Remiss till klass- och elevråd september Likabehandlingsplanen. inslag

Transkript

1 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Skytteholmsskolan i Solna Årlig plan gällande likabehandling i skola årskurs F-9 och fritidshem. Gäller under perioden augusti 2015-augusti 2016 SKYTTEHOLMSSKOLANS VISION Skytteholmsskolans devis är "Med trygghet, lust och kunskap bygger vi en framtid för alla våra barn och ungdomar" vilket märks i personalens engagemang och kreativitet samt i elevernas resultat och sociala utveckling. Vi strävar efter arbetsro, vänligt bemötande och ett demokratiskt arbetssätt. Hos oss förbereds eleverna för ett livslångt lärande. LIKABEHANDLINGSPLANENS ÅRSHJUL MÅNAD UPPGIFT AKTIVITET augusti Fastställa och förankra Remiss till klass- och elevråd september Likabehandlingsplanen Remiss till föräldraråd Publicera på skolans hemsida oktober december Förankra normer och värdegrund Ingår i undervisningen som ett naturligt inslag mars Trygghetsenkät bland elever Trygghetsenkät enligt Friends modell används som kartläggning för att få reda på vad eleverna upplever som trygga respektive otrygga miljöer april Utvärdera likabehandlingsplanen Inom ramen för APT utvärderar vi föregående läsårs arbete samt kommer med förslag till främjande och förebyggande likabehandlingsarbete maj juni Revidera och färdigställa Likabehandlingsplanen Likabehandlingsteamet och inom ramen för APT augusti Se högst upp september Denna plan kommer att utvärderas: april 2016

2 SID 2 (10) LIKABEHANDLINGS-ÅRSHJUL Förebyggande insatser och avstämningar: åk När Vad Ansvarig Uppföljning F- 9 Höstterminens start 4 Höstterminens start 7-9 Höstterminens start F- 9 F- 9 Fadderverksamhet: -3:or som faddrar för F:er -4:or som faddrar för 1:or -5:or som faddrar för 2:or -6:or som faddrar för 3:or -7:or som faddrar för 4:or -8:or som faddrar för 5:or -9:or som faddrar för 6:or Baserad på vänskapsrelationer ur världens viktigaste bok Under valfri lektion ha introduktion till mellanstadiet, med bl.a. kamratskap och hur man är en god elev -Äldre elev kan vara behjälplig med att berätta om sin upplevelse och tips/råd Skolstart, med bl.a. uppföljning av klassens kamratskap och hur man är en god elev Mentor och Klasslärare Skolsköterska / Mentor/ Mentor Aug Genomgång av skolans regler för trygghet och arbetsro Mentor Terminsslut EHT/Mento r Kontinuerligt vid mentorsträffa r 1 gång/vecka Sep Utvecklingssamtal med vårdnadshavare och elev Mentor Arbetslag och ev EHT F- 9 Sep Remiss av likabehandlingsplanen till elever och vårdnadshavare med möjlighet till input från elever Mentor 8, V. 41 Jobbmentor: Eleverna får besök av yrkesverksamma Kurator/Ment SYV/ Rektor 9 9/10 och får delta i Workshops or/syv F,2 HT-VT Hälsosamtal Skolsköterska EHT 4,8 9 HT/VT Individuella (motiverande) samtal med SYV SYV Vid behov aktuell lärare

3 SID 3 (10) F- 9 VT Utvecklingssamtal Mentor Arbetslag och ev EHT 5 Februari Tema: Hot/våld/maktlekar Ca 3 tillfällen: -vad är våld, hur kan det kännas att bli utsatt samt begrepp som gatuvåld, familjevåld och familjehemligheter. 5, 8 EHT/ Likabeh.team VT Åk 8 har prov-lektion i moderna språk för åk 5. Lärare/ Mentor 6 VT Samtal med eleverna om hur man bemöter varandra, Identitet, självkänsla/självförtroende. Eleverna får bestämma gruppernas utformning 7 Feb - april Tema: Narkotika/Alkohol i samarbete med bl a soc, polisen när de har möjlighet att delta. 8 VT Tema: Sex- och samlevnad, ämnesövergripande arbete i samarbete med ungdomsmott. Samtal även kring olika familjekonstellationer 9 VT Tema: medmänsklighet och samlevnad. Mänskliga rättigheter och förhållningssätt mot medmänniskor. Tema utifrån klassens behov Skolskt/Kurat or/ Mentor/EHT / Mentorer, undervisande lärare/ EHT/ Ämneslärare/ EHT/ Mentor/EH T/ Mentor Mentor

