Politisk inriktning Nya perspektiv Underlag för seminarium 9, 8-9 maj 2014.

Transkript

1 24 april 2014 Politisk inriktning Nya perspektiv Underlag för seminarium 9, 8-9 maj Nya perspektiv Nya Perspektiv är gemensam arena för kommunerna i Värmland och Landstinget i Värmland för dialog utifrån medborgarnas perspektiv. Politikernas roll är att vara befolkningens företrädare, ange inriktning och effekter som ska uppnås för befolkningen. Organisationernas förvaltningar har till uppgift att organisera och verkställa utifrån överenskomna mål. Syftet med Nya Perspektiv är att främja samverkan, öka kunskapen om varandras förutsättningar och om den gemensamma befolkningens hälsa, behov och påverkansfaktorer. Behovet av långsiktigt handlande och hållbar utveckling har sällan varit lika stort som idag. Landstinget och kommunerna i Värmland står inför stora utmaningar. En av de viktigaste handlar om behovet av att ställa om till en hållbar utveckling. Hållbar utveckling är en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov 1. I begreppet särskiljs tre dimensioner; ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. I fokus för Nya perspektiv är social hållbarhet, ett långsiktigt stabilt och dymaniskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls och där de sociala skillnaderna i hälsa mellan olika grupper i befolkningen utjämnas. I Värmland såväl som i Sverige för övrigt finns kombinationen av individualism, ökande medborgar- och patientmakt samt tillit och förtroende för gemensamma institutioner. Utvecklingen går mot en mer aktiv roll för individen. Medborgarna är välinformerade och ställer andra krav än tidigare. Det kan vara svårt att orientera sig i den hjälp som står till buds och vart man ska söka den. Denna svårighet har blivit alltmer uppenbar för utsatta och marginaliserade grupper. Ofta är flera verksamheter och huvudmän inblandade i den enskildes problematik. Diskussionen om gränssnitt har inte varit helt framgångsrik sedd ur ett medborgareller invånarperspektiv. Våra folkvalda i demokratiska församlingar samt tjänstemän i kommunal och landstingskommunal verksamhet måste ta hänsyn till detta. Den demografiska utvecklingen kommer att kräva mer vård och omsorgsinsatser och resursfördelningen blir svårare. Såväl vård, omsorgsarbete som folkhälsoarbete handlar till stora delar om systematiska och målinriktade insatser för att åstadkomma förutsättningar för god hälsoutveckling i befolkningen. Dock - det mest grundläggande för en god hälsoutveckling är att barn och unga får en bra start i livet samt att barn och unga kan fullgöra grund- och gymnasieskola med godkända betyg. Process och förankring Sedan 2007 har ledande politiker och tjänstemän i Landstinget och Värmlands kommuner träffats med en viss regelbundenhet och fördjupat sig inom fyra gemensamma utvecklingsområden/utmaningar: Den sårbara familjen, Riskbruk och riskbeteende, Psykisk hälsa och Äldres hälsa. Under utvecklingsarbetets gång har det blivit tydligt att även barn- och bildningsnämnderna behöver finnas med i utvecklingsarbetet för att det ska bli möjligt att se behoven för hela befolkningen, varför de kom med i arbetet (Brundtlandskommissionen 1987) 1 (23)

2 Mellan seminarierna leds Nya perspektiv-arbetet av den politiska styrgruppen som är utsedd av Regionsstyrelsen ( ); Catarina Segersten Larsson, ordförande, Ulric Andersson, Sten Fransson, Elisabeth Kihlström och Ingela Wretling. De fyra utmaningarna manar till brett utvecklings- och förbättringsarbete som omfattar många aktörer. De multidisciplinära arbetsgrupperna med representanter från kommunerna och landstinget inom respektive utmaning arbetar med det verksamhetsnära utvecklingsarbetet för värmlänningarnas bästa och bidrar till ökad kraft i samverkan mellan huvudmännen. Gemensamma inriktningar och mål Nya perspektiv är att nytt sätt att samarbeta på den politiska nivån. Inom varje utmaning har de gemensamma och övergripande ambitionerna formulerats i gemensamma inriktningar. Dessa är vägledande för de konkreta resultatmål (resultat och effekter för befolkningen) som ska vara tidsbestämda och mätbara. De gemensamma inriktningarna är tänkta att kvarstå över en längre tidsperiod till skillnad från resultatmålen som förväntas växla över tid. Valet av resultatmål utgår från en bedömning av vad som varit de största behoven hos befolkningen och som kräver samverkan mellan kommunerna och landstinget för att kunna åstadkomma en gynnsam utveckling för medborgarnas bästa. När det gäller verksamhetsnivån är det viktigt att poängtera att det i kommunerna och Landstinget pågår kontinuerligt utvecklingsarbete inom andra områden som också kan härledas till arbetet med Nya Perspektivs fyra utmaningar. Aktiviteter, som beskrivs i detta dokument, leds och genomförs i verksamheterna. Tanken är att det ska pågå en ständig process som med tiden ska inkludera fler och fler teman inom respektive utmaning. I detta dokument presenteras resultatmål, lägesrapport från arbetsgrupperna, genomförda och pågående aktiviteter. Utmaningarnas historik fram till år 2012 återfinns i bilaga 1. Aktuellt Perspektiv 2014, där aktuella indikatorer på befolkningens hälsa samlas per kommun och på länsnivå, kommer att delas ut vid seminariet. Där återfinns resultat kopplat till resultatmålen. Karlstad april 2014 Yvonne Lennemyr Utvecklingsledare Region Värmland 2 (23)

