En förstudie. BIOGASPRODUKTION i Motala kommun År 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En förstudie. BIOGASPRODUKTION i Motala kommun År 2012"

Transkript

1 En förstudie BIOGASPRODUKTION i Motala kommun År 2012

2 Förord Under februari 2012 genomfördes en upphandling från Motala kommun av en förstudie kring biogasproduktion genom samverkan av lantbrukare i kommunen. Uppdraget gick till LRF Konsult. Uppdraget har genomförts där lantbruksföretag med ett arealunderlag > 10 ha har använts som bas. Genom en enkätstudie, kompetensdag samt studiebesök har lantbrukarna varit delaktiga i förstudieunderlaget. Det är vår förhoppning att förstudien ger ett bra underlag för att driva projektet vidare om en gemensam samrötningsanläggning för biogasproduktion i Motala kommun. Linköping september 2012 Christer Johansson/Ulf Wigzell Energirådgivare LRF Konsult 2 Biogas Motala 2012

3 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 4 2. Inledning Uppdraget Projektaktiviteter Lantbruket i Motala kommun Befintliga biogasanläggningar 6 3. Substrat 7 3.1Gödselmängder Energigrödor 8 4. Substratproducerande gårdar Karta 10 5.Gasproduktion Lagring av substrat Transporter och logistik Anläggningens energibehov Värme och elbehov 17 9.Biogasanläggningen Teknisk beskrivning Uppgradering Avsättning för gasen Rötrest Ekonomi Grundkalkyl anläggning Känslighetsanalys Driftsformer Fortsatt arbete 24 Bilagor 3 Biogas Motala 2012

4 1. SAMMANFATTNING En förstudie över en gemensam biogasanläggning i Motala kommun baserat på lantbruksbaserade substrat har genomförts. Syftet med studien har varit att se om det finns lönsamhet i att anlägga en produktionsenhet för fordonsgasproduktion. Av de kontaktade 250 gårdarna har ca 20 % varit positiva till en fortsatt medverkan i ett framtida projekt under förutsättning att lönsamhet finns för den enskilda företagaren. Totalt finns minst ton stallgödsel och restprodukter tillgänglig som substrat för biogasproduktion. Utöver detta har lantbrukarna anmält ett intresse av att odla ca 1900 ha energigödor. De grödor som varit aktuella har varit vall, majs och sockerbetor. Den totala produktionen av biogas omfattar ca m3 CH4 vilket motsvarar ca 66 Gwh. En lämplig etableringplats ur logistisk perspektiv ligger i anslutning till Valstad Gård, Klockrike. Medeltransportavståndet för transport av substraten ligger på ca 12 km. Huvuddelen av substrat och all rötrest transporteras lämpligen med lastbil då vägnätet i huvudsak tillåter en hög hastighet. Det finns inte förutsättningar för att etablera en biogasanläggning för fordonsgasproduktin enbart på stallgödsel. Anläggning måste vara en samrötningsanläggning där energigrödor utgör ett väsentligt inslag. De grödor som finns mest erfarenhet av är vall och majs. Sockerbetan är ett utmärkt substrat med hög gasproduktion och snabb omsättningshastighet i biogasreaktorn. Erfarenheter kring, hantering och lagring av sockerbetor är i samband med biogasproduktion är dock mycket begränsad i landet. Lönsamheten för en samrötningsanläggning baserad på gödsel och energigrödor ligger på en acceptabel nivå med en payoff-tid på ca 12 år under förutsättning att priset för energigrödorna inte ligger högre än 1,20 kr/kgts i genomsnitt Kan anläggningen erhålla investeringsstöd ökar lönsamheten och skulle ett metanreduceringsstöd iföras så skulle anläggningen få en god lönsamhet Beroende på den enskilda lantbruksföretagaren intresse för engagemang för en samverkansanläggning finns olika affärskoncept. Ett intressant koncept kan vara att bilda ett substratbolag vilket är delägare i en produktionsanläggning tillsammans med andra aktörer. Motala ligger inom ett intressant tillväxtområde för efterfrågan på fordonsgas, dessutom finns i området ett flertal aktörer som kan vara intresserade av samarbete så det finns all anledning att gå vidare med projektet. Frågor kring organisation, ersättning för substrat, delägarskap och avsättning av biogasen bör utredas vidare. 4 Biogas Motala 2012

5 2. INLEDNING 2.1 Uppdraget Målsättningen med uppdraget formulerades på följande sätt: Uppdraget innebär att i samarbete med kommunens lantbrukare ta fram ett affärsmässigt beslutsunderlag för förutsättningarna att producera biogas av restprodukter/produkterinom lantbruket. Förstudien skall resultera i ett eller flera alternativa förslag till hur en lönsam biogasproduktion baserad på lantbrukets restprodukter/produkter kan etableras i kommunen. Vidare beskrevs att uppdraget skulle genomföras i tre delar: 1) Analys av produktionspotential av biogas utifrån tillgänglig stallgödsel,restprodukter och vegetabilier från intresserade lantbruksföretag och ta fram en lämplig affärsmodell. 2) Kompetensutveckling för lantbrukare kring ekonomisk nytta för den enskilde företagaren utifrån en föreslagen affärsmodell. 3) Kommunikation av målsättningar, resultat och kommande arbete. 2.2 Projektaktiviteter Projektet startades genom att en enkät (Bilaga1) sändes ut till 250 st lantbruksföretag över 10 ha åker. Projektaktiviteter har hållits vid 2 tillfällen, dit alla identifierade lantbrukare har inbjudits. Mötena har uppfyllt både punkt 2 om kompetensutveckling och punkt 3 om kommunikation. Mötena genomfördes under 2011/2012: 3 juli, studieresa 6 augusti, 5 Biogas Motala 2012

6 2.3 Lantbruket i Motala kommun Målgruppen för projektet har i varit lantbrukarna i kommunen med tillgång på restprodukter, stallgödsel samt intresse för att odla energigrödor. Området domineras söder om linjen Motala Borensberg av växtodlingsföretag.med produktion av spannmål och oljeväxter. Inslag av köksväxt samt potatisodling finns. Gårdarna ligger nära varandra. Slättområdet genomkorsas av ett flertal vägar av god kvalitet. I Fornåsa återfinns Bobergs Valltork som torkar och pelleterar lucern vars odlingsunderlag till stor del återfinns i kommunen. Norr om linjen Motala Borensberg består i huvudsak av skogsbygd med inslag av lantbruksföretag med djur och växtodlingsproduktion. Gårdarna ligger spridda med undantag av ett område kring Tjällmo. Djurhållningen är spridd i kommunen men den största ansamlingen av stallgödsel återfinns i den sydöstra delen. Mjölk,kött och svinproduktion dominerar med det finns inslag av äggproduktion och slaktkycklingproduktion. 2.4 Befintliga biogasanläggningar i Motala kommun I kommunen finns en biogasanläggningar i drift. En rötgasanläggning som finns etablerad vid reningsverket i Karshult. Biogassatsningen i Motala startade 2006 då den första biogasmacken togs i drift. Sedan dess har mycket hänt. En stor del av kommunens fordonsflotta har bytts ut till biogasdrift, produktion av biogas med gasrening vid Karshults reningsverk startat, en andra biogasmack vid Karshult/Borenshult har tagits i drift. Sommaren 2011 togs en ny busstankstation med biogas i drift vid Drakvägen och alla stadsbussar och de flesta regionala bussar som är stationerade i Motala går sedan dess på biogas Kommunen har cirka 100 registrerade biogasdrivna fordon, personbilar, minibussar/skåpbilar och sopbilar. Under 2011 såldes knappt Nm3 biogas i Motala, varav Nm3 var lokalt producerade vid avloppsreningsverket Karshult, från rötning av avloppsvatten från hushåll och industrier. Resten av biogasen produceras i Linköping vid Svensk Biogas anläggning. Där produceras biogasen ur livsmedelsavfall och slaktrester. Biogasen transporteras sedan till Motala med gastrailer. Biogasen som produceras vid Karshult räcker till en årsförbrukning biogas till cirka 260 personbilar eller till fem tätortsbussar. 6 Biogas Motala 2012

7 3. SUBSTRAT Av de 250 enkäter som gick ut till lantbrukarna återkom 88 svar, vilket är en svarsfrekvens på 35 %. Av dessa var 50 lantbrukare intresserade av att deltaga i förstudien och dessa bifogade svar på vilka substrat som fanns tillgängliga i form av stallgödsel samt restprodukter. Lantbrukarna angav även vilken areal de kunde tänka odla i form av energigrödor. De energigrödor som var intressanta var vall, majs och sockerbetor. 3.1 Gödselmängder och restprodukter Totalt finns drygt ton stallgödsel och rest produkter anmälda i enkäten från 31 gårdar. Nötflyt och svinflyt med låg ts-halt dominerar, men det finns även med en hel del fastgödsel med hög ts-halt från köttdjurproduktion. Ur biogassynpunkt återfinns även värdefull gödsel ifrån fjäderfä.mängden stallgödsel från varierar stort från 20 ton upp till 7500 ton. Avrens från spannmål, potatis samt köksväxtodling förekommer med ca 700 ton men det är mycket troligt att större mängder kan tillkomma. I grannkommunerna Vadstena och Linköping återfinns intill Motala kommuns västra respektive östra delar ett flertal större djurproducenter inom ett område av 10 km. Det innebär att mängden substrat i form av stallgödsel kan ökas betydligt om man går över kommungränsen 7 Biogas Motala 2012

