VindRen Vindenergi och Rennäring i samverkan
|
|
- Monica Berg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vindenergi och Rennäring i samverkan Detta är vindkraft Det här kapitlet är en kunskapssammanställning om vindkraft. Kapitlet är en bakgrund till riktlinjerna inom projektet VindRen. Kapitlet vänder sig främst till personer inom samebyarna. Projektstart Samråd Överenskommelse MKB Bygge Drift Vindkraft Rennäring Påverkan Förändring Jobb Konsult: Enetjärn Natur AB, Illustration & Layout Enetjärn Natur AB KAPITEL 6 Version
2 Om detta kapitel Kapitlet beskriver hur vindkraft fungerar, hur stor vindkraftutbyggnaden förväntas bli och vad vindkraften kostar. Här finns också en beskrivning av hur samhällets planering för vindkraften ser ut samt hur det går till vid planering, byggnation, drift och avveckling av en vindkraftanläggning. Längst bak i kapitlet finns förslag på vidare läsning. Foto Tobias Karmstig KAPITEL 6 2
3 Innehåll Hur fungerar ett vindkraftverk? 4 Var finns vindkraften? 6 Varför vindkraft? 7 Var ska vindkraften byggas? 12 Hur går det till vid planering av en vindkraftanläggning? 16 Hur byggs, underhålls och slutligen avvecklas en vindkraftanläggning? 19 Vad kostar vindkraften? 27 Referenser 29 Om du vill veta mer? 30 Kapitlet är utarbetat av branschorganisationen Svensk Vindenergi och förankrat med Svenska Samernas Riksförbund December
4 Hur fungerar ett vindkraftverk? Ett vindkraftverk fångar upp rörelseenergi ur vinden och omvandlar den till el. Vinden är en förnyelsebar energikälla som drivs av de temperatur- och tryckskillnader som uppstår av solens energiinstrålning. Ett vindkraftverk består i huvudsak av ett torn, rotor med rotorblad och en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, och rotationen omvandlas till el i generatorn. Ett vindkraftverk producerar energi när det blåser mellan ca 4 och 25 meter per sekund. När det blåser mer stängs vindkraftverket ned av säkerhetsskäl. Man brukar räkna med att det blåser tillräckligt för att ett vindkraftverk ska producera el drygt av årets timmar, alltså cirka 80 procent av tiden. I ett gott vindläge på land ger ett modernt vindkraftverk om 2 MW drygt 6000 MWh per år (6 miljoner kwh), vilket motsvarar elförbrukningen i cirka 280 eluppvärmda villor. Rotor Växellåda Vindmätare Generator Vridmotor Elnät Styrsystem Transformator Fundament Ett typiskt vindkraftverk som byggs på land idag har en effekt på mellan 1 MW och 3 MW. Det finns också serietillverkade verk på 5 MW och prototyper i drift med effekten över 6 MW. Ett 2 MW vindkraftverk har en tornhöjd på meter och en rotordiameter på meter. De största verk som är i drift i Sverige idag har ett 100 meter högt torn, en rotordiameter av 100 meter, 3 MW effekt och producerar cirka MWh el per år. Det lönar sig att bygga flera vindkraftverk på en gång då kostnaden för bland annat de stora byggkranarna, som behövs för resningen, kan fördelas på flera verk. Därför sker många etableringar i form av vindkraftparker. Världens största tillverkare och leverantör av vindkraftverk är danska Vestas som hade nästan 20 procent av marknaden år Amerikanska GE wind, spanska Gamesa och tyska Enercon är också stora. Tillsammans hade dessa fyra företag nästan 70 procent av världsmarknaden år Den svenska marknaden domineras av Vestas och Enercon. Det finns ingen svensk vindkrafttillverkare. Det finns dock ett stort antal svenska företag som levererar komponenter till vindkraftindustrin som SKF och ABB. KAPITEL 6 4
5 300 m 250 m 200 m 150 m 100 m Rotordiameter 50 m Tornhöjd/navhöjd Totalhöjd Det största vindkraftverk som är i drift i Sverige idag har en totalhöjd på 150 meter, med 3 MW effekt. Det finns dock prototyper i drift med 6 MW effekt 5
6 Var finns vindkraften? Historiskt har vindkraften stått för en liten del av den globala elproduktionen. Under senare år har utbyggnaden av vindkraft tagit fart ordentligt, vilket gjort att den i dagsläget är den snabbast växande energikällan globalt. I Sverige är vindkraften en naturlig del av vår energiförsörjning och kan komma att spela en viktig roll i omställningen av energisystemet. Än så länge är andelen vindkraft i det svenska energisystemet liten. År 2009 uppgick produktionen av el från vindkraft till cirka 2,5 TWh vilket är cirka två procent av den totala elkonsumtionen i Sverige. Vindkraften befinner sig dock i en snabb utbyggnadstakt. Den installerade effekten ökade med 512 MW under Vindkraft i världen 1980 fanns ca 100 MW vindkraft installerat i världen och år 1990 fanns ca 2000 MW. År 2009 fanns över Mest vindkraft i södra Sverige I slutet av år 2009 fanns totalt 1419 vindkraftverk (med en total installerad effekt om 1560 MW) i Sverige. Den största delen av all vindkraft produceras i södra Sverige. Vindkraftens snabba utbyggnadstakt märks i form av antalet tillståndsansökningar som kommer in till länsstyrelserna. I en MW. Vindkraften har ökat med i genomsnitt procent årligen. De ledande länderna är Tyskland, Danmark, USA, Spanien, Indien och Kina. Danmark leder när det gäller andelen producerad sammanställning som Nätverket för vindbruk gjorde i vindkraftsel i den nationella elförsörjningen. mars visade det sig att länsstyrelserna hade totalt 229 vindkraftärenden att handlägga. Totalt handlade det om nästan vindkraftverk. Alla vindkraftsärenden kommer dock inte att realiseras av olika anledningar. KAPITEL 6 6
7 Varför vindkraft? Den främsta orsaken till att vindkraften vuxit kraftigt både i Sverige och i Europa de senaste åren är att politiker och allmänhet fått en större klimatmedvetenhet. Att fasa ut fossila bränslen och införa mer förnybar energi är en fråga som legat högt på agendan i olika samhällssektorer. FN:s klimatpanel (IPCC) har slagit fast att människans utsläpp av växthusgaser är orsaken till den pågående klimatförändringen. Panelen har varnat om att såvida inte utsläppen av växthusgaser kraftigt reduceras är det sannolikt att klimatförändringen kommer att få svåra och allvarliga konsekvenser. I en rapport säger panelen att utsläppen av växthusgaser åtminstone måste halveras innan 2050 och att en väsentlig minskning måste ske inom de närmaste åren. Vi kan redan nu se exempel på klimatförändringens konsekvenser runt omkring oss. De senaste åren har världen drabbats av ovanligt många naturkatastrofer till följd av extremt väder. Stormar, skyfall och värmeböljor har avlöst varandra runt hela jorden. Under 1900-talet har jordens medeltemperatur ökat med ungefär 0,8 grader. Elva av de tolv varmaste åren sedan mitten av 1800-talet har infallit efter I Sverige finns en antydan till en mer markant ökning av medeltemperaturen utmed Norrlandskusten. Ökningen har varit tydligast under vintern med drygt två grader högre vintertemperaturer i landets mellersta och norra delar. Den minsta förändringen har uppmätts under hösten med lokalt nästan oförändrad temperatur i sydvästra Sverige. Både i Sverige och internationellt pågår ett intensivt arbete med att minska beroendet av olja och andra fossila bränslen. Tanken är att fasa ut fossila bränslen till förmån för förnybara energikällor för att begränsa utsläppen av koldioxid och andra luftföroreningar som bidrar till klimatförändringen. 7
