20 april Politisk inriktning Nya perspektiv Underlag för seminarium 10, 7-8 maj 2015.

Transkript

1 20 april 2015 Politisk inriktning Nya perspektiv Underlag för seminarium 10, 7-8 maj Nya perspektiv Nya Perspektiv är gemensam arena för kommunerna i Värmland och Landstinget i Värmland för dialog utifrån medborgarnas perspektiv. De förtroendevaldas roll är att vara befolkningens företrädare, ange inriktning och effekter som ska uppnås för befolkningen. Tjänstemännen har till uppgift att organisera och verkställa utifrån överenskomna mål. Syftet med Nya Perspektiv är att främja samverkan, öka kunskapen om varandras förutsättningar och om den gemensamma befolkningens hälsa, behov och påverkansfaktorer. Behovet av långsiktigt handlande och hållbar utveckling har sällan varit lika stort som idag. Landstinget och kommunerna i Värmland står inför stora utmaningar. En av de viktigaste handlar om behovet av att ställa om till en hållbar utveckling. Hållbar utveckling är en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov 1. I begreppet särskiljs tre dimensioner; ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. I fokus för Nya perspektiv är social hållbarhet, ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls och där de sociala skillnaderna i hälsa mellan olika grupper i befolkningen utjämnas. I Värmland såväl som i Sverige för övrigt finns kombinationen av individualism, ökande medborgar- och patientmakt samt tillit och förtroende för gemensamma institutioner. Utvecklingen går mot en mer aktiv roll för individen. Medborgarna är välinformerade och ställer andra krav än tidigare. Det kan vara svårt att orientera sig i den hjälp som står till buds och vart man ska söka den. Denna svårighet har blivit alltmer uppenbar för utsatta och marginaliserade grupper. Ofta är flera verksamheter och huvudmän inblandade i den enskildes problematik. Diskussionen om gränssnitt har inte varit helt framgångsrik sedd ur ett medborgareller invånarperspektiv. Våra folkvalda i demokratiska församlingar samt tjänstemän i kommunal och landstingskommunal verksamhet måste ta hänsyn till detta. Den demografiska utvecklingen kommer att kräva mer vård och omsorgsinsatser och resursfördelningen blir svårare. Såväl vård, omsorgsarbete som folkhälsoarbete handlar till stora delar om systematiska och målinriktade insatser för att åstadkomma förutsättningar för god hälsoutveckling i befolkningen. Dock - det mest grundläggande för en god hälsoutveckling är att barn och unga får en bra start i livet samt att barn och unga kan fullgöra grund- och gymnasieskola med godkända betyg. Process och förankring Sedan 2007 har ledande politiker och tjänstemän i landstinget och Värmlands kommuner träffats med en viss regelbundenhet och fördjupat sig inom fyra gemensamma utvecklings- 1 (Brundtlandskommissionen 1987) 1 (20)

2 områden/utmaningar: Den sårbara familjen, Riskbruk och riskbeteende, Psykisk hälsa och Äldres hälsa. Behovet av att barn- och bildningsnämnderna behöver finnas med i utvecklingsarbetet blev att tydligare för att det ska bli möjligt att se behoven för hela befolkningen. År 2012 kom de med i arbetet. Mellan seminarierna leds Nya perspektiv-arbetet av den politiska styrgruppen som är utsedd av Regionsstyrelsen Ordförande Stina Höök (M), Ulric Andersson, Sten Fransson, Elisabeth Kihlström och Ingela Wretling. De fyra utmaningarna manar till brett utvecklings- och förbättringsarbete som omfattar många aktörer. De tvärprofessionella arbetsgrupperna med representanter från kommunerna och landstinget inom respektive utmaning initierar utvecklingsinsatser utifrån behov och mål. Se sida 3. Gemensamma inriktningar och mål Nya perspektiv är att nytt sätt att samarbeta på den politiska nivån. Inom varje utmaning har de gemensamma och övergripande ambitionerna formulerats i gemensamma inriktningar. Dessa är vägledande för de konkreta resultatmål (resultat och effekter för befolkningen) som ska vara tidsbestämda och mätbara. De gemensamma inriktningarna är tänkta att kvarstå över en längre tidsperiod till skillnad från resultatmålen som förväntas växla över tid. Valet av resultatmål utgår från en bedömning av vad som varit de största behoven hos befolkningen och som kräver samverkan mellan kommunerna och landstinget för att kunna åstadkomma en gynnsam utveckling för medborgarnas bästa. När det gäller verksamhetsnivån är det viktigt att poängtera att det i kommunerna och Landstinget pågår kontinuerligt utvecklingsarbete inom andra områden som också kan härledas till arbetet med Nya Perspektivs fyra utmaningar. Aktiviteter, som beskrivs i detta dokument, leds och genomförs i verksamheterna. Tanken är att det ska pågå en ständig process som med tiden ska inkludera fler och fler teman inom respektive utmaning. I detta dokument presenteras resultatmål, lägesrapport från arbetsgrupperna, genomförda och pågående aktiviteter. Utmaningarnas historik fram till år 2013 återfinns i bilaga 1. Aktuellt Perspektiv 2015, där aktuella indikatorer på befolkningens hälsa samlas per kommun och på länsnivå, kommer att delas ut vid seminariet. Där återfinns resultat kopplat till resultatmålen. Karlstad april 2015 Yvonne Lennemyr Verksamhetsledare Region Värmland 2 (20)

