DiVA Digitala Vetenskapliga Arkivet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DiVA Digitala Vetenskapliga Arkivet http://umu.diva-portal.org"

Transkript

1 DiVA Digitala Vetenskapliga Arkivet This is an author produced version of a paper Citation for the published paper: Jessika Wide Genusperspektiv och kursspecifikt jämställdhetsarbete : En kartläggning ISBN Skrift från Jämställdhetsrådet vid Umeå universitet, ISSN: ; 2008:01 Access to the published version may require subscription. Published with permission from: Umeå universitet

2 Genusperspektiv och kursspecifikt jämställdhetsarbete En kartläggning Jessika Wide Skrift från Jämställdhetsrådet vid Umeå universitet 2008:01

3 Skrift från Jämställdhetsrådet vid Umeå universitet, 2008:01 ISSN ISBN Umeå universitet, Umeå Telefon Fax E-post: Jessika Wide Tryck: Print & Media, Umeå universitet, 2008:

4 Förord I ett antal olika styrdokument, från Regering och Riksdag, ges universitet och högskolor en rad uppdrag som rör jämställdhet och arbete med genusperspektiv. Ett exempel på ett sådant finns i Regleringsbrev för budget året 2007 avseende universitet och högskolor m.m. där det sägs att genusperspektivet skall få ett ökat genomslag i utbildningen. I universitetsstyrelsens handlingsplan från 2006 finns två projekt som syftar till att stärka genusperspektivet i utbildningen för att främja jämställdhet vid Umeå universitet. Det ena projektet har inneburit att en kurs för universitetslärare utvecklats; Genus och mångfald en introduktion som erbjuds av Universitetspedagogiskt centrum (UPC) från och med vårterminen Det andra projektet rör uppdraget att kartlägga förekomst och omfattning när det gäller genusperspektiv i utbildningen vid Umeå universitet. Jessika Wide, FD vid statsvetenskapliga institutionen, fick uppdraget att genomföra kartläggningen. Hennes resultat och slutsatser visar att det finns all anledning för Umeå universitet att arbeta vidare med att ge genusperspektivet ett ökat genomslag i utbildningen och att förbättra det kursspecifika jämställdhetsarbetet (könsmedveten pedagogik). Vi får aldrig tappa fokus från vårt ansvar som universitet att ge studenterna en utbildning som ger dem redskap att främja jämställdhet i sin kommande yrkesgärning. Umeå i januari 2008 Karin Ågren Jämställdhetsrådets ordförande

5 Innehåll Sammanfattning...1 En enkätundersökning...3 Utskick av enkät...3 Konfidentialitet...5 Bearbetning av enkäterna samt hantering av internt bortfall...5 Svarsfrekvens och bortfallsanalys...6 Genus och jämställdhet: Innehåll och form...10 Genusperspektiv i undervisningen...10 Kursspecifikt jämställdhetsarbete...11 Vad säger styrdokumenten?...13 Hantering av begreppen i enkäten...15 Olika bilder på olika fakulteter...17 Könsfördelning bland lärare och studenter...17 Förankringen...18 Kompetensen...20 Sammanfattning...24 Ett kollektivt eller individuellt projekt?...25 Definition av begreppen verktyg i arbetet...25 Ansvar...28 Strategier...30 Diskussion av frågorna i formella sammanhang...32 Uppföljning och utvärdering...34 Sammanfattning...39 Upplevda problem...41 Sammanfattning...43 Genusperspektiv och könsmedveten pedagogik på utbildningsprogrammen...44 Förankringen...45 Strategier...46 Programkommitténs roll...47 Genusperspektivet i kurslitteraturen...50 Progression av genusperspektivet...51 Studenternas utvärderingar...53 Problemen...54 Sammanfattning...55 Avslutande diskussion...56 Käll- och litteraturförteckning...59 Bilaga 1. Bortfallsanalys...61 Bilaga 2. Upplevda problem, institutioner...63 Bilaga 3. Upplevda problem, program...65

6 Sammanfattning Sammanfattning I juni 2006 fastställde universitetsstyrelsen Umeå universitets handlingsplan för åren Handlingsplanen innehöll direkta och kraftfulla satsningar inom universitetets tre huvudområden: Forskning, utbildning och samverkan. En av satsningarna är projektet Kartläggning av genusperspektiv i utbildningen, vars övergripande syfte är att stärka genusperspektivet i utbildningen för att främja kvalitativ jämställdhet vid universitetet och i samhället. Resultatet av projektet skall bl.a. användas som underlag för framtida pedagogisk utveckling och kompetenshöjningsinsatser. Föreliggande rapport utgör projektets slutrapport. Ett huvudsyfte med kartläggningen var att ta reda på i vilken utsträckning genusperspektivet och den könsmedvetna pedagogiken behandlas i utbildningar vid Umeå universitet. Det andra huvudsyftet var att ge en övergripande bild av hur genusperspektivet och den könsmedvetna pedagogiken behandlas, vilket har avgränsats till att undersöka hur institutionerna och programmen arbetar med detta. Kartläggningen baseras på en enkätundersökning, som gjordes i slutet av vårterminen Det skickades 216 enkäter till alla jämställdhetsföreträdare, studierektorer och programansvariga vid Umeå universitet. Svarsfrekvensen varierade mellan 56 % och 100 % beroende på fakultet och befattning, men totalt var svarsfrekvensen 77 %. I enkäten ställdes frågor om både genusperspektiv och könsmedveten pedagogik, där genusperspektiv handlar om undervisningens innehåll och könsmedveten pedagogik handlar om undervisningens form. Det visade sig att dessa två begrepp upplevdes som besvärliga av många respondenter. Det ansågs vara oklart vad begreppen innebar, vad skillnaden mellan de två begreppen var samt vilket stöd de hade i relevanta styrdokument. Detta är ett intressant resultat i sig, som förtjänar att uppmärksammas. Därutöver visar enkätundersökningen på framför allt på tre resultat. (1) Skillnader mellan fakulteterna: Det visade sig råda stora skillnader mellan fakulteterna med avseende på förankring, kompetens och 1

7 Sammanfattning rutiner inom genusperspektiv och könsmedveten pedagogik. På humanistisk fakultet samt fakulteten för lärarutbildning är det t.ex. över hälften av respondenterna som anser att detta arbete är väl förankrat bland lärarna, medan det på teknisk-naturvetenskaplig fakultet är 88 % av respondenterna som anser att arbetet är mycket lite eller inte alls förankrat. Överhuvudtaget verkar humanistisk fakultet, fakulteten för lärarutbildning samt samhällsvetenskaplig fakultet ha hunnit längst i arbetet, medan teknisk-naturvetenskaplig fakultet ligger långt efter. Medicinska fakulteten hamnar däremellan. (2) Ett individuellt projekt: Arbetet med genusperspektiv och könsmedveten pedagogik i undervisningen verkar enligt enkätundersökningen i hög grad vara beroende av den enskilde lärarens intresse och kunskaper. Det verkar vara så att det är ett personligt intresse hos läraren som ger kunskaper som leder till strategier, planering, genomförande, utvärdering och uppföljning av dessa frågor. Om läraren inte är intresserad av genusperspektiv och könsmedveten pedagogik, går således studenterna miste om dessa bitar i sin utbildning. (3) Problemen : Enligt enkätundersökningen anses de främsta problemen som försvårar arbetet med genusperspektiv och könsmedveten pedagogik i undervisningen vara lärarnas kunskapsbrister, undervisningsämnenas karaktär i sig, bristande intresse bland lärarna samt brist på tid eller andra resurser. 2