8 Ambitiösa mål för ett samhälle med mer förnybart Både EU och Sverige har formulerat ambitiösa mål som anger en kraftig utbyggnad av förnybar energi för att fasa ut fossila energikällor. EU har satt ett bindande mål att 20 procent av energin ska komma från förnybara källor år Då detta mål fördelades ut till medlemsländerna fick Sverige till uppgift att klara 49 procent. Sveriges regering har sedan ökat detta mål till 50 procent år För att uppnå detta mål måste de förnybara energikällorna byggas ut i snabb takt. Vindkraften kommer att spela en viktig roll för att nå detta mål. I dagsläget kommer över 40 procent av all energi som används i Sverige från förnybara energikällor. Riksdagen har angett planeringsramen att det till år 2020 ska vara möjligt att bygga vindkraft för en energiproduktion på 30 TWh per år. Med detta menas Vad betyder alla mått på energi? Effekt mäts med W (watt) 1000 W = 1 kw Lågenergilampa: 11 W TV: 140 W Diskmaskin: 2000 W Värmepump: W att det ska finnas en samhällelig beredskap för att kunna bygga Förbrukning och produktion mäts med Wh (watt-timmar = watt * timmar) 1 kwh = Wh 1 MWh Megawattimme = kwh ut 30 TWh. Planeringsramen innebär att kommunerna Ett 2 MW vindkraftverk som går för fullt i 10 timmar producerar kwh 1 kwh motsvarar 0,086 kg olja Sveriges elförbrukning är ca 150 TWh/år 1 TWh = Gwh 1 GWh = MWh ska lägga fast lämpliga områden för en vindkraftutbyggnad. Totalt handlar det om en utbyggnad med vindkraftverk. Detta är en ambitiös utbyggnadsplan. Den verkliga utbyggnaden styrs dock av ett system för att gynna utbyggnaden av förnybar elproduktion, det s.k. elcertifikatsystemet (se mer om detta i särskilt avsnitt på sidan 28). Elcertifikatsystemets nya mål för produktion av förnybar el innebär en ökning i nivå med 25 TWh till år 2020 jämfört med 2002 års nivå. Av detta uppskattar Svensk Vindenergi att vindkraften kommer att stå för cirka 15 TWh. Energimyndighetens bedömning per 1 oktober 2009 är att vindkraften kommer att bidra med cirka 12,5 TWh. Den förnybara elproduktion som främst kommer att byggas ut inom ramen för elcertifikatsystemet är vindkraft och biobränslebaserad kraftvärme. Andra förny- KAPITEL 6 8
9 bara energislag som har rätt till elcertifikat som solenergi och ny vattenkraft kommer bidra med någon TWh. Solenergin är fortfarande inte kommersiellt gångbar för att storskaligt generera el och är fortfarande i forskningsstadiet. Mer storskalig vattenkraft kommer inte att byggas ut då riksdagen beslutat att utbyggnad inte får ske mer än i mycket begränsad omfattning och att de fyra återstående stora älvarna i norr (Torne-, Pite-, Kalix- och Vindelälven) ska få förbli orörda. Behov av reglerkraft? El förbrukas i samma stund som den produceras. Elförbrukningen är dock densamma oavsett om det blåser eller inte. När det inte blåser eller när det blåser för mycket kan inte vindkraften användas, vilket innebär att andra energikällor då måste användas i större utsträckning. Reglerkraften ska löpande balansera den samlade elproduktionen mot den varierande elförbrukningen. Enligt ny forskning från KTH (Kungliga Tekniska Högskolan) är det tekniskt möjligt att integrera stora mängder vindkraft i det svenska elsystemet. Om man balanserar vindkraften med vattenkraft skulle man kunna nå upp till cirka 15 TWh per år, det vill säga den volym som bedöms kommer att byggas fram till Den existerande vattenkraften i norra Sverige har en god reglerförmåga, det vill säga förmåga att ändra elproduktionen om det behövs. De befintliga vattenkraftverken har tillräckligt stor effekt och är tillräckligt snabba för att balansera även stora volymer vindkraft. En bedömning som även konstateras av Elforsk i en ny rapport 2. Sverige kommer under de närmaste 10 åren att bygga fler elkablar till utlandet, främst till Litauen och Tyskland, vilket gör att det blir lättare att reglera vindkraften genom export eller import av el från utlandet. Om vindkraften byggs ut enligt Energimyndighetens prognos behöver inte reglerkraften byggas ut (foto Vattenfall) 9
10 Vilka effekter har vindkraften på miljön Vindkraft är en förnybar energikälla där vinden, som är gratis, används istället för bränsle. Vindkraften använder en försumbar liten andel av den rörelseenergi som finns i vinden. Vindkraften orsakar heller inga utsläpp. När vindkraftverket har tjänat ut, kan marken återställas, även om det tar olika lång tid beroende på lokalisering och typ av mark. Tillverkningen av vindkraftverk kräver både råvaror och energi. Transporter och montering belastar miljön. När vindkraftverket väl är i drift producerar det däremot ren el utan några utsläpp och ger minimal miljöpåverkan. En spansk undersökning 3 har kartlagt den miljöpåverkan som sker under ett vindkraftverks Vindkraften minskar utsläppen livscykel. Analysen visar att den totala miljöbelastningen är liten. Den Ett 3 MW vindkraftverk i ett bra vindläge kan varje år producera MWh el, vilket motsvarar behovet av hushållsel i villor. påverkan som tillverkning, montering, drift och nedmontering medför kompenseras av den näst intill obefintliga miljöbelastning som vindkraftverket medför under den tid det är i drift. Undersökningen visar att den så kalllade återbetalningstiden är knappt 230 dagar (ca 7,5 mån). Det är den tid som det tar för vindkraftverket att generera elektricitet som motsvarar den energimängd som går åt för tillverkning, montering, drift och nedmontering av vindkraftverket. Denna tid motsvarar ca 3 procent av vindkraftverkets beräknade minimilivslängd. Det möjliggör även en minskad elproduktion från kolkraft och därmed minskade utsläpp av koldioxid med ca ton minskade utsläpp av svaveldioxid med ca 5 ton minska utsläpp av kväveoxider med ca 3 ton skona naturen från bränsletransporter och spridning av aska (källa: SYSA/Energimyndigheten 2009) Vindkraftens nytta är global, medan den påverkar landskapet och miljön lokalt. Människors upplevelser, naturmiljöer och förutsättningar för andra näringar är sådant som kan påverkas. Naturvårdsverket driver kunskapsprogrammet Vindval 4 som tar fram och sprider fakta om vindkraftens miljöeffekter. De forskningsområden som ingår är ekosystem, fiskar, fåglar, fladdermöss, rennäring (se mer i VindRens kapitel 8), människors upplevelser mm. KAPITEL 6 10