8 3.2 Energigrödor Totalt finns drygt 1916 ha stallgödsel och rest produkter anmälda i enkäten från 33 gårdar. Det är en stor spridning på anmäld areal då den ligger från 2 ha upp till 400 ha. Störst intresse finns för vall som energigröda med 724 ha. Vallodlingen är etablerad och ger god struktureffekt. Majsen ger normalt en högre ts-avkastningen än vallen och fungerar bra på lite lättare jordar och här har 613 ha anmälts. Sockerbetan ger en mycket hög energiproduktion/ha och har tidigare odlats med framgång i länet. Dagens odling är mycket begränsad då den enbart används som viltfoder. Intresset för en utökad odling för energiproduktion är dock stort då hela 475 ha har anmälts. Drygt 100 ha har anmälts till produktion av energigrödor men grödan är inte definierad. 8 Biogas Motala 2012

9 4. Substratproducerande gårdar För varje djurproducerande gård finns en röd triangel markerad på kartan som lämnat uppgifter om gödsel som substrat. Dessa har även i vissa fall visat intresse för produktion av energigrödor. De växtodlingsgårdar som visat intresse för produktion av energigrödor har markerats med en grön prick. Det finns även blå markeringar på kartan som indikerar föreslagna placeringar av en biogasanläggning. Kategori Antal Markering Företag med enbart energigrödor 23 Företag med stallgödsel + energigrödor 27 Föreslagna etableringsplatser 5 I efterföljande ekonomiska kalkylberäkningar som gjorts har dock enbart substrat som finns inom 20 km avstånd tagits med i beräkningarna. 9 Biogas Motala 2012

10 B E A D C 10 Biogas Motala 2012

11 5. Gasproduktion Den totala substratmängden som sammanställts bland lantbrukarna uppgår till ton. Av detta substrat kan det produceras ca m3 metangas. Detta motsvarar en energiproduktion av ca 66 GWh. Detta ligger i nivå med ex.vis SBI anläggningar i Örebro och Lidköping. Används metanet som fordonsgas skulle det innebära att ca 7400 m3 bensin kan ersättas vilket ger en reduktion av Co2 utsläppet med ca ton. Det är en fördel att mixa stallgödsel med energigrödor då man får en samrötningseffekt. Det innebär att substraten tillsammans producerar mer än de skulle göra var för sej. I nedanstående sammanställning har följande skördenivåer används: Vall 8 ton ts /ha Majs 9 ton ts/ha Sockerbetor 50 ton/ha Sockerbetan är den energigröda som alternativ i enkäten som kräver minst antal ha per producerad Gwh. Den kräver ca 22 ha/gwh. Därefter följer majs som kräver ca 25 ha/gwh och vallen kräver dubbelt så mycket som majsen närmare 50 ha/gwh. Det skiljer också en del i uppehållstid i reaktorn. Sockerbetan har en mycket snabb nedbrytningstid men det gäller också att vara försiktig eftersom rötningsprocessen lätt kan störas om för mycket socker blir tillgängligt för snabbt. I biogasprocessen eftersträvas en kolkvävekvot runt ca 20 för att rötningen ska fungera optimalt. Eftersom sockerbetor innehåller mycket kol som frigörs snabbt, är det viktigt att samröta med något som är mera kväverikt. Stallgödsel innehåller mycket kväve och passar därför bra att samröta med sockerbetor. När stallgödsel kommer från olika gårdar måste materialet hygieniseras (hettas upp till 70 grader under 1 timma) detta innebär en merkostnad. Med enbart energigrödor som substrat krävs ej hygienisering. 11 Biogas Motala 2012

12 6. Lagring Lagring av stallgödsel sker normalt i anslutning till gården eller i en sk.satellitbrunn. Beroende på gödsels konsistens så lagras flytande i en brunn eller som fast material på en betongplatta. Ur biogassynpunkt så skall gödseln ha vara så färsk som möjligt. Det kan innebära att leverantörer utan pumpbrunn måste komplettera med en behållare för att kunna leverera färsk gödsel och att ströbädden i stallarna måste gödslas ut oftare. När det gäller energigrödor så måste lagring ske så att uttagning kan ske under hela året. Det innebär för vall och majs att det lagras som ensilage. Ensilering ger en säker lagringsprocess utan större omsättningsförluster. Lagring kan ske på gården eller i anslutning till biogasanläggningen. Den vanligaste metoden är att lagra i en sk.tubläggare. Vid skörd pressas materialet in i en lång plastkorv. Metoden har är flexibel och har hög inläggningkapacitet. Sker lagring i anslutning till skördeplatsen läggs tuben/tuberna lämpligast i anslutning till körväg. Sker lagringen vid biogasanläggningen kräves en stor hårdgjord yta med uppsamling av lakvatten. Sockerbetor är en rotfrukt och det innebär att det följer med jord och sten när den tas upp. Innan lagring skall betan rensas från så mycket jord som möjlig sam selekteras från sten. Jord och sten ger stora problem i biogasanläggningen. Sockerbetan kan lagras på flera sätt. I stuka, som snittat material i tank eller som krossat material i en tub. Problemet är att sockerbetan i stuka kan förlora upp till 20 % av energivärdet därför skulle det kunna vara en fördel om betan lagras under syrefri förhållanden så att omsättningsförlusterna minimeras. Flera lagringsstudier är utförande. 12 Biogas Motala 2012

13 7. Transporter, och logistik En central anläggning för produktion av lantbruksrelaterade substrat innebär en stor transportapparat. För att logistiskt kunna transportera substrat med ekonomi kan transportavståndet inte vara alltför långt. Erfarenhetsmässigt så bör man undvika transporter över 20 km när det gäller substrat från lantbruket. Det är dock en relation mellan transportkostnad och energiproduktionsförmågan som avgör. Här har ts-halten en avgörande betydelse. Slaktkycklinggödsel motiverar ex.vis en längre transport än flytgödsel från mjölkkor. Det är dessutom viktigt att ts-halterna ute på gårdarna analyseras istället för att gå på tabellvärden då förutsättningarna kan skilja mycket. Det finns också en möjlighet att öka ts-innehållet på stallgödsel gen att separera gödseln ute på gården. Den fasta fraktionen klarar ekonomiskt en längre transport. Flytgödsel flyttas normalt med en lastbil utrustad med ett semitrailerekipage. Ekipaget rymmer ca 35 m3 och lastning resp. lossning går normalt under 5 min. Det är viktigt att det finns god åtkomst vid gödselbehållaren så att ställtiden blir låg. För att effektivisera transportlogistiken så skall så många transporter som möjligt ske med returlast. Som returlast hanteras biogödsel som består av rötresten från biogasanläggningen. Mottagaren måste ha tillgång för behållare för lagring av biogödsel. Transport av icke pumpbar gödsel samt ensilage kan ske med tippvagn eller växelflak. Dessa rymmer brutto ca 40 m3/st och även dessa kan transporteras med lastbil. Bil och släp tar maximalt 3 växelfläkt. Ett alternativ kan vara att transportera med flisbil. En stor del av tiden för att transportera substrat är lastnings- och lossningstid. Här är det viktigt att gårdarna har bra möjligheter att ta emot lastbilar, så att inte lastning och lossning tar onödigt lång tid. Tillsammans med lantbrukarna har 5 st tänkbara placeringsalternativ för en biogasanläggning pekats ut som sedan har används i logistikberäkningar. De placeringar som används är: Norrsten (A) Tuddarp (B) Fågelstad (C) Valltorken (D) Valstad Gård (E) Norrsten industriområde där nya riksväg 50 går förbi ligger med bra anslutning till Vadstena- Skänninge för en eventuell samlokalisering. I anslutning till Tuddarps avfallsanläggning som redan hanterar en del restprodukter. I anslutning till Fågelstad gamla industriområde. Finns dock bostäder inom 150 m. I anslutning till Bobergs Valltork i Fornåsa. Ligger logistiskt bra till för stora delar av substratunderlaget men mycket begränsade tomtområden och relativt nära till bostäder. Söder om Valstad Gård. Avskilt med bra vägnät. Ligger inte helt centralt. 13 Biogas Motala 2012

14 Logistikberäkningen har genomförts genom att beräkna antalet tonkm substrattransport för de olika alternativen. Det innebär att mängd substart på respektive gård multiplicerats med antal km till de olika placeringsalternativen. Detta ger en transportkostnad styrd helt efter avståndet vilket ger en god bild av miljöbelastningen samt en tydlig rangordning gällande transportkostnaden för de olika alternativen. Skillnaden i faktisk transportkostnad mellan alternativen blir dock något mindre då denna kostnad även styrs av lastnings- och lossningstider på respektive gård. I logistikberäkningarna har en lastbil med semitrailer resp. lastbil med används. Transportkostnaden i beräkningarna har överslagsmässigt beräknats till 2 kr/tonkm. Norrsten (A) Tuddarp (B) Fågelstad (C) Valltorken (D) Valstad ( E) Tonkm medel Tonkm totalt Placering Gödsel Energigröda Medeltransportavstånd Transportkostnad CO2- utsläpp ton ha km tonkm tonkm kkr ton , , , Logistikberäkningen visar att det ät två alternativ (C och E) som ligger bäst till ur logistiksynpunkt. För alternativen A-B ligger transportkostnaden per år betydligt högre. Dessa alternativ innebär också en högre miljöbelastning. Alternativ C ger lägsta transportkostnaden men substratmängden inom 20 km blir lägre än i altenativ E. Alternativ E har ett längre medeltransportavstånd men tillgången till substrat samt placeringen av anläggningen är bättre med hänsyn till närboende. 14 Biogas Motala 2012