3 Utmaningen Den sårbara familjen Bakgrund Vem som helst kan bli sårbar i livet Att bli förälder är ofta ett tillfälle till stor glädje och lycka. Men att vara förälder har blivit en allt mer komplex uppgift. Just det komplexa ökar sårbarheten. Familjen kan ha hamnat i ett utsatt läge på grund av långvariga ekonomiska svårigheter, skilsmässa, olyckor och andra traumatiska händelser som ger en känsla av vanmakt och förtvivlan. Missbruk, våld och psykisk ohälsa kan förekomma. Alla i familjen far illa. Ibland räcker släkt och vänner till för att stötta familjen men ibland behövs andra aktörer. Det är viktigt för alla som kommer i kontakt med familjerna att bemöta med respekt och vara medveten om sin egen världsbild och värderingar. Barnen i skolan Barns möjlighet att klara skolan är avgörande för möjligheten att klara livet. Idag klarar 89 procent av Värmlands ungdomar grundskolan med godkända betyg (hösttermin 2013). Barn som blir placerade i familjehem är en särskild utsatt grupp, med sämre hälsa och sämre skolresultat än övriga barn. Samverkan mellan skolan och socialtjänsten är särskilt viktig för dessa barn för att säkerställa en bra skolgång, hälsoundersökningar mm. För att kunna följa barn och ungas hälsa i olika åldrar och över tid har elevhälsodatabasen ELSA byggts upp. Genom ELSA möjliggörs årliga statistiska sammanställningar på kommun- och länsnivå. Underlaget utgör en viktig del för planering och utveckling av insatser som kan främja barn och ungas hälsa. ELSA möjliggör även kontinuerlig uppföljning av gjorda insatser. Den samlade kunskapen i ELSA fås dels från de hälsoenkäter som både elever och föräldrar fyller i, dels från det hälsobesök som eleverna erbjuds hos skolsköterskan i förskoleklass, årskurs 4, årskurs 7 och på gymnasiet i årskurs 1. Skolsköterskans hälsosamtal, ett strukturerade samtal med eleven som utgår från ett salutogent perspektiv, är ett viktigt inslag vid hälsobesöken. Totalt finns kunskap från ca årliga hälsosamtal i ELSA, vilket innebär ett kraftfullt tillskott för att följa utvecklingen av hälsoläget för barn och unga i Värmland. När det gäller barns psykiska hälsa så ser man att den är relativt god i förskoleklasserna men att det redan i tidiga år sker en försämring. Skillnaderna mellan flickor och pojkar blir tydligare med åren. Totalt 424 (knappt 5 %) elever i åk 4, åk 7 samt åk 1 på gymnasiet har en diagnostiserad neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (ADHD, Asperger, OCD, Tourettes syndrom), utvecklingsstörning eller ätstörning. Sambandsanalyser visar att dessa elever i mindre utsträckning än övriga elever bor tillsammans med båda föräldrarna, vilket kan leda till ett ökat behov av stöd i familjen. När det gäller små barn hålls strukturerade hälsosamtal med föräldrarna när barnet är 10 månader och 4 år i anslutning till besök på BVC. Fokus är goda matvanor och fysisk aktivitet. Behörighet för gymnasieskola Inför hösten 2011 infördes olika behörighetskrav för att få påbörja en gymnasieutbildning beroende på om man väljer yrkesförberedande eller högskoleförberedande program. Precis som tidigare läsår måste eleven ha godkänt i engelska, matematik och svenska eller svenska som andraspråk. Det var tidigare det enda kravet för samtliga gymnasiala utbildningar. Den som väljer att studera på ett yrkesprogram måste ha godkända betyg i ytterligare fem ämnen, det vill säga totalt åtta. I Nya Perspektiv-arbetet har behörighet för yrkesförberedande program valts som indikator. 3 (23)

4 Gemensam inriktning Huvudmännen ska i samverkan skapa förutsättningar för att värmländska barnfamiljer ska känna sig trygga samt att det vid behov skall finnas ett utvecklat och anpassat stöd för familjen. Resultatmål Andelen som är behöriga att söka till gymnasieutbildning efter avslutad årskurs 9, ska öka från 90 % (2010) till 97 % (2015) Alla (100 %) av barnen ska erbjudas och komma på de hälsobesök och vaccinationer (på BVC och skola) som de har rätt till Barns psykiska hälsa skall öka med utgångspunkt från ett sammanvägt index i åldersgrupperna årskurserna 4 och 7 samt gymnasiets årskurs 1. I indexet ingår frågor om oro/ängslan, ledsenhet, trötthet, irriterad/dåligt humör, arg, sömn). Resultat I Aktuellt perspektiv 2014 redovisas de senaste resultaten kopplat till de övergripande målen. Arbetsgruppens lägesrapport, genomförda aktiviteter 2013 Nedan beskrivs ett antal aktiviteter som genomförts för att stödja den gemensamma inriktningen och bidra till måluppfyllelsen. Samverkansrutin och länsöverenskommelse En regional samverkansrutin finns nu för att stärka och förtydliga samarbetet vid familjehemsplacering, mellan socialtjänst, BVC, förskola och skola inklusive elevhälsa. Resultat från den andra uppföljningen som rör hösten 2013 visar att rutinen i de allra flesta fall upplevs förbättra, till stor eller mycket stor del, barnets möjlighet att få en bra start i skolan efter placering jämfört med tidigare arbetssätt. Hälsoproblem är klart överrepresenterade hos barn som placeras i familjehem eller i hem för vård eller boende (HVB). Brister förekommer många gånger i vaccinationsskydd och uppföljning av barnets fysiska och psykiska hälsa, inklusive tandhälsa. Tidiga och samordnade insatser är därför mycket viktiga. Från den 1 december 2013 gäller en överenskommelse och samverkansrutin mellan Landstinget i Värmland och samtliga värmländska kommuner. Den reglerar läkarundersökningar, samarbetsformer mellan socialtjänst, barn- och ungdomsmedicin och barn- och ungdomspsykiatri samt tandläkarundersökningar i samband med placering. Föräldrastödskonferens Föräldrastödskonferens arrangerades tillsammans med Folkhälsoinstitutet i november 2013 med ca 100 deltagare, som på ett eller annat sätt arbetar med barn o unga i landsting och kommun. Syftet med dagen var att fylla på med ny kunskap inom området föräldrastöd samt stärka de professionellas nätverk. Programpunkter från dagen: Att lyckas med föräldrastödsarbete inklusive hälsoekonomiska aspekter, Folkhälsoinstitutet. Nya Perspektiv och utmaningen sårbara familjen, Sofia studien, strategier för tidiga insatser för barn i förskolan, förskole-teamet Tummen, Livbojen (se nedan) - främjande insatser för barn och ungas psykiska hälsa, barn och ungas rätt att komma till tals. Livbojen Ett utvecklingsarbete för samverkan mellan barn- och ungdomspsykiatri, elevhälsa och socialtjänst utifrån psykisk ohälsa bland barn/ungdomar. Läs mer under Psykisk hälsa. 4 (23)