11 Arbetstillfällen Det antal arbetstillfällen som skapas av vindkraften varierar bland annat med antalet verk i en anläggning och deras storlek. En tumregel är att 0,3 årsarbetstillfällen per MW för drift och underhåll skapas till följd av en vindkraftanläggning. För exempelvis Havsnäs (48 vindkraftverk) uppskattas de direkta årsarbetstillfällena till stycken under en års tid. Även planering och byggnation av vindkraftanläggningar ger arbetstillfällen. I utvecklingskedjan vid projektering av vindkraftsprojekt med planering och juridiskt förarbete behövs bl.a. projektledare, miljöingenjörer, teknisk och metrologisk expertis, ekonomer och jurister. I byggnationsfasen finns behov av personer med annan expertis såsom civilingenjörer, säkerhetsspecialister, elektriker, teknisk personal, specialister på transporter och kvalificerade byggnads- och anläggningsarbetare. I byggnationsfas behövs dessa yrkeskategorier främst under en sex till nio månaders period. Dessutom behövs personal på lokala betongstationer för produktion av betong till vägar som byggs till vindkraftverken. Därtill ska spin-off effekterna under byggskedet adderas som är betydande men svåra att exakt mäta. Byggnation, drift, service och underhåll av vindkraftverk skapar ett flertal arbetstillfällen som kan komma bygden och närområdet till gagn (foto Siemens AG) 11
12 Var ska vindkraften byggas? Till skillnad från solceller och solvärmesystem, producerar vindkraft som mest el under vinterhalvårets blåsiga månader. Sverige har, i motsats till länder med varmare klimat, sin största energiförbrukning under vintermånaderna. Att vi dessutom har god tillgång till lättreglerad vattenkraft gör vindkraft idealisk för svenska förhållanden. Sverige är ett glest befolkat land med goda vindförhållanden. Som en jämförelse kan sägas att vårt grannland Danmark, med en yta som Jämtlands län, har en stor andel vindkraft i sin energiproduktion. Över vindkraftverk är i drift i Danmark. I Sverige bör det därför finnas gott om platser för vindkraft då landets totala yta är km². Den absolut viktigaste förutsättningen vid planering av vindkraft är att välja platser där det blåser bra. Om det inte blåser tillräckligt är det bland annat svårt att räkna hem investeringskalkylerna och finansiera anläggningen. En annan förutsättning är att människor, djur, natur och andra näringar ska störas så lite som möjligt. Därför utförs noggranna prövningar och undersökningar innan ett vindkraftsprojekt kan sätta igång. Enligt Energimyndighetens vindkraftstatistik för år producerades den Elproduktion = vindstyrka i kubik Ett vindkraftverk som står största mängden vindkraft-el i södra Sverige. Skåne var det län där det blåser i genomsnitt 8 m/s producerar dubbelt så mycket elenergi som ett verk beläget där medelvinden är 6 m/s. Elproduktionen från ett vindkraftverk ökar med vindstyrkan i kubik. Utnyttjas bra vindlägen behöver färre vindkraftverk byggas. som i särklass hade flest vindkraftverk, 252 stycken, och störst installerad effekt, följt av Västra Götaland och Gotland. Idag finns vindkraftverk i samtliga av landets 21 län och det planeras vindkraft i stort sett i hela landet. Planeringen för vindkraftverk till havs har däremot stagnerat. Det har sin bakgrund i att det i dagsläget i princip är dubbelt så dyrt att anlägga vindkraft till havs än på land. Dessutom räcker inte det svenska elcertifikatsystemet för att främja vindkraftsutbyggnad till havs. KAPITEL 6 12
13 Stora vindkraftparker i norr Branschorganisationen Svensk Vindenergis senaste statistik över stora vindkraftparker 6 (total effekt över 10 MW) visar att det i september 2009 fanns 119 vindkraftverk i drift med en total installerad effekt om 244 MW. 37 av dessa vindkraftverk, med en effekt om 77 MW, fanns inom renskötselområdet. Bland de vindkraftparker som var under byggnad byggdes totalt 177 av 193 vindkraftverk inom renskötselområdet. Svensk Vindenergi förutser att merparten av de stora vindkraftparkerna på land kommer att anläggas i de norra delarna av Sverige eftersom där finns rätt förutsättningar för vindkraft. I de södra delarna av Sverige har redan en stor utbyggnad skett och många bra vindlägen är där redan upptagna. Vid anslutning av vindkraft i norra Sverige kan en del av balansregleringen ske lokalt då den största delen av Sveriges reglerkraft finns just där. El för balansreglering behöver då inte överföras långa sträckor. Vid anslutning av vindkraft i södra Sverige måste större delen av elen för balansreglering hämtas från norr vilket ger ökade förluster och belastar de flaskhalsar som finns i några delar av landet. En stor andel av vindkraften på land bedöms byggas i norra Sverige eftersom en stor utbyggnad av vindkraften redan har skett i södra delarna av Sverige (foto LM Glasfiber) Riksintresse för vindbruk Energimyndigheten lät göra en kartläggning år som visade att det finns drygt 400 områden i 20 län som är särskilt lämpade för vindbruk. Sådana områden pekades ut som riksintresse för vindbruk. Ett av grundkriterierna är en medelvind på mer än 6,5 m/s på 71 m höjd (beräknad med MIUU-modellen, se vidare beskrivning på sidan 17). Riksintresseområdena för vindbruk är framtagna av Energimyndigheten efter samråd med Boverket och andra centrala myndigheter. För vindkraftprojektörerna är det dock inte alltid ekonomiskt lönsamt att etablera vindkraft bara för att det blåser 6.5 m/s på 71 m höjd. Möjligheter och kostnader att bygga tillfartsvägar och markförhållanden för fundamenten är 13
14 VindRen Riksintresse rennäring Riksintresse vindbruk Kartan visar områden som är av riksintresse för rennäring (brun färg) och riksintresse för vindbruk (blå färg). Ungefär en tredjedel av de områden som är riksintresse för vindbruk inom renskötselområdet överlappas av riksintresse för rennäring. Ungefär en procent av den mark som är av riksintresse för rennäring överlappas av riksintresse för vindbruk KAPITEL km
15 exempel på andra faktorer som påverkar lönsamheten för ett vindkraftprojekt. Det är inte heller alltid som beräkningarna enligt MIUU-modellen stämmer med verkligheten. Vindkraftprojektörernas erfarenheter är att det i vissa fall blåser mindre i verkligheten än vad MIUU-modellen visar och i andra fall tvärt om. När ett område utpekats som riksintresse måste kommunen ta hänsyn till det i sin översiktsplanering. Om flera riksintressen överlappar varandra i samma område gör myndigheterna en avvägning mellan dem utifrån bestämmelserna i Miljöbalkens 3 kapitel. Det kan till exempel vara områden av riksintresse för naturvård, kulturmiljö eller rennäring. Ungefär en tredjedel av den mark som är av riksintresse för vindbruk inom renskötselområdet överlappas av riksintressen för rennäring. Ungefär en procent av den mark som är av riksintresse för rennäring överlappas av riksintresse för vindbruk. Översiktsplan Alla kommuner ska ha en aktuell översiktsplan som anger grunddragen i användningen av mark- och vattenområden, kommunens syn på hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras och hur kommunen avser att tillgodose redovisade riksintressen och uppnå gällande miljökvalitetsnormer. I översiktsplanen kan kommunen redovisa vilka områden som är lämpliga eller olämpliga för vindkraftetableringar. Många kommuner gör nu fördjupade översiktsplaner på temat vindkraft. Här redovisas även områden av riksintresse för vindbruk. Översiktsplanen är vägledande men inte juridiskt bindande och har en stor tyngd som kommunens underlag för överväganden om olika lokaliseringar. Genom översiktsplaneringen kan kommunen ta ett tydligt initiativ till hur vindkraften ska utvecklas lokalt, vilket är i linje med det kommunala planeringsansvaret. Översiktsplanen har därför stor tyngd vid bland annat överprövning av tillståndsärenden. Kommunen kan också påverka lokalt hur vindkraften ska utvecklas genom det kommunala vetot. Enligt en ny lag från 1 augusti 2009 måste ett vindkraftprojekt tillstyrkas av kommunen för att tillstånd ska kunna ges. 15