3 Utmaningen Den sårbara familjen Bakgrund Vem som helst kan bli sårbar i livet Att bli förälder är ofta ett tillfälle till stor glädje och lycka. Men att vara förälder har blivit en allt mer komplex uppgift. Just det komplexa ökar sårbarheten. Familjen kan ha hamnat i ett utsatt läge på grund av långvariga ekonomiska svårigheter, skilsmässa, olyckor och andra traumatiska händelser som ger en känsla av vanmakt och förtvivlan. Missbruk, våld och psykisk ohälsa kan förekomma. Alla i familjen far illa. Ibland räcker släkt och vänner till för att stötta familjen men ibland behövs andra aktörer. Det är viktigt för alla som kommer i kontakt med familjerna att bemöta med respekt och vara medveten om sin egen världsbild och värderingar. Barnen i skolan Barns möjlighet att klara skolan är avgörande för möjligheten att klara livet. Idag klarar 87 procent av Värmlands ungdomar grundskolan med godkända betyg (hösttermin 2014). Barn som blir placerade i familjehem är en särskild utsatt grupp, med sämre hälsa och sämre skolresultat än övriga barn. Samverkan mellan skolan och socialtjänsten är särskilt viktig för dessa barn för att säkerställa en bra skolgång, hälsoundersökningar mm. För att kunna följa barn och ungas hälsa i olika åldrar och över tid har elevhälsodatabasen ELSA byggts upp. Genom ELSA möjliggörs årliga statistiska sammanställningar på kommun- och länsnivå. Underlaget utgör en viktig del för planering och utveckling av insatser som kan främja barn och ungas hälsa. ELSA möjliggör även kontinuerlig uppföljning av gjorda insatser. Den samlade kunskapen i ELSA fås dels från de hälsoenkäter som både elever och föräldrar fyller i, dels från det hälsobesök som eleverna erbjuds hos skolsköterskan i förskoleklass, årskurs 4, årskurs 7 och på gymnasiet i årskurs 1. Skolsköterskans hälsosamtal, ett strukturerade samtal med eleven som utgår från ett salutogent perspektiv, är ett viktigt inslag vid hälsobesöken. Varje år samlas data in från ca elever, som blir till viktig kunskap för att följa utvecklingen av hälsoläget för barn och unga i Värmland. När det gäller barns psykiska hälsa ser man att den är relativt god i förskoleklasserna men försämras något med stigande ålder. Skillnaderna mellan flickor och pojkar blir tydligare ju äldre de blir. När det gäller små barn hålls strukturerade hälsosamtal med föräldrarna när barnet är 10 månader och 4 år i anslutning till besök på BVC. Fokus är goda matvanor och fysisk aktivitet. Behörighet för gymnasieskola Inför hösten 2011 infördes olika behörighetskrav för att få påbörja en gymnasieutbildning beroende på om man väljer yrkesförberedande eller högskoleförberedande program. Precis som tidigare läsår måste eleven ha godkänt i engelska, matematik och svenska eller svenska som andraspråk. Det var tidigare det enda kravet för samtliga gymnasiala utbildningar. Den som väljer att studera på ett yrkesprogram måste ha godkända betyg i ytterligare fem ämnen, det vill säga totalt åtta. I Nya Perspektiv-arbetet har behörighet för yrkesförberedande program valts som indikator. 3 (20)

4 Gemensam inriktning Huvudmännen ska i samverkan skapa förutsättningar för att värmländska barnfamiljer ska känna sig trygga samt att det vid behov skall finnas ett utvecklat och anpassat stöd för familjen. Resultatmål Andelen som är behöriga att söka till gymnasieutbildning efter avslutad årskurs 9, ska öka från 90 % (2010) till 97 % (2015) Alla (100 %) av barnen ska erbjudas och komma på de hälsobesök och vaccinationer (på BVC och skola) som de har rätt till Barns psykiska hälsa skall öka med utgångspunkt från ett sammanvägt index i åldersgrupperna årskurserna 4 och 7 samt gymnasiets årskurs 1,jämförelseår I indexet ingår frågor om oro/ängslan, ledsenhet, trötthet, irriterad/dåligt humör, arg, sömn). Resultat I Aktuellt perspektiv 2015 redovisas de senaste resultaten kopplat till de övergripande målen. Arbetsgruppens lägesrapport, genomförda aktiviteter 2014 Nedan beskrivs aktiviteter som genomförts för att stödja den gemensamma inriktningen och bidra till måluppfyllelsen. Hälsa och skolgång för barn som är aktuella inom den sociala barn- och ungdomsvården En utveckling pågår när det gäller regional samverkansrutin för familjehemsplacerade barn liksom länsöverenskommelse mellan Landstinget i Värmland och kommunerna i Värmland rörande placerade barns hälsa. Både rutin och överenskommelse har lett till ett förbättrat samarbete mellan socialtjänst, skola och hälso- och sjukvård kring barn som placeras. Bland annat har samarbetet kring familjehemsplacerade barn blivit tydligare och andelen placerade barn som har läkarundersökts har ökat från 12 procent januari 2013 till 40 procent i augusti Nästa steg i utvecklingsarbetet är att inför hösten 2015 utveckla och fastställa en överenskommelse mellan socialtjänst, förskola, skola och hälso- och sjukvård som rör hälsa och skolgång för barn som är aktuella inom den sociala barn och ungdomsvården. Det vill säga en bredare målgrupp än tidigare. Överenskommelsen ska förtydliga det tvärprofessionella samarbetet och det gemensamma ansvaret för barn som far illa, samt ytterligare sätta fokus på de utsatta barnens behov. För de placerade barnen kommer det även fortsättningsvis att vara särskilt fokus utifrån aktuell lagstiftning kring läkarundersökningar. Det finns också en tydlig koppling mellan utvecklingen av överenskommelsen och en forskningsstudie som ska genomföras tillsammans med Karlstads universitet. Syftet är att studera familjehemsplacerade barns hälsa och livssituation utifrån resultat från elevhälsodatabasen ELSA. Studien finansieras av Karlstad kommun, Region Värmland och Stiftelsen Allmänna Barnhuset. Livbojen Ett utvecklingsarbete för samverkan mellan barn- och ungdomspsykiatri, elevhälsa och socialtjänst utifrån psykisk ohälsa bland barn/ungdomar. Läs mer under Psykisk hälsa. 4 (20)