5 Ordförandena har ordet Arbetet i gruppen är aktivt men det krävs ett fortsatt arbete så att hela Värmland omfattas. Tillsammans med Länsstyrelsen ska samarbetet intensifieras kring Föräldrastöd till tonårsföräldrar. För att kunna följa hur arbetet med föräldrastöd utvecklas generellt kommer gruppen att arbeta fram mätbara mål för verksamheterna med utgångspunkt från det vägledningsdokumentet om föräldrastöd som arbetats fram. Det tvärprofessionella arbetet kring barn som far illa ska utvecklas ytterligare. Två andra utmaningar (Riskbruk och riskbeteende samt Psykisk hälsa) har beröringspunkter till Sårbara familjen. Därför kommer arbetsgruppen att bjuda in dessa utmaningar till ett samtal om utökat samarbetet kring barn och unga 0-18 år. Organisation Ing-Marie Thyr, verksamhetschef för skola och välfärd, Storfors, ordförande Ing-Marie Knutsson, tf. verksamhetschef barn och ungdomspsykiatri landstinget, ordförande Arbetsgruppen Cristina Gillå, verksamhetsutvecklare barnhälsovårdsenheten, Allmänmedicin, landstinget Kerstin Andersson, rektor Styckåsskolan Arvika Lenita Karlsson/Annika Nilsson, rektor Sunne Lisbeth Engh Kraft, länssamordnare för elevhälsans medicinska insatser Lotta Österlund Jansson områdeschef Individ o familj Grums Christina Sand verksamhetsutvecklare division psykiatri, landstinget Birgitta Svensson, utvecklingsledare, region Värmland 5 (23)

6 Utmaningen Psykisk hälsa Bakgrund Psykisk hälsa - ett brett område, täcker in stora delar av befolkningen Psykisk hälsa är mer än frånvaron av psykisk ohälsa. Det handlar bland annat om att människor upplever sin tillvaro meningsfull, att de kan använda sina resurser, vara delaktiga i samhället och upplever att de har förmåga att hantera livets motgångar. Det är viktigt att inte sjukdomsförklara sådant som är normala reaktioner i livet samtidigt som tidig identifiering av allvarliga tillstånd är viktig eftersom det kan påverka prognosen positivt. Psykisk ohälsa beskriver olika tillstånd då människor visar tecken på psykisk obalans eller symtom som oro, ångest, nedstämdhet eller sömnsvårigheter. Den psykiska ohälsan kan beroende på typ och omfattning i olika grad påverka den enskildes funktionsförmåga. Symptomen behöver inte vara så omfattande att diagnos kan sättas och är ofta normala reaktioner på en påfrestande livssituation. I vissa åldersgrupper, till exempel bland unga kvinnor, finns en stor andel medborgare som inte upplever psykisk hälsa uppgav 36 % (Liv & hälsa) att de upplever psykisk ohälsa. Vid mätningen 2012 var siffran 30 % vilket betyder att det överenskomna målet är uppnått. Dock är psykisk ohälsa hos unga kvinnor fortfarande högt. Motsvarande siffror år 2008 respektive 2012 var för männen 18 respektive 17 %. Skillnaderna mellan könen är fortsatt stora varför fortsatt arbete krävs för att öka kvinnors psykiska hälsa. Det arbete som bedrivs inom utmaningen syftar till att öka den psykiska hälsan bland alla värmlänningar. Arbetet sker på olika nivåer och med olika syften. Dels handlar det om att minska risken för ohälsa, dels handlar det om att skapa goda förutsättningar för en kvalitativ och jämlik vård för de personer som upplever ohälsa eller har en psykisk sjukdom. Personer som drabbas av psykisk sjukdom beskriver ofta att de möts av negativa attityder och fördomar kring deras tillstånd. Vid mätningar gjorda runt allmänhetens inställning till personer med psykisk sjukdom visar det sig att mellan % av de tillfrågade inte ville arbeta eller bo nära en person med psykisk sjukdom. Nästan 4 av tio tillfrågade trodde inte att en psykiskt sjuk person kan bli frisk. Det är en utmaning att bidra till förändrade attityder i samhället för att möjliggöra ett gott liv för personer med psykisk ohälsa i Värmland. En del av attitydförändringen kan ske genom utbildning och mer kunskap kring den psykiska ohälsan. Personerna har i vissa fall behov av stöd från olika aktörer. Genom att arbeta teambaserat (vårdoch stödsamordning) tillsammans med den enskilde möjliggör man kontinuitet och en högre livskvalitet för den enskilde. I Värmland har antalet självmord/ invånare sjunkit, vilket gör att Värmland inte längre ligger högst bland länen. 6 (23)

