LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT

Transkript

1 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING OCH DISKRIMINERING Årlig plan gällande likabehandling i skola årskurs F-9 och fritidshem. SKYTTEHOLMSSKOLANS VISION Skytteholmsskolans devis är "Med trygghet, lust och kunskap bygger vi en framtid för alla våra barn och ungdomar" vilket märks i personalens engagemang och kreativitet samt i elevernas resultat och sociala utveckling. Vi strävar efter arbetsro, vänligt bemötande och ett demokratiskt arbetssätt. Hos oss förbereds eleverna för ett livslångt lärande. SKYTTEHOLMSSKOLAN I SOLNA LÄSÅRET

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 LIKABEHANDLINGSPLANENS ÅRSHJUL 2 UTVÄRDERING FRÅN FÖRRA LÄSÅRET DEFINITIONER OM LIKABEHANDLING 4 VAD INNEBÄR TRAKASSERIER? 4 VAD INNEBÄR KRÄNKANDE BEHANDLING? 4 VAD INNEBÄR DISKRIMINERING? 4 DE 7 DISKRIMINERINGSGRUNDERNA 4 SKOLANS ROLL 4 FRÄMJANDE ARBETE 5 FRÄMJANDE INSATSER 5 FÖREBYGGANDE ARBETE 6 Kartläggningsmetod 6 SAMMANSTÄLLNING AV TRYGGHETSENKÄT 6 Analys av trygghetsenkät åk F-2 vt Svarsfrekvens 216 elever av ANALYS AV TRYGGHETSENKÄT ÅK 3-6 VT SVARSFREKVENS 245 ELEVER AV Analys av trygghetsenkät åk 7-9 vt Svarsfrekvens 89 elever av TYDLIGA MÅL FÖR ÅRETS ARBETE 8 ÅTGÄRDANDE ARBETE 9 RUTINER FÖR ATT UPPTÄCKA, UTREDA OCH ÅTGÄRDA KRÄNKNING OCH DISKRIMINERING 9 1

3 LIKABEHANDLINGSPLANENS ÅRSHJUL MÅNAD UPPGIFT AKTIVITET augusti september Fastställa och förankra Likabehandlingsplanen Remiss till klass- och elevråd Remiss till föräldraråd Publicera på skolans hemsida oktober december Förankra normer och värdegrund Ingår i undervisningen som ett naturligt inslag mars Trygghetsenkät bland elever Trygghetsenkät enligt Friends modell används som kartläggning för att få reda på vad eleverna upplever som trygga respektive otrygga miljöer maj-juni Utvärdera likabehandlingsplanen Inom ramen för APT utvärderar vi föregående läsårs arbete samt kommer med förslag till främjande och förebyggande likabehandlingsarbete juni augusti september Revidera och färdigställa Likabehandlingsplanen Se högst upp DENNA PLAN KOMMER ATT UTVÄRDERAS: maj 2017 PLANEN GÄLLER UNDER PERIODEN AUGUSTI 2016-AUGUSTI 2017 Likabehandlingsteamet och inom ramen för APT 2

