DiVA Digitala Vetenskapliga Arkivet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DiVA Digitala Vetenskapliga Arkivet http://umu.diva-portal.org"

Transkript

1 DiVA Digitala Vetenskapliga Arkivet This is an author produced version of a paper Citation for the published paper: Jessika Wide Genusperspektiv och kursspecifikt jämställdhetsarbete : En kartläggning ISBN Skrift från Jämställdhetsrådet vid Umeå universitet, ISSN: ; 2008:01 Access to the published version may require subscription. Published with permission from: Umeå universitet

2 Genusperspektiv och kursspecifikt jämställdhetsarbete En kartläggning Jessika Wide Skrift från Jämställdhetsrådet vid Umeå universitet 2008:01

3 Skrift från Jämställdhetsrådet vid Umeå universitet, 2008:01 ISSN ISBN Umeå universitet, Umeå Telefon Fax E-post: Jessika Wide Tryck: Print & Media, Umeå universitet, 2008:

4 Förord I ett antal olika styrdokument, från Regering och Riksdag, ges universitet och högskolor en rad uppdrag som rör jämställdhet och arbete med genusperspektiv. Ett exempel på ett sådant finns i Regleringsbrev för budget året 2007 avseende universitet och högskolor m.m. där det sägs att genusperspektivet skall få ett ökat genomslag i utbildningen. I universitetsstyrelsens handlingsplan från 2006 finns två projekt som syftar till att stärka genusperspektivet i utbildningen för att främja jämställdhet vid Umeå universitet. Det ena projektet har inneburit att en kurs för universitetslärare utvecklats; Genus och mångfald en introduktion som erbjuds av Universitetspedagogiskt centrum (UPC) från och med vårterminen Det andra projektet rör uppdraget att kartlägga förekomst och omfattning när det gäller genusperspektiv i utbildningen vid Umeå universitet. Jessika Wide, FD vid statsvetenskapliga institutionen, fick uppdraget att genomföra kartläggningen. Hennes resultat och slutsatser visar att det finns all anledning för Umeå universitet att arbeta vidare med att ge genusperspektivet ett ökat genomslag i utbildningen och att förbättra det kursspecifika jämställdhetsarbetet (könsmedveten pedagogik). Vi får aldrig tappa fokus från vårt ansvar som universitet att ge studenterna en utbildning som ger dem redskap att främja jämställdhet i sin kommande yrkesgärning. Umeå i januari 2008 Karin Ågren Jämställdhetsrådets ordförande

5 Innehåll Sammanfattning...1 En enkätundersökning...3 Utskick av enkät...3 Konfidentialitet...5 Bearbetning av enkäterna samt hantering av internt bortfall...5 Svarsfrekvens och bortfallsanalys...6 Genus och jämställdhet: Innehåll och form...10 Genusperspektiv i undervisningen...10 Kursspecifikt jämställdhetsarbete...11 Vad säger styrdokumenten?...13 Hantering av begreppen i enkäten...15 Olika bilder på olika fakulteter...17 Könsfördelning bland lärare och studenter...17 Förankringen...18 Kompetensen...20 Sammanfattning...24 Ett kollektivt eller individuellt projekt?...25 Definition av begreppen verktyg i arbetet...25 Ansvar...28 Strategier...30 Diskussion av frågorna i formella sammanhang...32 Uppföljning och utvärdering...34 Sammanfattning...39 Upplevda problem...41 Sammanfattning...43 Genusperspektiv och könsmedveten pedagogik på utbildningsprogrammen...44 Förankringen...45 Strategier...46 Programkommitténs roll...47 Genusperspektivet i kurslitteraturen...50 Progression av genusperspektivet...51 Studenternas utvärderingar...53 Problemen...54 Sammanfattning...55 Avslutande diskussion...56 Käll- och litteraturförteckning...59 Bilaga 1. Bortfallsanalys...61 Bilaga 2. Upplevda problem, institutioner...63 Bilaga 3. Upplevda problem, program...65

6 Sammanfattning Sammanfattning I juni 2006 fastställde universitetsstyrelsen Umeå universitets handlingsplan för åren Handlingsplanen innehöll direkta och kraftfulla satsningar inom universitetets tre huvudområden: Forskning, utbildning och samverkan. En av satsningarna är projektet Kartläggning av genusperspektiv i utbildningen, vars övergripande syfte är att stärka genusperspektivet i utbildningen för att främja kvalitativ jämställdhet vid universitetet och i samhället. Resultatet av projektet skall bl.a. användas som underlag för framtida pedagogisk utveckling och kompetenshöjningsinsatser. Föreliggande rapport utgör projektets slutrapport. Ett huvudsyfte med kartläggningen var att ta reda på i vilken utsträckning genusperspektivet och den könsmedvetna pedagogiken behandlas i utbildningar vid Umeå universitet. Det andra huvudsyftet var att ge en övergripande bild av hur genusperspektivet och den könsmedvetna pedagogiken behandlas, vilket har avgränsats till att undersöka hur institutionerna och programmen arbetar med detta. Kartläggningen baseras på en enkätundersökning, som gjordes i slutet av vårterminen Det skickades 216 enkäter till alla jämställdhetsföreträdare, studierektorer och programansvariga vid Umeå universitet. Svarsfrekvensen varierade mellan 56 % och 100 % beroende på fakultet och befattning, men totalt var svarsfrekvensen 77 %. I enkäten ställdes frågor om både genusperspektiv och könsmedveten pedagogik, där genusperspektiv handlar om undervisningens innehåll och könsmedveten pedagogik handlar om undervisningens form. Det visade sig att dessa två begrepp upplevdes som besvärliga av många respondenter. Det ansågs vara oklart vad begreppen innebar, vad skillnaden mellan de två begreppen var samt vilket stöd de hade i relevanta styrdokument. Detta är ett intressant resultat i sig, som förtjänar att uppmärksammas. Därutöver visar enkätundersökningen på framför allt på tre resultat. (1) Skillnader mellan fakulteterna: Det visade sig råda stora skillnader mellan fakulteterna med avseende på förankring, kompetens och 1

7 Sammanfattning rutiner inom genusperspektiv och könsmedveten pedagogik. På humanistisk fakultet samt fakulteten för lärarutbildning är det t.ex. över hälften av respondenterna som anser att detta arbete är väl förankrat bland lärarna, medan det på teknisk-naturvetenskaplig fakultet är 88 % av respondenterna som anser att arbetet är mycket lite eller inte alls förankrat. Överhuvudtaget verkar humanistisk fakultet, fakulteten för lärarutbildning samt samhällsvetenskaplig fakultet ha hunnit längst i arbetet, medan teknisk-naturvetenskaplig fakultet ligger långt efter. Medicinska fakulteten hamnar däremellan. (2) Ett individuellt projekt: Arbetet med genusperspektiv och könsmedveten pedagogik i undervisningen verkar enligt enkätundersökningen i hög grad vara beroende av den enskilde lärarens intresse och kunskaper. Det verkar vara så att det är ett personligt intresse hos läraren som ger kunskaper som leder till strategier, planering, genomförande, utvärdering och uppföljning av dessa frågor. Om läraren inte är intresserad av genusperspektiv och könsmedveten pedagogik, går således studenterna miste om dessa bitar i sin utbildning. (3) Problemen : Enligt enkätundersökningen anses de främsta problemen som försvårar arbetet med genusperspektiv och könsmedveten pedagogik i undervisningen vara lärarnas kunskapsbrister, undervisningsämnenas karaktär i sig, bristande intresse bland lärarna samt brist på tid eller andra resurser. 2