4 SID 4 (10) UTVÄRDERING FRÅN FÖRRA LÄSÅRET Skytteholmsskolan har under läsåret haft en levande likabehandlingsplan. Likabehandlingsarbetet har fortgått i det dagliga arbetet bland annat genom samtal och diskussioner som ingår i undervisningen som ett naturligt inslag. En trygghetsvandring har gjorts med eleverna i åk F-3 i syfte att skapa delaktighet i hur vi på skolan kan främja trivsel och trygghet. Åk F-3 har arbetat med åldersblandade grupper och samarbetsövningar samt haft tjejoch killgrupper där vi arbetat med hur man visar sig själv och andra respekt. Årskurs 6 har arbetat med material från No Hate om näthat. Eleverna har arbetat med fem korta övningar kopplade till skolans värdegrunds- och demokratiuppdrag. De har fått göra värderingsövningar, lyssna på poddar, analysera fallexempel och diskutera utifrån förberedda frågor. Ordningsreglerna har reviderats på skol- och klassråd. Elevrådet åk 7-9 organiserade ett event för åk 4-9 på FN-dagen med inslag av föreläsningar, workshop och diskussioner utifrån material från Friends. F-3 hade en FN-dag då vi genomförde en frivillig insamling till förmån för ett barnhem i Kamuli distriktet i Uganda där en av skolans pedagoger tidigare volontärarbetet. En film visades för eleverna från barnhemmet och senare under våren gjordes en uppföljning då eleverna fick se en film från barnhemmet när de fick ta emot gåvorna. Fadderverksamhet har förekommit mellan åk 4-6 och 7-9 på vissa språkoch NO-lektioner samt även mellan 6S och 3N. En läxpolicy har utformats där elever har fått ge sina synpunkter. Rastvärdsschemat har anpassats för att öka elevernas trygghet. Åk 4-6 har arbetat med Världens viktigaste bok. DEFINITIONER OM LIKABEHANDLING Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för Skytteholmsskolans arbete mot kränkande behandling enligt Skollagen (6 kap) samt mot diskriminering enligt Diskrimineringslagen. Planen gäller både för skolan och fritidshemmet. Vad innebär trakasserier? Det kan vara trakasserier om någon säger nedsättande saker till någon i skolan. Eller blir behandlad respektlöst. Trakasserier kan inträffa en gång eller förekomma vid upprepade tillfällen. Vad innebär kränkande behandling? Att bli behandlad illa en eller flera gånger, att få kränkande kommentarer eller att utsättas för mobbning definieras som kränkande behandling. Den som blir utsatt upplever sig kränkt av ord eller beteenden. Det är eleven som avgör om en handling är oönskad eller kränkande.

