Läkemedelsdelegering
|
|
- Emma Bengtsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Utbildningsmaterial Läkemedelsdelegering enkel och bas nivå Vård & Omsorg Reviderad Agneta Lindo, Ssk Åsa Sonnerud, Ssk Camilla Albertsson, Ssk Ingrid Olausson, Mas 1
2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Allmänt om läkemedelshantering:... 3 Författningar som är aktuella i samband med delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Rev. 2001: Förutsättningar... 5 Läkemedelshantering... 7 Läkemedel vid behov... 9 Administreringssätt Perorala läkemedel Sublinguala läkemedel Inhalationsläkemedel Rektala läkemedel Ögondroppar/Ögonsalva Örondroppar/Öronsalva Receptfria läkemedel och naturläkemedel Biverkningar av läkemedel Anafylaktisk chock Stroke test/akuttest Abbey Pain Scale Visuell Analog Skala = VAS SBAR Sondmatning Linda ben Palliativ vård
3 Detta kompendium är sammanställt för dig som ska få delegering att överlämna läkemedel och utföra vissa hälso- och sjukvårds insatser. Du som har erfarenhet och/eller utbildning inom vård och omsorg går på delegeringsutbildning på bas nivå. Du som saknar erfarenhet och/eller utbildning inom vård och omsorg går delegeringsutbildning på enkel nivå. Mer information finns i riktlinje för delegering. Inledning Här beskrivs de kunskaper som du skall ha, i syfte att skapa en säker och trygg situation, både för patienten och dig som personal, vid överlämnandet av läkemedel och utföra vissa hälsooch sjukvårds insatser. Kompendiet gör ej anspråk på att vara heltäckande, vilket är omöjligt eftersom läkemedel och hälso- och sjukvårdsinsatser och dess hantering är detaljrik, med individuella lösningar och speciella rutiner på olika boendeformer, utan avser att ge grundläggande kunskaper innan du möter den praktiska verkligheten. Du får själv ansvara för inläsningen av kompendiet och därefter kommer du att få ett par timmars teoretisk grundutbildning. Därefter får du träffa ansvarig sjuksköterska och prata igenom en del frågor inklusive bilagorna i form av ordinationskort och signeringslistor. Skriftligt prov kommer att genomföras. Har du funderingar eller frågor kring kompendiet och läkemedelshanteringen kan du alltid vända dig till ansvarig sjuksköterska. Allmänt om läkemedelshantering: Med läkemedelshantering avses ordination, iordningställande, administrering/överlämnande och förvaring av läkemedel. Utgångsläget är alltid att den enskilde själv kan klara sin läkemedelshantering. Bedömning av om den enskilde själv inte kan klara sin medicinering görs av patientansvarig läkare i samråd med patientansvarig sjusköterska, vårdnadshavande eller närstående. När patienten inte kan klara sin medicinering dokumenteras detta i patientjournalen. 3
4 Vid ett läkemedelsövertagande är det den patientansvariga sjuksköterskan på aktuell enhet som tar över ansvaret för den enskildes läkemedelshantering. I det ansvaret ligger att patienten skall få sina läkemedel på ett tryggt och säkert sätt. Då sjuksköterskan inte alltid kan administrera alla läkemedel själv sker detta ofta genom att personal blir delegerad dessa arbetsuppgifter. Delegeringsförfarandet är reglerat genom olika författningar som rör hälso- och sjukvårdsfrågor. Författningar som är aktuella i samband med delegering av hälsooch sjukvårdsuppgifter. Lag 1982:763 SOSFS 2000:1 Rev. 2001:17 Lag 2010:659 SOSFS (1997:14) Hälso- och sjukvårdslag Läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Patientsäkerhetslagen Föreskrifter och allmänna råd om delegering Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763: Viktiga utdrag ur lagen: 2 a Hälso- och sjukvård skall bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård. Detta innebär att den skall vara av god kvalitet och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen samt bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet. Patientsäkerhetslagen 2010:659 Viktiga utdrag ur författningen: 6 kap 2 Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen bär själv ansvaret för hur han eller hon fullgör sina arbetsuppgifter. 6 kap 3 Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen får överlåta en arbetsuppgift till någon annan endast när det är förenligt med kravet på en god och säker vård. Den som överlåter en arbetsuppgift till någon annan svarar för att denne har förutsättningar att fullgöra uppgiften 6 kap 4 Hälso- och sjukvårdspersonal är skyldig att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. Personal ska rapportera till 4
5 vårdgivaren risker för vårdskador samt händelser som har medfört eller kunnat medföra vårdskada. 6 kap 12 Den som tillhör eller har tillhört hälso- och sjukvårdspersonalen inom den enskilda hälso- och sjukvården får inte obehörigen röja vad han eller hon i sin verksamhet har fått veta om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden. (Tystnadsplikt) Föreskrifter och allmänna råd om delegering SOSFS 1997:14 Viktiga begrepp ur föreskriften och det allmänna rådet: Delegering: Vad innebär då en delegering? Formell kompetens: Reell kompetens: Hur förfar man vid delegering? Innebär en överlåtelse av ansvar för att utföra en hälso- och sjukvårdsuppgift. Att en person med formell kompetens överlåter en arbetsuppgift till en person med reell kompetens om det är förenligt med god och säker vård. Den som har legitimation för hälso- och sjukvårdsyrke har formell kompetens för det arbetet. Den som lärt sig en uppgift genom erfarenhet i sin praktiska yrkesverksamhet kan ha erhållit en reell kompetens. Den person som har formell kompetens måste förvissa sig om att den som får uppgiften verkligen kan ansvara för utförandet. Den som har reell kompetens måste tala om ifall hen inte anser sig kunna ansvara för utförandet av uppgiften. Delegationsbeslut: Förutsättningar för delegering: En handling upprättas. Både den som delegerar uppgiften och den som åtar sig uppgiften skall underteckna beslutet. Först därefter är delegeringen giltig. Uppgiften skall vara klart definierad Delegeringen är personlig Vidaredelegering är ej tillåtet Delegeringen är tidsbegränsad, gäller som längst ett år. Delegeringsbeslutet skall vara skriftligt och undertecknat av både den som delegerar och den som åtar sig uppgiften. 5
6 Ett delegeringsbeslut kan återkallas. Läkemedelshantering i hälso- och sjukvården SOSFS 2000:1, rev. SOSFS 2001:17 Viktiga utdrag ur författningen: Öppen vård: Huvudprincip: Handräckning: Den kommunala hälso- och sjukvården är en form av öppen vård, alltså kan den inte jämställas med sjukhusvård. Den enskilde ansvarar själv för sin medicinering och förvaring av de egna läkemedlen (egenvård) Kan ges till personer som har eget läkemedelsansvar. Personen kan dock behöva hjälp med apoteksärende, handräckning, skruva av lock mm. Detta räknas som egenvård och personalen bistår då den enskilde. När den enskilde ej kan ansvara för sin medicinering: Ansvarsövertagande: Den enskilde: Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS): Läkarens ansvar: Sjuksköterskans ansvar: Omsorgspersonalens ansvar: Förvaring: När närstående eller personal märker att en person inte längre kan ansvara för sin medicinering ska patientansvarig läkare överväga att skriva ett ansvarsövertagande. Härmed övergår det övergripande ansvaret för medicineringen till patientansvarig sjuksköterska. Då ett ansvarsövertagande är skrivet har patienten inget ansvar gällande läkemedelshanteringen. Har ett övergripande ansvar inom kommunen för att regelverket gällande delegeringar följs. Läkaren har ansvar för ordination och uppföljning av den behandling som är ordinerad. Sjuksköterskan har det övergripande ansvaret för att läkarens ordinationer följs. Sjuksköterskan kan delegera till omsorgpersonal att överlämna uppdelade läkemedel om hen finner det lämpligt. Omsorgspersonalen har efter delegering ansvar för att överlämna uppdelat läkemedel/eller utföra insats till rätt person och vid rätt tidpunkt. Detta innebär att arbeta enligt hälso- och sjukvårdens regelverk, vilket ställer särskilda krav på personalen. Läkemedel skall förvaras på ett säkert sätt och oåtkomliga för obehöriga. 6