7 Gemensam inriktning Huvudmännen ska i samverkan arbeta för att medborgarnas psykiska välbefinnande ska öka, samt att huvudmännen ska bidra till en ökad kunskap om psykisk ohälsa hos allmänheten. Resultatmål Andelen män år med nedsatt psykisk hälsa ska minska från 17 % år 2012 till 15 % vid nästa mätning 2016 Andelen kvinnor år med nedsatt psykisk hälsa ska minska från 30 % år 2012 till 25 % vid nästa mätning 2016 Antal självmordsförsök för män och kvinnor i alla åldrar i länet ska sjunka. Resultat I Aktuellt perspektiv 2014 redovisas de senaste resultaten kopplat till de övergripande målen. Arbetsgruppens lägesrapport, genomförda aktiviteter 2013 Nedan beskrivs ett antal aktiviteter som genomförts för att stödja den gemensamma inriktningen och bidra till måluppfyllelsen Struktur för samverkan mellan huvudmän/tvärprofessionella insatser Vård och stödsamordning Personer med psykisk problematik som medför komplexa behov av vård och stöd gynnas av en särskild metod för samordning av insatser - Vård och stödsamordning. Metoden har fått fäste i länet. Vård och stödsamordnar-team med personal från kommun och landsting finns idag i tre länsdelar. Den viktigaste framgångsfaktorn är att cheferna aktivt stöder vård- och stödsamordning genom att prioritera tid för förberedelser, information och länsgemensamma forum. För personer med missbruks- och beroendeproblem finns fortfarande ett glapp mellan ambitionsnivån i styrande dokument och den operativa verksamheten när det gäller samordning av vård omsorg och stöd. Livbojen Livbojen är ett utvecklingsarbete för samverkan mellan barn- och ungdomspsykiatri, elevhälsa och socialtjänst utifrån psykisk ohälsa bland barn/ungdomar. Två, sjuksköterskor från barn- och ungdomspsykiatrin är samverkansledare och medverkar i lokala samverkansteam. Genom att etablera en arena och struktur för samverkan utifrån aktörernas ansvar för barn underlättas både internt samarbete och extern samverkan med fokus på barn och unga och psykisk ohälsa. För närvarande finns 15 samverkansteam. Arbetet grundas i en gemensam utbildning av teamet i ungdomsversionen av programmet The Mental Health First Aid Training and Research program (MHFA) som på svenska fått namnet Första hjälpen till psykisk hälsa. Första hjälpen till psykisk hälsa ges till den som behöver hjälp med psykiska problem eller med att hantera en akut psykisk kris, innan professionell behandling finns att tillgå. 7 (23)

8 Öka allmänhetens kunskap om psykisk ohälsa Första hjälpen till psykisk hälsa Femton personer blev under 2013 instruktörer för utbildning i första hjälpen till psykisk hälsa, MHFA. Syftet med programmet Första hjälpen till psykisk hälsa är att rädda liv genom att öka allmänhetens kunskaper om psykiska sjukdomar, självmordsförsök och självmord. Några utbildningar har genomförts i Arvika. Se även avsnittet Livbojen, under Sårbara familjen. Hjärnkoll Hjärnkoll är en organisation som arbetar för ett öppnare samtal om psykisk hälsa och ohälsa med målet om ett inkluderande samhälle där alla har lika möjligheter och rättigheter oavsett psykiskt funktionssätt. Värmland deltar i den nationella kampanjen Hjärnkoll. Fjorton attitydambassadörer medverkar i satsningen. Exempel på aktiviteter 2013; Överbryggande Frukostar på Värmlands Museum med olika tema. Överbryggande Resor, föredrag av ambassadörer och information om Hjärnkoll för allmänheten. Etik caféer på slutenvårdens avdelningar. Diskussioner om svåra etiska frågor. Bokbord vid mässor och konferenser. Korta informationsfilmer om psykisk ohälsa har producerats. Attitydambassadörer ansvarar för Förgätmigej - rummet i psykiatrihuset, centralsjukhuset Karlstad, en dag i veckan för brukare o anhörig. I rummet har utställningar med brukare som konstnärer visats. Samarbete sker med Personligt Ombud och anhörigkonsulenter. Attitydambassadörer ingår i Karlstads kommuns Brukar- och Inflytanderåd samt i division psykiatris brukarråd. De har även utbildning i MHFA och är nu instruktörer. Två fullsatta öppna föreläsningar om neuropsykiatriska funktionshinder, hölls hösten Ordförandena har ordet Samverkan runt utmaningens målgrupp fungerar på ett bättre sätt än tidigare. Det finns ett tydligare gemensamt ansvarstagande och en ökad förståelse för att brukare och patient ska vara i centrum. Det är viktigt att Lagen om Samordnad Individuell Plan SIP (2010) får genomslag, något som arbetas vidare med. För en angränsande målgrupp, personer med missbruks- och beroendeproblem, pågår ett utvecklingsarbete för att förbättra samverkan inklusive SIP. Organisation Karin Melberg områdeschef handikappomsorgen, Torsby, ordförande Åsa Storm, avdelningschef psykiatriska öppenvården Karlstad landstinget, ordförande Arbetsgruppen Eva Lindqvist, verksamhetschef psykiatri Arvika kommun Ann-Marie Johansson, anhörig/brukarrepresentant Malin Lundgren Kullgren, verksamhetschef elevhälsan Karlstad Hammarö Christina Sand, verksamhetsutvecklare Barn- och ungdomspsykiatri, landstinget Ulrika Gullberg, verksamhetsutvecklare division psykiatri, landstinget 8 (23)

9 Utmaningen Riskbruk och riskbeteende Bakgrund Riskbruk och riskbeteende - en utmaning inom flera områden I utmaningen ryms arbete och frågor som kan leda till risk eller skada för invånarna, t ex ohälsosamma matvanor, tobaksanvändning, riskbruk och sexuellt riskabla beteenden. Inom utmaningen verkar huvudmännen gemensamt för att minska riskbeteendet oavsett område. Begreppet riskbruk används här för att beskriva levnadsvanor som enligt erfarenhet och befolkningsstudier innebär en risk för ohälsa och växande problem på sikt om de fortsätter. Begreppet riskbeteende används analogt med riskbruk för beteenden som kan medföra risk för ogynnsamt beteende och eller riskbruk. Perioden mellan barndom och vuxenhet är i detta sammanhang en kritisk utvecklingsperiod i livet då det sker stora förändringar, både psykiska förändringar och förändrade krav från omgivningen. Det är centralt att verka hälsofrämjande och förebyggande samt stödja initiativ vilka syftar till att öka förutsättningarna för att ingen person skall nå ett riskbruk eller riskbeteende. När en person har ett riskbruk eller riskbeteende är motivationsarbete och stöd ett viktigt redskap för att möjliggöra en återgång till en god hälsa. Utmaningen är delad i fyra underområden, vilka alla syftar till att minska riskbruk och riskbeteende hos värmlänningen. Gemensamma inriktningar För att underlätta huvudmännens samverkan för att aktivt uppmärksamma riskbruk och riskbeteende i kontaker med elever, klienter, patienter och brukare ska den regionala ANDTstrategin ska vara vägledande för det förebyggande arbetet. Huvudmännen ska i samverkan aktivt uppmärksamma riskbruk och riskbeteende i kontaker med elever, klienter, patienter och brukare. För att stödja inriktningen ska det, år 2014, finnas en struktur för kompetensutveckling i Motiverande Samtal (MI) för länet. Övervikt och fetma hos barn och unga i Värmland ska förebyggas och andelen fysiskt aktiva skall öka. Strategidokumentet för att förebygga övervikt samt främja goda matvanor och fysisk aktivitet hos barn och ungdomar i Värmland ska vara vägledande. Spridningen av HIV och STI skall begränsas inklusive konsekvenserna av dessa infektioner för den enskilde och för samhället. Strategidokumentet HIV/STI-förebyggande arbete i Värmland med målgrupp ungdomar och unga vuxna ska vara vägledande. Andelen som röker i den värmländska befolkningen ska minska. Andelen personer med riskbruk av alkohol skall minska i alla åldersgrupper, och debutåldern för alkoholanvändning skall höjas. 9 (23)