5 SID 5 (10) Kränkningar kan vara synliga och lätt upptäckbara likväl som de kan vara dolda och subtila som t.ex. utfrysning. De kan äga rum inte bara under den tid och plats där verksamhet pågår utan även via dator och mobiltelefon t ex via e-post, olika chattsidor, sms och mms. Vad innebär diskriminering? Att bli diskriminerad p.g.a. kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder innebär att bli särbehandlad eller missgynnad på ett icke önskvärt sätt. Skolan har i uppdrag att förebygga, förhindra och agera vid all form av diskriminering. Diskriminering kan ske direkt, indirekt och genom att någon ger order eller instruktioner att diskriminera. De 6 diskrimineringsgrunderna Kön och könsöverskridande identitet eller uttryck Diskrimineringsgrunden innebär att en person inte får diskrimineras på grund av att man är man eller kvinna samt om någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Etnisk tillhörighet Diskrimineringsgrunden innebär att en person inte får diskrimineras på grund av sin nationalitet eller sitt etniska ursprung, sin hudfärg eller annat liknande förhållande. Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringsgrunden innebär att en person inte får diskrimineras på grund av sin religion eller sin trosuppfattning. Funktionsnedsättning Diskrimineringsgrunden innebär att en person inte får diskrimineras på grund av att man har varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar i sin funktionsförmåga. Sexuell läggning Diskrimineringsgrunden innebär att en person inte får diskrimineras på grund av sin sexuella läggning (homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning). Ålder Diskrimineringsgrunden innebär att en person inte får diskrimineras på grund av sin ålder. Skolans roll Normer och värderingar präglar hela samhället. Skolan har en viktig uppgift att förhindra och motverka trakasserier, kränkande behandling och diskriminering. Skolan har även till uppgift att främja likabehandling så att eleverna blir demokratiska och toleranta medborgare. Skytteholmsskolan strävar efter att ge alla elever och personal samma möjligheter och ansvar. FRÄMJANDE ARBETE vi på skytteholmsskolan strävar mot att: Visa varandra respekt och använda ett vårdat språk. Alla elever kontinuerligt har diskussioner och värderingsövningar kring frågor om genus, kön, sexualitet och jämställdhet i syfte att stärka elevernas normkritiska förhållningssätt.

6 SID 6 (10) Alla elever ska ha samma möjligheter oavsett hudfärg, kultur eller etnisk tillhörighet. Ingen skall bli diskriminerad. Alla elevers rätt att inte bli kränkt pga. sin religiösa tillhörighet eller trosuppfattning värnas. Detta innebär att man inte kan be elev att obligatoriskt närvara under högtider eller skolavslutningar som har en konfessionell prägel utan skolan ska då erbjuda annat alternativ. Alla elever ska ha bästa möjliga tillgång till likvärdig skolgång efter egna behov, oberoende av funktionshinder. Integrera ett HBTQH-perspektiv (homo- bi- trans- queer- hetero) i undervisningen. Vara uppmärksam på hur dessa frågor tas upp i de läromedel som används. Alla barns åsikter alltid ska mötas med största respekt oavsett ålder. Främjande insatser Vi har klassråd två gånger i månaden (i kalendariet angivna datum) där klassens sociala klimat uppmärksammas. Elevrådet uppmärksammar sociala klimatet på skolan i sin dagordning på möten. Elevrådets handledare (en av personalen) bevakar rollen som elevskyddsombud för de yngre eleverna. Vi har rastvärdar som utifrån ett separat schema cirkulerar i inom och utomhusmiljö. Könen är jämt representerade i skolans elevråd, samt i andra sammanhang. De bilder som vi publicerar på vår hemsida speglar skolans mångfald. Utöka skolans pedagogiska bibliotek med normkritisk litteratur för barn. Elevrådet 7-9 organiserar FN dagen för åk 4-9. Vi reviderar skolans ordningsregler. Att aktivt arbeta för att öka förståelsen för olika typer av funktionshinder, t.ex. genom att ha temadagar, göra studiebesök, att träffa personer som berättar om sina funktionshinder. Samtal om värderingar och normer kring sexualitet och könsroller ingår som en del av skolarbetet. FÖREBYGGANDE ARBETE Kartläggningsmetod Skytteholmsskolans trygghetsenkät genomförs i åk F-3. Elever i åk 4-9 har svarat på en trygghetsenkät enligt Friends modell. Syftet med enkäterna är att få reda på vad eleverna upplever som trygga respektive otrygga miljöer för att sedan utifrån resultatet kunna jobba vidare på att få våra elever att trivas och känna sig trygga i skolan. Sammanställning av trygghetsenkät Analys av trygghetsenkät åk F-3 vt Svarsfrekvens 365 elever av 400. Trygghet Många elever uttrycker att det finns platser i skolan som de inte känner sig trygga vid. Dessa platser är följande: Fotbollsplanen