8 En enkätundersökning En enkätundersökning Kartläggningen av arbetet med ett genusperspektiv och könsmedveten pedagogik i undervisningen vid Umeå universitet gjordes med hjälp av en enkätundersökning. Genom enkätundersökningar är det, trots begränsningar i tid och resurser, möjligt att nå fler svarspersoner och således få ett bredare underlag än genom t.ex. en intervjuundersökning. I en enkätundersökning är det också lättare att sammanställa svaren och att göra jämförelser. Nackdelen med enkäter är att det inte går att erhålla samma djup som med intervjuer, men eftersom en totalundersökning av hela universitetet eftersträvades var en enkätundersökning det lämpligaste alternativet. 1 Innan enkäten skickades ut gjordes en pilotstudie genom att ett tiotal universitetslärare med olika bakgrund och olika kunskaper i genusoch jämställdhetsfrågor fick prova att besvara frågorna. Syftet med pilotstudien var att se dels om frågorna och svaren var tydligt formulerade, dels om det saknades några svarsalternativ. 2 Efter pilotstudien gjordes vissa omarbetningar av enkäten, som diskuteras mer nedan. Utskick av enkät Enkäten skickades via internpost till alla studierektorer, jämställdhetsföreträdare och programansvariga vid Umeå universitet. Anledningen till att enkäten inte gjordes via webben var att det inte fanns någon sammanställning av e-postadresser till alla respondenter samt att svarsfrekvensen tenderar att bli relativt låg på webbenkäter. 3 Till enkäten bifogades ett följebrev där kartläggningen kortfattat beskrevs. Brevet var undertecknat av såväl författaren som universitetets vicerektor Esaiasson, Peter (2007) m.fl. Metodpraktikan. Konsten att studera samhälle, individ och marknad, Norstedts Juridik, Stockholm, s Ejlertsson, Göran (2005) Enkäten i praktiken. En handbok i enkätmetodik, Studentlitteratur, Lund, s Hultåker, Oscar (2007) Webbenkäter, i: Trost, Jan (2007) Enkätboken, Studentlitteratur, Lund, s

9 En enkätundersökning Förteckningar över alla studierektorer och programansvariga erhölls från respektive fakultets kansli. Enkäterna adresserades med Studierektor Anna Andersson, Institution X respektive Y-programmet, Anna Andersson, Institution X. Syftet var att tydliggöra att enkäten skulle till Anna Andersson i egenskap av studierektor eller programansvarig. På så sätt fanns en förhoppning att enkäten inte bara skulle hamna i papperskorgen om personen i fråga hade slutat eller var tjänstledig eller dylikt, utan hamna hos efterträdaren på uppdraget i fråga. Totalt skickades det ut 90 enkäter till studierektorer och 74 enkäter till programansvariga. Eftersom det inte fanns någon liknande förteckning tillgänglig över jämställdhetsföreträdarna, adresserades dessa enkäter istället med Jämställdhetsombudet/-företrädaren, Institution X för att förhoppningsvis hamna i rätt postfack. Däremot fanns det en e-postlista till alla jämställdhetsföreträdare. Denna användes dels till att sprida information om enkäten i förväg, dels till att påminna jämställdhetsföreträdarna om att besvara enkäten. Dessutom ombads de jämställdhetsföreträdare som inte fått enkäten att kontakta mig. Det finns minst två jämställdhetsföreträdare på varje institution, men det skickades bara ut en enkät per institution. Jämställdhetsföreträdarna fick själva bestämma om bara en av dem skulle bevara enkäten eller om de skulle besvara den tillsammans. Några dagar efter det att enkäterna hade skickats ut, gick det ut ett e- postbrev till alla prefekter på universitetet. I detta beskrevs undersökningen kortfattat, samtidigt som prefekterna ombads uppmuntra institutionens studierektorer och jämställdhetsföreträdare att besvara enkäten. Efter två veckor löpte svarstiden ut och svarsfrekvensen låg då fortfarande strax över 30 %. Därför skickades en ny enkät ut till alla som inte hade besvarat den första enkäten. Svarstiden förlängdes då med ytterligare en vecka. Att svarstiden var relativt begränsad beror på att även projekttiden var begränsad. När även denna svarstid var slut, skickades ett kort brev ut till dem som inte hade besvarat enkäten vid de två första tillfällena för att göra en bortfallsanalys. Av 53 utskickade brev besvarades dock endast 24 (45 %). Detta beskrivs mer nedan. 4

10 En enkätundersökning Konfidentialitet Jämställdhetsarbete möter ibland motstånd och kan uppfattas som provocerande. 4 Eftersom det ämne som enkäten behandlar därför kan upplevas som känsligt, utlovades konfidentialitet för att få in så många och så ärliga svar som möjligt. Det innebär bl.a. att utomstående inte skall kunna identifiera enskilda individer. 5 I enkäten stod det: Enkätsvaren kommer att anonymiseras och det kommer inte att gå att urskilja vem som svarat vad, såväl på kryssfrågor som på öppna frågor. Observera att svaren på de öppna frågorna ( Kommentarer ) kan komma att användas som citat i den slutliga rapporten, men självklart inte om det går att urskilja vem som skrivit det. Varje enkät försågs med ett nummer, som sedan prickades av på en lista när enkäten tagits emot. Numret var kopplat till respektive institution och befattning på en separat förteckning, som bara författaren hade tillgång till. Bearbetning av enkäterna samt hantering av internt bortfall Svaren på enkätfrågorna med fasta svarsalternativ har matats in och bearbetats i statistikdataprogrammet SPSS. I analysen har främst korstabeller använts, för att synliggöra skillnader mellan fakulteter samt mellan studierektorer, programansvariga och jämställdhetsföreträdare. 6 Svaren på de öppna frågorna eller kommentarerna i anslutning till övriga frågor har skrivits in i ett Word-dokument och därefter analyserats i anslutning till respektive fråga Se t.ex. Pincus, Ingrid (1997) Män som hindrar och män som främjar jämställdhetsarbete, i: SOU 1997:114, Styrsystem och jämställdhet. Institutioner i förändring och könsmaktens framtid, s , och: Eduards, Maud (2005) Förbjuden handling. Om kvinnors organisering och feministisk teori, Liber AB, Malmö, s Ejlertsson (2005), s. 30. Edling, Christofer & Peter Hedström (2003) Kvantitativa metoder. Grundläggande analysmetoder för samhälls- och beteendevetare, Studentlitteratur, Lund, s

11 En enkätundersökning Med internt bortfall avses bortfall på enstaka frågor i enkäten. Det kan bero på att frågan uppfattades som svår eller otydlig eller att frågan bara glömdes bort. Eftersom det interna bortfallet kan påverka slutsatserna, måste det redovisas på något sätt. Därför kommer n-värdet, d.v.s. antal personer som har besvarat frågan, att redovisas i anslutning till tabeller och figurer. 3Dessa siffror kan jämföras med uppgifterna i tabell A i bilaga 1 för att synliggöra det interna bortfallet fördelat på kategorier. Den svarsfördelning som redovisas baseras på det personer som har besvarat frågan, d.v.s. exklusive det interna bortfallet. 7 Det råder ett visst internt bortfall på nästan alla frågor, men detta bedöms inte vara så högt att det påverkar undersökningens resultat nämnvärt. Svarsfrekvens och bortfallsanalys I samband med enkätundersökningar görs ofta en bortfallsanalys. En bortfallsanalys görs bl.a. för att säkerställa att det inte råder en alltför stor skillnad mellan populationen och de inkomna enkäterna. I så fall kan det vara svårt att dra säkra slutsatser av materialet. 8 Svarsfrekvensen redovisas i figur 1 nedan samt i tabell A i bilaga 1. Svarsfrekvensen på enkäten var totalt 77 %. Det är normalt en ganska bra svarsfrekvens 9, men i detta fall är den att betrakta som relativt låg eftersom respondenterna mottog enkäten i tjänsten och enkäten dessutom behandlade ett område som de i de allra flesta fall faktiskt har ett formellt ansvar för. 10 Det är mot denna bakgrund inte orimligt att förvänta sig att nästan alla besvarar enkäten. Självklart kan det av olika skäl ändå råda ett visst bortfall, men bortfallet verkar inte vara slumpmässigt. Svarsfrekvensen var nämligen högre bland jämställdhetsföreträdarna (83 %) än bland programansvariga (78 %) och studierektorer (73 %) Ejlertsson (2005), s Trost, Jan (2007) Enkätboken, Studentlitteratur, Lund, s Se t.ex. Esaiasson (2007), s Under 2007 gjordes även en annan kartläggning vid Umeå universitet ( Uppföljning av det pedagogiska handlingsprogrammet ) med utskick via internposten till bl.a. alla studierektorer. Den undersökningen hade en svarsfrekvens på 79 % efter påminnelser och förlängd svarstid. 6

12 En enkätundersökning Figur 1. Andel som besvarat enkäten respektive bortfallsanalysen samt andel som inte svarat alls. TOTALT SAM HUM MED TEKNAT LÄRAR PROG JÄM STUD TOTALT PROG JÄM STUD TOTALT PROG JÄM STUD TOTALT PROG JÄM STUD TOTALT PROG JÄM STUD TOTALT PROG JÄM STUD TOTALT 0% 20% 40% 60% 80% 100% Svar på enkäten Svar på bortfallsanalysen Ej svar En förklaring kan vara att jämställdhetsföreträdarna upplevde ett större engagemang och intresse för enkäten än vad studierektorer och programansvariga gjorde. Det rådde också skillnader i svarsfrekvens mellan fakulteterna. Vid Umeå universitet finns det fem fakulteter: Humanistisk (HUM), 7