7 Signeringslistor: Avvikelser: Signeringslistor/kontrollistor skall finnas för överlämnande av läkemedel. Avvikelserapport ska skrivas av den person som upptäcker ett fel. Läkemedelshantering Lagstiftningen styr vem som får lov att ordinera läkemedel, vem som får lov att ordinera, iordningställa och administrera/överlämna läkemedel, hur läkemedel skall förvaras. Ordination av läkemedel Läkemedel ordineras av läkare. Läkemedel skall ordineras skriftligt på ordinationshandlingen, dvs. läkemedelslista. Detta är underlaget man använder då man administrerar läkemedel. Läkemedelslistan skall innehålla medicinens namn, läkemedelsform, styrka, dosering, administreringssätt samt tidpunkter för administrering. Ansvarsövertagande Utgångsläget är alltid att den enskilde själv kan klara sin läkemedelshantering. Bedömning om den enskilde själv inte kan klara sin medicinering görs av patientansvarig läkare i samråd med patientansvarig sjuksköterska och vårdnadshavare och närstående. När den enskilde inte kan klara sin medicinering dokumenteras detta i patientjournalen som ett ansvarsövertagande. Förvaring av läkemedel Läkemedel ska förvaras så att de är oåtkomliga för obehöriga och ett säkert sätt. Patientansvarig sjuksköterska gör en bedömning och dokumenterar detta i patientens journal. När patienten ej själv kan administrera sina läkemedel, ska de förvaras på ett säkert sätt, t.ex. ett eget medicinskåp, är det endast sjuksköterska och delegerad omsorgspersonal som har nyckel till detta skåp. Iordningställande av läkemedel Läkemedel ska iordningställas av läkare, sjuksköterska eller farmacevt. Den iordningställda dosen skall vara märkt med: - patientens namn och födelsenummer - läkemedlets namn, styrka och läkemedelsform samt dosen och doseringstidpunkt. Den som iordningställer dosen ansvarar för att den motsvarar den ordination som finns på ordinationslistan. Det innebär alltså: - Apoteket ansvarar för att apodospåsarna innehåller de tabletter som det står att de ska innehålla. - Sjuksköterskan ansvarar för att dosetten innehåller det som det står att den ska innehålla. Om sjuksköterskan bryter apodospåsen och plockar i eller ur någonting, så ansvarar hen för innehållet. Hen skall då också sätta sin signatur på apodospåsen för att tydliggöra vem som brutit den. 7
8 Överlämnande av läkemedel Bara den som har skriftlig delegering från legitimerad sjuksköterska har rätt att överlämna läkemedel till patienten där man övertagit ansvaret för läkemedelshanteringen. Vid överlämnandet har Du följande ansvar: Rätt person! Kontrollera patientens identitet! Rätt datum/tidpunkt! Rätt dos! Kontrollera mot Läkemedelslistan! Dag/Klockslag/tidpunkt? Antal tabletter i apodospåsen? Ev. tabbletter i dosett? Ögon- örondroppar? Laxermedel? Annat? Se till att patienten tar sina läkemedel! Rapportera avvikelser till sjuksköterskan! Om patienten inte kan/inte vill ta sina läkemedel, ev. tecken på biverkan. Får fel dos, vid fel tillfälle etc. Skriv avvikelserapport! Signera på signeringslista! Signering innebär att patienten erhållit sitt läkemedel. Tveka aldrig att fråga sjuksköterskan om Du känner dig osäker! 8
9 Färdigdoserade tabletter Är uppdelade i - Apodospåsar - Dosett På vilket det står namn, personnummer, datum, doseringstillfälle och innehåll Mot läkemedelslistan ska du kontrollera. - att det är RÄTT ANTAL tabletter - att det är RÄTT PERSON som får medicinen - att DATUM och TIDPUNKT stämmer Om du upptäcker något fel måste Du rapportera detta till sjuksköterskan och skriva en avvikelserapport Läkemedel vid behov Följande gäller vid överlämnande av läkemedel som patienten ordinerats att ta vid behov: - Bedömning av behovet av ordinerat vidbehovsläkemedel skall göras av sjuksköterska - Omsorgspersonal skall kontakta sjuksköterska inför överlämnandet. Tala om vilka besvär patienten har. - Aktuell läkemedelslista ska finnas tillgängligt och ordinationen skall redovisas då man kontaktar sjuksköterskan. Tala om vilka läkemedel som finns på läkemedelslistan att ta vid behov - Omsorgspersonal noterar på aktuell signeringslista; behov, given dos, resultat samt namn på den sjuksköterska man kontaktat. Därefter signeras med egen signatur. - OBS! det finns läkemedel som måste kunna ges snabbt (ex. läkemedel mot kärlkramp, epileptiska anfall, mm). Om patientansvarig sjuksköterska bedömer att läkemedel kan ges innan kontakt tas med tjänstgörande sjuksköterska, ska det tydligt framgå av vårdplan. Planen ska döpas till: Orsak (t.ex. kärlkramp), läkemedel att ge vid behov. På aktuell signeringslista skall finnas anteckning av patientansvarig sjuksköterska om att dessa läkemedel kan ges och att man i efterhand kontaktar och meddelar sjuksköterska. 9
10 Administreringssätt Läkemedel kan tillföras kroppen på olika sätt, beroende på vilken verkan eller effekt man vill åstadkomma. Detta kallas för olika administreringssätt. Man brukar skilja på systemeffekt, där blodomloppets förmåga att sprida ut läkemedlet runt i kroppen utnyttjas, och lokal verkan där endast läkemedlet verkar på den plats där det applicerats. Peroralt via munnen Vid peroralt administreringssätt ska läkemedlet sväljas ned och via magsäck och tarmar absorberas in i blodbanan, vidare till levern för att sedan spridas ut i kroppen och nå önskade organ. Det här är ett ganska långsamt sätt att tillföra medicin, men samtidigt ger det en mer varaktig effekt. Sublingualt- under tungan Vid sublingualt administreringssätt läggs en tablett eller spray under tungan, alternativt under överläppen, där den skall smälta ner och tas sedan upp av den kärlrika slemhinnan som finns i munnen. I princip går läkemedlet direkt ut i blodet och man får en snabbare effekt än om tabletten sväljs. Inhalation- inandas Vid inhalation utnyttjas lungorna som administreringsorgan. Läkemedlet inandas och via lungblåsorna absorberas det in i blodbanan för spridning till övriga kroppen. Här är man dock oftast även ute efter lokal effekt direkt mot lungvävnaden. Rektalt via ändtarmen Läkemedlet tillförs via ändtarmen där den kärlrika slemhinnan suger upp substansen för vidare transport till övriga kroppen. Detta ger en snabbare effekt än peroral tillförsel. Ibland önskar man dock endast lokal verkan i själva tarmområdet. Injektion Vid injektion ges läkemedlet via spruta och nål. Injektion kan ges subcutant (under huden), intramuskulärt (i muskeln) eller intravenöst (direkt i blodbanan). Det allra snabbaste sättet att ge läkemedel är intravenöst, alltså direkt i blodet. En injektion kan även ges med lokal effekt t.ex i en led. Sjuksköterskan får endast delegera subcutana injektioner så som insulin, Fragmin. Via huden Allt vanligare har det blivit att tillföra medicin via huden, så som hudsalvor, krämer eller plåster. Plåster appliceras oftast på överkroppen, krämer appliceras oftast på eller/och i, på hela eller del av kroppen/kroppsdel. Läkemedlet absorberas sakta genom huden och in i blodbanan. Man får då en långsam men mycket varaktig effekt. Läkemedelsplåster används bl.a. som smärtlindring, och behöver kanske bara byta depotplåster var tredje dag. Ögon Öron När man tillför läkemedel i ögonen eller i öronen är det endast för att åstadkomma en lokal verkan i just det området. 10