15 15 Biogas Motala 2012

16 8. Anläggningens energibehov Eftersom anläggningen är tänkt att producera fordonsgas så kommer det inte att bli något överskott på energi, varken i form av el eller av värme. I stället kommer att behöva köpas in energi utifrån i form av både el och värme, för drift av anläggningen. För värmebehovet har vi bedömt att det bästa alternativet är en fliseldad värmecentral som med fördel skulle kunna vara en extern anläggning som säljer färdigvärme till biogasbolaget. 8.1 Värmebehov och elbehov Det klart största energibehovet för anläggningen är värmen där uppvärmning av substratet utgör det enskilt största värmebehovet. Det finns dock några åtgärder som till stor del kan minska detta värmebehov. Värmeväxlare mellan utgående rötrest och inkommande substrat innan någon extra värme tillförs substratet. Eftersom flytgödsel till största den utgörs av vatten som bara passerar anläggningen går det att spara på uppvärmningen genom att separera gödseln innan den tas in i anläggningen och använda en del av rötresten som spädning av substratet innan det pumpas in i anläggningen. Om separeringen utförs redan på gårdsnivå kommer även transportbehovet att minska genom att substratet energitäthet ökar. Andra källor till värmebehov är bland annat värmeläckage genom vägar, tak och golv i biogasreaktorn samt tillhörande pumpsystem och rörledningar. Genom god isolering av både reaktortank pumpar och rörledningar kan detta värmeläckage hållas ner på en lämplig nivå. Trots att man gör vad som går för att håller ner värmebehovet kommer det att gå åt en hel del värme som då inte får kosta för mycket. Därför är det viktigt att jämföra olika värmekällor vad avser både effekt, kostnad och tillgänglighet. Vi har i detta fall valt att titta på 2 olika värmekällor. Se även Bilaga 2 Alternativ 1 Biogas: En del av den producerade biogas återanvänds för att användas som bränsle i en gaspanna. Kostnaden för denna biogas har sats till samma pris 0,72 kr/kwh som försäljningspriset eftersom det blir en minskad försäljning med samma mängd som går åt till uppvärmningen. Energiförbrukning är kwh viltet med biogas ger en bränslekostnad på kr/år. Till detta kommer sedan kostnaden för själva biogaspannan med tillsyn och skötsel för kr/år, detta ger en total årskostnad för alternativ biogas på ca k/år. Totalkostnaden för uppvärmning blir i detta fall 0,84 kr/kwh Alternativ 2 Flis: Här har vi valt att titta närmare på skogsflis som bränsle i en flispanna. Genom att använda energiflis som bränsle frigörs kwh biogas som kan säljas som fordonsbränsle. Anläggningskostnaden samt skötselkostnaden ökar. Åtgång skogsflis = 3500 m3/år ger en årskostnad på kr/år. Till detta kommer sedan kostnaden för själva flispannan med tillsyn och skötsel för kr/år, detta ger en total årskostnad för alternativ flis på ca kr/år. Totalkostnaden för uppvärmning blir i detta fall 0,48 kr/kwh Biogasanläggningens elbehov beräknas till ca vilket motsvarar ca 5 % av producerad energi. 16 Biogas Motala 2012

17 9. Biogasanläggninmgen 9.1 Teknisk beskrivning Till en samverkansanläggning är substrattransporter in och ut ifrån anläggningen en viktig del av driften. Flytgödsel är en av huvudsubstratet i anläggningen. Logistiken kring denna ser ut så att en lastbil med gödseltrailer på m3 med några dagars intervall hämtar gödsel från varje gård för transport till anläggningen. Denna gödsel ska vara så färsk som möjligt så någon typ av pumpbrunn eller mindre utlastningsbrunn ska finnas på varje gård. Detta innebär att vissa latbrukare måste göra förändringar i sin gödselhantering. Befintliga brunnar kommer att användas för lagring av rötad biogödsel. Biogödsel från denna anläggning med en del växtmaterial i substratblandningen kommer att bilda ett bra svämtäcke varför någon ytterligare täckning av gödselbehållarna inte ska vara nödvändig På biogasanläggningen tas inkommande flytgödsel emot i en täckt mottagningsbrunn. Efter tömning av trailern rengörs den och detta vatten går till mottagningsbrunnen. Transportbilen kör därefter fram till den täckta utlastningsbrunnens för att fylla bilen med biogödsel. Denna biogödsel levereras sedan till den gård som ligger näst på tur att leverera gödsel in till anläggningen. Fastgödsel körs löpande in till anläggningen från de gårdar med detta gödselhanterings- system. Transporten sker här med traktor och vagn eller med lastbil och flak eller container. Totalt rör det sig om 5-6 transporter per. Substratet hygieniseras och pumpas därefter in i en reaktor. Uppvärmningen i reaktor och hygieniseringstankar sker via en fliseldad biobränslepanna. Rötresten hamnar en utlastningsbrunn. Rågasen går vidare till en uppgraderingsanläggning varefter gasen trycksätts i en kompressorstation och går vidare till flakttankningsplatser. Figur 1: Principskiss biogasanläggning 17 Biogas Motala 2012

18 För substrat av bestående av korthackat ensilage så sker lagring i anslutning till anläggningen alternativt ut på gårdarna. Lagring sker företrädesvis i tub. På anläggningen hämtas materialet med lastmaskin och fylls på i en matarficka/blandarficka varefter substratet skruvas alternativt pumpas in i reaktortankarna. Sockerbetor måste sönderdelas innan inmatning. Eftersom ts-halten på ingånde substrat är hög så måste rötrest återcirkuleras och en viss del vatten tillsättas. Det finns inget behov av att hygienisera vegetabiliska substrat. 9.2 Uppgradering Vid fordonsgasproduktion behöver man uppgradera biogasen för att få upp metanhaltskoncentrationen till en högre andel. När biogasen lämnar rötkammaren har den en metanhalt på ungefär 55% och när den lämnar uppgraderingen har metanhalten koncentrerats till 97 % Biogasen leds från rötkammare till uppgraderingsanläggningen där koldioxid, svavelväten och vatten avskiljs. Uppgradering innebär att energivärdet höjs. Övriga ämnen avlägsnas för att öka driftsäkerheten och minska underhållskostnaden så att anläggningen ska få en lång livstid. För att uppgradera biogas till drivmedelskvalitet, krävs en kombination av olika tekniker.. Namnet för respektive process härrör sig från metoden att avskilja koldioxid, medan metoden för att avskilja till exempel svavel eller vatten kan vara den samma för flera processer. De metoder som finns är: Vattenskrubber Kemisk absorption Filterteknik (PSA) Membran Kryoteknik (Flytande) Av dessa metoder är tekniken med vattenskrubber den absolut vanligaste. Metoden innebär att komprimerad rågas möter vatten i en kolonn varvid koldioxid, svavelväte och ammoniak löses i vatten och den renade biogasen får en förhöjd metanhalt. Gasens energiinnehåll per volym är lågt jämfört med bensin och diesel. För att körsträckan ska bli rimlig i ett fordon måste därför gasen komprimeras. Gasen lagras i gasflaskor om det inte finns gasledningar utbyggt och dessa transporteras i gasflak av lastväxlartyp till gastappen. Biogas med en metanhalt av 97 % används i bussar, lastbilar och personbilar. 9.3 Avsättning för gasen Den rena fordonsgasen komprimeras för att transporteras med lastbil i gastuber förpackade på färdiga lastväxlarflak. Ett gasflak består av seriekopplade gasflaskor och det finns i huvudsak två typer av flak att tillgå på marknad, gasflak tillverkat i stål eller tillverkat i kompositmaterial. Beroende på konstruktionsmaterial och leverantör är transportvolymen från Nm3 till Nm3 per. Gasflaken används vidare som lager på tankstationen och ägs normalt av tankstationsaktören och tillika distributören. Det finns 4 större aktörer som distribuerar biogas: Svensk Biogas, Eon, AGA och Fordonsgas. 18 Biogas Motala 2012

19 Motala kommun ligger bra till ur logistisk synpunkt. I närområdet växer efterfrågan på biogas, flera aktörer är verksamma inom området, varför det borde vara ett bra läge för förhandlingar 19 Biogas Motala 2012