13 En enkätundersökning lärarutbildning (LÄRAR), medicinsk (MED), samhällsvetenskaplig (SAM) och teknisk-naturvetenskaplig (TEKNAT) fakultet. Svarsfrekvensen var högst bland respondenterna på medicinska fakulteten (84 %) och fakulteten för lärarutbildning (87 %) och lägst på teknisknaturvetenskaplig fakultet (70 %). Allra lägst var svarsfrekvensen bland studierektorer på teknisk-naturvetenskaplig fakultet (56 %). Att engagemang och intresse för könsmedveten pedagogik och genusperspektiv i utbildningen troligen påverkar svarsfrekvensen, innebär att resultatet av enkätundersökningen måste tolkas med viss försiktighet. Förmodligen är det så att enkätmaterialet visar en positivare bild än verkligheten, eftersom det verkar finnas en tendens att svarsfrekvensen är högre om engagemanget och intresset är större. De personer som inte är intresserade av frågorna förväntas således ha svarat i lägre grad. För att undersöka varför vissa inte hade svarat på enkäten, gjordes ytterligare ett utskick med internpost till dem som inte hade besvarat enkäten. Dessa personer fick ett brev med en kort förklaring till varför utskicket gjordes. På baksidan av brevet listades tretton olika anledningar till varför enkäten inte hade besvarats. Dessutom ombads respondenten att ange vid vilken fakultet denne arbetar samt besvara frågan: Hur väl förankrat har du uppfattat att arbetet med könsmedveten pedagogik är bland lärarna på din institution/ditt program? Resultatet av bortfallsanalysen redovisas i tabell B i bilaga 1. Totalt svarade endast 24 personer (45 %) på utskicket, trots att det bara handlade om att kryssa i tre rutor. De främsta anledningarna till att inte besvara enkäten var, enligt bortfallsanalysen, att arbetsbördan i övrigt hade varit stor under den tidsperiod då enkäten skulle besvaras (10 svar) eller att den person som hade fått enkäten inte var studierektor respektive jämställdhetsföreträdare (6 svar). I såväl enkäten som bortfallsanalysen ombads respondenterna att besvara frågan: Hur väl förankrat anser du att arbetet med en könsmedveten pedagogik och genusperspektiv i undervisningen är bland lärarna på programmet/på din institution? Det visade sig att detta ansågs vara något bättre förankrat bland dem som har besvarat bortfallsanalysen men inte enkäten. Det är dock viktigt att hålla i åtanke 8

14 En enkätundersökning att det är 158 personer som har besvarat frågan i enkäten, jämfört med bara 21 som har besvarat den i bortfallsanalysen. Detta ger utrymme för en slumpfaktor. Dessutom kan bortfallsanalysen inte generaliseras till att gälla alla som inte besvarade enkäten. Fortfarande är det 37 personer som inte har besvarat frågan. Det är möjligt att dessa personer är totalt ointresserade av frågan och att det i själva verket är så att genusperspektivet är svagast förankrat på de institutioner som enkät och bortfallsanalys saknas för. 9

15 Genus och jämställdhet: Innehåll och form Genus och jämställdhet: Innehåll och form För att kunna kartlägga såväl som diskutera genusperspektivet och den könsmedvetna pedagogiken krävs först en redogörelse och problematisering av de två centrala begreppen genus och jämställdhet. Genusperspektiv i undervisningen Med genus avses vanligtvis hur traditioner, handlingar och idéer formar vad som anses vara kvinnligt och manligt eller tankar/ praktiker/vanor/föreställningar om människor som kön 11. Det kan också beskrivas som de kulturella och sociala betydelser som ges åt människors könstillhörigheter. Vad som uppfattas som manligt respektive kvinnligt ses således inte som naturgivet och självklart, utan kan variera över tid och mellan rum. Begreppet genus innebär dessutom att relationen mellan könen ställs i fokus. 12 Ett genusperspektiv beskrivs av Högskoleverket som ett verktyg för att belysa, beskriva och analysera relationer mellan könen 13. I enkäten ansågs det vara viktigt att fastslå en definition av vad ett genusperspektiv är, eftersom svaren på frågorna annars skulle kunna avse allt möjligt. Den definition som fanns i början av enkäten var följande: Med genusperspektiv avses såväl en teoretisk problematisering av kursinnehållet som en mer empirisk redogörelse och analys där genus eller kön lyfts in, t.ex. hur något i samhället kan påverka kvinnor och män olika. Det kan också handla om ett vetenskapsteoretiskt perspektiv. Det handlar alltså om undervisningens innehåll. Vad som är relevant varierar mellan olika ämnen Hirdman, Yvonne (2001) Genus om det stabilas föränderliga former, Liber, Malmö, s. 14. Se t.ex. Wendt Höjer, Maria & Cecilia Åse (1999) Politikens paradoxer. En introduktion till feministisk politisk teori, Academia Adacta, Lund, s Högskoleverket (2007) Genusskrifter, hämtad

16 Genus och jämställdhet: Innehåll och form Det är viktigt att tänka på att ett genusperspektiv inte bara handlar om kvinnor, utan om både män och kvinnor. Det är således inte samma sak som ett kvinnoperspektiv eller ett feministiskt perspektiv. Ett kvinnoperspektiv eller ett feministiskt perspektiv baseras oftare på just kvinnor, kvinnors underordning och kvinnors krav på förändring 14, men i genusperspektivet ingår också t.ex. maskulinitetsforskning. 15 Genusperspektivet är på så sätt relevant för båda könen. Kursspecifikt jämställdhetsarbete Medan genusperspektiv handlar om undervisningens innehåll, handlar könsmedveten pedagogik om undervisningens form. 16 Det är viktigt att skilja mellan dessa två begrepp. En könsmedveten pedagogik är en form av jämställdhetsarbete, vilket är något annat än ett genusperspektiv på utbildningen som är en teoretisk problematisering av ämnet. Alla ämnen och institutioner kan använda en könsmedveten pedagogik i undervisningen eftersom alla kan och skall arbeta med jämställdhetsfrågor 17, medan ämnets karaktär avgör om ett genusperspektiv är relevant eller inte. Jämställdhet handlar om att alla människor skall ha samma rättighet och skyldigheter oberoende av kön: Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det förutsätter samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter på livets alla områden Eduards, Maud (1995) En allvarsam lek med ord, i: SOU 1995:110, Viljan att veta och viljan att förstå. Kön, makt och den kvinnovetenskapliga utmaningen i högre utbildning, s. 61. Fogelberg Eriksson, Anna & Ingrid Karlson (2006) Att integrera genus som innehåll och form. En rapport om genusintegrering av högskoleundervisning, Institutionen för beteendevetenskap, Linköpings universitet, s. 22. Se t.ex. Bondestam, Fredrik (2005) Könsmedveten pedagogik för universitetsoch högskolelärare en introduktion och bibliografi, Liber AB, Stockholm; Fogelberg Eriksson & Karlson (2006); och Löfgren, Kent (2006) Hur högskoleinstitutioner och enheter kan granska sina kurser ur jämställdhets- och genusperspektiv. Nuläget och framåtblick med praktiska förslag, Institutionen för beteendevetenskapliga mätningar, Umeå universitet. Detta regleras i Högskolelagen, 1 kap. 5. SCB (2006) På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet, Statistiska centralbyrån, Stockholm, s