5 Ordförandena har ordet FN:s konvention om barnets rättigheter genomsyrar gruppens arbete. För närvarande pågår arbete med att ta fram en strategisk plan för det fortsatta arbetet så att hela Värmland omfattas. Förslaget bygger på att det redan idag finns påbörjade arbeten i alla kommuner. Det är viktigt att tillvarata och utveckla det arbetet som pågår och att också skapa en struktur som kan följas upp på liknande sätt i alla kommuner och landstinget. Kontakt med Länsstyrelsen fortsätter utifrån länsstyrelsens uppdrag Föräldrastöd till tonårsföräldrar. Två andra utmaningar, Riskbruk och riskbeteende samt Psykisk hälsa, har beröringspunkter till Sårbara familjen. Ett namnbyte på utmaningen är önskvärd för att tydligare spegla att den primära målgruppen är barn och unga. FÖRSLAG TILL FÖRÄNDRING AV RESULTATMÅL Andelen som är behöriga att söka till gymnasieutbildning efter avslutad årskurs 9, ska öka från 90 % (2010) till 100 % (2019) Organisation Ing-Marie Thyr, verksamhetschef, Storfors, ordförande Ing-Marie Knutsson, avdelningschef, landstinget, ordförande Arbetsgruppen Cristina Gillå, verksamhetsutvecklare barnhälsovårdsenheten, allmänmedicin, landstinget Kerstin Andersson, förskolechef, Arvika Lisbeth Engh Kraft, länssamordnare för elevhälsans medicinska insatser, Karlstad Lotta Österlund Jansson, områdeschef, Individ o familj, Grums Birgitta Svensson, utvecklingsledare, Region Värmland 5 (20)

6 Utmaningen Psykisk hälsa Bakgrund Psykisk hälsa - ett brett område, täcker in stora delar av befolkningen Psykisk hälsa är mer än frånvaron av psykisk ohälsa. Det handlar bland annat om att människor upplever sin tillvaro meningsfull, att de kan använda sina resurser, vara delaktiga i samhället och upplever att de har förmåga att hantera livets motgångar. Det är viktigt att inte sjukdomsförklara sådant som är normala reaktioner i livet samtidigt som tidig identifiering av allvarliga tillstånd är viktig eftersom det kan påverka prognosen positivt. Psykisk ohälsa beskriver olika tillstånd då människor visar tecken på psykisk obalans eller symtom som oro, ångest, nedstämdhet eller sömnsvårigheter. Den psykiska ohälsan kan beroende på typ och omfattning i olika grad påverka den enskildes funktionsförmåga. Symptomen behöver inte vara så omfattande att diagnos kan sättas och är ofta normala reaktioner på en påfrestande livssituation. Bland unga kvinnor, finns en stor andel med nedsatt psykiskt välbefinnande. År 2008 var andelen 36 %, sjönk till 30 % vid mätning Bland unga män var motsvarande andelar 18 % 2008 och 17 % år Arbete pågår på olika nivåer och olika insatser och metoder kan behöva komma till användning för att minska skillnaderna mellan könen. Dels handlar det om att minska risken för ohälsa, dels handlar det om att skapa goda förutsättningar för en kvalitativ och jämlik vård för de personer som upplever ohälsa eller har en psykisk sjukdom. Personerna har i vissa fall behov av stöd från olika aktörer. Genom att arbeta teambaserat (vård- och stödsamordning) tillsammans med den enskilde möjliggör man kontinuitet och högre livskvalitet för den enskilde. I Värmland sjönk antalet självmord/ invånare under några år men ökade något under Det är stora skillnader mellan kommunerna. 6 (20)

7 Gemensam inriktning Huvudmännen ska i samverkan arbeta för att invånarnas psykiska välbefinnande ska öka, samt att huvudmännen ska bidra till en ökad kunskap om psykisk ohälsa hos allmänheten. Resultatmål Andelen män år med nedsatt psykisk hälsa ska minska från 17 % år 2012 till 15 % vid nästa mätning 2016 Andelen kvinnor år med nedsatt psykisk hälsa ska minska från 30 % år 2012 till 25 % vid nästa mätning 2016 Antal självmordsförsök för män och kvinnor i alla åldrar i länet ska sjunka. Resultat I Aktuellt perspektiv 2015 redovisas de senaste resultaten kopplat till de övergripande målen. Arbetsgruppens lägesrapport, genomförda aktiviteter 2014 Nedan beskrivs aktiviteter som genomförts för att stödja den gemensamma inriktningen och bidra till måluppfyllelsen, det mesta har handlat om att säkerställa struktur för samverkan mellan huvudmän och tvärprofessionella insatser. Vård och stödsamordning Personer med psykisk problematik som medför komplexa behov av vård och stöd gynnas av en särskild metod för samordning av insatser - Vård och stödsamordning. Metoden har fått fäste i länet. Vård och stödsamordnar-team med personal från kommun och landsting finns idag i flera länsdelar. Den viktigaste framgångsfaktorn är att cheferna aktivt stöder vård- och stödsamordning genom att prioritera tid för förberedelser, information och länsgemensamma forum. Även andra handlingsplaner för att underlätta samverkan mellan huvudmän och mellan professionerna runt den enskilda patienten/brukaren är framtagna; För barn och unga 0 17 år, för 18 år och äldre, för samordnad individuell plan (SIP), överenskommelse psykisk funktionsnedsättning. För personer med missbruks- och beroendeproblem finns ett kvarvarande glapp mellan ambitionsnivån i styrande dokument och den operativa verksamheten när det gäller samordning av vård, omsorg och stöd. Livbojen Livbojen är ett utvecklingsarbete för samverkan mellan barn- och ungdomspsykiatri, elevhälsa och socialtjänst utifrån psykisk ohälsa bland barn/ungdomar. Genom att etablera en lokal arena och struktur för samverkan utifrån aktörernas ansvar för barn underlättas både internt samarbete och extern samverkan med fokus på barn och unga och psykisk ohälsa. Arbetet grundas i en gemensam utbildning av teamet i ungdomsversionen av programmet Första hjälpen till psykisk hälsa (The Mental Health First Aid Training and Research program, MHFA). Idén är att kunna ge första hjälpen till psykisk hälsa ges till den som behöver hjälp med psykiska problem eller med att hantera en akut psykisk kris, innan professionell behandling finns att tillgå. Förändrings- och utvecklingsarbete inom barn- och ungdomspsykiatrin och utvecklingsarbete mellan BUP och kommunal socialtjänst och elevhälsa har medfört att Livbojen inte fungerat enligt ursprunglig plan under (20)

