och fysisk aktivitet. Behörighet för gymnasieskola Inför hösten 2011 infördes olika behörighetskrav för att få påbörja en gymnasieutbildning beroende på om man väljer yrkesförberedande eller högskoleförberedande program. Precis som tidigare läsår måste eleven ha godkänt i engelska, matematik och svenska eller svenska som andraspråk. Det var tidigare det enda kravet för samtliga gymnasiala utbildningar. Den som väljer att studera på ett yrkesprogram måste ha godkända betyg i ytterligare fem ämnen, det vill säga totalt åtta. I Nya Perspektiv-arbetet har behörighet för yrkesförberedande program valts som indikator. 3 (23)

4 Gemensam inriktning Huvudmännen ska i samverkan skapa förutsättningar för att värmländska barnfamiljer ska känna sig trygga samt att det vid behov skall finnas ett utvecklat och anpassat stöd för familjen. Resultatmål Andelen som är behöriga att söka till gymnasieutbildning efter avslutad årskurs 9, ska öka från 90 % (2010) till 97 % (2015) Alla (100 %) av barnen ska erbjudas och komma på de hälsobesök och vaccinationer (på BVC och skola) som de har rätt till Barns psykiska hälsa skall öka med utgångspunkt från ett sammanvägt index i åldersgrupperna årskurserna 4 och 7 samt gymnasiets årskurs 1. I indexet ingår frågor om oro/ängslan, ledsenhet, trötthet, irriterad/dåligt humör, arg, sömn). Resultat I Aktuellt perspektiv 2014 redovisas de senaste resultaten kopplat till de övergripande målen. Arbetsgruppens lägesrapport, genomförda aktiviteter 2013 Nedan beskrivs ett antal aktiviteter som genomförts för att stödja den gemensamma inriktningen och bidra till måluppfyllelsen. Samverkansrutin och länsöverenskommelse En regional samverkansrutin finns nu för att stärka och förtydliga samarbetet vid familjehemsplacering, mellan socialtjänst, BVC, förskola och skola inklusive elevhälsa. Resultat från den andra uppföljningen som rör hösten 2013 visar att rutinen i de allra flesta fall upplevs förbättra, till stor eller mycket stor del, barnets möjlighet att få en bra start i skolan efter placering jämfört med tidigare arbetssätt. Hälsoproblem är klart överrepresenterade hos barn som placeras i familjehem eller i hem för vård eller boende (HVB). Brister förekommer många gånger i vaccinationsskydd och uppföljning av barnets fysiska och psykiska hälsa, inklusive tandhälsa. Tidiga och samordnade insatser är därför mycket viktiga. Från den 1 december 2013 gäller en överenskommelse och samverkansrutin mellan Landstinget i Värmland och samtliga värmländska kommuner. Den reglerar läkarundersökningar, samarbetsformer mellan socialtjänst, barn- och ungdomsmedicin och barn- och ungdomspsykiatri samt tandläkarundersökningar i samband med placering. Föräldrastödskonferens Föräldrastödskonferens arrangerades tillsammans med Folkhälsoinstitutet i november 2013 med ca 100 deltagare, som på ett eller annat sätt arbetar med barn o unga i landsting och kommun. Syftet med dagen var att fylla på med ny kunskap inom området föräldrastöd samt stärka de professionellas nätverk. Programpunkter från dagen: Att lyckas med föräldrastödsarbete inklusive hälsoekonomiska aspekter, Folkhälsoinstitutet. Nya Perspektiv och utmaningen sårbara familjen, Sofia studien, strategier för tidiga insatser för barn i förskolan, förskole-teamet Tummen, Livbojen (se nedan) - främjande insatser för barn och ungas psykiska hälsa, barn och ungas rätt att komma till tals. Livbojen Ett utvecklingsarbete för samverkan mellan barn- och ungdomspsykiatri, elevhälsa och socialtjänst utifrån psykisk ohälsa bland barn/ungdomar. Läs mer under Psykisk hälsa. 4 (23)

5 Ordförandena har ordet Arbetet i gruppen är aktivt men det krävs ett fortsatt arbete så att hela Värmland omfattas. Tillsammans med Länsstyrelsen ska samarbetet intensifieras kring Föräldrastöd till tonårsföräldrar. För att kunna följa hur arbetet med föräldrastöd utvecklas generellt kommer gruppen att arbeta fram mätbara mål för verksamheterna med utgångspunkt från det vägledningsdokumentet om föräldrastöd som arbetats fram. Det tvärprofessionella arbetet kring barn som far illa ska utvecklas ytterligare. Två andra utmaningar (Riskbruk och riskbeteende samt Psykisk hälsa) har beröringspunkter till Sårbara familjen. Därför kommer arbetsgruppen att bjuda in dessa utmaningar till ett samtal om utökat samarbetet kring barn och unga 0-18 år. Organisation Ing-Marie Thyr, verksamhetschef för skola och välfärd, Storfors, ordförande Ing-Marie Knutsson, tf. verksamhetschef barn och ungdomspsykiatri landstinget, ordförande Arbetsgruppen Cristina Gillå, verksamhetsutvecklare barnhälsovårdsenheten, Allmänmedicin, landstinget Kerstin Andersson, rektor Styckåsskolan Arvika Lenita Karlsson/Annika Nilsson, rektor Sunne Lisbeth Engh Kraft, länssamordnare för elevhälsans medicinska insatser Lotta Österlund Jansson områdeschef Individ o familj Grums Christina Sand verksamhetsutvecklare division psykiatri, landstinget Birgitta Svensson, utvecklingsledare, region Värmland 5 (23)

6 Utmaningen Psykisk hälsa Bakgrund Psykisk hälsa - ett brett område, täcker in stora delar av befolkningen Psykisk hälsa är mer än frånvaron av psykisk ohälsa. Det handlar bland annat om att människor upplever sin tillvaro meningsfull, att de kan använda sina resurser, vara delaktiga i samhället och upplever att de har förmåga att hantera livets motgångar. Det är viktigt att inte sjukdomsförklara sådant som är normala reaktioner i livet samtidigt som tidig identifiering av allvarliga tillstånd är viktig eftersom det kan påverka prognosen positivt. Psykisk ohälsa beskriver olika tillstånd då människor visar tecken på psykisk obalans eller symtom som oro, ångest, nedstämdhet eller sömnsvårigheter. Den psykiska ohälsan kan beroende på typ och omfattning i olika grad påverka den enskildes funktionsförmåga. Symptomen behöver inte vara så omfattande att diagnos kan sättas och är ofta normala reaktioner på en påfrestande livssituation. I vissa åldersgrupper, till exempel bland unga kvinnor, finns en stor andel medborgare som inte upplever psykisk hälsa uppgav 36 % (Liv & hälsa) att de upplever psykisk ohälsa. Vid mätningen 2012 var siffran 30 % vilket betyder att det överenskomna målet är uppnått. Dock är psykisk ohälsa hos unga kvinnor fortfarande högt. Motsvarande siffror år 2008 respektive 2012 var för männen 18 respektive 17 %. Skillnaderna mellan könen är fortsatt stora varför fortsatt arbete krävs för att öka kvinnors psykiska hälsa. Det arbete som bedrivs inom utmaningen syftar till att öka den psykiska hälsan bland alla värmlänningar. Arbetet sker på olika nivåer och med olika syften. Dels handlar det om att minska risken för ohälsa, dels handlar det om att skapa goda förutsättningar för en kvalitativ och jämlik vård för de personer som upplever ohälsa eller har en psykisk sjukdom. Personer som drabbas av psykisk sjukdom beskriver ofta att de möts av negativa attityder och fördomar kring deras tillstånd. Vid mätningar gjorda runt allmänhetens inställning till personer med psykisk sjukdom visar det sig att mellan % av de tillfrågade inte ville arbeta eller bo nära en person med psykisk sjukdom. Nästan 4 av tio tillfrågade trodde inte att en psykiskt sjuk person kan bli frisk. Det är en utmaning att bidra till förändrade attityder i samhället för att möjliggöra ett gott liv för personer med psykisk ohälsa i Värmland. En del av attitydförändringen kan ske genom utbildning och mer kunskap kring den psykiska ohälsan. Personerna har i vissa fall behov av stöd från olika aktörer. Genom att arbeta teambaserat (vårdoch stödsamordning) tillsammans med den enskilde möjliggör man kontinuitet och en högre livskvalitet för den enskilde. I Värmland har antalet självmord/ invånare sjunkit, vilket gör att Värmland inte längre ligger högst bland länen. 6 (23)