16 Hur går det till vid planering av en vindkraftanläggning? Projekteringen av vindkraft sker på initiativ av olika projektörer som planerar, söker tillstånd för, bygger och driftsätter anläggningarna. En del projektörer behåller sin anläggning, andra säljer den. Efter en förstudiefas bedömer projektören om det är lämpligt att fullfölja projektet. Ett av de viktigaste beslutsunderlagen är den ekonomiska kalkylen som i sin tur är helt beroende av vindmätningarna. Inventering Leta efter lämpliga platser för vindkraft Förstudie Markarrende Miljökrav (ljud, skuggor) Produktionskalkyl Ekonomisk kalkyl Lönsamt Fortsätt Projektering Detaljplanering Samråd, MKB Olönsamt Avbryt Börja om eller förändra Är förutsättningarna de rätta gäller det att utforma anläggningen för optimal produktion samtidigt som det är viktigt att ta hänsyn till andra intressen. Här måste projektören ha en förmåga att lyssna av, ta hänsyn till och väga de olika motstående intressena mot värdet av vindkraftanläggningen. När projektören gjort en rimlig sådan avvägning ökar förutsättningarna för att myndigheterna så småningom ska bevilja tillstånd för anläggningen. Sök tillstånd Avslag Överklaga Bygglov / Miljötillstånd Tillstånd Upphandling av vindkraftverk Avtal Byggnation Lokalisering Den enskilt viktigaste faktorn för val av plats för en vindkraftpark är tillgången på vindenergi. Skillnaden mellan bra och dåliga vindlägen är mycket stor. Vindens energiinnehåll ökar med kuben på vindhastigheten vilket betyder att en fördubbling av hastigheten ger åtta gånger mer effekt. Bra vindförhållanden finns till havs, i fjällområden, i öppna landskap och längs kuster. Vindtillgången ökar kraftigt över kullar och bergstoppar. I närheten av markytan, i det så kalllade ytskiktet (under m), minskar vindhastigheten av den friktion, turbulens, som uppstår av växtlighet, byggnader och andra hinder. Vindkraftprojektören måste också väga in avstånden för transport av vindkraftverk och för anslutning till elnätet. Avstånd till befintliga vägar, möjligheten och kostnaden att bygga tillfartsvägar, markförhållanden för fundamenten är bara några faktorer att ha med i beräkningarna. KAPITEL 6 16
17 Vindkartering och vindverifiering För att hitta bra vindlägen använder sig de flesta vindkraftprojektörerna av den s.k. MIUU-modellen 8. Meterologiska Institutionen vid Uppsala Universitet har på uppdrag av Energimyndigheten utformat denna vindberäkningsmodell. I MIUUmodellen redovisas medelvindarna för områden på 1 x 1 km och på höjderna 49, 72 och 103 meter över marken. Som komplement till uppgifterna från vindkarteringen behöver vindförhållandena verifieras. Detta gör projektören med egna vindmätningar för att erhålla säkra uppgifter om vinden och för att kunna beräkna energiproduktionen. Vindmätningar är också viktiga för att få uppfattning om till exempel den turbulens som kommer att påverka vindkraftverken, något som i sin tur påverkar valet av typ av verk. Oftast behövs minst ett år för egna mätningar. Det är viktigt att mätperioden omfattar några vintermånader, eftersom variationerna då är större än under sommaren. Markarrende De berörda markägarna har en stark ställning i ett vindkraftsprojekt och påverkar därmed var etablering kan ske. Inom områden som är utpekade till exempel genom kommunala översiktsplaner som möjliga för vindkraftsetablering kan konkurrensen mellan olika projektörer ofta vara stor. Att teckna avtal med markägare är därför en viktig uppgift i tidiga skeden av vindkraftprojekteringen. När vindkraftprojektören hittat ett intressant område kartläggs markägarförhållandena och kontakt tas med berörda markägare. Figure 7: Annual average wind speed at 103 m height above zero-plane displacement Vindkraftprojektörer använder ofta denna typ av as estimated from MIUU-model results. karta för att hitta bra medelvindar. Kartan visar årsmedelvinden Hans Bergström på 103 m höjd över marken (beräknad 22 med MIUU-modellen med 1 km horisontell upplösning) 17
18 Tillgången till mark säkerställs vanligen genom arrendeavtal med markägaren. Avtalet tecknas mellan markägaren och projektören eller den framtida ägaren av vindkraftverket. Ett arrendeavtal förutsätter naturligtvis att parterna kan komma överens om innehållet i avtalet. Arrendeavtalet bör gälla för den tid som ansökan, projektering, uppförande och driftsfas omfattar. Livslängden på ett vindkraftverk bedöms till år. Tiden från ansökan fram till färdigt vindkraftverk uppgår idag ofta till ca fem år. Är det fråga om större vindkraftsanläggningar kan anläggningstiden öka. Markupplåtelser på statligt ägd mark ovan odlingsgränsen avgörs av länsstyrelsen. Här får nyttjanderätt ges endast om upplåtelsen kan ske utan avsevärd olägenhet för renskötseln. Detta regleras av 32 rennäringslagen (1971:437). Denna prövning görs av länsstyrelsen i samband med ställningstagandet till upplåtelsen. Vindkraftprojektörerna verifierar vindförhållandena inom ett aktuellt område genom egna vindmätningar (foto o2 Vindkompaniet) Samråd, miljökonsekvensbeskrivning och tillstånd Projektet VindRens riktlinjer för samrådet mellan sameby och projektör redovisas i VindRens kapitel 1. Riktlinjer för utformning av MKB liksom frågor om beslutsprocessen, villkor för anläggningen och överklagandemöjligheter finns i kapitel 3. KAPITEL 6 18
19 Hur byggs, underhålls och slutligen avvecklas en vindkraftanläggning? Innan byggnation av en vindkraftpark krävs mycket förberedelse. Först fordras bland annat en geoteknisk undersökning som ligger till grund för val av fundament från leverantören. Dessutom behöver man dra ledningar och kablar, anlägga vägar och uppföra till exempel kontroll- och transformatorbyggnader. För att göra detta behöver man både spränga och schakta. Efter att ett fundament gjutits ska det härda minst en månad innan vindkraftverket kan resas. För monteringen används kranar som kan lyfta högt och tungt. Tornen, som kommer i två eller flera sektioner, sätts på plats först. Därefter lyfts maskinhuset på plats och sist rotorbladen. Arbetet med att montera ett vindkraftverk tar vanligtvis två till fem arbetsdagar. Den totala tiden för att etablera en vindkraftanläggning beror på projektets storlek, hur många vindkraftverk som ska byggas och var anläggningen ska placeras. För ett projekt med tio vindkraftverk tar själva byggnationen cirka sex-nio månader. När tornet och maskinhuset monterats ihop lyfts rotorbladen upp och vindkraftverket kan därefter färdigställas för drift (foto LM Glasfiber) En stor del av byggnationen kan göras året om, det kan dock variera beroende på väderlek och temperatur. Vindkraftprojektörerna kan även behöva ta hänsyn till tjällossning (då det kan vara förbud att köra tunga fordon i vissa områden) samt känsliga perioder för fåglar och andra djur. Kabeldragning sker ofta under sommaren då det är isfritt och relativt torrt. Att resa vindkraftverken kan göras även under vinterhalvåret så länge fordonen kan ta sig fram. 19