7 SID 7 (10) Vid containrarna Staketet vid cykelstället Klätterställningen Kapphallen Vid högstadiet där tonåringarna är Matsalen Åtgärder Planera rastvaktschemat utifrån att det finns extra vuxen närvaro runt dessa platser där eleverna upplever att de känner sig otrygga. Genomföra en trygghetsvandring i början av varje termin med uppföljning och åtgärder. Elevrådet F-3 startar ett samarbete med elevrådet 4-6 och 7-9. Fadderverksamhet upprättas mellan åk 3 och F samt mellan åk 6 och åk 3. Utsatthet Ca 37% av eleverna uppger att de känner sig utsatta av någon i skolan. Åtgärder Starta varje läsår med en värdegrundsvecka där syftet är att lära känna varandra. Utbilda personalen i de 6 diskrimineringsgrunderna. Elevrådet stämmer av hur situationen ser ut i november. Arbeta kontinuerligt i klasserna med skolans regler och värdegrund. Fadderverksamhet och åldersintegrerade aktiviteter under fritidsverksamheten. Styrda lekar som främjar samarbete och respekt för och mellan varandra. Analys av trygghetsenkät åk 4-9 vt Svarsfrekvens 265 elever av 328 Trygghet Platser elever kan känna sig otrygga på är följande: 1. Toaletter 2. Omklädningsrum 3. Korridor 4. Matsal 5. Internet 6. Skolgård 7. Idrottshall 8. klassrum (ordnade från mest otrygga plats till minst otrygga)

8 SID 8 (10) Åtgärder Byta lås på toalettdörrarna då elevernas känsla av otrygghet baserades på dåliga lås. Planera rastvärdsschemat så att eleverna ska kännas sig tryggare även vid dessa platser. Arbeta i samtliga klasser med material från No Hate eller liknande om näthat på sociala medier. Skapa fadderverksamhet mellan yngre och äldre elever i syfte att yngre elever ska känna sig tryggare med de äldre samt att äldre elever får ta ansvar för de yngre. Utsatthet 30% av eleverna i åk 4-6 och 22% av eleverna i åk 7-9 uppger att de någon gång under det senaste året blivit kränkta av någon på skolan. Åtgärder Arbeta kontinuerligt i klassen med värdegrundsarbete. Göra kontinuerliga enkäter, undersökningar och samtal med eleverna för att fånga upp hur eleverna upplever sin trivsel på skolan. Vid varje utvecklingssamtal fråga hur eleven trivs i skolan/klassen. Ta upp frågan gällande kränkande behandling/ likabehandling vid varje Arbetslags/EHT möte. Sätta tydliga gränser för ett oacceptabelt beteende genom att tydliggöra vem man vänder sig till om något hänt. Göra arbetet med vad som händer om en elev blir kränkt känt för alla elever och vårdnadshavare. Vara vaksam mot språkbruk som kan verka kränkande eller nedlåtande pga. sexualitet, religion eller trosuppfattning. Nolltolerans mot skojbråk. Tydliga mål för årets arbete Alla ska känna sig trygga på raster, på toaletter, i omklädningsrum och i matsalen. Ha ett fungerande faddersystem mellan yngre och äldre elever. Främjande arbete som del av skoldagen (lösningsinriktad pedagogik och breddad kompetens inom normkritik). Synliggöra likabehandlingsplanen, få med eleverna och skapa ett intresse för de här frågorna. Tillvarata elevernas åsikter och ge kontinuerlig återkoppling på deras förslag och synpunkter.