8 En enkätundersökning En enkätundersökning Kartläggningen av arbetet med ett genusperspektiv och könsmedveten pedagogik i undervisningen vid Umeå universitet gjordes med hjälp av en enkätundersökning. Genom enkätundersökningar är det, trots begränsningar i tid och resurser, möjligt att nå fler svarspersoner och således få ett bredare underlag än genom t.ex. en intervjuundersökning. I en enkätundersökning är det också lättare att sammanställa svaren och att göra jämförelser. Nackdelen med enkäter är att det inte går att erhålla samma djup som med intervjuer, men eftersom en totalundersökning av hela universitetet eftersträvades var en enkätundersökning det lämpligaste alternativet. 1 Innan enkäten skickades ut gjordes en pilotstudie genom att ett tiotal universitetslärare med olika bakgrund och olika kunskaper i genusoch jämställdhetsfrågor fick prova att besvara frågorna. Syftet med pilotstudien var att se dels om frågorna och svaren var tydligt formulerade, dels om det saknades några svarsalternativ. 2 Efter pilotstudien gjordes vissa omarbetningar av enkäten, som diskuteras mer nedan. Utskick av enkät Enkäten skickades via internpost till alla studierektorer, jämställdhetsföreträdare och programansvariga vid Umeå universitet. Anledningen till att enkäten inte gjordes via webben var att det inte fanns någon sammanställning av e-postadresser till alla respondenter samt att svarsfrekvensen tenderar att bli relativt låg på webbenkäter. 3 Till enkäten bifogades ett följebrev där kartläggningen kortfattat beskrevs. Brevet var undertecknat av såväl författaren som universitetets vicerektor Esaiasson, Peter (2007) m.fl. Metodpraktikan. Konsten att studera samhälle, individ och marknad, Norstedts Juridik, Stockholm, s Ejlertsson, Göran (2005) Enkäten i praktiken. En handbok i enkätmetodik, Studentlitteratur, Lund, s Hultåker, Oscar (2007) Webbenkäter, i: Trost, Jan (2007) Enkätboken, Studentlitteratur, Lund, s

9 En enkätundersökning Förteckningar över alla studierektorer och programansvariga erhölls från respektive fakultets kansli. Enkäterna adresserades med Studierektor Anna Andersson, Institution X respektive Y-programmet, Anna Andersson, Institution X. Syftet var att tydliggöra att enkäten skulle till Anna Andersson i egenskap av studierektor eller programansvarig. På så sätt fanns en förhoppning att enkäten inte bara skulle hamna i papperskorgen om personen i fråga hade slutat eller var tjänstledig eller dylikt, utan hamna hos efterträdaren på uppdraget i fråga. Totalt skickades det ut 90 enkäter till studierektorer och 74 enkäter till programansvariga. Eftersom det inte fanns någon liknande förteckning tillgänglig över jämställdhetsföreträdarna, adresserades dessa enkäter istället med Jämställdhetsombudet/-företrädaren, Institution X för att förhoppningsvis hamna i rätt postfack. Däremot fanns det en e-postlista till alla jämställdhetsföreträdare. Denna användes dels till att sprida information om enkäten i förväg, dels till att påminna jämställdhetsföreträdarna om att besvara enkäten. Dessutom ombads de jämställdhetsföreträdare som inte fått enkäten att kontakta mig. Det finns minst två jämställdhetsföreträdare på varje institution, men det skickades bara ut en enkät per institution. Jämställdhetsföreträdarna fick själva bestämma om bara en av dem skulle bevara enkäten eller om de skulle besvara den tillsammans. Några dagar efter det att enkäterna hade skickats ut, gick det ut ett e- postbrev till alla prefekter på universitetet. I detta beskrevs undersökningen kortfattat, samtidigt som prefekterna ombads uppmuntra institutionens studierektorer och jämställdhetsföreträdare att besvara enkäten. Efter två veckor löpte svarstiden ut och svarsfrekvensen låg då fortfarande strax över 30 %. Därför skickades en ny enkät ut till alla som inte hade besvarat den första enkäten. Svarstiden förlängdes då med ytterligare en vecka. Att svarstiden var relativt begränsad beror på att även projekttiden var begränsad. När även denna svarstid var slut, skickades ett kort brev ut till dem som inte hade besvarat enkäten vid de två första tillfällena för att göra en bortfallsanalys. Av 53 utskickade brev besvarades dock endast 24 (45 %). Detta beskrivs mer nedan. 4

10 En enkätundersökning Konfidentialitet Jämställdhetsarbete möter ibland motstånd och kan uppfattas som provocerande. 4 Eftersom det ämne som enkäten behandlar därför kan upplevas som känsligt, utlovades konfidentialitet för att få in så många och så ärliga svar som möjligt. Det innebär bl.a. att utomstående inte skall kunna identifiera enskilda individer. 5 I enkäten stod det: Enkätsvaren kommer att anonymiseras och det kommer inte att gå att urskilja vem som svarat vad, såväl på kryssfrågor som på öppna frågor. Observera att svaren på de öppna frågorna ( Kommentarer ) kan komma att användas som citat i den slutliga rapporten, men självklart inte om det går att urskilja vem som skrivit det. Varje enkät försågs med ett nummer, som sedan prickades av på en lista när enkäten tagits emot. Numret var kopplat till respektive institution och befattning på en separat förteckning, som bara författaren hade tillgång till. Bearbetning av enkäterna samt hantering av internt bortfall Svaren på enkätfrågorna med fasta svarsalternativ har matats in och bearbetats i statistikdataprogrammet SPSS. I analysen har främst korstabeller använts, för att synliggöra skillnader mellan fakulteter samt mellan studierektorer, programansvariga och jämställdhetsföreträdare. 6 Svaren på de öppna frågorna eller kommentarerna i anslutning till övriga frågor har skrivits in i ett Word-dokument och därefter analyserats i anslutning till respektive fråga Se t.ex. Pincus, Ingrid (1997) Män som hindrar och män som främjar jämställdhetsarbete, i: SOU 1997:114, Styrsystem och jämställdhet. Institutioner i förändring och könsmaktens framtid, s , och: Eduards, Maud (2005) Förbjuden handling. Om kvinnors organisering och feministisk teori, Liber AB, Malmö, s Ejlertsson (2005), s. 30. Edling, Christofer & Peter Hedström (2003) Kvantitativa metoder. Grundläggande analysmetoder för samhälls- och beteendevetare, Studentlitteratur, Lund, s

11 En enkätundersökning Med internt bortfall avses bortfall på enstaka frågor i enkäten. Det kan bero på att frågan uppfattades som svår eller otydlig eller att frågan bara glömdes bort. Eftersom det interna bortfallet kan påverka slutsatserna, måste det redovisas på något sätt. Därför kommer n-värdet, d.v.s. antal personer som har besvarat frågan, att redovisas i anslutning till tabeller och figurer. 3Dessa siffror kan jämföras med uppgifterna i tabell A i bilaga 1 för att synliggöra det interna bortfallet fördelat på kategorier. Den svarsfördelning som redovisas baseras på det personer som har besvarat frågan, d.v.s. exklusive det interna bortfallet. 7 Det råder ett visst internt bortfall på nästan alla frågor, men detta bedöms inte vara så högt att det påverkar undersökningens resultat nämnvärt. Svarsfrekvens och bortfallsanalys I samband med enkätundersökningar görs ofta en bortfallsanalys. En bortfallsanalys görs bl.a. för att säkerställa att det inte råder en alltför stor skillnad mellan populationen och de inkomna enkäterna. I så fall kan det vara svårt att dra säkra slutsatser av materialet. 8 Svarsfrekvensen redovisas i figur 1 nedan samt i tabell A i bilaga 1. Svarsfrekvensen på enkäten var totalt 77 %. Det är normalt en ganska bra svarsfrekvens 9, men i detta fall är den att betrakta som relativt låg eftersom respondenterna mottog enkäten i tjänsten och enkäten dessutom behandlade ett område som de i de allra flesta fall faktiskt har ett formellt ansvar för. 10 Det är mot denna bakgrund inte orimligt att förvänta sig att nästan alla besvarar enkäten. Självklart kan det av olika skäl ändå råda ett visst bortfall, men bortfallet verkar inte vara slumpmässigt. Svarsfrekvensen var nämligen högre bland jämställdhetsföreträdarna (83 %) än bland programansvariga (78 %) och studierektorer (73 %) Ejlertsson (2005), s Trost, Jan (2007) Enkätboken, Studentlitteratur, Lund, s Se t.ex. Esaiasson (2007), s Under 2007 gjordes även en annan kartläggning vid Umeå universitet ( Uppföljning av det pedagogiska handlingsprogrammet ) med utskick via internposten till bl.a. alla studierektorer. Den undersökningen hade en svarsfrekvens på 79 % efter påminnelser och förlängd svarstid. 6