11 Vagitorier Vaginala läkemedel skall införas i slidan och används ofta vid svampinfektioner, bakterieinfektioner eller som hormontillskott. Dessa läkemedel finns som vätskor, halvfasta beredningar eller fasta beredningar. Perorala läkemedel Perorala läkemedel intas via munnen/per os och sväljes ner och får naturligtvis endast ges till personer som kan svälja obehindrat. Det är mycket viktigt att läkemedlen tas på rätt sätt för att få optimal effekt. Olika läkemedelsformer är: - Tabletter - Kapslar - Resoriblett - Duretter - Depottabletter - Mixturer (flytande läkemedel) - Pulver granulat - Brustabletter - Tuggtabletter Vid intag av alla tabletter, kapslar, och depottabletter är det viktigt att tänka på följande: Låt patienten stå eller sitta, ej ligga eftersom det innebär svårigheter att svälja. Ge medicinen tillsammans med minst ett ½ glas vatten. Tabletten kan annars fastna i matstrupen och orsaka frätskador. Kontrollera att patienten har svalt ner medicinen. Vissa läkemedel har kapsel eller ett överdrag för ett specifikt ändamål. Dessa läkemedel skall därför ej delas, krossas eller tuggas. Dessa kallas kapslar och depottabletter. Det specifika ändamålet kan vara: - Läkemedlet ska lösas upp och absorberas långsamt. Kapseln eller överdraget skyddar därför läkemedlet och löses ej upp förrän den kommit till den del i matspjälkningskanalen där det är tänkt att verka. - Läkemedlet smakar illa. Kontakta alltid sjuksköterskan om: - Du är det minsta tveksam om hur du skall hantera ett läkemedel. - Om ett behov av att krossa medicinen uppkommer, ex vid sväljsvårigheter. 11
12 Vid intag av mixturer, pulver/granulat, droppar, brustabletter och tuggtabletter är det viktigt att tänka på följande: - Pulver eller granulat är ofta s.k. bulkmedel. Dessa innehåller växtfibrer som binder vatten och sväller i tjocktarmen. Det är viktigt att dessa intas med riklig mängd vätska, annars är det risk för att medicinen sväller och fastnar i matspjälkningskanalen. - Droppar är ofta mycket koncentrerade och ges därför oftast droppvis. Det är viktigt att tänka på att man inte överdoserar. Om mängden är mycket liten kan man blanda ut den med ex vatten för att patienten skall ha lättare för att få i sig all verksam substans. - Brustabletter skall alltid lösas upp i ett glas vatten. - Tuggtabletter kan krossas eller lösas i vätska eller tuggas som de är. Sublinguala läkemedel Resoritabletter och spray skall läggas under tungan. Absorptionen går mycket snabbt via munslemhinnan och effekt ses redan efter några minuter. Detta är de vanligaste typerna av läkemedel vid behandling av ex akut kärlkramp. Inhalationsläkemedel De vanligaste sjukdomstillstånd där läkemedel skall inandas via lungorna är; kronisk obstruktiv lungsjukdom, astma bronkiale eller annan allergisk åkomma. Det finns två beredningsformer av inhalationsmedel, -spray och pulver, som via olika inhalatorer tillförs lungorna. -Spray innebär en flytande form av läkemedel som sprutas in och inandas antingen med hjälp av en: dosaerosol - engångsbehållare innehållande ex. slemhinneavsvällande cortison eller luftrörsvidgande medicin Pariboy elektrisk apparat med särskilt munstycke där läkemedlet förångas och patienten inandas ångan. Innehåller oftast luftrörsvidgande medicin. -Pulver innebär att läkemedlet är just ett mycket finfördelat pulver som med hjälp av en inhalator skall inandas. Det finns flera typer av inhalatorer till pulverformen. Ex diskhaler, diskus och turbohaler. Funktionen hos dessa kan ej här beskrivas men det finns alltid en bruksanvisning att tillgå om patienten inte själv behärskar tekniken.. 12
13 Generellt för alla inhalatorer gäller dock att Du som omsorgspersonal med delegering skall veta hur inhalatorn fungerar, innan du använder den. Vid minsta tvivel skall du vända dig till sjuksköterskan. Rektala läkemedel Att tillföra ett läkemedel rektalt dvs. föra upp det i ändtarmen, görs av flera anledningar. Dels önskar man ibland en snabbare effekt (än när man sväljer ett piller), vilket alltså sker via den kärlrika slemhinnan i den rektala regionen som effektivt absorberar medicinen. Dels är det ett bra alternativ i vissa fall om patienten inte kan eller har svårt att svälja medicin. Dessutom är naturligtvis rektal tillförsel lämplig vid laxering. Beredningsformerna är två varianter: -stolpiller och klysma. - Stolpiller är piller som förs upp i ändtarmen med hjälp av ett finger (med handske) och helst salva (för att undvika skada eller smärta). Det finns stolpiller t.ex. mot smärta, som lugnande, för laxering etc. - Klysma är flytande läkemedel i engångsbehållare med pip som med salva förs in i ändtarmen där medicinen sprutas in. Det finns klysma mot ex. epilepsianfall, laxering etc. Vid användning av stolpiller och klysma finns en risk för lokala skador i det rektala området med ringmuskel och slemhinna. Blodfyllda hemorrojder kan också förekomma. Det är därför väsentligt att bli korrekt instruerad första gången man utför detta. Ögondroppar/Ögonsalva Vanligaste orsak: - Grön starr - Infektion - Allergi - Torra ögon Det är en månads hållbarhet efter att man öppnat förpackningen.(skriv datum när du öppnar en ny förpackning.) 13
14 Undvik att vidröra ögonlocken med flaskan. Det skall gå minst fem minuter mellan olika droppar i samma öga. Det finns ingen risk att överdosera ögondroppar. Ögat förmår endast ta emot 1-2 droppar åt gången. Därför är det viktigt att man väntar fem minuter om patienten har olika sorters ögondroppar. Ögondroppar skall vara rumstempererade när de ges. Det gör ont att få kalla ögondroppar och trycket stiger för en kort stund i ögat. Detta eftersom musklerna i ögat drar ihop sig. Örondroppar/Öronsalva Vanligaste orsak: - Vaxpropp - Infektion Hållbarhet efter att förpackningen är bruten är en månad..(skriv datum när du öppnar en ny förpackning.) Man skall undvika att vidröra örat med flaskan då örondropparna ges. Patienten ska ligga fem minuter på varje sida för att undvika att dropparna rinner ut. Örondropparna ska vara rumstempererade då de ges. Det finns risk att patienten får yrsel eller huvudvärk om dropparna ges kalla. Detta beror på att balansorganet sitter precis innanför mellanörat. Receptfria läkemedel och naturläkemedel Om den enskilde har receptfria läkemedel eller naturläkemedel som inte är iordningställda av apoteket eller sjuksköterska skall alltid patientansvarig sjuksköterska kontaktas. Sjuksköterskan ansvarar för att kontroll att dessa läkemedel stämmer överens med de ordinerade läkemedlen. Biverkningar av läkemedel Med biverkningar menas de icke avsedda (vanligen negativa) effekter av (läke-) medel när de ges i vanlig eller rekommenderad dosering. De vanligaste biverkningarna är: - muntorrhet 14
15 - illamående - diarré, förstoppning - yrsel - huvudvärk - trötthet, dåsighet - allergiska reaktioner i form av olika hudutslag, snuva, klåda osv. Specifika biverkningar är de som uppstår av ett särskilt (läke-) medel. (Ex. hjärtklappning, dimsyn etc.). En del biverkningar är övergående, vissa kan uppstå efter en tids behandling. Rapportera alltid misstänkt biverkan till sjuksköterskan eller läkaren. Anafylaktisk chock Anafylaktisk chock En allergisk reaktion pga överkänslighet. Kroppen frisätter då olika ämnen men främst histamin. Reaktionen startar oftast inom 2-15 minuter. Histaminet som frisätts vidgar blodkärlen med blodtrycksfall som följd. Blodtrycksfall i kombination med sympatikusaktivering(av t ex stressen, rädslan av att inte få luft) orsakar takykardi, patienten blir blek och kallsvettig på huden. Glatt muskulatur i luftvägar och mag-tarmkanalen kontraheras, patienten kan då få symtom på buksmärtor. Symtom Startar oftast inom minuter Svullnad i läppar, svalg Klåda och utslag Blodtrycksfall Snabb puls Kontakta sjuksköterska/ring Ambulans Behandling Adrenalin, Epipen Antihistaminer (Cetirizin) Steroider (Betapred) 15
16 Stroke test/akuttest Ansikte Den del av hjärnan som styr motoriken i ansiktet är ofta påverkat av en stroke. Ofta drabbas ena sidan av förlamning, både vad gäller kroppen och ansiktet. Genom att be en person le går det att avslöja om båda sidorna hänger med. Om ena sidan är slapp även när personen ler, tyder det på stroke. Alla som drabbas av stroke får dock inte detta symtom. Men om ena mungipan hänger är det hög tid att ringa SOS Alarm 112. Kroppsdel Genom att be en person att sträcka båda armarna rakt fram kan också den för stroke så vanliga sidoförlamningen lätt upptäckas. Ofta faller ena armen ned vid denna övning inom tio sekunder. Om ena armen faller är risken för stroke uppenbar. Uttal Talsvårigheter är mycket vanliga vid stroke. Be personen som är drabbad av ett anfall att upprepa en enkel mening. Det kan vara den enklaste av meningar, såsom solen skiner idag. Om personen ifråga misslyckas, handlar tillståndet om ett pågående stroke- alternativt TIAanfall. Misslyckandet kan handla om att personen sluddrar, eller har mist sin förmåga att hitta rätt ord. Tid Tiden i AKUT-testet handlar om att agera direkt. Varje sekund räknas om en person drabbas av stroke. Tveka inte att alarmera och ringa efter ambulans. 16