7 Gemensam inriktning Huvudmännen ska i samverkan arbeta för att medborgarnas psykiska välbefinnande ska öka, samt att huvudmännen ska bidra till en ökad kunskap om psykisk ohälsa hos allmänheten. Resultatmål Andelen män år med nedsatt psykisk hälsa ska minska från 17 % år 2012 till 15 % vid nästa mätning 2016 Andelen kvinnor år med nedsatt psykisk hälsa ska minska från 30 % år 2012 till 25 % vid nästa mätning 2016 Antal självmordsförsök för män och kvinnor i alla åldrar i länet ska sjunka. Resultat I Aktuellt perspektiv 2014 redovisas de senaste resultaten kopplat till de övergripande målen. Arbetsgruppens lägesrapport, genomförda aktiviteter 2013 Nedan beskrivs ett antal aktiviteter som genomförts för att stödja den gemensamma inriktningen och bidra till måluppfyllelsen Struktur för samverkan mellan huvudmän/tvärprofessionella insatser Vård och stödsamordning Personer med psykisk problematik som medför komplexa behov av vård och stöd gynnas av en särskild metod för samordning av insatser - Vård och stödsamordning. Metoden har fått fäste i länet. Vård och stödsamordnar-team med personal från kommun och landsting finns idag i tre länsdelar. Den viktigaste framgångsfaktorn är att cheferna aktivt stöder vård- och stödsamordning genom att prioritera tid för förberedelser, information och länsgemensamma forum. För personer med missbruks- och beroendeproblem finns fortfarande ett glapp mellan ambitionsnivån i styrande dokument och den operativa verksamheten när det gäller samordning av vård omsorg och stöd. Livbojen Livbojen är ett utvecklingsarbete för samverkan mellan barn- och ungdomspsykiatri, elevhälsa och socialtjänst utifrån psykisk ohälsa bland barn/ungdomar. Två, sjuksköterskor från barn- och ungdomspsykiatrin är samverkansledare och medverkar i lokala samverkansteam. Genom att etablera en arena och struktur för samverkan utifrån aktörernas ansvar för barn underlättas både internt samarbete och extern samverkan med fokus på barn och unga och psykisk ohälsa. För närvarande finns 15 samverkansteam. Arbetet grundas i en gemensam utbildning av teamet i ungdomsversionen av programmet The Mental Health First Aid Training and Research program (MHFA) som på svenska fått namnet Första hjälpen till psykisk hälsa. Första hjälpen till psykisk hälsa ges till den som behöver hjälp med psykiska problem eller med att hantera en akut psykisk kris, innan professionell behandling finns att tillgå. 7 (23)

8 Öka allmänhetens kunskap om psykisk ohälsa Första hjälpen till psykisk hälsa Femton personer blev under 2013 instruktörer för utbildning i första hjälpen till psykisk hälsa, MHFA. Syftet med programmet Första hjälpen till psykisk hälsa är att rädda liv genom att öka allmänhetens kunskaper om psykiska sjukdomar, självmordsförsök och självmord. Några utbildningar har genomförts i Arvika. Se även avsnittet Livbojen, under Sårbara familjen. Hjärnkoll Hjärnkoll är en organisation som arbetar för ett öppnare samtal om psykisk hälsa och ohälsa med målet om ett inkluderande samhälle där alla har lika möjligheter och rättigheter oavsett psykiskt funktionssätt. Värmland deltar i den nationella kampanjen Hjärnkoll. Fjorton attitydambassadörer medverkar i satsningen. Exempel på aktiviteter 2013; Överbryggande Frukostar på Värmlands Museum med olika tema. Överbryggande Resor, föredrag av ambassadörer och information om Hjärnkoll för allmänheten. Etik caféer på slutenvårdens avdelningar. Diskussioner om svåra etiska frågor. Bokbord vid mässor och konferenser. Korta informationsfilmer om psykisk ohälsa har producerats. Attitydambassadörer ansvarar för Förgätmigej - rummet i psykiatrihuset, centralsjukhuset Karlstad, en dag i veckan för brukare o anhörig. I rummet har utställningar med brukare som konstnärer visats. Samarbete sker med Personligt Ombud och anhörigkonsulenter. Attitydambassadörer ingår i Karlstads kommuns Brukar- och Inflytanderåd samt i division psykiatris brukarråd. De har även utbildning i MHFA och är nu instruktörer. Två fullsatta öppna föreläsningar om neuropsykiatriska funktionshinder, hölls hösten Ordförandena har ordet Samverkan runt utmaningens målgrupp fungerar på ett bättre sätt än tidigare. Det finns ett tydligare gemensamt ansvarstagande och en ökad förståelse för att brukare och patient ska vara i centrum. Det är viktigt att Lagen om Samordnad Individuell Plan SIP (2010) får genomslag, något som arbetas vidare med. För en angränsande målgrupp, personer med missbruks- och beroendeproblem, pågår ett utvecklingsarbete för att förbättra samverkan inklusive SIP. Organisation Karin Melberg områdeschef handikappomsorgen, Torsby, ordförande Åsa Storm, avdelningschef psykiatriska öppenvården Karlstad landstinget, ordförande Arbetsgruppen Eva Lindqvist, verksamhetschef psykiatri Arvika kommun Ann-Marie Johansson, anhörig/brukarrepresentant Malin Lundgren Kullgren, verksamhetschef elevhälsan Karlstad Hammarö Christina Sand, verksamhetsutvecklare Barn- och ungdomspsykiatri, landstinget Ulrika Gullberg, verksamhetsutvecklare division psykiatri, landstinget 8 (23)