4 UTVÄRDERING FRÅN FÖRRA LÄSÅRET Skytteholmsskolan har under läsåret haft en levande likabehandlingsplan. Likabehandlingsarbetet har synliggjort i utbildning, regler och rutiner och fortgått i det dagliga arbetet bland annat genom samtal och diskussioner som ingår i undervisningen som ett naturligt inslag. Vi startade läsåret med en värdegrundsvecka och har kontinuerligt arbetat i klasserna med värdegrundsarbete. Efter sommaren höll stiftelsen Friends i en utbildning för all personal kring förbättringsåtgärder. Fadderverksamhet har förekommit men inte i samtliga årskurser. En plan för faddringen har utarbetats och kommer ske fortlöpande under hela läsåret 2016/2017 där alla skolans elever kommer vara delaktiga. Låsen på några av skolans toaletter har bytts ut för att öka elevernas trygghet. Under läsåret 2016/2017 kommer vi byta lås på fler toaletter. Vi har utökat skolans pedagogiska bibliotek med normkritiskt litteratur för barn. Vissa årskurser har arbetat med material från No Hate om näthat. Eleverna har arbetat med fem korta övningar kopplade till skolans värdegrunds- och demokratiuppdrag. De har fått göra värderingsövningar, lyssna på poddar, analysera fallexempel och diskutera utifrån förberedda frågor. Rastvärdsschemat har anpassats för att öka elevernas trygghet. Rastvärdarna har utifrån ett separat schema cirkulerat i inom- och utomhusmiljön. Ett antal elever har sökt och fått mentorer som de träffat på fritiden (under ett år) via Mentor som är en ideell organisation som ordnar mentorskap för ungdomar mellan år. Friendsenkäten visar att eleverna upplever att korridor och matsal blivit mer trygga platser jämfört med förra läsåret. Vi har satt upp duschväggar i fyra omklädningsrum. En trygghetsvandring har gjorts med eleverna i åk F-3 i syfte att skapa delaktighet i hur vi på skolan kan främja trivsel och trygghet. Åk F-3 har arbetat med åldersblandade grupper och samarbetsövningar samt haft tjejgrupper där vi arbetat med hur man visar sig själv och andra respekt. Ordningsreglerna har reviderats på skol- och klassråd. Elevrådet åk 7-9 organiserade ett event för åk 7-9 på FN-dagen med inslag av föreläsningar, workshop och diskussioner. En läxpolicy har utformats där elever har fått ge sina synpunkter. Åk 4-6 har arbetat med Världens viktigaste bok. Vi har satsat på lärmiljön i caféet. 3

5 DEFINITIONER OM LIKABEHANDLING På Skytteholmsskolan utgår likabehandlingsarbetet och arbetet mot kränkande behandling från skollagen, diskrimineringslagen, skolans uppdrag och värdegrund samt FN:s barnkonvention. Planen gäller både för skolan och för fritidshemmet. VAD INNEBÄR TRAKASSERIER? Det kan vara trakasserier om någon säger nedsättande saker till någon i skolan. Eller blir behandlad respektlöst. Trakasserier kan inträffa en gång eller förekomma vid upprepade tillfällen. VAD INNEBÄR KRÄNKANDE BEHANDLING? Att bli behandlad illa en eller flera gånger, att få kränkande kommentarer eller att utsättas för mobbning definieras som kränkande behandling. Den som blir utsatt upplever sig kränkt av ord eller beteenden. Det är eleven som avgör om en handling är oönskad eller kränkande. Kränkningar kan vara synliga och lätt upptäckbara likväl som de kan vara dolda och subtila som t.ex. utfrysning. De kan äga rum inte bara under den tid och plats där verksamhet pågår utan även via dator och mobiltelefon t ex via e-post, olika chattsidor, sms och mms. VAD INNEBÄR DISKRIMINERING? Att bli diskriminerad på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder innebär att bli särbehandlad eller missgynnad på ett icke önskvärt sätt. Skolan har i uppdrag att förebygga, förhindra och agera vid all form av diskriminering. Diskriminering kan ske direkt, indirekt och genom att någon ger order eller instruktioner att diskriminera. DE 7 DISKRIMINERINGSGRUNDERNA Kön Diskrimineringsgrunden innebär att en person inte får diskrimineras på grund av att hen är man eller kvinna. Könsöverskridande identitet eller uttryck Diskrimineringsgrunden innebär att en person inte får diskrimineras på grund av att hen inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Etnisk tillhörighet Diskrimineringsgrunden innebär att en person inte får diskrimineras på grund av sin nationalitet eller sitt etniska ursprung, sin hudfärg eller annat liknande förhållande. Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringsgrunden innebär att en person inte får diskrimineras på grund av sin religion eller sin trosuppfattning. Funktionsnedsättning Diskrimineringsgrunden innebär att en person inte får diskrimineras på grund av att man har varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar i sin funktionsförmåga. Sexuell läggning Diskrimineringsgrunden innebär att en person inte får diskrimineras på grund av sin sexuella läggning (homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning). Ålder Diskrimineringsgrunden innebär att en person inte får diskrimineras på grund av sin ålder. SKOLANS ROLL Skolan har en viktig uppgift att förhindra och motverka trakasserier, kränkande behandling och diskriminering. Skolan har även till uppgift att främja likabehandling så att eleverna blir demokratiska och toleranta medborgare. Vårt övergripande mål är att alla barn ska nå sin fulla potential och för att det ska ske behöver eleverna känna trivsel och trygghet i en lärande miljö. Skytteholmsskolan strävar efter att ge alla elever och personal samma möjligheter och ansvar. 4