12 En enkätundersökning Figur 1. Andel som besvarat enkäten respektive bortfallsanalysen samt andel som inte svarat alls. TOTALT SAM HUM MED TEKNAT LÄRAR PROG JÄM STUD TOTALT PROG JÄM STUD TOTALT PROG JÄM STUD TOTALT PROG JÄM STUD TOTALT PROG JÄM STUD TOTALT PROG JÄM STUD TOTALT 0% 20% 40% 60% 80% 100% Svar på enkäten Svar på bortfallsanalysen Ej svar En förklaring kan vara att jämställdhetsföreträdarna upplevde ett större engagemang och intresse för enkäten än vad studierektorer och programansvariga gjorde. Det rådde också skillnader i svarsfrekvens mellan fakulteterna. Vid Umeå universitet finns det fem fakulteter: Humanistisk (HUM), 7

13 En enkätundersökning lärarutbildning (LÄRAR), medicinsk (MED), samhällsvetenskaplig (SAM) och teknisk-naturvetenskaplig (TEKNAT) fakultet. Svarsfrekvensen var högst bland respondenterna på medicinska fakulteten (84 %) och fakulteten för lärarutbildning (87 %) och lägst på teknisknaturvetenskaplig fakultet (70 %). Allra lägst var svarsfrekvensen bland studierektorer på teknisk-naturvetenskaplig fakultet (56 %). Att engagemang och intresse för könsmedveten pedagogik och genusperspektiv i utbildningen troligen påverkar svarsfrekvensen, innebär att resultatet av enkätundersökningen måste tolkas med viss försiktighet. Förmodligen är det så att enkätmaterialet visar en positivare bild än verkligheten, eftersom det verkar finnas en tendens att svarsfrekvensen är högre om engagemanget och intresset är större. De personer som inte är intresserade av frågorna förväntas således ha svarat i lägre grad. För att undersöka varför vissa inte hade svarat på enkäten, gjordes ytterligare ett utskick med internpost till dem som inte hade besvarat enkäten. Dessa personer fick ett brev med en kort förklaring till varför utskicket gjordes. På baksidan av brevet listades tretton olika anledningar till varför enkäten inte hade besvarats. Dessutom ombads respondenten att ange vid vilken fakultet denne arbetar samt besvara frågan: Hur väl förankrat har du uppfattat att arbetet med könsmedveten pedagogik är bland lärarna på din institution/ditt program? Resultatet av bortfallsanalysen redovisas i tabell B i bilaga 1. Totalt svarade endast 24 personer (45 %) på utskicket, trots att det bara handlade om att kryssa i tre rutor. De främsta anledningarna till att inte besvara enkäten var, enligt bortfallsanalysen, att arbetsbördan i övrigt hade varit stor under den tidsperiod då enkäten skulle besvaras (10 svar) eller att den person som hade fått enkäten inte var studierektor respektive jämställdhetsföreträdare (6 svar). I såväl enkäten som bortfallsanalysen ombads respondenterna att besvara frågan: Hur väl förankrat anser du att arbetet med en könsmedveten pedagogik och genusperspektiv i undervisningen är bland lärarna på programmet/på din institution? Det visade sig att detta ansågs vara något bättre förankrat bland dem som har besvarat bortfallsanalysen men inte enkäten. Det är dock viktigt att hålla i åtanke 8

14 En enkätundersökning att det är 158 personer som har besvarat frågan i enkäten, jämfört med bara 21 som har besvarat den i bortfallsanalysen. Detta ger utrymme för en slumpfaktor. Dessutom kan bortfallsanalysen inte generaliseras till att gälla alla som inte besvarade enkäten. Fortfarande är det 37 personer som inte har besvarat frågan. Det är möjligt att dessa personer är totalt ointresserade av frågan och att det i själva verket är så att genusperspektivet är svagast förankrat på de institutioner som enkät och bortfallsanalys saknas för. 9

15 Genus och jämställdhet: Innehåll och form Genus och jämställdhet: Innehåll och form För att kunna kartlägga såväl som diskutera genusperspektivet och den könsmedvetna pedagogiken krävs först en redogörelse och problematisering av de två centrala begreppen genus och jämställdhet. Genusperspektiv i undervisningen Med genus avses vanligtvis hur traditioner, handlingar och idéer formar vad som anses vara kvinnligt och manligt eller tankar/ praktiker/vanor/föreställningar om människor som kön 11. Det kan också beskrivas som de kulturella och sociala betydelser som ges åt människors könstillhörigheter. Vad som uppfattas som manligt respektive kvinnligt ses således inte som naturgivet och självklart, utan kan variera över tid och mellan rum. Begreppet genus innebär dessutom att relationen mellan könen ställs i fokus. 12 Ett genusperspektiv beskrivs av Högskoleverket som ett verktyg för att belysa, beskriva och analysera relationer mellan könen 13. I enkäten ansågs det vara viktigt att fastslå en definition av vad ett genusperspektiv är, eftersom svaren på frågorna annars skulle kunna avse allt möjligt. Den definition som fanns i början av enkäten var följande: Med genusperspektiv avses såväl en teoretisk problematisering av kursinnehållet som en mer empirisk redogörelse och analys där genus eller kön lyfts in, t.ex. hur något i samhället kan påverka kvinnor och män olika. Det kan också handla om ett vetenskapsteoretiskt perspektiv. Det handlar alltså om undervisningens innehåll. Vad som är relevant varierar mellan olika ämnen Hirdman, Yvonne (2001) Genus om det stabilas föränderliga former, Liber, Malmö, s. 14. Se t.ex. Wendt Höjer, Maria & Cecilia Åse (1999) Politikens paradoxer. En introduktion till feministisk politisk teori, Academia Adacta, Lund, s Högskoleverket (2007) Genusskrifter, hämtad