9 Utmaningen Riskbruk och riskbeteende Bakgrund Riskbruk och riskbeteende - en utmaning inom flera områden I utmaningen ryms arbete och frågor som kan leda till risk eller skada för invånarna, t ex ohälsosamma matvanor, tobaksanvändning, riskbruk och sexuellt riskabla beteenden. Inom utmaningen verkar huvudmännen gemensamt för att minska riskbeteendet oavsett område. Begreppet riskbruk används här för att beskriva levnadsvanor som enligt erfarenhet och befolkningsstudier innebär en risk för ohälsa och växande problem på sikt om de fortsätter. Begreppet riskbeteende används analogt med riskbruk för beteenden som kan medföra risk för ogynnsamt beteende och eller riskbruk. Perioden mellan barndom och vuxenhet är i detta sammanhang en kritisk utvecklingsperiod i livet då det sker stora förändringar, både psykiska förändringar och förändrade krav från omgivningen. Det är centralt att verka hälsofrämjande och förebyggande samt stödja initiativ vilka syftar till att öka förutsättningarna för att ingen person skall nå ett riskbruk eller riskbeteende. När en person har ett riskbruk eller riskbeteende är motivationsarbete och stöd ett viktigt redskap för att möjliggöra en återgång till en god hälsa. Utmaningen är delad i fyra underområden, vilka alla syftar till att minska riskbruk och riskbeteende hos värmlänningen. Gemensamma inriktningar För att underlätta huvudmännens samverkan för att aktivt uppmärksamma riskbruk och riskbeteende i kontaker med elever, klienter, patienter och brukare ska den regionala ANDTstrategin ska vara vägledande för det förebyggande arbetet. Huvudmännen ska i samverkan aktivt uppmärksamma riskbruk och riskbeteende i kontaker med elever, klienter, patienter och brukare. För att stödja inriktningen ska det, år 2014, finnas en struktur för kompetensutveckling i Motiverande Samtal (MI) för länet. Övervikt och fetma hos barn och unga i Värmland ska förebyggas och andelen fysiskt aktiva skall öka. Strategidokumentet för att förebygga övervikt samt främja goda matvanor och fysisk aktivitet hos barn och ungdomar i Värmland ska vara vägledande. Spridningen av HIV och STI skall begränsas inklusive konsekvenserna av dessa infektioner för den enskilde och för samhället. Strategidokumentet HIV/STI-förebyggande arbete i Värmland med målgrupp ungdomar och unga vuxna ska vara vägledande. Andelen som röker i den värmländska befolkningen ska minska. Andelen personer med riskbruk av alkohol skall minska i alla åldersgrupper, och debutåldern för alkoholanvändning skall höjas. 9 (23)

10 Resultatmål Övervikt hos barn och unga Andelen överviktiga barn och unga ska minska med 15 procent före 2015 jämfört med Mätningar sker i åldrarna 6 år (23 % 2011) och 10 år (28 % 2011). Minskning av det genomsnittliga antalet karierade/fyllda tänder bland 12 åringar HIV och sexuellt överförbara infektioner (STI) Tobak Förekomst av klamydia, antal/1000 invånare i åldergruppen år, oavsett kön, ska minska med 10 procent till år 2016, från 19,7 till 18. År 2015 bör samtliga Värmlands kommuner ha beslutat om rökfri arbetstid inom all kommunal verksamhet. År 2014 uppgår andelen ungdomar i gymnasiets första årskurs som röker eller snusar till högst 6 % (utgångsläge %). Alkohol Andelen ungdomar i gymnasiets första årskurs som aldrig har druckit alkohol ska öka från 33 % (2011) till 50 % (2018). Förslag till komplettering Droger Narkotikaanvändningen ser ut att öka genom alla lättillgängliga preparat, så kallade nätdroger, ungdomar möter idag. Attityderna till droganvändning har också ändrats, det finns i många sammanhang allt aggressivare kampanjer för ett drogliberalt samhälle. Resultaten i ELSA 2013 visar att 4 % provat narkotika. Förslag till resultatmål: Andelen ungdomar i gymnasiets första årskurs som provat narkotika ska minska från 4 % till 0 %. 10 (23)

11 Resultat I Aktuellt perspektiv 2014 redovisas de senaste resultaten kopplat till de övergripande målen. Arbetsgruppens lägesrapport, genomförda aktiviteter 2013 Nedan beskrivs ett antal aktiviteter som genomförts för att stödja den gemensamma inriktningen och bidrar till måluppfyllelsen. Arbetsgrupp knuten till länsgemensamma strategidokument kring övervikt har fortsatt sitt implementeringsarbete under Arbetsgrupp knuten till länsgemensam strategi mot HIV/STI har fortsatt sitt arbete under Länsstyrelsen samordnar länets ANDT-arbete i Värmland utifrån Länsstrategi Förutsättningarna för arbetet är mycket olika i kommunerna. Flera kommuner har kraftigt reducerat resurserna för förebyggande arbete de senaste åren. Ordföranden har ordet Arbetsgruppen vill öka förståelsen för vinsterna med ett mer strukturellt inriktat förebyggande arbete. Flera vetenskapligt beprövade metoder finns och dessa bör utgöra grunden för det förebyggande arbetet i länet. Arbetsgruppen ser därför en samverkan kring ANDT-frågor som nödvändig för att positiva förebyggande resultat på gruppnivå och generell nivå ska bestå. En sådan ANDT-samverkan kan också fånga upp de allt större problem vi ser med ökad exponering av olika former av droger. Organisation Kjell-Åke Holdar, utvecklingsledare alkoholinspektör socialtjänst Arvika, ordförande Carolyn Isaksson verksamhetschef länsgemensam psykiatri landstinget, ordförande Arbetsgruppen Mimmi Adolfson folkhälsosamordnare, Eda May Bjerklund verksamhetschef för Barn och utbildning, Årjäng Maria Bergqvist lärare gymnasieförvaltning Karlstad Hammarö, till september 2013 Eva Hamnebo, kostchef, Grums Astrid Ekeberg Medicinskt ansvarig skolsköterska, Filipstad Leif Martinsson utvecklingsledare, Värmlands läns vårdförbund, till september (23)