17 Abbey Pain Scale Abbey Pain Scale är ett instrument som tagits fram för att bedöma smärta hos patienter i sent palliativt skede. Bedömningen görs utifrån sex frågor som berör personens uttryckssätt, somatik och beteende. Varje fråga graderas utifrån fyra olika svarsalternativ. Svarsalternativen genererar en poäng från 0-3 poäng som sedan summeras. Om totalpoängen blir 1-2 bedöms personen inte ha någon smärta. Vid högre poäng indelas smärtan i mild, medelsvår eller svår. Abbey Pain Scale ska användas när patienten inte kan eller orkar uttrycka sig via tal. Informera patienten och närstående om symtomskattning - Genom att använda Abbey Pain Scale kan smärta upptäckas. Registrering ger ett bra underlag för att kunna ordinera rätt behandling. 1. Röstuttryck/ljud t ex gnyr, jämrar sig eller låter Inte alls=0 Sällan=1 Ibland=2 Ofta= Ansiktsuttryck t ex spänd, rynkar näsan, grimaserar eller ser rädd ut Inte alls=0 Sällan=1 Ibland=2 Ofta= Förändrat kroppsspråk t ex rastlös, vaggar, skyddar en kroppsdel eller ihopkrupen Inte alls=0 Lite=1 Måttligt=2 Mycket= Förändrat beteende t ex ökad förvirring, matvägran, ökad eller minskad kroppsaktivitet Inte alls=0 Lite=1 Måttligt=2 Mycket= Fysiologisk förändring t ex förändrad kroppstemperatur, puls eller blodtryck, svettningar, rodnad eller blekhet i hyn Inte alls=0 Lite=1 Måttligt=2 Mycket= Kroppsliga förändringar dvs rivet skinn, tryckskador, kontrakturer eller andra skador Inte alls=0 Lite=1 Måttligt=2 Mycket=3 6 Summera antalet poäng och markera grad och typ av smärta nedan Ingen=0 2 Mild=3 7 Måttlig=8 13 Svår=14+ Typ av smärta: Långvarig Akut Blandad Visuell Analog Skala = VAS Patienten graderar sin smärta längs en 10 cm lång, vertikal eller horisontell, linje genom att med hjälp av en markör ställa in aktuell smärtintensitet mellan 0 (ingen smärta) och 10 (värsta tänkbara smärta). 17
18 SBAR SBAR är ett rapporteringsstöd i form av ett litet häfte du kan ha i fickan. Häftet används när du ringer sjuksköterskan vid olika akuta sjukdomstillstånd. I Rapporteringsstöd för Baspersonal finns olika tillstånd samt ett antal frågor för varje symtombild: Bröstsmärta, Buksmärta, Kräkningar, Feber, Inte sig lik Svullna ben, Sår, Urin, Yrsel, Fall. S- Situation, B- Bakgrund, A-Aktuellt, R- Rekommendation S-Situation: Presentation av dig själv med namn, område. Patientens namn, personnummer Vad är problemet/anledning till kontakt? B-Bakgrund: Kort sjukhistoria och pågående hälsoproblematik. Tillgång till aktuell läkemedelslista. Ev. allergier A-Aktuellt: Bedöm och rapportera allmäntillståndet, tillexempel temp, puls, blodtryck, andning, medvetandegrad + ev p-glukos. För att sjuksköterskan skall kunna få en så fullständig bild som möjligt förväntas du kunna svara på frågor gällande patientens symtom. Kom ihåg- ställ frågor till patienten! R-Rekommendation: Här utgår man ifrån svar på S,B,A ex bedömning/behandling/ordination/hembesök. 18
19 Sondmatning Perkutan endoskopisk gastrostomi (PEG) PEG anläggs som en förbindelse genom bukväggen till magsäcken med hjälp av ett gastroskop. Katetern hålls på plats med hjälp av en stomiplatta på insidan och en stomiplatta som fixeras på utsidan mot bukväggen. Går bra att bada och duscha med PEG. Skötsel dagligen: Inspektion av ev tryck och/ eller infektionstecken. Tvätta rent med tvål eller tvättkräm och vatten och torka torrt runt stomat. Lägg ingen kompress under plattan om inte patienten särskilt önskar det. Om förband används, byt minst en gång per dag eller vid behov. Vrid PEGen ett halvt varv varje dag för att förhindra att den inre plattan fastnar i ventrikelväggen. Om Mic.Key knapp inte används, spola igenom med 20-50ml Vatten varje dag. Skölj kopplingsslangar innan och efter matning med 20-50ml vatten. Varje vecka: Byte av vatten i ballongen/cuffen, görs av sjuksköterska. Byte av Mic-Key knapp var 2-3 månad, görs av sjuksköterska Matningen och Läkemedel i Mick-Key knapp: Spola alltid med 20-50ml vatten om inte annat är ordinerat. Spola alltid med vatten mellan varje läkemedel om flera olika läkemedel administreras efter varandra. Spola med vatten mellan läkemedel och sondmat. Avsluta med att spola 20-50ml vatten om annat inte är ordinerat. Vid smärta obehag i samband med måltid, kontakta alltid sjuksköterska. 19
20 Linda ben Svullna ben, orsak: Vensystemet fungerar inte som det ska. Detta kan leda till venösa bensår. Lymfvätskan ansamlas i vävnaden och kallas lymfödem. Svullna ben ska alltid bedömas av sjuksköterska för bedömning om behandling ska inledas. Om patienten har nedsatt arteriell cirkulation får benet inte lindas utan läkarordination. Behandling Syftet är att få ner svullnaden, dels för att öka det venösa blodflödet, dels minska ödem i vävnaden. Benen/benen lindas med hög- eller lågelastiska bindor. Sjuksköterskan bedömer hur lindningen ska genomföras och vilket material som ska användas Stödstrumpa Har patienten venösa bensår är sammanpressning (kompression) grundbehandling för att uppnå sårläkning. Linda är ofta att föredra framför stödstrumpa om patienten har bensår samt vid svullna vätskande underben. Lindor Högelastiska tex Dauerlinda Lågelastiska tex Comprilanlinda Polstring (vaddering) förbättrar kopressionen eftersom trycket utjämnas och gör att risken för skavsår ocj blåsor minskar. Polstringsvadden lindas från tåbasen upp till knät med cirkulära turer. Särskilt viktigt är det runt fotknölar, framför skenben, ömtåliga och/eller smärtsamma områden samt vid avlastning av sår. 20
21 När ska lindor tas på och av? Benen bör lindas på morgonen då patienten går ur sängen, för att benen inte ska hinna svullna. Lindorna tas oftast av nattetid när patienten har lagt sig i sängen. Hur hårt ska jag linda? Linda med jämt tryck och överlappa ca 50% så man får ett högre tryck över vaden Smala lindor ger ett högre tryck än breda om de lindas lika hårt. På smala ben blir trycket högre än på tjockare ben vid likartad lindning. Polstring är extra viktigt. Fråga sjusköterskan om du är osäker på hur du ska linda ben/benen. 21
22 Palliativ vård Munvård Att vara fräsch i munnen är mycket betydelsefullt för livskvalitet och välbefinnande. Munhälsan har också en social och psykologisk betydelse, eftersom den påverkar såväl förmågan att tugga och svälja som smakupplevelsen och förmågan att tala med andra. Munvård när den enskilde inte längre orkar borsta tänderna eller har sänkt medvetandegrad kan göras på följande sätt: Berätta för den enskilde vad du gör Inspektera munhålan med ficklampa och ev. spatel. Upptäcks rodnader, sår eller beläggningar kontakta sjuksköterskan Borsta tänderna 1-2 ggr/dag Torka ur hela munhålan med fuktad tork på peang Smörj munhålan med saliversättning eller fuktbevarande gel Smörj läppar med vaselin, cerat eller dylikt Låt den enskilde suga på fuktad tork på peang Vid tecken på smärta kontakta sjuksköterska Hud och trycksår Det är betydelsefullt för en svårt sjuk och sängliggande patient att vara ren, dofta som vanligt och känna sig så fräsch. Det kan därför vara viktigt att använda personens vanliga tvål, parfym eller rakkräm. Det är viktigt att patienten ligger bekvämt och skönt i en ren säng. Vänd ofta på kuddarna, badda pannan, berör lugnt och stilla genom att lägga handen på patientens axel, hand eller arm. Att smörja händer och fötter ger lugn och mjuk massage, detta kan också minska oro och öka välbefinnande. Hos döende patienter uppstår trycksår mycket snabbt. Det är därför viktigt att all personal är uppmärksam på tidiga tecken såsom kvarstående missfärgningar på hel hud som kan vara ett förstadiet till trycksår. Sjuksköterskan gör en riskbedömning gällande risk för trycksår samt ordinerar lämpliga omvårdnadsåtgärder där bl.a. lägesändringar ingår samt vilken madrass som ska användas och noterar detta i omvårdnadsplanen. Elimination urin och avföringsproblem Omsorgspersonal måste ha uppsikt över patientens urinproduktion. Fungerar inte detta kan det bero på att patienten har druckit för lite, är förstoppad eller intar något specifikt läkemedel. Vid oro och rastlöshet hos patienten måste alltid en bedömning göras av hur urinproduktionen är och om detta kan vara en anledning till oron. Många patienter lider av urininkontinens och det kan då bli tal om att sätta en kateter för att underlätta för patienten. Vilka åtgärder som än behöver vidtas handlar det alltid om att 22