17 Genus och jämställdhet: Innehåll och form Det finns både en kvantitativ och en kvalitativ aspekt av jämställdhet. Kvantitativt jämställdhetsarbete på universitetet kan t.ex. handla om att kartlägga könsfördelningen bland studenter och anställda och att aktivt arbeta för att uppnå en jämn eller i alla fall jämnare könsfördelning. Ibland är det hälften kvinnor, ibland hälften män som eftersträvas; ibland är det förhållandet som ses som ett tillräckligt mål. I Umeå universitets jämställdhetspolicy står det t.ex. att en utgångspunkt för universitetets jämställdhetsarbete är att: alla arbetsplatser skall sträva efter en jämn könsfördelning (med jämn könsfördelning avses att det finns minst 40 procent av vardera könet) inom olika anställnings- och studerandekategorier och att denna strävan även omfattar könsfördelningen på programutbildningar och kurser. 19 Kvalitativt jämställdhetsarbete handlar om att både kvinnors och mäns kunskaper, erfarenheter, intressen och värderingar beaktas och värderas lika t.ex. vid planering av verksamhet och utformning av examination. Dessutom är kontinuerlig utvärdering och strävan efter förbättring en viktig del i det kvalitativa jämställdhetsarbetet. Ett annat exempel är att på olika sätt möjliggöra och förenkla för både studenter och anställda att kombinera föräldraskap med studier respektive arbete samt att motverka sexuella trakasserier. 20 I enkäten angavs följande definition av könsmedveten pedagogik: Med en könsmedveten pedagogik avses en medvetenhet om vilken roll såväl studenters som lärares kön kan spela i undervisningssammanhang liksom ett jämställdhetsarbete riktat mot studenterna. Det handlar alltså om undervisningens form. Detta innebär t.ex. att köns- och jämställdhetsaspekter beaktas vid val av kurslitteratur och vid planering och genomförande av undervisning och examination. Exakt hur detta kan se ut varierar mellan olika institutioner och ämnen. Denna definition sträcker sig utöver de pedagogiska aspekterna och under arbetets gång har istället beteckningen kursspecifikt jämställdhetsarbete börjat användas För ett jämställt universitet Policyprogram för jämställdhet vid Umeå universitet , Jämställdhetsrådet, Umeå universitet, 2006 (stencil), s. 3. Ibid. Wide, Jessika (2007) Jämställdhetscertifiering vid Umeå universitet. Vad, hur och varför? Skrift från Jämställdhetsrådet vid Umeå universitet, 2007:1, s

18 Genus och jämställdhet: Innehåll och form Den definition som angavs i enkäten omfattar ju inte bara pedagogiska överväganden, utan också mer konkret jämställdhetsarbete, t.ex. att ha strategier mot kränkningar och sexuella trakasserier samt att möjliggöra för studenter att kombinera studier med föräldraskap. 22 Det är samma sak med jämställdhetsarbete som med genusperspektiv: Det handlar inte bara om kvinnor och kvinnors villkor, rättigheter och möjligheter. Jämställdhetsarbete handlar om både kvinnor och män. Ett kursspecifikt jämställdhetsarbete är precis lika viktigt på en kvinnodominerad utbildning, där det är de manliga studenterna som är i minoritet. Jämställdhetsarbetet riktar sig inte heller bara mot studenter av det kön som är i minoritet. Det är viktigt även om könsfördelningen på en kurs är helt jämn. Det handlar om samma rättigheter, möjligheter och villkor för studenterna, oavsett könstillhörighet och oavsett könsfördelning på kursen/programmet. Medlet för att uppnå detta är den könsmedvetna pedagogiken. Vad säger styrdokumenten? Både genusperspektivet och den könsmedvetna pedagogiken har stöd i styrdokumenten. Enligt Högskolelagen ska högskolorna bedriva ett aktivt jämställdhetsarbete: I högskolornas verksamhet skall jämställdhet mellan kvinnor och män alltid iakttas och främjas. 23 Dessutom skall högskolorna behandla studenter lika, oavsett könstillhörighet, samt motverka diskriminering p.g.a. könstillhörighet. En högskola skall inom ramen för sin verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja studenters lika rättigheter oavsett könstillhörighet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. 24 I bl.a. regeringens budgetpropositioner och regleringsbrev poängteras betydelsen av ett genusperspektiv i högskoleutbildningarna Jfr. Wide (2007), s SFS 1992:1434, Högskolelagen, 1 kap. 5. Ibid., 3. 13

19 Genus och jämställdhet: Innehåll och form Kvinnor och män skall ha samma, inte bara formella utan också reella, möjligheter att göra sig gällande i den akademiska världen. All form av diskriminering skall motverkas. / / Det gäller att lärosätena aktivt arbetar med både rekryteringen av studenter av underrepresenterat kön och miljön på utbildningarna för att såväl kvinnliga som manliga studenter skall ha likvärdiga möjligheter att utbilda sig inom det område som intresserar dem. En stor del av det praktiska jämställdhetsarbetet måste bedrivas på varje arbetsplats inom högskolan. Det är där grunden läggs för jämlika villkor för kvinnor och män i utbildningens och forskningens vardag. / / Det är också viktigt att ett genusperspektiv anläggs i själva undervisningen. 25 Universitetens och högskolornas jämställdhetsarbete skall få ökat genomslag i verksamheten. Könsfördelningen inom olika områden och på olika nivåer beträffande såväl studenter som personal skall vara jämn. Genusperspektiv skall få ett ökat genomslag i utbildningen. 26 I Umeå universitets policyprogram för jämställdhet står det: Institutioner skall uppmuntras att konkret och planmässigt arbeta med ett genusperspektiv i grundutbildning och forskning. Umeå universitet har även ett ansvar att kontinuerligt och aktivt uppfölja att och utvärdera hur genusperspektivet behandlas i grundutbildningen. 27 Institutionerna har en viktig uppgift i det konkreta arbetet med jämställdhet för studenter och anställda. / / För att främja utvecklingen av ett progressivt arbete med genus och jämställdhet är det av stor vikt att kontinuerligt arbeta med genusperspektiv i utbildningen samt att aktivt involvera studenterna i detta arbete. 28 Slutsatsen av denna genomgång är dels att styrdokumenten betonar såväl ett aktivt jämställdhetsarbete som ett genusperspektiv i utbildningen, dels att styrdokumenten i de flesta fall betraktar ett Prop. 2006/07:1, Volym 8, Budgetpropositionen 2007, Utgiftsområde 16: Utbildning och universitetsforskning, kapitel Regeringsbeslut I:54 U2006/9555/UH, Regleringsbrev för budgetåret 2007 avseende universitet och högskolor m.m. För ett jämställt universitet 2010, s. 8. Ibid., s

20 Genus och jämställdhet: Innehåll och form genusperspektiv som en del av jämställdhetsarbetet. Den könsmedvetna pedagogiken är en del av det jämställdhetsarbete som studenterna möter i utbildningen. Det visade sig att några mottagare av enkäten antingen inte ville besvara enkäten överhuvudtaget eller hoppade över alla frågor om könsmedveten pedagogik. De menade att begreppet inte fanns nämnt i styrdokumenten och att institutionerna därmed inte har någon skyldighet att arbeta med det. I denna grupp ingick även studierektorer. Detta är ett tydligt fall av begreppsförvirring, eftersom definitionen av könsmedveten pedagogik i enkäten tydligt handlar om jämställdhetsarbete riktat mot studenter d.v.s. kursspecifikt jämställdhetsarbete vilket har starkt stöd i styrdokumenten. Hantering av begreppen i enkäten Styrdokumenten visar tydligt att institutionerna skall arbeta med genusperspektiv såväl som könsmedveten pedagogik i undervisningen. Därför är det väl motiverat att kartlägga och utvärdera institutionernas arbete. Detta visade sig dock inte vara helt enkelt att göra. Framför allt var det svårt att konstruera en enkät som passade alla, oberoende av t.ex. ämnesområde och förkunskaper. Innan enkäten skickades ut gjordes en pilotstudie. Den enkät som testades i pilotstudien bestod av tre delar: Allmänna frågor, frågor om genusperspektiv och frågor om könsmedveten pedagogik. Flera av testpersonerna hade svårt att besvara enkäten. Trots att genusperspektiv och könsmedveten pedagogik definierades i början av enkäten, verkade många ha problem att skilja begreppen åt. En del undrade t.ex. varför samma frågor kom två gånger. Mot denna bakgrund slogs de flesta frågorna i enkäten ihop. Detta är inte helt bra, eftersom genusperspektiv och könsmedveten pedagogik inte är samma sak. Det är dock troligt att det skulle bli ett stort internt bortfall om frågorna behölls separerade, samtidigt som det är osäkert hur många som t.ex. verkligen skulle avse genusperspektivet och inte den könsmedvetna pedagogiken när de svarade på frågor om genusperspektiv. Det är också rimligt att tänka sig att arbetet med genusperspektiv och könsmedveten pedagogik till stora delar går hand i hand och att resultatet därför inte blir helt missvisande. 15

UPPSALA UNIVERSITET : Hum-Sam.Vet.området: Engelska institutionen

UPPSALA UNIVERSITET : Hum-Sam.Vet.området: Engelska institutionen 1 BESLUT ENGELSKA 2010/4 UPPSALA UNIVERSITET : Hum-Sam.Vet.området: Engelska institutionen Engelska institutionens jämställdhetsplan för 2010 På förslag av institutionens jämställdhetsgrupp fastställer

Läs mer

Jämställdhetsplan för perioden

Jämställdhetsplan för perioden UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för nordiska språk Jämställdhetsplan för perioden 2010-2012 Jämställdhetsplanen har utarbetats av institutionens jämställdhetsgrupp och fastställts av institutionsstyrelsen