8 Öka allmänhetens kunskap om psykisk ohälsa Hjärnkoll, en organisation som arbetar för ett öppnare samtal om psykisk hälsa och ohälsa med målet om ett inkluderande samhälle där alla har lika möjligheter och rättigheter oavsett psykiskt funktionssätt, anordnade flera aktiviteter under Första hjälpen till psykisk hälsa. Utbildningsprogrammet Första hjälpen till psykisk hälsa syftar till att rädda liv genom att öka allmänhetens kunskaper om psykiska sjukdomar. Ett hundratal personer deltagit i utbildningen. Öppna föreläsningar för allmänheten har anordnats, på tema missbruk och beroende samt på temat psykisk sjukdom och levnadsvanor. Ordförandena har ordet Samverkan runt utmaningens målgrupp fungerar på ett bättre sätt än tidigare. Det finns ett tydligare gemensamt ansvarstagande och en ökad förståelse för att brukare och patient ska vara i centrum. Det är viktigt att Lagen om Samordnad Individuell Plan SIP (2010) får genomslag, något som arbetas vidare med. Uppbyggnaden av struktur och kompetens för dokumentation av samordnade individuella planer (SIP) i hela länet är viktig och grundläggande för att en baslinjemätning av antalet SIP ska kunna genomföras För en angränsande målgrupp, personer med missbruks- och beroendeproblem, pågår ett utvecklingsarbete för att förbättra samverkan inklusive samordnade individuella planer, SIP. Organisation Bengt Stenström, biträdande divisionschef division psykiatri, landstinget, ordförande Felicia Weinberg, biträdande socialchef, Torsby, ordförande Arbetsgrupp PG Andersson, verksamhetschef, LSS/Socialpsykiatri, Säffle Annika Dahlgren, verksamhetschef, psykiatriska öppenvården Hagfors, landstinget Marita Halvarsson, avd. chef, vuxenavdelningen, arbetsmarknads- och socialförvaltningen Karlstad Anne Hölmebakk, verksamhetschef, handikappomsorgen, Kristinehamn Christina Ledin, allmänläkarkonsult, landstinget Eva Lindqvist, verksamhetschef, socialpsykiatri, Arvika Christina Sand, verksamhetsutvecklare Barn- och ungdomspsykiatri, landstinget 8 (20)

9 Utmaningen Riskbruk och riskbeteende Bakgrund Riskbruk och riskbeteende - en utmaning inom flera områden I utmaningen ryms arbete och frågor som kan leda till risk eller skada för invånarna, t ex ohälsosamma matvanor, tobaksanvändning, riskbruk och sexuellt riskabla beteenden. Inom utmaningen verkar huvudmännen gemensamt för att minska riskbeteendet oavsett område. Begreppet riskbruk används här för att beskriva levnadsvanor som enligt erfarenhet och befolkningsstudier innebär en risk för ohälsa och växande problem på sikt om de fortsätter. Begreppet riskbeteende används analogt med riskbruk för beteenden som kan medföra risk för ogynnsamt beteende och eller riskbruk. Perioden mellan barndom och vuxenhet är i detta sammanhang en kritisk utvecklingsperiod i livet då det sker stora förändringar, både psykiska förändringar och förändrade krav från omgivningen. Det är centralt att arbeta hälsofrämjande och förebyggande samt stödja initiativ vilka syftar till att öka förutsättningarna för att ingen person skall nå ett riskbruk eller riskbeteende. När en person har ett riskbruk eller riskbeteende är motivationsarbete och stöd ett viktigt redskap för att möjliggöra en återgång till en god hälsa. Utmaningen är delad i underområden, samtliga syftar till att minska riskbruk och riskbeteende hos värmlänningen. År 2014 kompletterades utmaningen med ett resultatmål kring droganvändning. Narkotikaanvändningen ser ut att öka bland annat genom lättillgängliga preparat, så kallade nätdroger. Attityder till droganvändning har förändrats, det finns i många sammanhang allt aggressivare kampanjer för ett drogliberalt samhälle. Gemensamma inriktningar För att underlätta huvudmännens samverkan för att aktivt uppmärksamma riskbruk och riskbeteende i kontaker med elever, klienter, patienter och brukare ska den regionala ANDTstrategin ska vara vägledande för det förebyggande arbetet. Utmaning Riskbruk och riskbeteende ska eftersträva ett närmare samarbete med länsstyrelsens ANDT-handläggare och kommunernas ANDT-samordnare eller motsvarande. Huvudmännen ska i samverkan aktivt uppmärksamma riskbruk och riskbeteende i kontaker med elever, klienter, patienter och brukare. Övervikt och fetma hos barn och unga i Värmland ska förebyggas och andelen fysiskt aktiva skall öka. Strategidokumentet för att förebygga övervikt samt främja goda matvanor och fysisk aktivitet hos barn och ungdomar i Värmland ska vara vägledande. Spridningen av HIV och STI skall begränsas inklusive konsekvenserna av dessa infektioner för den enskilde och för samhället. Strategidokumentet HIV/STI-förebyggande arbete i Värmland med målgrupp ungdomar och unga vuxna ska vara vägledande. Andelen som röker i den värmländska befolkningen ska minska. Andelen personer med riskbruk av alkohol skall minska i alla åldersgrupper, och debutåldern för alkoholanvändning skall höjas. Andelen ungdomar som avstår från narkotika ska öka. 9 (20)