23 patienten ska vara ren, torr och luktfri. Återigen gäller regeln om patientens värdighet och högsta möjliga välbefinnande. Omsorgspersonalen bör alltid vara observant på patientens tarmfunktion för att förebygga att problem uppstår. Både förstoppning och diarré är vanliga symptom i livets slut. Vid oro och rastlöshet kan problemet vara förstoppning. Om det visar sig att patienten lider av förstoppning gäller att de sista dagarna i livet ges endast laxermedel som stolpiller, klysma eller lavemang. Även mjuk magmassage kan prövas. Specifika symptom Att ge en god smärtlindring är en av de absolut viktigaste uppgifterna för personal vid vård av svårt sjuka och döende människor. Enligt WHO:s definition av palliativ vård ska den sjukes fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov tillgodoses. Genom att förebygga, tidigt upptäcka och behandla problem av olika karaktär ges både patientens och närstående möjlighet till så god livskvalitet och välbefinnande som möjligt under patientens sista tid i livet. Förutom smärta finns andra vanliga och besvärande symptom såsom andnöd, oro, illamående och kräkningar. Smärta Smärtbehandling i livets slut ska alltid ses ur ett helhetsperspektiv, där smärta är ett av flera vanliga och ofta förekommande symptom. Helhetsperspektivet innebär uppmärksamhet på det fysiska lidandet men också på den psykiska smärtan, social problematik och separation samt existentiella och andliga dimensioner av lidande hos patientens i livets slutskede. En viktig komponent för att minska smärtan hos den enskilde är att all personal lär sig att förstå och känna igen olika smärtsymptom. Personalen ska även ha allmänna kunskaper hur smärtbehandlingen ska följas upp men även tydliga instruktioner vad som gäller för varje enskild patient. Det krävs en strukturerad smärtanalys och bedömning av smärtsymptomen för att patientens ska erhålla en adekvat medicinsk behandling. Denna analys genomförs regelbundet av omsorgspersonal och ansvarig sjuksköterska som samverkar med läkaren om lämpliga åtgärder. För att minska smärtan hos patienten är det viktigt att informera patienten om behandlingen samt att patienten får, i den mån det går, delta och fatta beslut om behandling. Andra besvärande symptom Alla symptom som kan uppkomma i livets slut är svårbehandlade och det går inte alltid att behandla patienten så att helt symptomfrihet uppnås. För att behandla symptomen krävs en noggrann analys av besvären, god information till patienten samt kontinuerlig uppföljning av insatta åtgärder. Detta är en sjuksköterskeuppgift som genomförs i ett nära samarbete med omsorgspersonalen. Omsorgspersonalens ansvar vid vård i livets slut är framförallt att befrämja och stödja patienten till ett så högt välbefinnande som möjligt. De olika vård- och omsorgsinsatserna bör om möjligt baseras på evidensbaserad kunskap om döendet och om den enskildes unika behov och önskemål. 23
24 Förutom det som nämnts tidigare kan specifika åtgärder bli aktuella såsom hjälpa patienten till en bekväm sittställning, lätta på åtsittande kläder eller öppna fönster vid andnöd. Vara närvarande och försöka åstadkomma en lugn miljö vid oro eller erbjuda önskekost vid illamående. Blir oron svår att hantera för patienten kan det eventuellt bli bättre om det konstant finns personal hos patienten. Åtgärder i samband med dödsfallet Tjänstgörande sjuksköterska informerar alltid anhöriga om dödsfallet. Läkare konstaterar dödsfallet, detta kan utföras av sjuksköterska om det är uppgjort och dokumenterat innan dödsfallet. I samband med dödsfallet ska samtliga uppgifter fullgöras med respekt för den avlidne. De efterlevande ska visas hänsyn och omtanke. Detta innebär att ta hänsyn till olika trosuppfattningar, erbjuda närstående att delta vid iordningsställandet av den avlidne, vara lyhörd till anhörigas olika önskemål, erbjuda sig att sitta ner med anhöriga mm. Det ska finnas rutiner på varje enhet inom Vård & Omsorg om hur omhändertagandet av den avlidne ska gå till, hur rummet där dödsfallet har ägt rum ska iordningsställas, hur smycken och värdesaker ska tas om hand samt hur bemötandet gentemot anhöriga ska ske. Tveka aldrig att fråga sjuksköterskan om Du känner dig osäker eller har funderingar! Det finns inga dumma frågor! 24
Läkemedelsdelegering
Hemsjukvården/Funktionsstö Kungsbacka kommun Läkemedelsdelegering 2009-01-28 Anita Andersson-Lundahl, ssk Lena-Marie Bergendahl, ssk Anna-Carin Lehnberg, ssk Marie Persson, ssk Gunnel Sjögren, ssk Christina
Läs merLäkemedelsdelegering
Hemsjukvården/Äldreomsorgen Kungsbacka kommun Läkemedelsdelegering 2011-06-28 Reviderat 2015-03-31 Agneta Lindo, Ssk Carina Sunden, Ssk Gunilla Albertsson, Ssk Helena Bringeland, Ssk Joanne Ahlinder, Ssk
Läs merLäkemedelsdelegering. Utbildningskompendium
171116 Läkemedelsdelegering Utbildningskompendium 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning sid 3 Allmänt om läkemedelshantering sid 3 Författningar som är aktuella sid 4 Läkemedelshantering sid 6 Dos och originalförpackningar
Läs merRIKTLINJE. Eva Franzén, Mas. Eva Franzén, Mas
RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt Eva Franzén, Mas 1 2011-06-29 Eva Franzén, Mas 2 2013-08-13 Eva Franzén, Mas Eva Franzén, Mas Riktlinjer för nutrition inom den kommunala hälso- och sjukvården
Läs merLäkemedelshantering - ordination enligt generellt direktiv - särskilda boenden i Gävleborg
Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-80006 Fastställandedatum: 2014-10-03 Giltigt t.o.m.: 2016-10-03 Upprättare: Jessica A Eriksson Fastställare: Stefan Back shantering - ordination
Läs merRiktlinje för delegering av medicinska och rehabiliterande arbetsuppgifter
RIKTLINJE Gäller från Utfärdat av Godkänt 2015-09-25 Ingrid Olausson, Mas Ulrika Ström, Mar Anna Gröneberg, Utvecklingsledare HSL Ingrid Olausson, Mas Ulrika Ström, Mar Riktlinje för delegering av medicinska
Läs merUtbildningsmaterial: Utbildningsmaterial om delegering riktat till personal som kommer att delegeras hälso- och sjukvårdsuppgifter
Utbildningsmaterial: Utbildningsmaterial om delegering riktat till personal som kommer att delegeras hälso- och sjukvårdsuppgifter Arbetsgrupp: Agneta Blomkvist, MAS Liljeholmens SDF Eeva Eriksson, MAS
Läs merRiktlinje och rutin för delegering av läkemedelshantering
Riktlinje och rutin för delegering av läkemedelshantering 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Riktlinje och rutin för delegering av läkemedelshantering 3 Grundutbildning läkemedelshantering och diabetes 4 Delegering
Läs merUtbildning i Läkemedelshantering lokal del
Utbildning i Läkemedelshantering lokal del Ansvar Ansvar: MAS medicinskt ansvarig sjuksköterska är ansvarig för att det finns säkra rutiner för läkemedelshantering och delegering och att de är kända Sjuksköterska
Läs merMAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård
Örkelljunga kommun Socialförvaltningen MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Anvisning Delegering Dokumentansvarig (MAS) Från denna anvisning får avsteg göras endast efter överenskommelse med MAS.