Läs mer

Jämställdhetsplan. för anställda 2008-2009. Personalavdelningen, Bengt Wirbäck 2008-12-22 Dnr 10-1900/08

Jämställdhetsplan. för anställda 2008-2009. Personalavdelningen, Bengt Wirbäck 2008-12-22 Dnr 10-1900/08 Jämställdhetsplan för anställda 2008-2009 Personalavdelningen, Bengt Wirbäck 2008-12-22 Dnr 10-1900/08 1(4) 2008-12-22 JÄMSTÄLLDHETSPLAN för anställda 2008-2009 INLEDNING Högskolan i Gävle ser jämställdhet

Läs mer

Jämställdhetsplan för Nationalekonomiska institutionen Utgångspunkter. 1.1 Uppsala universitets utgångspunkter

Jämställdhetsplan för Nationalekonomiska institutionen Utgångspunkter. 1.1 Uppsala universitets utgångspunkter Jämställdhetsplan för Nationalekonomiska institutionen 2014 1 Utgångspunkter 1.1 Uppsala universitets utgångspunkter Uppsala universitets jämställdhetsarbete tar sin utgångspunkt i diskrimineringslagen

Läs mer

Jämställdhetsplan

Jämställdhetsplan Jämställdhetsplan 2013-2015 Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan 1(5) 2013-05-03 Jämställdhetsplan VID INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE - SOCIALHÖGSKOLAN VID STOCKHOLMS UNIVERSITET FÖR PERIODEN

Läs mer

jämlikhets- och jämställdhetsplan

jämlikhets- och jämställdhetsplan Beslut 2015-06-18 Dnr SU FV-1.1.2-1967-15 Stockholms universitets jämlikhets- och jämställdhetsplan 2015-2017 Stockholms universitet 2(19) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Policy för lika rättigheter

Läs mer

Jämställdhetsplan 2011 2013

Jämställdhetsplan 2011 2013 Jämställdhetsplan 2011 2013 Antagen av institutionsstyrelsen 2011-06-08 Innehåll Jämställdhet mellan kvinnor och män... 2 Ansvarsfördelning... 2 Jämställdhetsplanen antagen 2007... 3 Läget vt- 11... 3

Läs mer

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 1. Bakgrund Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 Grunden för jämställdhets- och mångfaldsarbetet vid Högskolan i Skövde är likabehandling och att alla anställda och studenter ska

Läs mer

Jämställdhetscertifiering vid Umeå universitet Vad, hur och varför? Jessika Wide. Skrift från Jämställdhetsrådet vid Umeå universitet 2007:01

Jämställdhetscertifiering vid Umeå universitet Vad, hur och varför? Jessika Wide. Skrift från Jämställdhetsrådet vid Umeå universitet 2007:01 Jämställdhetscertifiering vid Umeå universitet Vad, hur och varför? Jessika Wide Skrift från Jämställdhetsrådet vid Umeå universitet 2007:01 Skrift från Jämställdhetsrådet vid Umeå universitet, 2007:01

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN

JÄMSTÄLLDHETSPLAN Barn- och utbildningsförvaltningen JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2010-2012 för personal, barn och elever inom Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamns kommun ADRESS: 272 80 Simrishamn BESÖK: Lilla Rådmansgatan

Läs mer

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1 1 Verksamhetsstyrning 1.1 Politikområde Utbildningspolitik Mål Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. 1.1.1

Läs mer

Jämlikhetsplan. Kungl. Musikhögskolan. Kungl. 2013-2014 Musikhögskolan. Dnr15/211. Faställd av rektor 150420. Dnr 13/711. Fastställd av rektor 131009

Jämlikhetsplan. Kungl. Musikhögskolan. Kungl. 2013-2014 Musikhögskolan. Dnr15/211. Faställd av rektor 150420. Dnr 13/711. Fastställd av rektor 131009 Jämlikhetsplan 2015-2017 Jämlikhetsplan Kungl. 2013-2014 Musikhögskolan Dnr15/211. Faställd av rektor 150420 Kungl. Musikhögskolan Dnr 13/711. Fastställd av rektor 131009 Jämlikhetsplan 2015-2017 för KMH

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan för tiden 1 juli juli 2018

Jämställdhets- och mångfaldsplan för tiden 1 juli juli 2018 JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN Datum Antagen av Kommunstyrelsen Reviderad datum Paragraf 37 1(11) Jämställdhets- och mångfaldsplan för tiden 1 juli 2015 1 juli 2018 2(11) Innehåll Inledning... 3 Plan

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan. Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN

Jämställdhets- och mångfaldsplan. Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Jämställdhet... 3 Ansvar för jämställdheten... 3 Mångfald... 4 Syfte...

Läs mer

Juridiska fakultetens jämställdhets- och likabehandlingsplan för perioden 1 januari 31 december 2015

Juridiska fakultetens jämställdhets- och likabehandlingsplan för perioden 1 januari 31 december 2015 Juridiska fakultetens jämställdhets- och likabehandlingsplan för perioden 1 januari 31 december 2015 Fastställd av Fakultetsnämnden 2014-12-12 Juridiska fakultetens Jämställdhets- och likabehandlingsplan

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige , 9 SÄTERS KOMMUN

Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige , 9 SÄTERS KOMMUN Jämställdhets- och mångfaldsplan 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-15, 9 SÄTERS KOMMUN 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Jämställdhet... 3 Ansvar för jämställdheten... 3 Säters kommuns

Läs mer

Socialförvaltningens handlingsplan för jämställdhet 2016

Socialförvaltningens handlingsplan för jämställdhet 2016 Tjänsteskrivelse 1 (1) 2015-11-25 SN 2015.0188 Handläggare Anders Hedåberg Socialnämnden Socialförvaltningens handlingsplan för jämställdhet 2016 Sammanfattning Enligt diskrimineringslagen så ska arbetsgivaren

Läs mer

Jämställdhetsrapport för institutionen för datavetenskap

Jämställdhetsrapport för institutionen för datavetenskap Jämställdhetsrapport för institutionen för datavetenskap 12 juni 2009 Inledning Sedan 2001 har Lunds universitet en gemensam jämställdhetspolicy. Jämn könsfördelning (intervallet 40/60) inom alla befattningar,

Läs mer

Jämställdhetsplan

Jämställdhetsplan Jämställdhetsplan 9- Introduktion Följande Jämställdhetsplan gäller läsåret 9-. Planen har tagits fram av institutionens jämställdhetsombud Per Ståhlberg och doktorand Oliver Thalén, i samråd med prefekt

Läs mer

Likabehandlingsplan

Likabehandlingsplan Likabehandlingsplan 2011 2012 Antagen av institutionsstyrelsen 2011-06-08 Innehåll LIKABEHANDLING... 2 Ansvar och organisation... 4 Handlingsplan för likabehandling... 4 Handlingsplan 2011... 4 Handlingsplan

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETS-, MÅNGFALDS- OCH LIKABEHANDLINGSPOLICY FÖR FYSISKA INSTITUTIONEN

JÄMSTÄLLDHETS-, MÅNGFALDS- OCH LIKABEHANDLINGSPOLICY FÖR FYSISKA INSTITUTIONEN JÄMSTÄLLDHETS-, MÅNGFALDS- OCH LIKABEHANDLINGSPOLICY FÖR FYSISKA INSTITUTIONEN 2007-2011 Bakgrund Det finns många dokument som reglerar det arbete mot diskriminering i olika former som det åligger Fysiska

Läs mer

Likabehandlingsplan för studenter 2013 2014. Fastställd av rektor Tommy Löfgren 2013-10-14, reviderad 2013-11-22.