10 För att upprätthålla kvalitet i det brukar- och patient nära arbetet ska uppbyggd struktur för kompetensutveckling i Motiverande Samtal (MI) för länet vidmakthållas. Resultatmål Övervikt hos barn och unga Andelen överviktiga barn och unga ska minska med 15 procent före 2015 jämfört med Mätningar sker i åldrarna 6 år (23 % 2011) och 10 år (28 % 2011). Minskning av det genomsnittliga antalet karierade/fyllda tänder bland 12 åringar HIV och sexuellt överförbara infektioner (STI) Förekomst av klamydia, antal/1000 invånare i åldergruppen år, oavsett kön, ska minska med 10 procent till år 2016, från 19,7 till 18. Tobak År 2015 bör samtliga Värmlands kommuner ha beslutat om rökfri arbetstid inom all kommunal verksamhet. År 2014 uppgår andelen ungdomar i gymnasiets första årskurs som röker eller snusar till högst 6 % (utgångsläge %). Alkohol Andelen ungdomar i gymnasiets första årskurs som aldrig har druckit alkohol ska öka från 33 % (2011) till 50 % (2018). Droger Andelen ungdomar i gymnasiets första årskurs som provat narkotika ska minska från 4 % (2013) till 0 %. Resultat I Aktuellt perspektiv 2015 redovisas de senaste resultaten kopplat till de övergripande målen. Arbetsgruppens lägesrapport, genomförda aktiviteter 2014 Arbetsgrupp knuten till länsgemensamma strategidokument kring övervikt har fortsatt sitt implementeringsarbete under Gruppen har informerat IFO-chefer, 2 socialchefer och utbildningschefer vid nätverksträffar på Region Värmland. Hem-och konsumentskapslärare och lärare i idrott och hälsa har via nätverksträff på Karlstads universitet nått av information. Det finns en fungerande struktur för verksamheternas ordinarie arbete kopplat till den gällande länsgemensamma strategi mot HIV/STI. Några projekt för olika målgrupper avslutades under 2014, exempelvis att nå utlandsresenärer, ungdomar unga vuxna, MSM 3 med information om HiV/STI prevention. Ett annat projekt syftade till att göra ungdomsmottagningarna mer tillgängliga för killar och MSM. 2 Individ- och familjeomsorg, IFO 3 Män som har sex med män, MSM 10 (20)

11 FÖRSLAG TILL FÖRÄNDRADE OCH NYTT RESULTATMÅL Andelen barn och unga med övervikt ska minska med 15 procent före 2019 jämfört med Mätningar sker i åldrarna 6 år (23 % 2011) och 10 år (28 % 2011) År 2016 bör samtliga Värmlands kommuner ha beslutat om rökfri arbetstid inom all kommunal verksamhet Inför höstterminen 2016 har hälften av länets kommuner antagit policys för tobaksfri skoltid. År 2019 uppgår andelen ungdomar i gymnasiets första årskurs som röker eller snusar till högst 6 % (utgångsläge %) År 2017 har andelen ungdomar i gymnasiets första årskurs som provat narkotika minskat till 2 % för att 2019 ha minskat till 0 % (utgångsläge %). Ordföranden har ordet Arbetsgruppen vill öka förståelsen för vinsterna med ett mer strukturellt inriktat förebyggande arbete. Flera vetenskapligt beprövade metoder finns och användningen av dessa bör öka. En framgångsrik utveckling mot uppsatta mål bygger på att all personal har stor medvetenhet om målen och att de gemensamt arbetar för att nå dessa. I arbetet kring överviktiga barn ser vi att tidiga förebyggande insatser har en mycket god effekt på barnens hälsa och utveckling. En liten minskning av övervikt ses under senaste två åren hos förskolebarn samt i årskurs 4 och. Oförtrutet fortsatt arbetet enligt strategidokumentet krävs då utgångsläget i Värmland var 30 % överviktiga eller feta barn jämfört med 20 % i övriga landet. Vad gäller HIV/STI är frågor kring HIV inte så dominerande längre, arbetet för att minska spridningen av andra sjukdomar som klamydia och hepatit är desto viktigare, och bör ges mer uppmärksamhet. Arbetsgruppen ser en ökad samverkan kring ANDT-frågor som nödvändig för att positiva förebyggande resultat på gruppnivå och generell nivå ska bestå. En utvidgad ANDT-samverkan kan också fånga upp de allt större problem vi ser med ökad exponering av olika former av droger. Organisation Kjell-Åke Holdar, utvecklingsledare alkoholinspektör socialtjänst Arvika, ordförande Carolyn Isaksson verksamhetschef länsgemensam psykiatri landstinget, ordförande Arbetsgruppen Eva Hamnebo, kostchef, Grums verksamhetchef Åsa Andersson, verksamhetschef, IFO/LSS, socialförvaltningen, Filipstad. 11 (20)

12 Utmaningen Äldres hälsa Bakgrund Ett gott åldrande förbättrar och förlänger livet Att ha god hälsa och en hög livskvalitet på äldre dagar är viktigt. Det finns faktorer som är avgörande för den egenupplevda livskvaliteten t ex möjligheten till social samvaro, kontakt med nära och kära, en meningsfull vardag och en god hälsa. En allt större del av befolkningen blir allt äldre, och många lever till mycket hög ålder. Var tredje svensk kommer 2025 att vara över 60 år och 2050 beräknas medellivslängden ha ökat till 86,2 år för kvinnor och 83,6 år för män. En åldrande befolkning innebär såväl en utmaning som en möjlighet för samhällets ekonomiska och sociala utveckling. En prognos visar att kostnaderna för äldreomsorg och sjukvård kan komma att öka med 270 procent fram till år Trots att Sverige har ett väl fungerande välfärdssystem ur ett internationellt perspektiv står den svenska välfärdsmodellen inför stora prövningar. En ökad andel äldre leder även till ökad efterfrågan på omsorg samt hälso- och sjukvård. Det är viktigt att arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande även för de äldre i samhället och det finns starka etiska argument för att skapa förutsättningar för äldre personer att bibehålla en god hälsa, ha ett aktivt åldrande och kunna känna välbefinnande. I senaste Liv och hälsa undersökningen, 2012, svarade 45 % av de äldre 80 + år att deras allmänna hälsotillstånd var bra eller mycket bra. Två procent ansåg att deras hälsa var mycket dålig. För dagens äldre personer med flera samtidigt förekommande sjukdomstillstånd ställs stora krav att kunna hantera en skör livssituation i ett vård- och omsorgssystem som traditionellt är organiserat efter diagnoser och mindre anpassat till de sjuka äldres behov. Att effektivisera användandet av resurser så att vården och omsorgen i större grad utgår från de äldres behov är därför angeläget. Utmaningen för kommuner, landsting och privata utförare är att både tillsammans och var och en för sig bidra till en vård och omsorg med ett helhetsperspektiv och hög kvalitet. Gemensam inriktning Huvudmännen ska i samverkan skapa förutsättningar för en trygg, frisk ålderdom för äldre i Värmlands län. Samverkan ska komma den enskilde till del genom en ökad kvalitet i berörda verksamheter och inom följande områden: God vård i livets slutskede, Preventivt arbetsätt, God vård vid demenssjukdom, God läkemedelsbehandling för äldre samt Sammanhållen vård och omsorg. God vård i livets slutskede År 2010 avled drygt personer i Sverige, varav cirka 80 procent bedöms ha varit i behov av palliativ vård. Antalet avlidna har varit relativt konstant under de senaste åren. Palliativ vård, bygger på ett förhållningssätt som kännetecknas av en helhetssyn på människan genom att stödja individen att leva med värdighet och med största möjliga välbefinnande i livets slut. Att kontinuerligt samtala med patienten om vårdens innehåll och riktning, så kallade brytpunktssamtal, är det som prioriteras högst i Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Resultatmål 2014 Att minst 60 % av förväntade dödsfall har brytpunktssamtal genomförts. 12 (20)