16 Genus och jämställdhet: Innehåll och form Det är viktigt att tänka på att ett genusperspektiv inte bara handlar om kvinnor, utan om både män och kvinnor. Det är således inte samma sak som ett kvinnoperspektiv eller ett feministiskt perspektiv. Ett kvinnoperspektiv eller ett feministiskt perspektiv baseras oftare på just kvinnor, kvinnors underordning och kvinnors krav på förändring 14, men i genusperspektivet ingår också t.ex. maskulinitetsforskning. 15 Genusperspektivet är på så sätt relevant för båda könen. Kursspecifikt jämställdhetsarbete Medan genusperspektiv handlar om undervisningens innehåll, handlar könsmedveten pedagogik om undervisningens form. 16 Det är viktigt att skilja mellan dessa två begrepp. En könsmedveten pedagogik är en form av jämställdhetsarbete, vilket är något annat än ett genusperspektiv på utbildningen som är en teoretisk problematisering av ämnet. Alla ämnen och institutioner kan använda en könsmedveten pedagogik i undervisningen eftersom alla kan och skall arbeta med jämställdhetsfrågor 17, medan ämnets karaktär avgör om ett genusperspektiv är relevant eller inte. Jämställdhet handlar om att alla människor skall ha samma rättighet och skyldigheter oberoende av kön: Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det förutsätter samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter på livets alla områden Eduards, Maud (1995) En allvarsam lek med ord, i: SOU 1995:110, Viljan att veta och viljan att förstå. Kön, makt och den kvinnovetenskapliga utmaningen i högre utbildning, s. 61. Fogelberg Eriksson, Anna & Ingrid Karlson (2006) Att integrera genus som innehåll och form. En rapport om genusintegrering av högskoleundervisning, Institutionen för beteendevetenskap, Linköpings universitet, s. 22. Se t.ex. Bondestam, Fredrik (2005) Könsmedveten pedagogik för universitetsoch högskolelärare en introduktion och bibliografi, Liber AB, Stockholm; Fogelberg Eriksson & Karlson (2006); och Löfgren, Kent (2006) Hur högskoleinstitutioner och enheter kan granska sina kurser ur jämställdhets- och genusperspektiv. Nuläget och framåtblick med praktiska förslag, Institutionen för beteendevetenskapliga mätningar, Umeå universitet. Detta regleras i Högskolelagen, 1 kap. 5. SCB (2006) På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet, Statistiska centralbyrån, Stockholm, s

17 Genus och jämställdhet: Innehåll och form Det finns både en kvantitativ och en kvalitativ aspekt av jämställdhet. Kvantitativt jämställdhetsarbete på universitetet kan t.ex. handla om att kartlägga könsfördelningen bland studenter och anställda och att aktivt arbeta för att uppnå en jämn eller i alla fall jämnare könsfördelning. Ibland är det hälften kvinnor, ibland hälften män som eftersträvas; ibland är det förhållandet som ses som ett tillräckligt mål. I Umeå universitets jämställdhetspolicy står det t.ex. att en utgångspunkt för universitetets jämställdhetsarbete är att: alla arbetsplatser skall sträva efter en jämn könsfördelning (med jämn könsfördelning avses att det finns minst 40 procent av vardera könet) inom olika anställnings- och studerandekategorier och att denna strävan även omfattar könsfördelningen på programutbildningar och kurser. 19 Kvalitativt jämställdhetsarbete handlar om att både kvinnors och mäns kunskaper, erfarenheter, intressen och värderingar beaktas och värderas lika t.ex. vid planering av verksamhet och utformning av examination. Dessutom är kontinuerlig utvärdering och strävan efter förbättring en viktig del i det kvalitativa jämställdhetsarbetet. Ett annat exempel är att på olika sätt möjliggöra och förenkla för både studenter och anställda att kombinera föräldraskap med studier respektive arbete samt att motverka sexuella trakasserier. 20 I enkäten angavs följande definition av könsmedveten pedagogik: Med en könsmedveten pedagogik avses en medvetenhet om vilken roll såväl studenters som lärares kön kan spela i undervisningssammanhang liksom ett jämställdhetsarbete riktat mot studenterna. Det handlar alltså om undervisningens form. Detta innebär t.ex. att köns- och jämställdhetsaspekter beaktas vid val av kurslitteratur och vid planering och genomförande av undervisning och examination. Exakt hur detta kan se ut varierar mellan olika institutioner och ämnen. Denna definition sträcker sig utöver de pedagogiska aspekterna och under arbetets gång har istället beteckningen kursspecifikt jämställdhetsarbete börjat användas För ett jämställt universitet Policyprogram för jämställdhet vid Umeå universitet , Jämställdhetsrådet, Umeå universitet, 2006 (stencil), s. 3. Ibid. Wide, Jessika (2007) Jämställdhetscertifiering vid Umeå universitet. Vad, hur och varför? Skrift från Jämställdhetsrådet vid Umeå universitet, 2007:1, s

18 Genus och jämställdhet: Innehåll och form Den definition som angavs i enkäten omfattar ju inte bara pedagogiska överväganden, utan också mer konkret jämställdhetsarbete, t.ex. att ha strategier mot kränkningar och sexuella trakasserier samt att möjliggöra för studenter att kombinera studier med föräldraskap. 22 Det är samma sak med jämställdhetsarbete som med genusperspektiv: Det handlar inte bara om kvinnor och kvinnors villkor, rättigheter och möjligheter. Jämställdhetsarbete handlar om både kvinnor och män. Ett kursspecifikt jämställdhetsarbete är precis lika viktigt på en kvinnodominerad utbildning, där det är de manliga studenterna som är i minoritet. Jämställdhetsarbetet riktar sig inte heller bara mot studenter av det kön som är i minoritet. Det är viktigt även om könsfördelningen på en kurs är helt jämn. Det handlar om samma rättigheter, möjligheter och villkor för studenterna, oavsett könstillhörighet och oavsett könsfördelning på kursen/programmet. Medlet för att uppnå detta är den könsmedvetna pedagogiken. Vad säger styrdokumenten? Både genusperspektivet och den könsmedvetna pedagogiken har stöd i styrdokumenten. Enligt Högskolelagen ska högskolorna bedriva ett aktivt jämställdhetsarbete: I högskolornas verksamhet skall jämställdhet mellan kvinnor och män alltid iakttas och främjas. 23 Dessutom skall högskolorna behandla studenter lika, oavsett könstillhörighet, samt motverka diskriminering p.g.a. könstillhörighet. En högskola skall inom ramen för sin verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja studenters lika rättigheter oavsett könstillhörighet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. 24 I bl.a. regeringens budgetpropositioner och regleringsbrev poängteras betydelsen av ett genusperspektiv i högskoleutbildningarna Jfr. Wide (2007), s SFS 1992:1434, Högskolelagen, 1 kap. 5. Ibid., 3. 13

19 Genus och jämställdhet: Innehåll och form Kvinnor och män skall ha samma, inte bara formella utan också reella, möjligheter att göra sig gällande i den akademiska världen. All form av diskriminering skall motverkas. / / Det gäller att lärosätena aktivt arbetar med både rekryteringen av studenter av underrepresenterat kön och miljön på utbildningarna för att såväl kvinnliga som manliga studenter skall ha likvärdiga möjligheter att utbilda sig inom det område som intresserar dem. En stor del av det praktiska jämställdhetsarbetet måste bedrivas på varje arbetsplats inom högskolan. Det är där grunden läggs för jämlika villkor för kvinnor och män i utbildningens och forskningens vardag. / / Det är också viktigt att ett genusperspektiv anläggs i själva undervisningen. 25 Universitetens och högskolornas jämställdhetsarbete skall få ökat genomslag i verksamheten. Könsfördelningen inom olika områden och på olika nivåer beträffande såväl studenter som personal skall vara jämn. Genusperspektiv skall få ett ökat genomslag i utbildningen. 26 I Umeå universitets policyprogram för jämställdhet står det: Institutioner skall uppmuntras att konkret och planmässigt arbeta med ett genusperspektiv i grundutbildning och forskning. Umeå universitet har även ett ansvar att kontinuerligt och aktivt uppfölja att och utvärdera hur genusperspektivet behandlas i grundutbildningen. 27 Institutionerna har en viktig uppgift i det konkreta arbetet med jämställdhet för studenter och anställda. / / För att främja utvecklingen av ett progressivt arbete med genus och jämställdhet är det av stor vikt att kontinuerligt arbeta med genusperspektiv i utbildningen samt att aktivt involvera studenterna i detta arbete. 28 Slutsatsen av denna genomgång är dels att styrdokumenten betonar såväl ett aktivt jämställdhetsarbete som ett genusperspektiv i utbildningen, dels att styrdokumenten i de flesta fall betraktar ett Prop. 2006/07:1, Volym 8, Budgetpropositionen 2007, Utgiftsområde 16: Utbildning och universitetsforskning, kapitel Regeringsbeslut I:54 U2006/9555/UH, Regleringsbrev för budgetåret 2007 avseende universitet och högskolor m.m. För ett jämställt universitet 2010, s. 8. Ibid., s