Likabehandlingsplan för studenter 2013 2014. Fastställd av rektor Tommy Löfgren 2013-10-14, reviderad 2013-11-22. Likabehandlingsplan för studenter 2013 2014 Fastställd av rektor Tommy Löfgren 2013-10-14, reviderad 2013-11-22. Inledning Vision I den här planen beskrivs de åtgärder som Röda Korsets Högskola planerar

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation för jämställdhet i högskolan. Dir. 2009:7. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009

Kommittédirektiv. Delegation för jämställdhet i högskolan. Dir. 2009:7. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009 Kommittédirektiv Delegation för jämställdhet i högskolan Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009 Dir. 2009:7 Sammanfattning av uppdraget En delegation ska stödja insatser och föreslå åtgärder

Läs mer

Jämställdhetsplan 2010 för

Jämställdhetsplan 2010 för SERVICE- OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN Datum 2009-08-24 1 (2) Jämställdhetsplan 2010 för Service- och teknikförvaltningen Innehållsförteckning Jämställdhetsplan 2010 3 Inledning 3 Service- och Teknikförvaltningens

Läs mer

Riktlinje för jämställdhet & mångfald 2012-2015

Riktlinje för jämställdhet & mångfald 2012-2015 STYRDOKUMENT Sida 1(9) Riktlinje för jämställdhet & mångfald 2012-2015 Område Styrning och ledning Fastställd KSAU 2012-08-28 118 Program Personalpolitiskt program Giltighetstid Tillsvidare Plan Riktlinje

Läs mer

Likabehandlingsplan KOMVUX VÄRMDÖ. Agneta Ericsson TF. Rektor

Likabehandlingsplan KOMVUX VÄRMDÖ. Agneta Ericsson TF. Rektor Likabehandlingsplan KOMVUX VÄRMDÖ Agneta Ericsson TF. Likabehandlingsplan vid Komvux Värmdö Verksamheten vid Komvux utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värden där var och en, verksam

Läs mer

Hur kan man värdera uppsatskurser?

Hur kan man värdera uppsatskurser? Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare I, ht 2005 Agnes Edling, Institutionen för lingvistik och filologi Hur kan man värdera uppsatskurser? Inledning I en rapport från Uppsala studentkår

Läs mer

STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONENS JÄMSTÄLLDHETSPLAN

STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONENS JÄMSTÄLLDHETSPLAN Stockholms universitet Statsvetenskapliga institutionen STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONENS JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2014-2016 Antagen av Institutionsstyrelsen 2014-05-06 Dnr. 320-1.1.2-0085-14 1. Övergripande

Läs mer

Jämställdhetsplan 2012 2014

Jämställdhetsplan 2012 2014 TEKNAT 2012/17 Jämställdhetsplan 2012 2014 Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten Fastställd av teknisk-naturvetenskapliga områdesnämnden/fakultetsnämnden 2012-05-29 Förklaring av terminologi och struktur

Läs mer

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY HSB Skåne 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Övergripande mål 3. Definition av begrepp 3 2 Rekrytering 4 3 Löner 4 4 Utbildning och kompetensutveckling 5 5 Arbetsmiljö och arbetsförhållanden

Läs mer

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen?

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se Nummer: 2007/3 Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? En

Läs mer

Juridiska fakultetens jämställdhets- och likabehandlingsplan för perioden 1 januari 31 december 2016

Juridiska fakultetens jämställdhets- och likabehandlingsplan för perioden 1 januari 31 december 2016 Juridiska fakultetens jämställdhets- och likabehandlingsplan för perioden 1 januari 31 december 2016 Fastställd av Fakultetsnämnden Juridiska fakultetens Jämställdhets- och likabehandlingsplan utgår från

Läs mer

Landskrona räddningstjänsts Jämställdhetsplan 2007

Landskrona räddningstjänsts Jämställdhetsplan 2007 Landskrona räddningstjänsts Jämställdhetsplan 2007 Antagen av xxxxxxx Innehållsförteckning Inledning 3 Nulägesanalys 4 Organisation 4 Fysiska, psykiska och sociala frågor 4 Rekryteringsprocess 4 Sexuella

Läs mer

Justitiekanslern. Barbro Molander YTTRANDE Reg.nr

Justitiekanslern. Barbro Molander YTTRANDE Reg.nr Justitiekanslern Barbro Molander YTTRANDE M./. staten genom Justitiekanslern ang. skadestånd på grund av otillåten diskriminering Justitiekanslern har hemställt att Högskoleverket yttrar sig i målet om

Läs mer

Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan...

Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan... Likabehandlingsplan Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan... 3 DEFINITION AV BEGREPP... 4 FRÄMJANDE INSATSER... 5 KARTLÄGGNING...

Läs mer

Bilaga 2 Enkät till lärare

Bilaga 2 Enkät till lärare riksrevisionen granskar: statens insatser på skolområdet Bilaga 2 Enkät till lärare I denna bilaga presenteras genomförandet av Riksrevisionens enkät till lärare samt svarsfrekvens och analys av bortfall.

Läs mer

Jämställdhetsplan 2012-2014

Jämställdhetsplan 2012-2014 Jämställdhetsplan 2012-2014 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av DSV:s styrelse 2012-02-14 Institutionen för data- och systemvetenskap Jämställdhetsplan 2012-14 Enligt högskolelagen

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Mål och åtgärder. Beslutad av rektor vid Evidens i samarbete med programråd och lärarråd

LIKABEHANDLINGSPLAN. Mål och åtgärder. Beslutad av rektor vid Evidens i samarbete med programråd och lärarråd LIKABEHANDLINGSPLAN Mål och åtgärder Beslutad av rektor vid Evidens i samarbete med programråd och lärarråd Reviderad februari 2015 Sida 1 av 4 INLEDNING Evidens arbetar för att främja en kollegial arbetsmiljö

Läs mer

Jämställdhets- och Mångfaldsplan

Jämställdhets- och Mångfaldsplan 1 Jämställdhets- och Mångfaldsplan 2010 2 SYFTE OCH MÅL MED JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLANEN Arena Personal AB eftersträvar att bibehålla en jämn könsfördelning i verksamheten och rekryterar gärna personer

Läs mer

Pedagogik, kommunikation och ledarskap

Pedagogik, kommunikation och ledarskap KURSPLAN LPK100 LPK150 LPK200 LPK250 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Pedagogik, kommunikation och ledarskap KOMMENTARDEL till inriktningen Pedagogik, kommunikation och ledarskap Inriktningen vänder

Läs mer

Karriärrådgivning och studievägledning: en tjänst för studenterna!

Karriärrådgivning och studievägledning: en tjänst för studenterna! Karriärrådgivning och studievägledning: en tjänst för studenterna! En undersökning av Uppsala universitets studievägledning Till Ted: En check förstasida här på något sätt. Loggan bör finnas med. * Det

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPOLICY FÖR EMMABODA KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2011-10-31

JÄMSTÄLLDHETSPOLICY FÖR EMMABODA KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2011-10-31 JÄMSTÄLLDHETSPOLICY FÖR EMMABODA KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2011-10-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Jämställdhetspolicy för Emmaboda kommun... 1 Vision... 1 Definition... 1 Emmaboda kommun som arbetsgivare...

Läs mer

Medicinska fakulteten Sid 1 (7)

Medicinska fakulteten Sid 1 (7) Medicinska fakulteten 2009-03-11 Sid 1 (7) Medicinska fakultetens jämställdhetsplan 2009 2011 Medicinska fakultetens jämställdhetsplan är treårig. Planen innehåller en kartläggning vad avser antalet anställda,

Läs mer

Utvärdering av kurs (3 bilagor)

Utvärdering av kurs (3 bilagor) Rektor RIKTLINJER 2011-06-09 Dnr HS 2011/299-50 Utvärdering av kurs (3 bilagor) 1 Allmänt Kursutvärderingar ska göras efter varje genomförd kurs vid Högskolan i Skövde (Högskolan). Termen kursutvärdering

Läs mer

Styrelserepresentation i Malmö föreningsliv

Styrelserepresentation i Malmö föreningsliv Malmö stad Fritidsförvaltningen Handläggande avd: Föreningsavdelningen Ärende nr: 16 Datum: 2012-08-14 Ärende: Styrelserepresentation i Malmö sliv Sammanfattning: I verksamhetsplan 2012 har förvaltningens

Läs mer

Policy för likabehandlingsarbetet för studenter och sökande vid Högskolan i Borås

Policy för likabehandlingsarbetet för studenter och sökande vid Högskolan i Borås Policy för likabehandlingsarbetet för studenter och sökande vid Högskolan i Borås Dnr 357-09-92 Fastställd av Styrelsen 2009-06-11 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Högskolan i Borås policy och

Läs mer

Ljusnarsbergs kommuns. Mångfaldsplan. Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari

Ljusnarsbergs kommuns. Mångfaldsplan. Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari Ljusnarsbergs kommuns Mångfaldsplan Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll 2000-12-11 Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari 2016 30 Mångfaldsplan 2016-01-27 Mångfaldsplan Inledning Sverige och

Läs mer

Studentenkät om likabehandling rapport

Studentenkät om likabehandling rapport Dnr CF 16-28/2012 2012-01-13 Anna Prestjan Studentenkät om likabehandling rapport Inledning Om enkäten metod och urval Mellan den 10 oktober och den 24 oktober 2011 hade studenter och doktorander vid Örebro

Läs mer

Likabehandlingsplan för studenter

Likabehandlingsplan för studenter TEKNAT 2013/159 Likabehandlingsplan för studenter Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten Fastställd av teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden 2014-02-11 Innehållsförteckning Inledning 3 Syfte med likabehandlingsplanen

Läs mer

Örebro universitets jämställdhetsplan

Örebro universitets jämställdhetsplan Dnr: CF 16-601/2009 Örebro universitets jämställdhetsplan 2009-2010 Fastställd av: rektor Datum: 2009-11-10 Jämställdhetsplan 2009-2010 Detta dokument omfattar anställda och studenter vid Örebro universitet.