12 Utmaningen Äldres hälsa Bakgrund Ett gott åldrande förbättrar och förlänger livet Att ha god hälsa och en hög livskvalitet på äldre dagar är viktigt. Det finns faktorer som är avgörande för den egenupplevda livskvaliteten t ex möjligheten till social samvaro, kontakt med nära och kära, en meningsfull vardag och en god hälsa. En allt större del av befolkningen blir allt äldre, och många lever till mycket hög ålder. Var tredje svensk kommer 2025 att vara över 60 år och 2050 beräknas medellivslängden ha ökat till 86,2 år för kvinnor och 83,6 år för män. En åldrande befolkning innebär såväl en utmaning som en möjlighet för samhällets ekonomiska och sociala utveckling. En prognos visar att kostnaderna för äldreomsorg och sjukvård kan komma att öka med 270 procent fram till år Trots att Sverige har väl fungerande välfärdssystem ur ett internationellt perspektiv står den svenska välfärdsmodellen inför stora prövningar. En ökad andel äldre leder även till ökad efterfrågan på omsorg samt hälso- och sjukvård. Det är viktigt att arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande även för de äldre i samhället och det finns starka etiska argument för att möjliggöra så att äldre personer kan bibehålla en god hälsa, ha ett aktivt åldrande och kunna känna välbefinnande.. I senaste Liv och hälsa undersökningen, 2012, svarade 45 % av de äldre 80 + år att deras allmänna hälsotillstånd var bra eller mycket bra. Två procent ansåg att deras hälsa var mycket dålig. Kommunerna Hammarö, Kil, Sunne, Säffle och vårdcentraler deltog tillsammans med Friskvården i Värmland i ett nationellt utvecklingsarbete Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande. Utvärderingarna visar att uppdraget varit framgångsrikt på flera plan. Bland annat har hälsan hos de individer som deltagit förbättrats redan efter 12 månader. Insatsen har varit särskilt effektiv för personer med lättare depression då denna grupp hade den största förbättringen avseende hälsorelaterad livskvalitet. Vidare visar resultaten att en insats som samverkansmodellen är värdefull ur ett folkhälsoperspektiv och att en mindre intervention med regelbundna hälsokontroller och en enklare återkoppling är kostnadseffektiv. Insatsen har även varit framgångsrik utifrån ett samverkansperspektiv. Strukturerna är dock än så länge långt ifrån hållbar och samverkan är fortfarande personbunden. Resultaten visar även på positiva effekter på samhällsnivå genom en större kontakt och samverkan har etablerats mellan offentlig verksamhet och frivilligorganisationer (civilsamhället) och till viss del privat sektor. Äldre - de mest sjuka - med behov av samordnade insatser Några av de områden som är särskilt viktiga att uppmärksamma och följa för att säkerställa en god vård och omsorg för de mest sjuka äldre med behov av samordnade insatser beskrivs nedan: För äldre med stora behov är undernäring, fallskador, trycksår och dålig munhälsa ofta kopplade till varandra oavsett medicinsk diagnos och var vård och omsorg sker. Demens skapar stort lidande både för den som drabbas och för de anhöriga. Insatserna riktas mot att utreda, diagnostisera, informera, behandla, lindra och trösta för att kunna ge bästa vård och omsorg. Läkemedelsanvändningen hos äldre har ökat kontinuerligt under de senaste 20 åren vilket i sig kan vara positivt då det kommer nya läkemedel med mindre biverkningar och interaktioner som gör att de kan användas i större utsträckning. En allvarlig och tydlig 12 (23)

13 konsekvens av ökningen (vilket visat sig i enstaka studier) är att närmare 30 % av akuta inskrivningar av äldre på sjukhus kan vara läkemedelsrelaterade. God kvalitet i vård och omsorg den sista tiden i livet och ett värdigt slut är viktigt. Ett exempel är det så kallade brytpunktsamtalet där information förmedlas att patienten befinner sig i livets slutskede, att patienten inte gagnas av livsförlängande terapier. Då inriktas vården och omsorgen på livskvalitet och symtomlindring. De mest sjuka äldre har av naturliga skäl ett stort behov av individanpassad, samordnad och kontinuerlig omsorg som ställer stora krav på helhetssyn, kontinuitet och samverkan över specialitets-, professions-, och organisationsgränser. Inriktningen måste vara att skapa en sammanhållen vård och omsorg av god kvalitet som bidrar till att de mest sjuka äldre känner sig trygga och att behovet av sluten hälso- och sjukvård därmed ska minska. Några viktiga kvalitetsregister Det finns ett antal kvalitetsregister som kan bidra till en ökad kvalitet i vård och omsorg. Registreringen i kvalitetsregister har ökat i Värmland de senaste åren och ett viktigt område framöver är att utifrån analyser av resultaten i registren initiera förbättrings- och utvecklingsarbetet i berörda verksamheter. Informationen i registren ger även ett bra underlag för politiska målsättningar, prioriteringar och beslut. Registrering och riskbedömning i kvalitetsregistret Senior alert ger möjlighet att bedriva ett aktivt, systematiskt och förebyggande arbete med överblick över resultaten av det arbetet. Registreringen omfattar riskbedömningar, åtgärder och uppföljning av fall, trycksår, undernäring och dålig munhälsa. SveDem är ett kvalitetsregister som syftar till att förbättra kvaliteten i demensvården och målet är en likvärdig och optimerad diagnostisering och behandling av personer med demenssjukdom. Vid demenssjukdom är det vanligt med beteendemässiga- och psykiska symptom (BPSD) som aggressivitet, oro, hallucinationer och sömnstörningar. Alla symptom kan inte behandlas på samma sätt, BPSD-registret är en hjälp i att anpassa behandlingen individuellt med utgångspunkt i omvårdnadsåtgärder. God kvalitet i vård och omsorg den sista tiden i livet och ett värdigt slut i livet är viktigt. Ett stöd i arbetet för att bedriva en ordnad och god vård och omsorg är Svenska palliativregistret. Gemensam inriktning Huvudmännen ska i samverkan skapa förutsättningar för en trygg, frisk ålderdom för äldre i Värmlands län. Samverkan ska komma den enskilde till del genom en ökad kvalitet i berörda verksamheter och inom följande områden: God vård i livets slutskede, Preventivt arbetsätt, God vård vid demenssjukdom, God läkemedelsbehandling för äldre samt Sammanhållen vård och omsorg. Resultatmål Att vid minst 60 % av förväntade dödsfall har brytpunktssamtal genomförts. Att 90 % av personer i särskilt boende får en riskbedömning (undernäring, fall, trycksår och dålig munhälsa). Antalet personer över 75 år som får olämpliga läkemedel ska minska. Statistiskt säkerställd minskning av undvikbar slutenvård samt oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar 2014 i jämförelse med Alla kommuner ska ligga under riksgenomsnittet vad gäller fallolyckor för 80 år och äldre. 13 (23)

14 Resultat I Aktuellt perspektiv 2014 redovisas de senaste resultaten kopplat till de övergripande målen. Regional handlingsplan för Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre I handlingsplanen beskrivs regionala aktiviteter som syftar till att uppnå den gemensamma visionen och målbilden. Den anger inriktning och innehåller mer detaljerade uppföljningsområden för det länsgemensamma arbetet. Uppföljningsområdena som redovisas i bilaga 2 tillsammans med en detaljerad redovisning av resultat är ett krav från den nationella nivån för erhållandet av prestationsersättning. Resultatmålen harmonierar med målen enligt regionala handlingsplanen, och således även i linje med de nationella målen inom området. Arbetsgruppens lägesrapport, genomförda aktiviteter 2013 Nedan beskrivs ett antal aktiviteter som genomförts för att stödja den gemensamma inriktningen och bidar till måluppfyllelsen. Sammanhållen vård och omsorg Flera försöksverksamheter prövades under 2013 däribland; Multidisciplinärt teamarbete", Återuppringning efter slutenvårdsvistelse ("Webb-kollen") och "Hjärtsviktsmottagning". Arbete med Multidisciplinärt team under 2013 har gett goda resultat med följden att det under 2014 påbörjas arbete med införande av en samordnande sjuksköterska på vårdcentral för den äldre och/eller mångsökande patienten på samtliga vårdcentraler i länet. Samordnande sjuksköterska har kännedom om patienter med förhöjd risk för återinskrivning och/eller slutenvård och initierar individuellt anpassade åtgärder. Framgångsfaktor är samverkan mellan vårdcentral, slutenvård och kommun. Hjärtsviktsmottagningen ger med hjälp av utbildning och stöd via utökad öppenvård, ökad möjlighet för hjärtsviktspatienter att få sina behov tillgodosedda, patienterna är mer delaktiga och höjer sin egen kapacitet till egenvård. Arbetssättet har minskat behovet av inskrivningar inskrivning på sjukhus. Fortsatt arbete med utökad öppenvård på hjärtsviktsmottagningen Centralsjukhuset Karlstad sker under Med hjälp av ett webb-baserat frågeformulär "Webb-kollen" har patienter blivit återuppringda av hälso- och sjukvårdspersonal inom några dygn efter slutenvårdsvistelse. Här ges möjlighet till uppföljning av hälsotillståndet, att fånga upp frågor och ev. vidarelotsning utifrån individuella behov, med ökad trygghet för individen som följd. Användning av Webb-kollen och uppringning efter slutenvårdsvistelse fokuseras fortsatt under För 2014 fokuseras även att koppla användning av aktuella kvalitetsregister till resultat för undvikbar slutenvård och återinskrivningar inom 30 dagar. Ordförandena har ordet Arbetet inom Nya Perspektiv och Äldres Hälsa har varit värdefullt och framgångsrikt. SKL s ledarprogram, Ledningskraft, i förändringsarbetet kring de mest sjuka äldre har bidragit till att äldres hälsa mycket tydligare finns på agendan i både kommuner, slutenvården och på vårdcentraler. Arbetet har bidragit till att huvudmanna-gränserna har "suddats ut" ytterligare, vi jobbar mer gränsöverskridande och mer strukturerat i samverkan för den enskilde. 14 (23)