6 I Skytteholmsskolan har vi likabehandlingsteam, bestående av lärare och delar av elevhälsan, som träffas var tredje vecka och bedriver ett målinriktat arbete för att främja likabehandling. Samverkan mellan yrkesgrupper på skolan men även mellan skolan, vårdnadshavare och elever är av stor vikt för att förhindra och motverka trakasserier, kränkande behandling och diskriminering. FRÄMJANDE ARBETE VI PÅ SKYTTEHOLMSSKOLAN STRÄVAR MOT ATT: Visa varandra respekt och använda ett vårdat språk. Alla elever kontinuerligt har diskussioner och värderingsövningar kring frågor om genus, kön, sexualitet och jämställdhet i syfte att stärka elevernas normkritiska förhållningssätt. Alla elever ska ha samma möjligheter oavsett hudfärg, kultur eller etnisk tillhörighet. Ingen skall bli diskriminerad. Alla elevers rätt att inte bli kränkt pga. sin religiösa tillhörighet eller trosuppfattning värnas. Detta innebär att man inte kan be elev att obligatoriskt närvara under högtider eller skolavslutningar som har en konfessionell prägel utan skolan ska då erbjuda annat alternativ. Alla elever ska ha bästa möjliga tillgång till likvärdig skolgång efter egna behov, oberoende av funktionsnedsättning. Integrera ett HBTQ-perspektiv (homo- bi- trans- queer) i undervisningen. Vara uppmärksam på hur dessa frågor tas upp i de läromedel som används. Alla barns åsikter alltid ska mötas med största respekt oavsett ålder. FRÄMJANDE INSATSER Vi har klassråd två gånger i månaden (i kalendariet angivna datum) där klassens sociala klimat uppmärksammas. I åk 4-9 har vi även mentorstid varje vecka. Elevrådet uppmärksammar sociala klimatet på skolan i sin dagordning på möten. Elevrådets handledare (en av personalen) bevakar rollen som elevskyddsombud för de yngre eleverna. Vi startar läsåret med en värdegrundsvecka och arbetar kontinuerligt i klasserna med värdegrundsarbete. En plan för faddringen har utarbetats och sker fortlöpande under hela läsåret 2016/2017 där alla skolans elever är delaktiga. Synliggöra likabehandlingsteamen och vilka som ingår i dessa för eleverna. Fortbildning för likabehandlingsteamen i syfte att utöka kunskaper i det grundläggande trygghetsarbetet samt öka insikter i hur vi främjar allas lika värde på vår skola. Vi har rastvärdar som utifrån ett separat schema bedriver verksamhet i inom och utomhusmiljö. Vi strävar efter att könen är jämt representerade i skolans elevråd, samt i andra sammanhang. De bilder som vi publicerar på vår hemsida speglar skolans mångfald. Utöka skolans pedagogiska bibliotek med normkritisk litteratur för barn. Elevrådet 7-9 organiserar FN dagen för åk 4-9. Vi reviderar skolans ordningsregler. Att aktivt arbeta för att öka förståelsen för olika typer av funktionsnedsättningar, t.ex. genom att ha temadagar, göra studiebesök, att träffa personer som berättar om sina funktionsnedsättningar. Samtal om värderingar och normer kring sexualitet och könsroller ingår som en del av skolarbetet. 5