10 Resultatmål Övervikt hos barn och unga Andelen överviktiga barn och unga ska minska med 15 procent före 2015 jämfört med Mätningar sker i åldrarna 6 år (23 % 2011) och 10 år (28 % 2011). Minskning av det genomsnittliga antalet karierade/fyllda tänder bland 12 åringar HIV och sexuellt överförbara infektioner (STI) Tobak Förekomst av klamydia, antal/1000 invånare i åldergruppen år, oavsett kön, ska minska med 10 procent till år 2016, från 19,7 till 18. År 2015 bör samtliga Värmlands kommuner ha beslutat om rökfri arbetstid inom all kommunal verksamhet. År 2014 uppgår andelen ungdomar i gymnasiets första årskurs som röker eller snusar till högst 6 % (utgångsläge %). Alkohol Andelen ungdomar i gymnasiets första årskurs som aldrig har druckit alkohol ska öka från 33 % (2011) till 50 % (2018). Förslag till komplettering Droger Narkotikaanvändningen ser ut att öka genom alla lättillgängliga preparat, så kallade nätdroger, ungdomar möter idag. Attityderna till droganvändning har också ändrats, det finns i många sammanhang allt aggressivare kampanjer för ett drogliberalt samhälle. Resultaten i ELSA 2013 visar att 4 % provat narkotika. Förslag till resultatmål: Andelen ungdomar i gymnasiets första årskurs som provat narkotika ska minska från 4 % till 0 %. 10 (23)

11 Resultat I Aktuellt perspektiv 2014 redovisas de senaste resultaten kopplat till de övergripande målen. Arbetsgruppens lägesrapport, genomförda aktiviteter 2013 Nedan beskrivs ett antal aktiviteter som genomförts för att stödja den gemensamma inriktningen och bidrar till måluppfyllelsen. Arbetsgrupp knuten till länsgemensamma strategidokument kring övervikt har fortsatt sitt implementeringsarbete under Arbetsgrupp knuten till länsgemensam strategi mot HIV/STI har fortsatt sitt arbete under Länsstyrelsen samordnar länets ANDT-arbete i Värmland utifrån Länsstrategi Förutsättningarna för arbetet är mycket olika i kommunerna. Flera kommuner har kraftigt reducerat resurserna för förebyggande arbete de senaste åren. Ordföranden har ordet Arbetsgruppen vill öka förståelsen för vinsterna med ett mer strukturellt inriktat förebyggande arbete. Flera vetenskapligt beprövade metoder finns och dessa bör utgöra grunden för det förebyggande arbetet i länet. Arbetsgruppen ser därför en samverkan kring ANDT-frågor som nödvändig för att positiva förebyggande resultat på gruppnivå och generell nivå ska bestå. En sådan ANDT-samverkan kan också fånga upp de allt större problem vi ser med ökad exponering av olika former av droger. Organisation Kjell-Åke Holdar, utvecklingsledare alkoholinspektör socialtjänst Arvika, ordförande Carolyn Isaksson verksamhetschef länsgemensam psykiatri landstinget, ordförande Arbetsgruppen Mimmi Adolfson folkhälsosamordnare, Eda May Bjerklund verksamhetschef för Barn och utbildning, Årjäng Maria Bergqvist lärare gymnasieförvaltning Karlstad Hammarö, till september 2013 Eva Hamnebo, kostchef, Grums Astrid Ekeberg Medicinskt ansvarig skolsköterska, Filipstad Leif Martinsson utvecklingsledare, Värmlands läns vårdförbund, till september (23)