15 När Ledningskraft fasas ut övergår arbetet för Äldres Hälsa att även driva andra frågor som gagnar huvudmännens gemensamma förbättringsarbete för god hälsoutveckling hos äldre invånare. Fokus har riktats på äldre äldre men fortsättningsvis ses behov att även rikta ett större fokus på yngre äldre utifrån ett hälsofrämjande sjukdomsförebyggande perspektiv. Organisation Ann-Katrin Nilsson verksamhetschef vård och omsorg, Sunne, ordförande Bengt Hanson chefläkare division allmänmedicin, landstinget, ordförande Arbetsgruppen Peter Nylander verksamhetschef vård- och omsorgsförvaltning Karlstad Elisabeth Larsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Kristinehamn Susanne Carlsson läkemedelschef Läkemedelsenheten landstinget Birgitta Sjökvist friskvårdschef, Friskvården i Värmland. Adjungerade: Linnea Grankvist utvecklingsledare, Region Värmland Josefin Hellberg utvecklingsledare, Region Värmland. 15 (23)

16 Förutsättningar för verksamheternas samverkan Framgångsrik och effektiv samverkan mellan huvudmän kräver såväl ledning och styrning som fungerande struktur. Samverkan är något som bl a kräver prioritering av tid och en gemensam bild om vad som ska uppnås. De övergripande inriktningarna och resultatmålen bidrar till att skapa en tydlighet om vad som förväntas. Det finns även andra arbetsgrupper än de av beredningsgruppen tillsatta för utmaningarna i Nya Perspektiv som arbetar på olika håll i länet med liknande och angränsande frågor. Uppdragen kan utgå från projektsatsningar eller vara del i ordinarie verksamhet och grupperna rapporterar till olika nivåer i förvaltningsledning, ibland även till politisk ledning. Utöver detta finns andra länsaktörer med nationellt uppdrag, t ex Länsstyrelsens arbete med ANDT. Ett arbete där även Samhällsråd Värmland finns med, som i sin tur också arbetar med organiserad brottslighet och våld i nära relationer. En ökad synkronisering av alla goda arbeten skulle ge synergieffekter och skapa mervärde. Stuprör och hängrännor För de fyra utmaningar som Nya Perspektiv omfattar är samverkansstrukturen i länet väldigt skiftande. Att tydliggöra samverkansstrukturen bidrar till att utveckla samverkan ytterligare, att skapa hållbara samverkansformer som bygger på funktion och mandat, att skapa gemensamma rutiner för kunskapsspridning inom och mellan utmaningarna och inom och mellan huvudmännen. Inom Riskbruk och riskbeteende omfattas utmaningen av områden som är många och breda, övervikt, tandhälsa, HIV och sexuellt överförbara sjukdomar, tobak, alkohol och, som föreslås av arbetsgruppen, även droger. Arbetet hålls ihop av ordförandena och arbetsgruppen, men skulle få än mer kraft om någon part tydligt tog ansvar för respektive område inom utmaningen för att driva arbetet. Inom Sårbara familjen jobbar man vidare på att få arbetet mer känt och att det når ut i hela länet. Inom Psykisk hälsa har man lyft fram att mötesforum måste finnas i ordinarie verksamhet och att gemensamma möten för båda huvudmännens chefer även på enhetsnivå är en förutsättning för att arbetet ska fortsätta framåt. De tre utmaningarna Sårbara familjen, Riskbruk och riskbeteende samt Psykisk hälsa har även klara samband med varandras uppdrag. Det krävs hängrännor för att skapa mervärde i de olika utmaningarnas arbete. När det gäller Äldres hälsa är det utmaningen som långsiktigt hanterar gemensamma utvecklingsfrågor inom äldreområdet. Det finns gott stöd i det nationella arbetet Ledningskraft, som syftar till att införa ett nytt arbetssätt i vård och omsorg om äldre. Aktiviteter har genomförts inom ramen för Regional handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Det faktum att nationella stimulansmedel har möjliggjort anställning av utvecklingsledare inom några utmaningar har bidragit till en tydligare struktur. Behov av lokala/geografiska styrgrupper med verksamhetsansvariga? Lokala styrgrupper för vård, omsorg och stöd fungerar väldigt olika i länsdelarna. Genom att inrätta ändamålsenliga arbetsformer, samverkansformer samt gemensamma rutiner för spridning av kunskap kan utmaningarnas arbete utvecklas likvärdigt i hela Värmland. 16 (23)

17 Beredningsgruppen ser ett behov av att strukturerna för lokal samverkan för samtliga områden för utmaningarna utvecklas så att de blir så effektiva som möjligt. Utgångspunkten ska vara att värmlänningarnas bästa står i centrum för samverkansarbetet. Att alltid hålla kvar fokus på vem samverkan ska vara till för och vad man gemensamt ska uppnå är den största framgångsfaktorn för att lyckas väl. Nedanstående bild illustrerar både bredden och djupet i kommunernas, landstingets och regionens samverkansarbete Nya Perspektiv. Sårbara familjen Riskbruk och riskbeteende Psykisk hälsa Äldres hälsa Inriktning och mål i politiskt inriktningsdokument Beredningsgruppens formering av arbetsgrupper som arbetar med området och mot målen Länsarbetsgrupper som driver arbetet inom respektive utmaning Samverkan på länsnivå mellan utmaningarna Länsdelsgeografiskt samarbete Kommungeografiskt samarbete 17 (23)