20 Genus och jämställdhet: Innehåll och form genusperspektiv som en del av jämställdhetsarbetet. Den könsmedvetna pedagogiken är en del av det jämställdhetsarbete som studenterna möter i utbildningen. Det visade sig att några mottagare av enkäten antingen inte ville besvara enkäten överhuvudtaget eller hoppade över alla frågor om könsmedveten pedagogik. De menade att begreppet inte fanns nämnt i styrdokumenten och att institutionerna därmed inte har någon skyldighet att arbeta med det. I denna grupp ingick även studierektorer. Detta är ett tydligt fall av begreppsförvirring, eftersom definitionen av könsmedveten pedagogik i enkäten tydligt handlar om jämställdhetsarbete riktat mot studenter d.v.s. kursspecifikt jämställdhetsarbete vilket har starkt stöd i styrdokumenten. Hantering av begreppen i enkäten Styrdokumenten visar tydligt att institutionerna skall arbeta med genusperspektiv såväl som könsmedveten pedagogik i undervisningen. Därför är det väl motiverat att kartlägga och utvärdera institutionernas arbete. Detta visade sig dock inte vara helt enkelt att göra. Framför allt var det svårt att konstruera en enkät som passade alla, oberoende av t.ex. ämnesområde och förkunskaper. Innan enkäten skickades ut gjordes en pilotstudie. Den enkät som testades i pilotstudien bestod av tre delar: Allmänna frågor, frågor om genusperspektiv och frågor om könsmedveten pedagogik. Flera av testpersonerna hade svårt att besvara enkäten. Trots att genusperspektiv och könsmedveten pedagogik definierades i början av enkäten, verkade många ha problem att skilja begreppen åt. En del undrade t.ex. varför samma frågor kom två gånger. Mot denna bakgrund slogs de flesta frågorna i enkäten ihop. Detta är inte helt bra, eftersom genusperspektiv och könsmedveten pedagogik inte är samma sak. Det är dock troligt att det skulle bli ett stort internt bortfall om frågorna behölls separerade, samtidigt som det är osäkert hur många som t.ex. verkligen skulle avse genusperspektivet och inte den könsmedvetna pedagogiken när de svarade på frågor om genusperspektiv. Det är också rimligt att tänka sig att arbetet med genusperspektiv och könsmedveten pedagogik till stora delar går hand i hand och att resultatet därför inte blir helt missvisande. 15

Jämställdhetscertifiering vid Umeå universitet Vad, hur och varför? Jessika Wide. Skrift från Jämställdhetsrådet vid Umeå universitet 2007:01

Jämställdhetscertifiering vid Umeå universitet Vad, hur och varför? Jessika Wide. Skrift från Jämställdhetsrådet vid Umeå universitet 2007:01 Jämställdhetscertifiering vid Umeå universitet Vad, hur och varför? Jessika Wide Skrift från Jämställdhetsrådet vid Umeå universitet 2007:01 Skrift från Jämställdhetsrådet vid Umeå universitet, 2007:01

Läs mer

Jämställdhetsplan. för anställda 2008-2009. Personalavdelningen, Bengt Wirbäck 2008-12-22 Dnr 10-1900/08

Jämställdhetsplan. för anställda 2008-2009. Personalavdelningen, Bengt Wirbäck 2008-12-22 Dnr 10-1900/08 Jämställdhetsplan för anställda 2008-2009 Personalavdelningen, Bengt Wirbäck 2008-12-22 Dnr 10-1900/08 1(4) 2008-12-22 JÄMSTÄLLDHETSPLAN för anställda 2008-2009 INLEDNING Högskolan i Gävle ser jämställdhet

Läs mer

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 1. Bakgrund Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 Grunden för jämställdhets- och mångfaldsarbetet vid Högskolan i Skövde är likabehandling och att alla anställda och studenter ska

Läs mer

Jämlikhetsplan. Kungl. Musikhögskolan. Kungl. 2013-2014 Musikhögskolan. Dnr15/211. Faställd av rektor 150420. Dnr 13/711. Fastställd av rektor 131009

Jämlikhetsplan. Kungl. Musikhögskolan. Kungl. 2013-2014 Musikhögskolan. Dnr15/211. Faställd av rektor 150420. Dnr 13/711. Fastställd av rektor 131009 Jämlikhetsplan 2015-2017 Jämlikhetsplan Kungl. 2013-2014 Musikhögskolan Dnr15/211. Faställd av rektor 150420 Kungl. Musikhögskolan Dnr 13/711. Fastställd av rektor 131009 Jämlikhetsplan 2015-2017 för KMH

Läs mer

Jämställdhetsplan 2011 2013

Jämställdhetsplan 2011 2013 Jämställdhetsplan 2011 2013 Antagen av institutionsstyrelsen 2011-06-08 Innehåll Jämställdhet mellan kvinnor och män... 2 Ansvarsfördelning... 2 Jämställdhetsplanen antagen 2007... 3 Läget vt- 11... 3

Läs mer

Jämställdhetsrapport för institutionen för datavetenskap

Jämställdhetsrapport för institutionen för datavetenskap Jämställdhetsrapport för institutionen för datavetenskap 12 juni 2009 Inledning Sedan 2001 har Lunds universitet en gemensam jämställdhetspolicy. Jämn könsfördelning (intervallet 40/60) inom alla befattningar,

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation för jämställdhet i högskolan. Dir. 2009:7. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009

Kommittédirektiv. Delegation för jämställdhet i högskolan. Dir. 2009:7. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009 Kommittédirektiv Delegation för jämställdhet i högskolan Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009 Dir. 2009:7 Sammanfattning av uppdraget En delegation ska stödja insatser och föreslå åtgärder

Läs mer

Jämställdhetsplan 2012-2014

Jämställdhetsplan 2012-2014 Jämställdhetsplan 2012-2014 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av DSV:s styrelse 2012-02-14 Institutionen för data- och systemvetenskap Jämställdhetsplan 2012-14 Enligt högskolelagen

Läs mer

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1 1 Verksamhetsstyrning 1.1 Politikområde Utbildningspolitik Mål Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. 1.1.1

Läs mer

Likabehandlingsplan för studenter 2013 2014. Fastställd av rektor Tommy Löfgren 2013-10-14, reviderad 2013-11-22.

Likabehandlingsplan för studenter 2013 2014. Fastställd av rektor Tommy Löfgren 2013-10-14, reviderad 2013-11-22. Likabehandlingsplan för studenter 2013 2014 Fastställd av rektor Tommy Löfgren 2013-10-14, reviderad 2013-11-22. Inledning Vision I den här planen beskrivs de åtgärder som Röda Korsets Högskola planerar

Läs mer

Landskrona räddningstjänsts Jämställdhetsplan 2007

Landskrona räddningstjänsts Jämställdhetsplan 2007 Landskrona räddningstjänsts Jämställdhetsplan 2007 Antagen av xxxxxxx Innehållsförteckning Inledning 3 Nulägesanalys 4 Organisation 4 Fysiska, psykiska och sociala frågor 4 Rekryteringsprocess 4 Sexuella

Läs mer

Institutionen för kemiteknik, LTH 1. Jämställdhetsplan 2008 för Institutionen för Kemiteknik

Institutionen för kemiteknik, LTH 1. Jämställdhetsplan 2008 för Institutionen för Kemiteknik Institutionen för kemiteknik, LTH 1 Jämställdhetsplan 2008 för Institutionen för Kemiteknik Antagen av institutionsstyrelsen 13/2 2008 Institutionen för kemiteknik, LTH 2 Åtgärdsplan 2008 Det övergripande

Läs mer

Medarbetarundersökning 2014 Medarbetarindex (MI)

Medarbetarundersökning 2014 Medarbetarindex (MI) Medarbetarundersökning 2014 Medarbetarindex (MI) Umeå Universitet Projektledare Quicksearch: Anna Kilander Tiina Stridh Syfte och Bakgrund SYFTE Medarbetarundersökningen är ett viktigt hjälpmedel för att

Läs mer

Bilaga 2 Enkät till lärare

Bilaga 2 Enkät till lärare riksrevisionen granskar: statens insatser på skolområdet Bilaga 2 Enkät till lärare I denna bilaga presenteras genomförandet av Riksrevisionens enkät till lärare samt svarsfrekvens och analys av bortfall.