7 FÖREBYGGANDE ARBETE KARTLÄGGNINGSMETOD Samtliga elever i åk F-9 och all personal har fått svara på en trygghetsenkät enligt Friends modell. Syftet med enkäterna är att få reda på vad eleverna upplever som trygga respektive otrygga miljöer för att sedan utifrån resultatet kunna jobba vidare på att få våra elever att trivas och känna sig trygga i skolan. Utbildare från Friends har även träffat representanter från årskurs 3 och uppåt där de under en gemensam workshop fördjupade sig i svaren från kartläggningen. Tillsammans med eleverna analyserade de orsakerna till resultaten samt utvecklade förslag på åtgärder för vår skola. SAMMANSTÄLLNING AV TRYGGHETSENKÄT ANALYS AV TRYGGHETSENKÄT ÅK F-2 VT SVARSFREKVENS 216 ELEVER AV 278. Trygghet En stor majoritet av eleverna svarade att de inte brukar känna sig rädda eller otrygga någonstans på skolan. Många elever uttrycker att det finns platser i skolan som de inte känner sig trygga vid. Dessa platser är följande: 1. Toaletter 2. Omklädningsrum 3. Skolgården (ordnade från mest otrygga plats till minst otrygga) Ett fåtal elever upplever följande platser som otrygga: 4. Korridor 5. Matsal 6. Klassrum 7. Kapprum Byta lås på toalettdörrarna då elevernas känsla av otrygghet baserades på dåliga lås. Informera eleverna vilka toaletter man bytt lås på. Göra en analys tillsammans med eleverna på varför dessa platser upplevs som otrygga. Genomföra en trygghetsvandring i början av varje termin med uppföljning och åtgärder. Planera rastvärdsschemat utifrån att det finns extra vuxen närvaro runt dessa platser där eleverna upplever att de känner sig otrygga. Utsatthet Ca 61% av eleverna uppger att de någon gång under det senaste året blivit kränkta av någon på skolan. Av dessa är det 63% som känt sig utsatta mer än en gång. Starta varje läsår med en värdegrundsvecka. Utbilda personalen i de 7 diskrimineringsgrunderna. Elevrådet F-3 startar ett samarbete med elevrådet 4-6 och 7-9. Arbeta kontinuerligt i klasserna med skolans regler och värdegrund. Upprätta fadderverksamhet mellan åk F och 3, åk 1 och 4 samt åk 2 och 5. Åldersintegrerade aktiviteter under fritidsverksamheten. Styrda lekar som främjar samarbete och respekt för och mellan varandra. Synliggöra likabehandlingsteamen och vilka som ingår i dessa för eleverna. Göra kontinuerliga enkäter, undersökningar och samtal med eleverna för att fånga upp hur eleverna upplever sin trivsel på skolan. 6

8 Vid varje utvecklingssamtal fråga hur eleven trivs i skolan/klassen. Ta upp frågan gällande kränkande behandling/ likabehandling vid varje Arbetslags/EHT möte. Sätta tydliga gränser för ett oacceptabelt beteende genom att tydliggöra vem man vänder sig till om något hänt. Göra arbetet med vad som händer om en elev blir kränkt känt för alla elever och vårdnadshavare. Vara vaksam mot språkbruk som kan verka kränkande eller nedlåtande pga. sexualitet, religion eller trosuppfattning. Nolltolerans mot skojbråk. ANALYS AV TRYGGHETSENKÄT ÅK 3-6 VT SVARSFREKVENS 245 ELEVER AV 303 Trygghet Platser elever kan känna sig otrygga på är följande: 1. Toaletter 2. Omklädningsrum 3. Korridor 4. Skolgård 5. Matsal (ordnade från mest otrygga plats till minst otrygga) Byta lås på toalettdörrarna då elevernas känsla av otrygghet mest baserades på dåliga lås. Informera eleverna vilka toaletter man bytt lås på. Göra en analys tillsammans med eleverna på varför dessa platser upplevs som otrygga. Planera rastvärdsschemat utifrån att det finns extra vuxen närvaro runt dessa platser där eleverna upplever att de känner sig otrygga. Utsatthet 29% av eleverna i åk 3-6 och uppger att de någon gång under det senaste året blivit kränkta av någon på skolan. Av dessa är det 31% som blivit utsatta mer än en gång. Starta varje läsår med en värdegrundsvecka. Utbilda personalen i de 7 diskrimineringsgrunderna. Elevrådet F-3 startar ett samarbete med elevrådet 4-6 och 7-9. Arbeta kontinuerligt i klasserna med skolans regler och värdegrund. Upprätta fadderverksamhet mellan åk 3 och 6, åk 4 och 7, åk 5 och 8 samt åk 6 och 9. Synliggöra likabehandlingsteamen och vilka som ingår i dessa för eleverna. Göra kontinuerliga enkäter, undersökningar och samtal med eleverna för att fånga upp hur eleverna upplever sin trivsel på skolan. Vid varje utvecklingssamtal fråga hur eleven trivs i skolan/klassen. Ta upp frågan gällande kränkande behandling/ likabehandling vid varje Arbetslags/EHT möte. Sätta tydliga gränser för ett oacceptabelt beteende genom att tydliggöra vem man vänder sig till om något hänt. Göra arbetet med vad som händer om en elev blir kränkt känt för alla elever och vårdnadshavare. Vara vaksam mot språkbruk som kan verka kränkande eller nedlåtande pga. sexualitet, religion eller trosuppfattning. Nolltolerans mot skojbråk. 7