13 Förslag till nya resultatmål 2015 Minst 70 % av personer i livets slutskede har erhållit brytpunktssamtal. Minst 50 % av personer i livets slutskede har erhållit en validerad smärtskattning. Preventivt arbetssätt Preventivt arbetssätt innebär här att skador i vården ska undvikas och att alla patienter ska kunna garanteras en säker och likvärdig vård. Det förebyggande arbetssättet ska vara präglat av struktur, systematik och synliggjorda resultat. I arbetet läggs vikt vid riskbedömning, bakomliggande orsaker, åtgärder och uppföljning. I Värmland används ett strukturerat preventivt arbetssätt med hjälp av kvalitetsregistret Senior alert. Resultatmål 2014 Att 90 % av personer i särskilt boende får en riskbedömning (undernäring, fall, trycksår och dålig munhälsa). Alla kommuner ska ligga under genomsnittet vad gäller fallolyckor för 80 år och äldre. Förslag till nytt resultatmål 2015 Minst 80 % av personer med risk för fall, trycksår, undernäring eller ohälsa i munnen ska erhålla minst en förebyggande åtgärd. God vård vid demenssjukdom Demenssjukdomar är sjukdomar som framförallt drabbar högre hjärnfunktioner såsom kognition och personlighet. En rad olika tillstånd kan leda till intellektuell svikt, den vanligaste är Alzheimers sjukdom. Symtomen beror på var i hjärnan sjukdomsskadorna sitter. Det går som regel inte att bota en demenssjukdom. Hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens åtgärder inriktas på att lindra symtom och att på olika sätt kompensera för de funktionsnedsättningar som personen drabbats av. Insatser syftar till att underlätta vardagen och ge så god livskvalitet som möjlig under sjukdomens olika skeden. Förslag till resultatmål % av de personer som får demensdiagnos ska ha genomgått en fullständig basal demensutredning God läkemedelsbehandling för äldre Läkemedelsanvändningen hos äldre har ökat kontinuerligt under de senaste 20 åren. Den omfattande läkemedelsanvändningen innebär en påtaglig risk för biverkningar och läkemedelsinteraktioner. I Värmland pågår arbete utifrån länsgemensamma rutiner för enkel respektive fördjupad läkemedelsgenomgång i primärvården, enkel läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse i slutenvården samt hantering av läkemedelslistan, för att bland annat förebygga läkemedelsfel i vårdens övergångar. 13 (20)

14 Resultatmål Andelen personer över 75 år som får olämpliga läkemedel ska minska. Sammanhållen vård och omsorg Många äldre saknar förmåga att rätt hantera och administrera nödvändiga och ofta frekventa kontakter med vården och omsorgen. Inriktningen måste vara att skapa en sammanhållen vård och omsorg av god kvalitet som bidrar till att sjuka äldre känner sig trygga och att behovet av sluten hälso- och sjukvård därmed kan minska. I Värmland pågår flera arbeten som syftar till att förbättra vårdkedjan för sjuka äldre som t.ex. standardiserad utskrivningsprocess som del av vårdkoordineringsprocessen, bättre vård för hjärtsviktspatienter, samordnad individuell plan (SIP) och breddutbildningar i klinisk bedömning och strukturerad kommunikation. Resultatmål Andelen undvikbara slutenvårdstillfällen ska minska Andelen oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar ska minska Resultat I Aktuellt perspektiv 2015 redovisas de senaste resultaten kopplat till de övergripande målen. Arbetsgruppens lägesrapport, genomförda aktiviteter 2014 Standardiserad utskrivningsprocess bygger på att utveckla utskrivningsförfarande och att införa att standardisrat arbetssätt och dokumentation bland annat genom: - Att identifiera och förebygga att patienter med förhöjd risk för återinskrivning återkommer till akutmottagningen och slutenvården. - Ökad samverkan mellan slutenvård, primärvård, kommunal hemtjänst och hemsjukvård samt rehabilitering för patienter som inte skrivs in på avdelning. - Att säkra att patient och närstående är väl informerade vid hemgång Införande av samordnande sjuksköterska på vårdcentral för den äldre och/eller mångsökande patienten har skett på samtliga vårdcentraler i länet. Samordnande sjuksköterska har kännedom om patienter med förhöjd risk för återinskrivning och initierar individuellt anpassade åtgärder. Hjärtsviktsmottagningen ger, med hjälp av utbildning och stöd via öppenvård, ökad möjlighet för hjärtsviktspatienter att få sina behov tillgodosedda. Arbetssättet har minskat behovet av inskrivning på sjukhus. Hjärtsviktsmottagningen Centralsjukhuset Karlstad är sedan 2014 permanent. Med hjälp av ett webbaserat frågeformulär, Webbkollen, blir patienter uppringda av hälso- och sjukvårdspersonal inom några dygn efter en sjukhusvistelse. Då ges möjlighet till uppföljning av hälsotillståndet, att fånga upp frågor och eventuellt lotsa vidare utifrån individuella behov, med ökad trygghet för individen som följd. Personer med behov av samordning av insatser från både hälso- och sjukvården och socialtjänsten kan få stöd genom en Samordnad individuell plan (SIP). En SIP ska upprättas om en persons vård och/eller omsorgssituation sviktar eller kan samordnas bättre. Planen formas utifrån behov och tas fram tillsammans med den enskilde och de personer som denna önskar ska delta. 14 (20)