12 Utmaningen Äldres hälsa Bakgrund Ett gott åldrande förbättrar och förlänger livet Att ha god hälsa och en hög livskvalitet på äldre dagar är viktigt. Det finns faktorer som är avgörande för den egenupplevda livskvaliteten t ex möjligheten till social samvaro, kontakt med nära och kära, en meningsfull vardag och en god hälsa. En allt större del av befolkningen blir allt äldre, och många lever till mycket hög ålder. Var tredje svensk kommer 2025 att vara över 60 år och 2050 beräknas medellivslängden ha ökat till 86,2 år för kvinnor och 83,6 år för män. En åldrande befolkning innebär såväl en utmaning som en möjlighet för samhällets ekonomiska och sociala utveckling. En prognos visar att kostnaderna för äldreomsorg och sjukvård kan komma att öka med 270 procent fram till år Trots att Sverige har väl fungerande välfärdssystem ur ett internationellt perspektiv står den svenska välfärdsmodellen inför stora prövningar. En ökad andel äldre leder även till ökad efterfrågan på omsorg samt hälso- och sjukvård. Det är viktigt att arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande även för de äldre i samhället och det finns starka etiska argument för att möjliggöra så att äldre personer kan bibehålla en god hälsa, ha ett aktivt åldrande och kunna känna välbefinnande.. I senaste Liv och hälsa undersökningen, 2012, svarade 45 % av de äldre 80 + år att deras allmänna hälsotillstånd var bra eller mycket bra. Två procent ansåg att deras hälsa var mycket dålig. Kommunerna Hammarö, Kil, Sunne, Säffle och vårdcentraler deltog tillsammans med Friskvården i Värmland i ett nationellt utvecklingsarbete Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande. Utvärderingarna visar att uppdraget varit framgångsrikt på flera plan. Bland annat har hälsan hos de individer som deltagit förbättrats redan efter 12 månader. Insatsen har varit särskilt effektiv för personer med lättare depression då denna grupp hade den största förbättringen avseende hälsorelaterad livskvalitet. Vidare visar resultaten att en insats som samverkansmodellen är värdefull ur ett folkhälsoperspektiv och att en mindre intervention med regelbundna hälsokontroller och en enklare återkoppling är kostnadseffektiv. Insatsen har även varit framgångsrik utifrån ett samverkansperspektiv. Strukturerna är dock än så länge långt ifrån hållbar och samverkan är fortfarande personbunden. Resultaten visar även på positiva effekter på samhällsnivå genom en större kontakt och samverkan har etablerats mellan offentlig verksamhet och frivilligorganisationer (civilsamhället) och till viss del privat sektor. Äldre - de mest sjuka - med behov av samordnade insatser Några av de områden som är särskilt viktiga att uppmärksamma och följa för att säkerställa en god vård och omsorg för de mest sjuka äldre med behov av samordnade insatser beskrivs nedan: För äldre med stora behov är undernäring, fallskador, trycksår och dålig munhälsa ofta kopplade till varandra oavsett medicinsk diagnos och var vård och omsorg sker. Demens skapar stort lidande både för den som drabbas och för de anhöriga. Insatserna riktas mot att utreda, diagnostisera, informera, behandla, lindra och trösta för att kunna ge bästa vård och omsorg. Läkemedelsanvändningen hos äldre har ökat kontinuerligt under de senaste 20 åren vilket i sig kan vara positivt då det kommer nya läkemedel med mindre biverkningar och interaktioner som gör att de kan användas i större utsträckning. En allvarlig och tydlig 12 (23)

13 konsekvens av ökningen (vilket visat sig i enstaka studier) är att närmare 30 % av akuta inskrivningar av äldre på sjukhus kan vara läkemedelsrelaterade. God kvalitet i vård och omsorg den sista tiden i livet och ett värdigt slut är viktigt. Ett exempel är det så kallade brytpunktsamtalet där information förmedlas att patienten befinner sig i livets slutskede, att patienten inte gagnas av livsförlängande terapier. Då inriktas vården och omsorgen på livskvalitet och symtomlindring. De mest sjuka äldre har av naturliga skäl ett stort behov av individanpassad, samordnad och kontinuerlig omsorg som ställer stora krav på helhetssyn, kontinuitet och samverkan över specialitets-, professions-, och organisationsgränser. Inriktningen måste vara att skapa en sammanhållen vård och omsorg av god kvalitet som bidrar till att de mest sjuka äldre känner sig trygga och att behovet av sluten hälso- och sjukvård därmed ska minska. Några viktiga kvalitetsregister Det finns ett antal kvalitetsregister som kan bidra till en ökad kvalitet i vård och omsorg. Registreringen i kvalitetsregister har ökat i Värmland de senaste åren och ett viktigt område framöver är att utifrån analyser av resultaten i registren initiera förbättrings- och utvecklingsarbetet i berörda verksamheter. Informationen i registren ger även ett bra underlag för politiska målsättningar, prioriteringar och beslut. Registrering och riskbedömning i kvalitetsregistret Senior alert ger möjlighet att bedriva ett aktivt, systematiskt och förebyggande arbete med överblick över resultaten av det arbetet. Registreringen omfattar riskbedömningar, åtgärder och uppföljning av fall, trycksår, undernäring och dålig munhälsa. SveDem är ett kvalitetsregister som syftar till att förbättra kvaliteten i demensvården och målet är en likvärdig och optimerad diagnostisering och behandling av personer med demenssjukdom. Vid demenssjukdom är det vanligt med beteendemässiga- och psykiska symptom (BPSD) som aggressivitet, oro, hallucinationer och sömnstörningar. Alla symptom kan inte behandlas på samma sätt, BPSD-registret är en hjälp i att anpassa behandlingen individuellt med utgångspunkt i omvårdnadsåtgärder. God kvalitet i vård och omsorg den sista tiden i livet och ett värdigt slut i livet är viktigt. Ett stöd i arbetet för att bedriva en ordnad och god vård och omsorg är Svenska palliativregistret. Gemensam inriktning Huvudmännen ska i samverkan skapa förutsättningar för en trygg, frisk ålderdom för äldre i Värmlands län. Samverkan ska komma den enskilde till del genom en ökad kvalitet i berörda verksamheter och inom följande områden: God vård i livets slutskede, Preventivt arbetsätt, God vård vid demenssjukdom, God läkemedelsbehandling för äldre samt Sammanhållen vård och omsorg. Resultatmål Att vid minst 60 % av förväntade dödsfall har brytpunktssamtal genomförts. Att 90 % av personer i särskilt boende får en riskbedömning (undernäring, fall, trycksår och dålig munhälsa). Antalet personer över 75 år som får olämpliga läkemedel ska minska. Statistiskt säkerställd minskning av undvikbar slutenvård samt oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar 2014 i jämförelse med Alla kommuner ska ligga under riksgenomsnittet vad gäller fallolyckor för 80 år och äldre. 13 (23)