18 BILAGA 1 Utmaningarnas historik Sårbara familjen Nedan redovisas mål som fastställdes 2009 samt en kort beskrivning om hur långt man kommit i arbetet. Eftersom det har saknats data kring barn så togs inga resultatmål fram De aktiviteter som skulle genomföras var: Validerade frågeformulär för elevhälsans hälsosamtal ska vara klara och tas i bruk höstterminen Målet uppnåddes, elevhälsodatabas ELSA har byggt upp. Alla föräldrar i länet med barn i åldern 0-18 år ska erbjudas föräldrastöd innan utgången av Delmål 1: Ökad samverkan kring föräldrastöd mellan aktörer vars verksamhet riktar sig till föräldrar. - Delmål 2: Ökat antal hälsofrämjande arenor och mötesplatser för föräldrar. - Delmål 3: Ökat antal föräldrastödsaktörer med utbildning i hälsofrämjande metoder och universella evidensbaserade föräldrastödsprogram. Målet är inte mätbart. En Vägledning för föräldrastöd har tagits fram. Vägledningen ger en översikt av kommunernas och landstingets föräldrastöd. Psykisk hälsa Resultatmål som fastställdes 2009 samt kort beskrivning om hur långt man kommit i arbetet Andelen kvinnor år med nedsatt psykisk hälsa ska minska från 36 % år 2008 till 30 % år Målet är uppnått. Andelen män år med nedsatt psykisk hälsa ska minska från 18 % år 2008 till 15 % år Målet är ännu inte uppnått. 18 (23)

19 Riskbruk och riskbeteende Resultatmålen har ändrats över tid. Ändringarna beror på aktuellt kunskapsläge samt utvecklingen av datakällor och indikatorer. Övervikt resultatmål 2009 Andelen överviktiga barn (vid 5,5 års ålder) ska minska med 5 % före 2011 (18,3% år 2008). Övervikt resultatmål 2012 Andelen överviktiga barn och unga ska minska med 15 procent före Mätningar sker i åldrarna 5 ½ år (18.3% 2009, 20,5% 2011) och 10 år (28 % 2011). Karies bland barn och ungdomar i Värmland ska minska. Utgångsvärdet baseras på 2011 års statistik (3-åringar 5 %, 6-åringar 20 %, 12-åringar 28 %). Målet är inte nått. Från 2013 föreslås mätning vid 12 års ålder. (treåringar inte har fått alla tänder och i sexårsåldern ersätts mjölktänder med permanenta tänder). HIV och sexuellt överförbara infektioner (STI) resultatmål 2009 Konstaterade fall av klamydia åldern år, oavsett kön, ska understiga 2 fall per invånare år HIV och sexuellt överförbara infektioner (STI) resultatmål 2012 Konstaterade fall av klamydia åldern år, oavsett kön, ska understiga 2 fall per invånare år 2014 (3,9/år 2011). Målet är inte nått. Omformuleras 2013 för att förenkla användningen och tolkning av nationella och regionala data. Tobak resultatmål 2009 Halvering till år 2014 av andelen ungdomar i gymnasiets första årskurs som röker eller snusar (5,5 %). Tobak resultatmål 2012 År 2014 uppgår andelen ungdomar i gymnasiets första årskurs som röker eller snusar till högst 6 % (utgångsläge %). Alkohol resultatmål 2009 Andelen ungdomar i gymnasiets årskurs 1 med missbruk av alkohol ska halveras till Målet omformulerades Allt alkoholbruk under 18 år kan vara ett riskbruk eller ett missbruk. Alkohol resultatmål 2012 Andelen ungdomar i gymnasiets första årskurs som aldrig har druckit alkohol ska öka från 33 % (2011) till 50 % (2018). 19 (23)

20 Äldres hälsa Nedan de resultatmål som fastställdes Antalet fallskador bland personer 65 år och äldre ska minska från 73/1000 år 2007 till 65/1000 år Nationell statistik ändrade åldersintervaller. De mätningar som redovisas för Värmland är att antalet fallskador 80 år och äldre uppgick till 52/1000 år 2008 och 56/ Negativa effekter av läkemedelsanvändning hos äldre så som ökad fallrisk och förvirring ska minska men också att inte underbehandla om behov finns. - Vid seminariet 2009 sattes inga mätbara mål varför ingen uppföljning kan göras. Dock har samtliga aktiviteter genomförts. 20 (23)

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre Bilaga 1 till Gemensam handlingsplan Bättre liv för sjuka äldre Aktivitetsplan Bättre liv för sjuka äldre Mätperiod enligt överenskommelsen mellan SKL och staten för : 131001 140930 Resultat för åldersgruppen

Läs mer

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:

Läs mer

LULEÅ KOMMUN. Beredningen. Allmänna utskottet. Socialnämnden 2012 10 25 170 21. Dnr 2012/471 74

LULEÅ KOMMUN. Beredningen. Allmänna utskottet. Socialnämnden 2012 10 25 170 21. Dnr 2012/471 74 Socialnämnden 2012 10 25 170 21 Dnr 2012/471 74 Tema rörande vård om de mest sjuka äldre, kvalitetsregister inom hälso och sjukvård, sociala innehållet, rehabgruppens arbete och övertagande av hemsjukvården

Läs mer

Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län

Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Bättre liv för sjuka äldre i Kalmar län 2010-2014 En resa för att förbättra vård och omsorg God

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år.

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år. Medborgardialog 2013 Putte i Parken Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1 Principer för medborgardialog... 4 2.2 Medborgardialogens aktiviteter under 2013... 4 3. Genomförande... 5 3.1 Medborgardialog

Läs mer

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING FÖR SOCIALTJÄNST, BVC, FÖRSKOLA OCH SKOLA INKLUSIVE ELEVHÄLSA Den sårbara familjen Psykisk hälsa Riskbruk och riskbeteende Äldres hälsa Nya perspektiv

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Vårdrutin 1 (5) Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef

Vårdrutin 1 (5) Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef Vårdrutin 1 (5) Barn och ungdomar med sk t.o.m. 17 år. division allmänmedicin och division Gäller för: Division allmänmedicin och division Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef

Läs mer

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa Psykisk hälsa hos äldre Och ohälsa Vilka är det vi möter? Äldre Psykisk ohälsa Två ingångar i området Äldre personer som utvecklar psykisk ohälsa En person med psykisk ohälsa som blir äldre Lite siffror

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020. Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster

Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020. Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020 Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa mellan Motala kommun;

Läs mer

Föregående minnesanteckningar Föregående mötes minnesanteckningar godkändes och lades till handlingarna, se Region Värmlands hemsida.

Föregående minnesanteckningar Föregående mötes minnesanteckningar godkändes och lades till handlingarna, se Region Värmlands hemsida. Nya Perspektiv Vård, omsorg, e- och folkhälsa Josefin Hellberg, utvecklingsledare josefin.hellberg@regionvarmland.se MINNESANTECKNINGAR Datum 2014-12-15 Sida 1 Plats: Region Värmland, Lagergrens gata 2

Läs mer

Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka äldre

Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka äldre SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2011-12-08 Sida 123 (138) 80 Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka I budgetpropositionen för 2011 aviserade regeringen en forts

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2015

Folkhälsoplan 2014-2015 Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 213-214 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander % Hälsoläget i grund- och gymnasieskolan i Kramfors Läsåret (Lå) 13-14

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept - FaR i Värmland. Sammanställning av ordinationer till Friskvården i Värmland under 2014

Fysisk aktivitet på recept - FaR i Värmland. Sammanställning av ordinationer till Friskvården i Värmland under 2014 Fysisk aktivitet på recept - FaR i Värmland Sammanställning av ordinationer till Friskvården i Värmland under 2014 All legitimerad personal verksam inom hälso- och sjukvården i Värmland kan sedan 2005