20 10. Rötrest Efter rötningsprocessen minskar volymen med ca 8 % och ts-halten reduceras. Det blir alltså mindre mängd som ska i retur. Materialet blir också mer homogent och detta tillsammans med en lägre ts-halt blir det lättare att sprida. Andelen ammoniumkväve ökar något i rötresten jämfört med i substratet. Genom rötning reduceras även luktämnen från ingående substrat kraftigt. I nedanstående tabell framgår exempel på resultat från anläggningen Material Volym m3 Ts % N kg/ton P kg/ton K kg/ton Substrat ,2 3,53 0,63 3,06 Rötrest ,8 3,88 0,69 3,32 En annan möjlighet som finns är att separera biogödseln med en gödselseparator. Det viktigaste motivet är att få en omfördelning av växtnäringsämnen. Vid separering med skruvpress eller dekantercentrifug återfinns merparten av fosfor i en fast fas. I Danmark, där mycket gödsel separeras, rekommenderas dekantercentrifug. Separering kan öppna för nya möjligheter när det gäller distribution och användning av biogödseln. Den torra, fosforrika fraktionen kan fraktas betydligt längre sträckor, och spridas där den gör störst nytta. En gemensam anläggning för biogas kan också öppna för nya, gemensamma lösningar när det gäller lagring och spridning av biogödsel. Genom satellittankar och matarslangsystem kan transporter och markpackning reduceras. En gemensam biogasanläggningen kan ge upphov till mycket kreativa lösningar när det gäller att hantera biogödsel på ett bättre sätt än dagens stallgödselhantering. Eventuellt kan biogödseln tillföras ytterligare efter rötning som gör den ännu mer attraktiv som gödselmedel 20 Biogas Motala 2012

21 11. Ekonomi 11.1 Kalkyler En grundkalkyl har gjorts. Den är baserad på totalt ton stallgödsel samt 1000 ha energigröda. Energigrödorna utgörs av vall 500 ha, majs 400 ha samt 100 ha sockerbeter. Grödorna betalas med 1,20 kr/kgts fritt biogasanläggning för lagrad vara. Totalinvesteringen beräknas till 70 milj kr. och är en uppskattad siffra från andra anläggningar i samma storleksklass. Kalkylen förutsätter att all producerad gas kan säljas som fordonsgas. I kalkylen ingår inget pris för gödseln, utan bygger på att lantbrukarna lånar ut gödsel och får tillbaks den i form av biogödsel med bättre spridningsegenskaper samt ett högre växtnäringsvärde. Troligen måste man hitta ett enkelt och rättvist system att ersätta lantbrukare för gödsel, samtidigt som de också måste vara beredda att betala för biogödsel. Detta är en viktig punkt, som bör tittas närmare på i en fördjupning. Hänsyn måste tas till både gaspotential i olika gödselslag och substrat, men också till deras växtnäringsvärden. Transportkostnader till och från anläggning ingår i kalkylen med 2 kr/tonkm, och det förutsätts att biogasanläggningen betalar alla transporter År 1 går kalkyl med ett underskott, men anläggningen ger ett medelårsresultat på 3,7 miljoner, beräknat på 15 års avskrivningstid och 5 % ränta. Payofftiden blir 10,3 år och då förutsätts en inflation på 2 %, och en prisökning på gasen som är 0,5 % högre än inflation. Priset för uppgraderad och trycksatt gas är satt till 7 kr/m3. I kalkylen förutsätts inga former av stöd. För att visa vilken effekt eventuella investeringsstöd och produktionsstöd får på kalkylen har beräkningar gjorts på: 15 % investeringsstöd 0,20 kr/kwh metanreduceringsstöd på stallgödseldelen Alternativ Medelårsresultat kkr Payoff år Förräntning på insatt kapital % Gödsel+500 ha vall +400 ha majs ha ,3 5 sockerbeta Som ovan + 15 % investeringsstöd ,3 8 Som ovan + 0,20 kr/kwh metanreduceringsstöd för stallgödseldelen , Biogas Motala 2012

22 11.2 Känslighetsanalys Beräkningarna i kalkylerna försätter inga driftstörningar under första året. Normalt har man en inkörningsperiod och man kan inte räkna med full produktion första året. För att få en uppfattning om hur olika faktorer påverkar lönsamheten har ett antal beräkningar gjorts för att se dess påverkan på resultatet. I tabellen nedan är medelårsresultatet för de olika scenarierna beräknade. Alternativ Medelårsresultat kkr Förräntning på insatt kapital % Resultat grundkalkyl Produktion minskar med 10 % Driftskostnaderna ökar med 100 % Investeringen ökar med 20 % Räntan ökar med från 5 % till 6 % Ersättning för energigröda ökar med 0, kr/kgts Prisökning på gas ökar från 0,5 till 2 %/år Som synes finns det många parametrar som både kan förbättra och försämra resultatet. En investeringsökning har inte så stor betydelse för resultatet. Det gäller dock att ha en hög produktion. En årlig prisökning på gasen har stor betydelse för resultatet. Ersättningen för energigrödorna påverkar resultatet radikalt. 22 Biogas Motala 2012

23 12. Driftsformer För att få en stor anläggning att fungera bra så bör lantbrukarna vara aktiva delägare. Ett aktivt ägande innebär att man tar större ansvar för substratleveranser. Det innebär också att man vill uppnå ett bra produktionsresultat i anläggningen så att man kan få en god utdelning på insatt resurser. De anläggningar som byggts eller håller på att byggas i Sverige har alla olika lösningar på företagskonstruktionen. I flera fall beror det på hur aktiva delägare lantbrukarna vill vara.. Ett viktigt steg i en fortsatt projektering är därför att ta reda på intresset från varje lantbrukare. Vill man vara en aktiv delägare och finansiär av en anläggning, eller vill man bara vara med som gödselleverantör? Dessa driftsformer förkommer isamband med samverkansanläggningar Substratbolag Lantbrukarna bildar ett substratbolag som är avtalpartner till biogasbolaget. Substratbolagetbolaget svarar för substrathantering in och ut ur anläggningen. Substratbolaget är delägare i biogasbolaget Lantbrukarna i substratbolaget har möjlighet att teckna ytterligare aktier i biogasbolaget Denna lösning är vanlig när man samarbetar med en leverantör/aktör på marknaden. En fördel med denna lösning är att lantbrukaren har stora möjligheter välja hur aktiv man vill vara. Biogasbolag Lantbrukarna bildar ett bolag. Bolaget investerar och svarar för all drift Bolagets ägarfördelninga kan lösas med följande alternativ o Alla medverkande lantbrukare äger och finansierar anläggningen till lika stor andel per lantbruksföretag. o Alla medverkande lantbrukare äger och finansierar anläggningen till andel efter djurhållning/gödselmängd. o Alla medverkande lantbrukare äger och finansierar anläggningen där de som är extra engagerade i verksamheten går in och tar en större ägarandel. o Utöver lantbrukare bjuds övriga intressenter in vilka kan vara närboende, gasköpare, anläggningsleverantör. Denna lösning ger möjlighet till en större förädlingsvinst. Kräver dock ett stort engagemang och tillgång till kapital. 23 Biogas Motala 2012

24 13. Fortsatt arbete Det finns allanledning att gå vidare med projektet. Det finns ett stort intresse blad lantbrukarna i kommunen. Bland växtodlarna finns möjligheter till bättre växtföljder genom att odla energigrödor och bland djurproducenter finns goda möjlighet till ett bättre kväveutnyttjande och en bättre fördelning av fosforn genom ex.vis separering. Kommunen har också ett ökat behov av fordonsgas framöver. Det finns en gammal tradition att odla sockerbetor i området men hur dessa ska hanteras i ett biogassammanhang måste utredas vidare. När det gäller logistikfrågor så har Valltorken mycket erfarenhet kring hantering av grönmassa och här bör man utreda om det kan finnas några samordningsvinster. Frågor kring organisation och samarbete med en yttre aktör är också prioriterade frågor för vidare arbete. 24 Biogas Motala 2012

25 Bilagor Bilaga 1. Enkät Bilaga 2. Kalkyl Uppvärmning Flis, Biogas Bilaga 3. Grundkalkyl biogasanläggning : Namn 25 Biogas Motala 2012

26 Adress Telefon E-postadress Intresserad av att delta i förstudien: Ja Nej Konventionell eller eko Djurslag (Mjölk,Kött,Smågris,Slaktsvin,Värp, Slaktky., Häst) Djurantal (Årsmedeltal) st Stallgödsel Beräknad gödselmängd flyt m3/år Bedömd ts-halt % Beräknad gödselmängd klet m3/år Bedömd ts-halt % Beräknad gödselmängd fast ton/år Bedömd ts-halt % Strömedel (Halm,Spån, Torv) Intresserad av att odla energigrödor (Om vettig ersättning) Hur många ha? Vall ha/år Majs ha/år Sockerbeta ha/år Övrigt (Ev. egna förslag) Ja Nej Finns restsubstrat på gården (Ja/Nej ) Potatis ton/år Grönsaker ton/år Avrens ton/år Övrigt Känner du till något livsmedelsavfall i din närhet? Har du förslag på någon lämplig lokaliseringsplats för en biogasanläggning (Kräver ca 1 ha och 500 m till boende) Övriga kommentarer: Jag vill deltaga i studieresan den 3/7! Ja Nej 26 Biogas Motala 2012