20 Under byggtiden krävs det oftast att vägar och annan infrastruktur förbättras för att underlätta framkomligheten. För närboende är det framföralt buller från transporter och arbetsmaskiner i byggfasen som kan upplevas som störande. Transformator och kabel fram till närmaste anslutningspunkt står projektören för. När vindkraftverken är färdigbyggda och installerade gör leverantören grundliga tester men efter driftsättning sköter de sig i princip själva. Vissa driftstopp kan åtgärdas på distans och vindkraftverket kan återstartas via fjärrövervakningssystem. Vid allvarligare fel måste dock servicepersonal besöka verket och göra en kontroll för att åtgärda eventuella fel. Under drifttiden kontrolleras varje vindkraftverk vid en årlig service (foto LM Glasfiber) KAPITEL 6 20
21 Vindkraftverkets ytbehov Den markyta som tas i anspråk för vindkraftverket med fundament är litet jämfört med ytbehoven för tillhörande vägar och ledningar. För att vindenergin ska kunna utnyttjas optimalt i en vindkraftpark måste vindkraftverken stå på ett visst avstånd ifrån varandra. Ytbehovet för en vindkraftpark beräknas därför - beroende på hur terrängen ser ut - till cirka 0,1 till 0,2 km 2 per installerad MW. I ett område med stora höjdvariationer kan verken stå tätare. På land behövs ett avstånd om 400 till 500 meter mellan verken. Ytbehovet varierar dock mycket beroende på bland annat myndighetskrav, markförhållanden, tillgänglighet och vindkrafttillverkarens anspråk på mark. Typ av yta Bedömd areal (ha) Uppställningsytor, 23 st á 0,25 ha 6 Avverkning kring uppställningsyta, 23 st á 0,4 ha 9 Uppgradering av tillfartsvägar, längd 4,7 km (kurvrätning, trädfria zoner i kurvor etc, i snitt 10 m ianspråktagen bredd) 5 Nytt vägsystem uppe på berget, längd 10,5 km (i snitt 20 m ianspråktagen bredd) 21 Ytor för servicebyggnader mm 1 Summa direkt markanspråk 42 Utredningsområdets hela areal Andel av utredningsområdet som berörs av direkta markanspråk 3,8 % Beräkning av en vindkraftparks totala markanspråk. Exemplet är från en anläggning med 23 vindkraftverk 21
VindRen Vindenergi och Rennäring i samverkan
Vindenergi och Rennäring i samverkan Detta är vindkraft Det här kapitlet är kunskapssammanställning om vindkraft. Kapitlet är en bakgrund till riktlinjerna inom projektet VindRen. Kapitlet vänder sig främst
Läs merLATHUND olika begrepp som förekommer i branschen
LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda
Läs merVindkra( förutsä0ningar och ekonomi
Vindkra( förutsä0ningar och ekonomi Storlek E0 2 MW vindkra(verk har en tornhöjd på 80-100 meter och en rotordiameter på 80-100 meter De största verk som är i kommersiell dri( i Sverige har e0 100 meter
Läs merVINDKRAFT i Eskilstuna kommun
VINDKRAFT i Eskilstuna kommun RIKTLINJER för placering av vindkraftverk Version 2012-12-04 Målsättning för vindkraft i Eskilstuna Eskilstuna kommun har som mål att kraftigt reducera utsläppen av växthusgaser,
Läs merVindenergi. Holger & Samuel
Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i
Läs merVindRen Vindenergi och Rennäring i samverkan
Vindenergi och Rennäring i samverkan Arbete med vindkraft Det här kapitlet beskriver samebyns möjligheter till alternativ sysselsättning i samband med vindkraftsetableringar. Projektstart Samråd Överenskommelse
Läs merVindkraft. Sara Fogelström 2011-05-04
Vindkraft Sara Fogelström 2011-05-04 Historik Vindkraft i världen (MW) 200 000 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 MW 80 000 60 000 40 000 20 000 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 I slutet på 2010
Läs merVindkraft. Sara Fogelström 2013-10-25
Vindkraft Sara Fogelström 2013-10-25 Historik Vindkraft i världen (MW) I slutet på 2012 var totalt cirka 280 000 MW installerat världen över. Källa: EWEA och GWEC Vindkraft i världen Totalt installerad
Läs merVindkraftprojekt Äskåsen. Samrådsunderlag
Vindkraftprojekt Äskåsen Samrådsunderlag 2010-08-31 Innehåll 1 INLEDNING...3 1.1 Bakgrund... 3 2 BESKRIVNING AV VINDKRAFTPROJEKT ÄSKÅSEN...4 2.1 Lokalisering... 4 2.2 Utformning... 5 2.3 Byggnation...
Läs mersöndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk
Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det
Läs merVindpark Töftedalsfjället
Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet
Läs merTillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning
del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom
Läs merSveriges målsättning. Elcertifikatsystemet. Miljönytta
Sveriges målsättning 50 % av Sveriges totala energianvändning ska komma från förnybara energikällor till år 2020. Produktionen från förnyelsebara energikällor ska år 2020 vara 25 TWh. Det ska finnas planeringsförutsättningar
Läs merTROLLEBODA VINDKRAFTPARK
TROLLEBODA VINDKRAFTPARK VINDKRAFTPARK I TROLLEBODA Vi undersöker möjligheten att bygga mer vindkraft i Kalmarsund. Våren 2008 fick vi tillstånd av miljödomstolen att bygga 30 vindkraftverk med totalhöjden
Läs merVindens kraft. 15 frågor och svar om vindkraft
Vindens kraft 15 frågor och svar om vindkraft Vinden är oändlig, den kostar inget och den skapar inga föroreningar. Det finns vind överallt. Människan har använt vinden i tusentals år. Vinden har fungerat
Läs merVindkraftteknik F1. Disposition. Varför vindkraft
Vindkraftteknik F1 Varför vindkraft Disposition Vindkraft i Sverige och övriga världen - Historik och Trender Typer av vindkraftverk Vindkraftverkets delar Grundläggande begrepp Vinden 1 Det bästa med
Läs merSäliträdbergets vindpark. Projektbeskrivning
Säliträdbergets vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING SÄLITRÄDBERGET 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver
Läs merRöbergsfjällets vindpark. Projektbeskrivning
Röbergsfjällets vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING RÖBERGSFJÄLLET 2/6 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver
Läs merVindkraftprojekt Palsbo, Vaggeryds och Gislaveds kommun
Vindkraftprojekt Palsbo, Vaggeryds och Gislaveds kommun Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken 2011-02-17 Varför bygga ut vindkraft? Ca 80 procent av världens produktion är fossil. Klimatproblemet är globalt.