15 Ordförandena har ordet Arbetet inom Nya Perspektiv och Äldres Hälsa har varit framgångsrikt och medfört en rad förbättringar i den äldre värmlänningens vardag. SKLs ledarprogram, Ledningskraft, ( ), var värdefullt och bidrog till att de mest sjuka äldre och äldres hälsa mycket tydligare lyfts upp på agendan i kommuner, inom slutenvården och på primärvårdens vårdcentraler. Utvecklingsarbetet har lett till att huvudmanna-gränserna ytterligare suddats ut, vi jobbar mer gränsöverskridande, mer strukturerat och i samverkan vilket kommer den äldre värmlänningen till del. Den stora utmaningen blir nu att fortsätta det kvalitetsarbete som påbörjats och genomförts inom ledningskraft och att arbeta vidare med vårt gemensamma utvecklingsarbete. Arbetet för Äldres Hälsa övergår nu till att även driva andra frågor som gagnar huvudmännens gemensamma förbättringsarbete för god hälsoutveckling hos äldre invånare. Fortsättningsvis ser vi behov att även rikta större fokus på våra yngre äldre utifrån ett hälsofrämjande sjukdomsförebyggande perspektiv. Organisation Peter Nylander, verksamhetschef, vård- och omsorgsförvaltning Karlstad Madelene Johanzon, specialistläkare och enhetschef, landstinget i Värmland Arbetsgruppen Elisabeth Larsson, medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS), Kristinehamn Susanne Carlsson, läkemedelschef, läkemedelsenheten landstinget Christina Nilsson, enhetschef, Sunne kommun Hanne Guro Hauge verksamhetschef, medicinmottagningen, sjukhuset i Arvika Eva Nilsson, verksamhetschef, vård och omsorg, Arvika Jessica Bergman, avdelningschef avd. 23, landstinget Adjungerade: Linnea Grankvist utvecklingsledare, Region Värmland Josefin Hellberg utvecklingsledare, Region Värmland. 15 (20)

16 Förutsättningar för samverkan Framgångsrik och effektiv samverkan mellan huvudmän kräver såväl ledning och styrning som fungerande struktur. Samverkan kräver prioritering av tid och en gemensam bild om vad som ska uppnås. De övergripande inriktningarna och resultatmålen bidrar till att skapa en tydlighet. För de fyra utmaningar som Nya Perspektiv omfattar är samverkansstrukturen i länet väldigt skiftande. Att tydliggöra samverkansstrukturen bidrar till att utveckla samverkan ytterligare, att skapa hållbara samverkansformer som bygger på funktion och mandat, att skapa gemensamma rutiner för kunskapsspridning inom och mellan utmaningarna och inom och mellan huvudmännen. De tre utmaningarna Sårbara familjen, Riskbruk och riskbeteende samt Psykisk hälsa har även klara samband med varandras uppdrag. Det krävs hängrännor för att skapa mervärde i de olika utmaningarnas arbete. Angränsande arbete Det finns även andra arbetsgrupper än de av beredningsgruppen tillsatta för utmaningarna i Nya Perspektiv som arbetar på olika håll i länet med liknande och angränsande frågor. Uppdragen kan utgå från projektsatsningar eller vara del i ordinarie verksamhet och grupperna rapporterar till olika nivåer i förvaltningsledning, ibland även till politisk ledning. Utöver detta finns andra länsaktörer med nationellt uppdrag, t ex Länsstyrelsens arbete med ANDT. Samhällsråd Värmland, samlar hög tjänstemannaledning i länet, de arbetar förutom med ANDT frågor även med jämställdhet, mänskliga rättigheter, barnrätt, integration, våld i nära relationer och organiserad brottslighet. En ökad synkronisering av alla goda arbeten ger synergieffekter och skapar mervärde. Likvärdig utveckling i Värmland Genom fortsatt utveckling av samverkansformer samt gemensamma rutiner för spridning av kunskap kan utmaningarnas arbete utvecklas likvärdigt i hela Värmland. Utgångspunkten ska vara att värmlänningarnas bästa står i centrum för samverkansarbetet. Att alltid hålla kvar fokus på vem samverkan ska vara till för och vad man gemensamt ska uppnå är den största framgångsfaktorn för att lyckas väl. Nedanstående bild illustrerar både bredden och djupet i kommunernas, landstingets och regionens samverkansarbete Nya Perspektiv. 16 (20)

17 Sårbara familjen Riskbruk och riskbeteende Psykisk hälsa Äldres hälsa Inriktning och mål i politiskt inriktningsdokument Beredningsgruppens formering av arbetsgrupper som arbetar med området och mot målen Länsarbetsgrupper som driver arbetet inom respektive utmaning Samverkan på länsnivå mellan utmaningarna Länsdelsgeografiskt samarbete Kommungeografiskt samarbete Utmaningarnas bemanning, uppdrag och rapportering Respektive utmaning leds av två ordföranden, en från kommunerna, en från landstinget. Utmaningarnas arbetsgrupper ska bygga på tvärprofessionell kompetens. De funktioner och personer som ingår i arbetsgruppen bör även ingå i andra funktionsnätverk. (Exempelvis, Region Värmlands nätverk för skolchefer, medicinskt ansvariga sjuksköterskor, socialchefer) för att säkerställa informationsspridning och implementering. Ordföranden och arbetsgrupp utses av beredningsgruppen, Region Värmland. Utmaningarnas uppdrag utgår från inriktning och målsättningar i politiska inriktningsdokumentet för Nya Perspektiv. I uppdraget ingår att identifiera behov av strategiska överenskommelser, utvecklingsinsatser etc. för respektive utmaning samt att ta initiativ till verksamhetsanknutna utvecklingsinsatser. För att säkerställa effektivt arbete är det viktigt att andra aktörer och utvecklingsarbeten identifieras samt hur utmaningarnas uppdrag förhåller sig till övriga stödstrukturer eller arbeten. Arbetsgrupperna ska även följa upp och utvärdera gjorda överenskommelser. Regelbunden rapportering om aktiviteter och måluppfyllelse sker till beredningsgruppen. 17 (20)