27 Kalkyl mindre närvärmeverk Biogas Kundes värmebehov omräknat till kwh/år Bränsle enhet fördelning värmebehov värmevärde verkningsgrad åtgång mängd pris summa % kwh/år kwh/enhet % kbm/kg/liter kr/enhet kostnad Flis kbm Pellets kg 0 0 4, ,4 0 Spannmål kg 0 0 4, ,8 0 Halm kg 0 0 4, ,5 0 Biogas liter , El kwh Summa: Summa bränsle kostnad kr Summa bränsle kostnad kr/kwh 0,79 Drift antal pris Skötsel o underhåll tim Sotning ggr El kwh , Summa driftskostnader kr Summa driftskostnad kr/kwh 0,01 Investeringar investering kr avskr år kalkylränta % underhåll % Byggnad med panncentral Kulvertar Lager Övrigt Summa investering Summa kapitalkostnader kr Summa driftskostnad kr/kwh 0,03 Kostnad per kwh 0,84 Summa årskostnader kr exkl. moms Kalkyl mindre närvärmeverk Flis Kundes värmebehov omräknat till kwh/år Bränsle enhet fördelning värmebehov värmevärde verkningsgrad åtgång mängd pris summa % kwh/år kwh/enhet % kbm/kg/liter kr/enhet kostnad Gas kbm Pellets kg 0 0 4, ,4 0 Spannmål kg 0 0 4, ,8 0 Halm kg 0 0 4, ,5 0 Olja liter 0 0 9, El kwh Summa: Summa bränsle kostnad kr Summa bränsle kostnad kr/kwh 0,29 Drift antal pris Skötsel o underhåll tim Sotning ggr El kwh , Summa driftskostnader kr Summa driftskostnad kr/kwh 0,08 Investeringar investering kr avskr år kalkylränta % underhåll % Byggnad med panncentral Kulvertar Lager Övrigt Summa investering Summa kapitalkostnader kr Summa driftskostnad kr/kwh 0,11 Kostnad per kwh 0,48 Summa årskostnader kr exkl. moms Biogas Motala 2012

28 Biogasberäkning Gas till Antal ton substrat Motala GASPRODUKTION Typ Gödsel + Energigrödor Beräkningen är ett exempel, gasproduktionen avser mängd metan i normalkubikmeter. Substrat mängd (ton) Ts-halt CH4/ton TS CH4 tot MWh tot ,6% Temp C ton/dag Dygn Total volym, m³ Belastning, kg VS/m³ dygn ,2 Sockerbeta ton Nötflytgödsel ton Gasanvändning, MWh Svinflytgödsel ton Ej utnyttjad Kycklinggödsel ton MWh Intern värme 0 Djupströ, nöt ton Färdig värme 0 Vall ton Majs ton EKONOMI Investering Kostnad Invest bidr 0% Kvar finans. År avskrivn. Ränta Kostnad/år Biogasanläggning inkl mark % Panncentral % Mottagning och rötrestlager % El och vatten % Uppgradering % Kompressor och flakstation % Övrigt % % - Summa Drift, personalkostnader m.m. Enhet Ant á-pris Kostnad/år Personalkostnader kr/st 2, Tillsynsavg kr Biogasanläggning kr Försäkring kr Pumpar till gödsel kr/st Transport rötrest/gödsel kr/ton Summa substrat kostnader Summa kr El- och uppvärmningskostnader Elbehov biogasanl. kr/kwh , Värmebehov biogasanl. Summa kr/kwh , Totalkostnad kr/år Totalkostnad kr/nm³ CH4 7,29 Totalkostnad kr/kwh 0,75 Intäkter Enhet Ant á-pris Summa Försåld rågas kr/kwh , Försåld gas fritt värmeverk kr/kwh Intern försåld värme kr/kwh Minskade transport-,spridningskostnader kr/ton , Värdeökning rötrest kr/ton , Substrat kr/ton Summa Resultat (med investeringsstöd) Resultat på insatt kapital % 5% Rådgivare Adress Telefon & E-post Christer Johansson Ågatan LRF Konsult Linköping 28 Biogas Motala 2012

Slutrapport. Gårdsbiogas i Sölvesborg. Genomförande och slutsatser. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet

Slutrapport. Gårdsbiogas i Sölvesborg. Genomförande och slutsatser. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet 1(5) Slutrapport Gårdsbiogas i Sölvesborg. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet Kursen upplägg har varit att ge en grund för hur biogas framställs och hur man affärsutvecklar

Läs mer

Biogasens värdekedja. 12 april 2012 Biogas i Lundaland

Biogasens värdekedja. 12 april 2012 Biogas i Lundaland Biogasens värdekedja 12 april 2012 Biogas i Lundaland Program 16.30 17.00 17.10 18.10 18.30 19.30 20.00 Registrering och kaffe Välkomna Biogasens värdekedja från råvara Fll konsument Macka, kaffe och mingel

Läs mer

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20 Behov av vallgröda Delprojekt 5 Kaj Wågdahl Sverige AB 2014-01-20 Bakgrund Strängnäs Biogas AB har under 2011-2013 genomfört ett antal utredningar inom projektet Säkerställande av affärsmässiga och tekniska

Läs mer

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Nedan finns en sammanställning om projektet Vid mötet ger vi

Läs mer

PM TILLÄGGSUPPDRAG SYDNÄRKE

PM TILLÄGGSUPPDRAG SYDNÄRKE Uppdragsnr: 10151935 1 (20) PM TILLÄGGSUPPDRAG SYDNÄRKE WSP erhöll ett tilläggsuppdrag till utredningen Biogas i Sydnärke, rapport 2012-01-13, där följande frågeställningar skulle utredas vidare: Vilka

Läs mer

Gårdsbaserad biogasproduktion

Gårdsbaserad biogasproduktion juni 2008 Gårdsbaserad biogasproduktion Den stora råvarupotentialen för en ökad biogasproduktion finns i lantbruket. Det är dels restprodukter som gödsel och skörderester, men den största potentialen kommer

Läs mer

Ekonomisk analys av biogasanläggningar. Lars-Erik Jansson Energi- och Affärsutveckling

Ekonomisk analys av biogasanläggningar. Lars-Erik Jansson Energi- och Affärsutveckling Ekonomisk analys av biogasanläggningar Ekonomisk analys av biogasanläggningar Begränsa antalet variabler Avskrivning 15 år och 10 år Ränta 5% på hela investeringen Elpris försäljning inkl. certifikat 0,50

Läs mer

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar Bibliografiska uppgifter för Växtkraft - stad och land i kretslopp Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare SLU, Centrum för uthålligt lantbruk Pettersson C.M. Ingår i... Ekologiskt lantbruk.

Läs mer

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region Biogas en del av framtidens energilösning Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region Minimiljöskolan Länk till Skellefteå kommuns minimiljöskola www.skelleftea.se/minimiljoskola

Läs mer

Passiv gödselseparering

Passiv gödselseparering Passiv gödselseparering För effektivare näringsanvändning och biogasproduktion sara.nilsson@hushallningssallskapet.se 035-465 09 Det här kommer jag att tala om: Bakgrund Varför är det ett problem med vatten

Läs mer

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Motala kör på biogas Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Så lyckades Motala - Oavsett vilken aktör en kommun samarbetar med är det viktigt att kommunen stöttar och bidrar till att investeringar

Läs mer

Författare: Telefon: Granskad av: Lena Wiklander/Anders Hjort 070-234 30 81 Beställare/Mottagare: e-post: Godkänd av:

Författare: Telefon: Granskad av: Lena Wiklander/Anders Hjort 070-234 30 81 Beställare/Mottagare: e-post: Godkänd av: Författare: Telefon: Granskad av: Lena Wiklander/Anders Hjort 070-234 30 81 Beställare/Mottagare: e-post: Godkänd av: Regionförbundet Jämtlands län lena.wiklander@biomil.se Projektnamn/Ärende: Datum: Ver.-/Ändr.:

Läs mer

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Piteå Biogas AB (PBAB) är ett privat bolag bildat av ett flertal lantbruksföretag med målsättning att etablera en biogasanläggning inom Piteå kommun för produktion

Läs mer

Utredning: Blåmusslor som biogassubstrat

Utredning: Blåmusslor som biogassubstrat Utredning:Blåmusslorsombiogassubstrat Enhet Datum Projekt Tekniska Verken i Linköping AB (TVAB) 2010 02 22 Musslorsombiogassubstrat Avd.SvenskBiogasFoU Utfärdare Delges/Beställare ErikNordell,TVAB KerstinKonitzer,EnergikontoretÖstraGötaland

Läs mer

Halm som Biogassubstrat

Halm som Biogassubstrat Halm som Biogassubstrat Lars-Gunnar Johansson, BRG/LRF lars-gunnar.johansson@lrf.se tel. 070 247 49 84 Halm en outnyttjad resurs Kräver förbehandling Flera olika metoder: Ångsprängning, pelletering, brikettering,

Läs mer

Uppgradering av biogas i Borås. Anders Fransson Borås Stad, Gatukontoret

Uppgradering av biogas i Borås. Anders Fransson Borås Stad, Gatukontoret Uppgradering av biogas i Borås Anders Fransson Borås Stad, Gatukontoret Borås historik Kalkyl - uppgradering 1940 Borås historik Vattenskrubber och kompressor från 1941. Borås historik Tankstation och

Läs mer

Ekonomisk utvärdering av biogasproduktion på gårdsnivå

Ekonomisk utvärdering av biogasproduktion på gårdsnivå KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Ekonomisk utvärdering av biogasproduktion på gårdsnivå Rapport i projektet Utvärdering av biogasanläggningar på gårdsnivå Hushållningssällskapens Förbund 2014 Lars-Erik Jansson

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Bidragsåtgärd 2 - Biogasproduktion för fordonsdrift

Bidragsåtgärd 2 - Biogasproduktion för fordonsdrift Bidragsåtgärd 2 - Biogasproduktion för fordonsdrift Beskrivning av projektet - bakgrund Ca två tredjedelar av de totala utsläppen av fossil koldioxid i Sala kommun härrör från transportsektorns användning

Läs mer

Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763. Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel.

Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763. Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel. Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763 Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel. Vindkraft på gång 785 verk = 5,1 TWh 75 % = 3,8 TWh Jämtlandsgas Vilka

Läs mer

Biogas och miljön fokus på transporter

Biogas och miljön fokus på transporter och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,

Läs mer

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt Denna broschyr är författad av Profu, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) och Institutet för jordbruks- och

Läs mer

Gödsellogistik Kalmar 8 oktober 2014. Hans Hedström Hushållningssällskapet

Gödsellogistik Kalmar 8 oktober 2014. Hans Hedström Hushållningssällskapet Gödsellogistik Kalmar 8 oktober 2014 Hans Hedström Hushållningssällskapet Hushållningssällskapets Gödselförmedling Etablerades 1992 Stallgödsel från kyckling, höns, mink och biogödsel. Årligt tonnage ca

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

Biogasproduktion i sydnärke

Biogasproduktion i sydnärke Biogasproduktion i sydnärke Slutredovisning Peter Åslund Bakgrund Syfte och mål Tidigare genomförda utredningar Omfattning och metodik för utredningen Projektorganisation Substratinventering Genomförd

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om statligt stöd till produktion

Läs mer

Kort företagspresenta.on Arbetsmaterial

Kort företagspresenta.on Arbetsmaterial Kort företagspresenta.on Arbetsmaterial 1. Målsä(ning 2. Ägare och Styrelse 3. Posi:v miljöpåverkan i syd Östra Skåne 4. Förslag :ll företagsstruktur 5. Marknadsförutsä(ningar 6. Råvaruförsörjning och

Läs mer

Biogas Sydöstra Skåne

Biogas Sydöstra Skåne Kort företagspresentation 1. Målsättning 2. Ägare och Styrelse 3. Positiv miljöpåverkan i syd Östra Skåne 4. Organisation 5. Marknadsförutsättningar 6. Råvaruförsörjning och transportpartners 7. Produktion

Läs mer

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 Lars-Gunnar Johansson Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 0521-57 24 52, lars-gunnar.johansson@lrf.se Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruket huvudaktör

Läs mer

Östersund 17 september 2013

Östersund 17 september 2013 Östersund 17 september 2013 Vad är rötning? Nerbrytning av organiskt material vid syrefria förhållanden och det metan bildas Vid nedbrytning med syre sker kompostering och det bildas koldioxid i stället

Läs mer

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Mårten Ahlm, Skånes Energiting 2012-06-12 - Biogas Syd är en regional samverkansorganisation för biogasintressenter i södra

Läs mer

Energisatsningar på gårdsnivå

Energisatsningar på gårdsnivå Energisatsningar på gårdsnivå Det går inte att visa bilden. Det finns inte tillräckligt med ledigt minne för att kunna öppna bilden eller så är bilden skadad. Starta om datorn och öppna sedan filen igen.

Läs mer

Pilotprojekt avseende ersättning för dubbel miljönytta

Pilotprojekt avseende ersättning för dubbel miljönytta Promemoria 2014-03-06 Landsbygdsdepartementet Pilotprojekt avseende ersättning för dubbel miljönytta Inledning De globala utsläppen av växthusgaser måste minska kraftigt för att klimatförändringarna ska

Läs mer

Region Halland Pelletering av halm produktionskostnadsbeskrivning

Region Halland Pelletering av halm produktionskostnadsbeskrivning Region Halland Pelletering av halm produktionskostnadsbeskrivning Grontmij AB Vår referens Peter Berglund Rapport Namnteckning Granskad av Godkänd av Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Allmän uppdragsinformation...

Läs mer

Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon

Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon Utveckling av infrastruktur och marknad för biogas i fordon i Sjuhäradsområdet 610305 ISSN 1651-5501 Projektet delfinansieras av Energimyndigheten Svenska Biogasföreningen

Läs mer

Började med att inventera närområdet ca 4 mils radie

Började med att inventera närområdet ca 4 mils radie Började med att inventera närområdet ca 4 mils radie Resultatet! 100 000 m 3 /ton rötbart substrat 50 GWh motsvarande ca 5,6 miljoner liter bensin 8,7 miljoner mil á 0,64 Nm 3 CH 4 CO 2 reduktion ca 15

Läs mer

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Look to Sweden Urban Kärrmarck Expert urban.karrmarck@energimyndigheten.se Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi (ER 2010:23)* Gemensam förslag

Läs mer

Förnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz

Förnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz Förnybar energi vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz Förnybar energi Sol Vind Vatten Biobränsle Solkraft Solvärme 800 1000 kwh/m 2 V-grad 40 80 % 1 000 5 000 kr/m 2 100 kw kräver 500 m 2 under

Läs mer

Tryck på gasen för matavfall!

Tryck på gasen för matavfall! Tryck på gasen för matavfall! Sortera matavfall - helt naturligt! Det är idag självklart att vi ska hushålla med våra resurser. Och till våra mest självklara och naturliga resurser hör matavfallet. Om

Läs mer

SYVAB. Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB. Sara Stridh 2013-01-17 2013-01-17

SYVAB. Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB. Sara Stridh 2013-01-17 2013-01-17 20 Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB Sara Stridh 20 09-05-29 SYVAB SYVAB äger och driver Himmerfjärdsverket Ligger 40 km sydväst om Stockholm Ägs av kommunerna Botkyrka, Salem, Ekerö, Nykvarn

Läs mer

Attityder till produktion av biogas hos animalieproducenter. Kalle Svensson, HS Konsult Uppsala

Attityder till produktion av biogas hos animalieproducenter. Kalle Svensson, HS Konsult Uppsala Attityder till produktion av biogas hos animalieproducenter i Västmanlands län Delstudie i projektet: Mångdubbla produktion och användning av biogas till fordonsdrift i Västmanlands län behovet finns!

Läs mer

Underlag till samråd. Biogasanläggning i Strängnäs

Underlag till samråd. Biogasanläggning i Strängnäs Underlag till samråd Biogasanläggning i Strängnäs Sammanfattning Strängnäs Biogas AB bildades år 2010 av nio företagare, huvudsakligen lokala lantbrukare. Bolaget planerar att söka tillstånd enligt Miljöbalken

Läs mer

PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning

PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning 2011-12-12 1 (5) Analysavdelningen Enheten för hållbara bränslen Linus Hagberg 016-544 20 42 linus.hagberg@energimyndigheten.se PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning Inledning

Läs mer

Biogas i Sundsvall Bräcke

Biogas i Sundsvall Bräcke Biogaskombinat MittSverige Vatten AB. Biogas i Sundsvall Bräcke Ragunda Ånge Timrå MittSverige Vatten AB Folke Nyström Utvecklingschef för avlopp Sundsvall Nordanstig Vattentjänster i Sundsvall, Timrå

Läs mer

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION Hanna Hellström, SP

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION Hanna Hellström, SP STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION Hanna Hellström, SP VÅR VISION Ett internationellt ledande institut VÅR AFFÄRSIDÉ Skapa, använda och förmedla internationell konkurrenskraftig kompetens för innovation

Läs mer

2012-02- 01. Innehåll

2012-02- 01. Innehåll Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,

Läs mer

Sverige kan! Staffan Ivarsson E.ON Gas AB 2007-11-15

Sverige kan! Staffan Ivarsson E.ON Gas AB 2007-11-15 Sverige kan! Staffan Ivarsson E.ON Gas AB 2007-11-15 Sveriges energitillförsel - 630 TWh Kol 28 TWh Kärnkraft 210 TWh Olja 197 TWh Vindkraft 1 TWh Värmepumpar 6 TWh Gas 12 TWh Vattenkraft 73 TWh Biobränsle

Läs mer

Biogas i Jönköping 2009-04-16. Guide: Mats Kall

Biogas i Jönköping 2009-04-16. Guide: Mats Kall Biogas i Jönköping 2009-04-16 Guide: Mats Kall Mats Kall - Enhetschef Vatten och Avloppsreningsverk från 2005 - Projektledare Teknik-Entreprenad inom projektet Biogas av matavfall Jönköping 2005 feb 2008

Läs mer

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi Johan Malgeryd, Jordbruksverket Bakgrund Utsläppen från transportsektorn var 2005 ca 20 miljoner ton

Läs mer

Fördjupningskurs i gårdsbaserad biogasproduktion

Fördjupningskurs i gårdsbaserad biogasproduktion Fördjupningskurs i gårdsbaserad biogasproduktion Kursen vänder sig till dig som vill ha fördjupade kunskaper för att bygga och driva en biogasanläggning på gårdsnivå. Förkunskapskrav är grundkurs eller

Läs mer

Energieffektivisering i växtodling

Energieffektivisering i växtodling Energieffektivisering i växtodling Temadag Odling i Balans 21 januari 2009, Nässjö Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energiflöden i svensk växtodling idag Energy input Bioenergy

Läs mer

BioNETT - Slutrapport - Mål - Vad har gjorts - Resultat - Hur kan vi gå vidare?