Läs merSamråd enligt miljöbalen kap 6 4 Vindkraftprojekt Gröninge. Anders Wallin, E.ON Vind Sverige AB 2012-01-17
Samråd enligt miljöbalen kap 6 4 Vindkraftprojekt Gröninge Anders Wallin, E.ON Vind Sverige AB 2012-01-17 Agenda Varför är vi här idag? Tillståndsprocessen Presentation av Gröningeprojektet Närliggande
Läs merHur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten
Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten Varför vindkraft? Möjligheter Utbyggnaden Ekonomi Våra frågor 2 Våra budskap Billigaste förnybara energikällan som finns att tillgå Bidrar till försörjningstrygghet
Läs merHornamossens vindpark. Projektbeskrivning
s vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING HORNAMOSSEN 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen mot
Läs merHornamossens vindpark. Projektbeskrivning
Hornamossens vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING HORNAMOSSEN 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen
Läs merBilaga 3. Teknisk beskrivning
Bilaga 3 Teknisk beskrivning Teknisk Beskrivning Teknisk Data Den planerade vindparken kommer att bestå av maximalt 6 stycken vindkraftverk med en enskild effekt om cirka 2,0 3,5 MW. Vindkraftverkens navhöjd
Läs merVindkraft i Sverige. - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi
Vindkraft i Sverige - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi Svensk Vindenergi 125 medlemsföretag Internationella kraftbolag Kommunala kraftbolag Projekteringsföretag
Läs merHjuleberg Vindkraftpark
Hjuleberg Vindkraftpark Hjuleberg vindkraftpark Hjuleberg vindkraftpark byggdes under 2013-2014 och ligger i Falkenbergs kommun i Hallands län. Vindkraftparken består av tolv Siemens turbiner med en effekt
Läs merLokal vindkraftsatsning i Uppvidinge.
Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge. Fyra markägare från bygden har tillsammans med prästlönetillgångar i Växjö stift bildat UppVind ekonomisk förening som avser att uppföra nio vindkraftverk norr och
Läs merSamrådsmöte Vindkraftpark Finnåberget enligt Miljöbalken (6 kap.) 2015-06-09 INFOGA BILD FRÅN FOTOMONTAGE
Samrådsmöte Vindkraftpark Finnåberget enligt Miljöbalken (6 kap.) 2015-06-09 INFOGA BILD FRÅN FOTOMONTAGE Agenda 18:00-21:00 Syfte med samrådet Om Kraftö AB Allmänt om vindkraft Val av lokalisering Presentation
Läs merVindkraft, innehåll presentation
Vindkraft. Vindkraft, innehåll presentation Vad är vindkraft? Vad är el? Energiläget i Sverige och mål Typer av verk Projektering Byggnation Äga Planerade etableringar i Sverige Projektgarantis erbjudande
Läs merInformation om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk.
VINDKRAFT Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk. Informationen är framtagen i maj 2012. Foto: Filippa Einarsson. I Kristianstads kommun inns det goda förutsättningar
Läs merLillgrund vindkraftpark
Lillgrund vindkraftpark I juni 2008 invigdes Lillgrund vindkraftpark. Den ligger en knapp mil utanför den skånska kusten, strax söder om Öresundsbron. Lillgrund är med sina 48 vindkraftverk Sveriges största
Läs merProjektbeskrivning Vindkraft vid Fjällberg
Projektbeskrivning Vindkraft vid Fjällberg Fjällberg Fjällberg ligger i den mellersta delen av Västerbottens län. Fjällberg ligger ca 40 km sydväst om Lycksele stad och 43 km nordnordost om Åsele stad.
Läs merFallåsbergets vindpark. Projektbeskrivning
Fallåsbergets vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING FALLÅSBERGET 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen
Läs merProjektbeskrivning Bliekevare vindkraftsanläggning
Projektbeskrivning Bliekevare vindkraftsanläggning Bakgrund OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar förnybara energianläggningar i Norden. Vi driver omställningen till en hållbar energisektor
Läs merSamrådsunderlag. För vindkraft vid Kronoberget Lekebergs kommun, Örebro län. Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län 2010-06-17
För vindkraft vid Lekebergs kommun, Örebro län Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län 21-6-17 Vindkraft - Lekebergs kommun Medverkande Verksamhetsutövare Stena Renewable AB Box 7123 42 33 Göteborg
Läs merGer vindkraften någon nytta?
Ger vindkraften någon nytta? Fredrik Dolff och Henrik Aleryd Noden för Näringslivs- och affärsutveckling, Nätverket för vindbruk Nätverket för vindbruk Nätverket för vindbruk sprider kunskap och information
Läs merVINDAR, VINDENERGI OCH VINDKRAFTVERK LATORP 2008-02-12
VINDAR, VINDENERGI OCH VINDKRAFTVERK LATORP 2008-02-12 VINDAR OCH VINDENERGI VINDKRAFTVERK JBA VIND VINDKRAFTEN I VÄRLDEN VINDAR OCH VINDENERGI VAR KOMMER VINDEN FRÅN? HUR MYCKET BLÅSER DET? VINDEN VARIERAR
Läs merStigshöjdens vindpark. Projektbeskrivning
Stigshöjdens vindpark Projektbeskrivning 2 3 Om projektet OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen mot en hållbar
Läs merSKELLEFTEÅ KRAFT FÖRETAGSPRESENTATIONina Bergström, Skellefteå Kraft
Vindkraft SKELLEFTEÅ KRAFT FÖRETAGSPRESENTATIONina Bergström, Skellefteå Kraft Min bakgrund Teknik & Utveckling 10 personer 2 civilingenjörer Teknisk Fysik 2 civilingenjörer Elektro 2 civilingenjörer Maskinteknik
Läs merJobba i medvind satsa på vindkraftsbranschen
Jobba i medvind satsa på vindkraftsbranschen 100 000 nya jobb I takt med vindkraftens snabba expansion växer också en helt ny arbetsmarknad fram i Sverige. Enligt siffror från 2012 byggs det ungefär ett
Läs merBilaga 5 Fördelar med tillstånd utan fasta positioner
Bilaga 5 Fördelar med tillstånd utan fasta positioner Sammanfattning fördelar med att inte koordinatsätta Energiutbytet blir så högt som möjligt i förhållande till omgivningspåverkan - Rätt vindkraftverk
Läs merVindkraftprojekt Palsbo, Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken 2011-05-10
Vindkraftprojekt Palsbo, Vaggeryds och Gislaveds kommun Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken 2011-05-10 Agenda: Bakgrund Tillstånd och samråd Tidplan Vägar och markarbeten Elanslutning Natur-, kultur- och
Läs merÅmot-Lingbo vindpark. Projektbeskrivning
Åmot-Lingbo vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING ÅMOT-LINGBO 2/6 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen
Läs merHögkölens vindpark. Projektbeskrivning
Högkölens vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING HÖGKÖLEN 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen
Läs merENKLAV utbildning 2016-03-21. Vindkraftsutbildning. Vindkraftsutbildning. Vindkraftsutbildning. Projektet Varför bygger vi?
