Studentenkät om likabehandling rapport

Transkript

1 Dnr CF 16-28/ Anna Prestjan Studentenkät om likabehandling rapport Inledning Om enkäten metod och urval Mellan den 10 oktober och den 24 oktober 2011 hade studenter och doktorander vid Örebro universitet möjlighet att besvara en enkätfråga om vilka områden som bör prioriteras inom likabehandlingsarbetet under år Enkätens syfte var att få ett ökat underlag för 2012 års likabehandlingsarbete genom att erbjuda studerande möjlighet till delaktighet och inflytande över det aktuella verksamhetsområdet. Enkätsvaren är en del av det kartläggningsarbete som universitetets arbete med jämlikhet och jämställdhet ska bygga på. De svarande ombads att lämna sina åsikter om vilka områden som borde prioriteras i likabehandlingsarbetet under år 2012 genom att med kryss markera max två av de sex områdena etnicitetsfrågor, generationsfrågor, HTBQ-frågor, genus- och könsfrågor, religionsfrågor och funktionsnedsättningsfrågor. Svarsalternativen motsvarar de sju diskrimineringsgrunder som skyddas av diskrimineringslagen: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Begreppet likabehandling användes i enkäten för att relatera till likabehandlingsplanen, vilket är diskrimineringslagens namn på den årliga handlingsplan som ett universitet är skyldigt att göra. I en sådan handlingsplan redovisar Örebro universitet vilka åtgärder som behövs och ska vidtas för att främja lika rättigheter och möjligheter för studenter, och förebygga diskriminering och trakasserier. Bakom ett styrdokument som likabehandlingsplanen ligger ambitionen att fastställa, planera och genomföra åtgärder som är behovsgrundade.

2 Enkäten, som också översattes till engelska, skickades till alla aktiverade studentkonton ( st) och till doktorander med anställning (153 st). Två påminnelser gick ut, den 14 och den 21 oktober. Enkätens resultat kan inte generaliseras till alla studenter och doktorander vid Örebro universitet. Svarsfrekvensen är låg, under tio procent vilket dock ska relateras till att enkäten gick till samtliga studenter med aktiverade studentkonton vid Örebro universitet, vilket omfattar långt fler personer än det antal studenter som verkligen läser vid universitetet. Anledningen till detta är teknisk eftersläpning aktiverade studentkonton stängs inte av förrän uppemot ett år efter avslutade studier. Ur registret över studentkonton som användes kan heller inte populationen studenter registrerade i utbildning urskiljas. Enkäten skickades vidare enbart till doktorander med anställning, och inte till samtliga aktiva doktorander, vilket också hade att göra med vilka doktorander som finns i vilka system. Dock syftade enkäten inte till att nå generaliserbara resultat och hade heller inga krav på valid svarsfrekvens. De studenter och doktorander som svarat på enkäten är de som aktivt vill utnyttja sin rätt att vara delaktiga. Låg svarsfrekvens och bristande urval påverkar inte värdet av de svar som har kommit in, vilka påvisar tendenser och bidrar till förändring och förbättring genom att uppmärksamma risker och brister. Här har särskilt fritextsvaren varit värdefulla. Vad ska omfattas av likabehandling? Enkäten utgick från universitetets ansvar i relation till diskrimineringslagen, och de sju skyddade diskrimineringsgrunderna (se ovan). Därför finns inte andra viktiga variabler för jämlikhet och jämställdhet i högskolan med i detta sammanhang, som till exempel socioekonomisk status, studietradition i hemmet och ohälsa. Intersektionalitet och prioritering Många kommentarer i fritextfältet demonstrerar en medvetenhet om komplexiteten i likabehandlingsfrågor. Studenter har reagerat på både enkätens kategorisering och önskemålet om prioritering. Motsäger det inte likabehandling i sig att dels utgå från distinkta kategorier, dels be studenterna sätta vissa frågor framför andra? Utgångspunkten i Örebro universitets arbete med jämlikhet och jämställdhet är ett så kallat intersektionellt perspektiv, som riktar uppmärksamheten mot hur olika sociala kategorier och maktordningar samverkar, relaterar till och är beroende av varandra. Att arbeta med kategorier