Läs mer

Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare

Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare S MARIA - GAMLA STANS STADSDELSFÖRVALTNING BILAGA VERKSAMHETSPLAN 2007 DNR 102-719/2006 SID 1 (5) LIKABEHANDLINGSPLAN 2007 Utgångspunkter Målet med jämställdhets- integrations och mångfaldsarbetet är att

Läs mer

SVENSKA BASKETBOLLFÖRBUNDETS MÅNGFALDS- OCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN

SVENSKA BASKETBOLLFÖRBUNDETS MÅNGFALDS- OCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN SVENSKA BASKETBOLLFÖRBUNDETS MÅNGFALDS- OCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN INLEDNING Svenska Basketbollförbundet vill att anställda, föreningsaktiva, eller inhyrd personal ska känna att de har lika värde, oavsett kön,

Läs mer

Praktik med examensarbete i idrottspedagogik

Praktik med examensarbete i idrottspedagogik Kursplan Uttagen: 2014-09-19 Praktik med examensarbete i idrottspedagogik Placement with Bachelors Essay in Sport Education 15.0 högskolepoäng Kurskod: 2IP022 Inrättad: 2009-05-28 Inrättad av: Programkommittén

Läs mer

Institutionen för kemiteknik, LTH 1. Jämställdhetsplan 2008 för Institutionen för Kemiteknik

Institutionen för kemiteknik, LTH 1. Jämställdhetsplan 2008 för Institutionen för Kemiteknik Institutionen för kemiteknik, LTH 1 Jämställdhetsplan 2008 för Institutionen för Kemiteknik Antagen av institutionsstyrelsen 13/2 2008 Institutionen för kemiteknik, LTH 2 Åtgärdsplan 2008 Det övergripande

Läs mer

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete Enheten för statistik om utbildning och arbete Rapport Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden Postadress Besöksadress Telefon Fax Box 24 300, 104 51 STOCKHOLM Karlavägen 100 08-506

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan

Jämställdhets- och mångfaldsplan Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014-2016 Antaget av kommunfullmäktige 2013-10-30 2 0 1 4-2 0 1 6 Jämställdhets- och mångfaldsplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33

Läs mer

Bilaga 1 Enkät till rektorer

Bilaga 1 Enkät till rektorer riksrevisionen granskar: statens insatser på skolområdet Bilaga 1 Enkät till rektorer I denna bilaga presenteras genomförandet av Riksrevisionens enkät till rektorer samt svarsfrekvens och analys av bortfall.

Läs mer

733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson Metod-PM - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen

733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson Metod-PM - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen 733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson 2013-03-05 911224-0222 - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen Syfte Syftet med uppsatsen är ta reda på hur den gymnasiereform som infördes läsåret

Läs mer

Medarbetarundersökning 2014 Medarbetarindex (MI)

Medarbetarundersökning 2014 Medarbetarindex (MI) Medarbetarundersökning 2014 Medarbetarindex (MI) Umeå Universitet Projektledare Quicksearch: Anna Kilander Tiina Stridh Syfte och Bakgrund SYFTE Medarbetarundersökningen är ett viktigt hjälpmedel för att

Läs mer

Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusstudier Likabehandlingsplan 2009

Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusstudier Likabehandlingsplan 2009 Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusstudier Likabehandlingsplan 2009 Fastställd av institutionsstyrelsen 2009-06-01 Inledning Likabehandlingsplanen har tillkommit genom möten i en tillsatt

Läs mer

Jämställdhets- och likabehandlingsplan för historiskfilosofiska fakulteten vid Uppsala universitet 2009

Jämställdhets- och likabehandlingsplan för historiskfilosofiska fakulteten vid Uppsala universitet 2009 Jämställdhets- och likabehandlingsplan för historiskfilosofiska fakulteten vid Uppsala universitet 2009 Jämställdhet och likabehandling en demokrati- och kvalitetsfråga Med jämställdhet avses ett rättvist

Läs mer

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Storumans kommun Förskolan Gungan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Bakgrund.1 Definitioner.2 Mål och ansvar 3 Kartläggning, förebyggande åtgärder,

Läs mer

Plan för medarbetares lika rättigheter och möjligheter

Plan för medarbetares lika rättigheter och möjligheter Tjänsteutlåtande 0 Österåker Kommunstyrelsens kontor Datum 2015-10-20 Dnr KS 2015/0342 Till Kommunfullmäktige Plan för medarbetares lika rättigheter och möjligheter Sammanfattning Arbetet med lika rättigheter

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhets-, likabehandlings- och mångfaldsarbete för Biologiska institutionen

Handlingsplan för jämställdhets-, likabehandlings- och mångfaldsarbete för Biologiska institutionen Handlingsplan för jämställdhets-, likabehandlings- och mångfaldsarbete för Biologiska institutionen 2013-2015 Jämställdhet, likabehandling och mångfald är en fråga om rättvisa och demokrati. Alla anställda

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET. Jä mstä lldhetsplän vid Kriminologiskä institutionen fo r 2013.

STOCKHOLMS UNIVERSITET. Jä mstä lldhetsplän vid Kriminologiskä institutionen fo r 2013. STOCKHOLMS UNIVERSITET Jä mstä lldhetsplän vid Kriminologiskä institutionen fo r 2013. 1. Utvärdering av måluppfyllelsen i tidigare jämställdhetsplan I 2009 års jämställdhetsplan uppställdes ett stort

Läs mer

Mål och riktlinjer för studievägledning på grund- och avancerad nivå vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet

Mål och riktlinjer för studievägledning på grund- och avancerad nivå vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet Riktlinjer Fastställt av fakultetsstyrelsen 2001-06-20 Reviderad 2004-12-01, 2006-12-21, 2010-04-13 Dnr M:A9 46/2001 1 Studievägledningen Mål och riktlinjer för studievägledning på grund- och avancerad

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhet och likabehandling Institutionen för svenska språket

Handlingsplan för jämställdhet och likabehandling Institutionen för svenska språket HANDLINGSPLAN Dnr V 2013/1012 Handlingsplan för jämställdhet och likabehandling Institutionen för svenska språket Publicerad Beslutsfattare http://svenska.gu.se/digitalassets/1469/1469290_likabehandlingsplan2014.pdf

Läs mer

Jämställdhetsplan för Värmdö kommun

Jämställdhetsplan för Värmdö kommun Jämställdhetsplan för Värmdö kommun 1 Inledning Värmdö kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare med jämställda arbetsplatser och gott medarbetarskap där vi möter varandra med respekt och öppenhet. Ett

Läs mer

Ansvarig: Personalchefen

Ansvarig: Personalchefen Enhet: Personalenheten Utarbetad av: Personalenheten Giltig från: 2013-04-04 Ansvarig: Personalchefen Dokumentnamn: Jämställdhetsplan för Alvesta kommun 2013-2015 Ersätter: Alvesta kommuns jämställdhetsplan

Läs mer

Jämställdhetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-15, 95 Rev. 2008-04-17, 24

Jämställdhetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-15, 95 Rev. 2008-04-17, 24 Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-15, 95 Rev. 2008-04-17, 24 Inledning Jämställdhetslagen 1991:433 har till ändamål att främja kvinnors och mäns lika rätt i arbetslivet. Jämställdhet i arbetslivet innebär

Läs mer

Institutionen för immunteknologi, LTH. Jämställdhetsplan 2007 för Institutionen för immunteknologi

Institutionen för immunteknologi, LTH. Jämställdhetsplan 2007 för Institutionen för immunteknologi Institutionen för immunteknologi, LTH Jämställdhetsplan 2007 för Institutionen för immunteknologi Fastställd av institutionsstyrelsen den 28 september, 2007 Åtgärdsplan 2007 Det övergripande jämställdhetsarbetet

Läs mer

Likabehandlingsplan för studenter 2016

Likabehandlingsplan för studenter 2016 TEKNAT 2015/159 Likabehandlingsplan för studenter 2016 Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten Fastställd av teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden 2015-12-01 Inledning Denna likabehandlingsplan för

Läs mer

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentnamn Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Fastställd/upprättad 2010-11-25 Dokumentägare Johan Gammelgård

Läs mer

Handlingsplan för likabehandling vid Göteborgs universitetsbibliotek 2012 Fastställd av överbibliotekarien

Handlingsplan för likabehandling vid Göteborgs universitetsbibliotek 2012 Fastställd av överbibliotekarien Handlingsplan för likabehandling vid Göteborgs universitetsbibliotek 2012 Fastställd av överbibliotekarien 2012-02-28 Innehåll Inledning... 3 Vad är Likabehandling?... 3 Styrdokument och organisation...