Vindkraftsutbildning ENKLAV utbildning Sven Ruin 2016-03-09/10 Gävle Projektet Varför bygger vi? Produktion Foto: Henrik 121 Wikimedia Vindkraftsutbildning Vindkraftsutbildning Processen Miljöpåverkan
Läs merElanslutning Inom parkområdet: Markförlagda kablar Längs väg Anslutning till regionala elnätet Utreds
Transporter till vindparken Stora/långa/tunga transporter: Rotorblad upp till 60 m långa Maskinhus upp emot 100 ton Torndelar över 4 m diameter Transport från hamn på allmänna vägar med följebil Nära till
Läs merSamråd om vindpark Sögårdsfjället
Till Fastighetsägare och föreningar i närområdet kring Vindpark Sögårdsfjället Rabbalshede 2014-01-14 Samråd om vindpark Sögårdsfjället Rabbalshede Kraft med dotterbolaget Sögårdsfjällets Vind AB erhöll
Läs merVindpark Boge. Sammanfattning av ansökan. 2012-07-19 Boge Vindbruk AB. Boge Vindbruk AB org nr: 556812-8796
Vindpark Boge Fotomontage. Utsikt från Kalbrottet i Slite. Vindkraftverket i förgrund är det befintliga verket Tornsvalan. De sju verken i Vindpark Boge syns i bakgrunden. Sammanfattning av ansökan 2012-07-19
Läs merBrahehus vindpark. Projektbeskrivning
Brahehus vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING BRAHEHUS 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen
Läs merTönsen vindpark. Projektbeskrivning
Tönsen vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING TÖNSEN 2/6 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen mot
Läs merTeknisk beskrivning Vestas V112. Foto Vestas
Teknisk beskrivning Vestas V112 Foto Vestas Vestas V112 Driftdata Märkeffekt 3 000 kw Inkopplingsvind 3 m/s Märkvind 12 m/s Urkopplingsvind 25 m/s Ljudnivå 7 m/s 100 db(a) 8 m/s 102,8 db(a) 10 m/s 106,5
Läs mer100 % förnybart år Nätverket för vindbruk Balingsholm
100 % förnybart år 2040 Nätverket för vindbruk Balingsholm 2017-10-03 Agenda Nuläget inom branschen Utmaningar Elnät Utmaningar Havsbaserad vindkraft Utmaningar Tillstånd Sammanfattning Nuläget inom branschen
Läs merBrännlidens vindpark. Projektbeskrivning
Brännlidens vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING BRÄNNLIDEN 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen
Läs merSamhällsbyggnadsenheten Ledningskontoret 2009-06-09. Samhällsekonomiska effekter vid en utbyggnad av vindkraften
Samhällsbyggnadsenheten Ledningskontoret 2009-06-09 Samhällsekonomiska effekter vid en utbyggnad av vindkraften Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Avgränsningar... 3 Målsättning
Läs merHögkölens vindpark. Projektbeskrivning
Högkölens vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING HÖGKÖLEN 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen
Läs merVindkraftparken Vilhällan Hudiksvalls kommun
Vindkraftteknik Daniel Johannesson, Johan Bäckström och Katarina Sjöström Kajoda AB presenterar Vindkraftparken Vilhällan Hudiksvalls kommun Underlag till miljökonsekvensbeskrivning Sammanfattning Kajoda
Läs merUtförd av IUC Sverige AB Juni 2012
Utförd av IUC Sverige AB Juni 2012 SEK - Samhällsekonomisk kalkyl Beräkningen omfattas av verklig sysselsättning och dess ekonomiska effekter vid investering i Havsbaserad vindkraft Modell som använts:
Läs merVindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!
Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -
Läs merVinden. En framtidskraft.
Vinden. En framtidskraft. Skellefteå Kraft tar tillvara en oändlig naturresurs Skellefteå Kraft ser vindkraft som ett betydelsefullt energislag i företagets elproduktion. Vinden är en oändlig naturresurs
Läs merEnergi för framtiden Vindkraftparken Rödsand 2
Energi för framtiden Vindkraftparken Rödsand 2 Radie: 46,5 m Rotordiameter: 93 m Fakta Rotorn: 60 ton Nacellen (maskinhuset): 82 ton Torn: 100 ton Fundamentent: 1900 ton Startvind 4 m/s och stoppvind 25
Läs merTönsen vindpark. Projektbeskrivning
Tönsen vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING TÖNSEN 2/6 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen mot
Läs merDegerhamn Stenbrottet vindpark. Projektbeskrivning
Degerhamn Stenbrottet vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING DEGERHAMN STENBROTTET 2/6 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa.
Läs merBygglovsansökan för vindkraftanläggning Jonsbo
Hylte kommun Samhällsbyggnadskontoret Storgatan 8 314 80 Hyltebruk Bygglovsansökan för vindkraftanläggning Jonsbo 1 Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckningar: Sökande och byggherre: Kontaktperson:
Läs merHållbar Vindkraft i Dalarna Niklas Lundaahl
Hållbar Vindkraft i Dalarna Niklas Lundaahl 2019-04-16 Hållbar Vindkraft i Dalarna 1. Vindkraft för klimatnytta 2. Nuläge och framtid för vindkraft i Dalarna 3. Regional samverkan och tillväxt Niklas Lundaahl
Läs merStigshöjdens vindpark. Projektbeskrivning
Stigshöjdens vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING STIGSHÖJDEN 2/6 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen
Läs merVälkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider. Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda
Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda Göteborg Energi 2007 Ägare Antal kunder Antal anställda Rörelsens intäkter Investeringar Göteborg Stad Ca 300 000
Läs merRämsbergets vindpark. Projektbeskrivning
Rämsbergets vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING RÄMSBERGET 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen
Läs merFrågor och svar från informationsmöte
Frågor och svar från informationsmöte Nedan listas de frågor som har dokumenterats från informationsmötet den 12 juni. Svaren har i vissa fall utvecklats med mer information än vad som gavs muntligt på
Läs merStorflohöjden Bräcke kommun. Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk. Bygglovshandlingar
Storflohöjden Bräcke kommun Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk Bygglovshandlingar Mars 2011 www.jamtvind.se 1 Innehållsförteckning Innehåll Inledning 3 Lokalisering 3 Vägar 4 Vindförutsättningar
Läs merFÖRNYBAR ENERGI FÖR IDAG OCH IMORGON
FÖRNYBAR ENERGI FÖR IDAG OCH IMORGON VINDKRAFT I SVERIGE Både EU och Sverige har formulerat ambitiösa mål som anger en kraftigt ökad utbyggnad av förnybar energi. EU har som mål att 20 procent av energin
Läs merMässingbergets vindpark. Projektbeskrivning
Mässingbergets vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING MÄSSINGBERGET 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar förnybara energianläggningar i Norden. Vi driver omställningen till en hållbar
Läs merMedeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av
Läs merSolenergi och vindkraft i energisystemet
Solenergi och vindkraft i energisystemet Skånes Vindkraftsakademi Malmö 18 Mars 2015 Martin Lindholm New Technology & Innovation Manager E.ON Climate & Renewables Agenda Introduktion Technology & Innovation
Läs merHästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren
Hästar, buller och vindkraft My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hur hästen påverkas av ljud? Hästen är ett väldigt känsligt djur när det gäller ljud och
Läs merVÄLKOMMEN TILL ETT ANDRA SAMRÅD OM VINDKRAFTPARK HÄLSINGESKOGEN COPYRIGHT PÖYRY
VÄLKOMMEN TILL ETT ANDRA SAMRÅD OM VINDKRAFTPARK HÄLSINGESKOGEN COPYRIGHT PÖYRY PÖYRY POWERPOINT 2010 TEMPLATE 1 17 JANUARY 2012 VÄLKOMMEN TILL SAMRÅD OM VINDKRAFTSPROJEKT HÄLSINGESKOGEN Bergvik Skog är
Läs merKorpfjällets vindpark. Projektbeskrivning Etapp I
Korpfjällets vindpark Projektbeskrivning Etapp I PROJEKTBESKRIVNING KORPFJÄLLET I 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver
Läs merVindkraftsutbyggnad i Sverige
Vindkraftsutbyggnad i Sverige Förutsättningar och prognos Balingsholm 1 oktober 2014 Tomas Hallberg Svensk Vindenergi Förutsättningar och prognos Kontrollstation 2015 Elcertifikat 2020-2030 EU:s 2030-ramverk
Läs merLuongastunturis vindpark. Projektbeskrivning
Luongastunturis vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING LUONGASTUNTURI 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver
Läs merOthers 9.2 % Nordex 4.3 % Senvion (RePower) 4.3 % Frisia 5.1 % Enercon 42.6 % Siemens/ AN Bonus 11.0 % Vestas/NEG Micon 23.5 %
Informationsmöte Aldermyrberget Storklinta 2018-06-26 Vindkraftspark Aldermyrberget Agenda Om wpd Aldermyrberget - bakgrund Preliminär tidplan byggnation Utformning av vindkraftsparken inkl. vägar & andra
Läs merBröcklingbergets Vindkraftpark. Samråd med myndigheter 2009-12-16
Bröcklingbergets Vindkraftpark Samråd med myndigheter 2009-12-16 Ownpower Projects Projekteringsbolag för vindkraft Utvecklar projekt för egen portfölj, för andra och tillsammans med partner Konsultuppdrag
Läs merRapport från partienkät
Rapport från partienkät Sammanfattning Svensk Vindenergi har genomfört en enkät till riksdagspartierna om deras syn på förnybar elproduktion och vindkraft. Här följer en sammanfattning av svaren: Socialdemokrafterna,
Läs merFrån global utblick till situationen i (Väst-) Sverige
Från global utblick till situationen i (Väst-) Sverige Henrik Aleryd Noden för näringslivs- och affärsutveckling & Power Väst Västra Götalandsregionen, Miljöavdelningen/Innovatum 0520-28 93 31, Henrik
Läs merFörstudie till solcellsanläggning vid Prästbolet 1:4, Hjo kommun för Knäpplan vind II ekonomisk förening
Förstudie till solcellsanläggning vid Prästbolet 1:4, Hjo kommun för Knäpplan vind II ekonomisk förening Innehållsförteckning: sida 1. Inledning och idé 2 2. Val av plats 2 3. Anläggningens storlek 3 4.