BioNETT - Slutrapport - Mål - Vad har gjorts - Resultat - Hur kan vi gå vidare? BioNETT - Slutrapport - Mål - Vad har gjorts - Resultat - Hur kan vi gå vidare? Daniel Hagberg, Kalmar 4 juni -08 10 partners från 9 länder NELEEAC England, London Koordinator ANATOLIKI Grekland MEA- Bulgarien

Läs mer

Lokalisering av anläggningsdelar för biogas; busstankstation, publik tankstation och station för tankning av gasflak

Lokalisering av anläggningsdelar för biogas; busstankstation, publik tankstation och station för tankning av gasflak Lokalisering av anläggningsdelar för biogas; busstankstation, publik tankstation och station för tankning av gasflak Delprojekt 3 Linda Aldebert-Karlsson Sverige AB 2013 Bakgrund Strängnäs Biogas AB har

Läs mer

Underlag för samråd angående tillståndsprövning enligt miljöbalken för Tekniska verkens biogasproduktionsanläggning

Underlag för samråd angående tillståndsprövning enligt miljöbalken för Tekniska verkens biogasproduktionsanläggning 2014-08-07 Underlag för samråd angående tillståndsprövning enligt miljöbalken för Tekniska verkens biogasproduktionsanläggning i Linköping Tekniska verken i Linköping AB (publ) äger och driver biogasproduktionsanläggningen

Läs mer

Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen

Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen Verksamhetsorganisation Gasföreningen enar gasbranschen Medlemsfinansierad branschförening med över 100 medlemmar Biogas Fordonsgas

Läs mer

Förstudie Biogas på Öland

Förstudie Biogas på Öland 1 (29) 1 Sammanfattning...2 2 Inledning... 3 3 Potentiell mängd biogas per år... 3 3.1 Biogasprocessen... 3 3.2 Olika substrat och biogasutbyten... 5 3.3 Gödsel...6 3.4 Grödor...8 3.5 Restprodukter från

Läs mer

Biogasstrategi för Östersund kommun

Biogasstrategi för Östersund kommun Biogasstrategi för Östersund kommun 2 1.1 Biogasstrategi I majoritetens budgetdirektiv som antogs av fullmäktige den 27 mars 2012 anges att kommunen ska arbeta fram en biogasstrategi för att långsiktigt

Läs mer

KONSEKVENSER AV ELBUSSAR I STOCKHOLM

KONSEKVENSER AV ELBUSSAR I STOCKHOLM C:\Users\SELJ17226\Desktop\Konsekvenser av elbussar i Stockholm_2.docx Mall: Rapport - 2003.dot ver 1.0 Uppdragsnr: 10198560 1 (8) KONSEKVENSER AV ELBUSSAR I STOCKHOLM PM - Kalkyl över elbussar i Stockholm

Läs mer

Bränslekonvertering, Nyåkers Pepparkakor

Bränslekonvertering, Nyåkers Pepparkakor Bränslekonvertering, Nyåkers Pepparkakor PROJEKTIDENTITET Grupp 4, VT 2012 Umeå Universitet, Institutionen för professionskurser Namn Ansvar Telefon E- post Erik Torshage Dokumentansvarig (DA) 076-836

Läs mer

Biogas Öst. Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare

Biogas Öst. Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare Biogas Öst Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare Biogasprocessen CO 2 Uppgradering, CH 4 ~65% CH 4, ~35% CO 2 Vad är biogas och vad används det till? Kretsloppssamhälle mellan

Läs mer

Mattias Svensson, BiogasÖresunds programsekreterare i Danmark, Institutet for Miljö och Resurser, Danmarks Tekniska Universitet, Danmark

Mattias Svensson, BiogasÖresunds programsekreterare i Danmark, Institutet for Miljö och Resurser, Danmarks Tekniska Universitet, Danmark Biogas från fast biomassa - vad erbjuder den tyska marknaden? Mattias Svensson, BiogasÖresunds programsekreterare i Danmark, Institutet for Miljö och Resurser, Danmarks Tekniska Universitet, Danmark Olika

Läs mer

Härnösand Biogas. Bilaga T3. Teknisk beskrivning

Härnösand Biogas. Bilaga T3. Teknisk beskrivning Härnösand Biogas Bilaga T3 Teknisk beskrivning Härnösand Biogas Teknisk beskrivning Projekt Beställare Konsult Författare Granskad av Tillståndsansökan enligt miljöbalken för Härnösand Biogas Härnösand

Läs mer

Optimering av olika avfallsanläggningar

Optimering av olika avfallsanläggningar Optimering av olika avfallsanläggningar ABBAS GANJEHI Handledare: LARS BÄCKSTRÖM Inledning Varje dag ökar befolkningen i världen och i vår lilla stad Umeå. Man förutsäg att vid år 2012 har Umeås folkmängd

Läs mer

Hur kan vi få fler landsbygdsföretag att satsa på biogasproduktion i Uppsala och Stockholms län? kartläggning, ekonomisk analys och handlingsplan

Hur kan vi få fler landsbygdsföretag att satsa på biogasproduktion i Uppsala och Stockholms län? kartläggning, ekonomisk analys och handlingsplan Rapport 2011:23 Hur kan vi få fler landsbygdsföretag att satsa på biogasproduktion i Uppsala och Stockholms län? kartläggning, ekonomisk analys och handlingsplan Projektet var ett samarbete mellan länsstyrelserna

Läs mer

Biogödsel från Rena Hav. Rapport från en förstudie genomförd av Biototal

Biogödsel från Rena Hav. Rapport från en förstudie genomförd av Biototal Biogödsel från Rena Hav Rapport från en förstudie genomförd av Biototal Biototal är ett företag i den gröna sektorn som kan växtnäring, kretslopp och jordbruk. Biototal värderar och hanterar förnyelsebar

Läs mer

RAPPORT Kalkylverktyg

RAPPORT Kalkylverktyg RAPPORT Kalkylverktyg Lönsamhetskalkylering vid biogastillämpningar Leif Gustafsson Innovatum AB Trollhättan 2010-02-06 Rapporten är utgiven av Innovatum Teknikpark Textförfattare: Leif Gustafsson, Innovatum

Läs mer

Biogasens roll som fordonsbränsle. SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige

Biogasens roll som fordonsbränsle. SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige Biogasens roll som fordonsbränsle SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige Fordonsgas i Sverige Det finns 152 publika tankstationer, april 2014 Anders Mathiasson, Energigas Sverige 2014-05-14

Läs mer

Biogas Sydost. Henrik Svensson E.ON Gas Sverige AB

Biogas Sydost. Henrik Svensson E.ON Gas Sverige AB Biogas Sydost Henrik Svensson E.ON Gas Sverige AB Biogas på Wrams Gunnarstorps Gods grymt bra! Ny anläggning producerar biogas Gödsel från gårdens grisar och restprodukter från Findus i Bjuv omvandlas

Läs mer

Biogas. Peter Eriksson, Innovatum Teknikpark Rakkestad, Norge 23 mars 2011

Biogas. Peter Eriksson, Innovatum Teknikpark Rakkestad, Norge 23 mars 2011 Biogas Peter Eriksson, Innovatum Teknikpark Rakkestad, Norge 23 mars 2011 Biogas-relaterade projekt på Innovatum Teknikpark 2009-2010 TORRÖTNINGSTEKNIK BIOGAS Vårgårda Herrljunga SKARABORGSGAS Infrastruktur

Läs mer

Bäckens gård. Västra Götaland ENERGIFAKTA

Bäckens gård. Västra Götaland ENERGIFAKTA ENERGIFAKTA Bäckens gård Västra Götaland På Bäckens gård satsar man på att vara självförsörjande på energi. Här produceras slaktsvin, grödor till foder och avsalu och 2 89 kwh produceras årligen från vind,

Läs mer

Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång?

Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång? Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång? Petter Kjellgren, Projektledare Biogas Väst, Västra Götalandsregionen Avstamp Jönköping

Läs mer

Aktuellt på biogasfronten. Anders Mathiasson Östersund, 17 september 2013

Aktuellt på biogasfronten. Anders Mathiasson Östersund, 17 september 2013 Aktuellt på biogasfronten Anders Mathiasson Östersund, 17 september 2013 Energigaser självklar del av det hållbara samhället Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG Vätgas Råvara industri Vardagsliv

Läs mer

Biogasnät på Gotland

Biogasnät på Gotland GOTLANDS BIOGASFÖRENING Biogasnät på Gotland Slutrapport Leaderprojekt 2011-06-30 Slutrapport Leaderprojekt Biogasnät på Gotland Journalnummer: 2009-1619 Stödmottagare Gotlands Biogasförening Alva Gudings

Läs mer

Remissvar gällande Utredningen om fossilfri fordonstrafik (SOU 2013:84)

Remissvar gällande Utredningen om fossilfri fordonstrafik (SOU 2013:84) vårt datum 2014-05-19 vår Referens Per Everhill per.everhill@tekniska.se 013-20 83 08 N2014/743/E Näringsdepartementet Energienheten 103 33 Stockholm Ert datum/your date Er referens/your reference Remissvar

Läs mer

Klimp för biogas. BioMil AB biogas, miljö och kretslopp. -utvärdering av biogas-åtgärderna inom Klimp. Martin Fransson

Klimp för biogas. BioMil AB biogas, miljö och kretslopp. -utvärdering av biogas-åtgärderna inom Klimp. Martin Fransson Klimp för biogas -utvärdering av biogas-åtgärderna inom Klimp biogas, miljö och kretslopp Vad är Klimp? Klimatinvesteringsprogrammet 2003-2012 Fokus på att reducera utsläpp av växthusgaser och energieffektivisering

Läs mer

Substratkunskap. Upplägg. Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten. Olika substratkomponenter och deras egenheter

Substratkunskap. Upplägg. Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten. Olika substratkomponenter och deras egenheter Substratkunskap Anna Schnürer Inst. för Mikrobiologi, SLU, Uppsala Upplägg Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten Metanpotential vad visar den? Olika substratkomponenter och deras egenheter C/N

Läs mer

Gas i transportsektorn till lands og till vands. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012

Gas i transportsektorn till lands og till vands. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012 Gas i transportsektorn till lands og till vands Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012 Fem sektioner arbetar för ökad energigasanvändning Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG

Läs mer

Biogasaffärer på gården. Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

Biogasaffärer på gården. Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Biogasaffärer på gården Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Biogasaffärer på gården NY affärsmöjlighet inom lantbruket Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Mycket stort intresse bland våra medlemmar Många aktiviteter

Läs mer

Biogas Luttra. - Projektplan. Bilaga 1. 1 Projektnamn. 2 Projektidé. 3 Erfarenheter från tidigare och pågående projekt

Biogas Luttra. - Projektplan. Bilaga 1. 1 Projektnamn. 2 Projektidé. 3 Erfarenheter från tidigare och pågående projekt Bilaga 1 Biogas Luttra - Projektplan 1 Projektnamn Biogas Luttra kommer att vara arbetsnamn för detta projekt. 2 Projektidé Idag finns en rad generella studier av biogasproduktion i lantbruket. Däremot

Läs mer

Rapport. Biogasproduktion i Norrbotten och Västerbotten. Del 2 - Systemanalys och praktiska exempel 2012-05-29

Rapport. Biogasproduktion i Norrbotten och Västerbotten. Del 2 - Systemanalys och praktiska exempel 2012-05-29 Rapport Biogasproduktion i Norrbotten och Västerbotten Del 2 - Systemanalys och praktiska exempel 2012-05-29 Förord Projektet NV Eko (Norrbottens och Västerbottens energi- och klimatoffensiv) var ett näringslivsinriktat

Läs mer

Kretslopp Follo Sammanfattning av Rapport daterad 2009-09-29 kompletterad med approximativa konsekvenser vid behandling av avfall från MOVAR

Kretslopp Follo Sammanfattning av Rapport daterad 2009-09-29 kompletterad med approximativa konsekvenser vid behandling av avfall från MOVAR 1 (9) Kretslopp Follo Sammanfattning av Rapport daterad 2009-09-29 kompletterad med approximativa konsekvenser vid behandling av avfall från MOVAR Torrötning. Datum som ovan Peter Svensson 2 (9) Innehållsförteckning

Läs mer

VeVa Tynningö Prel. version

VeVa Tynningö Prel. version Prel. version Frida Pettersson, Erik Kärrman 1. - Syfte Målet med etta uppdrag var att ta fram beslutsunderlag som visar ekonomiska och miljömässiga konsekvenser vid introduktion av avloppslösningar på

Läs mer

Biogas en nationell angelägenhet. Lena Berglund Kommunikationsansvarig

Biogas en nationell angelägenhet. Lena Berglund Kommunikationsansvarig Biogas en nationell angelägenhet Lena Berglund Kommunikationsansvarig Energigaser självklar del av det hållbara samhället Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG Vätgas Råvara industri Vardagsliv Kraftvärme

Läs mer

Välkommen till Kristianstad The Biogas City

Välkommen till Kristianstad The Biogas City Välkommen till Kristianstad The Biogas City Där vi samarbetar för att skapa en mer lönsam biogasbransch VD Krinova Incubator & Science Park Foto Biosfärkontoret Sven-Erik Magnusson Välkommen till Kristianstad

Läs mer

Biogasstrategi Vision, Mål och handlingsplan Kommunfullmäktige 2015-05-19

Biogasstrategi Vision, Mål och handlingsplan Kommunfullmäktige 2015-05-19 Biogasstrategi Vision, Mål och handlingsplan Kommunfullmäktige 2015-05-19-1 - INLEDNING Kristianstad är tillväxtmotor i Skåne Nordost. Öresundsregionen har en stark tillväxt i Sverige och anges i många

Läs mer

Vindkraft i Falköpings kommun - andelsägande

Vindkraft i Falköpings kommun - andelsägande Vindkraft - andelsägande Falköpings kommun kan genom att engagera sig påverka utvecklingen mot lokalt ägande och ställa krav på de som projekterar vindkraftverk. Kommunen erbjuder sig att bli delägare

Läs mer

Regionala utvecklingsmöjligheter för biogas som fordonsdrivmedel i Örebro län

Regionala utvecklingsmöjligheter för biogas som fordonsdrivmedel i Örebro län 2009-01-30 Förstudie 1(31) Regionala utvecklingsmöjligheter för biogas som fordonsdrivmedel i Örebro län Rapport 2009-01-30 2009-01-30 Förstudie 2(31) Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 3 2. Genomförande

Läs mer

Biogas i Sverige idag. Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se

Biogas i Sverige idag. Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se Biogas i Sverige idag Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se Presentationen i korthet Om Energigas Sverige Produktion och användning av biogas 2013 Prognos Vad är på

Läs mer

Produktion och användning av biogas och rötrester år 2013

Produktion och användning av biogas och rötrester år 2013 Produktion och användning av biogas och rötrester år 2013 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se Orderfax: 08-505 933 99 e-post: energimyndigheten@cm.se

Läs mer

Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden. Gastekniske Dage 2014 05 15 Anders Mathiasson Energigas Sverige

Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden. Gastekniske Dage 2014 05 15 Anders Mathiasson Energigas Sverige Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden Gastekniske Dage 2014 05 15 Anders Mathiasson Energigas Sverige Energigas Sverige samlar branschen 180 medlemmar Naturgas/LNG, biogas/lbg,

Läs mer

Styrmedel för en ökad produktion av gödselbaserad biogas

Styrmedel för en ökad produktion av gödselbaserad biogas Styrmedel för en ökad produktion av gödselbaserad biogas En fallstudie för Skåne och Västra Götalands län RAPPORT NR 90 I MILJÖ- OCH ENERGISYSTEM MIKAEL LANTZ OCH LOVISA BJÖRNSSON INSTITUTIONEN FÖR TEKNIK

Läs mer

Ansökan till Region Skånes utvecklingsmedel för biogas

Ansökan till Region Skånes utvecklingsmedel för biogas Ansökan till Region Skånes utvecklingsmedel för biogas Ansökan skickas in både digitalt i Excel format per e-post till biogas@skane.se och som underskrivet original på papper till: Jeanette Flodqvist,

Läs mer

Gårdsbaserad biogasproduktion en möjlighet för det ekologiska lantbruket

Gårdsbaserad biogasproduktion en möjlighet för det ekologiska lantbruket Gårdsbaserad biogasproduktion en möjlighet för det ekologiska lantbruket Råd i praktiken Jordbruksinformation 1 2006 Gårdsbaserad biogasproduktion en möjlighet för det ekologiska lantbruket Biogasproduktion

Läs mer

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag

Läs mer

Där klimatsmarta idéer blir verklighet

Där klimatsmarta idéer blir verklighet Där klimatsmarta idéer blir verklighet Klimp 2008 2012 Naturvårdsverket och Linköpingskommun arbetar tillsammans för att minska utsläppen av växthusgaser. Tillsammans för klimatet Vi är mycket stolta över

Läs mer

Teknik för precisionsspridning av flytgödsel och rötrester - onlinemätning av växtnäringsinnehåll - surgörning för att minimera ammoniakförluster

Teknik för precisionsspridning av flytgödsel och rötrester - onlinemätning av växtnäringsinnehåll - surgörning för att minimera ammoniakförluster Teknik för precisionsspridning av flytgödsel och rötrester - onlinemätning av växtnäringsinnehåll - surgörning för att minimera ammoniakförluster Kjell Gustafsson, Agroväst Förutsättningar finns för precisionsgödsling

Läs mer

VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND BIOGAS VÄST

VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND BIOGAS VÄST VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND Hanna Jönsson, Processledare Biogas Väst, Västra Götalandsregionen Göteborg, 26 april 2012 Klimatstrategi för Västra Götaland Bryta beroendet

Läs mer

Skånes Energiting 2011-06-09. Leif Persson, Terracastus

Skånes Energiting 2011-06-09. Leif Persson, Terracastus Skånes Energiting 2011-06-09 Leif Persson, Terracastus NSR NSR:s och dess ägarkommuner ägarkommuner Betjänar 6 kommuner 236 000 invånare och industri NSR:s biogasstrategi Skapa affärs- och miljönytta

Läs mer