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Ht 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Ht 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL Ht 2014-2015 Elevhälsan I verksamhetsplanen används begreppet elevhälsan som då avser skolsköterskornas och skolläkarnas verksamhet. Mål Målsättningen för

Läs mer

Handlingsplan för Bättre liv för sjuka Äldre i Västerbotten

Handlingsplan för Bättre liv för sjuka Äldre i Västerbotten Handlingsplan för Bättre liv för sjuka Äldre i Västerbotten Bakgrund till arbetet med mest sjuka Äldre Sedan 2010 har regeringen ingått årliga överenskommelser med Sveriges Kommuner och Landsting kring

Läs mer

Ansökan om statsbidrag för implementering av nationella riktlinjer för demenssjukdom i Sörmland

Ansökan om statsbidrag för implementering av nationella riktlinjer för demenssjukdom i Sörmland Ansökan om statsbidrag för implementering av nationella riktlinjer för demenssjukdom i Sörmland Bakgrund. Sörmland har kommit långt i arbetet med att utforma en god vård och omsorg för personer med demenssjukdom

Läs mer

Projektplan NPS neuropsykiatrisk samverkan

Projektplan NPS neuropsykiatrisk samverkan Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2013-03-04 1(5) Projektplan NPS neuropsykiatrisk samverkan Bakgrund Antalet unga vuxna med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ökar. Idag är det svårt att

Läs mer

EVIDENSBASERAD PRAKTIK

EVIDENSBASERAD PRAKTIK EVIDENSBASERAD PRAKTIK inom området stöd till personer med funktionsnedsättning Webbkartläggning Primärvård Delaktighet, inflytande och samverkan 2014 Bakgrund evidensbaserad praktik I överenskommelsen

Läs mer

https://www.vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/1999/nr-4-1999- 4/Undernaring-hos-aldre-kan-undvikas-med-rattkost/?showAllComments=true

https://www.vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/1999/nr-4-1999- 4/Undernaring-hos-aldre-kan-undvikas-med-rattkost/?showAllComments=true Vårdförbundets 64 exempel på vad Det här livet hade kunnat räddas om vår kunskap använts fullt ut. vår kunskap kan användas till för att göra vården säker. Till exempel genom: 1 Omvårdnad Att pröva omvårdnadsåtgärder

Läs mer

Samverkan mellan barnhälsovården, medicinska elevhälsan och barn - och ungdomshabiliteringen när det gäller barnoch ungdomshabiliteringens målgrupp

Samverkan mellan barnhälsovården, medicinska elevhälsan och barn - och ungdomshabiliteringen när det gäller barnoch ungdomshabiliteringens målgrupp Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Barn- och ungdomshabiliteringen 1 8 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Åsa Hedeberg, verksamhetsutvecklare BUH Lena Möller,

Läs mer

Nationell utvärdering

Nationell utvärdering Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Länsseminarium Värmland 2015-03-04 Nationell

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Hur kan Palliativregistret vara en hjälp i att styra och leda den palliativa vården?

Hur kan Palliativregistret vara en hjälp i att styra och leda den palliativa vården? Hur kan Palliativregistret vara en hjälp i att styra och leda den palliativa vården? En förbättringsresa i palliativ vård Särskilt boende och korttidsboende Umeå Kommun 2013 Pernilla Blomdal, Verksamhetschef

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Läs mer

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Hälso- och sjukvårdsavdelningen TU/Tjänsteutlåtande Referens Datum Diarienummer Anneth Lundahl, Lars Björkman, 2012-04-11 xxx-2012 Lena Gustafsson, Peter Amundin Det goda livet för sjuka äldre i Västra

Läs mer

Ledningssystem för samverkan

Ledningssystem för samverkan 1(5) Ledningssystem för samverkan Utgångspunkt/bakgrund Ledningsgruppen för samverkan mellan kommun och landsting (KOLA-gruppen) har på uppdrag av Läns-LAKO att utveckla ett ledningssystem för samverkan

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Information om BPSD-registret. Studerande. Februari 2015. Skyfotostock Dreamstime.com - Back To School Photo

Information om BPSD-registret. Studerande. Februari 2015. Skyfotostock Dreamstime.com - Back To School Photo Information om BPSD-registret Studerande Februari 2015 Skyfotostock Dreamstime.com - Back To School Photo BPSD-registret är ett nationellt kvalitetsregister Startade i november 2010 på Minneskliniken Malmö,

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse Barn och utbildning Verksamhetsberättelse Elevhälsans medicinska insatser Läsåret 2012/13 Ingela Dullum Verksamhetschef 1 Innehållsförteckning Sidan 1. Sammanfattning 2 2. Beskrivning av verksamheten 2

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

Vilken vård du får avgörs av var du bor

Vilken vård du får avgörs av var du bor Vilken vård du får avgörs av var du bor Skolläkarföreningens nationella kartläggning av regionala skillnader i elevhälsans medicinska insatser och resurser. Bakgrund Den svenska skolhälsvården (elevhälsans

Läs mer

Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik

Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik Lena Brönnert Lars Näsström Hammarö kommun - En samgranskning av Landstinget i Värmland

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre i Örebro län

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre i Örebro län Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre i Örebro län Uppföljning av det systematiska förbättringsarbetet - sammanställning av enkät till förstalinjens chefer Hela länets svar = ca 100 enheter

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

Rapport Sammanhållen vård och omsorg för äldre i Halland 2010 2014

Rapport Sammanhållen vård och omsorg för äldre i Halland 2010 2014 Rapport Sammanhållen vård och omsorg för äldre i Halland 2010 2014 Förord Det är mycket som hänt sedan den regionala stödstrukturen bildades i Halland och vi möttes i Taktisk grupp Äldre för första gången.

Läs mer

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013 Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org Famnas kvalitetsrapport 2013 Famnas kvalitetsrapport 2013 Om Famna Famna startade 2004 genom att åtta idéburna organisationer tog ett gemensamt initiativ till att

Läs mer

Förbättringsresa i god palliativ vård dokumenterad munhälsobedömning-

Förbättringsresa i god palliativ vård dokumenterad munhälsobedömning- Förbättringsresa i god palliativ vård dokumenterad munhälsobedömning- Redovisning av ett förbättringsarbete FoU Fyrbodal 2014: 1 Ewa Lidman NU sjukvården Gunnel Svensson, Solveig Nyberg & Ingela Edvardsson

Läs mer

GRUNDKRAV 1, SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE: LOKAL HANDLINGSPLAN Datum 30 oktober 2014

GRUNDKRAV 1, SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE: LOKAL HANDLINGSPLAN Datum 30 oktober 2014 1 ( 12 ) GRUNDKRAV 1, SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE: LOKAL HANDLINGSPLAN Datum 30 oktober 2014 1 (13) Darienr/Dplankod LOKAL HANDLINGSPLAN Utifrån Överenskommelse om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Länsövergripande aktivitetsplan 2014 för ett långsiktigt och systematiskt förbättringsarbete för de mest sjuka äldre

Länsövergripande aktivitetsplan 2014 för ett långsiktigt och systematiskt förbättringsarbete för de mest sjuka äldre Bilaga 1 till Handlingsplan, Bättre liv för sjuka äldre i Västernorrland Länsövergripande aktivitetsplan 2014 för ett långsiktigt och systematiskt förbättringsarbete för de mest sjuka äldre Kommuner och

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Att få med läkarna på tåget

Att få med läkarna på tåget Att få med läkarna på tåget Insatser för att öka läkarmedverkan vid vårdplaneringar i Uppsala län Barbro Nordström och Christina Mörk allmänläkare i Uppsala Vårdplanering - olika begrepp Omvårdnadsplanering

Läs mer

OMVÅRDNAD GÄVLE Årsrapport Bättre liv för sjuka äldre 2014 *till 1 november

OMVÅRDNAD GÄVLE Årsrapport Bättre liv för sjuka äldre 2014 *till 1 november OMVÅRDNAD GÄVLE Årsrapport Bättre liv för sjuka äldre 2014 *till 1 november Handläggare: Johanna Storing Uppdragsenheten, Omvårdnad Gävle kommun Inledning Arbetet med att systematisera och strukturera

Läs mer

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor UNG G A ID 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Ung idag 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Innehåll Inledning... 4 Behöriga till gymnasiet... 6 Utan gymnasieutbildning...