Läs merDen 24 augusti 2012. Svårigheter att administrera sondnäring Etiska överväganden, exempelvis vid terminalvård. Upprättad:2012-08-24 Version :1
Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 1 (5) Den 24 augusti 2012 Rutin för enteral nutrition via PEG Allmänt enteral nutrition Enteral nutrition, det vill säga flytande näring som tillförs
Läs merLOKAL INSTRUKTION FÖR LÄKEMEDELSHANTERING FÖR KOMMUNENS GRUPPBOSTÄDER ENLIGT LSS
16.2 2003-08-05 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Eva Kohl LOKAL INSTRUKTION FÖR LÄKEMEDELSHANTERING FÖR KOMMUNENS GRUPPBOSTÄDER ENLIGT LSS BAKGRUND Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS
Läs merRapporteringsstöd för baspersonal. stöd inför sjuksköterskas bedömning av olika symtom hos patient, utifrån SBAR
Rapporteringsstöd för baspersonal stöd inför sjuksköterskas bedömning av olika symtom hos patient, utifrån SBAR Detta häfte innehåller ett antal symtombilder. För att sjuksköterskan ska få en så fullständig
Läs merGoda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner
Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information
Läs merRegel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Läkemedelshantering. Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9)
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9) 2013-04-30 Sjuksköterskor Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: shantering Sida 2 (9) Innehåll REGEL FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
Läs merRiktlinje för vård i livets slutskede. Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS
Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje för vård i livets slutskede Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS Godkänd av Monica Holmgren chef Vård- och omsorgsförvaltningen
Läs merÖvergripande instruktion för läkemedelshantering inom Vård och omsorg i Vårgårda kommun
1(10) Irene Elofsson, MAS Antagen av MAS 09 06 30 Reviderad 10 09 14 11 07 04 Övergripande instruktion för läkemedelshantering inom Vård och omsorg i Vårgårda kommun Instruktionen har utarbetats av medicinskt
Läs merUtbildning i läkemedelshantering inför delegering
RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Utbildning i läkemedelshantering inför delegering Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller from: 140224 Gemensam
Läs merRiktlinje. för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård
Malmö stad Fastställd: 2000-05-11 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad: 2009-06-18 Riktlinje för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård INNEHÅLLSFÖRTECKNING Riktlinjer för läkemedelshantering...3
Läs merMetodstöd inför delegering av läkemedelshantering
Metodstöd inför delegering av läkemedelshantering Innehållsförteckning Metodstöd, delegering av läkemedelshantering... 3 Uppgift 1... 4 Uppgift 2... 5 Uppgift 3... 6 Uppgift 4... 7 Uppgift 5... 8 Uppgift
Läs merGenerella direktiv 1 för läkemedel i akutförråden på särskilda boende, Jönköpings län
Generella direktiv 1 Generella direktiv för en enhet kan enligt SOSFS 2000:1 utfärdas av verksamhetschefen vid enheten eller om verksamhetschefen inte är läkare av läkare som verksamhetschefen utser. Verksamhetschefens
Läs merKUNSKAPSTEST Namn:. Flik 9.5. Insulingivning
KUNSKAPSTEST Namn:. Flik 9.5. Insulingivning Datum:. 1. Har man insulinbrist vid diabetes? Rätt Fel Vet Ej 2. Finns det tabletter som sänker blodsockret? Rätt Fel Vet Ej 3. Kan du kontrollera på signeringslistan
Läs merAntagen i socialnämnden 2009-04-07 46. Riktlinje för läkemedelshantering
Antagen i socialnämnden 2009-04-07 46 Riktlinje för läkemedelshantering Rutinerna grundas på Lag (1998:531) LYHS; Förordning (1998:1513) FYHS; Läkemedelslagen (1992:859); Lag om läkemedelsförmåner (2002:160);
Läs merDelegering av sjukvårdande uppgifter
Säkrare läkemedelshantering i öppen vård Kompendium: Delegering av sjukvårdande uppgifter Arbetsgrupp: Agneta Blomkvist, MAS Liljeholmens SDF Eeva Eriksson, MAS Hägerstens SDF Irene Fjell, MAS Södertälje
Läs merInformation om hjärtsvikt. QSvikt
Information om hjärtsvikt QSvikt Q Svikt www.q-svikt.se Vid frågor angående hjärtsvikt är du välkommen att höra av dig till din vårdcentral, Hjärtmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad, telefon
Läs merRutin för att kontakta sjuksköterska i Söderköpings kommun
1(6) Rutin för att kontakta sjuksköterska i Söderköpings kommun Innehåll Detta häfte innehåller information för Dig som arbetar inom äldre- och funktionshinderomsorgen i Söderköpings kommun när Du behöver
Läs merPalliativ vård. Med målet är att skapa förutsättningar för en så god livskvalitet som möjligt! pkc.sll.se
Palliativ vård Med målet är att skapa förutsättningar för en så god livskvalitet som möjligt! Palliativ vård- undersköterskans roll Symtom och obehag i palliativ vård Det obehag du hittills känt kan du
Läs merHandlingsplan vid akut sjukdom och olycksfall
Handlingsplan vid akut sjukdom och olycksfall - åtgärder vid olycksfall och akut sjukdom - anvisningar för omhändertagande av elev som under skoltid insjuknar eller utsätts för olycksfall - allmänna åtgärder
Läs merGenerell riktlinje och arbetsordning för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård
Riktlinje Utgåva nr 2 sida 1 av 6 Dokumentets namn Generell riktlinje och arbetsordning för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård Utfärdare/handläggare Annette Karlsson Medicinskt ansvarig
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård.
BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen Ninette Hansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska/ Kvalitetscontroller 2012-10-10 Beslutad av 1(10) Ninette Hanson Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Delegering Denna
Läs merSäkrare läkemedelshantering i öppen vård
Utbildningsmaterial: Säkrare läkemedelshantering i öppen vård Introduktion Lagar och föreskrifter Ansvarsfördelning Förslag till arbetsordning Definitioner Litteratur Arbetsgrupp: Agneta Blomkvist, MAS
Läs merUtbildningsmaterial, rutiner och övergångsrutiner inför den nya versionen av Siebel
Utbildningsmaterial, rutiner och övergångsrutiner inför den nya versionen av Siebel 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: 1 BAKGRUND... 3 2 NY VERSION AV PATIENTJOURNAL... 3 3 RUTINER... 4 SIGNERING OCH AUTOLÅSNING
Läs merRiktlinje för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter inom kommunal hälso- och sjukvård
Ansvarig för rutin: Verksamhetschef HSL Reviderad (av vem och datum) MAS Beslutad (datum och av vem): Förvaltningsledningen Version Version 2 Process: HSL Giltig till och med: 2016-03-15 Riktlinje för
Läs merLokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede
Lokalt vård- och omsorgsprogram vid vård i livets slutskede Förord Det enda vi med säkerhet vet, är att vi alla kommer att dö. Vi vet också att döden är en förutsättning för livet. Att dö har sin tid,
Läs merRiktlinjer för vård i livets slut
RIKTLINJER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Riktlinjer för vård i livets slut Kvalitetskriterier för bra vård i livets slutskede Att den äldre har rätt till en god livskvalitet den sista tiden i livet Att
Läs merLäkemedelskedjan Ordination, rekvisition, iordningställande, överlämnande, Insulin, Waran, Edosapoteket, förvaring
1 MAS Flik 8.3. Maj 2006 uppdat feb 2012. Läkemedelskedjan Ordination, rekvisition, iordningställande, överlämnande, Insulin, Waran, Edosapoteket, förvaring 1. Ordination Det finns tre olika typer av ordination:
Läs merSmärta. Palliativa rådet
Smärta Palliativa rådet Smärta Vanligt i livets slutskede Angelägen fråga hos allmänheten Skrämmande symtom för patienten Man kan aldrig lova smärtfrihet. Smärtfrihet kan ibland vara kantad av biverkningar
Läs merDelegering inom kommunal hälso- och sjukvård
Delegering inom kommunal hälso- och sjukvård Rutin Malmö Stad Upprättad Datum: Reviderad: Enhet: 2001-10-15 2014-06-12 Vård och Omsorg - Medicinskt Ansvariga Innehållsförteckning Delegering inom kommunal
Läs merBIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Betnovat 0,1% salva Betnovat 0,1% kräm Betnovat 1 mg/ml kutan emulsion Betnovat 1 mg/ml kutan lösning
BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN Betnovat 0,1% salva Betnovat 0,1% kräm Betnovat 1 mg/ml kutan emulsion Betnovat 1 mg/ml kutan lösning betametason Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar
Läs merRIKTLINJE. Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2012-05-25 Eva Franzén, Ann-Britt Lundin Maj Forsberg
RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2012-05-25 Eva Franzén, Ann-Britt Lundin Maj Forsberg 2 2013-08-14 Eva Franzén Eva Franzén, Maj Forsberg God vård och omsorg vid livets slut 1. Bakgrund Vid
Läs merVÅRD I LIVETS SLUTSKEDE
Sida 1 (9) 2016-01-19 MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (9) Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Palliativ vård
Läs merInnehållsförteckning
Innehållsförteckning Geting- och bistick Sid 2 Hjärnskakning hos barn Sid 4 Frakturer hos barn (benbrott hos barn) Sid 6 Näsblod Sid 7 Skavsår (blåsor) Sid 8 Stukning eller vrickning Sid 9 Sår/Skärsår
Läs merINFORMATION FÖR PATIENTER SOM FÅR XALKORI -BEHANDLING. Information om ALK-positiv lungcancer och läkemedelsbehandling med XALKORI
INFORMATION FÖR PATIENTER SOM FÅR XALKORI -BEHANDLING Information om ALK-positiv lungcancer och läkemedelsbehandling med XALKORI 61890_Pfizer_Xalkori_potilaan_opas_A5_swe.indd 1 13.5.2016 13.00 FÖRORD
Läs merBjurholmskommun 9.7. Äldre- och handikappomsorg Utbildningshäftet. Delegering av läkemedelshantering
Bjurholmskommun 9.7. Äldre- och handikappomsorg Utbildningshäftet Delegering av läkemedelshantering Avsnitt för delegering 1. Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:6) om bedömning av en hälso- och
Läs merKommunikation och bemötande. Empati
Kommunikation och bemötande Det är viktigt att föra en kontinuerlig dialog med den döende patienten för att kunna respektera patientens autonomi och integritet. Känner man till personens föreställningar,
Läs merNiQuitin Mint. Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig. Vad innehåller NiQuitin Mint?