9 ANALYS AV TRYGGHETSENKÄT ÅK 7-9 VT SVARSFREKVENS 89 ELEVER AV 124 Trygghet Platser elever kan känna sig otrygga på är följande: 1. Toaletter 2. Korridor 3. Omklädningsrum 4. Kapprum/Skåp 5. Idrottshall (ordnade från mest otrygga plats till minst otrygga) Byta lås på toalettdörrarna då elevernas känsla av otrygghet mest baserades på dåliga lås. Informera eleverna vilka toaletter man bytt lås på. Göra en analys tillsammans med eleverna på varför dessa platser upplevs som otrygga. Planera rastvärdsschemat utifrån att det finns extra vuxen närvaro runt dessa platser där eleverna upplever att de känner sig otrygga. Utsatthet 20% av eleverna i åk 7-9 uppger att de någon gång under det senaste året blivit kränkta av någon på skolan. Av dessa är det 28% som blivit utsatta mer än en gång. Starta varje läsår med en värdegrundsvecka. Utbilda personalen i de 7 diskrimineringsgrunderna. Elevrådet F-3 startar ett samarbete med elevrådet 4-6 och 7-9. Arbeta kontinuerligt i klasserna med skolans regler och värdegrund. Upprätta fadderverksamhet mellan åk 4 och 7, åk 5 och 8 samt åk 6 och 9. Synliggöra likabehandlingsteamen och vilka som ingår i dessa för eleverna. Göra kontinuerliga enkäter, undersökningar och samtal med eleverna för att fånga upp hur eleverna upplever sin trivsel på skolan. Vid varje utvecklingssamtal fråga hur eleven trivs i skolan/klassen. Ta upp frågan gällande kränkande behandling/ likabehandling vid varje Arbetslags/EHT möte. Sätta tydliga gränser för ett oacceptabelt beteende genom att tydliggöra vem man vänder sig till om något hänt. Göra arbetet med vad som händer om en elev blir kränkt känt för alla elever och vårdnadshavare. Vara vaksam mot språkbruk som kan verka kränkande eller nedlåtande pga. sexualitet, religion eller trosuppfattning. Nolltolerans mot skojbråk. TYDLIGA MÅL FÖR ÅRETS ARBETE Alla ska känna sig trygga på raster, på toaletter, i omklädningsrum och i korridor. Ha ett fungerande faddersystem mellan yngre och äldre elever. Främjande arbete som del av skoldagen (lösningsinriktad pedagogik och breddad kompetens inom normkritik). Synliggöra likabehandlingsplanen och likabehandlingsteamen, få med eleverna och skapa ett intresse för de här frågorna. Tillvarata elevernas åsikter och ge kontinuerlig återkoppling på deras förslag och synpunkter. 8