3 och generalisera är ändå ibland nödvändigt för att göra verksamhetsfältet hanterbart. Ett riktigt bra likabehandlingsarbete innebär förstås varken att prioritera bort vissa frågor eller att sätta upp gränser. Inga frågor är viktigare än andra däremot ombads studenterna lämna sina åsikter om vilka frågor som borde prioriteras i arbetet år En prioritering betyder inte att vi inte arbetar med andra frågor och områden. Resultat Enkätens resultat redovisas nedan i tabellform med korta kommentarer. Sist redovisas en sammanfattning av fritextsvaren i olika teman. Hur många besvarade enkäten? 2343 personer har engagerat sig i universitetets likabehandlingsarbete genom att besvara enkäten och sätta minst ett (av två möjliga) kryss och/eller lämna en kommentar i fritextrutan personer har lämnat kommentarer i fritextrutan. Vilka besvarade enkäten? Av de som svarade på enkäten (enligt ovanstående definition) har 69 % uppgett kvinna som könsidentitet, 28 % man och 0,4 % annan identitet. 2 % har inte besvarat denna fråga. Flest personer i åldersgruppen år (67%) har besvarat enkäten personen totalt har öppnat och skickat in enkäten, men somliga av dessa har alltså varken satt kryss för något av alternativen eller lämnat frisvar.

4 Vilka områden anser de svarande bör prioriteras i likabehandlingsarbetet under år 2012? Diagrammet nedan visar hur studenterna har fördelat sina svar mellan de sex områdena. Det ska poängteras att vi har frågat efter en önskvärd prioritering i likabehandlingsarbetet, och inte efter studenternas uppfattning om vilka frågor som värderas som viktiga. Många studenter dock har i fritextsvaren påtalat det motsägelsefulla i att prioritera i fråga om likabehandlingsfrågor, och upplevt det som problematiskt att utse två områden som är mer angelägna att arbeta med än andra. Diagrammet visar också resultatet utifrån angiven könsidentitet. Det kan konstateras att genusoch könsfrågor hamnar i topp, och att etnicitets-, funktionsnedsättnings- och generationsfrågor också får höga värden Okänt Annan identitet Män Kvinnor

5 TEMAN I FRITEXTKOMMENTARERNA Generation, livssituation och föräldraskap Många kommentarer handlar om generationsproblematik. Studenter som definierar sig själva som yngre, upplever att äldre studenter favoriseras och blir mer tagna på allvar, och att generationsskillnad mellan lärare och dem själva ibland blir till jargong som upplevs som nedsättande. Äldre studenter menar att normen för en universitetsstudent är en ung person utan familj, som bor i anslutning till universitetet och studerar på heltid med fulla studiemedel, vilket påverkar både attityder, studiemiljö och de praktiska förutsättningarna för att bedriva studier. Flera upplever också svårigheter med att kombinera föräldraskap med universitetsstudier. Normkritisk undervisning och utbildning Fritextsvaren visar att Örebro universitet bör arbeta mer med normkritisk pedagogik och utbildningars innehåll ur ett normkritiskt perspektiv. Studenter poängterar på olika sätt att oreflekterade normer präglar litteratur, lärares jargong, studiemiljön och exempel i undervisningen. De normer som nämnts är heteronormen, svensknormen, den manliga normen, och ateism. Genus och kön Genus- och könsfrågor fick flest kryssmarkeringar i enkäten. Fritextsvaren uppmärksammar också olika brister på området. Generellt handlar kommentarerna om olika villkor för manliga och kvinnliga studenter, om könssegregerade utbildningar och om avsaknaden av genusperspektiv och genusmedvetande i utbildning och undervisning. Internationella studenter Flera internationella studenter och doktorander upplever problem med diskriminering och orättvisa villkor. Framför allt gäller synpunkterna information och hierarkier. Många saknar information från universitetet på engelska och en engelsk version av webben. Internationella studenter och doktorander upplever också att de på andra sätt missgynnas på grund av etniskt ursprung - bland fritextsvaren finns exempel på hur man inte räknas, men också på direkt främlingsfientlighet.