NiQuitin Mint 2 mg och 4 mg medicinskt tuggummi Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig. Detta läkemedel är receptfritt. NiQuitin Mint måste trots det användas
Läs merGod vård och omsorg vid livets slut
RIKTLINJE Gäller från Utfärdat av Godkänt 2017-03-09 Anna Gröneberg, mas Förvaltningsledning God vård och omsorg vid livets slut Bakgrund Vid livets slut är människan mycket sårbar och beroende av andras
Läs merqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå
qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå Till dig som ska utföra arbetsuppgifter på delegering i kommunal hälso- och sjukvård asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf
Läs merDin behandling med XALKORI (crizotinib)
Version 1/2015-11 Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de biverkningar
Läs merRiktlinje för läkemedelshantering
Dokumenttyp: Riktlinje Dokumentnamn: Upprättad: 2015-02-03 Övergripande läkemedelshantering Upprättad av: Medicinskt ansvarig sjuksköterska, Kristina Nyckelgård Förankrad i: Ledningsgrupper VoÄ och AoS
Läs merRiktlinjer och rutiner för läkemedelshantering vid särskilda boendeformer inom äldreomsorgen
Riktlinje 1/Läkemedelshantering Rev. 2014-12-18 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinjer och rutiner för läkemedelshantering vid särskilda boendeformer inom äldreomsorgen
Läs merRutiner för läkemedelshantering i Essunga kommun
Rutiner för läkemedelshantering i Essunga kommun Följande rutiner har tagits fram utifrån de Skriftliga direktiv för att säkerställa kvalitén inom läkemedelshantering i kommunal hälso- och sjukvård som
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Vardaga Ånestad vårdboende DOKUMENTNAMN ngets regionens eller kommunens logo- Patientsäkerhetsberättelse typ för vårdgivare År 2014 Datum och ansvarig för innehållet: 2015-03-30 Lena Lundmark Innehållsförteckning
Läs merAripiprazole Accord (aripiprazol)
Aripiprazole Accord (aripiprazol) Patient/Anhörig Informationsbroschyr Denna broschyr innehåller viktig säkerhetsinformation som du ska bekanta dig med innan påbörjande av behandlingen med aripiprazol
Läs merRutin vid bältesläggning
Rutin vid bältesläggning Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) gäller en allmän skyldighet att erbjuda en god vård som skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda
Läs merVid livets slut. De sista timmarna. De sista timmarna. Johanna Norén 2007
Vid livets slut De sista timmarna De sista timmarna Johanna Norén 2007 Vårdfilosofin i livets slut God omvårdnad Smärtlindring o symtomkontroll Anhörigstöd Lagarbete Den döendes rättigheter Jag har rätt
Läs merVoltaren. Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig. Vad innehåller Voltaren? LÄKEMEDELSFAKTA: Bipacksedel
Voltaren 11,6 mg/g gel Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig. Detta läkemedel är receptfritt. Voltaren gel måste trots det användas med försiktighet för att
Läs merDelområden av en offentlig sammanfattning. Oxikodonhydroklorid är en stark värkmedicin som används för behandling av medelsvår eller svår smärta.
VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst Oxikodonhydroklorid är en stark värkmedicin som används för behandling av medelsvår eller svår smärta. Globalt uppskattar
Läs merBIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Alendronat HEXAL Veckotablett 70 mg tabletter Alendronsyra
BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN Alendronat HEXAL Veckotablett 70 mg tabletter Alendronsyra Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. - Spara denna information,
Läs merClarityn 10 mg tabletter loratadin. Datum 10.8.2015, Version 4.0
Clarityn 10 mg tabletter loratadin Datum 10.8.2015, Version 4.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Syftet med informationen i detta dokument är att göra läsarna medvetna om frågor angående
Läs merMINA KONTAKTPERSONER:
MINA KONTAKTPERSONER: 2 1 1. FÖRBERED PENNAN Kontrollera att du har rätt insulinpenna och att insulinet ser klart och färglöst ut. Ta av skyddshatten på pennan och skruva på en ny nål. Ta sedan av nålskydden.
Läs merkärlröntgenundersökning
Till dig som skall genomgå en kärlröntgenundersökning Information till patient & närstående Denna information avser kärlröntgenundersökning vid Kärlkirurgisk vårdavdelning 18, på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 9. Delegering - medicinskrättslig.
1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 9 Delegering - medicinskrättslig. 2 SOCIALFÖRVALTNINGEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 9 Delegering - medicinskrättslig 3 9.1 Allmänt 3 9.2 Ansvar 3 9.2.1 Formell/reell
Läs merBipacksedel: Information till användaren. Imigran nässpray 10 mg och 20 mg. sumatriptan
Bipacksedel: Information till användaren Imigran nässpray 10 mg och 20 mg sumatriptan Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel. Den innehåller information som är viktig för
Läs merBÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE I DALARNA
BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE I DALARNA Svenska Palliativregistret Svenska palliativregistret är ett nationellt kvalitetsregister som är till för alla som vårdar människor i livets slut. Syftet med registret
Läs merFör dig som behandlas med Tracleer (bosentan)
För dig som behandlas med Tracleer (bosentan) 1 Innehåll Hur behandlas PAH?... 4 Hur fungerar behandlingen med Tracleer?... 4 Kommer Tracleer att få mig att må bättre?... 5 Gångtest... 7 Funktionsklassificering...
Läs merMedicinskt programarbete. Omvårdnadsbilagor. Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom. Stockholms läns landsting
Medicinskt programarbete Omvårdnadsbilagor Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom Stockholms läns landsting 2007 Innehåll Bilaga 1...3 Kliniska riktlinjer för omvårdnad vid bältesläggning,
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Vardaga Ullstämma servicehus DOKUMENTNAMN ngets regionens eller kommunens logotyp Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2014 Datum och ansvarig för innehållet: 2015-03-30 Lena Lundmark Innehållsförteckning
Läs merDin behandling med Nexavar (sorafenib)
Din behandling med Nexavar (sorafenib) (sorafenib) tabletter Introduktion Cancer är oftast en svårbehandlad sjukdom och det finns ett stort behov av nya behandlingsformer. Därför är Nexavar ett viktigt
Läs mer1(8) Kommunal hälso- och sjukvård. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 111 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad Upprättad 2012-03-13 Reviderad 2014-01-07,
Läs mer4. Ordination av läkemedel.