10 ÅTGÄRDANDE ARBETE RUTINER FÖR ATT UPPTÄCKA, UTREDA OCH ÅTGÄRDA KRÄNKNING OCH DISKRIMINERING All personal är förtrogen med skolans likabehandlingsarbete som finns beskrivet i denna plan. Det finns väl inarbetade rutiner för att dokumentera och anmäla incidenter och kränkningar till skolans elevhälsoteam. Som en del av rutinen inom elevhälsoteamet går vi igenom nya incidenter och anmälningar om kränkningar samt följer upp pågående ärenden. Elevhälsoteamet sammanträder en gång per vecka och utreder ärenden enligt Solna stads riktlinjer. Elevhälsoteamets arbete syftar till att följa samtliga elevers skolgång avseende kunskapsinhämtning, medicinsk- och psykosocial hälsa. Beslut kring elever avseende detta fattas inom ramen för elevhälsoteamet. Ansvarig för besluten är rektor. Rutiner för åtgärder vid kränkning eller diskriminering mellan elever samt från skolans/fritids personal eller ledning Skytteholmsskolan använder Solna stads riktlinjer och rutiner för åtgärder vid kränkande behandling. Rutiner vid kränkande behandling, och diskriminering för skolledare och personal i Solna Stad Vid kännedom om att kränkande behandling skett ska arbetsgången ske på följande sätt: 1. Den personal som får kännedom om att kränkning skett är skyldig att skyndsamt anmäla detta genom att fylla i en blankett som sedan lämnas till rektor. Personal är ansvarig att inhämta uppgifter på så sätt att man kan få en helhetsbild av vad som har hänt för att eventuellt sätta in åtgärder så att kränkningen upphör. Den personal som får kännedom om att kränkande behandling skett är således ansvarig för att utreda uppgifterna. Uppgifter om att kränkning skett kan till exempel komma från elev, lärare, vårdnadshavare, anonym eller annan personal i verksamheten. 2. När rektor får kännedom om att kränkande behandling skett ska uppgifterna anmälas till huvudman (central förvaltning). 3. Rektor avgör om inkommen anmälan behöver utredas ytterligare med åtgärder eller om händelsen kan anses utagerad och avslutad. Om fler elever blivit utsatta i aktuell händelse ska anmälan och utredning upprättas för respektive elev. Ärendet kan avslutas om kränkningen var av mildare form och om det var en engångsföreteelse. Rektor eller ansvarige för utredningen ska kontakta vårdnadshavare för berörda elever och informera om vad som hänt och hur skolan arbetar med händelsen. 4. Vid allvarligare form av kränkning eller vid upprepad kränkning ska rektor utse ansvarig personal som ska utreda omständigheterna i det aktuella fallet och sätta in åtgärder. Detta görs genom att fylla i en blankett. I detta skede är det viktigt att se till att händelsen blir utredd i den utsträckning att rektor kan få en helhetsbild av vad som hänt. Utredning ska genomföras även om elever eller vårdnadshavare uppger att de inte vill att händelsen ska utredas. 5. Rektor ansvarar för att genomföra åtgärder som leder till att kränkningarna upphör och blir varaktigt lösta. Det är inte tillfredställande att åtgärderna leder till att kränkningen upphör tillfälligt. Uppföljning av händelsen ska ske i den utsträckning att man kan säkerställa att den elev som blivit utsatt inte blir utsatt. 6. Ansvarig personal för utredning om kränkande behandling ska följa upp och utvärdera insatta åtgärder minst 1 gång per vecka i två veckor. Detta ska genomföras med den elev som blivit utsatt och den/de elever som utfört kränkningen. Uppföljning och utvärdering ska dokumenteras. Om det framkommer vid uppföljning att kränkningarna upphört kan ärendet avslutas. Om inte, ska nya åtgärder sättas in för att se till att kränkningen upphör. Det är viktigt att se över hela skolsituationen för den 9

11 som blir utsatt och de som utsätter. Samarbeta med berörda lärare och EHT/rektor och kartlägg elevens (den som utsätter och den som blir utsatt) skolsituation. Om det i utredningen framkommer att eleven har andra svårigheter i sin skolsituation ska eleven utredas för särskilt stöd och åtgärder antecknas i åtgärdsprogram. Använd disciplinära åtgärder om grund föreligger. Med hjälp av flera åtgärder finns större möjligheter att stoppa pågående kränkningar. Rektor ska varje vecka sammanställa och gå igenom de anmälningar och utredningar som lämnats in. Detta för att kartlägga om det finns något mönster bland utsatta elever som inte uppmärksammats tidigare. Om rektor vid genomgång får fram uppgifter om upprepad kränkning ska åtgärder vidtas omgående enligt ovanstående rutiner. Rektor ska varje månad återrapportera antal utredningar som genomförts efter inkommen anmälan om kränkande behandling till huvudman. I återrapporteringen ska det även framgå om ärendet avslutats eller om det fortfarande pågår. Förvaltningschefen ansvarar för att följa upp skolornas åtgärdande arbete vid kännedom att elev blivit utsatt för kränkandebehandling. 10