9 SID 9 (10) ÅTGÄRDANDE ARBETE Rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda kränkning och diskriminering All personal är förtrogen med skolans likabehandlingsarbete som finns beskrivet i denna plan. Det finns väl inarbetade rutiner för att dokumentera och anmäla incidenter och kränkningar till skolans elevhälsoteam. Som en del av rutinen inom elevhälsoteamet går vi igenom nya incidenter och anmälningar om kränkningar samt följer upp pågående ärenden. Elevhälsoteamet sammanträder en gång per vecka och utreder ärenden enligt Solna stads riktlinjer. Elevhälsoteamets arbete syftar till att följa samtliga elevers skolgång avseende kunskapsinhämtning, medicinsk- och psykosocial hälsa. Beslut kring elever avseende detta fattas inom ramen för elevhälsoteamet. Ansvarig för besluten är rektor. Rutiner för åtgärder vid kränkning eller diskriminering mellan elever Skytteholmsskolan använder Solna stads riktlinjer och rutiner för åtgärder vid kränkande behandling. Rutiner för åtgärder vid kränkande behandling eller diskriminering från skolans/fritids personal eller ledning Skytteholmsskolan använder Solna stads riktlinjer och rutiner för åtgärder vid kränkande behandling. Rutiner vid kränkande behandling, och diskriminering för skolledare och personal i Solna Stad Arbetsgången vid kränkande behandling Vid kännedom om att kränkande behandling skett ska arbetsgången ske på följande sätt: 1. Den personal som får kännedom om att kränkning skett ska anmäla detta genom att fylla i en blankett som sedan lämnas till rektor. Uppgifter om att kränkning skett kan till exempel komma från elev, lärare, vårdnadshavare, anonym eller annan personal i verksamheten. 2. När rektor får kännedom om att kränkande behandling skett ska uppgifterna anmälas till huvudman (central förvaltning). 3. Rektor avgör om inkommen anmälan behöver utredas ytterligare med åtgärder eller om händelsen kan anses utagerad och avslutad. Om fler elever blivit utsatta i aktuell händelse ska anmälan och utredning upprättas för respektive elev. Ärendet kan avslutas om kränkningen var av mildare form och om det var en engångsföreteelse. Rektor eller ansvarige för utredningen ska kontakta vårdnadshavare för berörda elever och informera om vad som hänt och hur skolan arbetar med händelsen. 4. Vid allvarligare form av kränkning eller vid upprepad kränkning ska rektor utse ansvarig personal som ska utreda omständigheterna i det aktuella fallet och sätta in åtgärder. Detta görs genom att fylla i en blankett. I detta skede är det viktigt att se till att händelsen blir utredd i den utsträckning att rektor kan få en helhetsbild av vad som hänt. Utredning ska genomföras även om elever eller vårdnadshavare uppger att de inte vill att händelsen ska utredas. 5. Rektor ansvarar för genomföra åtgärder som leder till att kränkningarna upphör och blir varaktigt lösta. Det är inte tillfredställande att åtgärderna leder till att kränkningen upphör tillfälligt. Uppföljning av händelsen ska ske i den utsträckning att man kan säkerställa att den elev som blivit utsatt inte blir utsatt.

10 SID 10 (10) 6. Ansvarig personal för utredning om kränkande behandling ska följa upp och utvärdera insatta åtgärder minst 1 gång per vecka i två veckor. Detta ska genomföras med den elev som blivit utsatt och den/de elever som utfört kränkningen. Uppföljning och utvärdering ska dokumenteras. Om det framkommer vid uppföljning att kränkningarna upphört kan ärendet avslutas. Om inte, ska nya åtgärder sättas in för att se till att kränkningen upphör. Det är viktigt att se över hela skolsituationen för den som blir utsatt och de som utsätter. Samarbeta med berörda lärare och EHT/rektor och kartlägg elevens (den som utsätter och den som blir utsatt) skolsituation. Om det i utredningen framkommer att eleven har andra svårigheter i sin skolsituation ska eleven utredas för särskilt stöd och åtgärder antecknas i åtgärdsprogram. Använd disciplinära åtgärder om grund föreligger. Med hjälp av flera åtgärder finns större möjligheter att stoppa pågående kränkningar. Rektor ska varje vecka sammanställa och gå igenom de anmälningar och utredningar som lämnats in. Detta för att kartlägga om det finns något mönster bland utsatta elever som inte uppmärksammats tidigare. Om rektor vid genomgång får fram uppgifter om upprepad kränkning ska åtgärder vidtas omgående enligt ovanstående rutiner. Rektor ska varje månad återrapportera antal utredningar som genomförts efter inkommen anmälan om kränkande behandling till huvudman. I återrapporteringen ska det även framgå om ärendet avslutats eller om det fortfarande pågår. Förvaltningschefen ansvarar för att följa upp skolornas åtgärdande arbete vid kännedom att elev blivit utsatt för kränkande behandling.