6 HBTQ En handfull kommentarer i fritextfältet visar att det otvetydigt är mycket angeläget att synliggöra och öka kunskapen om HBTQ-frågor bland studenterna. Funktionshinder Många studenter har i fritextsfältet lämnat synpunkter som gäller funktionshinder. Här finns också de flesta konkreta förbättringsförslagen. Synpunkterna gäller framför allt så kallade osynliga funktionshinder som dyslexi eller olika neuropsykologiska diagnoser. Oavsett typ av funktionshinder, gäller studenternas kommentarer främst upplevelse av okunskap hos undervisande personal och medstudenter. Religion Fritextsvaren visar att det finns normer kring tro och religion, som upplevs som utmärkande för den akademiska miljön, som kan leda till upplevelse av kränkning och missgynnande. Två normgivande uppfattningar framhålls: ett osynliggörande av kristen tro och att utifrån ett vetenskapligt synsätt åsidosätta, förlöjliga eller fördöma religiös livsåskådning, oavsett trostillhörighet. Att utgå från att ingen bland studenterna är aktivt troende, att etniskt svenska studenter åtminstone inte är det eller att kristendomen inte förekommer som konfessionell tro är att på samma gång osynliggöra troende studenters perspektiv och möjliggöra kränkningar av dessa studenter. Studentärenden En stor del av fritextsvaren handlar om problem som inte kan hanteras inom ramen för diskrimineringslagstiftningen. Två problemområden framträder särskilt: Studenter upplever att det finns skillnader i resurser, uppmärksamhet och förmåner mellan olika studentgrupper beroende på akademi- eller programtillhörighet, och att vissa utbildningar och därmed studenter är mer betydelsefulla för universitetet än andra. Studenterna saknar också kunskap om hur de kan påtala problem, brister och missförhållanden, och saknar förtroende för universitetets stöd i att lösa och hantera sådana ärenden. VAD HÄNDER NU? Enligt enkäten bör likabehandlingsarbetet under år 2012 särskilt fokusera etnicitetsfrågor, generationsfrågor och funktionsnedsättningsfrågor. Enkätsvaren utgör också underlag för olika åtgärder på likabehandlingsområdet. Kortsiktiga och enkelt genomförbara åtgärdsförslag lämnas

7 direkt till ansvariga, medan mer långsiktiga åtgärdsförslag är en del av underlaget för arbetet med Örebro universitets nästkommande likabehandlingsplan. Bilaga 1 Mail: Hej! A translation in English will follow. Inför år 2012 ska Örebro universitet förnya sin Likabehandlingsplan - det vill säga, den handlingsplan där åtgärder fastställs som är ämnade att främja lika rättigheter och möjligheter för studenter och förhindra trakasserier och andra former av diskriminering. Det är viktigt för vårt arbete att du som student eller doktorand vid Örebro universitet lämnar åsikter om vilka områden som rör likabehandling som bör prioriteras i handlingsplanen. Du når enkäten via följande länk: Enkäten är öppen i två veckor. En sammanställning av resultatet kommer att skickas via e-post till dig. Tack för att du besvarar den här enkäten, och medverkar till förändring där det behövs.

8 Enkät: Likabehandlingsplan 2012 Bakgrundsvariabler: Kön (kvinna man annan identitet blankt) Ålder (-19, 20-29, 30-39, 20-49, 50-) Student/doktorand Fråga: Vilket område anser du ÖU bör prioritera i fråga om likabehandlingsarbete? Sätt max två kryss. Svarsalternativ: Etnicitetsfrågor Generationsfrågor Homo-, bi-, trans- och queerfrågor Genus- och könsfrågor Religionsfrågor Funktionsnedsättningsfrågor Fritextfält: Övriga synpunkter och konkreta förslag