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Nulägesbeskrivning. -Checklista

Nulägesbeskrivning. -Checklista Nulägesbeskrivning -Checklista Gå igenom samtliga påståenden och markera i vilken utsträckning du tycker att de stämmer med verkligheten. Motivera gärna ditt svar och skriv in förslag till förbättringar.

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan

Jämställdhets- och mångfaldsplan Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014-2016 Antaget av kommunfullmäktige 2013-10-30 2 0 1 4-2 0 1 6 Jämställdhets- och mångfaldsplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33

Läs mer

MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015. 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen. Dnr 2012:128

MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015. 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen. Dnr 2012:128 MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015 Dnr 2012:128 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen 2 Förord Kommunens mångfalds- och jämställdhetsplan 2012 2015 beskriver inriktningen

Läs mer

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Storumans kommun Förskolan Gungan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Bakgrund.1 Definitioner.2 Mål och ansvar 3 Kartläggning, förebyggande åtgärder,

Läs mer

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: AGM03 MDH 2.1.2-389/11 Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Master Program (One Year) in Leadership and Work Life Studies, 60 Credits Denna

Läs mer

Styrelserepresentation i Malmö föreningsliv

Styrelserepresentation i Malmö föreningsliv Malmö stad Fritidsförvaltningen Handläggande avd: Föreningsavdelningen Ärende nr: 16 Datum: 2012-08-14 Ärende: Styrelserepresentation i Malmö sliv Sammanfattning: I verksamhetsplan 2012 har förvaltningens

Läs mer

Jämställdhetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-15, 95 Rev. 2008-04-17, 24

Jämställdhetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-15, 95 Rev. 2008-04-17, 24 Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-15, 95 Rev. 2008-04-17, 24 Inledning Jämställdhetslagen 1991:433 har till ändamål att främja kvinnors och mäns lika rätt i arbetslivet. Jämställdhet i arbetslivet innebär

Läs mer

Chalmers Pedagogiska Portfölj

Chalmers Pedagogiska Portfölj Chalmers Pedagogiska Portfölj Nedan är ett utdrag ur Chalmers arbetsordning vad gäller definition och föreskrifter om pedagogisk skicklighet ( 4.2.2). Därefter följer instruktioner för utformning av den

Läs mer

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Jämställdhetsplan 2015-20174 Plan 2015-02-23, 61 Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare Version

Läs mer

Jämställdhetsplan. Jämställdhetsplan för Vilhelmina kommun 2013-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2013-10-14

Jämställdhetsplan. Jämställdhetsplan för Vilhelmina kommun 2013-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2013-10-14 Jämställdhetsplan Jämställdhetsplan för Vilhelmina kommun 2013-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2013-10-14 1 Innehållsförteckning 1. Inledning sid 1 2. Vilhelmina kommuns utgångspunkter för jämställdhetsarbete

Läs mer

Bilaga 1 Enkät till rektorer

Bilaga 1 Enkät till rektorer riksrevisionen granskar: statens insatser på skolområdet Bilaga 1 Enkät till rektorer I denna bilaga presenteras genomförandet av Riksrevisionens enkät till rektorer samt svarsfrekvens och analys av bortfall.

Läs mer

Antagning till senare del av program (byte av inriktning) vid Malmö högskola

Antagning till senare del av program (byte av inriktning) vid Malmö högskola Malmö högskola Rektor Juridiska avdelningen Marie Stern Wärn Antagning till senare del av program (byte av inriktning) vid Malmö högskola Anmälan N N har anmält Malmö högskola till Högskoleverket eftersom

Läs mer

Jämställdhetspolicy på lika villkor

Jämställdhetspolicy på lika villkor Jäms spo t e h d l täl på lika villkor licy PÅ LIKA VILLKOR Jämställdhetspolicy INNEHÅLLSförteckning Strategisk arbetsgivarpolitik Varför Jämställdhetspolicy? Bakgrund Innehållet i arbetet med jämställdhet

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan...

Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan... Likabehandlingsplan Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan... 3 DEFINITION AV BEGREPP... 4 FRÄMJANDE INSATSER... 5 KARTLÄGGNING...

Läs mer

HF kapitel 2 2 / / Vidare ska styrelsen själv besluta / / om en anställningsordning.

HF kapitel 2 2 / / Vidare ska styrelsen själv besluta / / om en anställningsordning. HF kapitel 2 2 / / Vidare ska styrelsen själv besluta / / om en anställningsordning. 1 Undantag kan förekomma, exempelvis vid tillämpning av bestämmelserna i Lagen om anställningsskydd (LAS). 2 Undantaget

Läs mer

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Inledning och bakgrund Syftet med Sollentuna kommuns jämställdhetsplan är att främja kvinnor och mäns lika rätt ifråga om arbete, anställnings- och

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan 2013-2014 för kommunledningskontoret

Jämställdhets- och mångfaldsplan 2013-2014 för kommunledningskontoret sid 1 (7) Jämställdhets- och mångfaldsplan 2013-2014 för kommunledningskontoret Postadress: Kommunledningskontoret, 651 84 Karlstad Besöksadress: Tage Erlanderg 8 www.karlstad.se Tel: 054-540 00 00 Fax:

Läs mer

Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014

Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Arbetsförhållande Utveckling och lönefrågor Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Föräldraskap Rekrytering Trakasserier Antagen av kommunfullmäktige 80 2012-05-24 Ystads kommun ska tillämpa

Läs mer

Likabehandlingsplan och policy för IT-fakulteten 2010

Likabehandlingsplan och policy för IT-fakulteten 2010 Beslut 2009-12-17 dnr F 1 5443/09 Likabehandlingsplan och policy för IT-fakulteten 2010 Universitetets likabehandlingspolicy 2007-2010 Den strategiska planen för Göteborgs Universitet anger riktlinjerna

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17

Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17 Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17 Jämställdhetsplan för Perstorps kommun Jämställdhet innebär att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhet

Läs mer

VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten

VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten Tjänsteskrivelse 2005-02-16 Dnr 05KS/0139 Handläggare: Jonas Rydberg Tel: 08/570 383 38 Kommunstyrelsen Jämställdhetspolicy respektive jämställdhetsplan 2005 vid Värmdö

Läs mer

Handledning Chefer och företrädare för lika villkor

Handledning Chefer och företrädare för lika villkor Personalenheten Samordnarna för lika villkor Agnes Lundgren Jeanette Lövqvist Handledning 2014-08-19 Sid 1 (10) Handledning Chefer och företrädare för lika villkor vid institutioner och enheter Fastställd

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SÅNGSVANENS FÖRSKOLA november 2012- november 2013 1. Vision I vår förskoleverksamhet

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN Kf 2012-09-27, 116 Blad 1(9) PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN Inledning Samhället präglas allt mer av mångfald, med människor från exempelvis olika