14 Resultat I Aktuellt perspektiv 2014 redovisas de senaste resultaten kopplat till de övergripande målen. Regional handlingsplan för Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre I handlingsplanen beskrivs regionala aktiviteter som syftar till att uppnå den gemensamma visionen och målbilden. Den anger inriktning och innehåller mer detaljerade uppföljningsområden för det länsgemensamma arbetet. Uppföljningsområdena som redovisas i bilaga 2 tillsammans med en detaljerad redovisning av resultat är ett krav från den nationella nivån för erhållandet av prestationsersättning. Resultatmålen harmonierar med målen enligt regionala handlingsplanen, och således även i linje med de nationella målen inom området. Arbetsgruppens lägesrapport, genomförda aktiviteter 2013 Nedan beskrivs ett antal aktiviteter som genomförts för att stödja den gemensamma inriktningen och bidar till måluppfyllelsen. Sammanhållen vård och omsorg Flera försöksverksamheter prövades under 2013 däribland; Multidisciplinärt teamarbete", Återuppringning efter slutenvårdsvistelse ("Webb-kollen") och "Hjärtsviktsmottagning". Arbete med Multidisciplinärt team under 2013 har gett goda resultat med följden att det under 2014 påbörjas arbete med införande av en samordnande sjuksköterska på vårdcentral för den äldre och/eller mångsökande patienten på samtliga vårdcentraler i länet. Samordnande sjuksköterska har kännedom om patienter med förhöjd risk för återinskrivning och/eller slutenvård och initierar individuellt anpassade åtgärder. Framgångsfaktor är samverkan mellan vårdcentral, slutenvård och kommun. Hjärtsviktsmottagningen ger med hjälp av utbildning och stöd via utökad öppenvård, ökad möjlighet för hjärtsviktspatienter att få sina behov tillgodosedda, patienterna är mer delaktiga och höjer sin egen kapacitet till egenvård. Arbetssättet har minskat behovet av inskrivningar inskrivning på sjukhus. Fortsatt arbete med utökad öppenvård på hjärtsviktsmottagningen Centralsjukhuset Karlstad sker under Med hjälp av ett webb-baserat frågeformulär "Webb-kollen" har patienter blivit återuppringda av hälso- och sjukvårdspersonal inom några dygn efter slutenvårdsvistelse. Här ges möjlighet till uppföljning av hälsotillståndet, att fånga upp frågor och ev. vidarelotsning utifrån individuella behov, med ökad trygghet för individen som följd. Användning av Webb-kollen och uppringning efter slutenvårdsvistelse fokuseras fortsatt under För 2014 fokuseras även att koppla användning av aktuella kvalitetsregister till resultat för undvikbar slutenvård och återinskrivningar inom 30 dagar. Ordförandena har ordet Arbetet inom Nya Perspektiv och Äldres Hälsa har varit värdefullt och framgångsrikt. SKL s ledarprogram, Ledningskraft, i förändringsarbetet kring de mest sjuka äldre har bidragit till att äldres hälsa mycket tydligare finns på agendan i både kommuner, slutenvården och på vårdcentraler. Arbetet har bidragit till att huvudmanna-gränserna har "suddats ut" ytterligare, vi jobbar mer gränsöverskridande och mer strukturerat i samverkan för den enskilde. 14 (23)

15 När Ledningskraft fasas ut övergår arbetet för Äldres Hälsa att även driva andra frågor som gagnar huvudmännens gemensamma förbättringsarbete för god hälsoutveckling hos äldre invånare. Fokus har riktats på äldre äldre men fortsättningsvis ses behov att även rikta ett större fokus på yngre äldre utifrån ett hälsofrämjande sjukdomsförebyggande perspektiv. Organisation Ann-Katrin Nilsson verksamhetschef vård och omsorg, Sunne, ordförande Bengt Hanson chefläkare division allmänmedicin, landstinget, ordförande Arbetsgruppen Peter Nylander verksamhetschef vård- och omsorgsförvaltning Karlstad Elisabeth Larsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Kristinehamn Susanne Carlsson läkemedelschef Läkemedelsenheten landstinget Birgitta Sjökvist friskvårdschef, Friskvården i Värmland. Adjungerade: Linnea Grankvist utvecklingsledare, Region Värmland Josefin Hellberg utvecklingsledare, Region Värmland. 15 (23)

16 Förutsättningar för verksamheternas samverkan Framgångsrik och effektiv samverkan mellan huvudmän kräver såväl ledning och styrning som fungerande struktur. Samverkan är något som bl a kräver prioritering av tid och en gemensam bild om vad som ska uppnås. De övergripande inriktningarna och resultatmålen bidrar till att skapa en tydlighet om vad som förväntas. Det finns även andra arbetsgrupper än de av beredningsgruppen tillsatta för utmaningarna i Nya Perspektiv som arbetar på olika håll i länet med liknande och angränsande frågor. Uppdragen kan utgå från projektsatsningar eller vara del i ordinarie verksamhet och grupperna rapporterar till olika nivåer i förvaltningsledning, ibland även till politisk ledning. Utöver detta finns andra länsaktörer med nationellt uppdrag, t ex Länsstyrelsens arbete med ANDT. Ett arbete där även Samhällsråd Värmland finns med, som i sin tur också arbetar med organiserad brottslighet och våld i nära relationer. En ökad synkronisering av alla goda arbeten skulle ge synergieffekter och skapa mervärde. Stuprör och hängrännor För de fyra utmaningar som Nya Perspektiv omfattar är samverkansstrukturen i länet väldigt skiftande. Att tydliggöra samverkansstrukturen bidrar till att utveckla samverkan ytterligare, att skapa hållbara samverkansformer som bygger på funktion och mandat, att skapa gemensamma rutiner för kunskapsspridning inom och mellan utmaningarna och inom och mellan huvudmännen. Inom Riskbruk och riskbeteende omfattas utmaningen av områden som är många och breda, övervikt, tandhälsa, HIV och sexuellt överförbara sjukdomar, tobak, alkohol och, som föreslås av arbetsgruppen, även droger. Arbetet hålls ihop av ordförandena och arbetsgruppen, men skulle få än mer kraft om någon part tydligt tog ansvar för respektive område inom utmaningen för att driva arbetet. Inom Sårbara familjen jobbar man vidare på att få arbetet mer känt och att det når ut i hela länet. Inom Psykisk hälsa har man lyft fram att mötesforum måste finnas i ordinarie verksamhet och att gemensamma möten för båda huvudmännens chefer även på enhetsnivå är en förutsättning för att arbetet ska fortsätta framåt. De tre utmaningarna Sårbara familjen, Riskbruk och riskbeteende samt Psykisk hälsa har även klara samband med varandras uppdrag. Det krävs hängrännor för att skapa mervärde i de olika utmaningarnas arbete. När det gäller Äldres hälsa är det utmaningen som långsiktigt hanterar gemensamma utvecklingsfrågor inom äldreområdet. Det finns gott stöd i det nationella arbetet Ledningskraft, som syftar till att införa ett nytt arbetssätt i vård och omsorg om äldre. Aktiviteter har genomförts inom ramen för Regional handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Det faktum att nationella stimulansmedel har möjliggjort anställning av utvecklingsledare inom några utmaningar har bidragit till en tydligare struktur. Behov av lokala/geografiska styrgrupper med verksamhetsansvariga? Lokala styrgrupper för vård, omsorg och stöd fungerar väldigt olika i länsdelarna. Genom att inrätta ändamålsenliga arbetsformer, samverkansformer samt gemensamma rutiner för spridning av kunskap kan utmaningarnas arbete utvecklas likvärdigt i hela Värmland. 16 (23)