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Upprättad: 2014-06-02 Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-09-29, 82 Kontaktperson: Mikael Lundgren Innehållsförteckning VISION... 3 VÄRDEGRUND... 3

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan 2015. Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan 2015. Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vård- och omsorgsnämndens Uppdragsplan 2015 Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Uppdragsplan för vård- och omsorgsnämnden 2015 Inledning Vård- och omsorgsnämnden vill med uppdragsplanen för 2015

Läs mer

Avtal och länsöverenskommelse om rutin rörande barn och unga som placeras i familjehem eller vid hem för vård och boende (HVB)

Avtal och länsöverenskommelse om rutin rörande barn och unga som placeras i familjehem eller vid hem för vård och boende (HVB) Avtal och länsöverenskommelse om rutin rörande barn och unga som placeras i familjehem eller vid hem för vård och boende (HVB) - Läkarundersökning, tandläkarundersökning samt former för samarbete med barn-

Läs mer

Familjehemsplacerade barns hälsa. Ulf Svensson, chefläkare 2013-11-25

Familjehemsplacerade barns hälsa. Ulf Svensson, chefläkare 2013-11-25 Familjehemsplacerade barns hälsa Ulf Svensson, chefläkare 2013-11-25 Alla barn har rätt till fysisk och psykisk hälsa FN:s konvention om mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter 2013-11-25

Läs mer

Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd

Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd Sida: 1 (5) Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd 1. BESTÄLLNING Godkännande Projektdirektivet godkänt av: Uppdragsgivare/Beställare: Projektledare: Anders Byström barn- och utbildningschef XXXX projektledare

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre i Skåne 2014

Bättre liv för sjuka äldre i Skåne 2014 Bättre liv för sjuka äldre i Skåne 2014 Bättre liv för sjuka äldre i Skåne 2014 Layout och formgivning: Magnus Gustafsson, Kommunikationsansvarig, Kommunförbundet Skåne Förord Denna rapport har sammanställts

Läs mer

Presentation: Margareta Jansson ersättare för Guy Lööv, deltagit i framtagandet av Äldrevårdsprogrammet

Presentation: Margareta Jansson ersättare för Guy Lööv, deltagit i framtagandet av Äldrevårdsprogrammet Råd för råden Presentation: Margareta Jansson ersättare för Guy Lööv, deltagit i framtagandet av Äldrevårdsprogrammet Sjuksköterska Barnmorska Vårdlärare Utvecklingschef Närsjukvårdschef Presentation Förväntningar

Läs mer

för Den Nära Vården Upprättat av Utfärdsdatum Sidnr Carina Westerelve 2013-05-30 1 (13) Handlingsplan

för Den Nära Vården Upprättat av Utfärdsdatum Sidnr Carina Westerelve 2013-05-30 1 (13) Handlingsplan Dokumenttyp Uppdrag Handlingsplan Genomförande av planen för Den Nära Vården Upprättat av Utfärdsdatum Sidnr Carina Westerelve 2013-05-30 1 (13) Godkänt av Datum för godkännande Samordningsgruppen för

Läs mer

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4283 och 15/4299 2015-10-23 Avdelningen för utbildning och arbetsmarknad Åsa Ernestam Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan Beslut Styrelsen föreslår

Läs mer

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport 0 (16) Psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika Division Psykiatri Diarienummer: LK/140474 Anne-Marie Eriksson, socialpedagog och projektledare Maria Unenge Hallerbäck, barnpsykiater och projekthandledare

Läs mer

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska insats 2015-2016 2015-08-25

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska insats 2015-2016 2015-08-25 KARLSKRONA SPRÅKFRISKOLA KARLSKRONA MONTESSORIFRISKOLA Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska insats 2015-2016 2015-08-25 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ORGANISATION/STYRNING ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATSER...

Läs mer

Möjliga indikatorer för Örebro län

Möjliga indikatorer för Örebro län Möjliga indikatorer för Örebro län Riket Antal invånare 9481000 Socioekonomisk situation Länet 280 230 Exempel från några kommuner Örebro 135 460 4 931 Ljusnarsberg Askersund 11 278 Barnfattigdom* Andel

Läs mer

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin Struktur och samverkan Samarbete mellan primärvård - specialistvård När landstinget har breddad kompetensen inom primärvården för det psykiatriska

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma

Läs mer

Styrgruppsmöte barn och unga 2013-12-04

Styrgruppsmöte barn och unga 2013-12-04 MINNESANTECKNINGAR Sida 1(5) Handläggare 023-77 70 77 britta.johnsson@regiondalarna.se Datum 2013-12-04 Styrgruppsmöte barn och unga 2013-12-04 Närvarande: Tina Jäderbrant (punkt 1-7, 10, 11), Gunilla

Läs mer

UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI

UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI Förslag om UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI Projekt för utvecklad samverkan kring unga vuxna med allvarlig psykisk ohälsa i Göteborg 2015-02-10 2015-02-06 Styrgruppen för projektet Ordförande Lena Säljö, Göteborgs

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Planeringsförutsättningar 2016

Planeringsförutsättningar 2016 1 Planeringsförutsättningar 2016 10 utmaningar för Landstinget Blekinge Helene Kratz Anna Lindeberg Planeringsavdelningen 2 Vad är Planeringsförutsättningar 2016? Kartläggning av omvärldsfaktorer som påverkar

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin Antagen av Simbas ledninggrupp maj 2009, reviderad 2011 Lokal handlingsplan för missbruks- och

Läs mer

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81 Folkhälsoplan 214 Grästorp Fastställd av folkhälsorådet 213 1-21, 81 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Folkhälsorådets sammansättning... 3 3 Folkhälsomål 214... 4 3.1 Ökad trygghet och inflytande...

Läs mer

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 NPF i Sverige framsteg och utmaningar Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 Attention vi organiserar personer med NPF Vi driver på utvecklingen inom NPF Vi skapar medlemsnytta Vi sprider

Läs mer

Öppna jämförelser - vård och omsorg om äldre 2014

Öppna jämförelser - vård och omsorg om äldre 2014 Öppna jämförelser - vård och omsorg om äldre 2014 Rapporten har publicerats av Sveriges kommuner och landsting (SKL). Merparten av här redovisade resultat bygger på enkätundersökningen Vad tycker de äldre

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer