Nationell fördjupning Att stärka barn- och föräldraperspektivet i missbruks- och beroendevården

Transkript

1 kunskap till praktik Nationell fördjupning Att stärka barn- och föräldraperspektivet i missbruks- och beroendevården Ett arbetsmaterial för att komma vidare Nationell fördjupning - Barn- och föräldraperspektiv.indd :53:10

2 Nationell fördjupning - Barn- och föräldraperspektiv.indd :53:10

3 Innehållsförteckning Bakgrund 5 Nationell fördjupningskurs 7 Fördjupningskursens upplägg 8 Tillfälle 1 10 Tillfälle 2 17 Tillfälle 3 22 Tillfälle 4 28 Tillfälle 5 35 Tillfälle 6 40 Bilaga 1. Lagtexter 41 Bilaga 2. Checklista för kartläggning av barns situation 44 Bilaga 3. BBIC triangeln 46 Bilaga 4. Inspelade föreläsningar 47 stockholm Nationell fördjupning - Barn- och föräldraperspektiv.indd :53:10

4 Nationell fördjupning - Barn- och föräldraperspektiv.indd :53:10

5 Bakgrund Kunskap till praktik är ett utvecklingsarbete som startade i maj 2008 inom Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) som syftar till att, med utgångspunkt i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård (2007) förbättra den svenska missbruks- och beroendevården. Målet är att alla personer som har behov av samhällets insatser för alkohol- eller narkotikarelaterad problematik ska få bästa möjliga vård. Kunskap till praktik vill tillsammans med kommuner och landsting/regioner arbeta för att: Utveckla vårdkedjor så att nödvändiga behandlings- och rehabiliteringsinsatser kan erbjudas på lokal nivå. All personal har kompetens att utföra sina arbetsuppgifter i enlighet med befintlig kunskap, bland annat de nationella riktlinjerna. Ansvarsfördelningen mellan socialtjänst, primärvård, beroendevård och psykiatri blir tydlig. Samverkan mellan de olika aktörerna förbättras. Brukarmedverkan stärks. En evidensbaserad praktik utgörs av en sammanvägning av tre delar: Bästa möjliga vetenskapliga underlag. Brukarnas erfarenheter och önskemål. Professionell erfarenhet och yrkeskunskap. Kurser inom ramen för Kunskap till praktik I syfte att ge en samlad, aktuell och gemensam kunskapsbas till olika aktörer och därigenom bidra till att de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård får genomslag i praktiken har Kunskap till praktik tillsammans med en expertgrupp utformat en nationell baskurs omfattande fyra dagar. Denna baskurs genomförs lokalt i länen med en gemensam grund i föreläsningar som spelats in av forskare, lärare och praktiker som var och en är expert inom sitt ämnesområde. För personer som deltagit i den nationella baskursen under alla fyra dagar finns de inspelade föreläsningarna, bildspel som pdf-filer samt arbetsmaterial att tillgå på projektplatsen fortbildning Kunskap till praktik. Här finns också dokument som beskriver innehåll och syfte med fortbildningen. Ann Gotting-Veide, utredningssekreterare i Kunskap till praktik, har administrerat arbetet i expertgruppen och samordnat arbetet med inspelningar av föreläsningar. nationell fördjupning att stärka barn- och föräldraperspektivet i missbruks- och beroendevården 5 Nationell fördjupning - Barn- och föräldraperspektiv.indd :53:10

6 bakgrund I expertgruppen som har letts av Gunborg Brännström, projektchef i Kunskap till praktik, ingår följande personer: Karin Alexandersson, Dalarnas forskningsråd Stefan Borg, tidigare anställd vid Beroendecentrum, Stockholm Jan Brännström, Utvecklings- och fältforskningsenheten, Umeå socialtjänst Claudia Fahlke, Göteborgs Universitet Johan Franck, Beroendecentrum Stockholm, samt tidigare anställd vid Centrum för psykiatriforskning Arne Gerdner, Hälsohögskolan Jönköping, och Mittuniversitetet Östersund Håkan Jenner, Linnéuniversitetet Mikael Johansson, Hammarö kommun Annika Nordström, Regionförbundet Västerbotten Carl Gustaf Olofsson, Psykiatriska kliniken, Skellefteå Lars Oscarsson, Ersta Sköndals Högskola, Örebro Universitet Anette Skårner, Göteborgs Universitet Fredrik Spak, Göteborgs Universitet Annica Westling, Strängnäs kommun Agneta Öjehagen, Lunds Universitet Som en komplettering till den nationella baskursen har expertgruppen utarbetat sju fördjupningskurser. En av dem handlar om att stärka barn- och föräldraperspektivet i missbruks- och beroendevården. Innehållet i denna fördjupningskurs har utarbetats av en arbetsgrupp som letts av Christina Scheffel Birath, Beroendecentrum Stockholm. I arbetsgruppen ingick Viveca Sundelin-Wahlström, Uppsala universitet, Heljä Pihkala, Västerbottens läns landsting, Charlotte Skawonius, Praktik, lärande och utveckling i samspel, PLUSS, Stockholms stad, Gun Lannerström, Eleonoragruppen och Kjerstin Bergman, Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Fördjupningskurserna riktar sig, något snävare än baskursen, till målgrupper med behov av särskild kunskap i något/några områden och har olika karaktär och omfattning. Till varje kurs finns ett studiematerial vars syfte är att bidra till fortsatt diskussion och utveckling av arbetet lokalt. Ett krav för att ta del av fördjupningskurserna är att man har gått baskursen. Den aktuella fördjupningskursen om stärkt barn- och föräldraperspektiv i missbruks- och beroendevården utgör dock ett undantag från den regeln eftersom baskursen inte tar upp detta område. 6 nationell fördjupning att stärka barn- och föräldraperspektivet i missbruks- och beroendevården Nationell fördjupning - Barn- och föräldraperspektiv.indd :53:10

7 Nationell fördjupningskurs Att stärka barn- och föräldraperspektivet i missbruks- och beroendevården Vision Visionen med fördjupningskursen är att alla barn till föräldrar med missbruk eller beroende blir uppmärksammade och får det skydd, stöd och den hjälp som de har behov av. Vidare är visionen att all personal som träffar personer med missbruk eller beroende samtidigt ska ha fokus på såväl barn som på föräldraskap och familjens betydelse. För att nå visionen ska all personal som i sin verksamhet möter patienter/klienter med barn ha god kunskap om hur förälders eller likställds missbruk eller beroende kan påverka föräldraförmågan. Målgrupp Personal verksamma inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, frivilligorganisationer och andra myndigheter och berörda organisationer som i sitt arbete möter föräldrar med missbruk eller beroende. Lärandemål Efter fördjupningskursen förväntas deltagarna Ha en grundläggande kunskap om föräldrars betydelse för barns och ungas hälsa och utveckling. Ha en grundläggande kunskap om missbrukets eller beroendets betydelse och konsekvenser för föräldraskap. Ha insikt om betydelsen av att tidigt uppmärksamma barn som far illa eller riskerar fara illa. Kunna tillämpa metoder för att ta upp frågan om barn i familjen, samtala med föräldrar om deras barn och beskriva barns behov för föräldrar. Känna till metoder för att stödja föräldrarollen. Ha kännedom om och kunna tillämpa en checklista för kartläggning av barns situation. Ha kunskap om vilka insatser som lokalt och regionalt kan erbjudas föräldrar och barn i familjer med missbruk eller beroende. Ha gett kunskaper för att kunna inleda ett framtagande av rutiner och handlingsstrategier på den lokala arbetsplatsen avseende anmälningsskyldighet respektive barns rätt till information, råd och stöd. Studiematerial Föreläsningarna i studiematerialet har tagits fram av Kunskap till praktiks expertgrupp, SKL. Studiematerialet har tagits fram i samarbete med Socialstyrelsen. Agnetha Hammerin, FoU-enheten FOKUS Kalmar län, har därefter arbetat fram studiehandledningen. Under framtagandet av studiematerialet har värdefulla synpunkter lämnats av processledarna inom Kunskap till praktik och yrkesverksamma från områdena missbruk och beroendevård, socialtjänstens barn och familj samt stödgrupp för barn och unga med förälder med missbruk eller beroende. Bodil Hamas, Kalmar kommun, Ann Arvidsson, processledare, Kunskap till praktik, Lena Forsberg, Vimmerby kommun samt Mona Hjalmarsson, Oskarshamns kommun. nationell fördjupning att stärka barn- och föräldraperspektivet i missbruks- och beroendevården 7 Nationell fördjupning - Barn- och föräldraperspektiv.indd :53:10

8 fördjupningskurs Fördjupningskursens upplägg Fördjupningskursen utgörs av tretton inspelade föreläsningar indelade utifrån följande teman: vad säger lagen, barns behov, stöd i föräldraförmågan samt anmälningsskyldigheten. Varje utbildningstillfälle innehåller flera föreläsningar som varvas med diskussioner och en uppgift att göra mellan två kurstillfällen. Diskussionerna tar avstamp i de frågor föreläsningarna väcker hos kursdeltagarna och som de har behov av att få belysta. Till varje föreläsning finns en matris med fyra fält som kursdeltagarna antecknar i under föreläsningen eller direkt efter: 1) Frågor att diskutera 2) Det här behöver jag ha mer kunskap om 3) Det här vill jag tillämpa eller utveckla i mitt arbete 4) Det här behöver lyftas till organisations-, chefs- och/eller politikernivå. Matrisen utgör grund för diskussionerna och är samtidigt ett samlande dokument för kursdeltagaren. Tanken är således att diskussionen tar avstamp i de frågor som föreläsningen väcker hos kursdeltagarna, därefter följer förslag på övergripande diskussionsfrågor och eventuell uppgift till nästa utbildningstillfälle. Kursen är upplagd med halvdagar och heldagar totalt fem dagar fördelade på sex kurstillfällen. Vid halvdag behöver minst 3,5 timmar avsättas. Första träffen är en heldag, eftersom gruppen ska introduceras i utbildningen. Det är en fördel om det finns möjlighet att genomföra hela utbildningen under heldagar, men det är inte en förutsättning. Gruppstorleken kan variera men det är en fördel om gruppen inte är fler än 20 personer. I fördjupningskursen handlar det således om att få kunskaper och att omsätta dessa i praktisk handling. Det kan ses som en process där man reflekterar över innehållet i föreläsningarna för att kunna omsätta dem till konkreta erfarenheter relevanta för det egna arbetet. Föreläsningarna sätter med andra ord igång en läroprocess som inleds med kritiska reflektioner, vilka hjälper kursdeltagare att ibland omvärdera tidigare föreställningar och arbetssätt. I komplexa organisationer som till exempel socialtjänst och hälso- och sjukvård har personal inte bara att ta ställning till en önskad förändring, man har även att hantera en mängd andra faktorer på arbetsplatsen som påverkar. Det handlar om invanda arbetssätt, värderingar, arbetsplatskultur, tid, ledningsstruktur, brukares och anhörigas förväntningar med mera. Forskning visar att flera komponenter måste tillföras för att åstadkomma förändring. En metaanalys av olika träningskomponenter inom lärarutbildningen visar att enbart teori och diskussion inte leder till att den nya kunskapen används. Kunskapen behöver kombineras med andra aktiviteter. 1 För att de kunskaper som förmedlas i fördjupningskursen ska få fäste och leda till förändring i vardagsarbetet har därför föreläsningarna kombinerats med en matris att anteckna i (se upplägg av kursen), diskussionsfrågor och uppgifter att göra mellan kurstillfällena. Tanken är att det utifrån de grundläggande kunskaper som ges i föreläsningarna ska utvecklas rutiner och handlingsstrategier på arbetsplatserna för hur personal tidigt ska uppmärksamma föräldrar och deras barn som kan vara i behov av information och stöd. Ytterligare är ambitionen att fördjupningskursen ska bidra till att det på arbetsplatserna utarbetas rutiner för hur man som personal systematiskt ska ta upp föräldraskapet och hur man ska gå tillväga när man misstänker att ett barn far illa och överväger en anmälan till socialtjänsten. 1 Sundell Föreläsning Rätt metod på rätt sätt, Stockholm 12 maj nationell fördjupning att stärka barn- och föräldraperspektivet i missbruks- och beroendevården Nationell fördjupning - Barn- och föräldraperspektiv.indd :53:10

9 Till blivande kursledare Kursledare från olika huvudmän rekommenderas. Kursledarna bör ha sett filmerna med föreläsningar, givit kursdeltagarna tillgång till powerpointkopiorna och satt sig in i studiematerialet före kursstart. Upplägget är processorienterat där matrisen som kursdeltagarna antecknar i vid varje föreläsning utgör grund för diskussionerna. Tanken är att matrisen fångar deltagarnas engagemang genom att de diskuterar för dem angelägna frågor som föreläsningen väcker, ger kunskap om utbildningsbehov och behov av fördjupningar och slutligen utgångspunkt för lokala utvecklingsarbeten. I mån av tid skulle matriserna per föreläsning också kunna sammanställas av kursledarna för att återges till deltagarna och ytterligare diskuteras vid nästa kurstillfälle. Inspelade föreläsningar Rubrik Föreläsare Tid Vad säger lagen? Barns lagliga rättigheter till information, råd, stöd och skydd Barns behov Att stärka barn- och föräldraperspektivet i missbruks- och beroendevården Psykologiska behov för utveckling och hälsa hos mindre barn och tonåringar. Att som barn växa upp med missbrukande föräldrar. Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Pär Ödman, förbundsjurist, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Inger Kvissberg, Beroendecentrum, Stockholm Viveka Sundelin-Wahlström, docent och psykolog, Institutionen för Neurovetenskap, BUP i Uppsala och Beroendecentrum i Stockholm Per-Anders Rydelius barnpsykiatriker, professor och överläkare Karolinska institutet Kent W. Nilsson, professor Centrum för klinisk forskning, Uppsala Universitet och Landstinget Västmanland 15 min 33 min 23 min 23 min 28 min Risk- och skyddsfaktorer för barn och unga Anna-Karin Andershed, fil. dr. Örebro Universitet 22 min Vad kan man göra för att stödja föräldraförmågan? Motiverande samtal - MI i samtalet med föräldrar med missbruk och beroende Att ta upp frågan med föräldrar Checklista för kartläggning av barns situation i familjer med missbruk eller beroende. Hur kan föräldrar tillgodose barns behov? Astri Brandell Eklund, specialist i allmän medicin, medlem i MINT Motivational Interviewing Network of Trainers, Statens folkhälsoinstitut Gun Lanneström, från Eleonoragruppen i Linköping, en öppenvårdsverksamhet riktad till barn och familjer med beroendeproblematik, våld och psykisk ohälsa Heljä Pihkala, läkare, psykiatriska kliniken, Skellefteå Maria Lalouni, leg. psykolog, PLUS Praktik, lärande och utveckling i samspel, Stockholm stad 16 min 18 min 21 min 37 min Föräldrar på distans Birgitta Göransson, kriminalvårdsdirektör 23 min Samlade erfarenheter av att vara förälder i missbruk. Anmälningsskyldigheten Vad händer om man misstänker att ett barn far illa och anmäler det till socialtjänsten? Vad gör socialtjänsten? Annika Öberg, verksamhetsansvarig, QvinnoQulan, Stockholm Cristina Dahlberg, socionom, utredare och nationell utbildare i BBIC, Socialstyrelsen 17 min 23 min nationell fördjupning att stärka barn- och föräldraperspektivet i missbruks- och beroendevården 9 Nationell fördjupning - Barn- och föräldraperspektiv.indd :53:10

10 tillfälle 1 Kurstillfälle 1. Heldag Kurstillfälle ett ger utrymme för kursledare att presentera kursens syfte och upplägg. Kurstillfället omfattar fyra föreläsningar med tillhörande powerpoint, matris, diskussionsfrågor samt uppgift till nästa tillfälle. Barns lagliga rättigheter till information, råd, stöd och skydd. Att stärka barn- och föräldraperspektivet i missbruks- och beroendevården. Psykologiska behov för utveckling och hälsa hos mindre barn och tonåringar Att växa upp med missbrukande föräldrar Vad säger lagen? Barns lagliga rättigheter till information, råd, stöd och skydd Pär Ödman, förbundsjurist, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Pär Ödman presenterar grundläggande bestämmelser med relevans för fördjupningskursens innehåll i socialtjänstlagen respektive hälso och sjukvårdslagen. Socialtjänstlagen I socialtjänstlagen (SoL) finns bestämmelser som reglerar det yttersta skyddet för alla grupper i samhället oavsett om de är barn eller vuxna (3 kap. 1 SoL). Här finns särskilda bestämmelser som betonar vikten av att ha ett barnperspektiv i de åtgärder som rör barn (1 kap. 2 SoL), barnets rätt till information och att barnets inställning till en åtgärd som rör henne så långt det är möjligt klarläggs. Hänsyn ska också tas till barnets vilja utifrån dess ålder och mognad (3 kap. 5 SoL). Socialnämnden har ett särskilt ansvar för att i nära samarbete med hemmen sörja för att barn och ungdom som riskerar att utvecklas ogynnsamt får det skydd och stöd som de behöver (5 kap. 1 SoL). Socialnämnden har också en initiativskyldighet till samverkan med samhällsorgan, organisationer och andra berörda i frågor som rör barn som far illa eller som riskerar att göra det (5 kap. 1a SoL) Även i hälso- och sjukvårdslagen och i patientsäkerhetsslagen finns en skyldighet att samverka, men den skyldigheten är på initiativ från socialnämnden. Anmälningsskyldighet I socialtjänstlagen betonas att var och en av oss bör anmäla till socialnämnden om vi får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till skydd för barnet. Yrkesverksamma inom myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdomar samt andra myndigheter inom hälsooch sjukvård, rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänst och kriminalvård är däremot skyldiga att göra en anmälan (14 kap. 1 SoL). Anmälan ska enligt förarbetena göras om barnet behöver socialnämndens stöd eller skydd. Om Socialnämnden bedömer att anmälan gäller en situation som kan föranleda en åtgärd av nämnden är den skyldig att utan dröjsmål inleda utredning, som ska slutföras inom fyra månader. Utredningen ska inte göras mer omfattande än vad som är motiverat av omständigheterna. (11 kap. 1-2 SoL). Om barn behöver stöd som inte kan ges i hemmet eller skydd kan det behöva bo i ett annat hem för kortare eller längre tid. Går en sådan placering inte att göra med samtycke används Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU 10 nationell fördjupning att stärka barn- och föräldraperspektivet i missbruks- och beroendevården Nationell fördjupning - Barn- och föräldraperspektiv.indd :53:10

11 Hälso- och sjukvårdslagen Hälso- och sjukvården har ett särskilt ansvar att beakta barns behov av information, råd och stöd när barnets förälder eller annan vuxen som barnet varaktigt bor med har en psykisk störning eller psykisk funktionsnedsättning, har allvarlig fysisk sjukdom eller skada, är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel samt om barnets förälder eller om annan vuxen som barnet bor med oväntat avlider. I Psykiatrikommitténs och nationell psykiatrisamordnings utredningar betonas särskilt primärvårdens och psykiatrins roll när det gäller att ge stöd till de här grupperna av barn. Skyldigheten att till barn lämna information, råd och stöd ger dock inte möjlighet att lämna uppgifter som omfattas av sekretess utan behöver hanteras på sedvanligt sätt bland annat genom inhämtande av samtycke. Viktigt att betona är att sekretess även kan gälla till skydd för barnet gentemot vårdnadshavaren. Anmälningsskyldigheten bryter dock sekretess/tystnadsplikt. (bilaga 1) Skriv ner frågor som föreläsningen väcker hos dig och som: du vill ta upp och diskutera i gruppen, områden som du tycker att du behöver mer kunskap om, uppslag till förändringar som föreläsningen inspirerat dig till och som du tänker vore bra att genomföra på din arbetsplats samt om det är frågor som behöver lyftas till organisations-, chefs- och politikernivå. Diskutera sedan i gruppen. Sammanställ gärna samtligas matriser till en. På så vis åstadkoms överblick över frågor som är angelägna för professionella, deras kunskapsbehov och utvecklingsarbeten. Frågor att arbeta vidare utifrån Frågor att diskutera Det här behöver jag ha mer kunskap om, fördjupa mig i Det här vill jag tillämpa eller utveckla i mitt arbete Det här behöver lyftas till organisations-, chefs- och politikernivå nationell fördjupning att stärka barn- och föräldraperspektivet i missbruks- och beroendevården 11 Nationell fördjupning - Barn- och föräldraperspektiv.indd :53:10

12 tillfälle 1 1. hur gör du när du känner oro för att ett barn eventuellt far illa? har du varit i en sådan situation att du har övervägt att göra en anmälan till socialtjänsten enl. 14 kap. 1 SoL? reflektera kring dina avvägningar. 2. är du trygg i hur du ska agera utifrån anmälningsskyldigheten om du misstänker att ett barn är i behov av stöd eller skydd? Finns det en nedskriven rutin för detta på din arbetsplats? har ni ett bra samarbete med socialtjänstens barn- och ungdomsvård? reflektera. 3. har du träffat barn för att informera dem om/ge råd och stöd kring förälderns missbruk eller beroende? reflektera kring möjligheter och svårigheter som du ser kan vara förknippade med det. 4. finns det på din arbetsplats en handlingsplan för hur barns och ungdomars behov av information, råd och stöd ska uppmärksammas och ges? om det finns en sådan handlingsplan beskriv och reflektera kring hur den tillämpas. alternativt reflektera kring hur en sådan skulle kunna utarbetas och införas pådin arbetsplats. 12 nationell fördjupning att stärka barn- och föräldraperspektivet i missbruks- och beroendevården Nationell fördjupning - Barn- och föräldraperspektiv.indd :53:10

13 Barns behov Avsnittet om barns behov omfattar fem föreläsningar och inleds med en föreläsning som utifrån ett anknytningsteoretiskt perspektiv belyser betydelsen av att det späda barnet anknyter till sina närmsta omsorgspersoner. Därefter följer en föreläsning om psykologiska behov för utveckling och hälsa hos mindre barn och tonåringar. I den tredje föreläsningen beskrivs konsekvenser av att växa upp med missbrukande föräldrar och frågan om hur det kommer sig att vissa barn trots allt verkar klara det förhållandevis bra. Därefter följer en föreläsning som utifrån aktuell forskning vid bland annat Maria Ungdom i Stockholm visar konsekvenser för ungdomar av att ha vuxit upp i en familj med missbruk. Den sista föreläsningen i blocket om barns behov handlar om risk- och skyddsfaktorer för barn och unga, hur man kan bedöma faktorerna för ett enskilt barn och hur bedömningen därefter kan kopplas till vilket stöd barnet bör erbjudas. Att stärka barn- och föräldraperspektivet i missbruks- och beroendevården Inger Kvissberg, Beroendecentrum, Stockholm. 33 min. Inger Kvissberg föreläser om betydelsen av att det späda barnet utvecklar en anknytning till sina närmsta omsorgspersoner. Kvaliteten i den relationen formar hur barnet framöver under resten av sitt liv förhåller sig till närhet, beskydd och omsorg kontra autonomi, utforskande och förmåga att lita på sin egen styrka. Ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv 2 belyses barns känslomässiga behov som grund för barnets hälsa och utveckling, faktorer som påverkar samspelet mellan barnet och dess föräldrar, hur missbruk eller beroende påverkar förmågan att utveckla betydelsefulla föräldrafärdigheter och hur relationen mellan föräldrar och barn utvecklas i samspel. Lästips: Broberg, A., Granqvist, P., Ivarsson, T. &, Risholm Mothander, P. (2006). Anknytningsteori Betydelsen av nära känslomässiga relationer. Stockholm: Natur och Kultur. Broberg, A., Risholm, Mothander, P., Granqvist, P. & Ivarsson, T. (2008) Anknytning i praktiken Tilllämpningar av anknytningsteorin. Stockholm: Natur och Kultur. Gerhardt, S. (2007) Kärlekens roll Hur känslomässig närhet formar spädbarnets hjärna, Stockholm: Karneval. Hedenbro, M. & Wirtberg, I. (2000) Samspelets kraft: Marte meo möjlighet till utveckling. Stockholm: Liber. Havnesköld, L. (1997) Daniel Sterns teorier om självutveckling en introduktion, Stockholm: Liber. Wennerberg, T. (2010) Vi är våra relationer: om anknytning, trauma och dissociation, Stockholm: Natur och Kultur. Stern, D. (2011) Ett litet barns dagbok, Stockholm: Natur och Kultur. 2 Den brittiske psykiatern och psykoanalytikern John Bowlby anses vara pionjären inom anknytningsteori genom att under 1950-talet visa betydelsen av barnets unika och oersättliga relationer till sina omsorgspersoner. Bowlbys kollega Mary Ainsworth utvecklade sedan begreppet under och 1990-talen genom att bl.a. kategorisera det i trygg respektive otrygg anknytning. I vissa avseenden kom anknytningsbegreppet att innebära avgörande skillnader i förhållande till de etablerade utvecklingsteorierna, såsom psykoanalytisk och kognitiv teori. nationell fördjupning att stärka barn- och föräldraperspektivet i missbruks- och beroendevården 13 Nationell fördjupning - Barn- och föräldraperspektiv.indd :53:11

14 tillfälle 1 Frågor att arbeta vidare utifrån Frågor att diskutera Det här behöver jag ha mer kunskap om, fördjupa mig i Det här vill jag tillämpa eller utveckla i mitt arbete Det här behöver lyftas till organisations-, chefs- och politikernivå 1. vet du/ni var och hur en förälder kan få stöd när det gäller samspel mellan förälder och barn och anknytningsproblematik där du verkar? Reflektera. Psykologiska behov för utveckling och hälsa hos mindre barn och tonåringar Viveka Sundelin Wahlsten, docent och psykolog, Institutionen för Neurovetenskap, BUP i Uppsala och Beroendecentrum i Stockholm. 23 min. Viveka Sundelin Wahlsten lyfter i sin föreläsning fram de psykologiska behov som barn har och som behöver tillgodoses för att de ska få en gynnsam utveckling och hälsa. Barn som lever med en missbrukande förälder påverkas av förälderns beteende och levnadssätt. Hemsituationen kännetecknas ofta av brist på struktur, brist på kontinuitet och planering. Det är inte ovanligt att tillvaron för barnen är både obegriplig och kaotisk. I föreläsningen beskrivs särskilt fyra strategier som är vanliga att barn i dessa situationer utvecklar för att helt enkelt överleva. Det handlar om barn som utvecklar en tillbakadragenhet, passivitet, kravlöshet eller aggressivitet. För att som personal kunna förstå vilket stöd i föräldrarollen som behöver erbjudas föräldern blir det därför angeläget att först förstå vilka behov som inte blir tillgodosedda hos det enskilda barnet. I föreläsningen betonas betydelsen av att föräldrar får information om att det hos dem själva kan finnas en särskild sårbarhet och att deras barn också kan bära på en sådan sårbarhet. Informationen bidrar till att avlasta föräldern skuld. Även deras barn tar på sig skuld för situationen och därför behöver också de få samma information. Avslutningsvis betonas i föreläsningen vikten av att barn till föräldrar med missbruk eller beroende ges förklaringar till och information om förälderns missbruk, beteende och levnadssätt. Det bidrar till att begripliggöra tillvaron för barnen och gynnar deras utveckling och hälsa. 14 nationell fördjupning att stärka barn- och föräldraperspektivet i missbruks- och beroendevården Nationell fördjupning - Barn- och föräldraperspektiv.indd :53:11

15 Frågor att arbeta vidare utifrån Frågor att diskutera Det här behöver jag ha mer kunskap om, fördjupa mig i Det här vill jag tillämpa eller utveckla i mitt arbete Det här behöver lyftas till organisations-, chefs- och politikernivå 1. har ni huvudsakligen ett individ- eller familjeperspektiv i er verksamhet? i vilken grad ser ni barnen och missbrukets konsekvenser för dem? 2. reflektera kring vad det skulle innebära om ni tydligare såg föräldrarna med missbruk i sitt familjesammanhang och lyfte fram barns situation och perspektiv. Att växa upp med missbrukande föräldrar Per-Anders Rydelius, barnpsykiatriker, professor och överläkare Karolinska institutet. 23 min. Per-Anders Rydelius beskriver i sin föreläsning vilka konsekvenserna kan bli för ett barn som växer upp med missbrukande föräldrar. Han ställer frågan hur det kommer sig att det finns barn som trots att de växer upp under mycket svåra förhållanden verkar klara sig bra, medan andra barn reagerar starkt och klarar sig sämre. För att förstå hur barn påverkas av förälderns missbruk är det viktigt att känna till hur missbruk och beroende förändrar förälderns personlighet och sätt att vara. Det är också viktigt att känna till hur pojkar respektive flickor reagerar på känslomässig påfrestning. För de barn där mammorna har missbrukat under graviditeten och efter förlossningen framhålls särskilt tre konsekvenser; risk för missbildning hos barnet, näringsbrist samt bristande emotionell stimulering och bristande tillit. Avslutningsvis ställs frågan om vilket stöd barn med föräldrar som missbrukar får i samhället. nationell fördjupning att stärka barn- och föräldraperspektivet i missbruks- och beroendevården 15 Nationell fördjupning - Barn- och föräldraperspektiv.indd :53:11

16 tillfälle 1 1. har er verksamhet samarbete med mödrahälsovården kring mammor som missbrukar under graviditeten? 2. vad kan du bidra med för att barns behov ska uppmärksammas bättre när de växer upp med missbruk i familjen? Frågor att arbeta vidare utifrån Frågor att diskutera Det här behöver jag ha mer kunskap om, fördjupa mig i Det här vill jag tillämpa eller utveckla i mitt arbete Det här behöver lyftas till organisations-, chefs- och politikernivå Uppgift till nästa kurstillfälle Socialstyrelsens skrift Föräldraskap och missbruk är ett stöd till personalen inom missbruks- och beroendevården att ta upp frågor om barnens situation med föräldrar. Den kompletterar föreläsningarna i detta och följande kursavsnitt. Läs gärna den till nästa kurstillfälle. Inventera vilka stödinsatser som finns i kommun, landsting, privata utförare och ideella organisationer där du arbetar. Uppgifterna diskuteras i gruppen och uppgifterna fördelas mellan deltagarna. Redovisas sammanställd i word eller powerpoint på nästa kurstillfälle. Vilka stödinsatser kan barn till föräldrar med missbruk eller beroende erbjudas där du/ni verkar? Kort beskrivning av insatsens innehåll, vem ger insatsen, hur tas kontakt? Vilka stödinsatser avseende föräldraskap kan föräldrar med missbruk eller beroende erbjudas där du/ni verkar? Kort beskrivning av insatsens innehåll, vem ger insatsen, hur tas kontakt? 16 nationell fördjupning att stärka barn- och föräldraperspektivet i missbruks- och beroendevården Nationell fördjupning - Barn- och föräldraperspektiv.indd :53:11

17 Kurstillfälle 2. Halvdag, 3,5 tim Kurstillfälle två inleds med att kursledarna ger en återblick och kursdeltagarna redovisar hemuppgiften. Vilka reflektioner har gjorts under inventeringsarbetet? Därefter följer två föreläsningar med tillhörande powerpoint samt matris med diskussion. Konsekvenser för ungdom av att växa upp i en familj med missbruk Risk- och skyddsfaktorer för barn och unga Konsekvenser för ungdom av att växa upp i en familj med missbruk Kent W. Nilsson, professor Centrum för kliniks forskning, Uppsala Universitet och Landstinget Västmanland. 28 min. Kent Nilsson inleder sin förläsning med ett avsnitt där han presenterar vad forskning visar om samsjuklighet bland ungdomar; drogmissbruk, psykiska tillstånd, fysisk sjuklighet och kriminalitet. Enligt internationella studier är det svårt att hitta ungdomar med drogberoende och som inte har en psykiatrisk samsjuklighet. I Sverige har en långtidsregisterstudie gjorts, där forskare har följt upp de pojkar och flickor som för trettio år sedan kom till Maria Ungdom och jämfört deras data med populationen. Bland dessa ungdomar är andelen som idag, trettio år senare, är drogberoende och samtidigt har psykisk och/eller fysisk sjuklighet och kriminalitet, avsevärt högre än bland motsvarande grupp i befolkningen i övrigt. Dock visade studien att riskökningen för död, fysisk sjuklighet, psykisk sjukighet, kriminalitet och fattigdom inte kan förklaras med ett fortsatt missbruk eller andra faktorer som uppstått i vuxen ålder, utan snarare av faktorer som tidigt i livet haft påverkan på barnet. Härefter följer ett avsnitt om alkohol, arv och miljö. Särskilt betonas ärftlighet när det gäller benägenheten till missbruk eller beroende, men där det är ärftligheten i kombination med miljön som ger betydelse för om pojkar och flickor utvecklar ett alkoholrelaterat problembeteende eller inte. Även ärftlighet avseende hur barnet upplever att interagera med andra människor och därmed barnets förmåga att utveckla god social kompetens belyses. Det avslutande avsnittet i föreläsningen belyser hur det är att växa upp med förälder som har ett missbruk eller beroende. På Maria Ungdom har nyligen en studie gjorts, där åttioen pojkar och nittionio flickor ingår och där deras data även relateras till registerdata avseende deras föräldrar och syskon. Flertalet av ungdomarna var uppväxta i familjer där det var vanligt att det förekom våld inom familjen och där föräldrar samtidigt var psykiskt, kriminellt, och/eller missbruksbelastade. Bland ungdomarna var det inte ovanligt att de själva hade blivit utsatta för fysiskt och sexuellt våld. Studien visar även att flertalet av dessa ungdomar hade minst en psykiatrisk diagnos utöver missbruket, att flertalet av symtomen hade uppkommit före missbruket, att ungdomarna inte alltid var kända av socialtjänsten eller BUP och att syskon av samma kön inte uppvisade liknande symtom. Studien visar också att dessa ungdomar hade lägre grad av skyddande faktorer i relationen till sina föräldrar än andra ungdomar. Det framgår även att tjugonio procent av flickorna blivit föräldrar, åtta år tidigare än när kvinnor generellt sett har blivit föräldrar. Bland de unga mödrarna finns överrepresentation av att ha föräldrar med psykisk sjukdom, missbruk eller drogberoende och de har själva i högre grad än andra varit utsatta för fysisk misshandel och sexuella övergrepp. nationell fördjupning att stärka barn- och föräldraperspektivet i missbruks- och beroendevården 17 Nationell fördjupning - Barn- och föräldraperspektiv.indd :53:11

18 tillfälle 2 Referenser Psychopathology in adopted-out children of alcoholics. The Stockholm Adoption Study. Cloninger CR, Bohman M, Sigvardsson S, von Knorring AL. Recent Dev Alcohol. 985;3: PMID: [PubMed indexed for MEDLINE] Genetic heterogeneity and the classification of alcoholism. Cloninger CR, Sigvardsson S, Gilligan SB, von Knorring AL, Reich T, Bohman M. Adv Alcohol Subst Abuse. 1988;7(3-4):3-16. Review. PMID: [PubMed indexed for MEDLINE] Alcoholism: lessons from population, family and adoption studies. Bohman M, Sigvardsson S, Cloninger R, von Knorring AL. Alcohol Alcohol Suppl. 1987;1: PMID: [PubMed indexed for MED- LINE] An adoption study of somatoform disorders. III. Cross-fostering analysis and genetic relationship to alcoholism and criminality. Bohman M, Cloninger CR, von Knorring AL, Sigvardsson S. Arch Gen Psychiatry Sep;41(9): PMID: Long-term outcomes of adolescents treated for substance misuse. Larm P, Hodgins S, Larsson A, Samuelson YM, Tengström A. Drug Alcohol Depend Jul 1;96(1-2): Epub 2008 Mar 28. PMID: Adolescents who consulted for substance misuse problems: outcomes 1 year later. Hodgins S, Oliver BR, Tengström A, Larsson A. Nord J Psychiatry May 4;64(3): PMID: Multiple adverse outcomes over 30 years following adolescent substance misuse treatment. Hodgins S, Larm P, Molero-Samuleson Y, Tengström A, Larsson A. Acta Psychiatr Scand Jun;119(6): Epub 2009 Feb 5. PMID: The monoamine oxidase A (MAO-A) gene, family function and maltreatment as predictors of destructive behaviour during male adolescent alcohol consumption. Nilsson KW, Sjöberg RL, Wargelius HL, Leppert J, Lindström L, Oreland L. Addiction Mar;102(3): PMID: The MAO-A gene, platelet MAO-B activity and psychosocial environment in adolescent female alcoholrelated problem behaviour. Nilsson KW, Wargelius HL, Sjöberg RL, Leppert J, Oreland L. Drug Alcohol Depend Jan 11;93(1-2): Epub 2007 Oct 29. PMID: MAOA genotype, family relations and sexual abuse in relation to adolescent alcohol consumption. Nilsson KW, Comasco E, Åslund C, Nordquist N, Leppert J, Oreland L. Addict Biol Apr;16(2): doi: /j x. Epub 2010 Aug 23. PMID: Childhood adversity and adult psychiatric disorder in the US National Comorbidity Survey. Kessler RC, Davis CG, Kendler KS. Psychol Med Sep;27(5): PMID: Trajectories of resilience over 25 years of individuals who as adolescents consulted for substance misuse and a matched comparison group. Larm P, Hodgins S, Tengström A, Larsson A. Addiction Jul;105(7): Epub 2010 Mar 10. PMID: Violent, nonviolent, and substance-related offending over the life course in a cohort of males and females treated for substance misuse as youths. Molero Y, Larsson A, Larm P, Eklund J, Tengström A. Aggress Behav Jul-Aug;37(4): doi: /ab Epub 2011 Apr 11. PMID: nationell fördjupning att stärka barn- och föräldraperspektivet i missbruks- och beroendevården Nationell fördjupning - Barn- och föräldraperspektiv.indd :53:11

19 Frågor att arbeta vidare utifrån Frågor att diskutera Det här behöver jag ha mer kunskap om, fördjupa mig i Det här vill jag tillämpa eller utveckla i mitt arbete Det här behöver lyftas till organisations-, chefs- och politikernivå 1. hur tror du att det kan komma sig att så stor andel av dessa barn tidigare varken var upptäckta av socialtjänsten eller bup? 2. vad kan ni bidra med för att dessa barn ska upptäckas tidigare? Risk- och skyddsfaktorer för barn och unga Anna-Karin Andershed, fil. dr. Örebro Universitet. 22 min. Anna-Karin Andershed föreläser om vad som utgör riskfaktorer och vad som utgör skyddande faktorer för ett barn under dess uppväxt och hur man kan göra en bedömning av vilka risk- och skyddsfaktorer som finns för ett enskilt barn. Det är bl.a. sådana bedömningar som görs i socialtjänstens barnavårdsutredningar. Avslutningsvis knyts samman hur bedömningen av ett barns risk- och skyddsfaktorer kan kopplas till vilken eller vilka insatser barnet bör erbjudas. Det handlar om att tidigt upptäcka de barn som riskerar att utveckla ett normbrytande beteende och erbjuda dem stöd. Normbrytande beteende innebär att individen överträder de normer och regler som gäller i den miljö där den befinner sig. Man brukar skilja på aggressiva, utagerande beteenden riktade mot andra människor eller djur och icke-aggressiva normbrytande beteenden. Att ungdomar under en period har ett normbrytande beteende är vanligt och oftast övergående. Men om barn har ett normbrytande beteende redan innan tonåren är risken större att de utvecklar ett mer långvarigt och allvarligt normbrytande beteende. nationell fördjupning att stärka barn- och föräldraperspektivet i missbruks- och beroendevården 19 Nationell fördjupning - Barn- och föräldraperspektiv.indd :53:11

20 tillfälle 2 Riskfaktorerna delas in i tre begreppspar: distala/indirekta-proximal/direkta riskfaktorer, dynamiska-statiska riskfaktorer samt initierande-upprätthållande riskfaktorer. Att bedöma riskfaktorerna för barnet enligt de olika begreppsparen bidrar till att tydliggöra vilken eller vilka insatser barnet behöver. Det är angeläget att särskilt inrikta sig på de riskfaktorer som är direkta, det vill säga de som har en direkt påverkan på barnets beteende respektive de riskfaktorer som är dynamiska och som går att förändra. Det är angeläget att ta hänsyn till såväl barnets som familjens risk- och skyddsfaktorer och hur riskfaktorerna hänger samman med varandra. Varje barn och familj är unik. Följaktligen gäller inte samma sammansättning av faktorer för alla de barn som utvecklar normbrytande beteende utan samma utfall kan ha olika orsaksbakgrund. Det är därför nödvändigt att varje bedömning sker utifrån de specifika behov barnet och familjen har. Föreläsningen avslutas med en beskrivning av ESTER som är ett evidensbaserat och strukturerat instrument för bedömning av risk- och skyddsfaktorer hos barn. ESTER har utvecklats av Anna-Karin Andershed och Henrik Andershed. ESTER Evidensbaserad STrukturerad bedömning av Risk och skyddsfaktorer. BBIC Barnets Behov I Centrum är ett verksamhetssystem för utredning, planering och uppföljning i den sociala barnavården och har arbetats fram av Socialstyrelsen. BBIC presenteras i fördjupningskursens sista föreläsning. Referenser Andershed, H., & Andershed, A-K. (2005). Normbrytande beteende i barndomen. Vad säger forskningen? Stockholm: Gothia. Andershed, A-K., & Andershed, H. (2009). Bedömning av risk- och skyddsfaktorer för normbrytande beteende hos unga: Hur kan vi använda teori och forskning i praktiken. I Barn och unga som begår brott. Handbok för socialtjänsten. Andershed, H., Andershed, A-K., & Söderholm Carpelan K. (2010). Ungdomar som begår brott. Vilka insatser fungerar? Stockholm: Gothia. Andershed, A-K., Andershed, H., & Bond. H. (2012). Are Structured Assessments of a Youths Risks and Needs Really Better Than Unstructured? A Case Vignette Study. Manuscript in preparation. 20 nationell fördjupning att stärka barn- och föräldraperspektivet i missbruks- och beroendevården Nationell fördjupning - Barn- och föräldraperspektiv.indd :53:11

21 Frågor att arbeta vidare utifrån Frågor att diskutera Det här behöver jag ha mer kunskap om, fördjupa mig i Det här vill jag tillämpa eller utveckla i mitt arbete Det här behöver lyftas till organisations-, chefs- och politikernivå 1. reflektera kring hur du skulle kunna lyfta frågan om barns behov med de föräldrar som du möter i ditt arbete, möjligheter och hinder. rollspela gärna. 2. har ni på din arbetsplats en strategi för hur ni genom information, råd och stöd kan bidra till att begripliggöra tillvaron för de barn och ungdomar som har föräldrar med missbruk eller beroende? reflektera. nationell fördjupning att stärka barn- och föräldraperspektivet i missbruks- och beroendevården 21 Nationell fördjupning - Barn- och föräldraperspektiv.indd :53:11

22 tillfälle 3 Vad kan man göra för att stödja föräldraförmågan? Det här blocket handlar om hur föräldraförmågan kan stödjas. Det finns olika metoder för att ta upp föräldraskap med föräldrar som har missbruk eller beroende. Några av dem presenteras här. Blocket inleds med en föreläsning om samtalets kraft för förändring. Föreläsningen utgår från Motiverande samtal (MI). Därefter följer en föreläsning om hur frågan om föräldraskapet kan tas upp med föräldrar med missbruk eller beroende. I den tredje föreläsningen presenteras en checklista för kartläggning av barns situation i familjer med missbruk eller beroende. Den fjärde föreläsningen fokuserar på grundläggande färdigheter som föräldrar behöver för att tillgodose sitt barns behov i olika åldrar. Därefter följer en föreläsning som belyser hur ett föräldraskap på distans kan stödjas och relationen till barnet stärkas när föräldern avtjänar fängelsestraff. I den sista föreläsningen i blocket om hur föräldraförmågan kan stödjas delar kvinnor med sig av hur det är att vara förälder i missbruk. Kurstillfälle 3. Heldag Kurstillfälle tre inleds med att kursledarna återkopplar till de tidigare kurstillfällena och ev. nya reflektioner från kursledare och kursdeltagare tas upp. Därefter fortsätter kursdagen med tre nya föreläsningar med tillhörande powerpoint samt matris med diskussion. Motiverande samtal MI i samtalet med föräldrar med missbruk och beroende Att ta upp frågan med föräldrar Checklista för kartläggning av barns situation med missbruk eller beroende Motiverande samtal MI i samtalet med föräldrar med missbruk och beroende Anita Brandell Eklund, specialist i allmän medicin, Statens Folkhälsoinstitut, 16 min. Anita Brandell Eklund lyfter fram samtalets kraft för förändring. Motivational interviewing (MI) handlar om att se samtalet som ett samarbete, där den yrkesverksamma genom medvetna strategier och förhållningssätt grundade på respekt för den enskildas autonomi försöker skapa en arbetsallians, som förutsättning för samtal om förändring. I föreläsningen betonas vikten av att vara medveten om de utmaningar som samtalet om förändring ställer både personal och förälder inför. Några centrala begrepp som lyfts fram och ges innehåll i föreläsningen är vilja till förändring, bekräftelse, medkänsla, autonomi, motstånd och acceptans. Härefter presenteras några enkla strategier för samtalet; be om lov till samtalet, inbjuda till samarbete, riktning och fokus för samtalet. Särskilt betonas att MI är en färdighet, som förutsätter såväl teoretisk kunskap som praktik. Man behöver träna sig i att föra samtal utifrån MI. I arbetet med att utveckla den egna färdigheten behövs återkoppling, att man är uppmärksam på sitt eget agerande och hur man hanterar de utmaningar man ställs inför i samtalet. 22 nationell fördjupning att stärka barn- och föräldraperspektivet i missbruks- och beroendevården Nationell fördjupning - Barn- och föräldraperspektiv.indd :53:11

23 Motivational Interviewing (MI) är en på samarbete grundad, målinriktad samtalsstil, med särskilt fokus på yttranden om förändring. MI syftar till att stärka motivation till och åtagande att genomföra en särskild förändring genom att framkalla och utforska personens egna skäl till förändring i en atmosfär av medkänsla och acceptans. William R. Miller & Stephan Rollnick (planerad utgivning 2012, 3:dje upplagan). Motivational Interviewing. Mer information: Frågor att arbeta vidare utifrån Vid två tillfällen ställer föreläsaren frågor till deltagarna. Pausa filmen och diskutera frågorna. Frågor att diskutera Det här behöver jag ha mer kunskap om, fördjupa mig i Det här vill jag tillämpa eller utveckla i mitt arbete Det här behöver lyftas till organisations-, chefs- och politikernivå Att ta upp frågan med föräldrar Gun Lanneström, Eleonoragruppen i Linköping, en öppenvårdsverksamhet riktad till barn och familjer med beroendeproblematik, våld och psykisk ohälsa. 18 min. Gun Lanneström belyser hur samtal om föräldraskap med en förälder som har missbruks- eller beroendeproblematik är en förutsättning för förändring, för såväl föräldern som barnet. Föreläsningen inleds med frågan om varför man ska prata om barnet när man som yrkesverksam möter en förälder med missbruk eller beroende. Därefter följer ett avsnitt om hur man kan prata om barnen så att föräldrarna känner att de är betydelsefulla för sina barn och att det finns stöd och hjälp att få för både dem själva och deras barn. Avslutningsvis belyses vikten av att professionella är medvetna om sina egna värderingar och föreställningar om missbruk, om föräldrar med missbruk eller beroendeproblematik, egna hinder och motstånd till att ta upp frågan om barn med föräldrar. nationell fördjupning att stärka barn- och föräldraperspektivet i missbruks- och beroendevården 23 Nationell fördjupning - Barn- och föräldraperspektiv.indd :53:11

24 tillfälle 3 Frågor att arbeta vidare utifrån Frågor att diskutera Det här behöver jag ha mer kunskap om, fördjupa mig i Det här vill jag tillämpa eller utveckla i mitt arbete Det här behöver lyftas till organisations-, chefs- och politikernivå 1. hur talar du med föräldrar med missbruk eller beroende om föräldraskap? 2. hur kan du inleda samtalet och hur kan du möta eventuella bortförklaringar och motstånd? gör gärna ett rollspel. 3. vad kan motstånd hos professionella till att ta upp frågan om föräldraskap och barn bero på? 4. hur kan du prata generellt om föräldraskap och barns behov istället för utifrån en speciell personssituation? 24 nationell fördjupning att stärka barn- och föräldraperspektivet i missbruks- och beroendevården Nationell fördjupning - Barn- och föräldraperspektiv.indd :53:11

25 5. vad finns det för risker med att ta upp frågan? vad kan det leda till för dig? 6. hur kan du förmedla opp? Checklista för kartläggning av barns situation i familjer med missbruk eller beroende Heljä Pihkala, läkare, psykiatriska kliniken, Skellefteå, 21 min. Heljä Pihkala presenterar en checklista för kartläggning av barns situation i familjer med missbruk eller psykisk sjukdom hos föräldern. Checklistan är en miniversion av den metod som presenteras i handboken Föra barnen på tal (Solantaus 2006) som i sin tur är en kortversion av Beardslees familjeintervention. Föra barnen på tal är också utarbetad av Beardslee (Beardslee, 2002). Kartläggningen är en metod för att stärka föräldraskapet och stödja barns utveckling genom att öka förälderns medvetenhet om skyddsfaktorer för sitt barn och visa på betydelsen av att vara öppen och prata om sitt missbruk eller beroende med barnet. Kartläggningen ger information om barnets situation i familjen och utgör underlag för bedömning om ytterligare stöd och insatser behövs för föräldern och/eller barn, eller om anmälan om barnets situation behöver göras till socialtjänsten. Metoden utgörs av en checklista som ska bidra till att strukturera samtalet, så att de viktigaste frågorna ställs. För att främja att samtalet om barnen verkligen kommer till stånd är checklistan kort och enkel. Det är angeläget att checklistan genomförs tillsammans med föräldern/föräldrarna för varje barn i familjen. Det framhålls att det är betydelsefullt att avsätta särskild tid för att prata om barnen samt att föräldern förbereds på syftet med samtalet och upplägget. Checklistan omfattar sex frågeområden, A F. I handboken Att föra barnen på tal finns metoden utförligt beskriven och där finns även specifika frågor utifrån barnens ålder. (bilaga 2) A Här beskrivs metoden. Det framhålls att det är en rutin att göra kartläggningen och att det numer är en lagstadgad skyldighet för hälso- och sjukvård att beakta det enskilda barnets behov av information, råd och stöd när det gäller en förälders sjukdom, missbruk eller beroende. Viktigt att föräldern även informeras om personalens anmälningsskyldighet. B Barnets situation. Här handlar det om att fånga barnet som person, barnets styrkor och sårbarheter. Särskilt framhålls betydelsen av att uppmärksamma om det sker förändringar i barnets tillvaro och hur det i så fall påverkar barnet. nationell fördjupning att stärka barn- och föräldraperspektivet i missbruks- och beroendevården 25 Nationell fördjupning - Barn- och föräldraperspektiv.indd :53:11