Läs mer

Sannolikheten att anställas inom universitets- och högskolevärlden efter avlagd doktorsexamen

Sannolikheten att anställas inom universitets- och högskolevärlden efter avlagd doktorsexamen Sannolikheten att anställas inom universitets- och högskolevärlden efter avlagd doktorsexamen 1984-2003 - En studie av likheter och skillnader med avseende på kön Rapport från samhällsvetenskapliga fakultetens

Läs mer

Lika villkor vid Umeå universitet

Lika villkor vid Umeå universitet Lika villkor vid Umeå universitet Agnes Lundgren, Personalenheten Utvecklingskonsult, samordnare för lika villkor 1 Vid Umeå universitet råder lika villkor UmU:s samlingsbegrepp för arbetet med jämställdhet

Läs mer

Jämställdhetsplan

Jämställdhetsplan Jämställdhetsplan 2012-2015 Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Fastställd av Institutionsstyrelsen 2012 11 08 1 Innehållsförteckning 1 Utgångspunkter och syfte... 4 1.1 Utgångspunkter

Läs mer

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Inledning och bakgrund Syftet med Sollentuna kommuns jämställdhetsplan är att främja kvinnor och mäns lika rätt ifråga om arbete, anställnings- och

Läs mer

Plan för lika villkor

Plan för lika villkor Sid 1 (7) 2014-2015 A. Uppföljning Jämställdhetsplanen för 2013 specificerade tre mål: Omorganisation av jämställdhetsarbetet på institutionen; En ökad andel studenter som är kvinnor på avancerad nivå;

Läs mer

Processtöd jämställdhetsintegrering

Processtöd jämställdhetsintegrering Processtöd jämställdhetsintegrering i nationella och regionala Socialfondsprojekt Anna-Elvira Cederholm Före ansökan (ide -fas) Förberedelser Mobilisering Genomförande o avslutande Efter projektet Tillgängligt

Läs mer

Handlingsplan för pedagogiskt stöd till studenter med funktionshinder

Handlingsplan för pedagogiskt stöd till studenter med funktionshinder Handlingsplan för pedagogiskt stöd till studenter med funktionshinder Dnr MIUN 2009-436 2009-02-24 BAKGRUND PROBLEMBESKRIVNING... 3 SYFTE OCH MÅL... 4 VEM GÖR VAD?... 4 Studenten har som ansvar att:...

Läs mer

Plan för lika villkor för statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet

Plan för lika villkor för statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet UMEÅ UNIVERSITET 2015-02-20 Statsvetenskapliga institutionen Anders Lidström, prefekt Plan för lika villkor för statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Inledning Denna plan har utarbetats av

Läs mer

Handlingsplan för mångfald och likabehandling 2009-2011. Storleksförhållanden och placeringen av logotyp/vapen får inte ändras MÅL

Handlingsplan för mångfald och likabehandling 2009-2011. Storleksförhållanden och placeringen av logotyp/vapen får inte ändras MÅL Handlingsplan för mångfald och likabehandling 2009-2011 Storleksförhållanden och placeringen av logotyp/vapen får inte ändras MÅL Handlingsplan för mångfald och likabehandling I din hand har du Polismyndigheten

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING

HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING STYRDOKUMENT Dnr V 2013/515 HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Rektor, Pam Fredman Personalenheten Beslutsdatum 2013-09-09

Läs mer

VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten

VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten Tjänsteskrivelse 2005-02-16 Dnr 05KS/0139 Handläggare: Jonas Rydberg Tel: 08/570 383 38 Kommunstyrelsen Jämställdhetspolicy respektive jämställdhetsplan 2005 vid Värmdö

Läs mer

Reomti Bygg AB Jämställdhetsplan

Reomti Bygg AB Jämställdhetsplan 06 Jämställdhetsplan sid 1 av 6 Reomti Bygg AB Jämställdhetsplan 06 Jämställdhetsplan sid 2 av 6 Diskrimineringslagen Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra

Läs mer

Handlingsplan för jämlikhet och jämställdhet vid Örebro universitet

Handlingsplan för jämlikhet och jämställdhet vid Örebro universitet Handlingsplan för jämlikhet och jämställdhet vid Örebro universitet 2016 2018 Fastställd av: rektor Datum: 2016-04-26 1 Policy gällande jämlikhet och jämställdhet vid Örebro universitet Denna handlingsplan

Läs mer

Yttrande över Sophiahemmet Högskolas ansökan om tillstånd att utfärda barnmorskeexamen. Ansökan och ärendets hantering

Yttrande över Sophiahemmet Högskolas ansökan om tillstånd att utfärda barnmorskeexamen. Ansökan och ärendets hantering YTTRANDE 1(2) Avdelning Datum Utvärderingsavdelningen 2013-06-27 42-74-13 Handläggare Margareta Stark 08-563 086 02 margareta.stark@uk-ambetet.se Utbildningsdepartementet Regeringskansliet Yttrande över

Läs mer

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Kungsängens förskolor Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra

Läs mer

3. Övergripande mål 4. Arbetsförhållanden 5. Arbete och föräldraskap 6. Rekrytering och introduktion

3. Övergripande mål 4. Arbetsförhållanden 5. Arbete och föräldraskap 6. Rekrytering och introduktion Jämställdhets- och likabehandlingsplan för Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap avseende perioden oktober 2015 till december 2016 fastställd vid styrelsemöte 2015-10-08. Diskrimineringslag

Läs mer

3. Övergripande mål 4. Arbetsförhållanden 5. Arbete och föräldraskap 6. Rekrytering och introduktion

3. Övergripande mål 4. Arbetsförhållanden 5. Arbete och föräldraskap 6. Rekrytering och introduktion Jämställdhets- och likabehandlingsplan för Geologiska institutionen avseende perioden oktober 2015 till december 2016 fastställd vid styrelsemöte 2015-10-08 Diskrimineringslag (2008:567) Lagens ändamål

Läs mer

Handlingsplan för mångfald

Handlingsplan för mångfald Handlingsplan för mångfald Nämnden för individ- och familjeomsorg 2014 2016 Antagen av nämnden för individ- och familjeomsorg 2014-02-18 2 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Varför mångfald?... 3 Definition

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhet och likabehandling Sahlgrenska akademins kansli

Handlingsplan för jämställdhet och likabehandling Sahlgrenska akademins kansli HANDLINGSPLAN Dnr V 2015/424 Handlingsplan för jämställdhet och likabehandling Sahlgrenska akademins kansli Publicerad Beslutsfattare http://www.sahlgrenska.gu.se/internt/jamstalldhet/ Kanslichef, Margareta

Läs mer

Sammanställning av enkät till doktorander i socialt arbete. Nationella forskarskolan i socialt arbete, augusti 2014

Sammanställning av enkät till doktorander i socialt arbete. Nationella forskarskolan i socialt arbete, augusti 2014 Sammanställning av enkät till doktorander i socialt arbete. Nationella forskarskolan i socialt arbete, augusti 2014 Enkäten skickades ut i första halvan av augusti 2014. Sista svarsdatum var den första

Läs mer

Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17

Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17 Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17 Jämställdhetsplan för Perstorps kommun Jämställdhet innebär att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhet

Läs mer

Uppföljning av plan för lika villkor 2014

Uppföljning av plan för lika villkor 2014 Uppföljning Datum: 2015-01-27 Dnr: 2015/1 1.1 Handläggare: Sandra Bergsten Uppföljning av plan för lika villkor 2014 Förutsättningar Lika villkorsarbetet vid Linnéuniversitetet bedrivs utifrån en målsättning

Läs mer

STUDENTBAROMETERN HT 2012

STUDENTBAROMETERN HT 2012 STUDENTBAROMETERN HT 2012 STUDIE- OCH ARBETSMILJÖ APPENDIX III INSTITUTIONEN INGENJÖRSHÖGSKOLAN FÖRELIGGANDE RAPPORT är nummer arton i rapportserien Rapport från Centrum för lärande och undervisning.

Läs mer