17 Beredningsgruppen ser ett behov av att strukturerna för lokal samverkan för samtliga områden för utmaningarna utvecklas så att de blir så effektiva som möjligt. Utgångspunkten ska vara att värmlänningarnas bästa står i centrum för samverkansarbetet. Att alltid hålla kvar fokus på vem samverkan ska vara till för och vad man gemensamt ska uppnå är den största framgångsfaktorn för att lyckas väl. Nedanstående bild illustrerar både bredden och djupet i kommunernas, landstingets och regionens samverkansarbete Nya Perspektiv. Sårbara familjen Riskbruk och riskbeteende Psykisk hälsa Äldres hälsa Inriktning och mål i politiskt inriktningsdokument Beredningsgruppens formering av arbetsgrupper som arbetar med området och mot målen Länsarbetsgrupper som driver arbetet inom respektive utmaning Samverkan på länsnivå mellan utmaningarna Länsdelsgeografiskt samarbete Kommungeografiskt samarbete 17 (23)

18 BILAGA 1 Utmaningarnas historik Sårbara familjen Nedan redovisas mål som fastställdes 2009 samt en kort beskrivning om hur långt man kommit i arbetet. Eftersom det har saknats data kring barn så togs inga resultatmål fram De aktiviteter som skulle genomföras var: Validerade frågeformulär för elevhälsans hälsosamtal ska vara klara och tas i bruk höstterminen Målet uppnåddes, elevhälsodatabas ELSA har byggt upp. Alla föräldrar i länet med barn i åldern 0-18 år ska erbjudas föräldrastöd innan utgången av Delmål 1: Ökad samverkan kring föräldrastöd mellan aktörer vars verksamhet riktar sig till föräldrar. - Delmål 2: Ökat antal hälsofrämjande arenor och mötesplatser för föräldrar. - Delmål 3: Ökat antal föräldrastödsaktörer med utbildning i hälsofrämjande metoder och universella evidensbaserade föräldrastödsprogram. Målet är inte mätbart. En Vägledning för föräldrastöd har tagits fram. Vägledningen ger en översikt av kommunernas och landstingets föräldrastöd. Psykisk hälsa Resultatmål som fastställdes 2009 samt kort beskrivning om hur långt man kommit i arbetet Andelen kvinnor år med nedsatt psykisk hälsa ska minska från 36 % år 2008 till 30 % år Målet är uppnått. Andelen män år med nedsatt psykisk hälsa ska minska från 18 % år 2008 till 15 % år Målet är ännu inte uppnått. 18 (23)

19 Riskbruk och riskbeteende Resultatmålen har ändrats över tid. Ändringarna beror på aktuellt kunskapsläge samt utvecklingen av datakällor och indikatorer. Övervikt resultatmål 2009 Andelen överviktiga barn (vid 5,5 års ålder) ska minska med 5 % före 2011 (18,3% år 2008). Övervikt resultatmål 2012 Andelen överviktiga barn och unga ska minska med 15 procent före Mätningar sker i åldrarna 5 ½ år (18.3% 2009, 20,5% 2011) och 10 år (28 % 2011). Karies bland barn och ungdomar i Värmland ska minska. Utgångsvärdet baseras på 2011 års statistik (3-åringar 5 %, 6-åringar 20 %, 12-åringar 28 %). Målet är inte nått. Från 2013 föreslås mätning vid 12 års ålder. (treåringar inte har fått alla tänder och i sexårsåldern ersätts mjölktänder med permanenta tänder). HIV och sexuellt överförbara infektioner (STI) resultatmål 2009 Konstaterade fall av klamydia åldern år, oavsett kön, ska understiga 2 fall per invånare år HIV och sexuellt överförbara infektioner (STI) resultatmål 2012 Konstaterade fall av klamydia åldern år, oavsett kön, ska understiga 2 fall per invånare år 2014 (3,9/år 2011). Målet är inte nått. Omformuleras 2013 för att förenkla användningen och tolkning av nationella och regionala data. Tobak resultatmål 2009 Halvering till år 2014 av andelen ungdomar i gymnasiets första årskurs som röker eller snusar (5,5 %). Tobak resultatmål 2012 År 2014 uppgår andelen ungdomar i gymnasiets första årskurs som röker eller snusar till högst 6 % (utgångsläge %). Alkohol resultatmål 2009 Andelen ungdomar i gymnasiets årskurs 1 med missbruk av alkohol ska halveras till Målet omformulerades Allt alkoholbruk under 18 år kan vara ett riskbruk eller ett missbruk. Alkohol resultatmål 2012 Andelen ungdomar i gymnasiets första årskurs som aldrig har druckit alkohol ska öka från 33 % (2011) till 50 % (2018). 19 (23)

20 Äldres hälsa Nedan de resultatmål som fastställdes Antalet fallskador bland personer 65 år och äldre ska minska från 73/1000 år 2007 till 65/1000 år Nationell statistik ändrade åldersintervaller. De mätningar som redovisas för Värmland är att antalet fallskador 80 år och äldre uppgick till 52/1000 år 2008 och 56/ Negativa effekter av läkemedelsanvändning hos äldre så som ökad fallrisk och förvirring ska minska men också att inte underbehandla om behov finns. - Vid seminariet 2009 sattes inga mätbara mål varför ingen uppföljning kan göras. Dock har samtliga aktiviteter genomförts. 20 (23)