Läs merSamrådsunderlag. Fortsatt drift av vindkraftverk pa fastigheterna Nedra Vannborga 1:1 och Ö vra Vannborga 13:1, Borgholms kommun
Samrådsunderlag Fortsatt drift av vindkraftverk pa fastigheterna Nedra Vannborga 1:1 och Ö vra Vannborga 13:1, Borgholms kommun Ärende Kalmarsund Vind driver två vindkraftverk på fastigheterna Nedra Vannborga
Läs merKompletterande samråd med särskilt berörda i samband med förprojektering av vindkraftverk vid Skäftesfall i Vetlanda kommun
Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Södra Statkraft Vindkraft Utveckling AB Ted Kransby 2010-05-10 Kompletterande samråd Till berörda fastighetsägare och boende i närområdet till Skäftesfall vindbruksanläggning
Läs mer40 70 m. 110 m 160 m Vinglängd. 25 m. 45 65 m Effekt. 3 7 MW Årsproduktion 0,8 MW. 1,5 GWh. 8 20 GWh El-villa 25 000 kwh. 60 st
Prövning av vindkraft Lena Niklasson Miljöskyddsenheten Tornhöjd 40 50 m 40 70 m 80 105 m 110 m 160 m Vinglängd 15 m 25 m 45 50 m 45 65 m Effekt 0,3 MW 0,8 MW 2-3 MW 3 7 MW Årsproduktion 0,3 GWh 1,5 GWh
Läs merVindkraftens roll i omställningen av energisystemet i Sverige
Vindkraftens roll i omställningen av energisystemet i Sverige 100% förnybart 2040 Energikommissionens arbete ledde 2016 fram till en energiöverenskommelse i Sverige. Målet i den är att Sverige ska ha 100%
Läs merTa gärna informationsfolder om projektet och formulär för lämnande av synpunkter. Tveka inte att ställa frågor eller dela med Er av Era funderingar.
VÄLKOMMEN TILL SAMRÅD ANGÅENDE VINDKRAFTUTREDNING VID RÖDENEPLATTÅN Anteckna er på deltagarförteckningen. Ta gärna informationsfolder om projektet och formulär för lämnande av synpunkter. Ta del av utställningen.
Läs merRödstahöjdens vindpark. Projektbeskrivning
Rödstahöjdens vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING RÖDSTAHÖJDEN 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen
Läs merMiljöfysik vt2009. Mikael Syväjärvi, IFM
Miljöfysik vt2009 Mikael Syväjärvi, IFM Vind uppstår från solen Solen Värmer upp luft Jorden är rund och roterar Moln ger skillnader i uppvärmning Områden med olika temperaturer Högtryck och lågtryck Luft
Läs merSamrådsunderlag enligt MB och PBL inför samråd med allmänheten
Samrådsunderlag enligt MB och PBL inför samråd med allmänheten Uppförande av vindkraftverk på fastigheten Dal 1:1 Gåsevadsholm Fideikommiss AB avser att ansöka om tillstånd enligt miljöbalken och planoch
Läs merBYGGLOVSANSÖKAN ENLIGT PBL FÖR UPPFÖRANDE OCH DRIFTEN AV 2 VINDKRAFTVERK PÅ FASTIGHETERNA Lungsjön 2:20, Lungsjön 1:6/2:20 i Sollefteå kommun
2013-01-16 Samhällsbyggnadskontoret Sollefteå kommun Djupövägen 3 881 80 Sollefteå BYGGLOVSANSÖKAN ENLIGT PBL FÖR UPPFÖRANDE OCH DRIFTEN AV 2 VINDKRAFTVERK PÅ FASTIGHETERNA Lungsjön 2:20, Lungsjön 1:6/2:20
Läs merVind. Från projektering till elproduktion vindkraft med wpd.
Vind Från projektering till elproduktion vindkraft med wpd. Vi ser till att tankarna byter riktning Världens energibehov bara ökar. Samtidigt har miljön sagt ifrån på allvar. Vi står inför en av vår tids
Läs merKorpfjällets vindpark. Projektbeskrivning Etapp II
Korpfjällets vindpark Projektbeskrivning Etapp II PROJEKTBESKRIVNING KORPFJÄLLET II 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver
Läs merVindkraft Solberg Örnsköldsvik och Åsele kommun
Vindkraft Solberg Örnsköldsvik och Åsele kommun Projektbeskrivning Maj 2009 Innehåll Innehåll... 2 Sökande... 3 Inledning... 4 Presentation av projektet... 5 Lokalisering... 5 Karta Solbergs vindkraftpark
Läs merVINDKRAFTPOLICY FÖR GÄVLE KOMMUN
VINDKRAFTPOLICY FÖR GÄVLE KOMMUN 2009 Innehållsförteckning Vindkraftpolicy för Gävle kommun... 3 Bakgrund... 3 Syfte och mål... 4 Vindkraft i Gävle... 4 Vindkraft i Sverige... 5 Vindkraftverks konstruktion...
Läs merKonsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden
Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om
Läs merSamrådsmöte enligt MB med anledning uppförande av vindkraftverk på Dal 1:1 i Kungsbacka kommun. Den 14/6 kl 18.00
Samrådsmöte enligt MB med anledning uppförande av vindkraftverk på Dal 1:1 i Kungsbacka kommun Den 14/6 kl 18.00 Agenda för mötet: Agenda 1. Presentation av sökande 2. Presentation av Triventus Consulting
Läs merOrrbergets vindpark. Projektbeskrivning
Orrbergets vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING ORRBERGET 2/6 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen
Läs merVindkraften ger inga jobb i Sverige
Myter om vindkraft Myt 1 Vindkraften ger inga jobb i Sverige I Sverige arbetar idag drygt 2 000 personer med vindkraft varav cirka 500 projektörer och leverantörer av vindkraftverk och kringutrustning.
Läs mer