18 BILAGA 1 Utmaningarnas historik från år 2009 Nedan redovisas en samlad genomgång per utmaning över de resultatmål som funnits över tid. Samt motiven till gjorda förändringar. Sårbara familjen Validerade frågeformulär för elevhälsans hälsosamtal ska vara klara och tas i bruk höstterminen Målet uppnåddes, elevhälsodatabas ELSA har byggt upp. Alla föräldrar i länet med barn i åldern 0-18 år ska erbjudas föräldrastöd innan utgången av Delmål 1: Ökad samverkan kring föräldrastöd mellan aktörer vars verksamhet riktar sig till föräldrar. - Delmål 2: Ökat antal hälsofrämjande arenor och mötesplatser för föräldrar. - Delmål 3: Ökat antal föräldrastödsaktörer med utbildning i hälsofrämjande metoder och universella evidensbaserade föräldrastödsprogram. Målet är inte mätbart. En Vägledning för föräldrastöd har tagits fram. Vägledningen ger en översikt av kommunernas och landstingets föräldrastöd. Andelen som är behöriga att söka till gymnasieutbildning efter avslutad åk 9 ska öka från 90 % (2010) till 97 % (2015). Målet ej uppnått 2015, nytt årtal för måluppfyllelse, Psykisk hälsa Andelen kvinnor år med nedsatt psykisk hälsa ska minska från 36 % år 2008 till 30 % år Målet är uppnått. Andelen män år med nedsatt psykisk hälsa ska minska från 18 % år 2008 till 15 % år Målet är ännu inte uppnått. 18 (20)

19 Riskbruk och riskbeteende Resultatmålen har ändrats över tid. Ändringarna beror dels på aktuellt kunskapsläge samt utvecklingen av datakällor och indikatorer, dels som ett mått på hur framgångsrikt arbetet bedrivits. Övervikt resultatmål 2009 Andelen överviktiga barn (vid 5,5 års ålder) ska minska med 5 % före 2011 (18,3% år 2008). Övervikt resultatmål 2012 Andelen överviktiga barn och unga ska minska med 15 procent före Mätningar sker i åldrarna 5 ½ år (18.3% 2009, 20,5% 2011) och 10 år (28 % 2011). Karies bland barn och ungdomar i Värmland ska minska. Utgångsvärdet baseras på 2011 års statistik (3-åringar 5 %, 6-åringar 20 %, 12-åringar 28 %). Målet är inte nått. Från 2013 föreslås mätning vid 12 års ålder. (treåringar inte har fått alla tänder och i sexårsåldern ersätts mjölktänder med permanenta tänder). Övervikt resultatmål 2015 Andelen överviktiga barn och unga ska minska med 15 procent före Mätningar sker i åldrarna 5 ½ år (18.3% 2009, 20,5% 2011) och 10 år (28 % 2011). Målet ej uppnått inför 2015, nytt årtal, 2019 sätts för måluppfyllelse. HIV och sexuellt överförbara infektioner (STI) resultatmål 2009 Konstaterade fall av klamydia åldern år, oavsett kön, ska understiga 2 fall per invånare år HIV och sexuellt överförbara infektioner (STI) resultatmål 2012 Konstaterade fall av klamydia åldern år, oavsett kön, ska understiga 2 fall per invånare år 2014 (3,9/år 2011). Målet är inte nått. Omformuleras 2013 för att förenkla användningen och tolkning av nationella och regionala data. Tobak resultatmål 2009 Halvering till år 2014 av andelen ungdomar i gymnasiets första årskurs som röker eller snusar (5,5 %). Tobak resultatmål 2012 År 2014 uppgår andelen ungdomar i gymnasiets första årskurs som röker eller snusar till högst 6 % (utgångsläge %). Tobak resultatmål 2014 År 2015 bör samtliga Värmlands kommuner ha beslutat om rökfri arbetstid inom all kommunal verksamhet. 19 (20)

20 Målet ej uppnått, nytt årtal, 2016 sätts för måluppfyllelse. Nytt mål införs ang. policy för tobaksfri skoltid. År 2014 uppgår andelen ungdomar i gymnasiets första årskurs som röker eller snusar till högst 6 % (utgångsläge %). Målet ej uppnått nytt årtal, 2019, sätts för måluppfyllelse Alkohol resultatmål 2009 Andelen ungdomar i gymnasiets årskurs 1 med missbruk av alkohol ska halveras till Målet omformulerades Allt alkoholbruk under 18 år kan vara ett riskbruk eller ett missbruk. Alkohol resultatmål 2012 Andelen ungdomar i gymnasiets första årskurs som aldrig har druckit alkohol ska öka från 33 % (2011) till 50 % (2018). Droger resultatmål 2014 År 2017 har andelen ungdomar i gymnasiets första årskurs som provat narkotika minskat till 2 % för att 2019 ha minskat till 0 % (utgångsläge %). Införs ett delmål: minskning till 2 % år Äldres hälsa från 2009 Antalet fallskador bland personer 65 år och äldre ska minska från 73/1000 år 2007 till 65/1000 år Nationell statistik ändrade åldersintervaller. De mätningar som redovisas för Värmland är att antalet fallskador 80 år och äldre uppgick till 52/1000 år 2008 och 56/ Negativa effekter av läkemedelsanvändning hos äldre så som ökad fallrisk och förvirring ska minska men också att inte underbehandla om behov finns. - Vid seminariet 2009 sattes inga mätbara mål varför ingen uppföljning kan göras. Dock har samtliga aktiviteter genomförts. God vård i livets slutskede resultatmål 2014 Att minst 60 % av förväntade dödsfall har brytpunktssamtal genomförts. Förändringar görs främst med anledning av nationell satsning Sammanhållen vård för de mest sjuka äldre nu övergått i ordinarie regional verksamhet. Preventivt arbetssätt resultatmål 2014 Att 90 % av personer i särskilt boende får en riskbedömning (undernäring, fall, trycksår och dålig munhälsa). Alla kommuner ska ligga under genomsnittet vad gäller fallolyckor för 80 år och äldre. Förändringar görs främst med anledning av nationell satsning Sammanhållen vård för de mest sjuka äldre nu övergått i ordinarie regional verksamhet. 20 (20)