Läs mer

Rapport 2007:2 R. Likabehandling. ett regeringsuppdrag

Rapport 2007:2 R. Likabehandling. ett regeringsuppdrag Rapport 2007:2 R Likabehandling ett regeringsuppdrag Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Likabehandling ett regeringsuppdrag

Läs mer

Handlingsplan för mångfald och likabehandling 2009-2011. Storleksförhållanden och placeringen av logotyp/vapen får inte ändras MÅL

Handlingsplan för mångfald och likabehandling 2009-2011. Storleksförhållanden och placeringen av logotyp/vapen får inte ändras MÅL Handlingsplan för mångfald och likabehandling 2009-2011 Storleksförhållanden och placeringen av logotyp/vapen får inte ändras MÅL Handlingsplan för mångfald och likabehandling I din hand har du Polismyndigheten

Läs mer

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentnamn Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Fastställd/upprättad 2010-11-25 Dokumentägare Johan Gammelgård

Läs mer

Jämställdhetsplan 2013-2015

Jämställdhetsplan 2013-2015 Jämställdhetsplan 2013-2015 I jämställdhetsplanen beskrivs Tyresö kommuns övergripande mål för jämställdhetsarbetet samt de aktiva åtgärder som kommunen som arbetsgivare planerar att vidta för att främja

Läs mer

Plan mot trakasserier och kränkande behandling kalenderåret 2015

Plan mot trakasserier och kränkande behandling kalenderåret 2015 Plan mot trakasserier och kränkande behandling kalenderåret 2015 Vision Alla på Bokenskolan ska känna sig trygga. Ingen ska känna sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt. Uppföljning av föregående

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING

HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING STYRDOKUMENT Dnr V 2013/515 HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Rektor, Pam Fredman Personalenheten Beslutsdatum 2013-09-09

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhet och mångfald 2013-2014

Handlingsplan för jämställdhet och mångfald 2013-2014 Handlingsplan för jämställdhet och mångfald 2013-2014 Antagen av Kommunstyrelsen 2013-09-04, KS/2013:377 Innehållsförteckning Inledning... 3 Diskrimineringsgrunderna... 3 Mål och aktiva åtgärder... 3 Arbetsförhållanden...

Läs mer

Utvärdering några grundbegrepp

Utvärdering några grundbegrepp Utvärdering några grundbegrepp Fredrik Björk, Projektledning, Malmö högskola 2005-11-07 Inledning: varför skall man utvärdera? Varför skall man utvärdera en verksamhet? Svaret på den frågan är inte så

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN för Hofors kommun 2013-2016

JÄMSTÄLLDHETSPLAN för Hofors kommun 2013-2016 JÄMSTÄLLDHETSPLAN för Hofors kommun 2013-2016 Hofors kommun fastställd av, KF 61/2013-06-10 Jämställdhetsplanen gäller från och med 2013-08-31 Revideras 2016-08-31 0 Inledning Enligt 13 i diskrimineringslagen

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN Inledning Denna plan gäller för alla barn och vuxna som vistas i förskolans verksamhet i Degerfors kommun. Planen består av en gemensam del för samtliga förskolor

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan 2013-2016

Jämställdhets- och mångfaldsplan 2013-2016 ) Datum Sida 2013-11-05 1 (10) Jämställdhets- och mångfaldsplan 2013-2016 Antagen av kommunfullmäktige 2013-10-28, 95 Balansacertifierad 2013-10-18 Postadress Besöksadress Telefon Internet och fax Giro

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram Regeringsbeslut I:3 Utbildningsdepartementet 2015-07-09 U2013/02553/S Statens skolverk 106 20 Stockholm U2013/01285/S U2015/00941/S U2015/00299/S U2015/03844/S Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Läs mer

Skövdestudenter om kurser

Skövdestudenter om kurser Skövdestudenter om kurser Temat för denna enkätundersökning var kurser vilket är ett väldigt stort området. Det vi valde att fokusera på var dels ett område som tidigare diskuterats mycket inom Studentkåren

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Trollets förskola Läsåret 15/16

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Trollets förskola Läsåret 15/16 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Trollets förskola Läsåret 15/16 1 1. Skolans vision för likabehandlingsarbete 2. Inledning 2.1 Presentation av verksamheten Trollets fsk har 21 st barn.

Läs mer

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Kungsängens förskolor Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Gäller för Södervångskolans förskoleklass, grundskola och fritidshem 2012/2013

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Gäller för Södervångskolans förskoleklass, grundskola och fritidshem 2012/2013 LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Gäller för Södervångskolans förskoleklass, grundskola och fritidshem 2012/2013 Inledning/vision Det åligger samtliga vuxna vid Södervångskolan att

Läs mer

Allt färre lärare med ped. utbildning

Allt färre lärare med ped. utbildning Fokus på arbetsmarknad och utbildning Allt färre lärare med ped. utbildning Allt färre lärare med pedagogisk utbildning Anders Karlsson 12 Grund- och gymnasieskolan visar likartade tendenser när det gäller

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Gunilla Westberg Individ- och familjenämnden

Läs mer

Fysikums jämställdhetsplan 2015. Antagen av Fysikums styrelse 2015-04-23

Fysikums jämställdhetsplan 2015. Antagen av Fysikums styrelse 2015-04-23 Fysikums jämställdhetsplan 2015 Antagen av Fysikums styrelse 2015-04-23 4 juni 2015 Inledning Om jämställdhetsplanen Det åligger varje arbetsgivare med mer än 25 anställda att upprätta en jämställdhetsplan

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till? Genus i praktiken Vad fostrar vi våra barn till? AGENDA - Presentation - Vad är genus - Genussystemet - Värderingsövning - Genus i praktiken - vår förändringsprocess - Styrdokument - Film med diskussionsgrupper

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014-2016 för stadsbyggnadsförvaltningens

Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014-2016 för stadsbyggnadsförvaltningens Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014-2016 för stadsbyggnadsförvaltningens Bakgrund Stadsbyggnadsförvaltningens jämställdhets- och mångfaldsplan har sin utgångspunkt i Diskrimineringslagen (2008:567) och

Läs mer

Jämställdhets och mångfaldsplan. Kortversion

Jämställdhets och mångfaldsplan. Kortversion Jämställdhets och mångfaldsplan 2011 2013 Kortversion 2(8) Övergripande mål är att alla medarbetare ska ha kunskap om Staffanstorps kommuns arbete med jämställdhet och mångfald samt att detta arbete ska

Läs mer

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen Likabehandlingsplan för Skå skola Mål och vision Trygghet Glädje - Lärande Vi vill skapa en miljö där vi visar varandra hänsyn och ömsesidig respekt, vi vill att eleverna ska känna sig sedda och ingen

Läs mer

2014 Likabehandlingsplan

2014 Likabehandlingsplan 2014 Likabehandlingsplan Innehåll 1. Inledning...2 2. Vision...2 3. Lag och begrepp...2 3.1 Skollagen (SFS 2010:800) 1 kap. 5...2 3.2 Centrala begrepp...2 3.2.1 Direkt och indirekt diskriminering...2 3.2.2

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Handlingsplan för främjande av mångfald i arbetslivet för tiden 2015-03-01 till 2015-12-31

Handlingsplan för främjande av mångfald i arbetslivet för tiden 2015-03-01 till 2015-12-31 Handlingsplan för främjande av mångfald i arbetslivet för tiden 2015-03-01 till 2015-12-31 Beslut: Rektor 2015-02-23 Revidering: - Dnr: DUC 2015/347/10 Gäller fr o m: 2015-03-01 Ersätter: Handlingsplan

Läs mer

Fråga 1. Fråga 2. Fråga 3

Fråga 1. Fråga 2. Fråga 3 Doktoranders arbetsmiljö - enkät december 2009 57 st svar Fråga Är du nöjd med din arbetstid? Nej jag jobbar för mycket 4 25% Ja det är lagom 40 70% Nej jag jobbar för lite 3 5% Fråga 2 Håller du i någon

Läs mer

Lärcentrum Malung-Sälen Kommun. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015

Lärcentrum Malung-Sälen Kommun. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015 Lärcentrum Malung-Sälen Kommun Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015 Mål Skolväsendet vilar på demokratins grund och alla som jobbar och finns inom skolan skall jobba för

Läs mer

Universitets- och högskolerådets arbete med främjandeuppdraget

Universitets- och högskolerådets arbete med främjandeuppdraget Universitets- och högskolerådets arbete med främjandeuppdraget NITUS 14-11-27 Aleksandra Sjöstrand Universitets- och högskolerådets uppgifter Universitets- och högskolerådet ansvarar för uppgifter i fråga

Läs mer

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Förskolan Björkenäs Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Framtagen av (funktion) Fastställd av (funktion) Signatur Arbetsgrupp Jämställdhet Förskolechef Rubrik

Läs mer

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling FÖRSKOLAN LINDEN Trygghetsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2015-2016 INNEHÅLL Innehåll... 2 1. Inledning... 4 2. Styrdokument... 4 2.1 Diskrimineringslagen... 4 2.2 Skollagen

Läs mer

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Delrapport 3 Om bloggar Håkan Selg Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn av morgondagens Internetanvändning Ett projekt finansierat av

Läs mer

Likabehandlingsplan 2014. Folkuniversitetet, Vuxenutbildningsavdelningen

Likabehandlingsplan 2014. Folkuniversitetet, Vuxenutbildningsavdelningen Likabehandlingsplan 2014 Folkuniversitetet, Vuxenutbildningsavdelningen 1 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Sfi, komvux, särvux Ansvariga för planen Verksamhetsledare Cecilia Björkquist,

Läs mer

Likabehandlingsplan läsåret 14-15

Likabehandlingsplan läsåret 14-15 Storängsskolan 2014-11-04 Likabehandlingsplan läsåret 14-15 Bakgrund Den 1 april 2006 trädde lagen i kraft som skall främja lika behandling. Lagen syftar till att främja elevers lika rättigheter oavsett

Läs mer

Strategisk plan för främjande av breddad rekrytering till högskolan och motverkande av diskriminering inom högskolan 2015-2017

Strategisk plan för främjande av breddad rekrytering till högskolan och motverkande av diskriminering inom högskolan 2015-2017 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Aleksandra Sjöstrand Utredare 010-4700367 aleksandra.sjostrand@uhr.se STRATEGI Diarienummer 1.1.1-266-2015 Datum 2015-03-06 Postadress

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING UPPSALA KOMMUN VÅRD & BILDNING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Markera verksamheter som planen avser Förskola Förskoleklass Grundskola Grundsärskola Fritidshem Gymnasium Gymnasiesärskola

Läs mer

Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet. FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006

Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet. FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006 Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006 Klass och kön 2006 Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet Landsorganisationen i Sverige 2006 Omslagsfoto: Petr Svarc/Lucky

Läs mer

Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014

Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014 Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014 Internationalisering i lärarutbildningen Skälen till att ha en målsättning om hög grad av internationalisering i Linnéuniversitetets lärarutbildning

Läs mer

Medlemsmöte 131009 Kalmar/Växjö. Åsiktsdokument

Medlemsmöte 131009 Kalmar/Växjö. Åsiktsdokument Medlemsmöte 0 Åsiktsdokument 0 Grundläggande värderingar Ett universitet för alla Medlemsmöte 0 Utbildning är en demokratisk rättighet som ska vara tillgänglig för alla. Varje individ måste ges en reell

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR LIKA VILLKOR 2015

HANDLINGSPLAN FÖR LIKA VILLKOR 2015 Dnr: L2015/77 2015-06-03 HANDLINGSPLAN FÖR LIKA VILLKOR 2015 Beslutad av rektor för Högskolan i Halmstad 2015-06-03 Handlingsplanen för lika villkor revideras varje år och utgår från Diskrimineringslagen

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014-2016 för teknik- och fastighetsförvaltningen

Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014-2016 för teknik- och fastighetsförvaltningen Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014-2016 för teknik- och fastighetsförvaltningen Dnr TFN-2013-1773 Dpl 16 Bakgrund Syftet med jämställdhetsarbetet är att främja lika rättigheter och möjligheter oavsett

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har, som facklig organisation, en betydande roll i arbetet för att främja allas lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. I detta dokument tydliggör vi förbundets

Läs mer

Förtydligande om avsnitt 4. Pedagogiska meriter i KTH:s CVmall för anställning av lärare

Förtydligande om avsnitt 4. Pedagogiska meriter i KTH:s CVmall för anställning av lärare Förtydligande om avsnitt 4. Pedagogiska meriter i KTH:s CVmall för anställning av lärare 4.1. Beskriv kort din profil som lärare (högst en halv sida). Berätta kort (cirka en halv sida) om dig själv, ditt

Läs mer

Aktivitetsplan för år 2014

Aktivitetsplan för år 2014 Handlingsplan för jämlikhet och jämställdhet vid Örebro universitet 2013-2015 Bilaga 1 Dnr ORU 1.2.1-204/2013 Aktivitetsplan för år 2014 Aktivitetsplanen för år 2014 fastställer delmål och aktiviteter

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

Tranås kommun Medarbetarundersökning 2015

Tranås kommun Medarbetarundersökning 2015 Tranås kommun Medarbetarundersökning 2015 Genomförd av CMA Research AB April 2015 Innehållsförteckning Fakta om undersökningen, syfte och metod 2 Fakta om undersökningen, svarsfrekvens 3 Stöd för tolkning

Läs mer

Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund. och Sveriges Elevkårer

Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund. och Sveriges Elevkårer Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund och Sveriges Elevkårer Almedalen 2012 Sveriges Elevkårer 1 Förord Lärarnas Riksförbund och Sveriges Elevkårer arbetar för

Läs mer

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Lärcentrums verksamhet präglas av trygghet, respekt och ansvarstagande Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Likabehandlingsplan - en plan för att främja likabehandling och förebygga

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Likabehandlingsplan Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Läsåret 2014-2015 Reviderad 2014-11-13 VISION Alla på förskolan skall

Läs mer

Kapitel Avsnitt Kap.nr: Sidnr: Värdegrund Policy Värdegrund - Policy 02 1(6)

Kapitel Avsnitt Kap.nr: Sidnr: Värdegrund Policy Värdegrund - Policy 02 1(6) Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Kap.nr: Sidnr: Värdegrund Policy Värdegrund - Policy 02 1(6) Dokumentansvarig (namn och funktion) Fastställd av (namn och funktion) Fastställd datum Reviderad datum Anders

Läs mer

Diskussionsunderlag kring arbetsmiljö Exempel och möjliga åtgärder

Diskussionsunderlag kring arbetsmiljö Exempel och möjliga åtgärder Diskussionsunderlag kring arbetsmiljö Exempel och möjliga åtgärder Varför arbeta med studenternas arbetsmiljö? Vi måste se studentgruppen för vad den är. Studenter är vuxna människor, och många studenter

Läs mer

Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet

Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet Ylva Fältholm Eira Andersson Eva Källhammer Avdelningen för arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet Syfte Påverka den ojämna könsfördelningen

Läs mer

mångfaldspolicy på lika villkor

mångfaldspolicy på lika villkor mångfa ldspol icy på lika villkor PÅ LIKA VILLKOR Mångfaldspolicy INNEHÅLLSförteckning Strategisk arbetsgivarpolitik Varför mångfaldspolicy? Bakgrund Innnehåll i arbetet med mångfald På lika villkor Mångfaldspolicy

Läs mer