4. Ordination av läkemedel. 4:1 Syfte 4:2 Ansvar 4:3 Definitioner 4:4 Allmänt 4:5 Ordinationssätt 4:5:1 Muntlig ordination 4:5:2 Telefonordination 4:6 Generell behandlingslista 4:7 Dosexpedierade läkemedel
Läs merRUTINER FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
1 RUTINER FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Instuderingsmaterial inför delegering Beslutad av Medicinskt ansvarig sjuksköterska Beslutsdatum 2012-06-07 Senaste revidering 2016-02-24 Tidigare revideringar 2013-10-28,
Läs merRiktlinje för åtgärder vid dödsfall inom kommunal hälso- och sjukvård
Riktlinje för åtgärder vid dödsfall inom kommunal hälso- och sjukvård Antagen i socialnämnden 2009-05-05 69 Denna riktlinje är framtagen tillsammans med flertalet av medicinskt ansvariga sjuksköterskor
Läs merInformation till dig som får behandling med JEVTANA (cabazitaxel)
Information till dig som får behandling med JEVTANA (cabazitaxel) Om JEVTANA JEVTANA är ett läkemedel som används för behandling av prostatacancer som har fortskridit efter att du har behandlats med annan
Läs merBIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Emovat salva 0,05% Emovat kräm 0,05% Klobetason
BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN Emovat salva 0,05% Emovat kräm 0,05% Klobetason Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. 1* Spara denna information, du kan behöva
Läs merCYSTEKTOMI INFORMATION DEL 2 (KONTINENT RESERVOAR) 140526
CYSTEKTOMI INFORMATION DEL 2 (KONTINENT RESERVOAR) 140526 Du har nu fått instruktioner och lärt dig spola dina katetrar själv. Detta skall du nu sköta själv medan du vistas i hemmet ca 2 veckor, därefter
Läs merBipacksedel: Information till användaren
Bipacksedel: Information till användaren Emerade 150 mikrogram injektionsvätska, lösning i förfylld injektionspenna Emerade 300 mikrogram injektionsvätska, lösning i förfylld injektionspenna Emerade 500
Läs merOmvårdnad vid livets slutskede
Ansvarig för rutin Medicinsk ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-25 Omvårdnad vid livets slutskede SOSFS 2005:10 Grundläggande för all vård-
Läs merVÅRD VID LIVETS SLUT. Jessica Holmgren
VÅRD VID LIVETS SLUT Dödsorsaker och dödsplats i Sverige 2012 avled 91 990 personer i Sverige Av de som avlider är 85%, 65 år eller äldre Dödsorsaker och boende Vanligaste dödsorsaken: sjukdomar i cirkulationsorganen,
Läs merBipacksedel: Information till användaren. Vexol 10 mg/ml ögondroppar, suspension rimexolon
Bipacksedel: Information till användaren Vexol 10 mg/ml ögondroppar, suspension rimexolon Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. Den innehåller information som är viktig
Läs merDELEGERING AV PROVTAGNING BLOD
2011-03-11 1 DELEGERING AV PROVTAGNING BLOD Blod tas för analys Vid blodprovstagning tas en liten mängd blod som sedan undersöks, analyseras. Mängden blod varierar lite utifrån hur många och vilka undersökningar
Läs merInformationsträff för piloter. Treserva Genomförandewebb 3 mars 2016
Informationsträff för piloter Treserva Genomförandewebb 3 mars 2016 Avvikelsemodulen Avvikelse på missad medicin, ingen SSK var med på meddelandelistan. Vilka får meddelande om avvikelsen? Avvikelser ska
Läs merOnt i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten
Ont i halsen De allra flesta halsinfektioner läker ut av sig själva inom en vecka, oavsett om besvären orsakas av virus eller bakterier. Har du eller ditt barn halsont och feber utan hosta, heshet eller
Läs merSluta röka, börja leva
Patientinformation om CHAMPIX och LifeREWARDS Till dig som fått CHAMPIX (vareniklin) Sluta röka, börja leva Ett bra beslut! När du tog de där första blossen anade du nog inte hur svårt det skulle vara
Läs merKunskapstest inför delegering
Kunskapstest inför delegering Namn: Arbetsplats: Ringa in rätt svar 1. Du är hälso- och sjukvårdspersonal när Du efter delegering handhar läkemedel. 2. En delegering är frivillig. 3. En delegering kan
Läs merTill dig som ska genomgå galloperation Vanliga frågor och svar inför operationen
Verksamhetsområde Kirurgi Till dig som ska genomgå galloperation Vanliga frågor och svar inför operationen Vad är en gallblåsa? Gallblåsan är en liten blåsa, reservoar, som sitter fast på gallgången. Den
Läs merBipacksedel: Information till användaren. Imodium 2 mg munsönderfallande tabletter Loperamidhydroklorid
Bipacksedel: Information till användaren Imodium 2 mg munsönderfallande tabletter Loperamidhydroklorid Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel. Den innehåller information som
Läs merDELEGERING SONDHANTERING
DELEGERING SONDHANTERING Fastställt av: 2015-05-28 MAS-enheten Dokumentet framtaget av: MAS-enheten För revidering ansvarar: MAS-enheten Dokumentet gäller till och med: Tillsvidare 1 SONDHANTERING Grunden
Läs merTyp 1 diabetes: För familjer och vänner. Ungdomar med diabetes. Vad är typ 1- diabetes? Vad orsakar typ 1- diabetes?
Typ 1 diabetes: För familjer och vänner Ungdomar med diabetes Typ 1- diabetes är en väldigt svår sjukdom att hantera, speciellt när man är ung. Tyvärr är det ofta tonåringen som får skulden om något går
Läs merÅngest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest.
Ångest och Panikångest Alla upplever ibland ångest i olika situationer. Det beror på att själva känslan av ångest har som uppgift att tala om att nu är något fel, på tok, till och med farligt. Och då måste
Läs merMeddelandeblad. Medicinskt ansvarig sjuksköterska och medicinskt ansvarig för rehabilitering
Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor, medicinskt ansvariga för rehabilitering, huvudmän i enskild verksamhet
Läs merDödsfall och omhändertagande av avliden
Sida 1 (10) 2016-01-19 MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (10) Innehåll... 1 Inledning... 3 1 Ansvar... 3 Medicinskt
Läs merIL 50. Infraröd-värmestrålapparat Bruksanvisning...2-11
IL 50 S Infraröd-värmestrålapparat Bruksanvisning...2-11 Beurer GmbH Söflinger Str. 218 D-89077 Ulm (Germany) Tfn: +49 (0) 731 / 39 89-144 Fax: +49 (0) 731 / 39 89-255 www.beurer.de E-post: kd@beurer.de
Läs merKontakta din läkare. sanofi-aventis Box 14142, 167 14 BROMMA. Tel 08-634 50 00, infoavd@sanofi-aventis.com, www.sanofi-aventis.se
Kontakta din läkare Kontakta genast din läkare om du drabbas av något av nedanstående symtom medan du behandlas med JEVTANA. feber, dvs en kroppstemperatur på 38 C eller högre diarré (t.ex. om du har lös
Läs merDödsfall inom kommunal hälso- och sjukvård
Dödsfall inom kommunal hälso- och sjukvård Rutin Malmö Stad Upprättad Datum: Reviderad: Fastställd: 2001-10-15 2014-05-27 Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska Innehållsförteckning Dödsfall inom kommunal hälso-
Läs merBipacksedel: information till användaren
Bipacksedel: information till användaren Buprenorphine G.L. Pharma 2 mg resoriblett, sublingual Buprenorphine G.L. Pharma 4 mg resoriblett, sublingual Buprenorphine G.L. Pharma 8 mg resoriblett, sublingual
Läs merUtfärdare/handläggare Irene Johansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig för rehabilitering
Riktlinje Utgåva Antal sidor 7 9 Dokumentets namn Delegeringsmöjligheter Medicinska arbetsuppgifter Utfärdare/handläggare Irene Johansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig
Läs merHandlingsplan och rutiner för allergioch specialkost
Handlingsplan och rutiner för allergioch specialkost Senast uppdaterad 151012 (JÖ) Innehåll: Ansvarsfördelning Registreringsblanketten allergi- och specialkost Information till elev Information till matsalskök
Läs merMalmö stad Vård och omsorg 2015-12-02. Checklista för stöd i arbetet med process i arbetet med skyddsåtgärder
Malmö stad Vård och omsorg 2015-12-02 Checklista för stöd i arbetet med process i arbetet med skyddsåtgärder 2 (5) Fysiska och känslomässiga tecken att vara observant på: Mimik Kroppsuppfattning Aktivitetsnivå
Läs merÖvergripande instruktion för läkemedelshantering inom Varbergs kommun
1 (18) 2014-01-29 Ersätter 2013-11-21 Övergripande instruktion för läkemedelshantering inom Varbergs kommun Innehåll 1. Inledning... 3 Grund för läkemedelshantering... 3 Egenvård... 3 Övertagande av läkemedelsansvar...
Läs mer